Gestaltningar av klass och genus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gestaltningar av klass och genus 1930-1950"

Transkript

1 HEMBITRÄDET I SPELFILMEN Gestaltningar av klass och genus Av Ulrika Holgersson, Historiska studier, Malmö Högskola När tidningen Filmjournalen 1939 gjorde ett reportage från Europafilms inspelningar av Frun tillhanda i studion i Sundbyberg kom man rustad med den redan klara uppfattningen att det inte skulle bli tal om en film som gick på djupet och problematiserade sitt tema herrskap och tjänstefolk. Det här med hembiträdena är en känslig historia upplyste man och tillade genast: Det går kanske inte riktigt ihop med kassakalkylerna att stöta sig varken med de 100,000 fruarna eller de tusen och 1 hembiträdena som går på bio. 1 Pilsnerfilm så kallades den svenska 30-talsfilmen redan av sin samtid, och under detta föga uppfordrande epitet har den också gått till historien. 2 Därför var inte heller Filmjournalens förväntningar inför det här reportaget högt ställda. Samtidigt var Frun till handa sannerligen inte den första svenska spelfilm, där ett hembiträde utgjorde en ledande roll. Med en försiktig början tidigt 1920-tal växte det nämligen fram något av en genre av hembiträdesfilmer, vilka, som resten av den svenska 30- talsfilmen, var omåttligt populära. Det är också just i detta spänningsfält mellan kulturkritikernas fördomar och den breda biopublikens gillande som idén till det här forskningsprojektet vuxit fram. Hur kommer det sig att något som attraherade så många sällan egentligen tagits på allvar? Fanns det kanske trots allt något i dessa filmer som talade på ett intressant sätt till sin samtid? SPECIFIKA MÅL En enda svensk forskare har i grunden ifrågasatt uttrycket pilsnerfilm. Så hävdade filmvetaren Per Olov Qvist 1995 att uppfattningen om 30-taletsfilmens låga kvalitet är en ren myt, vilken tanklöst traderats. 3 Ändå lever tolkningen vidare. I det här projektet vill jag emellertid ta upp tråden från Qvists gedigna studie och dessutom ta hjälp av den internationella forskningen om populärkultur, cultural studies. Utgångspunkten är att den populärkulturella texten, ju mer kommersiell den är, måste tillgodose en skiftande publik. 4 Att många olika betraktare skall tillfredställas på samma gång, som i exemplet ovan, betyder alltså inte att enbart förenklade schabloniseringar tar över. Granskar man spelfilmsgenren noggrannare ser man tvärtom snart att den är mer förhandlande än enkelt svart-och-vit till sin karaktär. Syftet med projektet är således att i svenska spelfilmer producerade ca , studera sådana 1 Filmjournalen 1939:27, s Leif Furhammar, Filmen i Sverige. En historia i tio kapitel, Stockholm 1998; Joel Ohlsson, Att se film, Lund 1983, s. 105; och Jurgen Schildt, Det pensionerade paradiset, Stockholm 1990, s. 15. Jfr även Tytti Soila, Kvinnors ansikte. Stereotyper och kvinnlig identitet i trettiotalets svenska filmmelodram, Stockholm 1991, s. 14, 16. Den svenska spelfilmen utvecklas under 1900-talets första decennier. Jämte veckopressen blir den en av århundradets nya viktiga kommunikationsformer, båda med mycket nära relationer till sin publik, och med blick för det vardagligt mellanmänskliga. Ändå ifrågasätts vart och ett av dessa medier kraftigt i återkommande intensiva debatter under århundradet. Se Ylva Habel, Modern Media, Modern Audiences. Mass Media and Social Engineering in the 1930s Swedish Welfare State, Stockholm 2002, s. 13ff; och Lisbeth Larsson, En annan historia. Om kvinnors läsning och svensk veckopress, Lund 1989, s Per Olov Qvist, Folkhemmets bilder. Modernisering, motstånd och modernitet i den svenska 30-talsfilmen, Lund 1995, s John Fiske, Understanding Popular Culture, Boston 1989, s

2 förhandlingar kring hur man gestaltade eller gjorde klass och genus, både verbalt och med kroppens språk, och hur dessa praktiker förhöll sig till de stora berättelserna om klass respektive folkhemmet. Den absoluta tyngdpunkten i undersökningen ligger på filmer om hembiträden, men i analysen skall jag även i viss mån inkludera filmrecensioner, tidningsreportage som det ovan nämnda och filmernas skönlitterära förlagor. Den teoretiska ramen är poststrukturalistisk och postmarxistisk. Utifrån en kritik av den psykoanalytiska och ideologikritiska grenen av filmforskningen vill jag delta i diskussionen kring och utvecklandet av såväl filmvetenskaplig teori som det kulturanalytiska tänkandet kring diskursers materialitet, klass och genus. OMRÅDESÖVERSIKT Egen tidigare t forskning g I min avhandling Populärkulturen och klassamhället studerar jag också förhandlingar kring klass och genus, fast med hjälp av dampressen (särskilt Svensk damtidning) och för en tidigare period (ca ). 5 Här koncentrerar jag mig emellertid enbart på språkliga konstruktioner. Min teoretiska infallsvinkel är feministisk och postmarxistisk och jag inspireras av forskare som historikern Joan W. Scott och sociologen Beverley Skeggs. 6 I kontrast mot en så gott som samstämmig forskning, visar jag att arbetarkvinnan inte bara sågs i negativ bemärkelse som den andra, utan även som ett föredöme. Man framhöll hennes arbetsamhet, flit, sparsamhet, hjärtebildning och moderlighet, under det att man påpekade att många bildade kvinnor saknade sådana egenskaper. De negativa diskurserna fick heller inte stå oemotsagda, vilket framgår av insändardebatter om tjänarinnor, fabriksarbeterskor och sömmerskor, där de som sade sig själva tillhöra dessa grupper deltog livligt. På så sätt växer det fram en mångbottnad bild av ett pågående samtal, av händer som sträcks ut till samförstånd, liksom av nya maktförhållanden. Därmed mynnar min undersökning ut i en kritik av den stora berättelsen om klass, dvs. den med tydlig fokus på de två klasserna arbetare och borgare och den manliga arbetarklassens väg från mörkret till ljuset. Istället framtonar nya sätt att se på klass, i det förflutna likaväl som i nuet. Historia och filmf Det material jag själv tidigare studerat är ytterst bildfattigt, varför jag, som sagt, uteslutande berört klass och genus som språkliga uttryck. Såväl för att följa min tidigare forskning framåt i tiden, som för att fånga en ny sorts empiri, rörliga bilder, och med denna vidareutveckla teorin, finns det god anledning att studera den tidiga svenska spelfilmen. Det är först på senare år som historiker på allvar börjat vända sig till populärkulturen för att studera det förflutna. 7 Vad det gäller spelfilmen har det hittills 5 Ulrika Holgersson, Populärkulturen och klassamhället. Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet, Stockholm Joan W. Scott, Gender and the Politics of History, omarbetad uppl., New York 1999 (första uppl. 1988); Beverley Skeggs, Att bli respektabel. Konstruktioner av klass och kön, Göteborg 2000 (originalets utgivningsår 1997); och Beverley Skeggs, Class, Self, Culture, London och New York I stor utsträckning har den här forskningsgrenen utvecklats på historiska institutionen vid Lunds universitet. För att bara ge några exempel: Lars M. Andersson, En jude är en jude är en jude... 2

3 främst varit inom amerikansk historieskrivning som man flitigt har utnyttjat denna som källa, 8 medan svenska historiker snarare har studerat filmen som historiograf. 9 Ett trendbrott inom historieämnet i Sverige står emellertid Tommy Gustafssons pågående forskning för. I sin kommande avhandling behandlar han manlighet och genusrelationer i 1920-talets svenska filmkultur. 10 På filmvetenskapliga institutionen i Lund pågår dessutom för närvarande en intressant omorientering, där man i ett stort projekt undersöker filmen med en ingång som i det närmaste kan betraktas som historievetenskaplig. Premissen är som filmvetaren Erik Hedling uttrycker det, i samklang med cultural studies, att den populära filmen som inget annat medium förmår representera sin samtid. Att producera film är mycket kostsamt och filmindustrin är i utomordentligt hög grad styrd av kommersiella intressen. Av den orsaken måste den, som sagt, ständigt känna av sin publik, och tillfredställa människor med så många identiteter och behov som möjligt, vilket bidrar till dess sammansatta karaktär. 11 Genom att filmvetarna således börjat studera filmens dialog med den kontext i vilken den producerades har förutsättningar skapats för ett fruktbart utbyte med historiker, där jag själv redan deltar. 12 Internationell forskning om klass och film Hembiträdesrollen har inte varit föremål för någon genomgripande internationell forskning, likväl finns ett antal bredare upplagda arbeten som behandlar klassproblematik på film. Den amerikanska stumfilmen har exempelvis karaktäriserats ur ett klassperspektiv av historikern Steven J. Ross i Working-Class Hollywood (1998). Här försöker han bringa klarhet i hur filmindustrin bidrog till att breda amerikanska folkgrupper skiftade självbild från arbetarklass till medelklass, genom att till en början göra stumfilmer om klasskonflikter, för att senare övergå till att i sina filmer projicera konservativa fantasier om harmonisk samexistens mellan klasserna. 13 Representationer av juden i svensk skämtpress omkring , Lund 2000; Marie Cronqvist, Mannen i mitten. Ett spiondrama i svensk kallakrigskultur, Stockholm 2004; Lotta Johansson, I love Lucy och 1950-talets svenska TV. Kvinnligheter och historieskrivning som berättelser, Mer än bara kvinnor och män. Feministiska perspektiv på genus (red.) Diana Mulinari, Kerstin Sandell och Eva Schömer, Lund 2003; och Kim Salomon, En femtiotalsberättelse. Populärkulturens kalla krig i folkhemssverige, Stockholm Richard Slotkin, Gunfighter Nation. The Myth of the Frontier in Twentieth-Century America, New York/Toronto 1992; och Margot A. Henriksen, Dr. Strangelove s America. Society and Culture in the Atomic Age, Berkeley California Pelle Snickars och Cecilia Trenter (red.), Det förflutna som film och vice versa. Om medierade historiebruk, Lund Tommy Gustafsson, Nationell ära och manlighet i Karl XII (1925). En historisk filmanalys, Scandia 2005:1. 11 Erik Hedling, Filmen som historiograf eller som historisk källa?, Historisk tidskrift 2002:1, s. 76f. Se även Mats Jönsson, Film och historia. Historisk Hollywoodfilm , Lund Jag har själv varit med om att bygga upp dessa kontakter mellan historiker och filmvetare. På ett tidigt stadium av arbetet med detta projekt uppmuntrades jag också av Erik Hedling och Mats Jönsson som trodde starkt på min idé. För närvarande ingår jag i ett stort tvärvetenskapligt nätverk som ska publicera en antologi om amatörfilm, utifrån filmer från Filminstitutets nya arkiv i Grängesberg. Här skriver jag om en film om Hjalmar Brantings begravning. 13 Steven J. Ross, Working-Class Hollywood. Silent Film and the Shaping of Class in America, Princeton 1998, s. xi-xiii,

4 Där Ross slutat har historikern John Bodnar tagit vid och i Blue-Collar Hollywood (2003) undersökt den amerikanska filmens skildringar av arbetare I viss kontrast mot sin föregångare argumenterar Bodnar för en klassanalys som, i likhet med min egen, är mindre upptagen av det äldre paradigmet arbete-kapital och mera lyhörd för en bredare kulturanalys av hur filmen presenterar en mångfaldig repertoar av berättelser och identiteter, präglade ömsom av rationalitet, ömsom av känsla, stundtals av ilska och ibland av sentimentalitet. På så vis bidrar han till att problematisera fördomar om Hollywoodfilmen som kapitales lydiga hantlangare, som enkom förtryckande uppifrån och ned. Därmed positionerar han sig också väl i linje med huvudfåran inom cultural studies och de svenska filmforskare som jag just berättat om. 14 Denna diskussion om vad filmens kommersiella kopplingar har för betydelse för dess representationer av klass återkommer förstås i de flesta studier, inte minst dem som berör brittisk film. Bland dessa kan nämnas Peter Steads, Film and the Working Class (1989); Philips Gillettes The British Working Class in Postwar Film; samt Sheila Rowbothams och Huw Beynons antologi Looking at Class (båda 2003). 15 Forskning om svensk 30- och 40- talsfilm Den befintliga forskningen om identiteter i den populära svenska 30-talsfilmen är inte omfattande, för 40-talet är den dock i det närmaste obefintlig. Pionjärverket om 30-talsfilmen är filmvetaren Tytti Soilas doktorsavhandling från 1991, Kvinnors ansikte. Det är en bred studie av kvinnliga stereotyper i 30-talets filmmelodram, i vilken diskursanalys kombineras med Louis Althussers ideologikritik. Boken är på många sätt banbrytande och har många förtjänster, men Soilas fokusering på stereotyper och på melodramen som borgarklassens språkrör, 16 tycks mig, i alla fall vad det gäller kvinnor och klass, vara en förenkling. Sant nog söker hon också efter den patriarkala diskursens revor och öppningar, men endast i två Ingrid Bergman-filmer som hon tycker höjer sig i fråga om kvalité i förhållande till den härskande mängden. Enligt detta synsätt som alltså avviker från den dominerande strömningen inom cultural studies bidrar filmers eventuella kommersiella karaktär till att ge dem en monolitisk prägel, så att de istället för att inbjuda till tolkning snarare har en tendens att tömma sitt innehåll vid första påseende. 17 Tilläggas bör dock att Soila i ett senare sammanhang ifrågasatt sina egna, tidigare teoretiska utgångspunkter. 18 I Soilas avhandling är pigan, matmoran och huskorset stereotyper, som närmast undersöks kvantitativt, utan att ägnas någon ingående kvalitativ analys. 19 Ett liknande angreppssätt har även filmskribenten Jurgen Schildt året därförinnan i den journalistiska Det pensionerade paradiset, liksom historikern Eva Blomberg i artikeln Folkhemmet och filmen, publicerad året efter Soilas bok. Hos Blomberg är det dock bl.a. den dåliga arbeterskan och den goda arbeterskan som står i centrum i 14 John Bodnar, Blue-Collar Hollywood. Liberalism, Democracy, and the Working people in American Film, Baltimore och London 2003, s. xviii-xvix, xxvii, Peter Stead, Film and the Working Class. The Feature Film in British and American Society, London 1989; Philip Gillett, The British Working Class in Postwar Film, Manchester 2003; Sheila Rowbotham och Huw Beynon (red.), Looking at Class. Film, Television and the Working Class in Britain, London, New York och Sydney Soila 1991, s Soila 1991, s Tytti Soila, På spaning efter ett kvinnligt subjekt, Dialoger. Feministisk filmteori i praktik, Stockholm Soila 1991, s ,

5 fyra särskilt utvalda filmer, och i hennes egen bekräftande analys av den klassiska socialdemokratiska folkhemsberättelsen. 20 Ett undantag från denna regel utgör, som redan påpekats, filmvetaren Per Olov Qvists avhandling Folkhemmets bilder från Emellertid riktas skenet här mot folkhemmet som politisk metafor i högre grad än mot filmen som förmedlare av genus- och klassidentiteter. Av intresse är slutligen etnologen Carina Sjöholms avhandling Gå på bio om och 50-talen, vilken ger värdefulla nycklar till förståelsen av biogåendet som kulturell folklig praktik. 21 PROJEKTBESKRIVNING Teoretiska utgångspunkter Med uppmuntran från den filmvetenskapliga riktning som välkomnar ett närmare samarbete mellan filmvetenskap och historia vill jag med detta projekt bidra med en kulturanalytisk omläsning av den svenska spelfilmen från ljudfilmens framträdande i början av 1930-talet, till omkring ca Jag är, som sagt, inspirerad av cultural studies. Populärkulturen kan, om den ska gillas av sin mångfasetterade publik, inte vara entydig. Och även om man skulle hävda att spelfilmer innehåller stereotyper (ett begrepp som är teoretiskt problematiskt) kan mediet leka med dem, och på så sätt komma runt dem för att idka motstånd. Populärkulturen, inte minst spelfilmen, och dess publik bildar ett kretslopp, och härigenom har den, som den engelska oral history-forskaren Penny Summerfield påpekat, stort inflytande på människors erfarenheter och identiteter. 22 I detta kretslopp ingår förstås, vad den svenska spelfilmen beträffar, även andra medier som den tidiga dampressen, folklustspel, romaner, eller en månghundraårig tradition av representationer av tjänstefolk i konsten. 23 Genom att utgå från spelfilmen som historisk källa kan jag alltså nå kunskap om hur klass och genus gestaltades i det förflutna, inte bara språkligt, utan också kroppsligt och rumsligt, vilket sällan gjorts inom ämnet historia. Istället stödjer jag mig teoretiskt mot den feministiska konst- och filmvetenskapen som har en lång tradition av diskussioner kring de sk. kvinnobildsbegreppet. Dessa startade med en kritik av massmedia under 70-talet för att skildra falska, förljugna och stereotypa bilder av kvinnor, som inte överensstämde med verkligheten. Denna syn ifrågasattes i sin tur av den psykoanalytiskt och strukturalistiskt färgade filmforskningen (t.ex. Soila 1991) som ville undvika begreppet kvinnobild, eftersom det dolde det faktum att alla bilder är en del av ett ideologiskt reproduktionssystem. 24 I gengäld skulle just detta system studeras, närmare bestämt hur det producerade patriarkatet, kapitalismen osv. 20 Eva Blomberg, Folkhemmet i filmen, Häften för kritiska studier 1992:4, s. 48, Carina Sjöholm, Gå på bio. Rum för drömmar i folkhemmets Sverige, Stockholm/Stehag Jfr även Joanna Bourke, Working-Class Cultures in Britain Gender, Class, and Ethnicity, London 1994; och Jackie Stacey, Star Gazing. Hollywood Cinema and Female Spectatorship, London Penny Summerfield, Reconstructing Women s Wartime Lives. Discourse and Subjectivity in Oral Histories of the Second World War, Manchester Se här särskilt Giles Waterfield och Anne French, Below Stairs. 400 Years of Servants Portraits, London Notera även att en stor del av de dåtida filmerna var återberättade romaner eller folklustspel. 24 För den konstvetenskapliga debatten se t.ex. Griselda Pollock, Frånvarande kvinnor: nytt perspektiv på kvinnobilder, Feministiska konstteorier (red.) Sara Arrhenius, Stockholm 2001 (org. utgivn. 1990); för den filmvetenskapliga Anu Koivunen, Kvinnobilder ett rehabiliteringsförsök, 5

6 Ett problem som tynger båda dessa riktningar är att de gör en analytisk skillnad mellan text och kontext, dvs. mellan representationen och den fysiska kvinnan. I min egen avhandling har jag strävat bort från en sådan uppdelning, och försökt argumentera för att text, erfarenhet och liv hör oupplösligt samman. 25 Något liknande gör även filmvetaren Anu Koivunen i ett försök att med hjälpa av diskursanalys återupprätta kvinnobildsbegreppet. Inspirerad inte minst av filmvetaren Teresa de Lauretis och retorikforskaren Judith Butler menar Koivunen att analyser av filmer i termer av kvinnobilder borde utgöras av en dekonstruktion och rekonstruktion av det diskursiva fält inom vars ramar kvinnor i olika tider har förhandlat om sin identitet som kvinnor. 26 Det finns alltså inga vattentäta skott mellan filmens gestaltningar av genus, eller klass, och det sätt varpå vanliga människor, om man så vill filmens publik, gestaltar genus och klass i sina egna liv. Perspektivet påminner om det postmarxistiska angreppssätt som jag arbetat med. Enligt denna traditions grundare Ernesto Laclau och Chantal Mouffe ska hela det sociala rummet ses som diskursivt konstruerat. Bland annat via en läsning av Ludwig Wittgensteins språkspelsteori hävdar de att det inte bara är språket som är organiserat enligt diskursiva logiker, utan även människors kroppsliga handlande och den materiell verkligheten. 27 Det är denna teori jag vill pröva och utveckla i studierna av hur man i filmens värld gjorde klass och genus. Källmaterial Den totala filmrepertoaren under talet utgör mer än 600 verk, av vilka en betryggande majoritet är spelfilmer. Det finns flera goda skäl att bland dessa särskilt undersöka hembiträdesfilmer. Ett är förstås att knappast någon annan yrkesgrupp torde ha gestaltats så konsekvent att de går tala om en hel genre, i vilken en utveckling kan följas över tid. Ett annat, närbesläktat, är som det inledande exemplet från Filmjournalen visar att hembiträdesfrågan talade till en stor kvinnlig publik, skiktad i olika klassbakgrunder, och att det fördes en livlig debatt i ämnet både i pressen och i riksdagen. 28 Ett tredje är att hembiträdet traditionellt sett fallit utanför den stora manliga berättelsen om klass, varför hon också kan kasta ett nytt, kritiskt ljus över densamma. Dessutom, det fjärde skälet, bygger intrigen i dessa filmer inte sällan på rollbyten, vilka genom ett slags kontrastverkan ofta särskilt tydligt synliggör olika diskurser kring klass och genus. Hembiträdesfilmerna hör företrädelsevis hemma i melodramen eller det lätta komedifacket, där somliga skådespelare som Rut Holm, Julia Caesar och Dagmar Dialoger. Feministisk filmteori i praktik, Stockholm Se också Teresa de Lauretis, Alice Doesn t. Feminism, Semiotics, Cinema, London 1984; och Judith Butler, Gender Trouble. Feminism and the Subversion of Identity, New York och London 1999 (första uppl. 1990), s. 181, 185. Central för diskussionen är förstås Laura Mulveys klassiker, Visuell lust och narrativ film, Feministiska konstteorier (red.) Sara Arrhenius, Stockholm 2001 (org. utgivn. 1975), men också Mary Ann Doanes, The Desire to Desire. The Woman s Film of the 1940s, Bloomington och Indianapolis Holgersson 2005, s. 150ff. 26 Koivunen 1997, s Se Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, Hegemony and Socialist Strategy. Towards a Radical Democratic Politics, 2:a uppl., London och New York 2001 (första uppl. 1985), s. 107ff; och Holgersson 2005, s. 53ff. 28 Lisa Öberg, Ett socialdemokratiskt dilemma. Från hembiträdesfråga till pigdebatt, Kvinnor mot kvinnor. Om systerskapets svårigheter (red.) Christina Florin, Lena Sommestad och Ulla Wikander, Stockholm 1999; och Kerstin Moberg, Från tjänstehjon till hembiträde. En kvinnlig låglönegrupp i den fackliga kampen , Uppsala

7 Ebbesen gör rollen som tjänstekvinna till en särskild konstart, men där också andra stjärnor som Tutta Rolf och Sickan Carlsson bidrar med uppmärksammade gästspel. Därtill förekommer pigan, hembiträdet, husan eller kokerskan som biroll i näst intill varenda film under perioden, och gestaltas även av skådepelare som Aurore Palmgren, Carin Swensson, Rut Weijden, Mim Ekelund, Emy Hagman m.fl.. Efter en noggrann inventering av det totala utbudet har jag preliminärt dock valt ut 24 filmer där hembiträden intar centrala roller, eller hem- eller hushållsarbete står i särskilt fokus. Dessa är Vi som går köksvägen (1932), Hemslavinnor (1933), Karl Fredrik regerar (1934), Tjocka släkten (1935), Skärgårdsflirt (1935), Våran pojke (1936), Fröken blir piga (1936), Sara lär sig folkvett (1937), Den stora kärleken (1938), Milly, Maria och jag (1938), Du gamla du fria (1938), Herr husassistenten (1939), Frun tillhanda (1939), Hanna i societeten (1940), Vi hemslavinnor (1942), Jacobs stege (1942), Kvinnan tar befälet (1942), Halta Lottas krog (1943), Räkna de lyckliga stunderna blott (1944), Brita i grosshandlarhuset (1946), Kristin kommenderar (1946), Iris och löjtnantshjärta (1946), Tösen från Stormyrtorpet (1947), samt Jungfrun på jungfrusund (1949). Som en diskursiv bakgrund kommer jag även att inkludera 82 stycken andra filmer, vilket ger ett totalt material på strax över 100 verk. 29 Av dessa vill jag särskilt nämna dem som handlar om konflikten mellan stad och land, i det här fallet dem som utspelar sig på Söder i Stockholm (Söderkåkar 1932, Goda vänner och trogna grannar 1938 och Vårat gäng 1942); eller i skånsk landsbygdsmiljö (Söder om landsvägen 1936, Kalle på spången, 1939, Skåningar 1944). Liksom filmer på temat kvinnan av börd och mannen av folket eller vise versa (Flickan i fönstret mittemot 1942, Driver dagg, faller regn 1946), samt andra filmer med tydlig klassproblematik (De utstötta 1931, Augustas lilla felsteg 1933, Flickor på fabrik 1935, Konflikt 1937, Stål 1940, Kungsgatan 1943, Sonja 1943, Idel ädel adel 1945, När ängarna blomma 1946). Jag har tillgång till filmerna på Malmö högskolas bibliotek genom Statens arkiv för ljud och bild. Filmografi och arkivförteckningar finns fördömligt samlade i två band av Svensk Filmografi, CD-skivan Den svenska långfilmen och på Svenska filminstitutets hemsida. Filminstitutets samling omfattar bl.a. samtida filmrecensioner i dagspress och olika tidningsreportage. En egen genomgång av populär- och branschpress som Våra nöjen, Filmjournalen, Filmbilden, Filmnyheter, Scenen, Scen och salong, Biografbladet och Biografägaren gav dock vid handen att dessa tidningars material om mina filmer är tämligen begränsat. Metod, frågeställningar och arbetsplan Som historiker arbetar jag genealogiskt. Det betyder att jag är ute efter att undersöka olika diskursers och berättelsers skapelsehistoria, alltså hur de formats och omformats i en förfluten kontext strukturerad av makt. Härmed är avsikten också att fånga de betydelsenyanser som inte levt vidare till vårt eget samhälle: de glömda rösterna eller the roads not taken. På så sätt kan jag dekonstruera den förutfattade meningen att 30- och 40-talets svenska spelfilmers byggde på stereotyper och istället rikta intresset mot mångfald, konflikt och förhandling i mitt material. Därpå kan jag, i viss mån, rekonstruera en mer komplex och sammansatt berättelse Metoden att närläsa ett urval av filmer och samtidigt utgå från en större kontext av runt hundratalet verk använder Tommy Gustafsson i sitt avhandlingsprojekt, Historiska institutionen, Lunds universitet. 30 Om genealogisk metod se Michel Foucault, Nietzsche, Genealogy, History, Language, Counter- Memory, Practice. Selected Essays and Interviews, (red.) Donald F. Bouchard och Sherry Simon, s ; Michel Foucault, Diskursens ordning. Installationsföreläsning vid Coèllege de France den 2 september 1970, 7

8 I detta sammanhang vill jag särskilt återkoppla till Tommy Gustafssons resonemang om filmen som historisk källa. För att fånga det han kallar filmens pluralism är det av avgörande betydelse att läsa filmer utifrån sina samtida stilistiska konventioner. Historiska analyser av film måste således byggas källkritiskt utifrån kunskap om vikten av sådant som kamerans placering, scenens inramning, ljussättning osv. Lätt att glömma, men därför desto mer angelägna, är de aktuella genreöverenskommelserna. Gustafsson pekar på 20-talets stumfilmer och även just på 30-talets pilsnerfilmer och understryker att dessa genrer idag kan uppfattas som totalt verklighetsfrämmande eftersom skådespelarna däri är kraftigt sminkade, gestikulerar och grimaserar överdrivet eller talar teatraliskt, trots att stilkonventionerna uppfattades som verklighetstrogna av sin samtid. 31 Att läsa detta filmens språk med metodverktyg från filmvetenskapen blir alltså centralt för att förstå komplexiteten bakom det som kanske stundtals förment framstår som förenklingar. Inte bara filmvetenskapen, utan också konstvetenskapen kommer emellertid att vara till hjälp i det konkreta analysarbetet. Det finns nämligen, som antytts, en ikonografisk tradition av skildringar av tjänstefolk, noggrant kartlagd för brittisk del i Giles Waterfields och Anne Frenchs rikt illustrerade Below Stairs. 400 Years of Servants Portraits (2003), vilken blir mycket användbar vid min granskning av dessa visuella maktdiskurser. 32 Finns det framställningstekniker som ständigt återkommer vid gestaltningar av kvinnligt tjänstefolk? Eftersom forskningen sällan studerat kroppsligt handlande och rumslig rörelse i termer av diskurser kommer jag under arbetets gång pröva mig fram, och utveckla såväl teori som metod i nära anknytning till källmaterialet. Relevanta frågeställningar blir då exempelvis: Hur gestaltas språkligen och kroppsligen klass och genus i svenska hembiträdesfilmer ? Sker det en förändring över tid? Hur hänger dessa gestaltningar samman med sätt att göra klass och genus som framkommer i andra samtida filmer (bakgrunden)? Hur förhåller de sig till tidigare gestaltningar i konsthistorien och förlagorna i form av romaner och folklustspel? Hur bemöts och förhandlas gestaltningar av hembiträden i dåtidens filmrecensioner samt reportage i populär- och branschpress? Hur kan man läsa dem mot andra samtida berättelser om klass och folkhemmet? De maktdiskurser jag härigenom vill undersöka kan tänkas handla om klass och genus i relation till land och stad, tradition och modernitet, svenskhet m.m. 33 Mycket konkret rör det sig om sådant som vilka möjligheter hembiträdet hade att röra sig rumsligt, skildringar av hennes kropp och kläder, hennes arbete, föreställningar om rent och orent etc. en typ av forskning som inte minst gränsar till etnologin. 34 Men det räcker också att vända sig till alldeles aktuella historiska studier. Så skriver, Stockholm/Stehag 1993, övers. från franskan av Mats Rosengren, org. utgivn. 1971, s ; Scott 1999, s. 85; och Holgersson 2005, s. 58ff. 31 Tommy Gustafsson, Filmen som historisk källa. Historiografi, pluralism och representativitet, Historisk tidskrift 2006:3, s Se för övrigt också Eva Blombergs förslag till verktyg för historisk bildanalys i Sätt att se, Historisk tidskrift 2005:2. 33 Jfr Rochelle Wright, The Visible Wall. Jews and Other Ethnic Outsiders in Swedish Film, Uppsala Ett sådant arbetssätt finner man t.ex. i den danska historikern Tinne Vammens klassiska studie Rent og urent. Hovedstadens piger og fruer , Köpenhamn

9 symptomatiskt, Madeleine Hurd och Tom Olsson i en artikel hämtad ur en antologi om kläder och identitet: för den med begränsad social makt som hembiträdet i svart och vitt har den av omgivningen påtvingade identiteten kunnat kännas som en fångdräkt. 35 Jag kommer att under det inledande halvåret att gå igenom huvuddelen av filmerna för att skaffa mig en överblick. Därefter kommer jag att i två perioder om vardera ungefär 9 månader att göra närläsningar av filmerna från respektive decennium, först filmerna från 30-talet, sedan 40-talsfilmerna. Parallellt härmed kommer jag också att gå igenom det övriga källmaterial som kan relateras till filmerna. Under projektets två första år ska jag att lägga fram ett antal papper i första hand på forskarseminariet vid Historiska studier vid Malmö högskola och olika konferenser. Projektets 12 sista månader kommer jag att ägna åt att skriva en monografi för publicering (förlagskontakter finns etablerade). En skiss över denna ser ut som nedan: 1. Hembiträdet och den stora folkhemsberättelsen om klass och genus. (kort introduktion till tidigare forskning om klass- och genusanalyser av folkhemmet, hembiträdet som metodiskt verktyg för dekonstruktion av den stora berättelsen) 2. Filmanalyser. 3. Exkurs: Att gestalta klass och genus. (teoretisk diskussion om klassbegreppet och spelfilmen som historisk källa) 4. Filmanalyser. 5. Kroppens politik. (Diskussion om dåtidens gestaltningar av klass och genus i förhållande till dagens pigdebatter.) Projektets s betydelse Den nutida debatten om hushållsnära tjänster, precis som den europeiska diskussionen om utnyttjandet av svart arbetskraft i hemmen, visar med eftertryck att den pigdebatt, som varit i hetluften under hela 1900-talet, fortfarande är brännande aktuell. 36 Här kan jag med mitt projekt bidra med en viktig kritisk vinkel: Med vilket historiskt bagage agerar människor i de sociala relationer som yrkesarbete i hemmets privata sfär innebär? Vilka är rötterna till dagens berättelser? Speciellt angelägen är dessutom den teoretiska och metodologiska utveckling av klassbegreppet som projektet syftar till. Inom historieämnet har klassbegreppet varit på tillbakagång sedan murens fall. Det finns helt enkelt, som jag ser det, en villrådighet inför vad det skall betyda efter den språkliga vändningens inträde i historieforskningen. Medan andra begrepp som genus och etnicitet definieras i en poststrukturalistisk tradition, har kategorin klass besvärliga materialistiska rötter. Inte sällan används det därför slentrianmässigt i intersektionella (dvs. med t.ex. genus och etnicitet) analyser, utan att definieras noggrannare. I detta sammanhang kan mitt projekt bidra med svar på frågor om hur vi kan tänka poststrukturalistiskt om klass, 35 Madeleine Hurd och Tom Olsson, Identitet och mode, Iklädd identitet. Historiska studier av kropp och kläder (red.) Madeleine Hurd, Tom Olsson och Lisa Öberg, Stockholm 2005, s För en studie av det förra sekelskiftets pigdebatt se Holgersson 2005, s Jfr även den wallraffande journalisten Ester Blenda Nordström som 1914 väckte diskussion med reportageboken En piga bland pigor, och ett liknande nutida exempel: Kerstin Fredholm, Fint hemma reportern förklädd till piga, Stockholm Om svart hemarbete i Europa skriver Bridget Anderson i Doing the Dirty Work? The Global Politics of Domestic Labour, London En historisk översikt av 1900-talets debatt ger, slutligen, Öberg

10 inte bara genom att undersöka språkliga konstruktioner, utan också kroppslig gestaltning När det gäller begreppet intersektionalitet är jag inspirerad av Nina Lykkes poststrukturalistiska ingång, Intersektionalitet ett användbart begrepp för genusforskningen, Kvinnovetenskaplig tidskrift 2003:1. 10

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Lång och biffig men lätt och smal

Lång och biffig men lätt och smal Lång och biffig men lätt och smal I simningen vill man se biffig ut, men när man är i skolan vill man inte se så biffig ut. Så säger Jenny, simmare. En perfekt idrottskropp följer inte alltid utseendeidealen.

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med maud eduards, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet Vilka frågor anser du är de

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

The power of pictures

The power of pictures The power of pictures En bild lär kunna säga mer än tusen ord. I avsnittet The power of pictures får vi möta bland andra Nick Ut som tog det berömda fotografiet på en napalmskadad flicka under Vietnamkriget

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 126:3 2006

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 126:3 2006 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 126:3 2006 Filmen som historisk källa Historiografi, pluralism och representativitet Av Tommy Gustafsson Bilder är något som historievetenskapen ofta har förbisett. Det är

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Tiden har skapat fram en ny typ av kvinnor. Time has created a new kind of women. Annamaria Laviola

Tiden har skapat fram en ny typ av kvinnor. Time has created a new kind of women. Annamaria Laviola Malmö högskola Lärarutbildning Historia med kulturanalys 61-90 VT 2011 15 högskolepoäng Tiden har skapat fram en ny typ av kvinnor Om kvinnors olika roller i den privata och den offentliga sfären utifrån

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 Arkiv som läromedel Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 En till en satsning startade år 2007 - Lärardatorer PIM - Elevdatorer Fronter, Smartboard Ca. 2 000 elever http://publicdomainreview.org/2012/06/30/france-in-the-year-2000-1899-1910/

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken photospin.com VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken Lisa Lindén, genusvetare och dramaturg,

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

11 oktober Finns det skillnader i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler?

11 oktober Finns det skillnader i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler? Öppna föreläsningar Hösten 2012 I samarbete med Linnéuniversitetet erbjuder Ronneby Kunskapskälla ett antal spännande föreläsningar där universitetets forskning presenteras i populärvetenskaplig form.

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! När? Torsdagen den 11 oktober

i samverkan med Välkommen till en kostnadsfri öppen föreläsning via telebild! När? Torsdagen den 11 oktober När? Torsdagen den 11 oktober Finns det skillnader i hur nyhetsmedier rapporterar om kvinnor och män i svenska politiska skandaler? Det finns många påståenden om en genusdimension i mediernas rapportering,

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Social mångfald? Om förutsägbar bildning och om demokrati som sätter värden på spel

Social mångfald? Om förutsägbar bildning och om demokrati som sätter värden på spel Den högskolepolitiska satsningen med breddad rekrytering saknar en politiskt kritisk ambition som verkligen skulle kunna motverka de skillnader som ligger till grund för social snedrekrytering, menar Lena

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Lokförargatan 20 722 33 Västerås www.bbmed.se Tel. 0722 60 48 18

Lokförargatan 20 722 33 Västerås www.bbmed.se Tel. 0722 60 48 18 Hej Tack för er tid och möjlighet att informera er lite om företaget och vårt utbud av tjänster. Företagets grunder går tillbaka till år 2010 då de första tankarna kring bildandet uppkom. Efter två år

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Från tunnelbana till fåtölj

Från tunnelbana till fåtölj Bakgrund När du läser den här boken får du lära dig nya ord och det blir lättare att prata med andra. Du kan läsa tillsammans med andra i en grupp och ni samarbetar och talar om vad ni tycker. Det här

Läs mer

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod GRV101 Dnr 00:97 Beslutsdatum 2000-06-07 Kursens benämning. Svenska: Texter i vardagen

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod GRV101 Dnr 00:97 Beslutsdatum 2000-06-07 Kursens benämning. Svenska: Texter i vardagen Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod GRV101 Dnr 00:97 Beslutsdatum 2000-06-07 Kursens benämning Svenska: Texter i vardagen Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Swedish: Everyday Discourse Svenska

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Läse- och samtalscirkel utifrån boken Feminism och kyrkan på spaning efter jämställdheten Författare: Annika Ahlefelt, Ninna Edgardh, Malin Emmoth, Ulla Marie Gunner,

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 Pedagogik och politik i formandet av en indisk nation henrik chetan aspengren* Uppsala universitet Per-Olof Fjällsby, Indien som utopi och verklighet: om den teosofiska

Läs mer

Bildskapande i förskolan - Del 2 Exempel...

Bildskapande i förskolan - Del 2 Exempel... Bildskapande i förskolan - Del 2 Exempel... Exempel 2: LEK och experiment om FÄRG i förskolan Barns upptäckande av nyanser Exempel 3: Varför är han så slarvig? En studie om bildsamtal med barn Atakan

Läs mer

Moderna Klassiker. Svenska, Film- & TV-produktion, Medieproduktion, Fotografisk Bild, Medier Samhälle & Kommunikation

Moderna Klassiker. Svenska, Film- & TV-produktion, Medieproduktion, Fotografisk Bild, Medier Samhälle & Kommunikation Moderna Klassiker Svenska, Film- & TV-produktion, Medieproduktion, Fotografisk Bild, Medier Samhälle & Kommunikation Bokgrupper Den allvarsamma leken Evelina Julia Agnes Lisa Ida Doktor Glas Per Hanna

Läs mer

Hus i grupp färgändring utan bygglov HÖLLVIKEN. Information från Stadsbyggnadskontoret i Vellinge kommun, 2003

Hus i grupp färgändring utan bygglov HÖLLVIKEN. Information från Stadsbyggnadskontoret i Vellinge kommun, 2003 Hus i grupp färgändring utan bygglov HÖLLVIKEN Information från Stadsbyggnadskontoret i Vellinge kommun, 2003 Produktion: Carin Johanson, Arkitektur & Film, Malmö Foto: Babett Börner, Lotta Nordén och

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Visuella berättelser från overkligheten...

Visuella berättelser från overkligheten... Visuella berättelser från overkligheten... Therese Norrmén Konstfördjupning med examensarbete, 30 hp Kursledare: Helen Vigil, Kenneth Karlsson och Ewa Aagborg BI åk 4 Konstfack Bakgrund Vi människor har

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/GENUS TJEJBILDER - KILLBILDER Efter en kort introduktion kring Bror Hjorths skulpterade Färg & Formskylt (där kvinnan står som symbol för naturen och det vilda) delas klassen in i mindre grupper.

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer