Rapport. Slutrapport om möjligheter att ta fram en yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold. KUSK interrreg Sverige Norge. Dnr: Datum:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport. Slutrapport om möjligheter att ta fram en yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold. KUSK interrreg Sverige Norge. Dnr: Datum: 2013-12-05"

Transkript

1 Rapport Sida: 1 av 11 Dnr: Datum: Slutrapport om möjligheter att ta fram en yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold KUSK interrreg Sverige Norge Rapporten er utarbeidet av Sara Andersson Arbetsförmedlingen Hans Ole Johnsen NAV Østfold

2 Sida: 2 av 11 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Fördjupningsstudie om möjligheten att utveckla en yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold... 4 Mål... 4 Resultat... 5 Befintliga metoder... 5 Norge... 5 Sverige... 6 Danmark... 6 Öresundsbalansen... 6 Skillnader av avgörande betydelse... 7 Urval... 7 Intervjuformulär... 7 Yrkesklassificering... 7 Metod i avvaktan på anpassning av svensk datainsamling... 7 Yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold... 9

3 Sida: 3 av 11 Sammanfattning Det finns en vilja och ambition att främja tillväxten i gränsregionen mellan Sverige och Norge. Att företag kan hitta den arbetskraft det behöver för att kunna växa är central för tillväxten. Det finns en stor gränspendling redan idag av arbetskraft mellan Norge och Sverige. Något som ofta ses som negativt i Sverige, då det inom flera yrkesområden med brist i Sverige ökar konkurrensen. I Fyrbodal finns dock kommuner med de högsta arbetslöshetstalen i Sverige, såväl som de lägsta. Det finns många relevanta frågor att ställa i sammanhanget. Är det värt att satsa på ökad pendling och utbyggnad av kommunikationsmöjligheter mellan länderna för båda parter eller är det snarare så att det ökar konkurrensen länderna emellan? Ökad kunskap och analysmöjligheter på området som grund för politiska beslut är mycket viktigt. En del i detta underlag är att på ett enhetligt sätt analysera om det finns ett överskott av yrkesgrupper på ena sidan landgränsen där det finns ett underskott på andra sidan. Inom temat arbetskraft och kompetensförsörjning i KUSK-projektet har en fördjupningsstudie därför tittat på möjligheten att ta fram en gemensam yrkesbalans för gränsregionen. Resultatet visar att det i dagsläget inte går att göra en gemensam kvantifiering av brist och överskottsyrken, vilket är den långsiktiga målsättningen. Det går dock att ta fram information med hjälp av den statistik som finns på området. Resultaten visar som väntat att det är stor efterfrågan på samma yrkesgrupper i gränsregionen, men att det finns områden där ett ökat samarbete och gemensamma satsningar skulle kunna leda till att personer som står till arbetsmarknadens förfogande i Sverige, men inte finner ett jobb där skulle kunna arbetspendla till Norge istället. I denne rapporten kan vi desverre ikke presentere en optimal metode for å måle og presentere sammenlignbare data på norsk og svensk side om situasjonen på arbeidsmarkedet. Det er særlig ulike klassifiseringskoder i de to land som vanskeliggjør det. När Arbetsförmedlingen har implementerat den nya yrkesindelningen SSYK-12 (Standard för Svensk Yrkesklassificering 2012), bör arbetet med att vidarutveckla den påbörjade metoden för att ta fram en gemensam yrkesbalans för gränsregionen Fyrbodal och Östfold. Det är då viktigt att involvera de arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen och NAV som arbetar med förmedling av jobb över gränsen (Eureshandläggare), för att på bästa sätt finna vägar att sprida informationen såväl internt som externt till arbetsökande och arbetsgivare. En annan viktig del i det fortsatta arbetet är att involvera de båda myndigheternas representanter norr ut och ta fram motsvarande statistik för gränsregionen mot Värmland och Jämtland.

4 Sida: 4 av 11 Bakgrund Det övergripande syftet med KUSK-projektet är att ta fram underlag till analyser för att förbättra kunskaperna om förutsättningarna för att främja tillväxten i gränsregionen. Statistik och analyser av utbud och efterfrågan på arbetskraft är centrala hörnstenar i detta sammanhang. Fördjupningsstudien ger Økt kunnskap om arbeidsmarkedet i eget område som ikke dekkes av egne gjennomførte analyser vil også være nyttig for Arbetsförmedlingen og NAV. Fördjupningsstudie om möjligheten att utveckla en yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold I Fyrbodal finns några av de kommuner som har den högsta arbetslösheten såväl som några av de kommuner som har bland de lägsta arbetslöshetstalen i Sverige. Eftersom det finns en stor efterfrågan på arbetskraft i Norge finns det ett stort intresse på båda sidor gränsen att undersöka om utbudet av arbetskraft i Fyrbodal matchar efterfrågan av arbetskraft i Östfold eller längre väster ut i Norge. En ökad rörlighet och integration i gränsregionen gynnar både företag och individer. Syftet med att skapa en gemensam yrkesbalans är att öka medvetandet om möjligheterna på arbetsmarknaden på båda sidor gränsen. Bättre och tydligare information om jobbmöjligheter och rekryteringsbehov i gränsregionen kan leda till ökad rörlighet samt bättre underlag för analyser och planering av kompetensförsörjning och utbildningsplanering i gränsregionen. Mål Målet med denna fördjupningsstudie är att ta fram en gemensam metod för att kvantifiera brist och överskottsyrken i gränsregionen för att på sikt ta fram en gemensam yrkesbalans. Målet är vidare att Arbetsförmedlingen och NAV går vidare med arbetet att kontinuerligt presentera en yrkesbanas för gränsregionen. Frågeställningar: Kan resultater fra bedriftsundersøkelsen fra NAV Østfold og prognosen fra Arbetsförmedlingen för Västra Götalands län benyttes som grunnlag for en «yrkesbalans»? Är en samordning med Öresundsbalansen möjlig? Finns det andre metoder for å identifisere mangel- (brist) og overskuddsyrker i grenseregionen?

5 Sida: 5 av 11 Resultat Projektet har tagit fram en första grov metod för att skatta brist- och överskottsyrken i gränsregionen. Metoden bygger på att statistik från ett flertal källor används, bland annat, yrkesstatistik insamlad av de statistiska centralbyråerna i länderna, uppgifter om nyanmälda platser och antal arbetslösa per yrkesgrupp. När implementeringen av SSYK- 12 är genomförd av Arbetsförmedlingen, bör arbetet med yrkesbalansen för Fyrbodal/Östfold fortsätta. Metoden kan förfinas ytterligare (se bilaga 1, Utvärdering av Öresundsbalansen). När arbetet tas upp igen, bör Eures-handläggare från de båda länderna delta i arbetet, för att utröna hur informationen på bästa sätt skall spridas bland medarbetare och kunder till Arbetsförmedlingen och NAV. En annan del i ett fortsatt arbete är att utvidga balansen till övriga gränsregioner med Norge. För svenskt vidkommande är Norge en viktig del av arbetsmarknaden i så väl Värmland som Jämtland. Motsvarande statistik bör även tas fram för dessa gränsregioner. Befintliga metoder I Norge såväl som Danmark kvantifieras brist på arbetskraft inom olika yrkesgrupper genom de nationella undersökningarna som utförs av NAV (Bedriftsundersökelse) samt den danske arbejdskraftbalance som utförs av Ramböll. I Sverige görs ingen kvantifiering av brist. Istället gör arbetsförmedlarna en bedömning av arbetsmarknadsläget för cirka 200 yrkesgrupper på den lokala arbetsmarknaden, enligt graderingen mycket stort överskott, överskott, balans, underskott eller mycket stort underskott. Nedan beskrivs de olika nationella undersökningarna med de olikheter som finns. En presentation av den danska företagsundersökningen görs också, eftersom samordning med det Dansk/Svenska projektet Örestatt är önskvärd. Norge NAV Østfold gjennomfører sin bedriftsundersøkelse hver vår. Undersøkelsen gjennomføres og i alle fylker og resultatene inngår i en samlet nasjonal undersøkelse. Det betyr også at det er lite rom for store regionale tilpassinger i undersøkelsen. NAV sender brev til litt mer enn 1000 virksomheter. De fleste svarer ved å logge seg inn på en internettbasert løsning, men noen svarer også ved å sende utfylte skjemaer pr post. Etternølere blir oppringt og svarer på spørsmålene ved et intervju. Vanligvis oppnås en svarprosent på over 70. For store arbeidsgivere med mer enn 100 ansatte tilstrebes det å få svar fra alle. Arbetsgivarna utgörs av ett urval av arbetsställen, stratifierat på bransch (NACE 2), storlek och geografisk belägenhet.

6 Sida: 6 av 11 Frågeställningen lyder: - Har företaget misslyckats med att rekrytera personal de senaste tre månaderna? Om svaret är jakande skall antal platser per yrke anges. Svaren viktas. Brist estimeras och kvantifieras genom en modell som tar hänsyn till arbetsställets geografiska belägenhet, näringsgren och antalet anställda. Ett konfidensintervall beräknas för varje brist estimat. Överskottsyrken kvantifieras ej. Resultatene fra undersøkelsen gir et bilde av nåsituasjonen og ett år fram i tid. Sverige I den svenska undersökningen som Arbetsförmedlingen genomför samlas uppgifter om brist in genom frågan: Har du upplevt brist på arbetskraft under de senaste sex månaderna. Arbetsgivaren ombeds också kvantifiera antalet platser efter yrke. Sedan gör arbetsförmedlare bedömning av brist och överskott på cirka 200 yrkesgrupper. Hänsyn tas till antal inskrivna arbetssökande på Arbetsförmedlingen, samt uppgifter om nyanmälda platser. För privat sektor bygger undersökningen på ett urval av företag stratifierat på bransch, storleksklass och län (i Västra Götalands län fyra kommungrupper, varav en Fyrbodal). Arbetsställen med minst 5 anställda ingår i populationen och arbetsställen med fler än 100 anställda totalundersöks. Offentlig sektor skall totalundersökas (med undantag statlig sektor där ett urval av arbetsställen görs). Arbetsförmedlare genomför besöksintervjuer alternativt telefonintervjuer. Danmark I den danska företagsundersökningen samlas information om brist in genom att fråga arbetsgivare om de misslyckats rekrytera personal under de senaste 2 månaderna. Företagen får också besvara hur många platser per yrkesgrupp de misslyckats att rekrytera personal till. Populationen utgörs av arbetsställen med minst en anställd. Urvalet (proportionell allokering?) är stratifierat på 21 branschgrupper samt fem storleksklassgrupper (varav ingen storleksklass totalundersöks). Brist beräknas genom att antalet misslyckade rekryteringar summeras för varje yrkesgrupp. Datat vikas för att representera hela populationen och inte enbart stickprovet. Ett konfidensinterval som visar osäkerheten i bristen per yrke redovisas. Öresundsbalansen Idag beskriver Öresundsbalansen det aktuella läget för utbud och efterfrågan på arbetskraft i Öresundsregionen. Den visar jobbmöjligheter för cirka 200 yrken i Skåne och östra Danmark. För varje yrke analyseras om jobbmöjligheterna är mycket bra, bra, ganska bra eller mindre bra. Dessutom kan det uppstå en paradoxal situation där det både finns många arbetslösa och företag som saknar arbetskraft inom en viss yrkeskategori. Mer information om balansen finns på

7 Sida: 7 av 11 Balansen tas fram var 6:e månad baserat på data från stora intervjuundersökningar om företagens rekryteringssituation och från registerdata om jobbomsättning, arbetslöshet och sysselsättning. Intervjuundersökningarna riktas mot arbetsgivare i privat och offentlig sektor och genomförs i den danska huvudstadsregionen och på Själland på uppdrag av Beskæftigelsesregion Hovedstaden & Sjælland. I Skåne intervjuar Arbetsförmedlingen själv företagen inom ramen av sin prognosverksamhet. Skillnader av avgörande betydelse Urval I Sverige görs endast urval för privat och statlig sektor, medan ambitionen är att kommunal och landstingskommunal verksamhet skall totalundersökas på verksamhetsnivå. Detta medför i dagsläget att det inte går att göra några estimeringar av brist för hela arbetsmarknaden för svenskt vidkommande. Intervjuformulär I Sverige är bristfrågan mer diffust ställd än i Norge och Danmark. Arbetsförmedlingen frågar arbetsgivarna om de har upplevt brist på arbetskraft de senaste sex månaderna, medan NAV och Ramböll frågar om arbetsgivarna har misslyckats att rekrytera personal de senaste tre respektive två månaderna. Yrkesklassificering En god modell for sammenligning av data mellom Sverige og Norge er avhengig av at de to land benytter de samme klassifiseringssystemer. Arbeidsledige skal fordeles etter yrkesønske og ledige stillinger etter hva slags yrke man ønsker å rekruttere til. Norge har antagit en ny yrkesklassificering STYRK-08 (Standrard for yrkesklassifisering 2008), som bygger på den internationella yrkesindelningen ISCO-08 (International Standard Classification of Occupations 2008). För Svenskt vidkommande tar SCB den nya svenska yrkesnomenklaturen SSYK12 (Standard för Svensk Yrkesklassificering 2012), som bygger på ISCO-08, i bruk 1 januari Arbetsförmedlingen kommer under loppet av 2014 att övergå till SSYK-12. De stora skillnaderna mellan den nya och gamla yrkesindelningen gör att det inte är möjligt att nyckla yrkesdata mellan STYRK-08 och SSYK-96, varför det inte är möjligt att ta fram några resultat innan Arbetsförmedlingen har implementerat SSYK-12. Metod i avvaktan på anpassning av svensk datainsamling I Öresundsregionen har man tagit fram en gemensam metod för att skatta brist och överskottsyrken där man använder data från befintliga intervjuundersökningar om företagens rekryteringssituation samt statistik från registerdata om jobbomsättning,

8 Sida: 8 av 11 arbetslöshet och sysselsättning, i avvaktan på att Arbetsförmedlingen anpassar metoden för att möjliggöra kvantifiering. I detta fördjupningsprojekt inom KUSK har en liknande metod tagits fram som bygger på att man tittar på antalet sysselsatta inom yrkesgruppen, med hjälp av registerdata i relation till antalet arbetslösa, samt antalet nyanmälda platser. På denne måten kan man beregne et forholdstall mellom tilbud og etterspørsel etter arbeidskraft. I vår modell har vi valgt å beregne hvor mange nye stillinger som lyses ut pr. arbeidsledig. Det betyr at jo høyere forholdstallet er, jo større brist/mangel er det på tilgjengelig arbeidskraft. Arbeidsledige oppgitt yrkesønske Personer som registeres som arbeidsledige skal, både Sverige og Norge, oppgi hva slags yrker de kan tenke seg å gå til. Som oftest er det godt samsvar mellom det primære yrkesønsket og nødvendige kvalifikasjoner til yrket. Antall arbeidsledige vil av naturlige årsaker variere gjennom året, både fordi det finnes mange typiske sesongrelaterte yrker og fordi prosesser og systemer vil påvirke ledighetstallene. Etter at mange elever i skolene avslutter sin skolegang om sommeren, vil arbeidsledigheten f.eks. stige når mange av disse elevene registerer seg som arbeidsledige. I vår modell har vi valgt å benytte summen av helt arbeidsledige pluss deltakere i tiltak/program. Disse utgjør altså den ledige kapasiteten av arbeidskraft. Nyanmälda platser / tilgang på stillinger Arbetsförmedlingen og NAV administerer de mest brukte stillingsdatabasene i sine land. Det er tall fra disse databasene som vi ønsker å benytte for å kvantifisere tilgangen på nye stillinger i våre områder. Tilgangen på stillinger vil av flere årsaker variere fra måned til måned. Det finnes en rekke typiske sesongjobber og før sommerferien vil tilgangen på ferievikariater være høy. Tidsperspektivet. Kunnskap om arbeidsmarkedet er svært viktig både for NAV og Arbetsförmedlingen for å løse sine oppgaver. Man må kjenne til de naturlige svingningene i arbeidsmarkedet gjennom året og man må fange opp endringer i arbeidsmarkedet som skyldes konjunkturutviklingen eller i næringsstrukturen. Vår modell kan i prinsippet tjene som et barometer for tilstanden i arbeidsmarkedet både i et kort tidspersektiv fra måned til måned gjennom året og i et lengre perspektiv gjennom flere år.

9 Sida: 9 av 11 I våre eksempler i denne rapporten har vi valgt å måle balansen mellom tilbud og etterspørsel våren Yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold Selv om forutsetningene for direkte sammenligning av data fra Sverige og Norge enda ikke er til stede på grunn av ulik yrkesklassifisering har vi likevel valgt å presentere forholdstall for noen yrker. Yrkene er altså ikke helt sammenlignbare, men resultatene viser likevel noen trekk som kan være interessante. Tabellene nedenfor viser beregninger av forholdstall i Fyrbodal og Østfold. Yrkene er sortert etter den beregnede verdien i kollonnen lengst til høyre (stillinger/arbeidssøkere) Yrker med størst brist/mangel på arbeidskraft har høye verdier mens yrker der det er med et overskudd av ledig arbeidskraft har lave verdier. Datagrunnlag Tilgang på stillinger/nyanmälda platser i perioden januar mai 2013 beregnet månedsgjennomsnitt. Helt arbeidsledige + deltakere i tiltak/program ved utgangen av mai Yrker der færre enn gjennomsnittlig 10 nye stillinger er utlyst og samtidig færre enn 40 arbeidssøkere er utelatt i dette eksempelet.

10 Sida: 10 av 11 Tabell 1 Yrkesbalanse Fyrbodal Totalt antal inskrivna maj 2013 Stillinger pr mnd / arbeidssøkere SSYK Yrke Nyanmälda pl jan-mai 2013 Nyanm. Pr mnd 3231 sjuksköterskor, medicin/kirurgi , geriatriksjuksköterskor , speciallärare , receptarier , torg- och marknadsförsäljare , akutsjuksköterskor m.fl , läkare , odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare , förskollärare och fritidspedagoger , kockar och kokerskor , demonstratörer, uthyrare m.fl , grundskollärare , hovmästare, servitörer och bartendrar , behandlingsassistenter m.fl , undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl , socialsekreterare och kuratorer , gymnasielärare i allmänna ämnen , tidningsdistributörer m.fl , företagssäljare , språkvetare, översättare och tolkar , vårdbiträden, personliga assistenter m.fl , civilingenjörer m.fl., maskin , bagare och konditorer , barnskötare m.fl , maskiningenjörer och maskintekniker , köks- och restaurangbiträden , datatekniker , receptionister m.fl , systemerare och programmerare , frisörer, hudterapeuter m.fl , trädgårdsanläggare m.fl , lastbils- och långtradarförare , bokförings- och redovisningsassistenter , elmontörer och elreparatörer , truckförare , hotell- och kontorsstädare m.fl , installationselektriker , försäljare, dagligvaror , övrig kontorspersonal , försäljare, fackhandel , fritidsledare m.fl , administrativa assistenter , renhållnings- och återvinningsarbetare , tele- och elektronikreparatörer m.fl , lagerassistenter m.fl , maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer , svetsare och gasskärare , butikskassörer, biljettförsäljare m.fl , vaktmästare m.fl , fastighetsskötare , byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl , anläggningsmaskinförare m.fl , övriga djuruppfödare och djurskötare , montörer, metall-, gummi- och plastprodukter , bil- och taxiförare , verktygsmaskinoperatörer , fordonsmontörer m.fl , övriga servicearbetare , övriga byggnads- och anläggningsarbetare , motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer , buss- och spårvagnsförare , slipare m.fl , murare m.fl , handpaketerare och andra fabriksarbetare , maskinoperatörer, plastindustri , skogsbrukare , lackerare , processoperatörer, papper , husdjursuppfödare och husdjursskötare ,0 2 yrke okänt ,0

11 Sida: 11 av 11 Tabell 2 Yrkesbalanse Østfold Yrkesk ode (4- siffer) Stilling yrke (4-siffer) Tilgang Tilgang stillingerjan - stillinger mai 2013 gj.sn. Pr mnd Arb.søk Stillinger pr arb.søker 2330 Lektorer mv. i videregående skole , Elektronikkingeniører , Elektrikere , Sykepleiere , Vernepleiere , Førskolelærere , Høyere saksbehandlere i offentlig og privat virksomhet , Rørleggere og VVS-montører , Grunnskolelærere , Bartendere , Servitører , Lastebil- og trailersjåfører , Helsefagarbeidere , Bilmekanikere , Anleggsmaskin- og industrimekanikere , Anleggsmaskinførere , Kontormedarbeidere , Butikkmedarbeidere , Uoppgitt eller yrker som ikke kan identifiseres , Tømrere og snekkere , Andre pleiemedarbeidere , Regnskapsmedarbeidere , Renholdere i bedrifter , Vektere , Truckførere , Barnehage- og skolefritidsassistenter mv , Bil-, drosje- og varebilførere , Driftsteknikere, IKT , Operatører innen næringsmiddelproduksjon , Malere og byggtapetserere , Kjøkkenassistenter , Lagermedarbeidere og materialforvaltere , Skoleassistenter , Logistikkmedarbeidere , Andre håndverkere , Bud mv , Lønningsmedarbeidere ,0-1 UKJENT , Laste- og lossearbeidere , Varepåfyllere , Hjelpearbeidere i husdyrproduksjon , Hjelpearbeidere i bygg , Andre hjelpearbeidere i industri ,0

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register AM 33 SM 1201 Yrkesstrukturen i Sverige 2010 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag

Läs mer

Hela riket Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland med öarna Västsverige

Hela riket Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland med öarna Västsverige Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2008. Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel

Läs mer

(Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) Västmanlands, Örebro och Östergötlands län)

(Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) Västmanlands, Örebro och Östergötlands län) Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2010 Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 FLYTTNINGSBIDRAG 2013-09-30 Tertial 2, 1 maj-31 augusti 2013 Sida: 2 av 26 Sida: 3 av 26 Dnr: Af-2013/445712 Datum: 2013-09-30 Flyttningsbidrag Arbetsförmedlingen

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna?

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30 Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar som äger rum av arbetskraftens kompetensmässiga

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Skåne län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Skåne län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Skåne län 2015 1 Fler jobb 2015 I Skåne väntas arbetsmarknaden bli ganska bra under 2015. Jobben blir fler och arbetslösheten minskar. De yrken det är bäst möjlighet att få jobb inom

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2014 2015 1 Goda jobbchanser 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2014 2015. Arbetsmarknaden väntas ha en positiv

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Örebro län 2014 2015 1 Enklare att hitta ett jobb Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver information och vägledning om var du har störst chans att få jobb under 2014 och 2015.

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Rapport från Medlingsinstitutet juni 2006 av Christina Eurén och Maj Nordin Innehållsförteckning

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Örebro län 2015 1 Jobbmöjligheterna i länet blir fler Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver information och vägledning om var du har störst möjlighet att få jobb under 2015.

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Stockholms län 2014 2015 1 Fler jobb i ett växande Stockholm Den här broschyren vänder sig till dig som behöver information om jobbmöjligheterna i Stockholms län under 2015. Under året

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Värmlands län 2014 2015 1 Fortsatt förbättring på arbetsmarknaden I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Värmlands län under 2014 och 2015. På Arbetsförmedlingen

Läs mer

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Rapport 2011:3 Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Länsstyrelsen Ansvarig utgivare År 2011 611 86 Nyköping Lucie Riad Nr 3 Tel växeln: 0155-26 40 00 ISSN 1400-0792 E-post: sodermanland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 MARKARYDS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 LJUNGBY KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 LJUNGBY KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 LJUNGBY KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning 2 Förändring i folkmängd 2 Befolkningsstruktur 2013 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period 2 Födda och döda samt

Läs mer

Jobbmöjligheter. i Örebro län 2015 2016

Jobbmöjligheter. i Örebro län 2015 2016 Jobbmöjligheter i Örebro län 2015 2016 1 Ökade jobbmöjligheter i länet Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver vägledning om var du har störst möjlighet att få jobb i Örebro län under 2015 och

Läs mer

Låt lönerna bli lönsamma

Låt lönerna bli lönsamma Låt lönerna bli lönsamma Ledarnas lönekarriärbarometer 2014 Vi arbetar för att Sverige ska ha världens bästa chefer. Ledarnas lönekarriärbarometer 2014 Låt lönerna bli lönsamma 3 Vikten av att kunna göra

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN Prognos 2012 Jämtlands län: Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad Utvecklingen i världsekonomin har sedan sommaren dominerats av händelser i euroområdet samt i USA. Som det ser ut under hösten 2011

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Östergötlands län 2014 2015 1 Arbetsmarknaden blir bättre under 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Östergötlands län under 2014-2015. Arbetsmarknaden

Läs mer

ISSP 1999 - ÅSIKTER OM OJÄMLIKHET I SVERIGE II SSD 0727. Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet

ISSP 1999 - ÅSIKTER OM OJÄMLIKHET I SVERIGE II SSD 0727. Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet ISSP 1999 - ÅSIKTER OM OJÄMLIKHET I SVERIGE II SSD 0727 Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst Box 720 SE 405 30 Göteborg ANVISNINGAR

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2015 1 Goda jobbmöjligheter i Uppsala I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2015. Arbetsmarknaden i länet väntas fortsätta

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2014 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2014 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Västmanlands län 2014 2015 1 Bättre arbetsmarknad 2014 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Västmanlands län under 2014 2015. Arbetsmarknaden väntas

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Skåne län 1 PROGNOSEN Skåne går mot bättre tider Situationen i vår omvärld har stor påverkan på svensk ekonomi, inte minst på den exportberoende verkstadsindustrin. Under

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Östergötlands län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Östergötlands län 2015 1 Fler jobb under år 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Östergötlands län under 2015. Arbetsmarknaden förbättras i Sverige

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

LÖNEKARRIÄRBAROMETER 2013 Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer

LÖNEKARRIÄRBAROMETER 2013 Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Den omöjliga lönekarriären LÖNEKARRIÄRBAROMETER 2013 Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Lönekarriärbarometer 2013 Därför gör vi en lönekarriärbarometer 3 Vikten av att kunna göra lönekarriär

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Västmanlands län 2015 2016 1 Goda jobbmöjligheter i Västmanlands län Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Västmanlands län under 2015 2016. Arbetsförmedlingen räknar

Läs mer

Jobbmöjligheter. i Västernorrlands län 2014 2015

Jobbmöjligheter. i Västernorrlands län 2014 2015 Jobbmöjligheter i Västernorrlands län 2014 2015 1 Rekryteringsbehov trots en svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrland men arbetsgivare har trots detta

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

KOMMUNBESKRIVNING 2014 LESSEBO KOMMUN

KOMMUNBESKRIVNING 2014 LESSEBO KOMMUN KOMMUNBESKRIVNING 2014 LESSEBO KOMMUN Innehåll Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period... 3 Födda

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Arbetsmarknadsbarometern 2011 På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Katarina Fellman 17.6.2011 Arbetslöshetsgrader och nettoinflyttning 1990-2011 % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Personer 275 250 225 200

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Gotlands län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Gotlands län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Gotlands län 2015 1 Jobben blir fler under 2015 I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken på Gotland under 2015. Arbetsmarknaden stärks i hela landet under

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Sjukersättning och yrke

Sjukersättning och yrke Pensionsåldersutredningen (S 2011:05) Pensionsåldersutredningen 103 33 Stockholm Tfn 08-405 10 00 www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com Omslag: Elanders Sverige AB Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm

Läs mer

Jobbmöjligheter. Yrkeskompass för Värmlands län 2014

Jobbmöjligheter. Yrkeskompass för Värmlands län 2014 Jobbmöjligheter Yrkeskompass för Värmlands län 2014 1 Optimism på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras. Störst är optimismen inom hotell och restaurang och hos företag som säljer tjänster

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

REKRYTERINGSKARTLÄGGNING VÄRMLAND 2011-2012

REKRYTERINGSKARTLÄGGNING VÄRMLAND 2011-2012 REKRYTERINGSKARTLÄGGNING VÄRMLAND 2011-2012 En undersökning genomförd för Region Värmland/projekt Attraktiva Värmland av Attityd i Karlstad AB 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Västmanlands län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Västmanlands län 2015 1 Fler jobbmöjligheter 2015 Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Västmanlands län under 2015. Arbetsförmedlingen räknar med att arbetsmarknaden

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 UPPVIDINGE KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 UPPVIDINGE KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 UPPVIDINGE KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Stockholms län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Stockholms län 2015 1 Goda jobbmöjligheter i Stockholm Den här broschyren vänder sig till dig som behöver information om jobbmöjligheterna i Stockholms län under 2015. Under året kommer

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 VÄXJÖ KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 VÄXJÖ KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 VÄXJÖ KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning 2 Folkmängd 2 Förändring i folkmängd 2 Befolkningsstruktur 2013 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period 3 Födda och

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Ensidigt upprepat arbete

Ensidigt upprepat arbete Ensidigt upprepat arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro, sjuknärvaro Information om utbildning och arbetsmarknad 2003:4 Utgivna publikationer fr o m 1996 i serien Information om utbildning

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Dalarnas län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Dalarnas län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Dalarnas län 2015 2016 1 Bra jobbchanser i Dalarnas län Här kan du läsa om jobbmöjligheterna i Dalarnas län under 2015 och 2016. Det är faktiskt lättare att få jobb i Dalarnas län än

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2015 2016 1 Fler jobb i Uppsala län I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2015-2016. Arbetsmarknaden i länet väntas fortsätta

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Del1: Arbetsmarknaden för kvalificerad arbetskraft 2011-09-12 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Värmlands län 2015 2016 1 Jobben blir fler Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Värmlands län under 2015 och 2016. På Arbetsförmedlingen räknar vi med att antalet anställda

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga %

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år 2008. Kvinnor % Män % Samtliga % Befolkning 010 Sysselsättning 008 Yrke och socioekonomisk ställning Var tredje arbetar inom mycket kvinno- eller mansdominerade yrkesgrupper Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik har yrkesgrupperna

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i privat sektor

Så har yrke kopplats till avtal i privat sektor Så har yrke kopplats till avtal i privat sektor SSYKkod Yrke Arbetstagarorganisation Arbetsgivarorganisation Avtal 1210 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 1221 Driftchefer inom jordbruk, trädgård,

Läs mer

sjukfrånvaro och sjuknärvaro Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär,

sjukfrånvaro och sjuknärvaro Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 2005:1 Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro och sjuknärvaro I N F O R M A T I O N OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Dalarnas län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Dalarnas län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Dalarnas län 2015 1 Bra jobbchanser i Dalarna 2015 Här kan du läsa om jobbmöjligheterna i Dalarna under 2015. Det är faktiskt lättare att få jobb i Dalarna än på de flesta andra håll

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Övergripande lönestatistik avseende september 2014

Övergripande lönestatistik avseende september 2014 www.svensktnaringsliv.se MARS 2015 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Fakta om löner i våra medlemsföretag Arkitektkopia AB, Bromma, 2015 Övergripande lönestatistik avseende september

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

Business Meetpoint 3-5 november 2009

Business Meetpoint 3-5 november 2009 GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur

Läs mer

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Agenda 1. Tidsvärdestudier vad och varför 2. Stora skillnader mellan dels i. olika områden/

Läs mer

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn FÖRSÄKRING

Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn FÖRSÄKRING Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn...5 Fall i samma höjd...7 Fall

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

KUSK. Delrapport. Sammanfattning av rapporter från temagrupperna, december 2012

KUSK. Delrapport. Sammanfattning av rapporter från temagrupperna, december 2012 KUSK. Delrapport. Sammanfattning av rapporter från temagrupperna, december 2012 Förord Relationerna mellan Norge och Sverige är viktiga för båda ländernas utveckling. Exempel är arbetspendlingen främst

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Gävleborgs län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Gävleborgs län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Gävleborgs län 2015 2016 1 Har du bra jobbmöjligheter? Fler personer behöver anställas. En orsak är att många går i pension och ska ersättas, en annan att arbetsgivare får mer att göra

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Västerbottens län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Västerbottens län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Västerbottens län 2015 1 Svag förbättring väntas i länet. I Västerbottens län ser vi fortsatt att många personer kommer att går i pension och behöver ersättas. Detta skapar, trots lågkonjunkturens

Läs mer