FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård"

Transkript

1 FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård

2 Redaktionen Lars Hagberg Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Susann Jansson Folkhälsoenheten Landstinget Sörmland Bo Simonsson Jahangir Khan Samhällsmedicin Landstingets kansli Landstinget Västmanland Eira Erlingson Forskning och folkhälsa Landstinget Värmland Varför är botad cancer värdefullare än förebyggd? Hälso- och sjukvården kan använda effektivare metoder för att uppnå en god hälsa i befolkningen. Landstingen satsar så gott som alla sina medel på att behandla sjukdom, trots att det ofta är effektivare att förebygga sjukdom. Det sjukdomsförebyggande arbete som förekommer är nästan alltid med medicin, men påverkan på livsstil är många gånger det effektivaste sättet att förbättra befolkningens hälsa. Andra samhällssektorer satsar betydligt mer på att förebygga sjukdom och skador, t.ex. genom att förhindra trafikolyckor och minska skadlig strålning. Varför är botad cancer värdefullare än förebyggd? Varför är förebyggd hjärtinfarkt med medicin värdefullare än förebyggd med ändrad livsstil? Varför är förebyggda trafikskador värdefullare än förebyggda livsstilsskador? Är dessa prioriteringar bra för befolkningen? Grafisk form Christer Carlmark Forskning och folkhälsa Landstinget Värmland Tryckt hos: Tryckeri AB Knappen, Karlstad 2004

3 FÖREBYGGA eller BOTA Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård 1

4 Definitioner Folkhälsa = Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelningen av hälsan. Folkhälsovetenskap = Tvärvetenskapligt område som studerar samhällsstrukturen, arbetslivet, miljöns och vårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa liksom hälso- och sjukvårdens effektivitet. Hälsofrämjande arbete = Den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Sjukdomsförebyggande arbete = Insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar. Jämlikhet i hälsa = Avsaknad av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön. BMI = Body Mass Index, vilket står för kroppsvikt i relation till längd. Det räknas ut enligt följande: vikt i kg / längd i meter2. BMI 18,5-25 definieras som normalvikt 2

5 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 5 Hur ska hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder prioriteras?... 8 Hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag...10 Kostnadseffektiva metoder Diskussion och rekommendationer

6 Inledning Det är inte lätt att förutsäga vad som ska hända i framtiden, men en sak är säker. Vi kommer att ha begränsade resurser. De medicinskt tekniska metoderna blir allt fler och avancerade samtidigt som vårdbehoven ökar i och med att befolkningen blir äldre. Vidare ökar kunskapen om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder. De olika insatserna ställs mot varandra och ofta märks hälsokonsekvenserna först efter lång tid. Prioritering och effektivt resursutnyttjande är ett måste, men hur går vi till väga för att avgöra vilka insatser som är effektivast och gör mest nytta för befolkningen? Hälsoekonomiska analyser kan förbättra underlaget för beslut om vilka insatser som ska göras. Denna rapport är en sammanfattning av huvudrapporten Förebygga eller bota Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvården. Den finns som PDF-fil på eller kan beställas från Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, Referenser finns endast i huvudrapporten. Målgruppen är beslutsfattare i hälso- och sjukvården. Rapporten kan användas för att öka kännedomen om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder och som underlag för ställningstagande om insatser. 4

7 Bakgrund I regeringens beslut Mål för folkhälsan är ett av målområdena En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Regeringen konstaterar att hälso- och sjukvården i sitt arbete ska utgå från hälsans bestämningsfaktorer och på så sätt bidra till mindre sjukdom, mindre handikapp och mindre smärta, men också underlätta för den kroniskt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom. Sjukdom ska förebyggas genom att stödja individer eller grupper med ökad sårbarhet, samt genom att på befolkningsnivå stödja en jämlik hälsoutveckling. En hälsoorientering medför en förskjutning i synen på vilka arbetssätt som är effektivast. Därför behöver hälso- och sjukvården utforma strategier som utvecklar det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och som bidrar till en generellt sett effektivare hälso- och sjukvård. I propositionen konstateras att sjukvården, främst genom primärvården, har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen. Inom Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro län (CDUST) samverkar samhällsmedicinska avdelningar och folkhälsoenheter i strävan att verka utifrån regeringens beslut. En viktig del är att sprida kunskaper om effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder till verksamma inom hälso- och sjukvårdsenheter och till politiker. De metoder som är intressanta är de som både har stor inverkan på befolkningens hälsa och är kostnadseffektiva. Det kan t.ex. gälla för metoder att förebygga ohälsa beroende på hög alkoholkonsumtion, tobaksbruk, fysisk inaktivitet, dåliga matvanor och skador. I följande diagram, avseende invånarna i CDUST, redovisas indikatorer för några påverkbara levnadsvanor som har stor betydelse för hälsan. 5

8 Andel av befolkningen inom CDUST-länen med risk för ohälsa beoende på levnadsvanor 100% 80% 60% 40% 20% Fysiskt inaktiva Berusningsdrickare Rökare Överviktiga Dåliga matvanor 0% Män Kvinnor Män Kvinnor år år Fysiskt inaktiva = Motionerar mindre än 1 gång/vecka. Berusningsdrickare= Dricker motsvarande 2 flaskor vin eller mer vid ett och samma tillfälle minst 1 gång/månad. Rökare = Feströkare eller vanerökare. Överviktiga = BMI över 25. Motsvarar 73 kg eller mer för en 170 cm lång person. Dåliga matvanor = Missar någon måltid i stort sett varje dag. Anses vara en viktig indikator på generellt dåliga matvanor. Syftet med rapporten är att sammanställa studier som belyser kostnadseffektivitet för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder. Sammanställningen är avgränsad till metoder som inte bygger på läkemedelsbehandling eller vaccin. Områden som redovisas är: Tobak Kost och övervikt Fysisk aktivitet Alkohol Sexuell överförbara infektioner Skadeförebyggande arbete Tandhälsa Mödra- och barnhälsovård Kombinerade metoder 6

9 Denna skrift behandlar metoders kostnadseffektivitet. Det finns också utvärderingar av förebyggande insatser som visar att de har effekt, men när effekten inte relateras till kostnaden för insatsen har resultatet av utvärderingarna inte tagits med i denna rapport. Sammanställningen inkluderar metoder som kan ingå i hälso- och sjukvårdens verksamhet och bygger på litteratursökning i Medline. 7

10 Hur ska hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser prioriteras? Ägnar sig hälso- och sjukvården åt förebyggande insatser bara när det finns pengar över eller när det finns en läkare med specialintresse för prevention? Frågan är om sjukvården ska ha som mål en god vård och behandling eller en god hälsa i befolkningen? Landstingens uppdrag utgår från hälsooch sjukvårdslagen som anger att det övergripande målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (2 ). Landstingen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget och även i övrigt verka för god hälsa i hela befolkningen (3 ). Således är en god hälsa i befolkningen målet och en god vård och behandling ett av flera medel att nå målet. Prioritering av hälso- och sjukvårdens uppgifter utreddes av den s.k. prioriteringsutredningen och ledde till betänkandena Vårdens svåra val och Prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Prioriteringar ska bygga på en etisk plattform bestående av människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Den första principen innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktion i samhället. Den andra att resurserna ska fördelas efter behov, vilket innebär att människor med de svåraste sjukdomarna och sämsta livskvaliteten ska prioriteras. Principen om kostnadseffektivitet innebär att vid val av verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet, eftersträvas. Principen är underordnad de två andra principerna. Baserat på den etiska plattformen görs i betänkandena indelning i prioriteringsgrupper efter angelägenhetsgrad och i Prioriteringar inom hälso- och sjukvården preciseras följande fyra grupper: 8

11 1. Vård av livshotande sjukdomar, sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi. 2. Prevention, habilitering och rehabilitering. 3. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. 4. Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Viktiga utgångspunkter i betänkandena är att livskvalitets- och hälsorelaterade behov likställs. Vidare att alla effektiva åtgärder likställs: När en sjukdoms- eller diagnosgrupp har hög prioritet gäller det samtliga effektiva åtgärder: diagnostik, behandling, omvårdnad, habilitering/ rehabilitering och prevention. Prioriteringsutredningen hade problem med att samtidigt diskutera prioritering av definierade sjukdomsgrupper (t ex hjärt-kärlsjukdomar) och generell påverkan på levnadsvanor och livsvillkor. T.ex. är det effektivt att ge råd om att sluta röka för att minska risken för hjärtinfarkt, men samtidigt minskar risken för stroke, cancer mm. Därför är prevention inom sjukdomsgruppen likställd med andra effektiva metoder samtidigt som prevention i allmänhet har en egen plats i prioriteringsordningen. Noterbart är att prevention prioriteras före mycket av den vård som idag ges. Den största andelen av insatserna i primärvården ligger enligt en undersökning i Örebro inom prioriteringsgrupp 3. 9

12 Hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Hälsoekonomi brukar definieras som ekonomisk vetenskap tillämpad på området hälsa. Det som är speciellt med hälsoekonomi är att intäkterna är i form av hälsovinster, vilket oftast inte går att uttrycka i pengar. Hälsovinstens betydelse för att minska samhällets kostnader för sjukvård och sjukskrivning kan beskrivas, men däremot är det svårt att i pengar beskriva hälsovinstens egenvärde för berörda personer. Vilken hälsovinst är det som vi vill uppnå? Är det hälsa i form av att vi är fria från sjukdom eller är det hälsa i vidare bemärkelse, t.ex. välbefinnande? En del hävdar att det är hälsorelaterad livskvalitet som ska eftersträvas. I den hälsopolitiska debatten förekommer ofta inlägg om att insatser behövs för att minska offentliga utgifter på grund av nedsatt hälsa. Vid prioritering av vilka patienter som ska få vård är det dock individens behov som ska vara avgörande. Hur ska hälsovinsten för individen värderas i relation till offentliga utgifter och produktivitet? Ska offentliga medel för hälso- och sjukvård i första hand användas i syfte att höja produktiviteten i samhället eller höja livskvaliteten för befolkningen? Dessa normativa frågor ska styras av vårt samhälles värderingar, men konsensus saknas. De lagar, riktlinjer och mål som finns ifrågasätts och följs inte alltid i praktiken. Hälsoekonomiska analyser görs genom att studera hälsoläget innan och efter en insats, beräkna kostnaderna för insatsen och jämföra hälsovinster och kostnader för alternativa insatser. Enklast är det att tolka analyser som beskriver såväl kostnader, besparingar som hälsovinster i pengar. Eftersom det ofta är svårt att i pengar mäta vad hälsovinsten betyder för individen har andra analysmetoder utvecklats. I dessa relateras kostnaden till mått för hälso- och livskvalitetsvinster. Ett vanligt sätt att uttrycka hälsovinst är i vunna levnadsår. Många gånger är det otillräckligt att uttrycka vinsten i levnadsår och därför 10

13 har begreppet utvecklats till kvalitetsjusterade levnadsår, vanligen kallat QALY (quality adjusted life years). Måttet bygger på att ett år med bästa tänkbara hälsa har värdet 1 och ett år med sämsta tänkbara hälsa (i princip död) har värdet 0. Olika tillstånd däremellan har ett värde mellan 0 och 1. Värderingen kan göras av berörda patienter, personer som inte har hälsoproblemet och/eller en expertpanel. Exempel Ett sjukdomsförebyggande program förhindrar att en person drabbas av diabetes i 50-årsåldern. Insjuknande i diabetes kan t.ex. anses sänka livskvaliteten från 1 till 0,8 och kanske förkorta livet med två år. Personen har i 50-årsåldern en förväntad återstående livslängd på 32 år. Det innebär att kvalitetsvinsten av det sjukdomsförebyggande programmet är 30 år med 0,2 (1-0,8 = 0,2) och två år med 1 (för två år längre livslängd), dvs. 8 kvalitetsjusterade levnadsår. Om programmet kostade kr blir kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår kr ( / 8). Det finns flera aspekter att beakta vid tolkning av hälsoekonomiska analyser. Utvärderingar görs nästan undantagslöst i begränsade populationer och ofta är det svårt att generalisera resultatet till andra grupper. Analyserna har vanligtvis ett samhällsekonomiskt perspektiv, vilket innebär att kostnader och besparingar för en insats kan beröra olika delar av samhället. Ett förhållande som kan uppstå är att en insats, som är kostnadseffektiv ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, belastar sjukvården med så stora kostnader att den inte ryms inom landstingets budget för att besparingarna tillfaller andra. T.ex. kan skadeförebyggande insatser medföra kostnader för kommunen och besparingar för sjukvården medan medicinsk rehabilitering medför kostnader för sjukvården och besparingar för arbetsgivare och staten. En annan aspekt att beakta är hur hälsovinster idag värderas jämfört med hälsovinster imorgon. Är ett vunnet levnadsår om tio år lika mycket värt som ett vunnet levnadsår detta år? Likaså behöver olika grad av osäkerhet värderas. Värderar vi två vunna levnadsår som uppstår med 50 procent sannolikhet lika högt som ett vunnet levnadsår som är 100 procent säkert? Hälsovinster av förebyggande insatser uppstår oftast långt fram i tiden och är osäkrare än hälsovinster som är ett resultat av behandling och uppstår nära i tiden. 11

14 Kostnadseffektivitet är en av flera aspekter som ska beaktas i ett beslut om vilka insatser som ska prioriteras. Hälsoekonomiska analyser är värdefulla underlag för beslut, men ska tolkas med viss försiktighet. 12

15 Kostnadseffektiva metoder Här följer en sammanfattning av den inventering av vetenskapliga studier om kostnadseffektiva metoder som gjorts. För varje avsnitt presenteras hälsokonsekvenser, samhällskostnader och en sammanfattning av kostnadseffektiva metoder. Tobak 19 procent av kvinnorna och 16 procent av männen i Sverige är vanerökare och dör varje år på grund av rökning. En rökare kan under sin livstid kosta samhället närmare en miljon kronor mer än icke rökare, dvs. utöver vad tobaksskatten finansierar. Det beror på större sjuklighet vilket leder till mer kostnader för sjukskrivning och sjukvårdskonsumtion. En undersökning visar att en rökare kostar arbetsgivaren cirka kronor extra per år beroende på sjukfrånvaro och rökpauser. Det finns ett stort antal analyser av insatser att förmå personer att sluta röka. De visar på låg kostnad per vunnet levnadsår, trots att alla aspekter inte är beaktade. Om samtliga aspekter beaktas skulle de flesta utvärderingar visa på både förbättrad hälsa och livskvalitet för individen och besparingar för samhället. Flera studier visar på kostnadseffektivitet enbart ur aspekten hjärt- och kärlsjukdom. Ett rökavvänjningsprogram efter hjärtinfarkt med sju samtal med specialutbildad sjuksköterska visade på hög andel som slutade röka till en kostnad av kronor per vunnet levnadsår. I en annan studie jämfördes tre alternativa rökavvänjningsåtgärder rökslutarkurs, rökslutartävling och ett självhjälpspaket. Alla hade en kostnadseffektivitet på cirka kronor per vunnet levnadsår. Särskilt kostnadseffektivt är rökavvänjning för gravida. En studie visar att den minskade kostnaden för vård av för tidigt födda barn är tre gånger så stor som kostnaden för programmet. 13

16 Exemplen avseende stöd att sluta röka är många, men redovisas inte här. Det är nästan alltid kostnadseffektivt att satsa på systematiskt stöd att sluta röka. Däremot saknas studier som visar kostnadseffektivitet för insatser att förhindra att ungdomar börjar röka. Kost och övervikt Enligt WHO är fem av de tio största riskfaktorerna för ohälsa relaterade till matvanor och 10 procent av sjukdomsbördan beror på kostrelaterade faktorer. Andelen överviktiga ökar snabbt och nu är hälften av befolkningen i Sverige överviktig. Övervikt och dålig kost beräknas orsaka 2 procent av hälso- och sjukvårdskostnader, vilket är 3 miljarder kronor per år. De största samhällskostnaderna utgörs dock av sjukfrånvaro. De flesta preventiva program är inriktade på att minska hjärt- och kärlsjukdomar genom sänkt kolesterol. Flera studier visar att kostrelaterade behandlingsmetoder är kostnadseffektivare än läkemedel när det gäller att sänka kolesterolhalten. En jämförelse av kolesterolbehandling med lösbara fibrer och medicinering var den första metoden nästan sju gånger effektivare kronor per vunnet levnadsår mot kronor. I övrigt är de flesta program inriktade på viktminskning för överviktiga personer. En jämförelse finns mellan kostrådgivning, beteendeterapi och lågkaloridiet. Kostnadseffektivast var kostrådgivning i kombination med beteendeterapi. Kostnaden var cirka 50 kronor per minskat kilo. I en jämförelse mellan avancerat dietprogram i kombination med stöd från dietist, enkelt dietprogram och dietprogram i kombination med medicinering, var den förstnämnda kostnadseffektivast. Kostnaden per vunnet levnadsår var kronor, medan motsvarande kostnad för enkelt dietprogram var kronor och kronor för dietprogram i kombination med medicinering. Det finns inga studier som visar på kostnadseffektiva metoder att förhindra att övervikt eller fetma uppstår. 14

17 Kostrådgivning är ett kostnadseffektivt sätt att minska vikt på kort sikt. Flera studier visar på viktminskning till en kostnad på kronor per procent viktnedgång. De långsiktiga effekterna är dock ofta okända. Det finns inga studier av kostnadseffektivt för metoder att förhindra att övervikt eller fetma uppstår. Fysisk aktivitet Fysisk inaktivitet beräknas orsaka 6 procent av sjukdomsbördan för män och 3 procent för kvinnor i Sverige. Av dödsfallen i hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och tjocktarmscancer uppskattas en tredjedel bero på fysisk inaktivitet. 2 3 procent av sjukvårdkostnaderna tros bero på en fysiskt inaktiv livsstil. I den senaste befolkningsundersökningen inom CDUST motionerade bara 13 procent av männen och 11 procent av kvinnorna på önskvärd nivå. I en amerikansk artikel visas att om 10 procent av befolkningen börjar promenera tre gånger per vecka minskar samhällskostnaderna i USA för hjärt- och kärlsjukdomar med, omräknat till Sveriges befolkning, cirka 2 miljarder kronor. I en annan kalkyl visas att vinsten är mer än ett levnadsår per person (man) som börjar jogga eller på annat sätt förbrukar kcal per vecka genom motion (motsvarar ca 25 km promenad eller jogging). I båda dessa kalkyler är vinsterna enbart relaterade till hjärt- och kärlsjukdomar. Andra väl belagda effekter som exempelvis minskad sjuklighet i diabetes typ II har inte beaktats. Svagheten med kalkylerna är att de inte visar på en fungerande metod att påverka befolkningen. De bygger på antagande om stort och uthålligt deltagande som kanske inte finns i verkligheten. I ett primärvårdsbaserat försök där läkare erbjöd fysiskt inaktiva patienter ett program med 10 veckors fysisk träning, var kostnaden kronor per person som fortfarande var aktiv efter 8 månader. Flera analyser visar att det är kostnadseffektivt med insatser för att stimulera äldre till ökad fysisk aktivitet. I en studie visades att antalet fallolyckor i hemmet kunde minskas med 46 procent genom instruktioner om 15

18 gymnastikprogram och uppmuntran från distriktssköterska. En annan utvärderingen visade effekten av ledarledd träning för äldre två gånger per vecka. Kostnaden uppskattades till kronor per vunnet levnadsår. I båda programmen täckte minskningen av sjukvårdskostnaderna nästan hela programkostnaden. Alkohol Överkonsumtion av alkohol har allvarlig inverkan på hälsan, t.ex. ökar risken för förtida död med 3 7 gånger. I den senaste befolkningsundersökningen inom CDUST uppgav 25 procent av personerna i åldersgruppen år att de varje månad berusningsdricker (motsvarande 2 vinflaskor eller mer). En uppskattning för Västmanlands län visar att den årliga kostnaden för kommun och landsting för alkoholkonsumtion är miljoner kronor. En beräkning på nationell nivå, som inkluderar hela den offentliga verksamheten, uppskattar kostnaderna till 100 miljarder per år. Rådgivning av läkare till högkonsumenter inklusive kostnader för screening efter högkonsumenter har utvärderats. Om endast 1 procent av de som får rådgivning minskar sin alkoholkonsumtion från hög till måttlig nivå är kostnaden kronor per vunnet levnadsår. Om 10 procent minskar sin konsumtion till måttlig nivå är besparingarna högre än kostnaden för programmet. I en australiensisk studie visas effektiviteten för ett program som inkluderar påverkan på läkare att föra motivationssamtal, träning och stöd för läkare att föra samtalen samt tid för samtalen. Kostnadseffektiviteten beräknades vara 100 kronor per vunnet levnadsår. En amerikansk studie visar effekten av rådgivning till högkonsumenter mätt i minskade kostnader för sjukvård, rättsväsende och trafikolyckor. Varje satsad krona gav 5,60 kronor tillbaka i besparingar. 16

19 Sexuellt överförbara infektioner (STI) Närmare personer i Sverige har fått diagnosen HIV. Sjukvårdskostnaden per HIV-infekterad beräknas till cirka kronor per år. Klamydia har det senaste fem åren ökat kraftigt. Nu ligger incidensen på per år. Okomplicerad klamydia beräknas kosta 12 miljoner per år. Klamydiascreening görs i syftena tidig upptäckt för behandling och förhindrande av smittspridning. Det förebyggande syftet är aktuellt för denna rapport, men båda effekterna påverkar kostnadseffektiviteten. Sex studier visar på god kostnadseffektivitet i ett behandlande perspektiv, speciellt om klamydiaprevalensen är högre än 3 procent. I Sverige är prevalensen 2,3 procent för kvinnor i åldersgruppen år. På en del orter kan klamydiascreening vara en kostnadseffektiv metod. Amerikanska undersökningar tyder dock på att upplysning till partner är en kostnadseffektivare metod än screening. Åtminstone gäller det för att förhindra syfilissmitta. HIV-screening av gravida i syfte att förhindra att smitta överförs till fostret har utvärderats i USA och Storbritannien. Kostnaden per förhindrat fall i USA var 1,7 miljoner kronor och per vunnet levnadsår i Storbritannien kronor. Interventioner i syfte att främja säkrare sexvanor kan vara kostnadseffektiva. En skolbaserad intervention ledde till ökad användning av kondom och p-piller. En satsad krona på interventionen gav 2,65 sparade kronor i minskade kostnader för sjukvård och andra samhällskostnader. Ett program med att dela ut gratis kondomer i ett samhälle i USA gav stora hälsovinster och nettobesparingar för samhället. Ett program som stimulerade unga kvinnor att använda preventivmedel gav stora nettovinster tack vare minskade kostnader för STI-behandling och aborter. 17

20 Skadeförebyggande arbete Skador är den vanligaste orsaken till död bland barn, ungdom och yngre vuxna personer dör årligen beroende på skador. Detta trots att antalet dödsolyckor minskat med 90 procent under de senaste 50 åren tack vare förebyggande insatser. Bland äldre är fallolyckor en vanlig orsak till ohälsa eller dödsfall äldre personer dör årligen i fallolyckor. Sjukvård för äldre på grund av fallolyckor kostar 4,7 miljarder kronor per år. Samhällskostnaden för en person som drabbas av höftfraktur är närmare kronor. Skadeförebyggande insatser kräver ofta samarbete mellan många huvudmän. Ett svenskt exempel är skadepreventivt arbete i Motala. 10 miljoner kronor investerades för att minska skador främst bland unga och äldre. Insatser gjordes inom områdena trafiksäkerhet, idrott, fritid och arbetsmiljö. Den årliga samhällskostnaden för skador hade några år senare minskat med 20 miljoner kronor (17 procent). En ekonomisk kalkyl har gjorts för ett sjukvårdsområde i Stockholm baserat på erfarenheter från skadepreventivt arbete. Den visar att en investering på 10 miljoner kronor minskar de årliga kostnaderna för landstinget med lika mycket och därtill miljoner kronor för berörda arbetsgivare. Program för att främja fysisk aktivitet bland äldre kan vara kostnadseffektiva för att förhindra fallolyckor. Se avsnitt fysisk aktivitet. Tandhälsa För 25 år sedan hade svenska barn högst kariesprevalens i världen. Tack vare olika preventiva åtgärder har nu svenska barn bland de friskaste tänderna. Kariesförekomsten varierar dock mycket mellan olika socioekonomiska grupper. Tandvården kostar årligen 12 miljarder i direkta kostnader varav 1,3 miljarder är för preventiva insatser. 18

21 Det finns starka bevis för att förebyggande insatser är effektiva i att förhindra karies. Speciellt gäller det daglig användning av fluortandkräm. Trots att samhället satsar stora resurser saknas ekonomiska analyser av det förebyggande arbetet. Mödra- och barnhälsovård Mödra- och barnhälsovård har långa traditioner i Sverige. Idag har nästan alla blivande mödrar och nyfödda barn kontakt med barnhälsovården. Spädbarnsdödligheten är bland de lägsta i världen. En okomplicerad graviditetsövervakning beräknas kosta kronor och kostnaden för barnhälsovården uppgår till kronor per barn och år. Det finns internationella studier för enskilda insatser inom mödra- och barnhälsovårdens område. Stöd till blivande mödrar att sluta röka är utvärderat, se avsnitt om tobak. Några ekonomiska utvärderingar av den svenska modellen för mödra- och barnhälsovård finns inte. Kombinerade metoder Ofta är samhällskostnader för ohälsa beräknade för enskilda sjukdomar, men kostnaden är sällan relaterade till levnadsvanor. Några försök till kostnadsberäkningar för ogynnsamma levnadsvanor finns dock. I en studie i USA har samband mellan levnadsvanor och sjukvårdskonsumtion analyserats. Den visade att 25 procent av sjukvårdskostnaderna kunde relateras till riskfaktorer som beror på levnadsvanor som stress, högt blodtryck, kolesterolhalt, övervikt, rökning m.m. I en svensk studie av det s.k. Norsjöprojektet visades effekten av en bred intervention i ett samhälle i syfte att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Programmet var både inriktat på hela befolkningen och riskgrupper och hade en bred ansats med många aktörer. Bl.a. ingick screening av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar och rådgivning om levnadsvanor. Kolesterolhalten i blodet minskade med 20 procent för befolkningen. Utifrån det gjordes olika antaganden om minskat antal insjuknande och förtidig död. 19

22 Kostnaden per vunnet levnadsår varierade från kronor till en nettobesparing beroende på vilket antagande som gjordes. Det finns många amerikanska studier om hur hälsofrämjande insatser på arbetsplatser påverkar sjukvårdskonsumtionen. Effekten redovisas oftast i minskad sjukvårdskostnad. En av studierna omfattade pensionerade bankanställda i USA som fick informationsmaterial om levnadsvanor, individuella råd utifrån den egna situationen m.m. Varje satsad krona återbetalades med 5 kronor i form av minskad sjukvårdskostnad. I en annan amerikansk studie följdes kommunalt anställda i fem år. De erbjöds ett program som bestod av medicinsk screening, stöd för viktminskning, stresshantering, hjälp att sluta röka, blodtrycksbehandling, sänkning av kolesterolhalt, konditionstest, fysisk aktivitet och hjälp med ryggbesvär. Varje satsad krona gav 3,50 kronor tillbaka i minskade sjukvårdskostnader. I ett försök att öka graden av egenvård följdes ett program med skriven information i kombination med individuell rådgivning. En satsad krona gav tre tillbaka i minskad sjukvårdskostnad. Hälsoupplysning har provats bland anställda i ett större företag i USA. Upplysningen gavs till personer med hög risk för ohälsa med hjälp av skriftligt material och personlig rådgivning. Till personer med låg risk för ohälsa gavs information genom erbjudande av telefonkonsultationer. En satsad krona gav fem tillbaka i lägre sjukvårdskostnader. I ett stort reseföretag i USA erbjöds anställda ett program med både livsstilspåverkan och egenvårdsupplysning i kombination med sociala aktiviteter och tillgång till träningsfaciliteter. Varje satsad krona gav 3,40 kronor tillbaka i form av minskad sjukvårdskostnad, lägre försäkringskostnader och minskad kostnad för sjukfrånvaro. 20

23 Diskussion och rekommendationer Hur kommer det sig att förebyggande arbete inte genomförs, trots hög prioritering i policydokument i Riksdag i och landsting och att kostnadseffektiva metoder finns? Här följer tänkbara orsaker: Behandlande insatser finansieras till största delen med skatteintäkter, medan förändring av levnadsvanor kräver insatser av berörda personer. Det gäller såväl ekonomiskt, tidsmässigt som obehaget att ändra vanor. Därför styrs efterfrågan till de behandlande alternativen. Läkemedelsindustrin satsar stora belopp på att marknadsföra farmakologiska behandlingsformer. Motsvarande reklam för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser saknas. Politiker och andra beslutsfattare har kunskaper främst om sjukvård. Utbildningssatsningar om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder är få. Hälso- och sjukvårdspersonalens utbildning är främst inriktad på behandling och i mycket begränsad utsträckning inriktad på hälsofrämjande och förebyggande insatser (undantag finns dock). För att jobba hälsofrämjande och förebyggande krävs ofta andra metoder än de som utbildningen täcker. Lokalt kan det finnas en annan åsikt om vad sjukvården ska göra än vad som hälso- och sjukvårdslagen och prioriteringsbetänkan dena uttrycker. Argument som När ekonomin är dålig måste vi koncentrera oss på vårt huvuduppdrag (underförstått behandling), Vi kan bara prioritera de svårast sjuka eller Förebyggande insatser faller inte inom vårt uppdrag har nog de flesta hört. Insatser har olika status bland professionerna. Teknologiskt avancerade insatser har ofta hög och förebyggande insatser oftast låg status. Förebyggande insatser kräver ofta samarbete mellan flera huvudmän och det är vanligt att det är andra än de som finansierar det förebyggande arbetet som får de ekonomiska fördelarna. 21

FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård

FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård Redaktionen Lars Hagberg Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting 019-602 58 00 lars.hagberg@orebroll.se

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Inriktningsrapport. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Inriktningsrapport. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Inriktningsrapport En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland 1 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 De fyra största riskfaktorerna... 5 Faktorer som påverkar

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer

Ett mer hälsofrämjande landsting. Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning

Ett mer hälsofrämjande landsting. Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning Ett mer hälsofrämjande landsting Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning November 2005 Folkhälsoenheten är samordningsansvarig för denna förstudie. Arbetet har pågått under hösten 2005. Arbetsgruppen

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Faktor som påverkar hälsotillståndet. Nedanstående figur används ofta för att beskriva hälsans bestämningsfaktorer.

Faktor som påverkar hälsotillståndet. Nedanstående figur används ofta för att beskriva hälsans bestämningsfaktorer. Centrala begrepp i folkhälsoarbete Arena Bestämningsfaktor I ett hälsofrämjande arbete talar man om olika arenor där människor samlas och kan nås och påverkas till ett mer hälsosamt liv. En arena kan vara

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

LS-LED05-123

LS-LED05-123 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2005-12-12 LS-LED05-123 111 Definition av begrepp och ansvarsfördelning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande landsting Bakgrund Under perioden augusti 2005 till och med november

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

RMPG Hälsofrämjande strategier

RMPG Hälsofrämjande strategier RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Flyktingsituationen erfarenheter från nationell nivå på FOHM Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Portalparagraf Folkhälsomyndighetens instruktion SFS 2013:1020 Allmänt: 1 Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? 2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård POSITIONSPAPPER Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting vill

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun 2013-2015. Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun 2013-2015. Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun AKTIVITETSPLAN för 2013-2015 Lokala folkhälsorådet i Förkortningar som kan förekomma i texten HVB LSS BUF HIV POSOM STI MI FaR BVC Audit Dudit Hem för vård och boende enligt socialtjänsten Lagen om stöd

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel. Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer