FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård"

Transkript

1 FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård

2 Redaktionen Lars Hagberg Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Susann Jansson Folkhälsoenheten Landstinget Sörmland Bo Simonsson Jahangir Khan Samhällsmedicin Landstingets kansli Landstinget Västmanland Eira Erlingson Forskning och folkhälsa Landstinget Värmland Varför är botad cancer värdefullare än förebyggd? Hälso- och sjukvården kan använda effektivare metoder för att uppnå en god hälsa i befolkningen. Landstingen satsar så gott som alla sina medel på att behandla sjukdom, trots att det ofta är effektivare att förebygga sjukdom. Det sjukdomsförebyggande arbete som förekommer är nästan alltid med medicin, men påverkan på livsstil är många gånger det effektivaste sättet att förbättra befolkningens hälsa. Andra samhällssektorer satsar betydligt mer på att förebygga sjukdom och skador, t.ex. genom att förhindra trafikolyckor och minska skadlig strålning. Varför är botad cancer värdefullare än förebyggd? Varför är förebyggd hjärtinfarkt med medicin värdefullare än förebyggd med ändrad livsstil? Varför är förebyggda trafikskador värdefullare än förebyggda livsstilsskador? Är dessa prioriteringar bra för befolkningen? Grafisk form Christer Carlmark Forskning och folkhälsa Landstinget Värmland Tryckt hos: Tryckeri AB Knappen, Karlstad 2004

3 FÖREBYGGA eller BOTA Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård 1

4 Definitioner Folkhälsa = Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelningen av hälsan. Folkhälsovetenskap = Tvärvetenskapligt område som studerar samhällsstrukturen, arbetslivet, miljöns och vårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa liksom hälso- och sjukvårdens effektivitet. Hälsofrämjande arbete = Den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Sjukdomsförebyggande arbete = Insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar. Jämlikhet i hälsa = Avsaknad av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön. BMI = Body Mass Index, vilket står för kroppsvikt i relation till längd. Det räknas ut enligt följande: vikt i kg / längd i meter2. BMI 18,5-25 definieras som normalvikt 2

5 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 5 Hur ska hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder prioriteras?... 8 Hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag...10 Kostnadseffektiva metoder Diskussion och rekommendationer

6 Inledning Det är inte lätt att förutsäga vad som ska hända i framtiden, men en sak är säker. Vi kommer att ha begränsade resurser. De medicinskt tekniska metoderna blir allt fler och avancerade samtidigt som vårdbehoven ökar i och med att befolkningen blir äldre. Vidare ökar kunskapen om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder. De olika insatserna ställs mot varandra och ofta märks hälsokonsekvenserna först efter lång tid. Prioritering och effektivt resursutnyttjande är ett måste, men hur går vi till väga för att avgöra vilka insatser som är effektivast och gör mest nytta för befolkningen? Hälsoekonomiska analyser kan förbättra underlaget för beslut om vilka insatser som ska göras. Denna rapport är en sammanfattning av huvudrapporten Förebygga eller bota Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvården. Den finns som PDF-fil på eller kan beställas från Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, Referenser finns endast i huvudrapporten. Målgruppen är beslutsfattare i hälso- och sjukvården. Rapporten kan användas för att öka kännedomen om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder och som underlag för ställningstagande om insatser. 4

7 Bakgrund I regeringens beslut Mål för folkhälsan är ett av målområdena En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Regeringen konstaterar att hälso- och sjukvården i sitt arbete ska utgå från hälsans bestämningsfaktorer och på så sätt bidra till mindre sjukdom, mindre handikapp och mindre smärta, men också underlätta för den kroniskt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom. Sjukdom ska förebyggas genom att stödja individer eller grupper med ökad sårbarhet, samt genom att på befolkningsnivå stödja en jämlik hälsoutveckling. En hälsoorientering medför en förskjutning i synen på vilka arbetssätt som är effektivast. Därför behöver hälso- och sjukvården utforma strategier som utvecklar det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och som bidrar till en generellt sett effektivare hälso- och sjukvård. I propositionen konstateras att sjukvården, främst genom primärvården, har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen. Inom Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro län (CDUST) samverkar samhällsmedicinska avdelningar och folkhälsoenheter i strävan att verka utifrån regeringens beslut. En viktig del är att sprida kunskaper om effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder till verksamma inom hälso- och sjukvårdsenheter och till politiker. De metoder som är intressanta är de som både har stor inverkan på befolkningens hälsa och är kostnadseffektiva. Det kan t.ex. gälla för metoder att förebygga ohälsa beroende på hög alkoholkonsumtion, tobaksbruk, fysisk inaktivitet, dåliga matvanor och skador. I följande diagram, avseende invånarna i CDUST, redovisas indikatorer för några påverkbara levnadsvanor som har stor betydelse för hälsan. 5

8 Andel av befolkningen inom CDUST-länen med risk för ohälsa beoende på levnadsvanor 100% 80% 60% 40% 20% Fysiskt inaktiva Berusningsdrickare Rökare Överviktiga Dåliga matvanor 0% Män Kvinnor Män Kvinnor år år Fysiskt inaktiva = Motionerar mindre än 1 gång/vecka. Berusningsdrickare= Dricker motsvarande 2 flaskor vin eller mer vid ett och samma tillfälle minst 1 gång/månad. Rökare = Feströkare eller vanerökare. Överviktiga = BMI över 25. Motsvarar 73 kg eller mer för en 170 cm lång person. Dåliga matvanor = Missar någon måltid i stort sett varje dag. Anses vara en viktig indikator på generellt dåliga matvanor. Syftet med rapporten är att sammanställa studier som belyser kostnadseffektivitet för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder. Sammanställningen är avgränsad till metoder som inte bygger på läkemedelsbehandling eller vaccin. Områden som redovisas är: Tobak Kost och övervikt Fysisk aktivitet Alkohol Sexuell överförbara infektioner Skadeförebyggande arbete Tandhälsa Mödra- och barnhälsovård Kombinerade metoder 6

9 Denna skrift behandlar metoders kostnadseffektivitet. Det finns också utvärderingar av förebyggande insatser som visar att de har effekt, men när effekten inte relateras till kostnaden för insatsen har resultatet av utvärderingarna inte tagits med i denna rapport. Sammanställningen inkluderar metoder som kan ingå i hälso- och sjukvårdens verksamhet och bygger på litteratursökning i Medline. 7

10 Hur ska hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser prioriteras? Ägnar sig hälso- och sjukvården åt förebyggande insatser bara när det finns pengar över eller när det finns en läkare med specialintresse för prevention? Frågan är om sjukvården ska ha som mål en god vård och behandling eller en god hälsa i befolkningen? Landstingens uppdrag utgår från hälsooch sjukvårdslagen som anger att det övergripande målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (2 ). Landstingen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget och även i övrigt verka för god hälsa i hela befolkningen (3 ). Således är en god hälsa i befolkningen målet och en god vård och behandling ett av flera medel att nå målet. Prioritering av hälso- och sjukvårdens uppgifter utreddes av den s.k. prioriteringsutredningen och ledde till betänkandena Vårdens svåra val och Prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Prioriteringar ska bygga på en etisk plattform bestående av människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Den första principen innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktion i samhället. Den andra att resurserna ska fördelas efter behov, vilket innebär att människor med de svåraste sjukdomarna och sämsta livskvaliteten ska prioriteras. Principen om kostnadseffektivitet innebär att vid val av verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet, eftersträvas. Principen är underordnad de två andra principerna. Baserat på den etiska plattformen görs i betänkandena indelning i prioriteringsgrupper efter angelägenhetsgrad och i Prioriteringar inom hälso- och sjukvården preciseras följande fyra grupper: 8

11 1. Vård av livshotande sjukdomar, sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi. 2. Prevention, habilitering och rehabilitering. 3. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. 4. Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Viktiga utgångspunkter i betänkandena är att livskvalitets- och hälsorelaterade behov likställs. Vidare att alla effektiva åtgärder likställs: När en sjukdoms- eller diagnosgrupp har hög prioritet gäller det samtliga effektiva åtgärder: diagnostik, behandling, omvårdnad, habilitering/ rehabilitering och prevention. Prioriteringsutredningen hade problem med att samtidigt diskutera prioritering av definierade sjukdomsgrupper (t ex hjärt-kärlsjukdomar) och generell påverkan på levnadsvanor och livsvillkor. T.ex. är det effektivt att ge råd om att sluta röka för att minska risken för hjärtinfarkt, men samtidigt minskar risken för stroke, cancer mm. Därför är prevention inom sjukdomsgruppen likställd med andra effektiva metoder samtidigt som prevention i allmänhet har en egen plats i prioriteringsordningen. Noterbart är att prevention prioriteras före mycket av den vård som idag ges. Den största andelen av insatserna i primärvården ligger enligt en undersökning i Örebro inom prioriteringsgrupp 3. 9

12 Hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Hälsoekonomi brukar definieras som ekonomisk vetenskap tillämpad på området hälsa. Det som är speciellt med hälsoekonomi är att intäkterna är i form av hälsovinster, vilket oftast inte går att uttrycka i pengar. Hälsovinstens betydelse för att minska samhällets kostnader för sjukvård och sjukskrivning kan beskrivas, men däremot är det svårt att i pengar beskriva hälsovinstens egenvärde för berörda personer. Vilken hälsovinst är det som vi vill uppnå? Är det hälsa i form av att vi är fria från sjukdom eller är det hälsa i vidare bemärkelse, t.ex. välbefinnande? En del hävdar att det är hälsorelaterad livskvalitet som ska eftersträvas. I den hälsopolitiska debatten förekommer ofta inlägg om att insatser behövs för att minska offentliga utgifter på grund av nedsatt hälsa. Vid prioritering av vilka patienter som ska få vård är det dock individens behov som ska vara avgörande. Hur ska hälsovinsten för individen värderas i relation till offentliga utgifter och produktivitet? Ska offentliga medel för hälso- och sjukvård i första hand användas i syfte att höja produktiviteten i samhället eller höja livskvaliteten för befolkningen? Dessa normativa frågor ska styras av vårt samhälles värderingar, men konsensus saknas. De lagar, riktlinjer och mål som finns ifrågasätts och följs inte alltid i praktiken. Hälsoekonomiska analyser görs genom att studera hälsoläget innan och efter en insats, beräkna kostnaderna för insatsen och jämföra hälsovinster och kostnader för alternativa insatser. Enklast är det att tolka analyser som beskriver såväl kostnader, besparingar som hälsovinster i pengar. Eftersom det ofta är svårt att i pengar mäta vad hälsovinsten betyder för individen har andra analysmetoder utvecklats. I dessa relateras kostnaden till mått för hälso- och livskvalitetsvinster. Ett vanligt sätt att uttrycka hälsovinst är i vunna levnadsår. Många gånger är det otillräckligt att uttrycka vinsten i levnadsår och därför 10

13 har begreppet utvecklats till kvalitetsjusterade levnadsår, vanligen kallat QALY (quality adjusted life years). Måttet bygger på att ett år med bästa tänkbara hälsa har värdet 1 och ett år med sämsta tänkbara hälsa (i princip död) har värdet 0. Olika tillstånd däremellan har ett värde mellan 0 och 1. Värderingen kan göras av berörda patienter, personer som inte har hälsoproblemet och/eller en expertpanel. Exempel Ett sjukdomsförebyggande program förhindrar att en person drabbas av diabetes i 50-årsåldern. Insjuknande i diabetes kan t.ex. anses sänka livskvaliteten från 1 till 0,8 och kanske förkorta livet med två år. Personen har i 50-årsåldern en förväntad återstående livslängd på 32 år. Det innebär att kvalitetsvinsten av det sjukdomsförebyggande programmet är 30 år med 0,2 (1-0,8 = 0,2) och två år med 1 (för två år längre livslängd), dvs. 8 kvalitetsjusterade levnadsår. Om programmet kostade kr blir kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår kr ( / 8). Det finns flera aspekter att beakta vid tolkning av hälsoekonomiska analyser. Utvärderingar görs nästan undantagslöst i begränsade populationer och ofta är det svårt att generalisera resultatet till andra grupper. Analyserna har vanligtvis ett samhällsekonomiskt perspektiv, vilket innebär att kostnader och besparingar för en insats kan beröra olika delar av samhället. Ett förhållande som kan uppstå är att en insats, som är kostnadseffektiv ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, belastar sjukvården med så stora kostnader att den inte ryms inom landstingets budget för att besparingarna tillfaller andra. T.ex. kan skadeförebyggande insatser medföra kostnader för kommunen och besparingar för sjukvården medan medicinsk rehabilitering medför kostnader för sjukvården och besparingar för arbetsgivare och staten. En annan aspekt att beakta är hur hälsovinster idag värderas jämfört med hälsovinster imorgon. Är ett vunnet levnadsår om tio år lika mycket värt som ett vunnet levnadsår detta år? Likaså behöver olika grad av osäkerhet värderas. Värderar vi två vunna levnadsår som uppstår med 50 procent sannolikhet lika högt som ett vunnet levnadsår som är 100 procent säkert? Hälsovinster av förebyggande insatser uppstår oftast långt fram i tiden och är osäkrare än hälsovinster som är ett resultat av behandling och uppstår nära i tiden. 11

14 Kostnadseffektivitet är en av flera aspekter som ska beaktas i ett beslut om vilka insatser som ska prioriteras. Hälsoekonomiska analyser är värdefulla underlag för beslut, men ska tolkas med viss försiktighet. 12

15 Kostnadseffektiva metoder Här följer en sammanfattning av den inventering av vetenskapliga studier om kostnadseffektiva metoder som gjorts. För varje avsnitt presenteras hälsokonsekvenser, samhällskostnader och en sammanfattning av kostnadseffektiva metoder. Tobak 19 procent av kvinnorna och 16 procent av männen i Sverige är vanerökare och dör varje år på grund av rökning. En rökare kan under sin livstid kosta samhället närmare en miljon kronor mer än icke rökare, dvs. utöver vad tobaksskatten finansierar. Det beror på större sjuklighet vilket leder till mer kostnader för sjukskrivning och sjukvårdskonsumtion. En undersökning visar att en rökare kostar arbetsgivaren cirka kronor extra per år beroende på sjukfrånvaro och rökpauser. Det finns ett stort antal analyser av insatser att förmå personer att sluta röka. De visar på låg kostnad per vunnet levnadsår, trots att alla aspekter inte är beaktade. Om samtliga aspekter beaktas skulle de flesta utvärderingar visa på både förbättrad hälsa och livskvalitet för individen och besparingar för samhället. Flera studier visar på kostnadseffektivitet enbart ur aspekten hjärt- och kärlsjukdom. Ett rökavvänjningsprogram efter hjärtinfarkt med sju samtal med specialutbildad sjuksköterska visade på hög andel som slutade röka till en kostnad av kronor per vunnet levnadsår. I en annan studie jämfördes tre alternativa rökavvänjningsåtgärder rökslutarkurs, rökslutartävling och ett självhjälpspaket. Alla hade en kostnadseffektivitet på cirka kronor per vunnet levnadsår. Särskilt kostnadseffektivt är rökavvänjning för gravida. En studie visar att den minskade kostnaden för vård av för tidigt födda barn är tre gånger så stor som kostnaden för programmet. 13

16 Exemplen avseende stöd att sluta röka är många, men redovisas inte här. Det är nästan alltid kostnadseffektivt att satsa på systematiskt stöd att sluta röka. Däremot saknas studier som visar kostnadseffektivitet för insatser att förhindra att ungdomar börjar röka. Kost och övervikt Enligt WHO är fem av de tio största riskfaktorerna för ohälsa relaterade till matvanor och 10 procent av sjukdomsbördan beror på kostrelaterade faktorer. Andelen överviktiga ökar snabbt och nu är hälften av befolkningen i Sverige överviktig. Övervikt och dålig kost beräknas orsaka 2 procent av hälso- och sjukvårdskostnader, vilket är 3 miljarder kronor per år. De största samhällskostnaderna utgörs dock av sjukfrånvaro. De flesta preventiva program är inriktade på att minska hjärt- och kärlsjukdomar genom sänkt kolesterol. Flera studier visar att kostrelaterade behandlingsmetoder är kostnadseffektivare än läkemedel när det gäller att sänka kolesterolhalten. En jämförelse av kolesterolbehandling med lösbara fibrer och medicinering var den första metoden nästan sju gånger effektivare kronor per vunnet levnadsår mot kronor. I övrigt är de flesta program inriktade på viktminskning för överviktiga personer. En jämförelse finns mellan kostrådgivning, beteendeterapi och lågkaloridiet. Kostnadseffektivast var kostrådgivning i kombination med beteendeterapi. Kostnaden var cirka 50 kronor per minskat kilo. I en jämförelse mellan avancerat dietprogram i kombination med stöd från dietist, enkelt dietprogram och dietprogram i kombination med medicinering, var den förstnämnda kostnadseffektivast. Kostnaden per vunnet levnadsår var kronor, medan motsvarande kostnad för enkelt dietprogram var kronor och kronor för dietprogram i kombination med medicinering. Det finns inga studier som visar på kostnadseffektiva metoder att förhindra att övervikt eller fetma uppstår. 14

17 Kostrådgivning är ett kostnadseffektivt sätt att minska vikt på kort sikt. Flera studier visar på viktminskning till en kostnad på kronor per procent viktnedgång. De långsiktiga effekterna är dock ofta okända. Det finns inga studier av kostnadseffektivt för metoder att förhindra att övervikt eller fetma uppstår. Fysisk aktivitet Fysisk inaktivitet beräknas orsaka 6 procent av sjukdomsbördan för män och 3 procent för kvinnor i Sverige. Av dödsfallen i hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och tjocktarmscancer uppskattas en tredjedel bero på fysisk inaktivitet. 2 3 procent av sjukvårdkostnaderna tros bero på en fysiskt inaktiv livsstil. I den senaste befolkningsundersökningen inom CDUST motionerade bara 13 procent av männen och 11 procent av kvinnorna på önskvärd nivå. I en amerikansk artikel visas att om 10 procent av befolkningen börjar promenera tre gånger per vecka minskar samhällskostnaderna i USA för hjärt- och kärlsjukdomar med, omräknat till Sveriges befolkning, cirka 2 miljarder kronor. I en annan kalkyl visas att vinsten är mer än ett levnadsår per person (man) som börjar jogga eller på annat sätt förbrukar kcal per vecka genom motion (motsvarar ca 25 km promenad eller jogging). I båda dessa kalkyler är vinsterna enbart relaterade till hjärt- och kärlsjukdomar. Andra väl belagda effekter som exempelvis minskad sjuklighet i diabetes typ II har inte beaktats. Svagheten med kalkylerna är att de inte visar på en fungerande metod att påverka befolkningen. De bygger på antagande om stort och uthålligt deltagande som kanske inte finns i verkligheten. I ett primärvårdsbaserat försök där läkare erbjöd fysiskt inaktiva patienter ett program med 10 veckors fysisk träning, var kostnaden kronor per person som fortfarande var aktiv efter 8 månader. Flera analyser visar att det är kostnadseffektivt med insatser för att stimulera äldre till ökad fysisk aktivitet. I en studie visades att antalet fallolyckor i hemmet kunde minskas med 46 procent genom instruktioner om 15

18 gymnastikprogram och uppmuntran från distriktssköterska. En annan utvärderingen visade effekten av ledarledd träning för äldre två gånger per vecka. Kostnaden uppskattades till kronor per vunnet levnadsår. I båda programmen täckte minskningen av sjukvårdskostnaderna nästan hela programkostnaden. Alkohol Överkonsumtion av alkohol har allvarlig inverkan på hälsan, t.ex. ökar risken för förtida död med 3 7 gånger. I den senaste befolkningsundersökningen inom CDUST uppgav 25 procent av personerna i åldersgruppen år att de varje månad berusningsdricker (motsvarande 2 vinflaskor eller mer). En uppskattning för Västmanlands län visar att den årliga kostnaden för kommun och landsting för alkoholkonsumtion är miljoner kronor. En beräkning på nationell nivå, som inkluderar hela den offentliga verksamheten, uppskattar kostnaderna till 100 miljarder per år. Rådgivning av läkare till högkonsumenter inklusive kostnader för screening efter högkonsumenter har utvärderats. Om endast 1 procent av de som får rådgivning minskar sin alkoholkonsumtion från hög till måttlig nivå är kostnaden kronor per vunnet levnadsår. Om 10 procent minskar sin konsumtion till måttlig nivå är besparingarna högre än kostnaden för programmet. I en australiensisk studie visas effektiviteten för ett program som inkluderar påverkan på läkare att föra motivationssamtal, träning och stöd för läkare att föra samtalen samt tid för samtalen. Kostnadseffektiviteten beräknades vara 100 kronor per vunnet levnadsår. En amerikansk studie visar effekten av rådgivning till högkonsumenter mätt i minskade kostnader för sjukvård, rättsväsende och trafikolyckor. Varje satsad krona gav 5,60 kronor tillbaka i besparingar. 16

19 Sexuellt överförbara infektioner (STI) Närmare personer i Sverige har fått diagnosen HIV. Sjukvårdskostnaden per HIV-infekterad beräknas till cirka kronor per år. Klamydia har det senaste fem åren ökat kraftigt. Nu ligger incidensen på per år. Okomplicerad klamydia beräknas kosta 12 miljoner per år. Klamydiascreening görs i syftena tidig upptäckt för behandling och förhindrande av smittspridning. Det förebyggande syftet är aktuellt för denna rapport, men båda effekterna påverkar kostnadseffektiviteten. Sex studier visar på god kostnadseffektivitet i ett behandlande perspektiv, speciellt om klamydiaprevalensen är högre än 3 procent. I Sverige är prevalensen 2,3 procent för kvinnor i åldersgruppen år. På en del orter kan klamydiascreening vara en kostnadseffektiv metod. Amerikanska undersökningar tyder dock på att upplysning till partner är en kostnadseffektivare metod än screening. Åtminstone gäller det för att förhindra syfilissmitta. HIV-screening av gravida i syfte att förhindra att smitta överförs till fostret har utvärderats i USA och Storbritannien. Kostnaden per förhindrat fall i USA var 1,7 miljoner kronor och per vunnet levnadsår i Storbritannien kronor. Interventioner i syfte att främja säkrare sexvanor kan vara kostnadseffektiva. En skolbaserad intervention ledde till ökad användning av kondom och p-piller. En satsad krona på interventionen gav 2,65 sparade kronor i minskade kostnader för sjukvård och andra samhällskostnader. Ett program med att dela ut gratis kondomer i ett samhälle i USA gav stora hälsovinster och nettobesparingar för samhället. Ett program som stimulerade unga kvinnor att använda preventivmedel gav stora nettovinster tack vare minskade kostnader för STI-behandling och aborter. 17

20 Skadeförebyggande arbete Skador är den vanligaste orsaken till död bland barn, ungdom och yngre vuxna personer dör årligen beroende på skador. Detta trots att antalet dödsolyckor minskat med 90 procent under de senaste 50 åren tack vare förebyggande insatser. Bland äldre är fallolyckor en vanlig orsak till ohälsa eller dödsfall äldre personer dör årligen i fallolyckor. Sjukvård för äldre på grund av fallolyckor kostar 4,7 miljarder kronor per år. Samhällskostnaden för en person som drabbas av höftfraktur är närmare kronor. Skadeförebyggande insatser kräver ofta samarbete mellan många huvudmän. Ett svenskt exempel är skadepreventivt arbete i Motala. 10 miljoner kronor investerades för att minska skador främst bland unga och äldre. Insatser gjordes inom områdena trafiksäkerhet, idrott, fritid och arbetsmiljö. Den årliga samhällskostnaden för skador hade några år senare minskat med 20 miljoner kronor (17 procent). En ekonomisk kalkyl har gjorts för ett sjukvårdsområde i Stockholm baserat på erfarenheter från skadepreventivt arbete. Den visar att en investering på 10 miljoner kronor minskar de årliga kostnaderna för landstinget med lika mycket och därtill miljoner kronor för berörda arbetsgivare. Program för att främja fysisk aktivitet bland äldre kan vara kostnadseffektiva för att förhindra fallolyckor. Se avsnitt fysisk aktivitet. Tandhälsa För 25 år sedan hade svenska barn högst kariesprevalens i världen. Tack vare olika preventiva åtgärder har nu svenska barn bland de friskaste tänderna. Kariesförekomsten varierar dock mycket mellan olika socioekonomiska grupper. Tandvården kostar årligen 12 miljarder i direkta kostnader varav 1,3 miljarder är för preventiva insatser. 18

21 Det finns starka bevis för att förebyggande insatser är effektiva i att förhindra karies. Speciellt gäller det daglig användning av fluortandkräm. Trots att samhället satsar stora resurser saknas ekonomiska analyser av det förebyggande arbetet. Mödra- och barnhälsovård Mödra- och barnhälsovård har långa traditioner i Sverige. Idag har nästan alla blivande mödrar och nyfödda barn kontakt med barnhälsovården. Spädbarnsdödligheten är bland de lägsta i världen. En okomplicerad graviditetsövervakning beräknas kosta kronor och kostnaden för barnhälsovården uppgår till kronor per barn och år. Det finns internationella studier för enskilda insatser inom mödra- och barnhälsovårdens område. Stöd till blivande mödrar att sluta röka är utvärderat, se avsnitt om tobak. Några ekonomiska utvärderingar av den svenska modellen för mödra- och barnhälsovård finns inte. Kombinerade metoder Ofta är samhällskostnader för ohälsa beräknade för enskilda sjukdomar, men kostnaden är sällan relaterade till levnadsvanor. Några försök till kostnadsberäkningar för ogynnsamma levnadsvanor finns dock. I en studie i USA har samband mellan levnadsvanor och sjukvårdskonsumtion analyserats. Den visade att 25 procent av sjukvårdskostnaderna kunde relateras till riskfaktorer som beror på levnadsvanor som stress, högt blodtryck, kolesterolhalt, övervikt, rökning m.m. I en svensk studie av det s.k. Norsjöprojektet visades effekten av en bred intervention i ett samhälle i syfte att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Programmet var både inriktat på hela befolkningen och riskgrupper och hade en bred ansats med många aktörer. Bl.a. ingick screening av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar och rådgivning om levnadsvanor. Kolesterolhalten i blodet minskade med 20 procent för befolkningen. Utifrån det gjordes olika antaganden om minskat antal insjuknande och förtidig död. 19

22 Kostnaden per vunnet levnadsår varierade från kronor till en nettobesparing beroende på vilket antagande som gjordes. Det finns många amerikanska studier om hur hälsofrämjande insatser på arbetsplatser påverkar sjukvårdskonsumtionen. Effekten redovisas oftast i minskad sjukvårdskostnad. En av studierna omfattade pensionerade bankanställda i USA som fick informationsmaterial om levnadsvanor, individuella råd utifrån den egna situationen m.m. Varje satsad krona återbetalades med 5 kronor i form av minskad sjukvårdskostnad. I en annan amerikansk studie följdes kommunalt anställda i fem år. De erbjöds ett program som bestod av medicinsk screening, stöd för viktminskning, stresshantering, hjälp att sluta röka, blodtrycksbehandling, sänkning av kolesterolhalt, konditionstest, fysisk aktivitet och hjälp med ryggbesvär. Varje satsad krona gav 3,50 kronor tillbaka i minskade sjukvårdskostnader. I ett försök att öka graden av egenvård följdes ett program med skriven information i kombination med individuell rådgivning. En satsad krona gav tre tillbaka i minskad sjukvårdskostnad. Hälsoupplysning har provats bland anställda i ett större företag i USA. Upplysningen gavs till personer med hög risk för ohälsa med hjälp av skriftligt material och personlig rådgivning. Till personer med låg risk för ohälsa gavs information genom erbjudande av telefonkonsultationer. En satsad krona gav fem tillbaka i lägre sjukvårdskostnader. I ett stort reseföretag i USA erbjöds anställda ett program med både livsstilspåverkan och egenvårdsupplysning i kombination med sociala aktiviteter och tillgång till träningsfaciliteter. Varje satsad krona gav 3,40 kronor tillbaka i form av minskad sjukvårdskostnad, lägre försäkringskostnader och minskad kostnad för sjukfrånvaro. 20

23 Diskussion och rekommendationer Hur kommer det sig att förebyggande arbete inte genomförs, trots hög prioritering i policydokument i Riksdag i och landsting och att kostnadseffektiva metoder finns? Här följer tänkbara orsaker: Behandlande insatser finansieras till största delen med skatteintäkter, medan förändring av levnadsvanor kräver insatser av berörda personer. Det gäller såväl ekonomiskt, tidsmässigt som obehaget att ändra vanor. Därför styrs efterfrågan till de behandlande alternativen. Läkemedelsindustrin satsar stora belopp på att marknadsföra farmakologiska behandlingsformer. Motsvarande reklam för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser saknas. Politiker och andra beslutsfattare har kunskaper främst om sjukvård. Utbildningssatsningar om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder är få. Hälso- och sjukvårdspersonalens utbildning är främst inriktad på behandling och i mycket begränsad utsträckning inriktad på hälsofrämjande och förebyggande insatser (undantag finns dock). För att jobba hälsofrämjande och förebyggande krävs ofta andra metoder än de som utbildningen täcker. Lokalt kan det finnas en annan åsikt om vad sjukvården ska göra än vad som hälso- och sjukvårdslagen och prioriteringsbetänkan dena uttrycker. Argument som När ekonomin är dålig måste vi koncentrera oss på vårt huvuduppdrag (underförstått behandling), Vi kan bara prioritera de svårast sjuka eller Förebyggande insatser faller inte inom vårt uppdrag har nog de flesta hört. Insatser har olika status bland professionerna. Teknologiskt avancerade insatser har ofta hög och förebyggande insatser oftast låg status. Förebyggande insatser kräver ofta samarbete mellan flera huvudmän och det är vanligt att det är andra än de som finansierar det förebyggande arbetet som får de ekonomiska fördelarna. 21

FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård

FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård Redaktionen Lars Hagberg Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting 019-602 58 00 lars.hagberg@orebroll.se

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Sammanfattning. Orsaker

Sammanfattning. Orsaker Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? 2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006 Innehåll Inledning 1 Syfte 1 Landstinget Sörmlands definitioner 2 Mål 3 Uppföljning 4 Fördjupning 5 Hälsan globalt

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Klamydia Incidens = fall/100 000 invånare Catch up Smittskyddslagen Mutation

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

BOT-avdrag. Vägen till bättre hälsa och samhällsekonomi

BOT-avdrag. Vägen till bättre hälsa och samhällsekonomi BOT-avdrag Vägen till bättre hälsa och samhällsekonomi Billigare att vara sjukskriven än betala för hälsa - det är dags att införa BOT BOT-avdraget är en skattereform på samma sätt som för ROT- och RUT-avdragen.

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder Nationella riktlinjer EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR Dr Ragnhild I Walther, Dr Stig Norberg - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Rekommendationer Hälsofrämjande - om metoder och

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer