Kvinnotyperna på modet 1

Transkript

1 Malmö Högskola Historia med Kulturanalys C-uppsats Seminarieledare: Johan Lundin Handledare: Fredrik Nilsson , Bilden är omslaget till Charme nummer 10 år 1924 Kvinnotyperna på modet 1 Nöje, arbete och kvinnlighet i tidningen Charme Kristoffer Ekberg 1 Charme. Groth, Agda. 1924:7. Stockholm. Sid. 21.

2 INLEDNING 1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 2 METOD 3 TEORI 6 KÄLLMATERIAL OCH KÄLLKRITISK DISKUSSION 9 FORSKNINGSLÄGE 11 Kvinnan i veckopressen 12 Kvinnan i arbetet 13 Kvinnan i nöjeslivet 15 Personlighet, moden och den moderna kvinnan 16 DISPOSITION 17 CHARME EN TIDNING FÖR DET MODÄRNA? 17 Typindelning 21 EN ARBETANDE KVINNLIGHET 23 Agda typen 23 Daga typen 25 Greta typen 26 Reflektioner kring de arbetande kvinnotyperna 28 NÖJESLIV OCH SPORT, DE NYA ARENORNA 30 Filmen och teatern som inspiration 31 Kvinnlighetstypernas uppvisning, caféer och klubbar 34 Kritik mot den moderna kvinnligheten 35 Sportkvinnan 37 Kamratligt ideal 39 PERSONLIGHET, IDENTITET OCH NATIONALITET 39 Nationalitet som en typ 42 KONKLUSION 45 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 47

3 1 Inledning Jag anser Charme väl fylla måttet som en modern damtidning. Tidningens kontinentala fläkt och omväxlande innehåll gör, att jag förutspår den en god framgång Ellen Cederström. Jag tycker, att vi unga flickor kunna vara glada att ha en tidning, som populärt avhandlar för oss så intressanta frågor. Just den unga flickan av idag vill taga del av såväl teater och film som sport och skönhetsvård. Kristina Gyllencreutz. 2 Ja, så kunde det låta när några bemärkta damer inom teatern, filmen och sällskapslivet. 3 skulle uttala sig om tidningen Charme i julnumret Som det går att se ur citaten så verkar Charme varit en viktig tidning för de unga kvinnorna i 1924 års Sverige. En tidning som tog upp en del av de saker som kunde intressera denna unga kvinna till exempel kultur, sport och skönhetsvård. Det är positiva tongångar som hörs, Charme verkar ha kommit med något nytt. Den var enligt Ellen Cederström en kontinental fläkt, nyheterna handlade inte bara om Sverige utan även om andra länder och städer. Men stämmer dessa kvinnors uttalanden och vad betyder de för skapandet av en kvinnlighet i Charme? Vilken typ av kvinnlighet syns i denna moderna, kontinentala tidning? Kvinnligheten hade genomgått flera stora förändringar åren innan min undersökta tid och dessa förändringar borde ha påverkat kvinnligheten och vad det innebar att vara kvinna. Under första världskriget hade en mängd kvinnor som tidigare varit hemmafruar kommit ut i arbetslivet på grund av den arbetsbrist som uppkom när männen blev inkallade. Efter första världskrigets slut 1918 lyckades kvinnorna efter ett hårt arbete få igenom den allmänna rösträtten att även gälla kvinnor Flera yrken som tidigare hade varit rent manliga blev dessutom tillgängliga även för kvinnor under 1920-talet. Arbetsmarknaden för kvinnorna blev större. Det såg ut som en ljus tid för kvinnor och för jämlikheten. Kvinnor började röra sig på nya arenor till exempel till biografer och caféer. Det var i denna tid som tidningen Charme såg ljuset för första gången. En tidning för den moderna människan och framförallt den moderna kvinnan. Charme fanns i ca 12 år, från starten 1921 fram tills den 1933 gick i graven. Tidningen som enligt citaten ovan skulle vara en elegant och flärdfull kulturskrift för 2 Charme. Red; Groth, Agda. Stockholm, 1924:24. Bilaga. 3 Charme. 1924:24. Bilaga.

4 2 den moderna kvinnan hade vid denna tid säkerligen känt av depressionen och blev tvungen att lägga ner. Under de sista åren sker en klar försämring av kvalitet och färgläggning i tidningen, så den goda framgången som spås gällde inte i en så lång tid. Priset har också gått ner vid denna tid vilket troligtvis gör så Charme inte kan hålla den position eller kvalitet som den utger sig för att ha och blir således tvungen att lägga ner. Tidningen är riktad till en kvinnlig publik och har en väldigt modern framtoning där de nya modena syns och diskuteras. På grund av att tidningen var så mån om att vara modern och trendkänslig kan det kanske sägas att Charme var en tidning som visade de tydligaste skillnaderna i samhället för kvinnor under tidningens levnadstid. En tid då kvinnor tog plats på arbetsmarknaden, började röra sig mer i offentligheten och tog upp beteenden som tidigare hade varit förbehållna mannen. Syfte och frågeställning Mitt syfte är att undersöka tidningen Charme för att se hur tidningens idealkvinna såg ut, inte bara utseendemässigt men även vad hon gjorde och hur hon levde sitt liv. Jag ska se vilka begränsningar och möjligheter som ges till kvinnligheten utifrån det som skrivs och visas i Charme. Jag har inte för avsikt att försöka närmare gå in på vem läsaren av Charme var utan istället se vilka diskursiva möjligheter som gavs till att vara kvinna. Syftet att se kvinnan och kvinnligheten som konstruktioner ger Ulrika Holgersson prov på när hon menar att det [är] arbetarkvinnorna som intresserar mig, inte som subjekt som föregår diskursen, men som ett slags tankefigurer som konstrueras språkligt och som därmed i förlängningen kom att påverka människors handlingsutrymme, deras utsikter att gestalta sina liv. 4 Jag vill utgå från det sätt som Holgersson använder, att se arbetarkvinnan som en konstruktion utifrån vad som skris om dem i Svensk Damtidning. Men istället för att se just arbetarkvinnan som konstruktion vill jag finna vilka olika kvinnligheter som konstrueras i Charme. Hur och vad är det att vara kvinna i tidningen? I Charme vill jag också se om det enligt tidningen finns bättre eller sämre sätt att vara kvinna. Finns det ett ideal som överskuggar många olika sorters kvinnlighet och syns det avvikande eller mindre vanliga typer av kvinnlighet? Min frågeställning blir därför: 4 Holgersson, Ulrika. Populärkulturen och klassamhället, Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet. Carlssons Bokförlag Stockholm. Sid. 58.

5 3 Hur porträtteras det kvinnliga genuset i Charme? Finns det en idealtyp/typer och hur ser den/dessa ut i sådana fall? Finns det typer av kvinnlighet som bryter mot det moderna som Charme utger sig för att förespråka? Metod Jag kommer främst att använda mig av textanalys men även en del bildanalys i min undersökning. Min metod kommer alltså i första hand vara kvalitativ men det kan förekomma enklare kvantitativa delar. Eva Blomberg menar i artikeln Sätt att se som handlar om bildanalys i den historiska forskningen, att det kan vara svårt att gallra bland de bilder som finns tillgängliga i materialet. Många gånger väljs de bilder som sticker ut mest. På grund av detta menar Blomberg att det kan vara viktigt att göra en kvantitativ analys av bilderna innan man gör den kvalitativa, för att få ett representativt material att arbeta med. 5 Det kan finnas en poäng i det som Blomberg tar upp men eftersom min undersökning går ut på att både hitta de övergripande kvinnlighetstyperna som presenteras i Charme men även de som är mindre vanliga, så har jag valt att inte göra någon kvantitativ uppdelning. Jag anser att det är större chans att se olikheter om jag inte gör denna indelning då de mest extrema delarna skulle falla bort och jag skulle inte kunna se olika varianter av kvinnlighet. Jag kommer alltså att välja texter och bilder som jag anser är relevanta för min frågeställning. Relevansen är en viktig del i källkritiken, det blir inte relevant i min undersökning att göra en kvantitativ uppdelning. Detta på grund av att en kvantifiering skulle närmast försvåra arbetet med typindelningen då flera typer troligtvis skulle försvinna om jag bara analyserade de bilder som jag fann flest av. Bilderna är en del av undersökningen och inte hela, de ses här som ett komplement till texterna. Jag kommer inte att arbeta mycket med just vad en enskild bild säger utan på vilket sätt som bilderna illustrerar det som framkommer i texterna eller om det finns motsatsförhållanden mellan bilden och texten. Bilderna ses också som en kanal för hur kvinnligheten konstrueras i Charme. Bilderna som syns i denna moderna tidning blir mallar för vad som är modernt och hur den moderna kvinnligheten skall se ut. 5 Blomberg, Eva. Historisk Tidsskrift. Sätt att se. 2005:2.

6 4 I den kvalitativa analysen av texten kommer jag att arbeta utifrån motsatsförhållanden i texten eller kanske ännu mer motsatser eller motstånd mot värderingar och normer som funnits innan Charme kom ut. Jag har gjort en läsning av de 24 nummer av Charme som utkommer under 1924 på sammanlagt dryga 800 sidor. Av dessa har jag sedan tagit ut de texter och bilder som kan sägas ha mest betydelse för konstruktionen av kvinnlighet. Etnologerna Billy Ehn och Orvar Löfgren tar upp hur det går att använda motsatsförhållanden inom det som undersöks till att analysera. De menar att genom kontrastering, alltså att ställa saker mot varandra, går det att finna saker som forskaren annars inte skulle se. Genom att försöka dela upp vad till exempel en typ eller ett ideal innebar kan jag utifrån de egenskaper som denna typ har jämföra den med andra typer eller ideal, det kan gälla jämförelser i tid men också i ålder, klass och inte minst genus. Denna kontrastering hjälper också i att göra slutsatserna tydligare. Genom att ställa kontrasterande bilder eller texter mot varandra kan jag visa på ett klarare resultat. 6 I min analys så blir kontrasten mellan det moderna och det gamla viktig att se på då Charme utger sig för att vara en modern tidning. Vad något betyder är nära länkat till vad det inte betyder. 7 skriver Ehn och Löfgren. Detta påstående går att använda i min analys av den moderna tidningen Charme. Vilka saker utmärker det moderna och finns det saker som tala mot att det skulle vara en modern tidning som jag analyserar? Hur skiljer sig den moderna kvinnligheten sig från den gamla? Ehn och Löfgren argumenterar för att se alla saker som symboler. I mitt fall kommer det mest att vara fokus på kläder, smink och hår men jag kommer också se hur arbete och nöjes ges symbolisk mening. Alltså själva kläderna eller handlingen som ting är bara till för att skyla kroppen eller få in pengar till överlevnad men som symboler är de laddade med kulturell mening 8 kläderna och arbetet ges betydelser som vida överstiger deras funktion. I min bildanalys är det främst två forskares metoder som jag kommer att använda mig av dels ovannämnda Blomberg men även en del av medieforskaren Anja Hirdmans metoder som hon använder i sin avhandling Tilltalande bilder. 9 Blomberg delar in sätten att analysera en bild i fyra olika metoder, en som handlar om redigering och hur bilder görs om. Den andra metoden är symbolik, vilken mening bilden skapar. Den tredje om semiotik hur tecken i bilden skapar mening. Och den sista, epistemologin, hur bilder skapar vetande för läsaren på ett djupare 6 Ehn, Billy. Löfgren, Orvar. Kulturanalyser. Gleerups Utbildning AB Malmö. Sid Ehn, Billy. Löfgren, Orvar. Sid Ehn, Billy. Löfgren, Orvar. Sid Hirdman, Anja. Tilltalande Bilder. Atlas Falun.

7 5 plan, hur vetandet konstrueras 10 Av dessa fyra metoder är det två stycken som främst kommer att användas i denna undersökning, de metoderna om symbolik och om epistemologi, den andra och fjärde med andra ord. Symboliken handlar i detta fall om vilken kulturell mening som ges till en bild. Metoden blir väldigt lik den textanalysmetod som Ehn och Löfgren använder sig av. Jag kommer alltså att utifrån de kulturella meningar som ges till bilderna kunna gå vidare för att se på hur dessa bilder kan sägas ha skapat ett ideal eller en läsning som ger en större betydelse till bilden. Jag ska som sagt inte gå in på läsaren av Charme utan på de möjligheter som ges till positionering. Genom att se hur en bild först laddas med kulturella betydelser, alltså symboliken så kan jag sen analysera vilken betydelse denna bild hade för att förmedla ett föredraget sätt att vara kvinna. Detta föredragna sätt att vara kvinna blir då epistemologins resultat. Bilden som är laddad med symboliska meningar publiceras i Charme och genom att den publiceras just i Charme så ges symbolerna i bilden en större mening. Till exempel en kvinna med kort hår i Charme blir inte bara en kvinna som bryter med ett gammalt skönhetsideal hon blir också en modern kvinna då tidningen utger sig för att vara just modern. En större mening ges till de symboler som finns i bilden än om bilden bara skulle ha funnits för sig själv. Bilderna skapar kunskap om den moderna kvinnan och kvinnligheten på grund av att de förekommer i just tidningen Charme. Kvinnligheten utifrån Charmes sätt att se det, förmedlas genom dessa två sätt och konstruerar ett eller flera idealsätt att vara kvinna. Jag tror att utifrån dessa två metoder kommer jag åt min frågeställning bäst då det egentligen inte spelar någon roll om bilden är förfalskad eller omgjord. Detta på grund av att det jag vill undersöka är inte äktheten utan precis det som ingår i de två tidigare metoderna, vad dessa bilder skapade för mening och hur de utmanade eller inte, den rådande samhällsnormen eller idealet, denna slutsats gäller även för min textanalys. Att metoden om semiotik lämnas därhän är mest för att bilderna som finns med i tidningarna inte innehåller självklara tecken och jag anser att detta tar fokus från de stora betydelserna som jag är ute efter att finna. Anja Hirdman tar upp att vid forskningen med populärkulturellt material som källor måste man se till dessas genre. Att inte läsa av genren kan vara ett stort misstag då de olika genrerna har väldigt olika språk inte minst bildspråk. 11 Hirdmans forskning utgår från Veckorevyn och FIB Aktuellt där hon ser på hur kvinnor gestaltas i de båda tidningarna. För henne blir genre ett viktigt grepp för att se vilka saker som skiljer de två tidningarna åt. Hirdmans 10 Blomberg, Eva. Sid Hirdman, Anja. Sid 44.

8 6 utgångspunkter är att de två tidningarna som hon undersöker befinner sig i olika genrer och genom att jämföra dessa tidningar kan hon se vad som förenar och skiljer tidningarna åt. För mig blir genreindelningen istället en fråga om vad som kan ha påverkat språket och inte minst bildspråket i tidningen Charme. Charme är redan genreindelad som en modern damtidning, min indelning inom genre blir då istället att se vad som utmärker en sådan tidning. Charme utger sig för att vara en modern tidning och genom att göra en genreindelning kan jag se vad som innebar med detta moderna. Genre indelningen blir därför inte ett grepp för att se på vilket sätt som tidningen stod i förhållande till andra tidningar utan vilka saker som påverkade innehållet i Charme. Men det är inte bara bilden som är viktig när det gäller genre, jag menar att det kan vara viktigt att även i texten se vilken genre som tidningen tillhör. Genre spelar roll för hur personer blir avbildade både i text och i bild. Jag kommer att använda mig av Hirdmans tankar om genre för att klarare lista ut vilken typ av tidning Charme var och varifrån poser och sätt att porträttera kan ha hämtat sin inspiration. Varför syns texterna och bilderna på just det sätt de gör? Hirdmans metoder är applicerade på ett mycket senare material än det som jag använt mig av i min undersökning. Hirdman har också ett starkare intresse i att se hur själva personerna på bilderna visas och hur de blir utlämnade eller är starka. Min utgångspunkt är mer hur bilderna skapar möjliga sätt att agera kvinnlighet. Min tanke är att personerna på bilderna i Charme i högre utsträckning än i de av Hirdman undersökta tidningarna är till för identifiering. Hirdman tenderar att utgå från objektifiering mer än identifiering och identitetsskapande. Trots detta blir genre en viktig sak att se på även i min undersökning och att det inte är den samma undersökta tid gör bara genreindelningen viktigare så att jag inte använder mig av slutsatser som dras till hennes material som till viss del skiljer sig stort från mitt. Teori För att närmare förstå och kunna analysera hur kvinnligheten i tidningen Charme ser ut och konstrueras har jag valt att utgå från Judit Butlers teori om kön och genus. Butler får fram sina tankar om genus väldigt bra i frågan What gender are you? 12 Genom att ställa denna fråga lyfter hon fram en tanke om ett rörligt genus. Att vara genus är att göra genus. I The 12 Butler, Judith. Gender Trouble, Routledge, Chapman & Hall, Inc New York. Sid. 7.

9 7 Judith Butler Reader tar Butler och Sara Salih upp hur genus är en process och det finns inget evigt genus inget rätt eller verkligt genus. Gränserna för vad som är manligt och kvinnligt suddas ut. Det är också detta som öppnar för förändring då genus inte är evigt kan det alltid ändras. 13 Genus är inget annat än de performativa handlingar som skapar genus. 14 Alltså en performativ handling är en handling som i detta fall ges en genusladdad betydelse, till exempel om vi säger att en person med kvinnligt kön kliar sig i skrevet och spottar snus så gör hon en enligt dagens mått en ganska manlig akt. Hon har alltså gjort en handling som gör henne mer manlig, givetvis så kan kvinnan göra handlingar som är mer kvinnliga och det är just att en person med ett sorts kön som återupprepar en kvinnlig eller manlig handling som ger den dess genusladdade betydelse. Vilka beteenden av denna sort syns i Charme? Hur görs kvinnligheten och vad benämns som manligt och kvinnligt? Ett sätt som genus kan förändras enligt Butler är att en person medvetet gör genus på fel sätt. Något som hon kallar queer performances, att en person gör eller spelar genus fel, ungefär som i exemplet ovan. Genom att göra genus på ett sätt som inte utgår från heterosexuella matrisen kan det uppkomma nya sätt att göra genus. Den heterosexuella matrisen utgår från att samhället är uppbyggt kring en heteronormativ föreställning om kön, genus och åtrå eller begär. Enligt denna modell är en persons åtrå beroende av vilket genus personen har som i sin tur är beroende på vilket kön den har. Denna ordning kan rubbas genom så kallade queer performances 15. Samhället är alltså uppbyggt kring dikotomier där i detta fall kvinna och man måste vara varandras motsatser för att de skall kunna attraheras av varandra. Genom att se på vilka sätt som personerna i Charme agerar genus kan jag se om det sker någon omformning av genuset genom till exempel queer performances. Judith Butlers utgångspunkt är att i tidigare forskning har kvinnor eller deras agerande inte synts speciellt mycket och när de började synas så skedde det ofta feltolkningar av vad deras roll var eller betydde. 16 Hon menar att det är olika maktförhållanden som ordnar upp samhället och ett sätt att se hur samhället är uppordnat eller strukturerat kan vara att se på vad och hur det skrivs om kvinnligheten under en viss tid. Genom att se vad som skrivs och publiceras i Charme kan jag se en del av de strukturer som hjälper till att forma kvinnligheten. Det sätt som kvinnligheten syns i tidningen ger en inblick i vilka saker som 13 Salih, Sara. Butler, Judith. The Judith Butler Reader. Blackwell Publishing Ltd Cornwall. Sid Butler, Judith. Sid Lindholm, Margareta. Tvärtanten 1993:1. Lesbiska Perspektiv, Om Judith Butlers kritik av könskategorierna. Sid Butler, Judith. Sid. 1.

10 8 spelar in för kvinnligheten och dess typer under mitt undersökta år. Butler menar att genom dessa strukturer i texterna skapas kvinnan som en person alltså kvinnligheten får egenskaper som benämner henne som kvinna, språket och det som sägs ger möjliga sätt att agera kvinnlighet på. Genom detta har det skapats en kvinna eller kvinnlighet. Denna skapade kvinnlighet har en underordnad roll som kategori. Därför måste kategorin kvinna ändras innan kvinnans roll kan ändras. 17 Alltså i det som sägs och skrivs om kvinnan så framkommer det att genom att vara kvinna intas också en roll som underordnad mannen. För att en faktisk person skall kunna komma ifrån denna underordning krävs det att det som skrivs och sägs om kvinnlighet ändras innan den faktiska personen kan ändras. På detta sätt blir det intressant att se i Charme vad som ses som kvinnligt och hur denna kvinnlighet syns och ageras då dessa i sin tur bestämmer förutsättningarna för kvinnan Butler menar att kvinnan som en universell kategori inte blivit ifrågasatt på samma sätt som att det skulle finnas en gemensam feminism. Kvinna som ord eller begrepp har alltså delats in som en kategori av människor och män som en annan kategori. Dessa kategorier har, menar Butler setts som universella. Det vill säga de har antagits att alla som befinner sig i kategorin kvinna delar gemensamma erfarenheter och egenskaper vilket inte har antagits om feminismen där det finns olika slags feminism. Det måste tas med i beräkningen att alla som kallar sig kvinna inte är en och samma kvinna, kvinnligheten ser olika ut på olika platser och i olika sammanhang. Med detta vill hon ha mer intersektionalitet i den feministiska forskningen där även etnicitet, klass, ålder tas med som kategorier. 18 På detta sätt ska jag även se hur dessa kategorier hjälper till att skapa en kvinnlighet i Charme. Det är fortfarande kvinnligheten och dess typer som jag är ute efter att förstå i tidningen Charme men i detta måste jag även se på andra faktorer som kan spela in, annat än deras anatomi. Jag är alltså på jakt efter olika typer av kvinnlighet inte olika typer av kvinnor. Visserligen går jag emot Butler när jag forskar om detta då hon menar att genom att forska om manligt och kvinnligt reproduceras dessa kategorier. Men dessa kategorier fungerar som viktiga punkter i arbetet med hur kvinnligheten i Charme framställs. Kvinna och man är två kategorier som hjälper mig att komma närmare vad kvinnligheten innebar i just denna tidning. Jag är medveten om att manligt och kvinnligt är konstruerat och tänkte i inledande skede skriva dessa konstruktioner med stor begynnelsebokstav för att påvisa detta. Men på 17 Butler, Judith. Sid Butler, Judith. Sid. 3-4.

11 9 grund av läsarvänligheten har jag frångått detta då det enligt mig störde läsningen och på så sätt tog fokus från mina slutsatser. Källmaterial och källkritisk diskussion Charme är enligt skribenterna i den, en tidning för den moderna kvinnan. Underrubriken på det allra första numret lyder Den moderna damtidningen 19 Denna underrubrik som sitter på omslaget på de första numren försvinner sen och finns inte med på det år jag undersökt. Att tidningen fortfarande riktar sig till den moderna damen gäller kan vi se i de inledande citaten. Där Charme väl fylla måttet som en modern damtidning 20 men det framkommer också att den riktar sig till den unga flickan. Med tanke på att underrubriken försvinner kan det tänkas att tidningen under de första åren gått mot en allt yngre publik. Tidningen Charme kommer ut under åren och av dessa årgångar har jag valt att undersöka årgången Att jag valt att se på just detta år beror på att jag ville ha ett avstånd i tid ifrån både krig, rösträtt och starten av tidningen men även avstånd till den kommande depressionen. Efter tre år borde tidningen ha etablerat sig på marknaden och också formerat sig och funnit sin roll. Tidningen kommer ut med två veckors mellanrum under 1924 den första och den 15:e varje månad. Tidningen startade med 20 sidor och är vid min undersökta årgång uppe i 36 sidor per nummer. Charme redaktionen menar att detta år läses Charme av minst 100,000 damer i olika delar av vårt land. 21 Tidningen sägs ha en intim kontakt med sina läsarinnor och hävdar att de är Sveriges enda moderna damtidning 22. Under hela den undersökta tiden är det Agda Groth som är redaktör. Tidningen tar upp olika ämnen men det mesta kretsar kring nöjesliv, kvinnans skönhet, sport men även hennes roll och handlande i samhället. Tidningen menar stolt att de inte har lika mycket reklam som andra tidningar och den reklam som finns är den bästa, reklam som ofta handlar om skönhetetsvård eller mode. 23 Tidningen innehåller ganska mycket bildmaterial både i form av illustrationer och av fotografier. Bilderna visar oftast kvinnor, ofta modeller som visar upp de senaste kreationerna inom mode och filmvärlden. Mycket av rapporteringen sker ifrån Paris 19 Charme. Red; Nordlöf, Agda. Stockholm, 1921:1. Sid. Omslag. 20 Charme. 1924:24. Sid. Bilaga. 21 Charme, Red; Groth, Agda. Stockholm, 1924:20. Sid Charme. 1924:20. Sid Charme. 1924:20. Sid. 9.

12 10 och USA främst Hollywood och filmbranschen. Som exempel på artiklar som innehåller dessa ämnen i Charme finns: Svenskan och parisiskan 24 och Två svenska filmdivor i U.S.A 25. Artiklarna i Charme är nästan alltid signerade med en påhittad signatur och sällan med verkligt namn. Vissa signaturer har dock ett ämnesområde som de för det mesta rapporterar om, av dessa har jag tydligast kunnat få ut att signaturen Colombine brukar synas under de strikta modereportagen och modetipsen, Teaterkatten skriver om teater, opera och revy, Ivan Bjarne som kan vara riktigt namn rapporterar direkt från Paris och en Marquis Toujours som skriver sport och ibland inledande texter till Charme. Den sista signaturen Marquis Toujours kan vara Agdas signatur men detta grundar sig mest på att denna signatur har ett mer behärskat och strikt språk än de andra plus att hon ibland skriver de inledande texterna. Att skribenterna inte figurerar med sitt riktiga namn ser jag inte som ett problem då som jag tidigare menat skall se på vilken bild av kvinnlighet som tidningen förmedlar. På grund av detta blir författaren bakom artiklarna inte speciellt viktiga då det inte är en sanning jag är ute efter. Jag är ute efter kvinnors möjligheter att konstruera ett kvinnligt subjekt utifrån det som sägs och visas i Charme. Trots att Charme riktar sig till som det verkar bara kvinnor så syns det ibland manliga läsare. 26 Manlig Charme Läsare: Kan en elegant herre bära knäbyxor på maskerad? Eller verkar det kanske Lakej? 27 Mannen måste här skriva att han är just man som signatur för att det inte skall bli missförstånd då de flesta andra som skriver in är kvinnor. Hans oro för att vara för lakej förstår jag som att han inte vill vara för inställsam och böja sig för de nya modena. Det får ändå antas att denna läsare är i klar minoritet då reklamen och artiklarna verkar rikta sig till en kvinnlig publik. Men att säga att tidningen är strikt kvinnlig blir därför fel. Den kvinnlighet som sägs visas upp i Charme är som vi tidigare sett den moderna kvinnligheten. Att tidningen beskrivs som just modern blir både en fördel och nackdel. Denna modernitet och jakt på det moderna blir positivt i den bemärkelsen att tidningen lätt känner av nya strömningar och det kan i och med det sägas att Charme är en bra källa till att se de saker som sker just under min undersökta period. Det som blir negativt är ungefär samma sak som det positiva. I sin jakt på det moderna är det möjligt att de stora händelserna försvinner. Den 24 Charme. 1924:15. Sid Charme. 1924:17. Sid Charme. 1924:4. Sid Charme. 1924:4. Sid. 20.

13 11 moderna kvinnligheten i Charme blir därför väldigt tidsbunden. Detta är dock inget större problem så länge jag inte ger de kvinnlighetstyper som dyker upp i tidningen allt för stor roll och menar de skulle vara allmängiltiga under till exempel 1920-talet. Det blir därför viktigt att se just vilken kvinnlighet som visas upp och vilken roll just den kvinnligheten har. Forskningsläge Veckopressforskning är ett relativt nytt område inom historievetenskapen och det har därför av förklarliga skäl inte producerats många texter om detta inom just ämnet historia. Veckopressforskningen brukar i allmänhet sammankopplas med forskningsfältet Cultural studies. Ett tvärvetenskapligt forskningsfält som kan sägas samla den forskning som behandlar kulturella och framförallt populärkulturella aspekter av livet. I Sverige är den populärkulturella forskningen inom historia mindre än i övriga världen och kanske framförallt jämfört med USA. Men som Ulrika Holgersson skriver så har de populärkulturella källorna blivit allt mer uppmärksammade. Hon menar att detta kan bero på dels att den historiska forskningen rör sig just mot Cultural History och genom detta intresserar sig för just de kulturella eller populärkulturella källorna men också att 1900-talet är nu förgånget och det ger ett historiskt perspektiv på dessa källor, som är några av de största källorna till vad den vanliga människan under 1900-talet levde i för värld. 28 Det går nu alltså att arbeta med historiska metoder på detta material. Till den populärkulturella sfären går det exempelvis att räkna veckopress, tv, film och radio. Nedan följer en genomgång av det som tidigare är forskat kring mina frågeställningar och veckopressen. Jag börjar med en genomgång av veckopressforskning därefter ser jag på hur kvinnan i arbetet framställts tidigare för att kunna jämföra med de arbeten och arbetande som kan finnas i min undersökning. Vidare kommer en genomgång av kvinnan i nöjeslivet, ett område som spelar stor roll i Charme och är viktigt för att se vilken roll dessa ämnen kan ha för kvinnlighetstypernas skapande, sist kommer en del om forskningen kring mode smink och personlighet där jag diskuterar kring de förutsättningar som finns för skapandet av flera olika typer. 28 Holgersson, Ulrika. Sid. 136.

14 12 Kvinnan i veckopressen 1920-talet har kallats för den svenska pressens guldålder ålder, men trots det har det skett förvånansvärt lite forskning under denna period. Mycket av forskningen kring veckopressen är fokuserad kring veckopressens start och utveckling fram till denna guldålder. Lisbeth Larsson är en forskare som har gjort ett stort arbete inom den svenska veckopressforskningen i och med sin bok En annan historia. I denna bok skriver Larsson den svenska veckopressens historia och läsningen av densamma. Hon kartlägger de olika tidningarna som uppkommer under slutet av 1800-talet och stora delar av 1900-talet. Hon menar att det finns fyra olika traditioner inom svensk veckopress, Förgät mig ej - traditionen, Hvar 8 dag - traditionen, Idun-traditionen och Illustrerad Familj-journal- traditionen. Av dessa traditioner placerar Larsson in Charme i Idun traditionen, en tradition som kännetecknas av att den riktar sig till en kvinnlig publik. 29 Andra tidningar som Larsson passar in här är Svensk Damtidning och Hemtrefnad. Dessa tre (Idun inräknat) är grunden för de kvinnoinriktade tidningar som kommer efter till exempel Hemma, Bonniers Vi och så klart Charme. 30 Larssons forskning hjälper mig med att se vilka tidningar som ligger till grund för Charme och visar hur dessa tidningar är utformade. Jag vill också se på vilka sätt som min undersökta tidning skiljer sig från de tidigare tidningarna inom Idun- traditionen, varför var Charme tidningen för det moderna och på vilket sätt syns det? Larsson menar att det under 1920-talet sker en förändring i veckopressen. Denna förändring framträder enligt Larsson främst i en övergång från fiktivt material och att det används mer bilder. Larsson kallar också mellankrigstiden för den svenska veckopressens guldålder, och det är i just denna guldålder som vi kan hitta tidningen Charme. 31 Syns dessa förändringar i Charme under 1924?. En fråga som har varit väldigt stark inom kvinnopressforskningen har varit att uppvärdera de kvinnliga tidningarna och inte bara förkasta dessa på grund av att detta skulle resultera i ett nedvärderande av många människors liv. Detta menar till exempel Joke Hermes som i Reading Women s Magazines från 1995 säger att den feministiska forskningen har handlat mycket om att visa omtanke istället för att ge läsaren respekt för dennes val att läsa dessa tidningar. 32 Den nyare forskningen visar alltså att det är läsarens roll som skall uppvärderas. Mottagaren blir det viktiga då det anses finnas flera sätt att ta emot en text eller bild. Det blir 29 Larsson, Lisbeth, En annan historia, Symposion Stockholm. Sid Larsson, Lisbeth. Sid Larsson, Lisbeth. Sid Storey, John. Sid

15 13 då en förskjutning från att se på budskapet som skickas ut, till att se på hur detta budskap tas emot. I Janice Winships bok Inside womens magazines från 1987 ser Winship på hur den kvinnliga veckopressen talar och tilltalar kvinnor och hur tidningarna ger oss njutning och får läsaren att åtrå, dels genom konsumtion men också genom drömmar och tankar som de reklambilder som finns i tidningarna förmedlar. 33 Genom urvalet av texter och bilder som sker på tidningen ger tidningarna förslag på vad läsaren skall åtrå, det som skall åtrås är det som återfinns i tidningen alltså det som jag ovan diskuterat skapar kvinnlighet genom sina upprepningar. Saker som förekommer i Charme blir en kanal för att visa vilka produkter, kroppar eller kläder som är eftersträvansvärda. På detta sätt skapar Charme en kvinnlighet, en typ av kvinnlighet som vill åt just de saker som just Charme visar. Jag är alltså intresserad av just vilka bilder av kvinnlighet som skickas ut och utifrån Butler 34 och Winship så menar jag att det som syns i tidningen är de kvinnlighetstyper som tillåts och eftersträvas. Inte på hur kvinnor i det verkliga livet tar emot informationen i Charme. På detta sätt kan tidningens innehåll säga mer än bara vad en tidningsredaktion tycker och tänker. Det är alltså inte vilka kvinnor som kan tänkas läsa Charme utan vilka sorters kvinnlighet som syns i Charme som blir min huvudingång i undersökningen. Visst skulle det vara intressant att se hur kvinnor tog emot denna modärna tidning när den först dök upp men på grund av att undersökningen ligger långt bak i tiden är detta inte särskilt troligt att genomföra. Kvinnan i arbetet Ulla Wikander menar att innan första världskriget hade det rått en tradition att kvinnor alls inte skulle arbeta. Detta ideal var ett ideal som gällde de övre klasserna. De som inte var en del av de borgerliga skikten hade inte den ekonomiska möjligheten. Utifrån detta måste jag se på klasstillhörighet även hos typerna som syns i Charme. I min analys så är det viktigt att reflektera över klassaspekten då detta har betydelse för mina resultats trovärdighet. Jag kan 33 Storey, John. Cultural theory and Popular culture, an introduction. Fourth Edition. Ashford Colour Press Gosport. Sid Butler, Judith. Sid. 2.

16 14 inte dra slutsatser för kvinnor som inte är del av ett borgerligt- eller medelklass-skikt utifrån Wikanders ickearbetande ideal. Wikander menar att efter kriget övergick traditionen att vara hemma till att bara gälla den gifta kvinnan. Arbeten hade öppnats för den ogifta kvinnan men det fanns fortfarande den överordnade tanken att den kvinnan som kunde bli försörjd skulle bli det. 35 Hon menar vidare att de som arbetade skulle arbeta inom kvinnliga arbeten. 36 Hur syns den uppdelning mellan manliga och kvinnliga arbeten som Wikander gör i Charme? Vilka är det som får arbeta i texterna och i bilderna och vilka arbeten är det som utförs i sådana fall? Till skillnad från Wikander så har Ulrika Holgersson valt att lägga fokus på de lägre klassernas arbetande kvinnor. Hon har utgått från kategorierna kön och klass för att se hur arbetarklasskvinnor syntes och agerade i veckotidningen Svensk Damtidning i början av 1900-talet. Hon väljer att diskutera begreppet arbetarkvinnan som konstruktion i Svensk Damtidning en tidning som enligt Larsson tillhör samma tidningstradition som Charme. 37 Holgersson menar att det under hennes undersökta period framkommer olika ideal för kvinnan och att arbetarkvinnan var ett av dessa ideal. 38 Hon menar att det sysslolösa idealet hade spelat ut sin roll till viss del och nu var det tal om ett annat men vilket? Hon använder sig av Karin Johannissons tankar om att det uppkommer ett hälsosamt ideal som kontrast till den sysslolösa och svaga kvinnan, en moder som tar hand om sin familj och sitt land. 39 Denna kvinna kan i vissa fall symboliseras av arbetarkvinnan. Kvinnan som man kan ta lärdom av. 40 Holgersson menar att man inte gör skillnad på arbetarkvinnor emellan. Alla är arbetarkvinnor oavsett arbete. Det är alltså inget traditionellt handarbete som krävs för benämningen. 41 Holgerssons forskning är inriktad på en tidigare tid än min undersökta tid och det kan förmodas att det skett en hel del saker under dessa år, framförallt första världskriget men även kvinnors rösträtt och förändringar inom veckopressen. Frågan blir då om detta hälsosamma ideal är något som lever kvar även under min undersökta tid. Är det fortfarande den arbetande kvinnan som ses som en bra förebild? Är det arbetarkvinnan eller husmodern som står modell för de typer som finns i Charme? 35 Wikander, Ulla. Kvinnorbete i Europa Atlas Akademi Sid Wikander, Ulla. Sid Holgersson, Ulrika. Populärkulturen och klassamhället, Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet. Carlssons Bokförlag Stockholm. 38 Holgersson, Ulrika. Sid Holgersson, Ulrika. Sid Holgersson, Ulrika. Sid Holgersson, Ulrika. Sid. 214.

17 15 Kvinnan i nöjeslivet Arbetet är inte den enda arenan där kvinnor fick ta större plats under 1920-talet. Kvinnor hade som vi såg i tidigare avsnitt till stor del varit förpassade till hemmet men det skedde en förändring under min undersökta period och kvinnorna tog sig inte bara ut i arbete utan även ut i nöjeslivet. Nöjeslivet väljer jag att se som de arenor som inte var kopplade till arbete eller hem. Nöjeslivet blir då enligt min indelning alltså där fritiden kunde spenderas. Dessa platser kan vara teatern, den nya kulturformen bio, dansbanan eller sport. Vilka av dessa nöjen gavs störst plats i tidningen Charme? Hade kvinnorna i tidningen möjlighet att nå alla dessa arenor på samma sätt som männen? En forskare som sett på kvinnor och män i en av dessa arenor, nämligen film, är Eva Blomberg som i sin bok Vill ni se en stjärna? praktiserar de metoder som hon arbetat fram för den historiska forskningen kring bilder. I denna bok granskar Blomberg den svenska filmtidningen Filmjournalen mellan åren 1919 fram till Blomberg visar upp vilken ökad roll som Hollywood och olika stjärnor hade för tidningarna under min undersökta period. Hon visar även att det fördes en diskussion om olika typer av kvinnor under denna tid vilket kunde visa sig i olika tävlingar och undersökningar, till exempel hur kvinnor blivit påverkade av filmens mode. 43 Hur syns dessa strömningar i Charme? Vilken roll hade i sådana fall dessa internationella strömningar för kvinnlighetstypernas utformning i Charme? I och med att fokus i tidningarna flyttas från högt stående män till stjärnorna kan det antas att fokus kommer att flyttas även över Sveriges gränser. Vilken roll spelar de stora nöjescentrerna vid min undersökta tid, till exempel Hollywood och Paris? Ulla Wikander menar att även om det kan se ut som kvinnan får mer utrymme i den offentliga världen har det egentligen inte skett någon direkt förändring. Denna slutsats blir svår att få ihop med de stora förändringar till det bättre som den kvinnliga befolkningen i stort genomgår. Wikanders slutsats kan dock kopplas till det som Judith Butler för fram om den kvinnliga kategorins underordning. I jämförelse med mannen så var kvinnan som kategori fortfarande underordnad mannen. Men det måste inte innebära att det inte skett 42 Blomberg, Eva. Vill ni se en stjärna? Kön kropp och kläder i filmjournalen Nordic Academic Press Lund. 43 Blomberg, Eva. Vill ni se en stjärna? Sid

18 16 förändringar till det bättre inom kategorin. För detta kan argumentet som Anna-Karin Larsson tar upp i texten Från korsett till kost framföras. Hon menar att det fram till 1920-talet var vanligt att det användes medicinska argument för att hålla kvinnor borta från offentligheten och arbetslivet. Det naturligt kvinnliga började dock ifrågasättas under 1920-talet. Larsson menar att de medicinska argumenten för kvinnor och mäns särskiljning blev mindre vanliga under denna tid. Skillnaden mellan könen ansågs som mer socialt skapat än tidigare. 44 Dock ifrågasattes inte särskiljanden av manligt och kvinnlig. Det fanns en skillnad men den behövde inte nödvändigtvis förklaras på biologiska grunder. På grund av att Charme enligt mig är en sådan stark tidsmarkör för en viss sorts livsstil kan det vara intressant att se hur dessa saker syns i Charme. På vilket sätt blir manligt och kvinnligt mer lika och på vilka sätt skiljde de sig fortfarande åt? Personlighet, moden och den moderna kvinnan För min undersökta tid känns Johan Söderbergs forskning om smink och skönhetsvård mellan åren mest relevant vad det gäller skönhet och nya moden. 45 Söderbergs forskning är baserad på dels statistik och skönlitteratur men även en del på veckopressmaterial däribland Charme. Att Söderbergs forskning innehåller mycket statistik och är en ekonomiskhistorisk undersökning gör att den skiljer sig från det som jag kommer att undersöka i Charme. Hans forskning utgår från en faktisk ökning i försäljningen av skönhetsprodukter och detta försöker han sen finna spår av i det skönlitterära och veckopress materialet. Men det han utläser i tidningarna och framförallt det skönlitterära materialet är bland annat att det sker en förskjutning från att en kvinna skall ha karaktär som kan ses som något fast och stabilt till personlighet som är mer rörligt och individuellt. 46 Personlighet handlade inte om de gamla föreställningarna om vad en person var utan vad personen gjorde och visade upp. 47 Karaktären var någonting fast som inte kunde delas men det kunde personligheten och på detta sätt hade det kommit en möjlighet rent diskursivt att ta del av fler än en typ eller personlighet. 48 En modern kvinna kunde ha vissa manliga, eller mondäna personlighetsdrag 44 Larsson, Anna-Karin. Från korsett till kost i. Meurling, Birgitta. Varför Flickor? Ideal självbilder och ätstöringar. Studentlitteratur Lund. Sid Söderberg, Johan. Röda läppar och shinglat hår. Författares Bokmaskin Stockholm. 46 Söderberg, Johan. Sid Söderberg, Johan. Sid Söderberg, Johan. Sid. 31.

19 17 även om hon inte var biologisk man eller särskilt berest. Det talades om den nya kvinnan enligt Söderberg: Begreppet den nya kvinnan hade funnits även före kriget, men syftade då på mindre grupper av kvinnor i utkanten av samhället, oftast i det kulturella och bohemiska avantgardet. Nu, på tjugotalet, handlade diskussionen om livsstilar bland miljoner kvinnor. 49 Enligt Söderberg skulle denna nya kvinna vara en rest från ett tidigare ideal inom smala kretsar. Hade denna nya kvinna omformats till något annat i Charme vid denna tid? Visst så måste de nya modena ha kommit någonstans ifrån och det verkar troligt att det var från just dessa grupper de kommer. Var det verkligen denna nya kvinna som syntes i Charme? Disposition Efter denna inledning som presenterat mina utgångspunkter för undersökningen kommer jag nu att gå vidare in i huvuddelen och analysen av mitt material. Jag har lagt upp denna del efter fyra olika teman, dessa teman är veckopressen, arbetet, nöjeslivet och personlighet och identitet. I den första delen som handlar om veckopressen eller själva tidningen Charme kommer jag att presentera en djupare analys för att ge en förståelse för vilka förutsättningar som finns för olika kvinnligheter att synas i just veckopressen. I den andra delen om arbete kommer jag gå in på om kvinnan i Charme skulle arbeta och vilka arbeten skulle då den arbetande kvinnan ha? I denna del kommer jag även se lite hur den arbetande kvinnan i Charme ställer sig till hemmet och äktenskapet. I den tredje och största delen vill jag se på vilket sätt som nöjen och nöjeslivet hade betydelse för kvinnligheten i Charme. I denna del har jag också räknat med sporten som en del av nöjeslivet. Detta har jag, som tidigare nämnts, gjort för att jag räknar hela fritiden eller de aktiviteter som föregick utanför arbete och hem som nöjesliv. I sista delen vill jag se hur personligheten och identiteten skapas dels genom frågor om kön och utseende men också genom ett nationellt identitetsskapande. Charme en tidning för det modärna? 49 Söderberg, Johan. Sid. 41.

20 18 Redan i underrubriken Den moderna damtidningen 50 till tidningen Charmes första nummer märker vi att tidningen riktar sig till en speciell publik, den moderna kvinnan. Som en inledning skulle jag vilja göra en djupare presentation av tidningen Charme för att det ska gå lättare för läsaren att se vilken typ av tidning som Charme är. Är Charme verkligen modern och på vilket sätt syns det då? Genom att veta vilken typ av tidning som undersökningen har som källmaterial blir det lättare att sätta in mina resultat och analyserade resonemang i ett sammanhang. Genom att göra en genreindelning skulle jag som Hirdman uttryckt som en viktig del, placera Charme i en genre och utifrån den genren se på vilka sakar som utmärker denna tidning. 51 Charme har redan blivit placerad i en tradition av kvinnotidningar av Lisbeth Larsson men Larsson går inte in på djupet hur just dessa tidningar ser ut. Precis som i den utveckling som beskrivs av Larsson har Charme som uppkommer på 1920-talet tagit del av utvecklingen och skapat en tidning med nya sätt att skriva och producera en damtidning. Bilderna blir en större del av tidningen och denna utveckling märks av också i Charme som är en tidning fylld av bilder och illustrationer. Denna utveckling var något som kunde synas i hela 1920-talets press enligt Larsson. Flerfärgstrycket vinner snabbt insteg och en bit in i perioden lyser så gott som alla omslag i bjärta färger 52 Som Larsson skriver så är kanske det mest iögonfallande med Charme omslaget. Ett omslag som varje nummer under min undersökta period föreställer en eller fler kvinnor i varierande aktivitet och alltid i flerfärgstryck. Som en av kvinnorna som kommenterat Charme i julbilagan skriver..f.ö. lyser Charmes färglada omslag överallt emot en. 53 Charme kan därför klart sägas vara en del av den kolorerade pressens. Vidare menar Larsson att det sker en ökad rapportering från särskilda människors liv, då framförallt kändisarnas liv. Larsson visar på att det under 1920-talet sker en förskjutning i rapporteringens fokus från att ha rapporterat om högt stående män till att istället rikta in sig på kändisar såsom sångare och skådespelare. 54 Ett exempel på detta kan ses i artikeln Två svenska filmdivor i U.S.A i vilken det talas om skådespelerskan Gloria Swanson Man har med oförställt intresse följt hennes utveckling och framgångar 55 Här är en artikel där just skådespelerskor som blir porträtterade i Charme. Det är en artikel där bilderna på just dessa 50 Charme. 1921:1. Sid. Omslag. 51 Hirdman, Anja. Sid Larsson, Lisbeth. Sid Charme. 1924:24. Sid. Bilaga. 54 Larsson, Lisbeth. Sid Charme. 1924:17. Sid. 17.

21 19 personer upptar mer än halva artikeln och det är stort fokus på dem som personer och skådespelerskor. Rapporteringen sker med ett oförställt intresse alltså det är viktigt att rapportera om henne som person. Bilderna på skådespelerskorna är hämtade från dels filmer som de medverkat i och från deras hem i Hollywood. Båda skådespelerskorna uppträder också med en varsin bild på dem i den nya moderna kortklipppta frisyren. Tidningen låg således, med tanke på Larssons slutsatser om 1920-talets utveckling, rätt i tiden och kan med tanke på detta ses just som en modern tidning. Hirdman skriver att fokus har, under talet mest kommit att hamna på diverse stjärnor. 56 Hennes slutsatser verkar lite vaga då det helt uppenbart finns stjärnrapportering under mitt undersökta år, och denna utveckling nämns också av Larsson. Hirdmans syn på när denna förskjutning låg kan kanske sägas vara en aning sen. Men Charme kan enligt både Hirdman och Larssons resultat sägas vara modern och enligt Hirdman kanske till och med lite före sin tid. Ett annat exempel på hur stjärnor av alla de slag trängs om plats i Charme är den store teaterdirektören Zeigfeld som håller i en balett och denne Zeigfelds flickor utmålas ofta som de allra vackraste flickorna i världen. 57 Det är alltså inte bara de som står på scenen som uppmärksammas utan även de som håller i trådarna. Dock är det stjärnorna som får den största publiciteten. Men det är inte bara stjärnor som porträtteras. Vissa artiklar finns där vanliga personer finns med, ett exempel är den nedanstående serien Den unga kvinnan av idag. Där unga arbetande kvinnor porträtteras. Andra exempel på artikelserier är de av Ivan Bjarne skrivna Paris kåserierna där Bjarne rapporterar om det senaste från Paris såväl skvaller som andra nöjesnyheter och en del porträtt av kulturpersonligheter. I varje nummer finns det också en moderapportering där det senaste modetrenderna presenteras och tidningen brukar även innehålla någon liten fiktiv historia eller följetong. Det rapporteras om sport, men mycket av sportrapporteringen sker som modereportage där de senaste sportmodena syns. Som jag tidigare skrivit har Charme enligt dem själva inte speciellt mycket reklam. Denna reklam är i de flesta fall samlad kring de första och sista sidorna. Reklamen på de sista sidorna finns där i samband med rådfrågningsspalterna, saker som skribenterna tipsar om i råden syns ofta i reklamen bredvid. De saker som Charme skriver om och visar upp är exempel på saker som kvinnor kan drömma om. Winship tar upp att tidningens reklam inte bara fungerar som en informativ skrift utan också någonting att drömma sig bort i, åtrån till det som fanns i tidningen var kanske en viktigare faktor en den faktiska möjligheten att ta del av innehållet. 56 Hirdman, Anja. Sid Charme. 1924:5. Sid. 9.

22 20 Läsaren av Charme begränsar sig till ett utbud som mest kommer att handla om stjärnor, nöjen och mode. Vissa andra inslag som sport och verklighets berättelser finns där men dessa ligger inte i fokus för rapporteringen. Viktigast är att det är modernt och mondänt, bilderna visar det nyaste inom mode såväl sport som kändisarna från Hollywood. Detta märks också i de omdömen som citerats i början av undersökningen: Jag anser Charme väl fylla måttet som en modern damtidning. Tidningens kontinentala fläkt och omväxlande innehåll gör, att jag förutspår den en god framgång 58 Charme skulle vara en modern damtidning, den var en kontinental fläkt med nyheter inom olika för den unga flickan 59 intressanta områden. Citatet visar också att det finns fler moderna tidningar, Charme är inte den enda. Men den fyller måttet den innehåller just det en modern tidning skall göra. Att tidningen skulle vara en av många moderna tidningar kan ställas mot Charmes egna utsaga att den skulle vara Sveriges enda moderna damtidning. Kanske var det så att Charme var speciell och modern i jämförelse med just de svenska tidningarna men hade likar i andra länder. För att den moderna kvinnan skulle kunna ta del av det moderna livet var det viktigt att hon var rätt klädd och kunde föra sig i de sociala tillställningar som nöjena innebar. Aftonklänningar och danssteg presenteras i form av illustrationer för att läsaren ska kunna sy och lära sig det senaste för att kunna röra sig i den kulturella sfären. Kvinnan i Charme skall ta del av det kulturella livet men vilken typ av kultur är det som menas? Vad som är bra eller hög kultur måste ses som lika föränderligt som synen på genus. Charme kan sägas stå för en övre klass syn på vad som kan klassas som finkultur och dålig kultur. Men uppdelningen av kulturyttringarna i bra och dåligt är inte så klar. De olika typerna av kultur och nöjen förmodas vara av olika bra kvalitet, det finns bra exempel på kultur inom flera olika genrer. Till exempel kan det i Charme läsas om allt från opera och balett till revy och film, alltså en rapportering som spänner över kulturyttringar som idag ofta klassas som väldigt hög och väldigt låg kultur. Men dessa former av nöjen samsas i Charme, vikten ligger inte på kulturformen utan på vilken kvalitet den har. 60 I Charme nummer 5 förekommer det en artikel om ett konstgalleri i Paris. Skribenten menar att mycket av konsten kan sägas vara så kallad hötorgskonst och ingenting för finsmakaren. 61 Läsaren av Charme är en av dessa som inte förväntas gilla denna enklare typ av konst. Det som skall åtrås är den enligt Charme 58 Charme. 1924:24. Sid. Bilaga. 59 Charme. 1924:24. Sid. Bilaga. 60 Charme. 1924:2. Sid Charme. 1924:5. Sid