Rapport. Slutrapport om möjligheter att ta fram en yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold. KUSK interrreg Sverige Norge. Dnr: Datum:
|
|
- Sara Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Sida: 1 av 11 Dnr: Datum: Slutrapport om möjligheter att ta fram en yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold KUSK interrreg Sverige Norge Rapporten er utarbeidet av Sara Andersson Arbetsförmedlingen Hans Ole Johnsen NAV Østfold
2 Sida: 2 av 11 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Fördjupningsstudie om möjligheten att utveckla en yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold... 4 Mål... 4 Resultat... 5 Befintliga metoder... 5 Norge... 5 Sverige... 6 Danmark... 6 Öresundsbalansen... 6 Skillnader av avgörande betydelse... 7 Urval... 7 Intervjuformulär... 7 Yrkesklassificering... 7 Metod i avvaktan på anpassning av svensk datainsamling... 7 Yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold... 9
3 Sida: 3 av 11 Sammanfattning Det finns en vilja och ambition att främja tillväxten i gränsregionen mellan Sverige och Norge. Att företag kan hitta den arbetskraft det behöver för att kunna växa är central för tillväxten. Det finns en stor gränspendling redan idag av arbetskraft mellan Norge och Sverige. Något som ofta ses som negativt i Sverige, då det inom flera yrkesområden med brist i Sverige ökar konkurrensen. I Fyrbodal finns dock kommuner med de högsta arbetslöshetstalen i Sverige, såväl som de lägsta. Det finns många relevanta frågor att ställa i sammanhanget. Är det värt att satsa på ökad pendling och utbyggnad av kommunikationsmöjligheter mellan länderna för båda parter eller är det snarare så att det ökar konkurrensen länderna emellan? Ökad kunskap och analysmöjligheter på området som grund för politiska beslut är mycket viktigt. En del i detta underlag är att på ett enhetligt sätt analysera om det finns ett överskott av yrkesgrupper på ena sidan landgränsen där det finns ett underskott på andra sidan. Inom temat arbetskraft och kompetensförsörjning i KUSK-projektet har en fördjupningsstudie därför tittat på möjligheten att ta fram en gemensam yrkesbalans för gränsregionen. Resultatet visar att det i dagsläget inte går att göra en gemensam kvantifiering av brist och överskottsyrken, vilket är den långsiktiga målsättningen. Det går dock att ta fram information med hjälp av den statistik som finns på området. Resultaten visar som väntat att det är stor efterfrågan på samma yrkesgrupper i gränsregionen, men att det finns områden där ett ökat samarbete och gemensamma satsningar skulle kunna leda till att personer som står till arbetsmarknadens förfogande i Sverige, men inte finner ett jobb där skulle kunna arbetspendla till Norge istället. I denne rapporten kan vi desverre ikke presentere en optimal metode for å måle og presentere sammenlignbare data på norsk og svensk side om situasjonen på arbeidsmarkedet. Det er særlig ulike klassifiseringskoder i de to land som vanskeliggjør det. När Arbetsförmedlingen har implementerat den nya yrkesindelningen SSYK-12 (Standard för Svensk Yrkesklassificering 2012), bör arbetet med att vidarutveckla den påbörjade metoden för att ta fram en gemensam yrkesbalans för gränsregionen Fyrbodal och Östfold. Det är då viktigt att involvera de arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen och NAV som arbetar med förmedling av jobb över gränsen (Eureshandläggare), för att på bästa sätt finna vägar att sprida informationen såväl internt som externt till arbetsökande och arbetsgivare. En annan viktig del i det fortsatta arbetet är att involvera de båda myndigheternas representanter norr ut och ta fram motsvarande statistik för gränsregionen mot Värmland och Jämtland.
4 Sida: 4 av 11 Bakgrund Det övergripande syftet med KUSK-projektet är att ta fram underlag till analyser för att förbättra kunskaperna om förutsättningarna för att främja tillväxten i gränsregionen. Statistik och analyser av utbud och efterfrågan på arbetskraft är centrala hörnstenar i detta sammanhang. Fördjupningsstudien ger Økt kunnskap om arbeidsmarkedet i eget område som ikke dekkes av egne gjennomførte analyser vil også være nyttig for Arbetsförmedlingen og NAV. Fördjupningsstudie om möjligheten att utveckla en yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold I Fyrbodal finns några av de kommuner som har den högsta arbetslösheten såväl som några av de kommuner som har bland de lägsta arbetslöshetstalen i Sverige. Eftersom det finns en stor efterfrågan på arbetskraft i Norge finns det ett stort intresse på båda sidor gränsen att undersöka om utbudet av arbetskraft i Fyrbodal matchar efterfrågan av arbetskraft i Östfold eller längre väster ut i Norge. En ökad rörlighet och integration i gränsregionen gynnar både företag och individer. Syftet med att skapa en gemensam yrkesbalans är att öka medvetandet om möjligheterna på arbetsmarknaden på båda sidor gränsen. Bättre och tydligare information om jobbmöjligheter och rekryteringsbehov i gränsregionen kan leda till ökad rörlighet samt bättre underlag för analyser och planering av kompetensförsörjning och utbildningsplanering i gränsregionen. Mål Målet med denna fördjupningsstudie är att ta fram en gemensam metod för att kvantifiera brist och överskottsyrken i gränsregionen för att på sikt ta fram en gemensam yrkesbalans. Målet är vidare att Arbetsförmedlingen och NAV går vidare med arbetet att kontinuerligt presentera en yrkesbanas för gränsregionen. Frågeställningar: Kan resultater fra bedriftsundersøkelsen fra NAV Østfold og prognosen fra Arbetsförmedlingen för Västra Götalands län benyttes som grunnlag for en «yrkesbalans»? Är en samordning med Öresundsbalansen möjlig? Finns det andre metoder for å identifisere mangel- (brist) og overskuddsyrker i grenseregionen?
5 Sida: 5 av 11 Resultat Projektet har tagit fram en första grov metod för att skatta brist- och överskottsyrken i gränsregionen. Metoden bygger på att statistik från ett flertal källor används, bland annat, yrkesstatistik insamlad av de statistiska centralbyråerna i länderna, uppgifter om nyanmälda platser och antal arbetslösa per yrkesgrupp. När implementeringen av SSYK- 12 är genomförd av Arbetsförmedlingen, bör arbetet med yrkesbalansen för Fyrbodal/Östfold fortsätta. Metoden kan förfinas ytterligare (se bilaga 1, Utvärdering av Öresundsbalansen). När arbetet tas upp igen, bör Eures-handläggare från de båda länderna delta i arbetet, för att utröna hur informationen på bästa sätt skall spridas bland medarbetare och kunder till Arbetsförmedlingen och NAV. En annan del i ett fortsatt arbete är att utvidga balansen till övriga gränsregioner med Norge. För svenskt vidkommande är Norge en viktig del av arbetsmarknaden i så väl Värmland som Jämtland. Motsvarande statistik bör även tas fram för dessa gränsregioner. Befintliga metoder I Norge såväl som Danmark kvantifieras brist på arbetskraft inom olika yrkesgrupper genom de nationella undersökningarna som utförs av NAV (Bedriftsundersökelse) samt den danske arbejdskraftbalance som utförs av Ramböll. I Sverige görs ingen kvantifiering av brist. Istället gör arbetsförmedlarna en bedömning av arbetsmarknadsläget för cirka 200 yrkesgrupper på den lokala arbetsmarknaden, enligt graderingen mycket stort överskott, överskott, balans, underskott eller mycket stort underskott. Nedan beskrivs de olika nationella undersökningarna med de olikheter som finns. En presentation av den danska företagsundersökningen görs också, eftersom samordning med det Dansk/Svenska projektet Örestatt är önskvärd. Norge NAV Østfold gjennomfører sin bedriftsundersøkelse hver vår. Undersøkelsen gjennomføres og i alle fylker og resultatene inngår i en samlet nasjonal undersøkelse. Det betyr også at det er lite rom for store regionale tilpassinger i undersøkelsen. NAV sender brev til litt mer enn 1000 virksomheter. De fleste svarer ved å logge seg inn på en internettbasert løsning, men noen svarer også ved å sende utfylte skjemaer pr post. Etternølere blir oppringt og svarer på spørsmålene ved et intervju. Vanligvis oppnås en svarprosent på over 70. For store arbeidsgivere med mer enn 100 ansatte tilstrebes det å få svar fra alle. Arbetsgivarna utgörs av ett urval av arbetsställen, stratifierat på bransch (NACE 2), storlek och geografisk belägenhet.
6 Sida: 6 av 11 Frågeställningen lyder: - Har företaget misslyckats med att rekrytera personal de senaste tre månaderna? Om svaret är jakande skall antal platser per yrke anges. Svaren viktas. Brist estimeras och kvantifieras genom en modell som tar hänsyn till arbetsställets geografiska belägenhet, näringsgren och antalet anställda. Ett konfidensintervall beräknas för varje brist estimat. Överskottsyrken kvantifieras ej. Resultatene fra undersøkelsen gir et bilde av nåsituasjonen og ett år fram i tid. Sverige I den svenska undersökningen som Arbetsförmedlingen genomför samlas uppgifter om brist in genom frågan: Har du upplevt brist på arbetskraft under de senaste sex månaderna. Arbetsgivaren ombeds också kvantifiera antalet platser efter yrke. Sedan gör arbetsförmedlare bedömning av brist och överskott på cirka 200 yrkesgrupper. Hänsyn tas till antal inskrivna arbetssökande på Arbetsförmedlingen, samt uppgifter om nyanmälda platser. För privat sektor bygger undersökningen på ett urval av företag stratifierat på bransch, storleksklass och län (i Västra Götalands län fyra kommungrupper, varav en Fyrbodal). Arbetsställen med minst 5 anställda ingår i populationen och arbetsställen med fler än 100 anställda totalundersöks. Offentlig sektor skall totalundersökas (med undantag statlig sektor där ett urval av arbetsställen görs). Arbetsförmedlare genomför besöksintervjuer alternativt telefonintervjuer. Danmark I den danska företagsundersökningen samlas information om brist in genom att fråga arbetsgivare om de misslyckats rekrytera personal under de senaste 2 månaderna. Företagen får också besvara hur många platser per yrkesgrupp de misslyckats att rekrytera personal till. Populationen utgörs av arbetsställen med minst en anställd. Urvalet (proportionell allokering?) är stratifierat på 21 branschgrupper samt fem storleksklassgrupper (varav ingen storleksklass totalundersöks). Brist beräknas genom att antalet misslyckade rekryteringar summeras för varje yrkesgrupp. Datat vikas för att representera hela populationen och inte enbart stickprovet. Ett konfidensinterval som visar osäkerheten i bristen per yrke redovisas. Öresundsbalansen Idag beskriver Öresundsbalansen det aktuella läget för utbud och efterfrågan på arbetskraft i Öresundsregionen. Den visar jobbmöjligheter för cirka 200 yrken i Skåne och östra Danmark. För varje yrke analyseras om jobbmöjligheterna är mycket bra, bra, ganska bra eller mindre bra. Dessutom kan det uppstå en paradoxal situation där det både finns många arbetslösa och företag som saknar arbetskraft inom en viss yrkeskategori. Mer information om balansen finns på
7 Sida: 7 av 11 Balansen tas fram var 6:e månad baserat på data från stora intervjuundersökningar om företagens rekryteringssituation och från registerdata om jobbomsättning, arbetslöshet och sysselsättning. Intervjuundersökningarna riktas mot arbetsgivare i privat och offentlig sektor och genomförs i den danska huvudstadsregionen och på Själland på uppdrag av Beskæftigelsesregion Hovedstaden & Sjælland. I Skåne intervjuar Arbetsförmedlingen själv företagen inom ramen av sin prognosverksamhet. Skillnader av avgörande betydelse Urval I Sverige görs endast urval för privat och statlig sektor, medan ambitionen är att kommunal och landstingskommunal verksamhet skall totalundersökas på verksamhetsnivå. Detta medför i dagsläget att det inte går att göra några estimeringar av brist för hela arbetsmarknaden för svenskt vidkommande. Intervjuformulär I Sverige är bristfrågan mer diffust ställd än i Norge och Danmark. Arbetsförmedlingen frågar arbetsgivarna om de har upplevt brist på arbetskraft de senaste sex månaderna, medan NAV och Ramböll frågar om arbetsgivarna har misslyckats att rekrytera personal de senaste tre respektive två månaderna. Yrkesklassificering En god modell for sammenligning av data mellom Sverige og Norge er avhengig av at de to land benytter de samme klassifiseringssystemer. Arbeidsledige skal fordeles etter yrkesønske og ledige stillinger etter hva slags yrke man ønsker å rekruttere til. Norge har antagit en ny yrkesklassificering STYRK-08 (Standrard for yrkesklassifisering 2008), som bygger på den internationella yrkesindelningen ISCO-08 (International Standard Classification of Occupations 2008). För Svenskt vidkommande tar SCB den nya svenska yrkesnomenklaturen SSYK12 (Standard för Svensk Yrkesklassificering 2012), som bygger på ISCO-08, i bruk 1 januari Arbetsförmedlingen kommer under loppet av 2014 att övergå till SSYK-12. De stora skillnaderna mellan den nya och gamla yrkesindelningen gör att det inte är möjligt att nyckla yrkesdata mellan STYRK-08 och SSYK-96, varför det inte är möjligt att ta fram några resultat innan Arbetsförmedlingen har implementerat SSYK-12. Metod i avvaktan på anpassning av svensk datainsamling I Öresundsregionen har man tagit fram en gemensam metod för att skatta brist och överskottsyrken där man använder data från befintliga intervjuundersökningar om företagens rekryteringssituation samt statistik från registerdata om jobbomsättning,
8 Sida: 8 av 11 arbetslöshet och sysselsättning, i avvaktan på att Arbetsförmedlingen anpassar metoden för att möjliggöra kvantifiering. I detta fördjupningsprojekt inom KUSK har en liknande metod tagits fram som bygger på att man tittar på antalet sysselsatta inom yrkesgruppen, med hjälp av registerdata i relation till antalet arbetslösa, samt antalet nyanmälda platser. På denne måten kan man beregne et forholdstall mellom tilbud og etterspørsel etter arbeidskraft. I vår modell har vi valgt å beregne hvor mange nye stillinger som lyses ut pr. arbeidsledig. Det betyr at jo høyere forholdstallet er, jo større brist/mangel er det på tilgjengelig arbeidskraft. Arbeidsledige oppgitt yrkesønske Personer som registeres som arbeidsledige skal, både Sverige og Norge, oppgi hva slags yrker de kan tenke seg å gå til. Som oftest er det godt samsvar mellom det primære yrkesønsket og nødvendige kvalifikasjoner til yrket. Antall arbeidsledige vil av naturlige årsaker variere gjennom året, både fordi det finnes mange typiske sesongrelaterte yrker og fordi prosesser og systemer vil påvirke ledighetstallene. Etter at mange elever i skolene avslutter sin skolegang om sommeren, vil arbeidsledigheten f.eks. stige når mange av disse elevene registerer seg som arbeidsledige. I vår modell har vi valgt å benytte summen av helt arbeidsledige pluss deltakere i tiltak/program. Disse utgjør altså den ledige kapasiteten av arbeidskraft. Nyanmälda platser / tilgang på stillinger Arbetsförmedlingen og NAV administerer de mest brukte stillingsdatabasene i sine land. Det er tall fra disse databasene som vi ønsker å benytte for å kvantifisere tilgangen på nye stillinger i våre områder. Tilgangen på stillinger vil av flere årsaker variere fra måned til måned. Det finnes en rekke typiske sesongjobber og før sommerferien vil tilgangen på ferievikariater være høy. Tidsperspektivet. Kunnskap om arbeidsmarkedet er svært viktig både for NAV og Arbetsförmedlingen for å løse sine oppgaver. Man må kjenne til de naturlige svingningene i arbeidsmarkedet gjennom året og man må fange opp endringer i arbeidsmarkedet som skyldes konjunkturutviklingen eller i næringsstrukturen. Vår modell kan i prinsippet tjene som et barometer for tilstanden i arbeidsmarkedet både i et kort tidspersektiv fra måned til måned gjennom året og i et lengre perspektiv gjennom flere år.
9 Sida: 9 av 11 I våre eksempler i denne rapporten har vi valgt å måle balansen mellom tilbud og etterspørsel våren Yrkesbalans för Fyrbodal/Östfold Selv om forutsetningene for direkte sammenligning av data fra Sverige og Norge enda ikke er til stede på grunn av ulik yrkesklassifisering har vi likevel valgt å presentere forholdstall for noen yrker. Yrkene er altså ikke helt sammenlignbare, men resultatene viser likevel noen trekk som kan være interessante. Tabellene nedenfor viser beregninger av forholdstall i Fyrbodal og Østfold. Yrkene er sortert etter den beregnede verdien i kollonnen lengst til høyre (stillinger/arbeidssøkere) Yrker med størst brist/mangel på arbeidskraft har høye verdier mens yrker der det er med et overskudd av ledig arbeidskraft har lave verdier. Datagrunnlag Tilgang på stillinger/nyanmälda platser i perioden januar mai 2013 beregnet månedsgjennomsnitt. Helt arbeidsledige + deltakere i tiltak/program ved utgangen av mai Yrker der færre enn gjennomsnittlig 10 nye stillinger er utlyst og samtidig færre enn 40 arbeidssøkere er utelatt i dette eksempelet.
10 Sida: 10 av 11 Tabell 1 Yrkesbalanse Fyrbodal Totalt antal inskrivna maj 2013 Stillinger pr mnd / arbeidssøkere SSYK Yrke Nyanmälda pl jan-mai 2013 Nyanm. Pr mnd 3231 sjuksköterskor, medicin/kirurgi , geriatriksjuksköterskor , speciallärare , receptarier , torg- och marknadsförsäljare , akutsjuksköterskor m.fl , läkare , odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare , förskollärare och fritidspedagoger , kockar och kokerskor , demonstratörer, uthyrare m.fl , grundskollärare , hovmästare, servitörer och bartendrar , behandlingsassistenter m.fl , undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl , socialsekreterare och kuratorer , gymnasielärare i allmänna ämnen , tidningsdistributörer m.fl , företagssäljare , språkvetare, översättare och tolkar , vårdbiträden, personliga assistenter m.fl , civilingenjörer m.fl., maskin , bagare och konditorer , barnskötare m.fl , maskiningenjörer och maskintekniker , köks- och restaurangbiträden , datatekniker , receptionister m.fl , systemerare och programmerare , frisörer, hudterapeuter m.fl , trädgårdsanläggare m.fl , lastbils- och långtradarförare , bokförings- och redovisningsassistenter , elmontörer och elreparatörer , truckförare , hotell- och kontorsstädare m.fl , installationselektriker , försäljare, dagligvaror , övrig kontorspersonal , försäljare, fackhandel , fritidsledare m.fl , administrativa assistenter , renhållnings- och återvinningsarbetare , tele- och elektronikreparatörer m.fl , lagerassistenter m.fl , maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer , svetsare och gasskärare , butikskassörer, biljettförsäljare m.fl , vaktmästare m.fl , fastighetsskötare , byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl , anläggningsmaskinförare m.fl , övriga djuruppfödare och djurskötare , montörer, metall-, gummi- och plastprodukter , bil- och taxiförare , verktygsmaskinoperatörer , fordonsmontörer m.fl , övriga servicearbetare , övriga byggnads- och anläggningsarbetare , motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer , buss- och spårvagnsförare , slipare m.fl , murare m.fl , handpaketerare och andra fabriksarbetare , maskinoperatörer, plastindustri , skogsbrukare , lackerare , processoperatörer, papper , husdjursuppfödare och husdjursskötare ,0 2 yrke okänt ,0
11 Sida: 11 av 11 Tabell 2 Yrkesbalanse Østfold Yrkesk ode (4- siffer) Stilling yrke (4-siffer) Tilgang Tilgang stillingerjan - stillinger mai 2013 gj.sn. Pr mnd Arb.søk Stillinger pr arb.søker 2330 Lektorer mv. i videregående skole , Elektronikkingeniører , Elektrikere , Sykepleiere , Vernepleiere , Førskolelærere , Høyere saksbehandlere i offentlig og privat virksomhet , Rørleggere og VVS-montører , Grunnskolelærere , Bartendere , Servitører , Lastebil- og trailersjåfører , Helsefagarbeidere , Bilmekanikere , Anleggsmaskin- og industrimekanikere , Anleggsmaskinførere , Kontormedarbeidere , Butikkmedarbeidere , Uoppgitt eller yrker som ikke kan identifiseres , Tømrere og snekkere , Andre pleiemedarbeidere , Regnskapsmedarbeidere , Renholdere i bedrifter , Vektere , Truckførere , Barnehage- og skolefritidsassistenter mv , Bil-, drosje- og varebilførere , Driftsteknikere, IKT , Operatører innen næringsmiddelproduksjon , Malere og byggtapetserere , Kjøkkenassistenter , Lagermedarbeidere og materialforvaltere , Skoleassistenter , Logistikkmedarbeidere , Andre håndverkere , Bud mv , Lønningsmedarbeidere ,0-1 UKJENT , Laste- og lossearbeidere , Varepåfyllere , Hjelpearbeidere i husdyrproduksjon , Hjelpearbeidere i bygg , Andre hjelpearbeidere i industri ,0
Statistikinfo 2011:13
Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade
Läs merSå har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner
Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer
Läs merFakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011
Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI 2012 Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Inledning 2 1. Inledning samlar in och sammanställer lönestatistik på uppdrag av medlemsorganisationerna.
Läs merPM Dok.bet. PID
1 (6) PM Analysavdelningen Nils Holmgren Typfallsberäkningar av pension för de vanligaste yrkena Syftet med beräkningarna är att ge en ungefärlig uppfattning om förväntad pension för de vanligaste yrkena
Läs merPrivat sektor, arbetare
Privat sektor, arbetare Yrkesgrupp Kön Månadslön 0000 samtliga yrken Kvinnor 20 603 Män 23 015 Totalt 22 412 411 kontorssekreterare och dataregistrerare Kvinnor 23 668 Totalt 23 316 412 bokförings- och
Läs merThe occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register
AM 33 SM 1401 Yrkesstrukturen i Sverige 2012 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag
Läs merAntal av Radetiketter Dossienr
Radetiketter Antal av Dossienr Soldater m.fl. 32 Övriga servicearbetare 30 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl 29 Övrig servicepersonal 29 Militärer 17 Butikssäljare, fackhandel 16 Butikssäljare,
Läs merJobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen
Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir
Läs merArbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland
Vanliga yrken i Västra Götaland och prognostiserad tillgång till jobb Hur bedöms tillgången på jobb vara i framtiden för de vanligaste yrkena i Västra Götaland och hur ser utbildningsnivån ut inom respektive
Läs merArbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt
Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne
Läs merArbetsmarknadsutsikter 2012 Jämtlands län
Arbetsmarknadsutsikter 2012 Jämtlands län Välkomna! Johan Tegnhed, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-487 02 37 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Något färre nyanmälda platser senaste månaderna
Läs merBristindex inom datayrken
Bild 1 inom datayrken Programmerare Systemerare, systemutvecklare IT-strateger, IT-analytiker Datatekniker (nätverkstekn) Servicetekniker (data) Bild 2 Byggnadsing o byggnadstekniker Civilingenjörer bygg
Läs merKvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken
Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Sofia Löfgren, SCB John Ekberg, Medlingsinstitutet Almedalen 3 juli 2014 Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB
Läs merDen framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten
Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Lars Kero, Arbetsförmedlingen Östra Norrbotten Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, MO norra Norrland, januari 1995 april 2016
Läs merJobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen
Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-
Läs merArbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017
Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017 Lena Hertzberg, Af-chef Karlstad Grums Hammarö Ann Mannerstedt, arbetsmarknadsanalytiker Inskrivna arbetslösa i oktober 2016 som
Läs merAtt möta arbetsgivarnas kompetensbehov. 14 december 2011. Lena Liljebäck
Att möta arbetsgivarnas kompetensbehov 14 december 2011 Lena Liljebäck Svagare utveckling på arbetsmarknaden kommande år Drygt 170 000 jobb har tillkommit på 2 år Sysselsättningens ökning stannar upp 2012
Läs merSkånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015
Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom
Läs merVanligaste yrket för Utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Jämn fördelning av arbetare och tjänstemän
AM 33 SM 1501 Yrkesregistret med yrkesstatistik 2013 Yrkesstrukturen I Sverige The Swedish Occupational Register with statistics 2013 I korta drag Vanligaste yrket för Utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga
Läs merBristindex inom datayrken
Bild 1 inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare Datatekniker (nätverkstekniker) PC-tekniker Bild 2 Maskiningenjörer, maskintekniker, VVS Byggnadsingenjörer
Läs merArbetsmarknaden. 2013 och framåt
Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?
Läs merför PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län 2011-2012
för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län 2011-2012 Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats
Läs merBristindex inom datayrken
Bild 1 inom datayrken IT-strateger, IT-analytiker Systemerare, programmerare Servicetekniker (IT) Datatekniker (nätverkstekn) Bild 2 Lantmätare VVS-ingenjörer Civilingenjörer, elkraft Civilingenjörer bygg
Läs merFörvärvsarbete Arbetskraften Ej i arbetskraften Sysselsatta/förvärvsarbetande Arbetslösa Tillfälligt frånvarande Relativa arbetskraftstalet
Förvärvsarbete I avsnittet förekommer ett antal begrepp som förklaras här: Arbetskraften omfattar personer som antingen är sysselsatta/förvärvsarbetande eller arbetslösa. Ej i arbetskraften är personer
Läs merThe occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register
AM 33 SM 1201 Yrkesstrukturen i Sverige 2010 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag
Läs merMigrationsverkets författningssamling
Migrationsverkets författningssamling ISSN 1650-2515 Ansvarig utgivare: Fredrik Beijer, Migrationsverket, 601 70 Norrköping Migrationsverkets föreskrifter om förteckning över slag av arbeten inom vilka
Läs merMellersta Norrland. Sverige Stockholm Östra Mellansverige. Norra. Sydsverige. Övre Norrland. Småland med Gotland och Öland.
Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2007 för 323 jobb, för hela landet och för olika regioner där sådan statistik
Läs merRekryteringssituation och arbetsmarknadsbalans för Öresundsregionen, första halvåret 2010
Rekryteringssituation och arbetsmarknadsbalans för Öresundsregionen, första halvåret 2010 Företagens rekryteringssituation, jobbmöjligheter och bristen på arbetskraft i Östdanmark och i Skåne 3 september
Läs merArbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014
Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under
Läs merprognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010
prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010 Kortversion av arbetsmarknadsprognos för Uppsala län 2009/2010 Prognosen i sin helhet finns att läsa på arbetsformedlingen.se/rapporter PROGNOSEN KRAFTIGT MINSKANDE
Läs merFörändring av nya arbetslösa som andel av sysselsatta resp yrke sep-okt 2007/2008 till sep-okt 2008/2009
Bild 1 Maskinoperatörs/monteringsarb Metallhantverk o reparatörer Kundservicearbete Gruv bygg o anläggning Transport o maskinförararbete Servicearbete Servicearbete utan yrkerutb. Processoperatörsarbete
Läs merJobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen
Jobbmöjligheter i Jämtlands län Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län 2017 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/yrke-och-framtid.html De 10 största yrkena 16-64
Läs merTabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde
Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel
Läs merSysselsättning 012. De nya sysselsattas placering i yrken 2012. Yrke och socioekonomisk ställning
Befolkning Sysselsättning Yrke och socioekonomisk ställning De nya sysselsattas placering i yrken Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik kom omkring nya sysselsatta in på arbetsmarknaden år.
Läs merLönespridning. Trend, utveckling och statistik för lönespridningen inom tjänstesektorn 2008-01-31
Lönespridning Trend, utveckling och statistik för lönespridningen inom tjänstesektorn 2008-01-31 Innehåll 1 Inledning...3 2. Sammanfattning av resultat...4 3. Insamlingsmetodik...5 3.1 Grundmaterial...5
Läs merFramtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen
Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet
Läs merYrken i Västra Götaland
Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt
Läs merArbetsmarknadsutsikter Jämtlands län
Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 Jämtlands län Välkomna! Johan Tegnhed, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-487 02 37 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Färre nyanmälda platser senaste månaderna
Läs merArbetsförmedlingens Återrapportering 2013
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 FLYTTNINGSBIDRAG 2014-01-31 Tertial 3, 1 september-31 december 2013 Sida: 2 av 36 Sida: 3 av 36 Dnr: Af-2013/445712 Datum: 2014-01-31 Flyttningsbidrag Arbetsförmedlingen
Läs merMigrationsverkets författningssamling
Migrationsverkets författningssamling ISSN 1650-2515 Ansvarig utgivare: Fredrik Beijer, Migrationsverket, 601 70 Norrköping Migrationsverkets föreskrifter om förteckning över slag av arbeten inom vilka
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2013
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 HALLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 LJUSARE TIDER I SIKTE PÅ HALLANDS ARBETSMARKNAD Den svenska arbetsmarknaden har stått sig mycket väl de senaste åren i
Läs mer(Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) Västmanlands, Örebro och Östergötlands län)
Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2010 Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått
Läs merVälkommen till Inspiration Roslagen 2010
Välkommen till Inspiration Roslagen 2010 Var finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick Clas Olsson, Analyschef Norrtälje 25 februari Bild 2 Bild 3 Slutsatser Sysselsättningen stabiliseras
Läs merUtbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal
Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal Vad påverkar matchningseffektiviteten? Om prognoserna Antagandena i långtidsutredningen (LU 2015) om produktion och sysselsättning
Läs merPROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län
PROGNOS hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län Uppföljning av efterfrågan på varor och tjänster Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning *Arbetsförmedlingens konjunkturindex: Beskriver
Läs merThe occupational structure in Sweden 2009 Occupational statistics based on the Swedish occupational register
AM 33 SM 1101 Yrkesstrukturen i Sverige 2009 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2009 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag
Läs merHela riket Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland med öarna Västsverige
Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2008. Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden Västra Götalands län. Per Olsson Jens Sandahl
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2013 Västra Götalands län Per Olsson Jens Sandahl Arbetsmarknadsutsikterna för Västra Götalands län 2013 Arbetslösheten ökar i länet under
Läs merArbetsförmedlingens Återrapportering 2013
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 FLYTTNINGSBIDRAG 2013-09-30 Tertial 2, 1 maj-31 augusti 2013 Sida: 2 av 26 Sida: 3 av 26 Dnr: Af-2013/445712 Datum: 2013-09-30 Flyttningsbidrag Arbetsförmedlingen
Läs merVar finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick Clas Olsson, Analyschef Håkan Gustavsson, Analytiker Pressträff 2 februari 2010
Bild 1 Var finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick Clas Olsson, Analyschef Håkan Gustavsson, Analytiker Pressträff 2 februari 2010 Slutsatser Bild 2 Sysselsättningen stabiliseras under
Läs merUtbildnings- och arbetsmarknadsprognos Framtida kompetensbehov i Fyrbodal
Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 - Framtida kompetensbehov i Fyrbodal Vad påverkar matchningseffektiviteten? Konjunktur och arbetsmarknad Demografi och geografi Framtida utbud och efterfrågan
Läs merYrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1
Bilaga 1 (7) och sjukfall Figur 1 sgrupper fördelade efter nivå och förändring på sjukfrånvaron. Bubblans storlek motsvarar yrkets storlek i antalet anställda Bilaga 2 (7) Figur 2 sgruppen kontaktyrken
Läs merTabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129
Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer
Läs merSydsverige (Blekinge och Skåne län) Norra Mellansverige (Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län)
Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2009. Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013
2014-01-14 Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län december 2013 21 480 (10,2 %) 9 590 kvinnor (9,7 %) 11 890 män (10,6 %) 5 390 unga 18-24 år (21,6 %) (Andel av registerbaserade arbetskraften)
Läs merPROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län
PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2016
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2016 Therese Landerholm therese.landerholm@arbetsformedlingen.se Julia Asplund julia.asplund@arbetsformedlingen.se 2015-12-09
Läs merNULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet
NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna
Läs merPrognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012
Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.
Läs merGenomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön. År 2008
Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön. År 2008 Källa: SCB Lönestrukturstatistiken (LSS) Antal Grundlön Månadslön anställda inkl rörliga tillägg Samtliga sektorer 0000 samtliga yrken
Läs merSiffror om jämställdhet Källa: SCB där ej annat anges I de 30 största yrkena finns 56 procent av alla sysselsatta kvinnor och 36 procent av alla sysselsatta män i åldern 20 64 år. Endast sju yrken är jämställda,
Läs merThe occupational structure in Sweden 2011 Occupational statistics based on the Swedish occupational register
AM 33 SM 1301 Yrkesstrukturen i Sverige 2011 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2011 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag
Läs merGenomsnittlig grund- och månadslön efter yrke och kön år 2013 Källa: SCB Lönestrukturstatistiken (LSS)
Genomsnittlig grund- och månadslön efter yrke och kön år 2013 Källa: SCB Lönestrukturstatistiken (LSS) Sektor Yrke År 2013 Antal anställda Grundlön Månadslön Samtliga sektorer 0000 samtliga yrken män 1
Läs merFakta om löner i våra medlemsföretag
JANUARI 2014 KAJSA LINDELL Fakta om löner i våra medlemsföretag Övergripande lönestatistik avseende september 2013 Innehåll 1. Inledning...2 2. Lönenivåer 2013...3 3. Löneutveckling....4 4. Lönespridning
Läs merPROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2009
1 (6) PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2009 Vändningen på Västra Götalands arbetsmarknad kom snabbare och blev allvarligare än vad som kunde förutses i våras. Tillväxten på arbetsmarknaden som sedan
Läs merArbetsmarknadsutsikterna våren Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) Intervjuundersökning 11 mars-17 april Prognosen
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2015 Västra Götalands län. Jens Sandahl, Analysavdelningen
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2015 Västra Götalands län Jens Sandahl, Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikterna för Västra Götalands län 2015 Prognosmaterial finns på
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Västra Götalands län Göteborg, 2016-12-07 Sara Andersson Eva Lindh Pernheim Tre viktiga utmaningar kommande år Upprätthålla en effektiv
Läs merGenomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön. År 2009
Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön. År 2009 Källa: SCB Lönestrukturstatistiken (LSS) Sektor Yrke Kön Antal Grundlön Månadslön anställda inkl rörliga tillägg Samtliga sektorer
Läs merprognos arbetsmarknad skåne 2008 2009
prognos arbetsmarknad skåne 2008 2009 PROGNOS TRENDBROTT PÅ ARBETSMARKNADEN Under höstmånaderna i år skedde en kraftig uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen. Såväl Konjunkturinstitutet (KI) som regeringen
Läs merThe occupational structure in Sweden 2008 Occupational statistics based on the Swedish occupational register
AM 33 SM 1001 Yrkesstrukturen i Sverige 2008 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2008 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014
JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2014 1 Rekryteringsbehov trots en svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län men arbetsgivare
Läs merPROGNOS våren Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län
PROGNOS våren 2012 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 60 Efterfrågan på varor och tjänster Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen
Läs merArbetsmarknad Dalarnas län
PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Dalarnas län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN AVVAKTANDE ARBETSMARKNAD År 2011 blev ett bra år på Dalarnas arbetsmarknad med ökad sysselsättning
Läs merPROGNOS Arbetsmarknad Jämtlands län
PROGNOS 2013 Arbetsmarknad Jämtlands län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden försvagas 2013 Jämtlands län hade en ganska stabil arbetsmarknad när det gällde arbetslösa och varsel 2012 jämfört med de flesta andra
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) Intervjuundersökning 17 sep-19 okt Prognosen
Läs merArbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län
Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län 2013-2014 Välkommen! Göran Nilsson Marknadsområdeschef Norra Norrland, 010-486 74 96 Timo Mulk-Pesonen Arbetsmarknadsanalytiker, Analysavdelningen 010-486 73
Läs merJOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västmanlands län 2014
JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västmanlands län 2014 1 Bättre arbetsmarknad 2014 Den utdragna lågkonjunkturen ser ut att ha nått sin botten. Under 2014 fortsätter ekonomin att förstärkas vilket påverkar
Läs merTvå huvudsakliga orsaker till en ökande brist på arbetskraft: Befolkningsutvecklingen. En allt mer specialiserad arbetsmarknad
Två huvudsakliga orsaker till en ökande brist på arbetskraft: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad Förändring av antal invånare 20-64 år från år 2008 till 2018 Källa: Den demografiska
Läs merLöner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2013
AM 52 SM 1401 Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2013 Wages/salaries and employment in the municipal sector 2013 I korta drag Medellönen var 26 410 kronor i kommunerna 2013 Den genomsnittliga
Läs merNystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007
Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare
Läs merLönerelationer mellan kvinnor och män 2003
mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en
Läs merArbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län
Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar
Läs merPrognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län
Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2012 Konjunkturförbättringen starkare än väntat Resultatet av Arbetsförmedlingens samlade intervjuer med 12 500 arbetsgivare
Läs merPROGNOS Arbetsmarknad Jämtlands län
PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Jämtlands län 1 PROGNOSEN Företagen försiktigt positiva 2013-2014 Jämtlands län har haft en ganska stabil arbetsmarknad när det gäller arbetslösa och varsel första halvan
Läs merRegionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne
Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna?
Läs merNyanmälda lediga platser januari juli 2009
Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.
Läs merPROGNOS Arbetsmarknad Kalmar län
PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Kalmar län 1 PROGNOSEN Konjunkturen i länet förbättras under 2014 och 2015 Den globala tillväxten 2014-2015 får kraft från USA, Japan och Storbritannien. USA leder återhämtningen.
Läs merPROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län
PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i
Läs merVad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet
Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade
Läs merArbetsmarknadsutsikter till slutet av 2015
Arbetsmarknadsutsikter till slutet av 215 Dalarnas län Analysavdelningen Jan Sundqvist Sammanfattning Dalarna Ingen tillväxt 212, 213 och 214. Svag återhämtning och något fler sysselsatta 215. Svaga förväntningar
Läs merPROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Dalarnas län
PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Dalarnas län 1 PROGNOSEN Många lediga jobb och lägre arbetslöshet Trots en mycket svag eller till och med negativ sysselsättningsutveckling de senaste åren har efterfrågan
Läs merThe occupational structure in Sweden 2005 Occupational statistics based on the Swedish occupational register
AM 33 SM 0701 Yrkesstrukturen i Sverige 2005 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2005 Occupational statistics based on the Swedish occupational register I korta drag
Läs merArbetskraftsförsörjning med grön kompetens. Lars Roth
Arbetskraftsförsörjning med grön kompetens Lars Roth Innehåll Arbetsmarknadsläget Aktuell arbetslöshet Arbetsförmedlingens arbete med Grön kompetens Totalt 16-64 år Totalt 16-64 år Prognos BD län
Läs merEgna företagare. 1(8) Kort dokumentation av Egna företagare 2012-06-11 ES/FRS
ES/FRS 1(8) Kort dokumentation av Egna företagare 2012-06-11 Egna företagare Yrkesuppgifter för egna företagare saknas i stor utsträckning i Yrkesregistret och ingår inte i den officiella statistiken.
Läs merANTALET SYSSELSATTA ÖKADE MEN MINSKAR
Prognos 2012 Västmanlands län: Återhämtningen bryts - arbetsmarknaden försämras Efter en god utveckling på arbetsmarknaden under 2010 och första hälften av 2011 väntas återhämtningen på arbetsmarknaden
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län Erik Huldt & Julia Asplund Analysavdelningen
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2015 Erik uldt & Julia Asplund Analysavdelningen 2014-12-09 Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2014 I Stockholms
Läs merArbetsmarknadsutsikterna Örebro län
Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2015 och 2016 2015-06-10 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i april 2015 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften
Läs merArbetsmarknadsutsikter Jämtlands län
Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen är positiva inför 2013
Läs merPROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län
PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen
Läs mer