LS-LED05-123

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LS-LED05-123"

Transkript

1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Definition av begrepp och ansvarsfördelning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande landsting Bakgrund Under perioden augusti 2005 till och med november 2005 har en arbetsgrupp arbetat med en förstudie gällande definition av begrepp samt ansvarsfördelning för ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande landsting. Arbetet har skett i enlighet med uppdragsdirektiv enligt landstingsfullmäktiges beslut 75/03 och landstingsstyrelsens beslut 32/05. I uppdragsdirektivet har uppdraget breddats till att gälla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Arbetet med förstudien har genomförts i samverkan med representanter från Folkhälsoenheten, Utvecklingsenheten Hälso- och sjukvård samt Forsknings- och Utvecklingsenheten. Kommentar I förstudien definieras begreppen hälsa, folkhälsa, folkhälsoarbete, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt hälsofrämjande landsting. Definitionerna ger en gemensam referensram som ska genomsyra alla Landstinget Sörmlands verksamheter och skall ligga till grund för framtagande av en policy för ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom Landstinget Sörmland. En grov indelning av ansvarfördelningen har, i föreliggande förstudie, gjorts utifrån förvaltningsnivå samt funktionerna Service, Lednings- och verksamhetsstöd, landstingsledning och politiska ledning. Insatsernas syfte ligger till grund för framtagandet av ansvarsfördelningen för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland fördelas utifrån insatser på befolkningsnivå, individnivå och personalnivå Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 05\(12) dec\ 111 hälsofr hos\ 111.doc Utskriftsdatum: :38 SID 1(2)

2 DATUM DIARIENR LS-LED Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen beslutar att de definitioner av hälsobegrepp samt den ansvarsfördelning som återfinns i föreliggande förstudie skall gälla för Landstinget Sörmland. 2. Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att beakta ovanstående i det fortsatta arbetet med framtagande av en policy för ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom Landstinget Sörmland. Bilaga 1. Missiv 2. Förstudien Ett mer hälsofrämjande landsting 3. Protokollsutdrag landstingsstyrelsen 32/05 Protokollsutdrag till Landstingsdirektören Folkhälsoenheten Utvecklingsenheten Hälso- och sjukvård Akten ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 05\(12) dec\ 111 hälsofr hos\ 111.doc Utskriftsdatum: :38 SID 2(2)

3

4 Ett mer hälsofrämjande landsting Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning November 2005

5 Folkhälsoenheten är samordningsansvarig för denna förstudie. Arbetet har pågått under hösten Arbetsgruppen består av företrädare från Folkhälsoenheten, Forsknings- och Utvecklingsenheten och från Utvecklingsenheten Hälso- och sjukvård. En styrgrupp har varit kopplad till uppdraget. Styrgruppens representanter är Folkhälsoenhetens chef, Forsknings- och Utvecklingsenhetens chef, Medicinsk utvecklingschef samt biträdande chef för Utvecklingsenheten Hälso- och sjukvård

6 Sammanfattning Inledning...1 Bakgrund...2 Styrande dokument... 3 Uppdraget... 4 Syfte med förstudien...5 Avgränsningar... 5 Resultat...6 Definitioner... 6 Ansvarfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget... 8 Diskussion...10 Referenser...11

7 Sammanfattning Landstinget har en viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet både genom den behandlande verksamheten och som etablerad och förtroendefull kontaktyta gentemot befolkningen. Landstinget har dessutom ett ansvar att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. För att Landstinget Sörmland ska kunna arbeta mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande är inställningen bland beslutsfattare och professionen avgörande. Det är beslutsfattarna som ser till att Hälso- och sjukvårdslagen, prioriteringsutredningens betänkanden och Mål för folkhälsan levandegörs och efterlevs. Syftet med förstudien har varit att ta fram definitioner och ansvarsområden för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. De definitioner som definieras i förstudien är hälsa, folkhälsa, folkhälsoarbete, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, hälsofrämjande hälso- och sjukvård och hälsofrämjande landsting. Ansvarsfördelningen utgår från den befintliga organisationen och en grov indelning av ansvaret har gjorts. Förvaltningsnivå (operativt ansvar), funktionerna Lednings- och verksamhetsstöd, Service (strategiskt ansvar) och landstingsdirektör/koncernledning och politik (övergripande ansvar). Arbetet fördelas utifrån insatser på befolkningsnivå, individnivå och den egna personalen.

8 Inledning Landstinget har en viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, både genom den behandlande verksamheten och som etablerad och förtroendefull kontaktyta gentemot befolkningen. I landstinget blir hälsoproblem synliga och här finns kunskapen om sjukdomars orsaker och utbredning, hälsans bestämningsfaktorer och behandlingsmetodernas effekt. Inom landstinget finns också kunskap, traditioner och goda exempel kring hur det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kan utföras. Det saknas gemensamma utarbetade strategier i Landstinget Sörmland för hur detta arbete ska bedrivas. Landstingets ansvar för att främja hälsa och förebygga sjukdom är: att initiera och genomföra förebyggande åtgärder internt och externt. Primärvård och sjukhusvård har en strategisk roll. De har kunskap om olika hälsorisker och de når stora befolkningsgrupper. att kartlägga och identifiera hälsorisker och att förmedla kunskap om hälsoläget, hälsorisker, riskgrupper och hälsofrämjande faktorer. Genom ett ansvar inom bl.a. kultur, utbildning och miljö kan landstinget påverka attityder, förmedla kunskaper. att delta i samhällsplaneringen. Landstinget ska medverka i samhällsinriktade förebyggande insatser och därmed bidra till en bättre livsmiljö och sträva efter förbättrade levnadsvillkor för befolkningen. I landstingets vision står att landstinget arbetar för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och minska hälsoklyftorna. Med hälsa menas ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom och handikapp. Landstingets vision skildrar ett önskat läge och innehåller också landstingets grundläggande värderingar. Visionen är landstingsövergripande och grunden för all verksamhet och planering. Alla landstingets förvaltningar/motsvarande ska med utgångspunkt av den övergripande visionen fråga sig: Vad betyder det här för oss? Den övergripande visionen ska brytas ner till verksamhetsanpassade visioner och så småningom till konkreta arbets- och förändringsplaner och vidare in i budget- och planeringsprocessen 1

9 Bakgrund Under våren 2003 tog Riksdagen beslut om en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Beslutet grundar sig på Regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden är kopplade till det övergripande målet. Utgångspunkten vid formulering av mål för folkhälsan har varit hälsans bestämningsfaktorer det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa i stället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem. Genom att utgå från hälsans bestämningsfaktorer (livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som påverkar hälsan) blir målen åtkomliga för politiska beslut. Begreppen hälsa, folkhälsa, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande har under flera år förekommit i Landstinget Sörmlands olika dokument. Det gäller såväl politiskt styrande dokument som dokument som beskriver verksamheternas uppdrag. Under 2005 har beslutats att ta ett helhetsgrepp för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstingets hälso- och sjukvård (LS beslut 32/05 och LF beslut 75/03). Uppdraget har efter det breddats och gäller det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hela Landstinget Sörmland. Det finns flera anledningar till att Landstinget Sörmland ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Om landstinget vill hushålla med resurserna så att de går till de mest prioriterade behoven krävs att någon form av styrningsåtgärd vidtas. En hälsofrämjande och förebyggande inriktning inom hälso- och sjukvården ökar vårdens kvalitet och utgör en viktig del i arbetet att effektivisera vården. Ett förebyggande arbete kan både på kort och lång sikt minska vårdbehovet. Hälso- och sjukvårdens rådgivning i livsstilsfrågor är exempel på långsiktigt kostnadseffektiva metoder. Som arbetsgivare har landstinget dessutom ett ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. 2

10 Styrande dokument Hälso- och sjukvårdslagen Landstingets uppdrag utgår från hälso- och sjukvårdslagen som anger att det övergripande målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (2 ). Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälsooch sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada (2 c ). Landstingen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstingets område och även i övrigt verka för god hälsa i hela befolkningen (3 ). På så sätt är en god hälsa i befolkningen målet och en god vård och behandling ett av flera medel att nå målet. Prioritetsutredningen I riksdagens beslut om prioriteringar i hälso- och sjukvården prioriteras förebyggande insatser som nummer två i den fyrgradiga skalan, det vill säga före mycket av den vård och behandling som ges i dag inom hälso- och sjukvården. 1. Vård av livshotande sjukdomar, sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi. 2. Prevention, habilitering och rehabilitering. 3. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. 4. Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Arbetsmiljölagen Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (1 kap,1 ). Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö (3 kap, 1a ). Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö (3 kap, 2a ). Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa (3 kap, 2b ). 3

11 Uppdraget Uppdraget är indelat i fem steg (se bild 1) och berör Landstinget Sörmlands alla verksamheter, hela koncernen. Det första steget består i att göra en förstudie för att klargöra definitioner och ansvarfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Förstudien ska ligga till grund för beslut om framtagandet av en koncernövergripande policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Bild 1 4

12 Syfte med förstudien Att ta fram tydliga definitioner och ansvarsfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Avgränsningar Förstudiens arbete med att tydliggöra ansvarsfördelningen är av övergripande karaktär och utgår från befintlig organisation. För tjänstemannaorganisationen gäller insatser från landstingsdirektören i samarbete med koncernledningen, Lednings och verksamhetsstöd, Service och från förvaltningarna: Folktandvård, Handikapp och Habilitering, Hälso- och sjukvård, Karsuddens sjukhus, Kultur och utbildning (se bild 2). Tjänstemannaorganisationen Koncernledningsgrupp Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp Landstingsdirektör /biträdande Ld Centrala verksamhetsrådet Lednings- och verksamhetsstöd Service Folktandvården Handikapp och habilitering Hälso- och sjukvårdsdivisioner Regionsjukhuset Karsudden Kultur och utbildning Bild 2 5

13 Resultat Definitioner Det finns en omfattande litteratur och en lång rad definitioner av hälsobegrepp. För att få en gemensam utgångspunkt för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet föreslås att följande definitioner ska gälla för Landstinget Sörmland. Hälsa är en dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Som sådan kan hälsan vara både god och dålig (Janlert 2000). WHO:s hälsodefinition från 1946: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och handikapp (WHO Health ). Folkhälsa är ett samlande begrepp för hela befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt (Janlert 2000). Det primära intresset är de bestämningsfaktorer som har stor betydelse för människors hälsa. Folkhälsoarbetet systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan både vara inriktade på att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer för hälsan (socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt). Det kan också vara riktade insatser mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor, livsvillkor och hälsa (Janlert 2000). Hälsofrämjande arbete insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa (Landstinget i Uppsala län). Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Sjukdomsförebyggande arbete innebär insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa sjukdomar (Janlert 2000). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär ett bredare samhälleligt perspektiv på dess roll. Det kräver samverkan med olika samhälleliga insatser då många viktiga arenor ligger utanför hälso- och sjukvårdens områden. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär en breddning av synen på vilka kunskaper och arbetssätt som är mest effektiva för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård ska utveckla förhållningssätt som stärker individens egna resurser och därmed hälsan. Det innebär att inte enbart definiera hälsa i biologiska och medicinska termer, det är lika viktigt att patientens egenupplevda hälsa och välbefinnande uppmärksammas. Målsättningen för hälsofrämjande hälso- och sjukvård är en bättre hälsa och uppfyllelsen av detta mål ska kunna följas i form av kvalitetskontroller. Hälsofrämjande landsting har en helhetssyn på människors hälsa, som även innefattar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Landstinget ska stödja en jämlik och jämställd hälsoutveckling i befolkningen. 6

14 För att stärka hälsoperspektivet i landstingets verksamheter ska ett ökat fokus ligga på hälsa och livskvalitet. Verksamheterna ska stödja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper. Åtgärder bör genomföras så att människor inte blir patienter i onödan. För att åstadkomma en hälsoorientering inom verksamheterna är kompetens inom området avgörande. Personalen behöver kompetens om vad som skapar hälsa, både grundläggande och som vidareutbildning. Landstinget har även ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. 7

15 Ansvarfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Insatser för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kan i princip delas in i två huvudgrupper. Dels insatser av strategisk karaktär inriktade på att skapa förutsättningar som främjar individernas/ befolkningens hälsa, dels operativa insatser som riktar sig direkt till individer eller grupper för att förmedla kunskaper och öka medvetenheten om samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Metoderna spänner i och med det över hela skalan från politik och lagstiftning till hälsoinformation till enskilda individer. En grov indelning av ansvarsfördelningen har gjorts utifrån förvaltningsnivå, funktionerna Service, Lednings- och verksamhetsstöd, landstingsledning och politiker. Insatsernas syfte har legat till grund för framtagandet av ansvarsfördelningen för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland fördelas utifrån insatser på befolkningsnivå, insatser gentemot individen och insatser till den egna personalen (se bild 3). Bild 3 8

16 Operativt ansvar Förvaltningarna har det operativa ansvaret för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet genom sin direkta kontakt med befolkningen och individen. Operativt ansvar för insatser till den egna personalen har samtliga förvaltningar, funktionerna Service och Lednings- och verksamhetsstöd. Den operativa verksamheten tillsammans med lednings- och verksamhetsstöd har ett viktigt ansvar i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet genom att ömsesidigt hålla varandra informerade om vilka nya metoder som finns att tillgå för detta område. För att den övergripande nivån ska kunna fatta rätt beslut om vad som ska utföras i organisationen behöver de operativa verksamheterna rapportera om de förändringar och avvikelser de ser när det gäller befolkningen och individernas hälsa. Strategiskt ansvar Lednings- och verksamhetsstöd samt Service har ett strategiskt ansvar för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet gentemot befolkning, individ och personal genom att ge kunskapsstöd till förvaltningarna. Det kan vara att framställa underlag som kan ligga till grund för beslut för tjänstemannaledningen och till politikerna. Den strategiska nivån har också ett ansvar att bevaka och beskriva hälsoförhållanden för den sörmländska befolkningen genom att göra kartläggningar och befolkningsundersökningar. Folkhälsoenheten och samhällsmedicinska enheten har en viktig strategisk roll i det förebyggande arbetet genom att fortlöpande samla in och förmedla kunskaper om hälsoläget. De fungerar även som en viktig länk i det lokala och regionala folkhälsoarbetet. I Ledning och verksamhetsstöds uppdrag ingår också omvärldsbevakning bland annat innebär det att ta hem och analysera ny kunskap. För att den övergripande nivån ska kunna fatta rätt beslut om vad som ska utföras i organisationen behöver den strategiska verksamheten rapportera om de förändringar och avvikelser de ser när det gäller befolkningen och individernas hälsa. Övergripande ansvar Landstingsdirektören tillsammans med koncernledningen och politikerna har det övergripande ansvaret. Politiken ansvarar för att genom tydliga direktiv prioritera vad landstinget ska arbeta med. Tjänstemannaledningen ansvarar för uppdragsskrivning och vem som ska tilldelas uppdraget/uppdragen. Gemensamt ansvarar operativ, strategisk och övergripande verksamhet för dialog och återkoppling. Det handlar om dialog och återkoppling både inom och mellan den operativa, strategiska och övergripande nivån. Förenklat kan sägas att den politiska organisationen ansvarar för vad som ska göras och varför. Landstingsdirektören tillsammans med koncernledningen ansvarar för vem som ska utföra arbetet och lednings- och verksamhetsstöd, service och förvaltningarna ansvarar för hur arbetet ska utföras. 9

17 Diskussion I förstudien har det tydliggjorts hur ansvarsfördelningen för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ser ut. Definitionerna ger en gemensam referensram som ska genomsyra alla Landstinget Sörmlands verksamheter. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kräver ofta samarbete inom organisationen och med andra huvudmän. Det är därför viktigt att landstinget i sin kontakt med andra aktörer är tydlig med vilka definitioner som landtinget utgår ifrån. För att tydliggöra ansvarsfördelningen i Landstinget Sörmland behöver beslutsfattare ge tydliga uppdrag och mål till professionen. Viktigt är att beslutsfattare ser till att Hälso- och sjukvårdslagen, prioriteringsutredningens betänkanden och Mål för folkhälsan levandegörs och efterlevs. Det finns ytterligare kriterier för att ett bra hälsofrämjande-, sjukdomsförebyggande- och folkhälsoarbete ska kunna bedrivas i landstinget. Det är att ha ett långsiktigt politiskt engagemang och att ha samverkan med andra aktörer. Det är också viktigt att ha en epidemiologisk bevakning för att identifiera och kartlägga hälsoproblem och hälsorisker samt kontinuerligt följa upp och utvärdera genomförda åtgärder. Därutöver behövs mer kunskap om vilka hälsovinster och kostnadsbesparingar de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna/metoderna ger. Om Landstinget Sörmland ska bli ett mer hälsofrämjande landsting måste beprövade metoder tillämpas. Nya metoder måste ges utrymme att utvecklas, utvärderas och spridas. 10

18 Referenser CDUST. Förebygga eller Bota - Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälsooch sjukvården. Karlstad Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur och kultur, Stockholm Landstingsförbundet. Diskussionsunderlag - samtal om en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård hösten 2004, Landstingsförbundet Uppsala Läns Landsting. Plan för landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Regeringens proposition 2002/2003:35, Mål för folkhälsan. Stockholm Socialstyrelsen "Landstingens folkhälsoansvar", Utvärderingsrapport 1994:6. Socialstyrelsen, Stockholm Socialstyrelsen. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en kartläggning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Socialstyrelsen, Stockholm Statens folkhälsoinstitut. På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård", Statens Folkhälsoinstitut 2004:33, Sandviken 2004 Stockholms Läns Landsting. Folkhälsopolicy för, (utdrag från nätet: a.pdf). Svanström L. En introduktion till Folkhälsovetenskap. Studentlitteratur, Lund Svenska Nätverket av Hälsofrämjande sjukhus (Nätet: ) Sveriges Kommuner och Landsting, Landstinget i Uppsala län. Hälsa i bokslut. Stockholm 2005 Sveriges Kommuner och Landsting. Att hitta skatten i sitt eget hus. Stockholm Vision för Landstinget Sörmland WHO. Health 21-the health for all policy for the WHO European region-21: targets for the 21ST century. Regional committee for Europe, Copenhagen

19 PROTOKOLL Bilaga 3 LS 111/05 DATUM DIARIENR LS-LED Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Bakgrund Sedan flera år har begreppet hälsofrämjande hälso- och sjukvård funnits med i Landstinget Sörmlands såväl direktiv- som uppdragsdokument. Som exempel kan nämnas Uppdrag 2003 till Landstingsstyrelsen. Där beskrivs under Särskilda utvecklingsområdet behov av att utveckla och stödja initiativ från hälso- och sjukvården gällande hälsofrämjande och förebyggande insatser. Under våren 2003 tog Riksdagen beslut om en mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård. Detta beslut grundar sig på Regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård är ett av elva målområden för folkhälsan, målområde 6. Det finns en rad beslut och bestämmelser som behandlar målområde 6. Enligt Riksdagens beslut ska ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Hälso- och sjukvårdslagen anger bland annat att målet för hälso- och sjukvård är en god hälsovård på lika villkor för hela befolkningen. Därutöver har prevention hög prioritet i det beslut som grundar sig på prioriteringsutredningens arbete med fem prioriteringsgrupper, där preventiva åtgärder ingår i prioriteringsgrupp 2. Kommentar Syftet med att ta fram en tydlig definition av begreppet hälsofrämjande hälso- och sjukvård är för att därigenom kunna precisera landstingets hälsooch sjukvårds ansvar och åtagande för utveckling av detta område. Begreppet skall konkretiseras i samband med kommande uppdrags- och budgetarbete Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 05\(12) dec\ 111 hälsofr hos\bil 3.doc Utskriftsdatum: :18 SID 1(2)

20 DIARIENR LS-LED Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att i en bred process definiera hälsofrämjande hälso- och sjukvård och precisera landstingets hälso- och sjukvårds ansvar och åtagande. 2. Förslag till beslut enligt punkt 1 skall föreläggas landstingsstyrelsen senast den 1 november Bilaga 1. Missiv Protokollsutdrag Hälso- och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsens strategiska hälso- och sjukvårdsberedning ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 05\(12) dec\ 111 hälsofr hos\bil 3.doc Utskriftsdatum: :18 SID 2(2)

Ett mer hälsofrämjande landsting. Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning

Ett mer hälsofrämjande landsting. Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning Ett mer hälsofrämjande landsting Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning November 2005 Folkhälsoenheten är samordningsansvarig för denna förstudie. Arbetet har pågått under hösten 2005. Arbetsgruppen

Läs mer

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006 Innehåll Inledning 1 Syfte 1 Landstinget Sörmlands definitioner 2 Mål 3 Uppföljning 4 Fördjupning 5 Hälsan globalt

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006 Innehåll Inledning 1 Syfte 1 Landstinget Sörmlands definitioner 2 Mål 3 Uppföljning 4 Fördjupning 5 Hälsan globalt

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Yvonne Norling (s) yttrar sig. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifalles.

Yvonne Norling (s) yttrar sig. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifalles. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2005-06-07 LKD04342 38 Motionssvar Gemensam nämnd för att bedriva psykiatrisk vård mellan kommun och landsting Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2005-05-17 54 (se bilagda

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet

Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet 2013- Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Vårdorganisation Styr- och ledningsperspektivet Jämlik hälsa Organisation

Läs mer

26 Resultathantering bokslut Landstingsfullmäktiges beslut. Proposition

26 Resultathantering bokslut Landstingsfullmäktiges beslut. Proposition PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-04-26 LS-LED06-147 26 Resultathantering bokslut 2005 Landstingsfullmäktiges beslut Landstingsstyrelsens förslag bifalles. Proposition Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsopolitiken Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2. 2014-05-22 Hälsa - folkhälsa Hälsa Enligt WHO:s definition är hälsa ett

Läs mer

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård POSITIONSPAPPER Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting vill

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

PROTOKOLL. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2004-11-15 LKD04148 119 Översyn av Landstinget Sörmlands politiska organisation. Etapp 1, organisationsstruktur, LF (Återremitterat från LF) Bakgrund På uppdrag av landstingsfullmäktige

Läs mer

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles.

Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-25 11-26 LKD 02636 78 Motion Försök med ökad samverkan mellan apotek och sjukhus Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2003-11-03 114 (se bilagda handlingar) behandlas.

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities

Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities 1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-07 HSN 1311-1216 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Söderlund 2013-12-11, p 10 Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

86 Framtidens diabetesvård i Sörmland. Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles.

86 Framtidens diabetesvård i Sörmland. Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-25 11-26 LKD 03603 86 Framtidens diabetesvård i Sörmland Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2003-11-03 121 (se bilagda handlingar) behandlas. Yrkande Ingrid Nyhlén

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-09-25 LS-LED05-278 85 Gåva till personal och patienter, Kullbergska sjukhuset Landstingsstyrelsens beslut 1. En vinterträdgård byggs på Kullbergska sjukhuset

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

HKB har gjorts på motionen.

HKB har gjorts på motionen. Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 2008-12-16 LS-LED07-302 153 Hjälpmedel till personer med läs- och skrivsvårigheter. Motionssvar. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Motionen bifalls.

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0462-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D

Läs mer

Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa

Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Delårsbokslut och prognos per augusti 2013 Enligt direktiv från landstingsstyrelsen ska nämnden för folkhälsa

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-08-27 LS-LED07-311 108 Arvoden för förtroendevalda. Revidering. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Landstingsfullmäktige beslutar

Läs mer

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-04-02 LS-LED07-235 52 Resultathantering bokslut 2006, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Det ackumulerade resultatet för landstingets

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges

Läs mer

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...

Läs mer

Handlingsplan - Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård

Handlingsplan - Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Gunilla Carlson Kjell Utvecklingsenheten +46155247272 2015-09-22 LS-LED15-0830-2 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T

Läs mer

Beslutad i Landstingsstyrelsen

Beslutad i Landstingsstyrelsen - Beslutad i Landstingsstyrelsen 2013-03-12 LS-LED12-419 Till denna riktlinje finns handlingsplanen FRÄMJA SÄKERSTÄLLA BEVAKA BARNETS RÄTTIGHETER. Handlingsplanen är beslutad av landstingsdirektören i

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN 2016-2019 Foto: Elin Hedström Handlingsprogram Datum för beslut: 2016-10-31 Kommunledningskontoret Reviderad: 2016 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till:

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

41 'eln 1OZ1. Kristdemokraterna. unr... Vad görs åt den ökade sjukfrånvaron bland anställda i sjukvården? INTERPELLATION

41 'eln 1OZ1. Kristdemokraterna. unr... Vad görs åt den ökade sjukfrånvaron bland anställda i sjukvården? INTERPELLATION ANDSTINGET SÖRMLAND 41 'eln 1OZ1 unr.... / Kristdemokraterna INTERPELLATION till personallandstingsrådet Jacob Sandgren (S) Vad görs åt den ökade sjukfrånvaron bland anställda i sjukvården? I den S-ledda

Läs mer

Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. - PROTOKOLL DIARIENR 2009-03-10 LS-LED09-614 13 Hälso- och sjukvård till alla - även papperslösa flyktingar. Motionssvar Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut Landstingsstyrelsens förslag

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

LS-LED05-346

LS-LED05-346 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2005-10-17 LS-LED05-346 83 Riktlinjer för Landstinget Sörmlands externa webbplats Bakgrund I december 2002 godkände landstingsstyrelsen vad som då kallade Landstingets webbpolicy.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:111 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:12 av Lena-Maj Anding m.fl. (mp) om en långsiktig strategi för utveckling av landstingets folkhälsoarbete Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-620 168 Riktlinjer för hälsofrämjande insatser riktade till personal Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen fastställer föreliggande

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-06-18 LS-LED07-362 91 Reglementen för landstingsstyrelsens utskott och beredningar. Revidering Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen fastställer

Läs mer

112 Vidareremittering motion. Landstingsstyrelsens beslut

112 Vidareremittering motion. Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2008-09-02 LS-LED07-302 112 Vidareremittering motion Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen vidareremitterar, till Nämnden för habilitering och

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.

Läs mer

20 Resultathantering bokslut Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles.

20 Resultathantering bokslut Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2004-03-22 LKD 04164 20 Resultathantering bokslut 2003 Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2004-03-22 25 (se bilagda handlingar) behandlas. Landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

PROTOKOLL LKD Motionssvar. "En landstingspolicy för användandet av bemanningsföretag" Bakgrund

PROTOKOLL LKD Motionssvar. En landstingspolicy för användandet av bemanningsföretag Bakgrund PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2002-10-29 LKD 01602 83 Motionssvar. "En landstingspolicy för användandet av bemanningsföretag" (Lf) Bakgrund Gustaf Wachtmeister och Benny Gezelius (m) har lämnat in en motion

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer