FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård
|
|
- Jan-Olof Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård
2 Redaktionen Lars Hagberg Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län inna.feldman@hss.lul.se Susann Jansson Folkhälsoenheten Landstinget Sörmland Susann.Jansson@lk.dll.se Bo Simonsson Jahangir Khan Samhällsmedicin Landstingets kansli Landstinget Västmanland bo.simonsson@ltvastmanland.se Eira Erlingson Forskning och folkhälsa Landstinget Värmland eira.erlingson@liv.se Varför är botad cancer värdefullare än förebyggd? Hälso- och sjukvården kan använda effektivare metoder för att uppnå en god hälsa i befolkningen. Landstingen satsar så gott som alla sina medel på att behandla sjukdom, trots att det ofta är effektivare att förebygga sjukdom. Det sjukdomsförebyggande arbete som förekommer är nästan alltid med medicin, men påverkan på livsstil är många gånger det effektivaste sättet att förbättra befolkningens hälsa. Andra samhällssektorer satsar betydligt mer på att förebygga sjukdom och skador, t.ex. genom att förhindra trafikolyckor och minska skadlig strålning. Varför är botad cancer värdefullare än förebyggd? Varför är förebyggd hjärtinfarkt med medicin värdefullare än förebyggd med ändrad livsstil? Varför är förebyggda trafikskador värdefullare än förebyggda livsstilsskador? Är dessa prioriteringar bra för befolkningen? Grafisk form Christer Carlmark Forskning och folkhälsa Landstinget Värmland christer.carlmark@liv.se Tryckt hos: Tryckeri AB Knappen, Karlstad 2004
3 FÖREBYGGA eller BOTA Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård 1
4 Definitioner Folkhälsa = Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelningen av hälsan. Folkhälsovetenskap = Tvärvetenskapligt område som studerar samhällsstrukturen, arbetslivet, miljöns och vårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa liksom hälso- och sjukvårdens effektivitet. Hälsofrämjande arbete = Den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Sjukdomsförebyggande arbete = Insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar. Jämlikhet i hälsa = Avsaknad av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön. BMI = Body Mass Index, vilket står för kroppsvikt i relation till längd. Det räknas ut enligt följande: vikt i kg / längd i meter2. BMI 18,5-25 definieras som normalvikt 2
5 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 5 Hur ska hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder prioriteras?... 8 Hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag...10 Kostnadseffektiva metoder Diskussion och rekommendationer
6 Inledning Det är inte lätt att förutsäga vad som ska hända i framtiden, men en sak är säker. Vi kommer att ha begränsade resurser. De medicinskt tekniska metoderna blir allt fler och avancerade samtidigt som vårdbehoven ökar i och med att befolkningen blir äldre. Vidare ökar kunskapen om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder. De olika insatserna ställs mot varandra och ofta märks hälsokonsekvenserna först efter lång tid. Prioritering och effektivt resursutnyttjande är ett måste, men hur går vi till väga för att avgöra vilka insatser som är effektivast och gör mest nytta för befolkningen? Hälsoekonomiska analyser kan förbättra underlaget för beslut om vilka insatser som ska göras. Denna rapport är en sammanfattning av huvudrapporten Förebygga eller bota Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvården. Den finns som PDF-fil på eller kan beställas från Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, Referenser finns endast i huvudrapporten. Målgruppen är beslutsfattare i hälso- och sjukvården. Rapporten kan användas för att öka kännedomen om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder och som underlag för ställningstagande om insatser. 4
7 Bakgrund I regeringens beslut Mål för folkhälsan är ett av målområdena En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Regeringen konstaterar att hälso- och sjukvården i sitt arbete ska utgå från hälsans bestämningsfaktorer och på så sätt bidra till mindre sjukdom, mindre handikapp och mindre smärta, men också underlätta för den kroniskt sjuke att leva ett bra liv med sin sjukdom. Sjukdom ska förebyggas genom att stödja individer eller grupper med ökad sårbarhet, samt genom att på befolkningsnivå stödja en jämlik hälsoutveckling. En hälsoorientering medför en förskjutning i synen på vilka arbetssätt som är effektivast. Därför behöver hälso- och sjukvården utforma strategier som utvecklar det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och som bidrar till en generellt sett effektivare hälso- och sjukvård. I propositionen konstateras att sjukvården, främst genom primärvården, har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen. Inom Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro län (CDUST) samverkar samhällsmedicinska avdelningar och folkhälsoenheter i strävan att verka utifrån regeringens beslut. En viktig del är att sprida kunskaper om effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder till verksamma inom hälso- och sjukvårdsenheter och till politiker. De metoder som är intressanta är de som både har stor inverkan på befolkningens hälsa och är kostnadseffektiva. Det kan t.ex. gälla för metoder att förebygga ohälsa beroende på hög alkoholkonsumtion, tobaksbruk, fysisk inaktivitet, dåliga matvanor och skador. I följande diagram, avseende invånarna i CDUST, redovisas indikatorer för några påverkbara levnadsvanor som har stor betydelse för hälsan. 5
8 Andel av befolkningen inom CDUST-länen med risk för ohälsa beoende på levnadsvanor 100% 80% 60% 40% 20% Fysiskt inaktiva Berusningsdrickare Rökare Överviktiga Dåliga matvanor 0% Män Kvinnor Män Kvinnor år år Fysiskt inaktiva = Motionerar mindre än 1 gång/vecka. Berusningsdrickare= Dricker motsvarande 2 flaskor vin eller mer vid ett och samma tillfälle minst 1 gång/månad. Rökare = Feströkare eller vanerökare. Överviktiga = BMI över 25. Motsvarar 73 kg eller mer för en 170 cm lång person. Dåliga matvanor = Missar någon måltid i stort sett varje dag. Anses vara en viktig indikator på generellt dåliga matvanor. Syftet med rapporten är att sammanställa studier som belyser kostnadseffektivitet för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder. Sammanställningen är avgränsad till metoder som inte bygger på läkemedelsbehandling eller vaccin. Områden som redovisas är: Tobak Kost och övervikt Fysisk aktivitet Alkohol Sexuell överförbara infektioner Skadeförebyggande arbete Tandhälsa Mödra- och barnhälsovård Kombinerade metoder 6
9 Denna skrift behandlar metoders kostnadseffektivitet. Det finns också utvärderingar av förebyggande insatser som visar att de har effekt, men när effekten inte relateras till kostnaden för insatsen har resultatet av utvärderingarna inte tagits med i denna rapport. Sammanställningen inkluderar metoder som kan ingå i hälso- och sjukvårdens verksamhet och bygger på litteratursökning i Medline. 7
10 Hur ska hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser prioriteras? Ägnar sig hälso- och sjukvården åt förebyggande insatser bara när det finns pengar över eller när det finns en läkare med specialintresse för prevention? Frågan är om sjukvården ska ha som mål en god vård och behandling eller en god hälsa i befolkningen? Landstingens uppdrag utgår från hälsooch sjukvårdslagen som anger att det övergripande målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (2 ). Landstingen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget och även i övrigt verka för god hälsa i hela befolkningen (3 ). Således är en god hälsa i befolkningen målet och en god vård och behandling ett av flera medel att nå målet. Prioritering av hälso- och sjukvårdens uppgifter utreddes av den s.k. prioriteringsutredningen och ledde till betänkandena Vårdens svåra val och Prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Prioriteringar ska bygga på en etisk plattform bestående av människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Den första principen innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktion i samhället. Den andra att resurserna ska fördelas efter behov, vilket innebär att människor med de svåraste sjukdomarna och sämsta livskvaliteten ska prioriteras. Principen om kostnadseffektivitet innebär att vid val av verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet, eftersträvas. Principen är underordnad de två andra principerna. Baserat på den etiska plattformen görs i betänkandena indelning i prioriteringsgrupper efter angelägenhetsgrad och i Prioriteringar inom hälso- och sjukvården preciseras följande fyra grupper: 8
11 1. Vård av livshotande sjukdomar, sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi. 2. Prevention, habilitering och rehabilitering. 3. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. 4. Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Viktiga utgångspunkter i betänkandena är att livskvalitets- och hälsorelaterade behov likställs. Vidare att alla effektiva åtgärder likställs: När en sjukdoms- eller diagnosgrupp har hög prioritet gäller det samtliga effektiva åtgärder: diagnostik, behandling, omvårdnad, habilitering/ rehabilitering och prevention. Prioriteringsutredningen hade problem med att samtidigt diskutera prioritering av definierade sjukdomsgrupper (t ex hjärt-kärlsjukdomar) och generell påverkan på levnadsvanor och livsvillkor. T.ex. är det effektivt att ge råd om att sluta röka för att minska risken för hjärtinfarkt, men samtidigt minskar risken för stroke, cancer mm. Därför är prevention inom sjukdomsgruppen likställd med andra effektiva metoder samtidigt som prevention i allmänhet har en egen plats i prioriteringsordningen. Noterbart är att prevention prioriteras före mycket av den vård som idag ges. Den största andelen av insatserna i primärvården ligger enligt en undersökning i Örebro inom prioriteringsgrupp 3. 9
12 Hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Hälsoekonomi brukar definieras som ekonomisk vetenskap tillämpad på området hälsa. Det som är speciellt med hälsoekonomi är att intäkterna är i form av hälsovinster, vilket oftast inte går att uttrycka i pengar. Hälsovinstens betydelse för att minska samhällets kostnader för sjukvård och sjukskrivning kan beskrivas, men däremot är det svårt att i pengar beskriva hälsovinstens egenvärde för berörda personer. Vilken hälsovinst är det som vi vill uppnå? Är det hälsa i form av att vi är fria från sjukdom eller är det hälsa i vidare bemärkelse, t.ex. välbefinnande? En del hävdar att det är hälsorelaterad livskvalitet som ska eftersträvas. I den hälsopolitiska debatten förekommer ofta inlägg om att insatser behövs för att minska offentliga utgifter på grund av nedsatt hälsa. Vid prioritering av vilka patienter som ska få vård är det dock individens behov som ska vara avgörande. Hur ska hälsovinsten för individen värderas i relation till offentliga utgifter och produktivitet? Ska offentliga medel för hälso- och sjukvård i första hand användas i syfte att höja produktiviteten i samhället eller höja livskvaliteten för befolkningen? Dessa normativa frågor ska styras av vårt samhälles värderingar, men konsensus saknas. De lagar, riktlinjer och mål som finns ifrågasätts och följs inte alltid i praktiken. Hälsoekonomiska analyser görs genom att studera hälsoläget innan och efter en insats, beräkna kostnaderna för insatsen och jämföra hälsovinster och kostnader för alternativa insatser. Enklast är det att tolka analyser som beskriver såväl kostnader, besparingar som hälsovinster i pengar. Eftersom det ofta är svårt att i pengar mäta vad hälsovinsten betyder för individen har andra analysmetoder utvecklats. I dessa relateras kostnaden till mått för hälso- och livskvalitetsvinster. Ett vanligt sätt att uttrycka hälsovinst är i vunna levnadsår. Många gånger är det otillräckligt att uttrycka vinsten i levnadsår och därför 10
13 har begreppet utvecklats till kvalitetsjusterade levnadsår, vanligen kallat QALY (quality adjusted life years). Måttet bygger på att ett år med bästa tänkbara hälsa har värdet 1 och ett år med sämsta tänkbara hälsa (i princip död) har värdet 0. Olika tillstånd däremellan har ett värde mellan 0 och 1. Värderingen kan göras av berörda patienter, personer som inte har hälsoproblemet och/eller en expertpanel. Exempel Ett sjukdomsförebyggande program förhindrar att en person drabbas av diabetes i 50-årsåldern. Insjuknande i diabetes kan t.ex. anses sänka livskvaliteten från 1 till 0,8 och kanske förkorta livet med två år. Personen har i 50-årsåldern en förväntad återstående livslängd på 32 år. Det innebär att kvalitetsvinsten av det sjukdomsförebyggande programmet är 30 år med 0,2 (1-0,8 = 0,2) och två år med 1 (för två år längre livslängd), dvs. 8 kvalitetsjusterade levnadsår. Om programmet kostade kr blir kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår kr ( / 8). Det finns flera aspekter att beakta vid tolkning av hälsoekonomiska analyser. Utvärderingar görs nästan undantagslöst i begränsade populationer och ofta är det svårt att generalisera resultatet till andra grupper. Analyserna har vanligtvis ett samhällsekonomiskt perspektiv, vilket innebär att kostnader och besparingar för en insats kan beröra olika delar av samhället. Ett förhållande som kan uppstå är att en insats, som är kostnadseffektiv ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, belastar sjukvården med så stora kostnader att den inte ryms inom landstingets budget för att besparingarna tillfaller andra. T.ex. kan skadeförebyggande insatser medföra kostnader för kommunen och besparingar för sjukvården medan medicinsk rehabilitering medför kostnader för sjukvården och besparingar för arbetsgivare och staten. En annan aspekt att beakta är hur hälsovinster idag värderas jämfört med hälsovinster imorgon. Är ett vunnet levnadsår om tio år lika mycket värt som ett vunnet levnadsår detta år? Likaså behöver olika grad av osäkerhet värderas. Värderar vi två vunna levnadsår som uppstår med 50 procent sannolikhet lika högt som ett vunnet levnadsår som är 100 procent säkert? Hälsovinster av förebyggande insatser uppstår oftast långt fram i tiden och är osäkrare än hälsovinster som är ett resultat av behandling och uppstår nära i tiden. 11
14 Kostnadseffektivitet är en av flera aspekter som ska beaktas i ett beslut om vilka insatser som ska prioriteras. Hälsoekonomiska analyser är värdefulla underlag för beslut, men ska tolkas med viss försiktighet. 12
15 Kostnadseffektiva metoder Här följer en sammanfattning av den inventering av vetenskapliga studier om kostnadseffektiva metoder som gjorts. För varje avsnitt presenteras hälsokonsekvenser, samhällskostnader och en sammanfattning av kostnadseffektiva metoder. Tobak 19 procent av kvinnorna och 16 procent av männen i Sverige är vanerökare och dör varje år på grund av rökning. En rökare kan under sin livstid kosta samhället närmare en miljon kronor mer än icke rökare, dvs. utöver vad tobaksskatten finansierar. Det beror på större sjuklighet vilket leder till mer kostnader för sjukskrivning och sjukvårdskonsumtion. En undersökning visar att en rökare kostar arbetsgivaren cirka kronor extra per år beroende på sjukfrånvaro och rökpauser. Det finns ett stort antal analyser av insatser att förmå personer att sluta röka. De visar på låg kostnad per vunnet levnadsår, trots att alla aspekter inte är beaktade. Om samtliga aspekter beaktas skulle de flesta utvärderingar visa på både förbättrad hälsa och livskvalitet för individen och besparingar för samhället. Flera studier visar på kostnadseffektivitet enbart ur aspekten hjärt- och kärlsjukdom. Ett rökavvänjningsprogram efter hjärtinfarkt med sju samtal med specialutbildad sjuksköterska visade på hög andel som slutade röka till en kostnad av kronor per vunnet levnadsår. I en annan studie jämfördes tre alternativa rökavvänjningsåtgärder rökslutarkurs, rökslutartävling och ett självhjälpspaket. Alla hade en kostnadseffektivitet på cirka kronor per vunnet levnadsår. Särskilt kostnadseffektivt är rökavvänjning för gravida. En studie visar att den minskade kostnaden för vård av för tidigt födda barn är tre gånger så stor som kostnaden för programmet. 13
16 Exemplen avseende stöd att sluta röka är många, men redovisas inte här. Det är nästan alltid kostnadseffektivt att satsa på systematiskt stöd att sluta röka. Däremot saknas studier som visar kostnadseffektivitet för insatser att förhindra att ungdomar börjar röka. Kost och övervikt Enligt WHO är fem av de tio största riskfaktorerna för ohälsa relaterade till matvanor och 10 procent av sjukdomsbördan beror på kostrelaterade faktorer. Andelen överviktiga ökar snabbt och nu är hälften av befolkningen i Sverige överviktig. Övervikt och dålig kost beräknas orsaka 2 procent av hälso- och sjukvårdskostnader, vilket är 3 miljarder kronor per år. De största samhällskostnaderna utgörs dock av sjukfrånvaro. De flesta preventiva program är inriktade på att minska hjärt- och kärlsjukdomar genom sänkt kolesterol. Flera studier visar att kostrelaterade behandlingsmetoder är kostnadseffektivare än läkemedel när det gäller att sänka kolesterolhalten. En jämförelse av kolesterolbehandling med lösbara fibrer och medicinering var den första metoden nästan sju gånger effektivare kronor per vunnet levnadsår mot kronor. I övrigt är de flesta program inriktade på viktminskning för överviktiga personer. En jämförelse finns mellan kostrådgivning, beteendeterapi och lågkaloridiet. Kostnadseffektivast var kostrådgivning i kombination med beteendeterapi. Kostnaden var cirka 50 kronor per minskat kilo. I en jämförelse mellan avancerat dietprogram i kombination med stöd från dietist, enkelt dietprogram och dietprogram i kombination med medicinering, var den förstnämnda kostnadseffektivast. Kostnaden per vunnet levnadsår var kronor, medan motsvarande kostnad för enkelt dietprogram var kronor och kronor för dietprogram i kombination med medicinering. Det finns inga studier som visar på kostnadseffektiva metoder att förhindra att övervikt eller fetma uppstår. 14
17 Kostrådgivning är ett kostnadseffektivt sätt att minska vikt på kort sikt. Flera studier visar på viktminskning till en kostnad på kronor per procent viktnedgång. De långsiktiga effekterna är dock ofta okända. Det finns inga studier av kostnadseffektivt för metoder att förhindra att övervikt eller fetma uppstår. Fysisk aktivitet Fysisk inaktivitet beräknas orsaka 6 procent av sjukdomsbördan för män och 3 procent för kvinnor i Sverige. Av dödsfallen i hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och tjocktarmscancer uppskattas en tredjedel bero på fysisk inaktivitet. 2 3 procent av sjukvårdkostnaderna tros bero på en fysiskt inaktiv livsstil. I den senaste befolkningsundersökningen inom CDUST motionerade bara 13 procent av männen och 11 procent av kvinnorna på önskvärd nivå. I en amerikansk artikel visas att om 10 procent av befolkningen börjar promenera tre gånger per vecka minskar samhällskostnaderna i USA för hjärt- och kärlsjukdomar med, omräknat till Sveriges befolkning, cirka 2 miljarder kronor. I en annan kalkyl visas att vinsten är mer än ett levnadsår per person (man) som börjar jogga eller på annat sätt förbrukar kcal per vecka genom motion (motsvarar ca 25 km promenad eller jogging). I båda dessa kalkyler är vinsterna enbart relaterade till hjärt- och kärlsjukdomar. Andra väl belagda effekter som exempelvis minskad sjuklighet i diabetes typ II har inte beaktats. Svagheten med kalkylerna är att de inte visar på en fungerande metod att påverka befolkningen. De bygger på antagande om stort och uthålligt deltagande som kanske inte finns i verkligheten. I ett primärvårdsbaserat försök där läkare erbjöd fysiskt inaktiva patienter ett program med 10 veckors fysisk träning, var kostnaden kronor per person som fortfarande var aktiv efter 8 månader. Flera analyser visar att det är kostnadseffektivt med insatser för att stimulera äldre till ökad fysisk aktivitet. I en studie visades att antalet fallolyckor i hemmet kunde minskas med 46 procent genom instruktioner om 15
18 gymnastikprogram och uppmuntran från distriktssköterska. En annan utvärderingen visade effekten av ledarledd träning för äldre två gånger per vecka. Kostnaden uppskattades till kronor per vunnet levnadsår. I båda programmen täckte minskningen av sjukvårdskostnaderna nästan hela programkostnaden. Alkohol Överkonsumtion av alkohol har allvarlig inverkan på hälsan, t.ex. ökar risken för förtida död med 3 7 gånger. I den senaste befolkningsundersökningen inom CDUST uppgav 25 procent av personerna i åldersgruppen år att de varje månad berusningsdricker (motsvarande 2 vinflaskor eller mer). En uppskattning för Västmanlands län visar att den årliga kostnaden för kommun och landsting för alkoholkonsumtion är miljoner kronor. En beräkning på nationell nivå, som inkluderar hela den offentliga verksamheten, uppskattar kostnaderna till 100 miljarder per år. Rådgivning av läkare till högkonsumenter inklusive kostnader för screening efter högkonsumenter har utvärderats. Om endast 1 procent av de som får rådgivning minskar sin alkoholkonsumtion från hög till måttlig nivå är kostnaden kronor per vunnet levnadsår. Om 10 procent minskar sin konsumtion till måttlig nivå är besparingarna högre än kostnaden för programmet. I en australiensisk studie visas effektiviteten för ett program som inkluderar påverkan på läkare att föra motivationssamtal, träning och stöd för läkare att föra samtalen samt tid för samtalen. Kostnadseffektiviteten beräknades vara 100 kronor per vunnet levnadsår. En amerikansk studie visar effekten av rådgivning till högkonsumenter mätt i minskade kostnader för sjukvård, rättsväsende och trafikolyckor. Varje satsad krona gav 5,60 kronor tillbaka i besparingar. 16
19 Sexuellt överförbara infektioner (STI) Närmare personer i Sverige har fått diagnosen HIV. Sjukvårdskostnaden per HIV-infekterad beräknas till cirka kronor per år. Klamydia har det senaste fem åren ökat kraftigt. Nu ligger incidensen på per år. Okomplicerad klamydia beräknas kosta 12 miljoner per år. Klamydiascreening görs i syftena tidig upptäckt för behandling och förhindrande av smittspridning. Det förebyggande syftet är aktuellt för denna rapport, men båda effekterna påverkar kostnadseffektiviteten. Sex studier visar på god kostnadseffektivitet i ett behandlande perspektiv, speciellt om klamydiaprevalensen är högre än 3 procent. I Sverige är prevalensen 2,3 procent för kvinnor i åldersgruppen år. På en del orter kan klamydiascreening vara en kostnadseffektiv metod. Amerikanska undersökningar tyder dock på att upplysning till partner är en kostnadseffektivare metod än screening. Åtminstone gäller det för att förhindra syfilissmitta. HIV-screening av gravida i syfte att förhindra att smitta överförs till fostret har utvärderats i USA och Storbritannien. Kostnaden per förhindrat fall i USA var 1,7 miljoner kronor och per vunnet levnadsår i Storbritannien kronor. Interventioner i syfte att främja säkrare sexvanor kan vara kostnadseffektiva. En skolbaserad intervention ledde till ökad användning av kondom och p-piller. En satsad krona på interventionen gav 2,65 sparade kronor i minskade kostnader för sjukvård och andra samhällskostnader. Ett program med att dela ut gratis kondomer i ett samhälle i USA gav stora hälsovinster och nettobesparingar för samhället. Ett program som stimulerade unga kvinnor att använda preventivmedel gav stora nettovinster tack vare minskade kostnader för STI-behandling och aborter. 17
20 Skadeförebyggande arbete Skador är den vanligaste orsaken till död bland barn, ungdom och yngre vuxna personer dör årligen beroende på skador. Detta trots att antalet dödsolyckor minskat med 90 procent under de senaste 50 åren tack vare förebyggande insatser. Bland äldre är fallolyckor en vanlig orsak till ohälsa eller dödsfall äldre personer dör årligen i fallolyckor. Sjukvård för äldre på grund av fallolyckor kostar 4,7 miljarder kronor per år. Samhällskostnaden för en person som drabbas av höftfraktur är närmare kronor. Skadeförebyggande insatser kräver ofta samarbete mellan många huvudmän. Ett svenskt exempel är skadepreventivt arbete i Motala. 10 miljoner kronor investerades för att minska skador främst bland unga och äldre. Insatser gjordes inom områdena trafiksäkerhet, idrott, fritid och arbetsmiljö. Den årliga samhällskostnaden för skador hade några år senare minskat med 20 miljoner kronor (17 procent). En ekonomisk kalkyl har gjorts för ett sjukvårdsområde i Stockholm baserat på erfarenheter från skadepreventivt arbete. Den visar att en investering på 10 miljoner kronor minskar de årliga kostnaderna för landstinget med lika mycket och därtill miljoner kronor för berörda arbetsgivare. Program för att främja fysisk aktivitet bland äldre kan vara kostnadseffektiva för att förhindra fallolyckor. Se avsnitt fysisk aktivitet. Tandhälsa För 25 år sedan hade svenska barn högst kariesprevalens i världen. Tack vare olika preventiva åtgärder har nu svenska barn bland de friskaste tänderna. Kariesförekomsten varierar dock mycket mellan olika socioekonomiska grupper. Tandvården kostar årligen 12 miljarder i direkta kostnader varav 1,3 miljarder är för preventiva insatser. 18
21 Det finns starka bevis för att förebyggande insatser är effektiva i att förhindra karies. Speciellt gäller det daglig användning av fluortandkräm. Trots att samhället satsar stora resurser saknas ekonomiska analyser av det förebyggande arbetet. Mödra- och barnhälsovård Mödra- och barnhälsovård har långa traditioner i Sverige. Idag har nästan alla blivande mödrar och nyfödda barn kontakt med barnhälsovården. Spädbarnsdödligheten är bland de lägsta i världen. En okomplicerad graviditetsövervakning beräknas kosta kronor och kostnaden för barnhälsovården uppgår till kronor per barn och år. Det finns internationella studier för enskilda insatser inom mödra- och barnhälsovårdens område. Stöd till blivande mödrar att sluta röka är utvärderat, se avsnitt om tobak. Några ekonomiska utvärderingar av den svenska modellen för mödra- och barnhälsovård finns inte. Kombinerade metoder Ofta är samhällskostnader för ohälsa beräknade för enskilda sjukdomar, men kostnaden är sällan relaterade till levnadsvanor. Några försök till kostnadsberäkningar för ogynnsamma levnadsvanor finns dock. I en studie i USA har samband mellan levnadsvanor och sjukvårdskonsumtion analyserats. Den visade att 25 procent av sjukvårdskostnaderna kunde relateras till riskfaktorer som beror på levnadsvanor som stress, högt blodtryck, kolesterolhalt, övervikt, rökning m.m. I en svensk studie av det s.k. Norsjöprojektet visades effekten av en bred intervention i ett samhälle i syfte att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Programmet var både inriktat på hela befolkningen och riskgrupper och hade en bred ansats med många aktörer. Bl.a. ingick screening av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar och rådgivning om levnadsvanor. Kolesterolhalten i blodet minskade med 20 procent för befolkningen. Utifrån det gjordes olika antaganden om minskat antal insjuknande och förtidig död. 19
22 Kostnaden per vunnet levnadsår varierade från kronor till en nettobesparing beroende på vilket antagande som gjordes. Det finns många amerikanska studier om hur hälsofrämjande insatser på arbetsplatser påverkar sjukvårdskonsumtionen. Effekten redovisas oftast i minskad sjukvårdskostnad. En av studierna omfattade pensionerade bankanställda i USA som fick informationsmaterial om levnadsvanor, individuella råd utifrån den egna situationen m.m. Varje satsad krona återbetalades med 5 kronor i form av minskad sjukvårdskostnad. I en annan amerikansk studie följdes kommunalt anställda i fem år. De erbjöds ett program som bestod av medicinsk screening, stöd för viktminskning, stresshantering, hjälp att sluta röka, blodtrycksbehandling, sänkning av kolesterolhalt, konditionstest, fysisk aktivitet och hjälp med ryggbesvär. Varje satsad krona gav 3,50 kronor tillbaka i minskade sjukvårdskostnader. I ett försök att öka graden av egenvård följdes ett program med skriven information i kombination med individuell rådgivning. En satsad krona gav tre tillbaka i minskad sjukvårdskostnad. Hälsoupplysning har provats bland anställda i ett större företag i USA. Upplysningen gavs till personer med hög risk för ohälsa med hjälp av skriftligt material och personlig rådgivning. Till personer med låg risk för ohälsa gavs information genom erbjudande av telefonkonsultationer. En satsad krona gav fem tillbaka i lägre sjukvårdskostnader. I ett stort reseföretag i USA erbjöds anställda ett program med både livsstilspåverkan och egenvårdsupplysning i kombination med sociala aktiviteter och tillgång till träningsfaciliteter. Varje satsad krona gav 3,40 kronor tillbaka i form av minskad sjukvårdskostnad, lägre försäkringskostnader och minskad kostnad för sjukfrånvaro. 20
23 Diskussion och rekommendationer Hur kommer det sig att förebyggande arbete inte genomförs, trots hög prioritering i policydokument i Riksdag i och landsting och att kostnadseffektiva metoder finns? Här följer tänkbara orsaker: Behandlande insatser finansieras till största delen med skatteintäkter, medan förändring av levnadsvanor kräver insatser av berörda personer. Det gäller såväl ekonomiskt, tidsmässigt som obehaget att ändra vanor. Därför styrs efterfrågan till de behandlande alternativen. Läkemedelsindustrin satsar stora belopp på att marknadsföra farmakologiska behandlingsformer. Motsvarande reklam för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser saknas. Politiker och andra beslutsfattare har kunskaper främst om sjukvård. Utbildningssatsningar om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder är få. Hälso- och sjukvårdspersonalens utbildning är främst inriktad på behandling och i mycket begränsad utsträckning inriktad på hälsofrämjande och förebyggande insatser (undantag finns dock). För att jobba hälsofrämjande och förebyggande krävs ofta andra metoder än de som utbildningen täcker. Lokalt kan det finnas en annan åsikt om vad sjukvården ska göra än vad som hälso- och sjukvårdslagen och prioriteringsbetänkan dena uttrycker. Argument som När ekonomin är dålig måste vi koncentrera oss på vårt huvuduppdrag (underförstått behandling), Vi kan bara prioritera de svårast sjuka eller Förebyggande insatser faller inte inom vårt uppdrag har nog de flesta hört. Insatser har olika status bland professionerna. Teknologiskt avancerade insatser har ofta hög och förebyggande insatser oftast låg status. Förebyggande insatser kräver ofta samarbete mellan flera huvudmän och det är vanligt att det är andra än de som finansierar det förebyggande arbetet som får de ekonomiska fördelarna. 21
FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård
FÖREBYGGA eller BOTA CDUST. Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård Redaktionen Lars Hagberg Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting 019-602 58 00 lars.hagberg@orebroll.se
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård. Inriktningsrapport. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland
Hälsa Sjukvård Tandvård Inriktningsrapport En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland 1 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 De fyra största riskfaktorerna... 5 Faktorer som påverkar
Läs merHälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merYttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merUppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merFolkhälsokalkylator. Bakgrund
Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merEtt mer hälsofrämjande landsting. Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning
Ett mer hälsofrämjande landsting Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning November 2005 Folkhälsoenheten är samordningsansvarig för denna förstudie. Arbetet har pågått under hösten 2005. Arbetsgruppen
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merTobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete
Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se
Läs mer- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar
- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merPolitisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merDemografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017
Demografiska skillnader i län 2018 Liv & Hälsa 2017 1 Liv & Hälsa 2017 CDUST-regionen har regelbundet genomfört befolknings-undersökningar inom ramen för det länsövergripande samarbetet. Undersökningarna
Läs merFaktor som påverkar hälsotillståndet. Nedanstående figur används ofta för att beskriva hälsans bestämningsfaktorer.
Centrala begrepp i folkhälsoarbete Arena Bestämningsfaktor I ett hälsofrämjande arbete talar man om olika arenor där människor samlas och kan nås och påverkas till ett mer hälsosamt liv. En arena kan vara
Läs merLiv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merQALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick
QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick Martin Henriksson Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet
Läs merFrågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
Läs merINVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?
INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merMÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande
Läs merLS-LED05-123
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2005-12-12 LS-LED05-123 111 Definition av begrepp och ansvarsfördelning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande landsting Bakgrund Under perioden augusti 2005 till och med november
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs mer2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merPrevention och folkhälsoarbete
Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merStyrkortens relationer 2006
VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds
Läs mer2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merVälfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande
Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merHälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merHälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merVad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merDå nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting
Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Läs mer1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Läs merTobaksavvänjning sparar liv och pengar
Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och
Läs merYttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
Läs merSörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merNationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merLevnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt
Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens
Läs merKan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?
2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se
Läs merPrioriterade Folkhälsomål
Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merDnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merI' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden
m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,
Läs mer24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:
Läs merBefolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merRekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
Läs merFörebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Läs merNationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt
Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt Per Weitz associerad medarbetare nationellt prioriteringscentrum, LiU Öl, ÖNHkliniken https://liu.se/forskning/prioriteringscentrum# Innehåll:
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier
RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria
Läs merFöredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.
PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018
Läs merHälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun
Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs mer