Gestaltningar av klass och genus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gestaltningar av klass och genus 1930-1950"

Transkript

1 HEMBITRÄDET I SPELFILMEN Gestaltningar av klass och genus Av Ulrika Holgersson, Historiska studier, Malmö Högskola När tidningen Filmjournalen 1939 gjorde ett reportage från Europafilms inspelningar av Frun tillhanda i studion i Sundbyberg kom man rustad med den redan klara uppfattningen att det inte skulle bli tal om en film som gick på djupet och problematiserade sitt tema herrskap och tjänstefolk. Det här med hembiträdena är en känslig historia upplyste man och tillade genast: Det går kanske inte riktigt ihop med kassakalkylerna att stöta sig varken med de 100,000 fruarna eller de tusen och 1 hembiträdena som går på bio. 1 Pilsnerfilm så kallades den svenska 30-talsfilmen redan av sin samtid, och under detta föga uppfordrande epitet har den också gått till historien. 2 Därför var inte heller Filmjournalens förväntningar inför det här reportaget högt ställda. Samtidigt var Frun till handa sannerligen inte den första svenska spelfilm, där ett hembiträde utgjorde en ledande roll. Med en försiktig början tidigt 1920-tal växte det nämligen fram något av en genre av hembiträdesfilmer, vilka, som resten av den svenska 30- talsfilmen, var omåttligt populära. Det är också just i detta spänningsfält mellan kulturkritikernas fördomar och den breda biopublikens gillande som idén till det här forskningsprojektet vuxit fram. Hur kommer det sig att något som attraherade så många sällan egentligen tagits på allvar? Fanns det kanske trots allt något i dessa filmer som talade på ett intressant sätt till sin samtid? SPECIFIKA MÅL En enda svensk forskare har i grunden ifrågasatt uttrycket pilsnerfilm. Så hävdade filmvetaren Per Olov Qvist 1995 att uppfattningen om 30-taletsfilmens låga kvalitet är en ren myt, vilken tanklöst traderats. 3 Ändå lever tolkningen vidare. I det här projektet vill jag emellertid ta upp tråden från Qvists gedigna studie och dessutom ta hjälp av den internationella forskningen om populärkultur, cultural studies. Utgångspunkten är att den populärkulturella texten, ju mer kommersiell den är, måste tillgodose en skiftande publik. 4 Att många olika betraktare skall tillfredställas på samma gång, som i exemplet ovan, betyder alltså inte att enbart förenklade schabloniseringar tar över. Granskar man spelfilmsgenren noggrannare ser man tvärtom snart att den är mer förhandlande än enkelt svart-och-vit till sin karaktär. Syftet med projektet är således att i svenska spelfilmer producerade ca , studera sådana 1 Filmjournalen 1939:27, s Leif Furhammar, Filmen i Sverige. En historia i tio kapitel, Stockholm 1998; Joel Ohlsson, Att se film, Lund 1983, s. 105; och Jurgen Schildt, Det pensionerade paradiset, Stockholm 1990, s. 15. Jfr även Tytti Soila, Kvinnors ansikte. Stereotyper och kvinnlig identitet i trettiotalets svenska filmmelodram, Stockholm 1991, s. 14, 16. Den svenska spelfilmen utvecklas under 1900-talets första decennier. Jämte veckopressen blir den en av århundradets nya viktiga kommunikationsformer, båda med mycket nära relationer till sin publik, och med blick för det vardagligt mellanmänskliga. Ändå ifrågasätts vart och ett av dessa medier kraftigt i återkommande intensiva debatter under århundradet. Se Ylva Habel, Modern Media, Modern Audiences. Mass Media and Social Engineering in the 1930s Swedish Welfare State, Stockholm 2002, s. 13ff; och Lisbeth Larsson, En annan historia. Om kvinnors läsning och svensk veckopress, Lund 1989, s Per Olov Qvist, Folkhemmets bilder. Modernisering, motstånd och modernitet i den svenska 30-talsfilmen, Lund 1995, s John Fiske, Understanding Popular Culture, Boston 1989, s

2 förhandlingar kring hur man gestaltade eller gjorde klass och genus, både verbalt och med kroppens språk, och hur dessa praktiker förhöll sig till de stora berättelserna om klass respektive folkhemmet. Den absoluta tyngdpunkten i undersökningen ligger på filmer om hembiträden, men i analysen skall jag även i viss mån inkludera filmrecensioner, tidningsreportage som det ovan nämnda och filmernas skönlitterära förlagor. Den teoretiska ramen är poststrukturalistisk och postmarxistisk. Utifrån en kritik av den psykoanalytiska och ideologikritiska grenen av filmforskningen vill jag delta i diskussionen kring och utvecklandet av såväl filmvetenskaplig teori som det kulturanalytiska tänkandet kring diskursers materialitet, klass och genus. OMRÅDESÖVERSIKT Egen tidigare t forskning g I min avhandling Populärkulturen och klassamhället studerar jag också förhandlingar kring klass och genus, fast med hjälp av dampressen (särskilt Svensk damtidning) och för en tidigare period (ca ). 5 Här koncentrerar jag mig emellertid enbart på språkliga konstruktioner. Min teoretiska infallsvinkel är feministisk och postmarxistisk och jag inspireras av forskare som historikern Joan W. Scott och sociologen Beverley Skeggs. 6 I kontrast mot en så gott som samstämmig forskning, visar jag att arbetarkvinnan inte bara sågs i negativ bemärkelse som den andra, utan även som ett föredöme. Man framhöll hennes arbetsamhet, flit, sparsamhet, hjärtebildning och moderlighet, under det att man påpekade att många bildade kvinnor saknade sådana egenskaper. De negativa diskurserna fick heller inte stå oemotsagda, vilket framgår av insändardebatter om tjänarinnor, fabriksarbeterskor och sömmerskor, där de som sade sig själva tillhöra dessa grupper deltog livligt. På så sätt växer det fram en mångbottnad bild av ett pågående samtal, av händer som sträcks ut till samförstånd, liksom av nya maktförhållanden. Därmed mynnar min undersökning ut i en kritik av den stora berättelsen om klass, dvs. den med tydlig fokus på de två klasserna arbetare och borgare och den manliga arbetarklassens väg från mörkret till ljuset. Istället framtonar nya sätt att se på klass, i det förflutna likaväl som i nuet. Historia och filmf Det material jag själv tidigare studerat är ytterst bildfattigt, varför jag, som sagt, uteslutande berört klass och genus som språkliga uttryck. Såväl för att följa min tidigare forskning framåt i tiden, som för att fånga en ny sorts empiri, rörliga bilder, och med denna vidareutveckla teorin, finns det god anledning att studera den tidiga svenska spelfilmen. Det är först på senare år som historiker på allvar börjat vända sig till populärkulturen för att studera det förflutna. 7 Vad det gäller spelfilmen har det hittills 5 Ulrika Holgersson, Populärkulturen och klassamhället. Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet, Stockholm Joan W. Scott, Gender and the Politics of History, omarbetad uppl., New York 1999 (första uppl. 1988); Beverley Skeggs, Att bli respektabel. Konstruktioner av klass och kön, Göteborg 2000 (originalets utgivningsår 1997); och Beverley Skeggs, Class, Self, Culture, London och New York I stor utsträckning har den här forskningsgrenen utvecklats på historiska institutionen vid Lunds universitet. För att bara ge några exempel: Lars M. Andersson, En jude är en jude är en jude... 2

3 främst varit inom amerikansk historieskrivning som man flitigt har utnyttjat denna som källa, 8 medan svenska historiker snarare har studerat filmen som historiograf. 9 Ett trendbrott inom historieämnet i Sverige står emellertid Tommy Gustafssons pågående forskning för. I sin kommande avhandling behandlar han manlighet och genusrelationer i 1920-talets svenska filmkultur. 10 På filmvetenskapliga institutionen i Lund pågår dessutom för närvarande en intressant omorientering, där man i ett stort projekt undersöker filmen med en ingång som i det närmaste kan betraktas som historievetenskaplig. Premissen är som filmvetaren Erik Hedling uttrycker det, i samklang med cultural studies, att den populära filmen som inget annat medium förmår representera sin samtid. Att producera film är mycket kostsamt och filmindustrin är i utomordentligt hög grad styrd av kommersiella intressen. Av den orsaken måste den, som sagt, ständigt känna av sin publik, och tillfredställa människor med så många identiteter och behov som möjligt, vilket bidrar till dess sammansatta karaktär. 11 Genom att filmvetarna således börjat studera filmens dialog med den kontext i vilken den producerades har förutsättningar skapats för ett fruktbart utbyte med historiker, där jag själv redan deltar. 12 Internationell forskning om klass och film Hembiträdesrollen har inte varit föremål för någon genomgripande internationell forskning, likväl finns ett antal bredare upplagda arbeten som behandlar klassproblematik på film. Den amerikanska stumfilmen har exempelvis karaktäriserats ur ett klassperspektiv av historikern Steven J. Ross i Working-Class Hollywood (1998). Här försöker han bringa klarhet i hur filmindustrin bidrog till att breda amerikanska folkgrupper skiftade självbild från arbetarklass till medelklass, genom att till en början göra stumfilmer om klasskonflikter, för att senare övergå till att i sina filmer projicera konservativa fantasier om harmonisk samexistens mellan klasserna. 13 Representationer av juden i svensk skämtpress omkring , Lund 2000; Marie Cronqvist, Mannen i mitten. Ett spiondrama i svensk kallakrigskultur, Stockholm 2004; Lotta Johansson, I love Lucy och 1950-talets svenska TV. Kvinnligheter och historieskrivning som berättelser, Mer än bara kvinnor och män. Feministiska perspektiv på genus (red.) Diana Mulinari, Kerstin Sandell och Eva Schömer, Lund 2003; och Kim Salomon, En femtiotalsberättelse. Populärkulturens kalla krig i folkhemssverige, Stockholm Richard Slotkin, Gunfighter Nation. The Myth of the Frontier in Twentieth-Century America, New York/Toronto 1992; och Margot A. Henriksen, Dr. Strangelove s America. Society and Culture in the Atomic Age, Berkeley California Pelle Snickars och Cecilia Trenter (red.), Det förflutna som film och vice versa. Om medierade historiebruk, Lund Tommy Gustafsson, Nationell ära och manlighet i Karl XII (1925). En historisk filmanalys, Scandia 2005:1. 11 Erik Hedling, Filmen som historiograf eller som historisk källa?, Historisk tidskrift 2002:1, s. 76f. Se även Mats Jönsson, Film och historia. Historisk Hollywoodfilm , Lund Jag har själv varit med om att bygga upp dessa kontakter mellan historiker och filmvetare. På ett tidigt stadium av arbetet med detta projekt uppmuntrades jag också av Erik Hedling och Mats Jönsson som trodde starkt på min idé. För närvarande ingår jag i ett stort tvärvetenskapligt nätverk som ska publicera en antologi om amatörfilm, utifrån filmer från Filminstitutets nya arkiv i Grängesberg. Här skriver jag om en film om Hjalmar Brantings begravning. 13 Steven J. Ross, Working-Class Hollywood. Silent Film and the Shaping of Class in America, Princeton 1998, s. xi-xiii,

4 Där Ross slutat har historikern John Bodnar tagit vid och i Blue-Collar Hollywood (2003) undersökt den amerikanska filmens skildringar av arbetare I viss kontrast mot sin föregångare argumenterar Bodnar för en klassanalys som, i likhet med min egen, är mindre upptagen av det äldre paradigmet arbete-kapital och mera lyhörd för en bredare kulturanalys av hur filmen presenterar en mångfaldig repertoar av berättelser och identiteter, präglade ömsom av rationalitet, ömsom av känsla, stundtals av ilska och ibland av sentimentalitet. På så vis bidrar han till att problematisera fördomar om Hollywoodfilmen som kapitales lydiga hantlangare, som enkom förtryckande uppifrån och ned. Därmed positionerar han sig också väl i linje med huvudfåran inom cultural studies och de svenska filmforskare som jag just berättat om. 14 Denna diskussion om vad filmens kommersiella kopplingar har för betydelse för dess representationer av klass återkommer förstås i de flesta studier, inte minst dem som berör brittisk film. Bland dessa kan nämnas Peter Steads, Film and the Working Class (1989); Philips Gillettes The British Working Class in Postwar Film; samt Sheila Rowbothams och Huw Beynons antologi Looking at Class (båda 2003). 15 Forskning om svensk 30- och 40- talsfilm Den befintliga forskningen om identiteter i den populära svenska 30-talsfilmen är inte omfattande, för 40-talet är den dock i det närmaste obefintlig. Pionjärverket om 30-talsfilmen är filmvetaren Tytti Soilas doktorsavhandling från 1991, Kvinnors ansikte. Det är en bred studie av kvinnliga stereotyper i 30-talets filmmelodram, i vilken diskursanalys kombineras med Louis Althussers ideologikritik. Boken är på många sätt banbrytande och har många förtjänster, men Soilas fokusering på stereotyper och på melodramen som borgarklassens språkrör, 16 tycks mig, i alla fall vad det gäller kvinnor och klass, vara en förenkling. Sant nog söker hon också efter den patriarkala diskursens revor och öppningar, men endast i två Ingrid Bergman-filmer som hon tycker höjer sig i fråga om kvalité i förhållande till den härskande mängden. Enligt detta synsätt som alltså avviker från den dominerande strömningen inom cultural studies bidrar filmers eventuella kommersiella karaktär till att ge dem en monolitisk prägel, så att de istället för att inbjuda till tolkning snarare har en tendens att tömma sitt innehåll vid första påseende. 17 Tilläggas bör dock att Soila i ett senare sammanhang ifrågasatt sina egna, tidigare teoretiska utgångspunkter. 18 I Soilas avhandling är pigan, matmoran och huskorset stereotyper, som närmast undersöks kvantitativt, utan att ägnas någon ingående kvalitativ analys. 19 Ett liknande angreppssätt har även filmskribenten Jurgen Schildt året därförinnan i den journalistiska Det pensionerade paradiset, liksom historikern Eva Blomberg i artikeln Folkhemmet och filmen, publicerad året efter Soilas bok. Hos Blomberg är det dock bl.a. den dåliga arbeterskan och den goda arbeterskan som står i centrum i 14 John Bodnar, Blue-Collar Hollywood. Liberalism, Democracy, and the Working people in American Film, Baltimore och London 2003, s. xviii-xvix, xxvii, Peter Stead, Film and the Working Class. The Feature Film in British and American Society, London 1989; Philip Gillett, The British Working Class in Postwar Film, Manchester 2003; Sheila Rowbotham och Huw Beynon (red.), Looking at Class. Film, Television and the Working Class in Britain, London, New York och Sydney Soila 1991, s Soila 1991, s Tytti Soila, På spaning efter ett kvinnligt subjekt, Dialoger. Feministisk filmteori i praktik, Stockholm Soila 1991, s ,

5 fyra särskilt utvalda filmer, och i hennes egen bekräftande analys av den klassiska socialdemokratiska folkhemsberättelsen. 20 Ett undantag från denna regel utgör, som redan påpekats, filmvetaren Per Olov Qvists avhandling Folkhemmets bilder från Emellertid riktas skenet här mot folkhemmet som politisk metafor i högre grad än mot filmen som förmedlare av genus- och klassidentiteter. Av intresse är slutligen etnologen Carina Sjöholms avhandling Gå på bio om och 50-talen, vilken ger värdefulla nycklar till förståelsen av biogåendet som kulturell folklig praktik. 21 PROJEKTBESKRIVNING Teoretiska utgångspunkter Med uppmuntran från den filmvetenskapliga riktning som välkomnar ett närmare samarbete mellan filmvetenskap och historia vill jag med detta projekt bidra med en kulturanalytisk omläsning av den svenska spelfilmen från ljudfilmens framträdande i början av 1930-talet, till omkring ca Jag är, som sagt, inspirerad av cultural studies. Populärkulturen kan, om den ska gillas av sin mångfasetterade publik, inte vara entydig. Och även om man skulle hävda att spelfilmer innehåller stereotyper (ett begrepp som är teoretiskt problematiskt) kan mediet leka med dem, och på så sätt komma runt dem för att idka motstånd. Populärkulturen, inte minst spelfilmen, och dess publik bildar ett kretslopp, och härigenom har den, som den engelska oral history-forskaren Penny Summerfield påpekat, stort inflytande på människors erfarenheter och identiteter. 22 I detta kretslopp ingår förstås, vad den svenska spelfilmen beträffar, även andra medier som den tidiga dampressen, folklustspel, romaner, eller en månghundraårig tradition av representationer av tjänstefolk i konsten. 23 Genom att utgå från spelfilmen som historisk källa kan jag alltså nå kunskap om hur klass och genus gestaltades i det förflutna, inte bara språkligt, utan också kroppsligt och rumsligt, vilket sällan gjorts inom ämnet historia. Istället stödjer jag mig teoretiskt mot den feministiska konst- och filmvetenskapen som har en lång tradition av diskussioner kring de sk. kvinnobildsbegreppet. Dessa startade med en kritik av massmedia under 70-talet för att skildra falska, förljugna och stereotypa bilder av kvinnor, som inte överensstämde med verkligheten. Denna syn ifrågasattes i sin tur av den psykoanalytiskt och strukturalistiskt färgade filmforskningen (t.ex. Soila 1991) som ville undvika begreppet kvinnobild, eftersom det dolde det faktum att alla bilder är en del av ett ideologiskt reproduktionssystem. 24 I gengäld skulle just detta system studeras, närmare bestämt hur det producerade patriarkatet, kapitalismen osv. 20 Eva Blomberg, Folkhemmet i filmen, Häften för kritiska studier 1992:4, s. 48, Carina Sjöholm, Gå på bio. Rum för drömmar i folkhemmets Sverige, Stockholm/Stehag Jfr även Joanna Bourke, Working-Class Cultures in Britain Gender, Class, and Ethnicity, London 1994; och Jackie Stacey, Star Gazing. Hollywood Cinema and Female Spectatorship, London Penny Summerfield, Reconstructing Women s Wartime Lives. Discourse and Subjectivity in Oral Histories of the Second World War, Manchester Se här särskilt Giles Waterfield och Anne French, Below Stairs. 400 Years of Servants Portraits, London Notera även att en stor del av de dåtida filmerna var återberättade romaner eller folklustspel. 24 För den konstvetenskapliga debatten se t.ex. Griselda Pollock, Frånvarande kvinnor: nytt perspektiv på kvinnobilder, Feministiska konstteorier (red.) Sara Arrhenius, Stockholm 2001 (org. utgivn. 1990); för den filmvetenskapliga Anu Koivunen, Kvinnobilder ett rehabiliteringsförsök, 5

6 Ett problem som tynger båda dessa riktningar är att de gör en analytisk skillnad mellan text och kontext, dvs. mellan representationen och den fysiska kvinnan. I min egen avhandling har jag strävat bort från en sådan uppdelning, och försökt argumentera för att text, erfarenhet och liv hör oupplösligt samman. 25 Något liknande gör även filmvetaren Anu Koivunen i ett försök att med hjälpa av diskursanalys återupprätta kvinnobildsbegreppet. Inspirerad inte minst av filmvetaren Teresa de Lauretis och retorikforskaren Judith Butler menar Koivunen att analyser av filmer i termer av kvinnobilder borde utgöras av en dekonstruktion och rekonstruktion av det diskursiva fält inom vars ramar kvinnor i olika tider har förhandlat om sin identitet som kvinnor. 26 Det finns alltså inga vattentäta skott mellan filmens gestaltningar av genus, eller klass, och det sätt varpå vanliga människor, om man så vill filmens publik, gestaltar genus och klass i sina egna liv. Perspektivet påminner om det postmarxistiska angreppssätt som jag arbetat med. Enligt denna traditions grundare Ernesto Laclau och Chantal Mouffe ska hela det sociala rummet ses som diskursivt konstruerat. Bland annat via en läsning av Ludwig Wittgensteins språkspelsteori hävdar de att det inte bara är språket som är organiserat enligt diskursiva logiker, utan även människors kroppsliga handlande och den materiell verkligheten. 27 Det är denna teori jag vill pröva och utveckla i studierna av hur man i filmens värld gjorde klass och genus. Källmaterial Den totala filmrepertoaren under talet utgör mer än 600 verk, av vilka en betryggande majoritet är spelfilmer. Det finns flera goda skäl att bland dessa särskilt undersöka hembiträdesfilmer. Ett är förstås att knappast någon annan yrkesgrupp torde ha gestaltats så konsekvent att de går tala om en hel genre, i vilken en utveckling kan följas över tid. Ett annat, närbesläktat, är som det inledande exemplet från Filmjournalen visar att hembiträdesfrågan talade till en stor kvinnlig publik, skiktad i olika klassbakgrunder, och att det fördes en livlig debatt i ämnet både i pressen och i riksdagen. 28 Ett tredje är att hembiträdet traditionellt sett fallit utanför den stora manliga berättelsen om klass, varför hon också kan kasta ett nytt, kritiskt ljus över densamma. Dessutom, det fjärde skälet, bygger intrigen i dessa filmer inte sällan på rollbyten, vilka genom ett slags kontrastverkan ofta särskilt tydligt synliggör olika diskurser kring klass och genus. Hembiträdesfilmerna hör företrädelsevis hemma i melodramen eller det lätta komedifacket, där somliga skådespelare som Rut Holm, Julia Caesar och Dagmar Dialoger. Feministisk filmteori i praktik, Stockholm Se också Teresa de Lauretis, Alice Doesn t. Feminism, Semiotics, Cinema, London 1984; och Judith Butler, Gender Trouble. Feminism and the Subversion of Identity, New York och London 1999 (första uppl. 1990), s. 181, 185. Central för diskussionen är förstås Laura Mulveys klassiker, Visuell lust och narrativ film, Feministiska konstteorier (red.) Sara Arrhenius, Stockholm 2001 (org. utgivn. 1975), men också Mary Ann Doanes, The Desire to Desire. The Woman s Film of the 1940s, Bloomington och Indianapolis Holgersson 2005, s. 150ff. 26 Koivunen 1997, s Se Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, Hegemony and Socialist Strategy. Towards a Radical Democratic Politics, 2:a uppl., London och New York 2001 (första uppl. 1985), s. 107ff; och Holgersson 2005, s. 53ff. 28 Lisa Öberg, Ett socialdemokratiskt dilemma. Från hembiträdesfråga till pigdebatt, Kvinnor mot kvinnor. Om systerskapets svårigheter (red.) Christina Florin, Lena Sommestad och Ulla Wikander, Stockholm 1999; och Kerstin Moberg, Från tjänstehjon till hembiträde. En kvinnlig låglönegrupp i den fackliga kampen , Uppsala

7 Ebbesen gör rollen som tjänstekvinna till en särskild konstart, men där också andra stjärnor som Tutta Rolf och Sickan Carlsson bidrar med uppmärksammade gästspel. Därtill förekommer pigan, hembiträdet, husan eller kokerskan som biroll i näst intill varenda film under perioden, och gestaltas även av skådepelare som Aurore Palmgren, Carin Swensson, Rut Weijden, Mim Ekelund, Emy Hagman m.fl.. Efter en noggrann inventering av det totala utbudet har jag preliminärt dock valt ut 24 filmer där hembiträden intar centrala roller, eller hem- eller hushållsarbete står i särskilt fokus. Dessa är Vi som går köksvägen (1932), Hemslavinnor (1933), Karl Fredrik regerar (1934), Tjocka släkten (1935), Skärgårdsflirt (1935), Våran pojke (1936), Fröken blir piga (1936), Sara lär sig folkvett (1937), Den stora kärleken (1938), Milly, Maria och jag (1938), Du gamla du fria (1938), Herr husassistenten (1939), Frun tillhanda (1939), Hanna i societeten (1940), Vi hemslavinnor (1942), Jacobs stege (1942), Kvinnan tar befälet (1942), Halta Lottas krog (1943), Räkna de lyckliga stunderna blott (1944), Brita i grosshandlarhuset (1946), Kristin kommenderar (1946), Iris och löjtnantshjärta (1946), Tösen från Stormyrtorpet (1947), samt Jungfrun på jungfrusund (1949). Som en diskursiv bakgrund kommer jag även att inkludera 82 stycken andra filmer, vilket ger ett totalt material på strax över 100 verk. 29 Av dessa vill jag särskilt nämna dem som handlar om konflikten mellan stad och land, i det här fallet dem som utspelar sig på Söder i Stockholm (Söderkåkar 1932, Goda vänner och trogna grannar 1938 och Vårat gäng 1942); eller i skånsk landsbygdsmiljö (Söder om landsvägen 1936, Kalle på spången, 1939, Skåningar 1944). Liksom filmer på temat kvinnan av börd och mannen av folket eller vise versa (Flickan i fönstret mittemot 1942, Driver dagg, faller regn 1946), samt andra filmer med tydlig klassproblematik (De utstötta 1931, Augustas lilla felsteg 1933, Flickor på fabrik 1935, Konflikt 1937, Stål 1940, Kungsgatan 1943, Sonja 1943, Idel ädel adel 1945, När ängarna blomma 1946). Jag har tillgång till filmerna på Malmö högskolas bibliotek genom Statens arkiv för ljud och bild. Filmografi och arkivförteckningar finns fördömligt samlade i två band av Svensk Filmografi, CD-skivan Den svenska långfilmen och på Svenska filminstitutets hemsida. Filminstitutets samling omfattar bl.a. samtida filmrecensioner i dagspress och olika tidningsreportage. En egen genomgång av populär- och branschpress som Våra nöjen, Filmjournalen, Filmbilden, Filmnyheter, Scenen, Scen och salong, Biografbladet och Biografägaren gav dock vid handen att dessa tidningars material om mina filmer är tämligen begränsat. Metod, frågeställningar och arbetsplan Som historiker arbetar jag genealogiskt. Det betyder att jag är ute efter att undersöka olika diskursers och berättelsers skapelsehistoria, alltså hur de formats och omformats i en förfluten kontext strukturerad av makt. Härmed är avsikten också att fånga de betydelsenyanser som inte levt vidare till vårt eget samhälle: de glömda rösterna eller the roads not taken. På så sätt kan jag dekonstruera den förutfattade meningen att 30- och 40-talets svenska spelfilmers byggde på stereotyper och istället rikta intresset mot mångfald, konflikt och förhandling i mitt material. Därpå kan jag, i viss mån, rekonstruera en mer komplex och sammansatt berättelse Metoden att närläsa ett urval av filmer och samtidigt utgå från en större kontext av runt hundratalet verk använder Tommy Gustafsson i sitt avhandlingsprojekt, Historiska institutionen, Lunds universitet. 30 Om genealogisk metod se Michel Foucault, Nietzsche, Genealogy, History, Language, Counter- Memory, Practice. Selected Essays and Interviews, (red.) Donald F. Bouchard och Sherry Simon, s ; Michel Foucault, Diskursens ordning. Installationsföreläsning vid Coèllege de France den 2 september 1970, 7

8 I detta sammanhang vill jag särskilt återkoppla till Tommy Gustafssons resonemang om filmen som historisk källa. För att fånga det han kallar filmens pluralism är det av avgörande betydelse att läsa filmer utifrån sina samtida stilistiska konventioner. Historiska analyser av film måste således byggas källkritiskt utifrån kunskap om vikten av sådant som kamerans placering, scenens inramning, ljussättning osv. Lätt att glömma, men därför desto mer angelägna, är de aktuella genreöverenskommelserna. Gustafsson pekar på 20-talets stumfilmer och även just på 30-talets pilsnerfilmer och understryker att dessa genrer idag kan uppfattas som totalt verklighetsfrämmande eftersom skådespelarna däri är kraftigt sminkade, gestikulerar och grimaserar överdrivet eller talar teatraliskt, trots att stilkonventionerna uppfattades som verklighetstrogna av sin samtid. 31 Att läsa detta filmens språk med metodverktyg från filmvetenskapen blir alltså centralt för att förstå komplexiteten bakom det som kanske stundtals förment framstår som förenklingar. Inte bara filmvetenskapen, utan också konstvetenskapen kommer emellertid att vara till hjälp i det konkreta analysarbetet. Det finns nämligen, som antytts, en ikonografisk tradition av skildringar av tjänstefolk, noggrant kartlagd för brittisk del i Giles Waterfields och Anne Frenchs rikt illustrerade Below Stairs. 400 Years of Servants Portraits (2003), vilken blir mycket användbar vid min granskning av dessa visuella maktdiskurser. 32 Finns det framställningstekniker som ständigt återkommer vid gestaltningar av kvinnligt tjänstefolk? Eftersom forskningen sällan studerat kroppsligt handlande och rumslig rörelse i termer av diskurser kommer jag under arbetets gång pröva mig fram, och utveckla såväl teori som metod i nära anknytning till källmaterialet. Relevanta frågeställningar blir då exempelvis: Hur gestaltas språkligen och kroppsligen klass och genus i svenska hembiträdesfilmer ? Sker det en förändring över tid? Hur hänger dessa gestaltningar samman med sätt att göra klass och genus som framkommer i andra samtida filmer (bakgrunden)? Hur förhåller de sig till tidigare gestaltningar i konsthistorien och förlagorna i form av romaner och folklustspel? Hur bemöts och förhandlas gestaltningar av hembiträden i dåtidens filmrecensioner samt reportage i populär- och branschpress? Hur kan man läsa dem mot andra samtida berättelser om klass och folkhemmet? De maktdiskurser jag härigenom vill undersöka kan tänkas handla om klass och genus i relation till land och stad, tradition och modernitet, svenskhet m.m. 33 Mycket konkret rör det sig om sådant som vilka möjligheter hembiträdet hade att röra sig rumsligt, skildringar av hennes kropp och kläder, hennes arbete, föreställningar om rent och orent etc. en typ av forskning som inte minst gränsar till etnologin. 34 Men det räcker också att vända sig till alldeles aktuella historiska studier. Så skriver, Stockholm/Stehag 1993, övers. från franskan av Mats Rosengren, org. utgivn. 1971, s ; Scott 1999, s. 85; och Holgersson 2005, s. 58ff. 31 Tommy Gustafsson, Filmen som historisk källa. Historiografi, pluralism och representativitet, Historisk tidskrift 2006:3, s Se för övrigt också Eva Blombergs förslag till verktyg för historisk bildanalys i Sätt att se, Historisk tidskrift 2005:2. 33 Jfr Rochelle Wright, The Visible Wall. Jews and Other Ethnic Outsiders in Swedish Film, Uppsala Ett sådant arbetssätt finner man t.ex. i den danska historikern Tinne Vammens klassiska studie Rent og urent. Hovedstadens piger og fruer , Köpenhamn

9 symptomatiskt, Madeleine Hurd och Tom Olsson i en artikel hämtad ur en antologi om kläder och identitet: för den med begränsad social makt som hembiträdet i svart och vitt har den av omgivningen påtvingade identiteten kunnat kännas som en fångdräkt. 35 Jag kommer att under det inledande halvåret att gå igenom huvuddelen av filmerna för att skaffa mig en överblick. Därefter kommer jag att i två perioder om vardera ungefär 9 månader att göra närläsningar av filmerna från respektive decennium, först filmerna från 30-talet, sedan 40-talsfilmerna. Parallellt härmed kommer jag också att gå igenom det övriga källmaterial som kan relateras till filmerna. Under projektets två första år ska jag att lägga fram ett antal papper i första hand på forskarseminariet vid Historiska studier vid Malmö högskola och olika konferenser. Projektets 12 sista månader kommer jag att ägna åt att skriva en monografi för publicering (förlagskontakter finns etablerade). En skiss över denna ser ut som nedan: 1. Hembiträdet och den stora folkhemsberättelsen om klass och genus. (kort introduktion till tidigare forskning om klass- och genusanalyser av folkhemmet, hembiträdet som metodiskt verktyg för dekonstruktion av den stora berättelsen) 2. Filmanalyser. 3. Exkurs: Att gestalta klass och genus. (teoretisk diskussion om klassbegreppet och spelfilmen som historisk källa) 4. Filmanalyser. 5. Kroppens politik. (Diskussion om dåtidens gestaltningar av klass och genus i förhållande till dagens pigdebatter.) Projektets s betydelse Den nutida debatten om hushållsnära tjänster, precis som den europeiska diskussionen om utnyttjandet av svart arbetskraft i hemmen, visar med eftertryck att den pigdebatt, som varit i hetluften under hela 1900-talet, fortfarande är brännande aktuell. 36 Här kan jag med mitt projekt bidra med en viktig kritisk vinkel: Med vilket historiskt bagage agerar människor i de sociala relationer som yrkesarbete i hemmets privata sfär innebär? Vilka är rötterna till dagens berättelser? Speciellt angelägen är dessutom den teoretiska och metodologiska utveckling av klassbegreppet som projektet syftar till. Inom historieämnet har klassbegreppet varit på tillbakagång sedan murens fall. Det finns helt enkelt, som jag ser det, en villrådighet inför vad det skall betyda efter den språkliga vändningens inträde i historieforskningen. Medan andra begrepp som genus och etnicitet definieras i en poststrukturalistisk tradition, har kategorin klass besvärliga materialistiska rötter. Inte sällan används det därför slentrianmässigt i intersektionella (dvs. med t.ex. genus och etnicitet) analyser, utan att definieras noggrannare. I detta sammanhang kan mitt projekt bidra med svar på frågor om hur vi kan tänka poststrukturalistiskt om klass, 35 Madeleine Hurd och Tom Olsson, Identitet och mode, Iklädd identitet. Historiska studier av kropp och kläder (red.) Madeleine Hurd, Tom Olsson och Lisa Öberg, Stockholm 2005, s För en studie av det förra sekelskiftets pigdebatt se Holgersson 2005, s Jfr även den wallraffande journalisten Ester Blenda Nordström som 1914 väckte diskussion med reportageboken En piga bland pigor, och ett liknande nutida exempel: Kerstin Fredholm, Fint hemma reportern förklädd till piga, Stockholm Om svart hemarbete i Europa skriver Bridget Anderson i Doing the Dirty Work? The Global Politics of Domestic Labour, London En historisk översikt av 1900-talets debatt ger, slutligen, Öberg

10 inte bara genom att undersöka språkliga konstruktioner, utan också kroppslig gestaltning När det gäller begreppet intersektionalitet är jag inspirerad av Nina Lykkes poststrukturalistiska ingång, Intersektionalitet ett användbart begrepp för genusforskningen, Kvinnovetenskaplig tidskrift 2003:1. 10

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 130:1 2010

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 130:1 2010 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 130:1 2010 Svensk dam och svensk klass Ulrika Holgersson, Populärkulturen och klassamhället: arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet (Stockholm: Carlsson

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Kursplan. Kurskod FMB102 Dnr 01:145 Beslutsdatum 2001-10-03. Kursen ges som fristående kurs

Kursplan. Kurskod FMB102 Dnr 01:145 Beslutsdatum 2001-10-03. Kursen ges som fristående kurs Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod FMB102 Dnr 01:145 Beslutsdatum 2001-10-03 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne FILMVETENSKAP, allmän kurs Film Studies, General Course Filmvetenskap Poängtal

Läs mer

Formen i Sverige NRMMOMMM

Formen i Sverige NRMMOMMM ä ê ~ ê Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Formen i Sverige NRMMOMMM Målgrupp gymnasiet Vi lever i en konsumtionskultur där den ena inredningstrenden avlöser den andra i en allt snabbare takt. På nätet, i livsstilsmagasin

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp

Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp Q Linköpings universitet Tema Kultur och samhälle 2012-08-23 Forskarutbildningskurs, ht 2012 Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp Concepts of Culture in Theory and History, 15 credits Kursansvarig

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

The power of pictures

The power of pictures The power of pictures En bild lär kunna säga mer än tusen ord. I avsnittet The power of pictures får vi möta bland andra Nick Ut som tog det berömda fotografiet på en napalmskadad flicka under Vietnamkriget

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlistan är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse 2015-03- 05 att gälla från och med

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande

Läs mer

Kurskod: MK003G Utbildningsområde: Tekniska området Humanistiska området Huvudområde: Medie- och

Kurskod: MK003G Utbildningsområde: Tekniska området Humanistiska området Huvudområde: Medie- och 1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap grundkurs, inriktning film, 30 högskolepoäng Media and Communication Studies, Film Studies,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Kvinnotyperna på modet 1

Kvinnotyperna på modet 1 Malmö Högskola Historia med Kulturanalys C-uppsats Seminarieledare: Johan Lundin Handledare: Fredrik Nilsson 2007-06-04, 09.00-16.00 Bilden är omslaget till Charme nummer 10 år 1924 Kvinnotyperna på modet

Läs mer

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften

Läs mer

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter.

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter. Förord Texterna om källkritik är skrivna av Lars Berggren som är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. en har varit fundamental för den historiska vetenskapen sedan historieämnet

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Vad är sex? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Vad är sex? problematiserar bilden av sex som endast vaginalt penetrerande samlag och vidgar perspektiven. Berättelsen tar också upp oro över samlagsdebuten, förväntningar

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com

Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com FIN_TGV_34_inlaga.indd 86 08-12-04 10.59.02 UTBLICK Chandra Talpade Mohanty, en av världens ledande feminister inom det postkoloniala fältet, reflekterar över möjligheter

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Textsamtal utifrån skönlitteratur Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro

LUNDS UNIVERSITET. Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro 1 Du är inte ensam på banan Många aktörer Sjukvården Läkemedelsindustrin Bloggarna Dagstidningar Vänner och bekanta 2 När spelar medierna störst

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Jämställdhet i språkundervisning

Jämställdhet i språkundervisning Sida 1 (5) 2013-05-27 Jämställdhet i språkundervisning Artikeln handlar om hur du, utifrån relevant forskning, kan utveckla din undervisning till att bli mer jämställd. Att beskriva sig som en läsare kan

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska faltet Jonathan Metzger Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Rapport från vithetshavet

Rapport från vithetshavet Ulrika Dahl läser Sara Ahmed: Rapport från vithetshavet I Sverige och Norden är det först på 2000-talet som vita feminister på allvar kommit att intressera sig för det som numera går under epitetet intersektionalitet.

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med maud eduards, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet Vilka frågor anser du är de

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället. i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Textforskningen och dess metoder idag

Textforskningen och dess metoder idag Textforskningen och dess metoder idag Forum for textforskning 9 Göteborg, 12-13/6 2014 Orla Vigsø JMG Finns textforskningen? Vad är det vi gör när vi håller på med textforskning? I praktiken två huvudspår:

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Minne och talandets historia

Minne och talandets historia DSpace Institution DSpace Repository Department of Global Political Studies http://dspace.org Articles /KS GPS 2013 Minne och talandets historia Edgren, Monika Linköpings universitet. Tema genus 69-72

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Till läraren Det här är en lärarhandledning för dig som vill arbeta med Stig Dagermans novell Nattens lekar. Handledningen

Läs mer

Hon står mellan raderna och ser på mig Att forska kom kyrka och kön

Hon står mellan raderna och ser på mig Att forska kom kyrka och kön Hon står mellan raderna och ser på mig Att forska kom kyrka och kön Installationföreläsning av Ninna Edgardh, professor i kyrkovetenskap, särskilt diakonivetenskap, 12 november 2012 Året var 1992. Jag

Läs mer

Studiemallar för grundkurser 2013

Studiemallar för grundkurser 2013 Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations

Läs mer

2012-04-24 Kristina Lindholm

2012-04-24 Kristina Lindholm Genus i följeforskning och lärande utvärdering några teoretiska utgångspunkter 2012-04-24 Kristina Lindholm Följeforskningen av Program för Hållbar Jämställdhet FORSKA MED, INTE PÅ GEMENSAM KUNSKAPSBILDNING

Läs mer

RECENSION: NY MILITÄRHISTORIA MED MÄNNISKAN I CENTRUM

RECENSION: NY MILITÄRHISTORIA MED MÄNNISKAN I CENTRUM ELORE (ISSN 1456-3010), vol. 14 1/2007. Julkaisija: Suomen Kansantietouden Tutkijain Seura ry. [http://www.elore.fi/arkisto/1_07/str1_07.pdf] RECENSION: NY MILITÄRHISTORIA MED MÄNNISKAN I CENTRUM Kinnunen,

Läs mer

Jämställdhetsanalys av Krav- och kvalitetsboken

Jämställdhetsanalys av Krav- och kvalitetsboken Estetisk-filosofisk fakultet Magnus Åberg Jämställdhetsanalys av Krav- och kvalitetsboken rapport sammanställd inom ramen för Region Värmlands projekt Från ord till handling 2012 Karlstads universitet

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin

Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin Handling I filmen Pojkarna, möter verkligheten magins värld när en blommas nektar erbjuder Kim, Momo och Bella, tre bästa vänner, möjlighet att om nätterna förvandlas till pojkar. Förvandlingen innebär

Läs mer

Kursplan 1(2) Ekonomihögskolan. Kurskod GVA311 Dnr EHV 2002:154 Beslutsdatum Poängtal 10. Nivå Kursplanen gäller från

Kursplan 1(2) Ekonomihögskolan. Kurskod GVA311 Dnr EHV 2002:154 Beslutsdatum Poängtal 10. Nivå Kursplanen gäller från 1(2) Kursplan Ekonomihögskolan Kurskod GVA311 Dnr EHV 2002:154 Beslutsdatum 2002-12-19 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Genusvetenskap och rätt Gender Science and Law Juridik Poängtal 10 Nivå 1-10

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

Skräck i film och litteratur

Skräck i film och litteratur Skräck i film och litteratur Denna fördjupning går ut på att ni ska genomföra följande: Bekanta er med någon/några kända litterära klassiker inom temat skräck Lära er vad som kännetecknar en novell och

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning

Läs mer

Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning

Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning Linda Palla, fil dr och lektor i pedagogik med inriktning specialpedagogik Malmö högskola Med blicken på barnet -några utgångspunkter! En

Läs mer