Från vision till verklighet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från vision till verklighet?"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur, Språk, Medier Examensarbete 10 poäng Från vision till verklighet? En studie av två skolors arbete med medier From vision to reality A study of media education at two different schools Lisa Nyborg Lärarexamen 180 poäng Kultur, medier och estetiska uttrycksformer Höstterminen 2006 Examinator: Feiwel Kupferberg Handledare: Carl-Erik Blomberg

2 2

3 Sammanfattning I dagens visuella samhälle är det medierna som skapar och förstärker föreställningar om vad som är rätt och fel, manligt eller kvinnligt, naturligt och onaturligt. Skolans styrdokument betonar vikten av arbete med medier i grundskolan. Syftet med denna studie är få en inblick i hur läroplanens och kursplanernas intentioner med medieundervisning i grundskolan kan omsättas i praktiken. Min empiriska undersökning grundar sig i observationer och intervjuer med lärare på två skolor som har valt att satsa på en utveckling med hjälp av mediearbete. Den problematik som finns kring medieundervisning går att utläsa även på dessa skolor. Även om skolorna har kommit långt med sitt mediearbete är det tydligt att utvecklingen av detta arbete är beroende av eldsjälar som tar till sig styrdokumentens visioner och gör dem till verklighet. 3

4 4

5 Innehåll 1 Inledning Syfte Forskningsöversikt Begreppsdefinitioner Medier Mediekunskap Mediepedagogik Media literacy Skolans syn på kultur och medier genom tiderna Mediernas roll i skolan Problematiken kring medieundervisning Medier i skolans styrdokument Metod Val av skolor Procedur Intervjumetod Metoddiskussion Resultat Kungsbacka Arbetsplaner Skolans verksamhet Intervjuer Malmö stad Arbetsplaner Skolans verksamhet Intervjuer Sammanfattning och analys Avslutning...32 Referenser...34 Bilaga 5

6 6

7 1 Inledning Som representant för ett ännu relativt nytt huvudämne inom Lärarutbildningen känner jag ett stort behov att formulera min kommande roll och på vilket sätt jag behövs i skolan. Mitt huvudämne, Kultur, medier och estetiska uttrycksformer (KME) handlar om att synliggöra estetiska processer och om att undersöka vad dessa processer fyller för funktion för dagens barn och ungdomar. Kultur, språk och medier har fått en allt viktigare roll när det handlar om att skapa mening i tillvaron. Elever i dagens skola lever i en visuell mediekultur. De översköljs med bilder och medier i alla former oavsett om de vill eller inte. Medierna skapar och förstärker föreställningar om vad som är rätt och fel, manligt eller kvinnligt, naturligt och onaturligt. För ungdomar som är mitt i ett identitetssökande blir mediernas roll central. Men hur bra är dagens skola på att ta till sig samhällets kulturella förändringar? Kan skolan hjälpa elever i sitt identitetssökande? Ger skolan eleverna de verktyg de behöver för att växa upp till kritiskt tänkande människor? Mediekulturen växer så snabbt att det blir problematiskt för skolan att stå vid sidan om och bara titta på. I dagens läroplan och styrdokument framhävs och betonas betydelsen av medier och estetiska uttrycksformer. Av egen erfarenhet vet jag att det i mångas medvetande ändå lever kvar föreställningar om att estetiska ämnen och praktiskt skapande verksamhet inte är lika viktiga som andra riktiga ämnen. Förhoppningsvis är detta ett synsätt som håller på att förändras. Jag vill genom detta arbete få en inblick i ett par grundskolor som av ett eller annat skäl har valt att satsa på en utveckling med hjälp av mediearbete. Vilket synsätt finns på dessa skolor? Vad har man för intentioner med sitt mediearbete? Genomsyras skolorna av en mediepedagogisk medvetenhet? Kanske kan detta arbete inspirera andra skolor och hjälpa till att skapa förståelse för medieundervisning i grundskolan? När jag kommer ut som lärare är min stora förhoppning att fler skolor har anpassats sig till elevernas verklighet och att arbete med medier har blivit en naturlig del i skolans verksamhet. 7

8 1.1 Syfte Mitt övergripande syfte är att undersöka hur läroplanens och kursplanernas intentioner med medieundervisning i grundskolan kan omsättas i praktiken. De två skolor jag närmare har undersökt har av olika skäl valt att satsa på en utveckling med hjälp av mediearbete. Kanske kan dessa skolor därför fungera som exempel på hur en vision kan förvandlas till verklighet. Jag vill också undersöka vilka tankar och attityder som finns kring media och lärande, dels i den teoretiska forskningen, dels på de två skolor som deltar i undersökningen. Jag utgår ifrån följande frågeställningar: - Vad säger den mediepedagogiska forskningen om medier och lärande? - Hur kan läroplanens och kursplanernas intentioner med medieundervisning i grundskolan omsättas i praktiken? - Vilka tankar och attityder kring medier och lärande finns hos de lärare som deltar i undersökningen? 2 Forskningsöversikt I det här avsnittet ges en litteraturgenomgång med syfte att ge en bakgrund till medieundervisning och mediepedagogik i skolan. Avsnittet inleds med att relevanta begrepp förtydligas och diskuteras. Vidare presenteras en historisk bakgrund till skolans kultursyn som jämförs med aktuella teorier kring området mediepedagogik. Dessutom görs anknytningar till läroplan och styrdokument. 2.1 Begreppsdefinitioner Medier Begrepp som medier och massmedier ges olika betydelser i olika sammanhang och kan därför behöva förklaras som en inledning till detta avsnitt. Om man börjar med att söka efter definitioner i Nationalencyklopedin finner man dessa: 8

9 Medier: kanaler för förmedling av information och underhållning. Massmedier: (eng. mass medium, av mass '(folk)massa' och medium 'förmedlingslänk', 'uttrycksmedel'), tekniska medier och medieorganisationer som förmedlar information eller underhållning till en stor publik, vilken i stort sett samtidigt nås av massmedieinnehållet. Utmärkande för massmedier är att de utgör en del av en offentlig mass-kommunikationsprocess. (Ur Nationalencyklopediens Internettjänst) Klas Viklund (2003) definierar uttrycket medier i Agenda M, ett diskussionsunderlag till mediepedagogiskt utvecklingsarbete. Han skriver att medier är kommunikationsteknologier med vars hjälp människor producerar och sprider budskap. Medier möjliggör budskap mellan människor utan att dessa behöver vara på samma plats vid samma tillfälle. I Vad ÄR mediepedagogik skolpåverkan på media sätter Margareta Rönnberg (2002) in begreppen i ett skolsammanhang. Hon skriver att ett medium är en förbindelselänk mellan människa och människa. Rönnberg menar att det viktigaste mediet i skolan givetvis fortfarande är lärarnas och elevernas samtal, men att man oftast med uttrycket medium syftar på ett teknikbegrepp: ett tekniskt mellanled eller en överföringskanal i en kommunikationsprocess. Hon skriver vidare att denna kommunikation kan vara individuell eller av mass -karaktär. Exempel på massmedier är böcker, tidningar, radio, TV och många av Internets hemsidor. När man studerar medier i skolan får termen en tredubbel bestämning: förutom ursprungsinnebörden som avser spridning och lagring, pratar man om medium som mottagningsmedel, och även liktydigt med uttrycksmedel eller produktionsverktyg, vilket kan inrymma elevernas eget videofilmande, radioprogram, ritande eller musikskapande på datorn och multimediaproduktioner Mediekunskap Mediekunskap, som har funnits med i skolan en längre tid, brukar beskrivas som teoretisk kunskap om mediers form, innehåll, strukturer och historik. Träning i att analysera mediebudskap ingår också i begreppet. Mediekunskapen kom in i skolans värld för att förmedla kunskap om mediers strukturer och historia, skriver Kristin Olson och Cecilia Boreson (2004) i Medieresor, om medier för pedagoger. Rönnberg menar att mediekunskapens syfte främst har varit att skydda eleverna från mediernas skadliga påverkan Mediepedagogik Olson och Boreson skriver att mediepedagogik, till skillnad från mediekunskap, är ett förhållningssätt för alla lärare oavsett ämne. Istället för att se skriven och talad text som det enda sättet att föra fram ett innehåll, utgår man från ett så kallat vidgat textbegrepp. Det innebär att bild, ord, ljud och retoriska begrepp också förmedlar innehåll och mening. 9

10 Mediepedagogik kan sägas innefatta allt det som mediekunskap innebär men också mycket mer. Mediepedagogiska övningar sammanflätar medier med pedagogik och med övriga ämnen. Mediepedagogik är alltså ett vidare begrepp än mediekunskap. Det finns olika aspekter på vad mediepedagogiken har för innehåll och hur undervisningen kan bedrivas. Klas Viklund delar upp medieundervisningen i tre delar: Undervisning med, om och för medier. När det handlar om att undervisa med medier innebär det en syn på medierna som pedagogiska verktyg. Viklund talar om medierna som läromedel, och omfattar här alla olika medieprodukter, massmedier och populärkulturen. I undervisningen om medier är det medierna som kunskapsområde man studerar: medietexter och genrer, medierna och dess publik, medieinstitutioner och mediehistoria. Slutligen kan man undervisa för medier, och då handlar det framför allt om att ge eleverna möjlighet att själva uttrycka sig och skapa med hjälp av olika medier, att lära dem att själva kunna ta medierna i anspråk. Sammanfattningsvis, skriver Viklund, handlar alltså mediepedagogik om ett medvetet, aktivt och kreativt skolarbete som ger eleverna möjlighet att ta del av ett brett spektrum av medietexter, möjlighet att reflektera kring och erövra kunskaper om medier och deras roll samt möjlighet att skapa och gestalta och kommunicera med medier (Viklund, 2003, s 7). De flesta verkar således vara överens om att mediepedagogiken ska ses som ett förhållningssätt i relation till allt arbete i skolan och inte bara som ett eget kunskapsområde Media literacy Karl Gustaf Andersson (1999) skriver att mediekulturen ställer krav på sina användare och att varje människa därför bör inneha en generell mediekompetens. Den engelska termen för denna kompetens är media literacy. Karin Fogelberg (2005) utvecklar begreppet och menar att man i dagens samhälle måste vara läskunnig i ett mycket vidare avseende än att bara kunna läsa i en bok. Det gäller att kunna läsa, förstå och hantera sin omvärld. Fogelberg översätter termen media literacy med kritisk mediekompetens, och hon anser att en person har olika verktyg i form av kunskaper för att kunna förstå hur medier fungerar och skapar bilder av vår verklighet. En annan mer kreativ översättning är Thomas Koppfeldts medievetenhet (Olson & Boreson, 2004). Utgångspunkten för det här sättet att se på lärande och kunskap kommer från konstruktivismen, en teori som innebär att varje människa konstruerar föreställningar, uppfattningar och kunskap genom sitt möte med omvärlden. Koppfeldt skriver att det är viktigt att utforska på vilket sätt som olika medieuttryck utvidgar eller begränsar vår blick. 10

11 2.2 Skolans syn på kultur och medier genom tiderna Skolans syn på kultur har varit och är till viss del fortfarande problematisk, menar Magnus Persson (2000) i Populärkulturen och skolan. Populärkulturen och medierna, som i dagens samhälle spelar en stor roll för de unga, har av tradition bekämpats av skolan. Före 1950-talet var den dominerande hållningen till populärkultur, då i form av triviallitteratur, en slags förträngning. Skolan låtsades helt enkelt inte om att populärkultur existerade. Det fanns ett utbrett misstroende mot romanen, det första moderna massmediet. Uppkomsten av en massmarknad för litteratur skapade de första mediepanikerna. Det uppfattades som skadligt och vanebildande att läsa romaner. Mediepaniken utvidgades också till att rikta sig mot filmen, skriver Rönnberg: Nu dök fienden upp på de vita dukarna, de alltför många vita dukarna som samlade alltför mycket barn och ungdom till sig. (Rönnberg, 2002, s 75) Genom censur och genom att helt undanhålla eleverna från film- och biointryck som bestämdes som skadliga, skulle eleverna lära sig att tycka om och efterfråga bra film. När filmen så småningom kom in i skolan rörde det sig om undervisningsfilm och filmens uppfostrande och bildande funktion poängterades starkt. Litteraturens utrymme i skolan under första hälften av 1900-talet blev vad man brukar kalla en kanon en samling av verk och författarskap som man ansåg vara särskilt framstående och högtstående. Persson skriver att den skarpa gränsdragning mellan högkultur och populärkultur som upprättades fortfarande präglar skolan. På 1960-talet kom dom första ansatserna till att dra in populärkulturen i undervisningen. Dock med ett tydligt syfte: Eleverna skulle lära sig att skilja på god och dålig litteratur och de skulle tränas i att argumentera för sina smak- och kvalitetsomdömen. Huvudsyftet med att plocka in populärkulturen var alltså för att bevisa dess uselhet och förmå eleverna att tycka detsamma. Denna metod har i efterhand kallats vaccinationsmodellen och applicerades även på film och massmedia. Efterhand blev filmundervisningen i skolan dock mer i takt med tiden och ord som uppfostran uppdaterades till fostran till kritiska mottagare, liksom beskyddande nu blev medvetenhet. Med TV: s intåg insåg man att det inte längre gick att hindra de unga från att ta del av olämpliga filmer. Nu gällde det snarare att försöka förse eleverna med ett inbyggt mentalskydd, skriver Rönnberg. Persson beskriver vad erfarenhetspedagogiken, som så småningom fick genombrott, kom att betyda för populärkulturens roll i skolan. Utgångspunkten tas här i elevernas egna erfarenheter och verklighet. På detta sätt kan elevernas föreställningsvärld komma i fokus, och gränserna mellan skolans kultur och fritidens kultur kan belysas. Men 11

12 erfarenhetspedagogiken är inte helt lätt att utöva i en värld som till stora delar styrs av tankar om god och dålig kultur, menar Persson. Rädslan för massmediepåverkan och indoktrinering finns kvar. Eleverna ska arbeta upp en försvarsberedskap mot manipulering av deras medvetanden. Rönnberg menar att undervisningen uppenbarligen syftar till att fostra skeptiska, misstänksamma, men inte i grunden ifrågasättande människor. Dagens inställning till mediepedagogik är ändå positiv, menar Persson. Allt fler i skolans värld tycks inse vikten av en hållbar mediepedagogik. Och att det dessutom är ett viktigt mål för mediepedagogiken att förena teori och praktik. Från dominansen av vaccinationsmodeller, mediepanik och metoder för mediekritik har nu steget tagits till att föra in praktisk medieproduktion i klassrummen. Persson anser att en av de största utmaningarna för en framtida mediepedagogik ligger i att försöka integrera ett estetiskt och analytiskt arbetssätt. Det skulle innebära att medierna istället för att betraktas som ett avgränsat ämne skulle ha en given plats i skolans alla ämnen och på så sätt bli en undervisning om som med och i olika medier. 2.3 Mediernas roll i skolan Jostein Gripsrud (2002) beskriver i Mediekultur, mediesamhälle det samhälle som varje dag översköljer oss med medier i alla former. Oavsett om vi vill eller inte blir vi alla påverkade av dessa medier. Medierna bidrar till att definiera verkligheten omkring oss och hjälper till att skapa och förstärka redan existerande föreställningar. Viklund understryker på samma sätt mediernas betydelse för vår uppfattning av världen och den kultur vi lever i. Det är därför angeläget att reflektera kring medier och kring mediers innehåll i skolan. Viklund anser att det är en nyckelfråga för alla ämnen eller områden i skolan att eleverna har kunskap om den roll medierna spelar när det gäller att spegla händelser och företeelser. Helena Danielsson (2002), har studerat vilken betydelse medieskapande kan ha för lärandet. Hon menar att det handlar mycket om glädjen och det lustfyllda i lärandet. När eleverna känner lust och fascination byggs en stark grund för lärandet. Vidare skriver hon att medierna och den rörliga bilden ger ungdomar redskap för att gestalta tankar och kunskap. För elever som har svårt att uttrycka sig i skriven text ger den rörliga bilden andra uttrycksmöjligheter. Även om leken och lusten är en viktig beståndsdel i skapandet, så finns det också arbete och utmaningar i dessa. Arbete med videoproduktioner är en konstruktion där det gäller att få ihop alla delar. Danielssons erfarenhet är att eleverna inte släpper taget i första hand i sådant skapande. Genom att vara delaktiga i en gemensam produktion lär eleverna om 12

13 och av varandra och om sig själva. De utvecklar sin identitet och sitt självförtroende. Elever som tidigare befunnit sig i bakgrunden kliver fram och tar för sig och växer därmed i sina roller. Videoproduktion kan också bli ett sätt att gå utanför de vanliga skolramarna och kliva in i nya världar. Kommunikation med omvärlden och med vuxna och andra skolor i världen utanför gör att eleverna upplever arbetet som professionellt och autentiskt. Rönnberg diskuterar också denna fördel med medieproduktion: att eleverna vågar sig ut i de vuxendominerande omgivningarna, att de kan gestalta sin omvärld och uppleva att de är en del av den. Att medieproduktion kan vara identitetsskapande bekräftas av medieforskaren Kirsten Drotner (1991). Hon beskriver hur ungdomar med hjälp av estetiska uttrycksformer och medieproduktion kan få syn på saker hos sig själva. De utvecklas som personer genom att de ser sig själva och blir sedda av andra. Drotner framhåller hur både känslorna och förnuftet samverkar i den estetiska processen. Danielsson menar att språket är nyckeln till kunskap men att vi måste förstå att i dagens samhälle är språket inte bara muntligt eller skriftligt. Vi måste ta tillvara den nya generationens bildvana och känsla för medieteknik. Genom att själva använda medier som verktyg kan eleverna få en vidgad och fördjupad syn på mediernas roll. Hon anser också att det handlar om att värna om rätten till yttrandefrihet och demokrati i skolan. Denna rätt är något som även Viklund och Rönnberg, bland andra, framhåller som ett viktigt argument för medieundervisning Problematiken kring medieundervisning Att grundskolan har problem att ta till sig de kulturella förändringarna och låta mediepedagogik bli en central fråga, kan bero på olika faktorer. Rönnberg skriver att en anledning ligger i skolans traditionella struktur. Undervisningen domineras fortfarande av tidsuppsplittring och envägskommunikation, även om styrdokumenten talar emot. Att medieundervisning har en ämnesövergripande karaktär kan göra att ingen åtar sig uppgiften, eftersom det ligger på allas ansvar. Vidare menar Rönnberg att lärare måste börja inrikta sig på eleverna NU, istället för att hela tiden tänka att barnen är framtidens vuxna. Många lärare motiverar dessutom fortfarande sitt intresse för medieundervisning med synen på eleverna som hjälplöst manipulerade av media. Man pratar om att medierna gör något med eleverna, men det är sällan som man har insett att eleverna gör något med medierna. Rönnberg betonar slutligen bristen på forskning kring området som en av anledningarna till trögheten, som hon 13

14 kallar det. Lärare måste få lära sig hur man som vuxen förhåller sig till ungas mediebruk. Dessutom behövs forskning kring undervisningsmetoder och didaktik. Klas Viklund skriver om skolan som en traditionell skriftkultur där arbete med medier ännu inte fått en självklar plats. Han pratar om en konflikt där traditionella skolämnen och traditionella kunskapsuppfattningar utmanas av massmedierna och nya kulturyttringar. Skolans uppdrag i mediesamhället måste definieras liksom vilka kunskaper och färdigheter eleverna behöver i det moderna samhället. Den låga status som medier har traditionellt sett beror på hur vi ser på kunskap och hur kunskap ska erövras, menar Thomas Koppfeldt. Att använda bilder i undervisningen förknippas fortfarande med sådant man gör när man inte ska lära sig något av vikt. Många tycks ha en bild av att medieundervisning främst handlar om underhållning eller förströelse och mindre om lärande och kunskap. Karin Fogelberg anser att avsaknaden av tydliga, genomarbetade mål försvårar en kompetent medieundervisning i skolan. Hon poängterar, precis som Rönnberg, att medieundervisningen riskerar att falla mellan stolarna eftersom det inte är ett eget ämne, utan ska integreras med andra skolämnen. Många lärare har svårt att acceptera den förändrade lärarrollen som uppstår i praktiskt arbete med medier. Helena Danielsson skriver om rädslan hos vissa lärare för att förlora elevernas respekt om de själva inte har tillräckliga kunskaper om medierna. De ser inte potentialen i att ta hjälp utav eleverna utan vill i alla lägen vara den som sitter inne med mest kunskap. Detta har lett till att många lärare undviker helt att arbeta med medier. 2.4 Medier i skolans styrdokument De senaste styrdokumenten betonar och stärker mediernas roll i skolan. I Läroplanen för grundskolan, Lpo-94 går att läsa om skolans uppdrag: Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den skilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. (Ur Lpo-94) Under mål att uppnå kan man läsa att grundskolan ansvarar för att varje elev utvecklar sin förmåga till kreativt skapande och får ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud. Skolan har ansvaret för att eleverna utvecklar och använder kunskaper i så många olika uttrycksformer som möjligt och kan använda informationsteknik för kunskapssökande och lärande. Dessutom står det att eleverna ska ha kunskap om medier och om deras roll. 14

15 Kursplanerna för grundskolan reviderades år I de olika ämnena är det framför allt i bild, svenska och samhällskunskap som mediefrågorna lyfts fram. I kursplanen för svenska används ett vidgat textbegrepp, som förutom skrivna och talade texter innefattar bilder och där bearbetning av texter inte bara innebär läsning utan också avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium. Vidare kan man läsa: Skönlitteraturen, filmen och teatern öppnar nya världar och förmedlar erfarenheter och upplevelser av spänning, humor, tragik och glädje. Skönlitteratur, film och teater hjälper människan att förstå sig själv och världen och bidrar till att forma identiteten. Skönlitteratur, film och teater ger möjligheter till empati och förståelse för andra och för det som är annorlunda och för omprövning av värderingar och attityder. Därigenom kan motbilder formas till exempelvis rasism, extremism, stereotypa könsroller och odemokratiska förhållanden. När ungdomar möter skönlitteratur, film och teater innebär det också möjligheter för dem att tillägna sig litterära mönster och förebilder. (Ur kursplanen för svenska) I kursplanen för samhällsorienterade ämnen formulerar man mediers roll så här: Medier och mediers budskap spelar en stor roll när människor bildar sina uppfattningar. I de samhällsorienterande ämnena skall eleverna bli förtrogna med olika sätt att kunskapa samt utveckla insikter i hur olika medier kan användas och hur de påverkar människan och samhället. (Ur kursplanen för samhällsorienterade ämnen) Utbildningen i ämnet bild syftar till att: utveckla såväl kunskaper om bilden som kunskaper i att framställa, analysera och kommunicera med bilder. Den skall utveckla lust, kreativitet och skapande förmåga, ge allmänbildning inom bildområdet och leda till att eleven skaffar sig en egen ståndpunkt i en verklighet med stort visuellt informationsflöde. (Ur kursplanen för bild) Vidare betonas populärkulturens roll: Bilden har en växande betydelse i informationssamhället. Dagens bild- och mediesamhälle präglas i hög grad av den globala bildkulturen. Bilden har en framträdande plats i kommersiella sammanhang och spelar en viktig roll i opinionsbildningen. Populärkulturen rymmer den styrande och dominerande bildkategorin i barns och ungas liv och har en medskapande roll i deras konstruktion av identitet, kunskap och kultur. Bildens ökande mångfald, informationsteknikens tillväxt och förändringarna i villkoren för bildproduktion förändrar snabbt bildningsstrukturen inom kulturområdet. (Ur kursplanen för bild) Det ska betonas att det framgår i läroplan och kursplaner att film och medier inte ska begränsas till vissa skolämnen utan ska användas i samverkan mellan ämnen och integreras i skolverksamheten. 15

16 3 Metod Syftet med min empiriska undersökning är att undersöka hur styrdokumentens intentioner med medieundervisning kan omsättas i praktiken samt att ta reda på vilka tankar som finns på grundskolor som har valt att satsa på medieundervisning. Jag har valt ett kvalitativt angreppssätt för att få svar på dessa frågor. Min undersökning grundar sig i intervjuer med lärare i åk 7-9 på två grundskolor. En kvalitativ metod var lämplig eftersom jag ville nå lärarnas egna reflektioner och insikter kring medieundervisning. Jan Trost (1997) skriver att kvalitativa intervjuer utmärks av att man ställer enkla och raka frågor och på dessa enkla frågor får man komplexa, innehållsrika svar. Det hade varit svårt att få en nyanserad bild av medieundervisningen i till exempel en enkätundersökning. Eftersom jag i min undersökning avgränsar mig till två skolor har jag haft möjlighet att besöka skolorna och delta i verksamheten, vilket hade varit svårt om fler skolor hade deltagit i studien. För att få större djup och tillförlitlighet i min studie har jag också genomfört kortare observationer på skolorna. Detta har medfört att jag har kunnat jämföra lärarnas tankar och beskrivningar med deras praktiska verksamhet. Pål Repstad (1999) bekräftar att man kan få en säkrare grund för tolkningen när man kombinerar olika metoder, som till exempel intervju och observation. Risken är dock att datamängden kan bli ohanterligt stor och projektet så tidskrävande att uppläggningen spräcker de praktiska ramarna. Observationerna i min studie har gjorts med huvudsyftet att få en uppfattning av skolans miljö, eleverna och lärarna. 3.1 Val av skolor De skolor som deltar i undersökningen är inte slumpmässigt utvalda och kan inte sägas representera någon allmän bild av skolan. Skolorna har valts ut på grund av att de av olika skäl satsar på en utveckling med hjälp av mediearbete. I förarbetet till denna uppsats kom jag i kontakt med Agenda M (se Forskningsöversikt), ett diskussionsunderlag för mediepedagogiskt arbete. Utifrån detta diskussionsunderlag har flera kommuner i landet valt att formulera egna mediepedagogiska planer. Mitt första steg i urvalet av skolor blev således kommuner som på papper formulerat medieundervisningens betydelse. Att mål och visioner står nerskrivet på papper betyder dock inte automatiskt att varje skola i kommunen arbetar mediepedagogiskt. Därför sökte jag reda på två skolor, i två av ovannämnda kommuner, som uttalat profilerat sig mot media. Jag vill understryka att resultaten av undervisningen på dessa skolor inte är tänkta att jämföras mot varandra, i syfte att komma fram till vilken skola som är 16

17 bäst på medieundervisning. Jag vill i resultatdelen lyfta fram och analysera aspekter av undervisningen på dessa skolor som exempel på hur man arbeta med medier. 3.2 Procedur För att få skolornas godkännande till att delta i studien tog jag kontakt med skolorna via e- post där jag förklarade vem jag var och kortfattat beskrev min studie. I det ena fallet sköttes kontakten via medieansvarig på skolan, och i det andra fallet via projektansvarig. Jag bad dessa personer att höra sig för bland sina kolleger vilka som kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. Jag besökte skolorna och var med i verksamheten under en dag på varje skola. Intervjuerna genomfördes under dagen, vilket innebar att jag varvade observationer i klassrummen med intervjuer av lärarna. Jag intervjuade tre lärare på varje skola. Intervjuerna var från en halvtimme till en timme långa. Sammanlagt genomfördes således sex intervjuer. Intervjuerna spelades in på band, vilket har många fördelar enligt Trost. Jag som intervjuare kan koncentrera mig på vad respondenten säger och slipper ägna tiden åt att skriva. Dessutom är det en stor fördel vid analysfasen att ha en exakt återgivning av intervjuerna utan någon filtrering. En nackdel kan vara att bandspelaren utgör ett störande moment som gör respondenterna hämmade och nervösa, menar Trost. För att undvika detta använde jag en liten mp3-spelare som inte gjorde något väsen av sig. Dessutom förklarade jag för respondenterna att inspelningen bara är till för mitt eget minnes skull, och att all information kommer att raderas när jag har använt den Intervjumetod Johansson och Svedner (2001) beskriver skillnaden mellan en strukturerad intervju och en kvalitativ intervju. I den strukturerade intervjun är frågorna bestämda i förhand, och forskaren nöjer sig ofta med att anteckna svaren. I en kvalitativ intervju är endast frågeområdena bestämda, medan frågorna kan variera från intervju till intervju, beroende på hur respondenten svarar och vilka aspekter som lyfts fram. Författarna skriver vidare att syftet med den kvalitativa intervjun är att få respondenten att ge så uttömmande svar som möjligt, och då måste frågorna anpassas efter individ. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer, eftersom jag ville komma åt kärnan i varje intervjuad lärares synsätt. Syftet med min undersökning är heller inte, som jag tidigare nämnt, att jämföra skolorna med varandra. Om så hade varit fallet, skulle det antagligen ha varit mer betydelsefullt att ställa samma frågor till samtliga intervjuade. Istället använde jag mig av en intervjumall med frågeområden som berörde de 17

18 aspekter jag ville ta upp i intervjuerna. Denna mall användes inte för att bocka av fråga för fråga i en viss ordning, utan till största delen som ett stöd i bakgrunden. En svårighet med kvalitativa intervjuer är att inte låta sina egna förväntningar och värderingar skina igenom och på så sätt påverka den intervjuades svar. Effekten kan då bli att den intervjuade ger det svar som hon eller han tror att jag vill ha, trots att det strider mot den verkliga situationen. Jag har försökt motarbeta denna effekt genom att bemöta respondenterna på ett positivt och uppmuntrande sätt, utan att låta kritisk eller fördömande. 3.3 Metoddiskussion Metoden jag har valt för mitt arbete har medfört både för- och nackdelar. Det har varit en nödvändighet att begränsa antalet skolor för att kunna göra djupintervjuer. Om fler skolor medverkat hade insamlingsmaterialet antagligen blivit ohanterligt stort i förhållande till tidsramen. Det är svårt att förutse hur stort materialet som ska behandlas och analyseras blir. Nu i efterhand kan jag rent av se att det kanske hade räckt att studera en skola. Då hade jag kunnat besöka skolan vid fler tillfällen och på så sätt kunnat följa med i undervisningen på ett helt annat sätt än jag hade möjlighet till nu. Det hade varit givande att få följa projekt som löper under terminen. Eventuellt hade man också, i en sådan studie, kunnat intervjua elever, för att nå ytterligare en nivå. 4 Resultat I resultatdelen presenteras de deltagande skolorna i varsitt kapitel. Inledningsvis introduceras skolan och kommunen med anknytning till kommunal och eventuell lokal arbetsplan för mediepedagogik. Därefter berättar jag om skolornas verksamhet grundat i mina observationer. Slutligen sammanställs och diskuteras de tankar som har kommit fram i intervjuerna. De namn som används på skolor och intervjupersoner är fingerade. 4.1 Kungsbacka Arbetsplaner Skola ett, som vi kan kalla Ängskolan, ligger några mil utanför Kungsbacka, en medelstor svensk kommun. Skolan har 850 elever från förskolan till årskurs nio. Sedan 2002 har man lyft fram bild/media som en profil för skolan. Samma år utarbetades också en filmpedagogisk handlingsplan för Kungsbacka kommun. Handlingsplanen är ett arbetsdokument för 18

19 Kulturförvaltningen och Förskole- och grundskoleförvaltningen. I denna plan står följande att läsa: 1. Samverkan kring kommunala mediepedagoger 2. En kommunal medieverkstad 3. Utbildningssatsning för lärare 4. Skolbio en gång per termin 5. Brus elevernas egen filmfestival, anordnas årligen 6. Pedagogisk medieenhet på varje skolenhet 7. Nätverk för skolbioombud 8. Nätverk för mediepedagoger 9. Mediearbetet synliggörs i skolornas lokala arbetsplaner. 10. Helhetssyn på mediearbetet från förskola till gymnasieskola Denna satsning från kommunens sida bidrog till att Ängskolan valde att starta sin bild/mediaprofil. Skolan utarbetade inför läsåret en lokal verksamhetsplan för bild och media. Arbetsplanen är ambitiös och detaljerad. Inledningsvis står att läsa: Mot bakgrund av att kursplanerna för grundskolan reviderats år 2000 och att kursplanerna lanserar idén om ett vidgat textbegrepp har Ängskolan beslutat att integrera ämnena bild och media i de övriga ämnena, för att eleverna ska få en förståelse för hur vårt komplicerade IT-samhälle påverkar vår inlärning, utveckling och kunskap. År 2000 inhämtar en svensk grundskoleelev mer information via medier i alla dess former, utanför skolan, än vad som kan erbjudas i traditionell grundskoleundervisning. För att eleverna skall uppleva skolan som en del av samhället måste skolan anpassa sig efter de inlärningsmetoder som känns naturliga och invanda för eleverna utan att göra avkall på ett seriöst innehåll. Ambitionen är att bild/media ska integreras i de övriga ämnena, både när det gäller uttrycksformer, inlärning, kritisk granskning av information och att vid redovisningar ge eleverna möjlighet att, på ett för dem självklart sätt, redovisa inhämtad kunskap som kommer fler mottagare tillhanda. Denna verksamhetsplan är ett försök att utjämna förhållandena mellan tre inlärningsstilar som förenklat kan indelas i följande kategorier: - den visuella: personer som tillgodogör sig information genom att se och lyssna - den auditiva: personer som tillgodogör sig information genom att de måste prata om densamma - den taktila: personer som måste göra och uppleva det som ska läras in. För att i möjligaste mån tillgodose alla grupper blir bild/media ett redskap för andra ämnen att använda sig av för att nå de fastställda inlärningsmålen. Vidare preciseras mål för eleverna att uppnå i bild/media. Målen är dels övergripande, det vill säga sådana som eleverna ska ha uppnått när de går ut grundskolan, dels formulerade som delmål för varje årskurs. Exempel på mål som eleverna ska ha uppnått när de slutar grundskolan är: Eleven skall - känna till bildens historiska betydelse som uttrycksform för samhällets gestaltning och utveckling, - kunna förstå bilders betydelse i lika sammanhang i dagens samhälle, - kunna använda bildmedier som redskap för berättande, - kunna kritiskt granska och tolka mediernas bildutbud på ett balanserat sätt, - kunna få känna glädje i skapandeprocessen och inse att slutprodukten ej alltid är det viktigaste. 19

20 4.1.2 Skolans verksamhet Ängskolan är en stor, relativt nybyggd skola uppdelad i flera olika byggnader. Varje byggnad tillhör ett eget spår, det vill säga arbetslag. Spåren består av lärare med olika ämneskompetenser. De flesta arbetslag håller största delen av tiden till i sin egen byggnad, tillsammans med lärarna i egna spåret. Utöver profilen mot bild/media har skolan en traditionell ämnesuppdelning med timplan. I huvudbyggnaden finns bildsalen och mediasalen vägg i vägg. Bildsalen är liten och ibland går elever över till mediasalen för att få mer utrymme. I mediasalen finns all teknisk utrustning med bland annat digitala filmkameror och flera datorer med filmredigeringsmöjligheter. Mediasalen och utrustningen befinner sig i ett upprustningsläge, man har börjat byta ut all gammal analog teknik mot ny digital. En stor del av salen upptas av en nymålad greenscreen-studio, det vill säga en grönmålad vägg- och golvenhet som används vid filmning. Skolans bildlärare samarbetar med medieläraren och mediasalen står öppen under bildlektionerna. Dessutom finns mediasalen tillgänglig för lärare och elever som vill utnyttja utrustningen i andra ämnen. Läraren diskuterar i förväg projektet med medieläraren och bokar mediasalen vissa lektioner, samtidigt som medieläraren är där som resurs. I praktiken tar medieläraren över eleverna dessa lektioner. Det kan handla om allt ifrån kortvariga projekt på ett par lektioner till långvariga som sträcker sig över en större del av terminen. Flera olika medieprojekt är igång när jag besöker skolan. Bland annat pågår ett större samarbete mellan bild, musik och media som startade redan förra året men som har fortlöpt den här terminen också. Eleverna har producerat låtar i skolans egen musikstudio. De har skrivit egna texter och komponerat melodier tillsammans med musikläraren. Samtidigt designar de skivomslag till sina låtproduktioner med hjälp av redigeringsprogram i datorn. Som slutsteg i processen ska eleverna få göra egna musikvideor. Under mitt besök invigs den nya greenscreen-studion. Tanken med greenscreen är att eleverna med hjälp av redigeringsprogram i datorn kan klippa in sig själva i olika bakgrundsmiljöer. Andra klasser arbetar samtidigt med animering och några elever redigerar film från en studieresa i Auschwitz. Flera elever kommer in under dagen för att låna kameror eller datorer. Det finns även utrustning till intern-tv på skolan, men för tillfället ligger den verksamheten nere. Överhuvudtaget är det den rörliga bilden och filmen som är i fokus i medieverksamheten på Ängskolan. 20

21 4.1.3 Intervjuer Jag får möjligheten att intervjua tre lärare under mitt besök på Ängskolan. Samtliga lärare är på ett eller annat sätt intresserade av medieundervisning och ställer därför gärna upp på en intervju. Den första läraren är en kvinna som undervisar i svenska och engelska, vi kan kalla henne för Bodil. Bodil har arbetat på skolan i två och ett halvt år. Hon säger inledningsvis att hon själv älskar film och skönlitteratur, att det är hennes flykt från verkligheten. Vi pratar om varför det är viktigt med medieundervisning i skolan. Bodil säger att det är viktigt att alla elever får lov att glänsa ibland och att vissa elever är duktigare på att visa sina tankar genom film än till exempel genom att skriva. Hon betonar att filmen på det viset är en bra redovisningsform. Hon fortsätter att diskutera mediers roll i skolan och säger att elever måste förstå hur man blir manipulerad av medierna. Därför är det viktigt att lära eleverna hur man granskar kritiskt. Analyser har jag mycket, både inom film och reklambilder, eller dikter och berättelser eller vad sjutton som helst. Att dom märker att de kan använda de här frågorna till vad som helst egentligen, vare sig det är en film eller en bild eller om det är en tidningsartikel de ska titta på så kan de på något sätt använda sig av grunderna och frågorna. Bodil använder sig gärna av spelfilm i undervisningen. Hon låter eleverna dra paralleller och jämföra symboler och berättelsetekniker i filmer med andra berättelseformer. Det väcker ett annat intresse när man börjar snacka om film. Som till exempel i skräckfilmer kan man jämföra symboler, som himmel och helvete. Och det är också en positiv grej med film, att man kan visa hur man skriver en berättelse. När man ska skriva en berättelse vill man ju jobba med lite olika: hur man gör en intresseväckande inledning, hur man gör ett avslut så att det blir bra, hur får man det så att det blir lite rörelse och tempo i texten, vilka ledtrådar som är viktiga. Och då kan man ju jämföra med film. Nu är det spännande i filmen, hur gör man då? Klippkänsla och tempo. Att det är en berättelse, och att man har en annan teknik där. Man kan ju även i en berättelse ha parallellhandlingar. Bodil har själv genomfört projekt med medieproduktion, bland annat i engelskan. Där har hon låtit eleverna få göra egna matlagningsprogram, från grunden. Det har varit väldigt uppskattat, säger hon. Eleverna har fått tänka igenom hur de ska lösa alla problem, och samtidigt har de automatiskt lärt sig alla ord som har med matlagning att göra. Dessutom har hon gjort egna radioshower med eleverna, också på engelskan. Hon beskriver hur eleverna går in i andra roller och överdriver. Detta tycker hon är en viktig del i undervisningen, att få eleverna att pröva olika roller. Jag frågar Bodil om inställningen till medieundervisning på skolan. Hon svarar att det pedagogiska taket är högt, och att det från ledningens sida uppmuntras och ses som en möjlighet istället för ett slöseri med tid. 21

22 Här är det accepterat. På min gamla skola var det mer att jaha, satte hon in videon nu igen?. Då trodde dom att man gjorde det mer för att tiden skulle gå eller för att man var slapp. Det finns lärare här som skulle vilja mycket mer, det vet jag, samtidigt som mediaprofil för dom är mer att okej nu ska vi göra det här arbetet, vill ni göra det som en poster, ni kan redovisa det muntligt eller så kan ni filma det. Att det blir bara som en redovisningsform. Jag vet inte om dom är så himla aktiva på det egentligen. Men jag tror att tidsbristen är en bov. Och även kunnandet. Att en del vågar inte. Bodil tror att man på många skolor ser lite misstänksamt på arbetet med film och media, att det är en lek. Man ser inte det som ett verktyg, att det är en bra grej. Antagligen är det lite stelt och konservativt, att man inte inser det här med olika lärstilar. Utan att det fortfarande är det här med att streckläsa som är a och o. Det är det här traditionella, att det bara är massa prov och inlämningar som gäller. Hon fortsätter att prata om problematiken runt film- och mediearbete. Hon säger att hon gärna hade velat samarbeta mer med andra lärare i andra ämnen kring de här frågorna, men att det är svårt att få till de spontana möten som hon tror skulle behövas. Det handlar mycket om bristen på tid, säger hon. Många lärare tycker också att det är krävande och att det lätt uppstår kaos. Många lärare är kontrollfreak och har svårt att se att det kan vara ett kreativt kaos. Det kräver ju mer av dig som lärare, att hålla koll på dom här trådarna. Det är naturligtvis lättare att hålla kontrollen i ett klassrum där man har en genomgång och alla sitter och skriver av tavlan, det är ju det absolut enklaste, eller att man sitter vid sina bänkar och läser och så. Men om den gruppen gör det och den gruppen gör detta och dom håller på med det, så tror jag att det är många som avstår av den anledningen. Man vågar inte släppa kontrollen, för att man tänker att herregud, det här kommer jag aldrig ro iland. Men man måste också våga misslyckas ibland, för det lär man sig mycket av också. Bodil ser inte sig själv som tekniskt kunnig, men säger att det brukar fungera ändå. Ofta tar hon eleverna till hjälp, eftersom många av dem är väldigt intresserade och kunniga. Slutligen frågar jag om hon tror att det behövs eldsjälar för att driva arbetet med medier och film framåt. Jag tror att det är väldigt, väldigt viktigt. För det gör att vi andra vågar, Man vet att dom brinner för det, och då kan man få hjälp av dom. Jag tror att det är ett starkt bidrag till att det funkar. Den andra läraren jag intervjuar, Karin, är medielärare på skolan. Hon är medieansvarig tillsammans med musikläraren, som också har medieutbildning. Karin fungerar även som medieombud och är den som sköter kontakten med biografer och andra verksamheter utanför skolan. Karin började på Ängskolan vid terminsstarten och har alltså bara jobbat några månader. Jag frågar henne vad hon tycker att målet med medieundervisningen är. I kursplanen står ju det här med rörlig bild, att alla elever ska ha fått chansen att prova på det. Sen tycker jag allmänt att film ska vara som ett verktyg, eller ett alternativ vid redovisningar. Fast det är ju viktigt nog i sig själv, det ska inte bara vara ett komplement för att något annat ska bli bättre. Och sen är det ju aktuellt, eleverna lever ju med det hela tiden. Och sen är ju media så otroligt mycket, den biten som jag har börjat med är ju rörlig bild och film. Men sen ser jag ju gärna att man jobbar bredare inom mediabiten, till exempel 22

23 analyser av hur bilder påverkar och har för funktion. Jag skulle också vilja ha mer tid att gå in och analysera elevernas egna grejer sen. Vi pratar vidare om hur samarbetet med andra lärare på skolan ser ut. Karin säger att de andra lärarna tyvärr inte brukar närvara i mediasalen, men säger samtidigt att hon själv kunde ha uppmuntrat dem till det. Filmfestivalen är ju något som lärarna har sett som självklart, samtidigt så visar dom sig inte mycket i mediasalen, utan dom bara lämnar över eleverna den tiden istället för att vara med då och titta hur vi jobbar och lära sig samtidigt. Dom lämnar ju över mycket för att dom kanske inte kan det själva. Dom tar inte tillfället i akt att lära sig hur man gör, men jag kanske inte har tagit bjudit in dom tillräckligt heller och frågat om dom inte vill vara med och titta. Men det vore ju bra om dom kunde vara med och lära sig för det är ju tänkt att dom ska kunna använda filmen som ett verktyg oavsett, jag ska ju inte alltid behöva finnas där. Men jag kommer i framtiden att försöka uppmuntra lärarna mer, för det är ju ett jättebra tillfälle till fortbildning bara att vara med. Dom missar ju hela biten med hur eleverna lär sig, och vilka som lyfter varandra i gruppen och så vidare. Dom eleverna som kanske inte visar något i skriftliga arbeten och aldrig i muntliga, då missar ju läraren hur en sån person jobbar när den får chansen att jobba med film. Karin har dock ett intensivt samarbete med bildläraren och musikläraren, som också har ett visst medieansvar. Hon poängterar hur värdefullt det är att ha kolleger som tror på ens idéer och uppmuntrar en. Dessutom känner hon att hon får stor frihet och uppmuntring från skolledningen till att genomföra sina idéer. Hon har redan, under sin korta tid på skolan tagit initiativet till att uppdatera utrustning och göra om i mediasalen. All hjälp som man får är ovärderlig. Jag skulle stå helt still om jag var ensam. Men nu har jag fått fria händer och förtroende från skolledning och lärare och då finns alla möjligheter. Man får ju direkt feedback på sina idéer. Sen har vi lite flyt den här terminen, för vi trivs ju väldigt bra ihop, och hittar lätt lösningar på problem. Det gör ju att man orkar med allt det andra också. Jag får också tillfälle att prata med musikläraren, Johan. Den här terminen har Johan fått ett visst medieansvar, främst för gult spår. Han har arbetat på skolan i ett och ett halvt år. Det är framför allt under de senaste terminerna som medieverksamheten på skolan har kommit igång på allvar, säger han. Visserligen har skolan haft en medieprofil i flera år men den mediestämpeln har inte riktigt stämt med verkligheten, påstår Johan. Skolan har ju uppfattat att media kom som en våg och då vill skolan ösa ut att vi kan det här med media. Och jag tror att dom har gjort ett försök här, men det har bara varit en liten droppe i havet liksom. Jag kände när jag kom hit att är det här media?. Det har känts lite grann som att det är en trend som skolan vill haka på. Att man har ambitioner och visioner som inte blir av i verkligheten. Johan pratar engagerande om sitt nära samarbete med medieläraren. Jag kan känna att vi är två eldsjälar som verkligen är energiska och vill få ut så mycket som möjligt. Den här idén som vi har fått nu, med greenscreengrejen, när vi bollar idéer med varandra, så är båda två energiska och nappar på idéerna direkt. Man ser möjligheterna. Om man jämför med hur det såg ut förra året, så är det stor skillnad. Jag frågar honom vad eldsjälar har för betydelse för att driva arbetet framåt. 23

24 Jag tror nästan att det är allt. Det har blivit ett sånt lyft nu tycker jag. Eleverna får vara med själva nu, förut fick dom inte röra prylarna. Men dom kan ju det här, det är ju deras, det är dom som har växt upp med det här! Man behöver bara lära dom att hantera grejerna, men dom kan ju liksom allt med data, det är deras värld. Dom blir helt inne i det dom gör, när dom får en kamera i handen. I det huset där jag jobbar har lärarna också blivit mer positiva. För där har jag lagt fram vad man skulle kunna göra, och det har lite satt en boll i rullning. Vi diskuterar vilken betydelse film och bilder har för elever. Johan säger att det är tydligt vilket stort behov eleverna har att uttrycka sig. När det handlar om rörliga bilder så tror jag att eleverna bär med sig bilder inom sig, som dom har fått av alla intryck via media, som dom behöver få ut. Just den här skaparglädjen dom har, det märker man när dom får en kamera, att vi måste göra det här och det här och det här. Dom har väldigt ofta en konstnärlig tanke kring det dom gör. Johan fortsätter med att lärarens uppgift är lära eleverna hur man handskas med medierna, att få eleverna att bli medvetna om varje liten del. Han tror att en av anledningarna till att många skolor backar är rädslan för tekniken. Men han understryker att det inte alltid behöver vara så modernt och avancerat. Med små medel kan man väva in medier i vilket ämne som helst, fortsätter han. Han hoppas på mer integration i alla ämnen på skolan i framtiden. Om lärarna är intresserade så finns det tusen olika sätt att integrera media i alla ämnen. Och jag kommer inte att sitta inne med mina idéer eller hålla tyst. 4.2 Malmö stad Arbetsplaner Malmö stad har precis som Kungsbacka formulerat en handlingsplan för det mediepedagogiska arbetet. Planen är indelad i tio punkter: 1. Kompetensutveckling av lärare 2. Malmö stad ansvarar för ett film- och medienätverk 3. Varje skolenhet har ett film- och medieombud 4. Alla lärare känner till vilka resurser som finns 5. Alla Malmös elever ges möjlighet att se Skolbio 6. Film och medier lyfts fram i den kommunala skolplanen 7. Film och medier lyfts fram i skolornas lokala arbetsplaner 8. Alla nyutexaminerade lärare har kunskap om medier och deras roll 9. Skolornas arbete med film och medier synliggörs 10. Unga filmfabrikens (Malmös kommunala resurscentrum, förf. tillägg) förutsättningar förbättras 24

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa 2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet.

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet. Skapande skola Enligt grundskolans läroplan ska skolans elever fostras till medborgare som har en fri och kritisk analysförmåga. Skolans uppgift lär vara att förse dem med de kunskaper som de kan behöva.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Hantering av kommersiell marknadsföring (reklam) och sponsring i förskola och skola

Hantering av kommersiell marknadsföring (reklam) och sponsring i förskola och skola 2005-09-12 Barn - och Ungdomsförvaltningen, Barn- och Ungdomsnämnden, Utbildning och Arbete Gävle, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sid 1 (10) Handläggare AnnCatrin Johansson Hantering av kommersiell

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Informationsmaterial för lärare Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Museet som läranderesurs för grundskolan och gymnasiet Att uppfylla skolans mål genom museibesöket Genom att besöka museet

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 Välkommen till Sylteskolan en mötesplats där äventyr och kunskap väntar på dig! Vi vet att kunskap kommer så mycket lättare när intresse och glädje finns. Därför arbetar

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer