3 Skrivelse angående hörslingor i kommunalhusets stora möteslokaler

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Kommunala pensionärsrådet Tid , Kl 16:00-18:00 Plats Kommunalhuset Tumba, konferensrum Alytus 2:2 Ärenden Justering 1 Aktuellt från organisationerna 2 Dialog med socialnämnden 3 Skrivelse angående hörslingor i kommunalhusets stora möteslokaler 4 Äldredagarna 2015 muntlig information 5 Sammanträdestider Anmälningsärenden 7 Revidering av ärendelistan 8 Övriga frågor Gruppsammanträden: organisationerna disponerar bord i restaurangen på plan 2 från klockan 15:00. Kaffe/te och smörgås kommer att serveras från klockan 15:30 på plan 2, utanför konferensrummet.

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Kommunala pensionärsrådet Vid förhinder kontakta Birgitta El Idrissi på telefonnummer eller e-post Varmt välkomna! Tuva Lund Ordförande Birgitta El Idrissi Sekreterare

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala pensionärsrådet Aktuellt från organisationerna

4 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala pensionärsrådet Dialog med socialnämnden socialnämndens ordförande Mats Einarsson (S)

5 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala pensionärsrådet Skrivelse angående hörslingor i kommunalhusets stora möteslokaler Förslag till beslut Kommunala pensionärsrådet beslutar att stå bakom den skrivelse som har tagits fram angående hörslingor i kommunalhusets stora möteslokaler. Skrivelsen undertecknas av Kommunala pensionärsrådets ordförande Tuva Lund (S).

6 Till Kommunens alla nämndpresidier Kommunstyrelsen Presidiet för Kommunfullmäktige Skrivelse från Kommunala pensionärsrådet Kommunala pensionärsrådet i Botkyrka vill genom denna skrivelse uppmana Er att använda hörselslinga vid nämndmöten eller vid andra sammankomster. I kommunhusets konferenslokal Alytus finns en stationerad hörselslinga. Det finns även en portabel hörselslinga som kan användas vid möten i konferenslokalen Stange eller i något annat av kommunens sammanträdesrum. Det är genom receptionen som man kan säga till om att hörselslingan ska vara påslagen i Alytus eller boka den portabla hörselslingan. Vad är en hörselslinga? Många gånger så behöver personer med hörapparat använda så kallad hörselslinga för att höra vad som sägs i ett möte. Hörselslingan överför ljudet från den som talar (ljudkällan) till hörapparaten direkt. Detta gör att den som bär hörapparaten kan höra direkt från ljudkällan utan att störas av annat ljud. Vi i kommunala pensionärsrådet anser att det ska vara en regel att använda den utrustning som finns tillgänglig vid sammanträden i kommunhuset. Det är viktigt för att säkerställa att alla som deltar på mötet kan höra vad som sägs och därmed vara delaktiga och delta i diskussionerna. I grunden handlar det om demokrati. Med vänliga hälsningar, Tuva Lund Ordförande Kommunala pensionärsrådet

7 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala pensionärsrådet Äldredagarna 2015 muntlig information

8 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala pensionärsrådet Sammanträdestider 2016 Förslag till beslut Kommunala pensionärsrådet godkänner föreslagna datum för rådets sammanträden februari 5 april 31 maj 6 september 25 oktober 6 december

9 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala pensionärsrådet Anmälningsärenden Förslag till beslut Kommunala pensionärsrådet noterar till protokollet att man tagit del av följande ärenden: Minnesanteckningar från Stockholms läns landstings samverkansmöte med de kommunala pensionärsråden. Information om äldredagarna på Botkyrka.se

10 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala pensionärsrådet Revidering av ärendelistan Kommunalisering av hemsjukvården Bjuda in respektive nämndordförande till kommunala pensionärsrådet Fallolyckor bland äldre Bostäder för äldre Vinkbuss Kultur- och fritidsförvaltningens nya förslag på bidragsregler för organisationer Myndighet och biståndshandläggning

11 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunala pensionärsrådet Övriga frågor Mötesplatser Ann-Marie Peters (SPF Botkyrka)

12 1 (5) Verksamhetsstyrning och stöd Kansli MÖTESANTECKNINGAR Minnesanteckningar med samverkansmöte med de kommunala pensionärsråden Datum Tid Plats Landstingssalen, Hantverkargatan 45 1 Inledning Marie Ljungberg Schött (M), ordförande för samverkan med pensionärsorganisationerna inom Stockholms län hälsar alla välkomna till dagens möte och förklarar syftet med mötet. Marie berättar om vilka utmaningar som Stockholms läns landsting står inför. 2 Information om Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) och Nya Karolinska sjukhuset (NKS) Lolita Lekander, chef för Programkontoret, presenterar sig och berättar om sitt uppdrag. Lolita om framtidens hälso- och sjukvård (FHS), vad som planeras framöver och de satsningar som görs. En grund för vården är att alla får rätt vård i rätt tid. Det är därför viktigt att hela flödet mellan vårdgivarna fungerar bra. Vårdcentralena är en bas för befolkningens sjukvård och patienten står i centrum. E-hälsan är ett relativt nytt begrepp som hela tiden utvecklas och där landstinget gör en stor satsning. Framtidsplanen utgår från visionen som Stockholms läns landsting har tagit fram och beskrivning av hur vården ska organiseras. Genomförandet av framtidens hälso- och sjukvård har redan påbörjats. Lolita beskriver olika delar i framtidens hälsovård samt hur sjukvården ska fungera i hemmet. Lolita informerar om att Thoraxkliniken är den enhet som först kommer att flytta in i Nya Karolinska sjukhuser. Därefter kommer barnsjukvården och Astrid Lindgrens barnsjukhus att flytta in. Landstinget gör stora satsningar inom geriatriken, där en viktig del är vårdplaneringar. Jourläkare resursen utökas och akutsjukvård i hemmet, ASIH, ökar också. Husläkaren/Vårdcentralen har en viktig roll i den samverkan som måste ske med och runt patienten. Stockholms läns landsting Box Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.hsf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Hantverkargatan 11 B. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 62 och 69

13 2 (5) MÖTESANTECKNINGAR Akutvården Claes-Roland Martling, handläggare, Programkontoret informerar om akutsjukhusvården. Akutsjukhusen renoveras och moderniseras. Viss vård vid sjukhuset flyttas till andra lokaler i sjukhuset och en del verksamhet flyttas ut från akutsjukhusen. E-hälsa blir viktigare i framtiden, det gör att det blir lätt att söka och få fram information. Dessutom satsas det mycket på forskning. Akutsjukhusens uppdrag kommer att renodlas. Samtidigt görs stora satsningar på geriatriken. De geriatriska klinikerna får i uppdrag att stödja husläkare och andra vårdgivare med konsultationer. Husläkarens uppdrag utökat och omfattar också att lotsa patienter i framtidens nätverkssjukvård samt att öka samverkan med specialistvården. Allt enligt planen för hur vården i Stockholms län ska byggas ut till Nya Karolinska Sjukhuset (NSK) Claes-Roland Martling, beskriver byggnaden, Nya Karolinska sjukhuset. Sjukhus som, liksom Nya Karolinska sjukhuset, byggs idag planeras på annat sätt som tidigare. Tanken är vården ska komma till patienten. Samordning av olika verksamheter är viktig och det kommer att vara olika teman på sjukhuset. Sjukhuset kommer att vara en naturlig del av Hagastaden. Första patient tas emot Sjukhuset ska vara i full drift år Alla patientrum är enkelrum. Akutmottagning får ett särskilt uppdrag. Karolinska Huddinge kommer även i fortsättningen att vara en viktig del av universitetssjukhuset. 3 Frågor som diskuteras under mötet Akutvård hur ska den fungera? Uppdraget är specialiserat. Tydlighet - alternativ kompetensförsörjning strukturering. Personsstrategin är viktig. Det gäller att ta vara på kompetensen. Samverkan mellan kommun och landsting är viktig? Ökade samverkan är angeläget, inte minst för patienter som får vård i hemmet. Hur planeras samverkan för att det ska bli bra för den enskilde. Arbetstillfredsställelse Akutvården Det bör fungera bättre. Diskuterades vikten av att lösa situationen inför sommaren, så att det finns tillräckligt med vikarier under semesterperioden.

14 3 (5) MÖTESANTECKNINGAR Geriatrik är viktig för många äldre. Det framfördes önskemål om att den bör kompletteras med någon form av geriatrik öppenvård? Kan vi ha Äldrevårdcentraler i Stockholm? Förbättra öppenvården Det planeras att starta ett sådant projekt i Jakobsbergs vårdcentral. Det bör vara ett uppdrag. Geriatrisk kompetens bör finnas på vårdcentralen. Öppenvårdskontakt och husläkamottagningar vårdval geriatrik särskild geriatrikutbildning för de som arbetar i äldrevårdscentraler. Det kan skötas av husläkarmottagningar och de äldre behöver ha bra vård. Jourläkarbilen hur fungerar det? Det är sjukvårdsupplysningen som hanterar det. Bedömningen görs av specialistsjuksköterskan. Alla har rätt till bra vård. Vad händer med varmvatten bassängen vid Sollentuna sjukhus? Ska den rivas och en ny byggas på ett annat ställe? Det är personer som använder bassängen. Frågor om renovering och lokaler diskuterades. Samverkan med överenskommelse kommun och landsting. Förteckningen över rehabbassäng bifogas tillsammans med anteckningarna. Ärendet har behandlats av hälso- och sjukvårdsnämnden den 2 juni Övergripande frågor lokala frågor Om man bor i ordinärt boende då har man tillgång till ASIH men bor man på ett äldreboende då har man inte tillgång till ASIH. Landsting och kommun har en god samverkan och det är viktigt att fortsätta med det. Basala hemsjukvården Det finns ingen tidsplan för när vården tas över av kommunerna. Kommunalisering av hemsjukvård har lagts på is för närvarande. De angelägna frågorna är hur man på bästa sätt kan ge patienter som behöver hemsjukvård en vård som samarbetar nära med husläkare och andra behandlande läkare samtidigt som dialog och samarbete med kommunen och den individuella hemtjänsten stärks. Framtidsplan Hur ser det ut i verkligheten? Det pågår flera ombyggnationer på de olika sjukhusen. Exempelvis Rosenslunds sjukhus. Tidsplanen följs genomförandeplan för de mindre sjukhusen? Tidsplanen ska hållas. Det är möjligt att en del korrigeringar

15 4 (5) MÖTESANTECKNINGAR bör göras. Förändringar sker hela tiden. Det handlar om benchmarking som innebär samverkan planering. Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) och Nya Karolinska universitetssjukhuset Det handlar om att bli spetssjukhus tänka på annat sätt och lyfta fram personalen. Samråd med pensionärsråden gällande Nya Karolinska Sjukhuset (NKS)? Pensionärsråden önskar mer samråd om NKS. Marie tar med frågan. Planer för Södertörn hur kommer sjukhusen att planeras i Söderort. Hur planeras ombyggnationer i Handen och Farsta? Hur hittar man bra chefer till Nya Karolinska sjukhuset (NKS)? 4 Övriga frågor Äldrevårdcentraler prövas i Region Skåne och Västra Götaland. Det borde även testas i Stockholm Träffa de personer som erfarenheter från äldrevårdcentralerna. Linköping har också olika modeller för det. Primärvården har kompetens att ta hand om eller lotsa vidare alla typer av patienter. Dyrt att bygga upp parallella system. Ett bra sätt är att låta husläkarna profilera sig. De som är 80 år och är multisjuka som behöver mer hjälp. Samråd med kommunala pensionärsrådet ska regelmässigt ske innan beslut fattas. Samspel med kommun och landsting ska fungera. Samarbetet är viktigt för att utveckla det goda. Angeläget att diskutera det som är väsentligt för de äldre. Vad är framtidsplanen för de olika byggprojekten. Representanterna träffas regelbundet. Rådets medlemmar vill veta vad som skett när det gäller planering av ombyggnationer. Det är viktiga frågor. Hemsjukvården, som sköts av husläkarmottagningarna, diskuterades. Kvalitén av läkemedel för äldre personer? Det verkar ske en ökning av utskrivning av olämpliga läkemedel till äldre.

16 5 (5) MÖTESANTECKNINGAR Frågor till nästa möte Nästa möte Punkter till nästa möte. Nästa gång diskuteras följande punkter: - Samverkan mellan kommun och landsting - IT-frågor bland annat boka läkarbesök via appen - Äldrevårdcentraler - Minnesmottagningar - Demensvården - Kommunalisering av hemsjukvård - Rehabilitering Nästa möte är den 20 november 2015 klockan Lokal: Landstingssalen. Marie Ljungberg Schött (M) tackar alla deltagare och avslutar mötet. Vid anteckningarna Leila Koivumäki Nämndsekreterare

17 Framtidsplan för hälso- och sjukvården Lolita Lekander, Claes-Roland Martling Programkontoret Framtidsplan för hälso- och sjukvården

18 Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca nya invånare varje år. Ytterligare invånare till 2020 jämfört med Antalet äldre med stora vårdbehov blir fler. Invånarna ställer allt högre krav på vården. Framtidsplan för hälso- och sjukvården

19 Vården behöver förändras Resurserna behöver användas bättre. Tydligare roller och samverkan. Förändringen ska ske på alla nivåer i hela länet. Vården ska fungera som en patientfokuserad helhet. Framtidsplan för hälso- och sjukvården

20 Mer vård, bättre lokaler, nya arbetssätt Film om Framtidsplanen på Vårdgivarguiden: Framtidsplan för hälso- och sjukvården

21 Framtidsplanen i korthet En av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvården i Stockholms län Mer vård i hemmet. Husläkarna får stärkt roll. De mindre sjukhusen rustas. Akutsjukhusen byggs ut. Nya Karolinska Solna. Fler vårdplatser. Nätverkssjukvård. Satsning på e-hälsotjänster. Forskning närmare vården. Framtidsplan för hälso- och sjukvården

22 Framtidsplanen utgår från en gemensam vision och målbild för 2025 Länets befolkning är friskare och har ett större förtroende för hälso- och sjukvården. Patientens vårdbehov tillgodoses i en sammanhållen vårdkedja. Den informerade patienten orienterar sig enkelt i en lättillgänglig vård som erbjuder goda valmöjligheter på lika villkor. Patienten har tillgång till öppen och säker information om sin vård och hälsa. Målinriktade vårdgivare levererar en hälsofrämjande sjukvård med hög effektivitet och patientsäkerhet i fokus. Med beaktande av patientens integritet utförs all offentligt finansierad vård i en sammanhållen struktur för ehälsa. Hög tillgänglighet Vård i rätt tid God kvalitet och delaktighet säker vård till rätt patient på rätt plats Hög effektivitet säker vård i rätt tid, till rätt patient, på rätt ställe till rätt kostnad Framtidsplan för hälso- och sjukvården

23 Flytt av akutsjukhusvård enligt Framtidsplanen 1 Patienter som idag vårdas i slutenvård vårdas i istället i öppenvård Akutsjukhus Sjukhus/annan vårdgivare 2 Patienter som idag vårdas på akutsjukhus vårdas i stället i hos andra vårdgivare Akutsjukhus Sjukhus/annan vårdgivare 3 Patienter som idag vårdas på akutsjukhus avslutar sin vård oftare eller tidigare än idag hos vårdgivare utanför akut-sjukhusen eller i hemmet Akutsjukhus

24 Vård på rätt plats för bättre omhändertagande 15 % akutpatienter vid akutsjukhusen kan tas om hand av andra vårdgivare. En del verksamhet flyttas ut från akutsjukhusen till sjukhusen. Sjukhusen renoveras och moderniseras. Vissa vårdgivare vid sjukhusen flyttas till andra lokaler. Framtidsplan för hälso- och sjukvården

25 Framtidsplanen uppdateras årligen och samordnas med behov och ekonomiska ramar Juni 2011 Första steget 2012 Andra steget 2013 Tredje steget 2014 Framtidsplan Målbild och vision Första steget Planering och inriktning Investeringsplan Andra steget Konkretisering och förslag till de förändringar som behöver göras för att nå målbilden för framtidens hälso- och sjukvård Tredje steget Första genomförandeplanerna Åtgärder för ökad effektivitet Summering av genomfört arbete Fokus för fortsatt arbete Framtidsplan för hälso- och sjukvården

26 Framtidsplanens faser Arbetet har gått från mål- och strategiformuleringar till genomförande. 1:a steget 2:a steget 3:e steget Målsättning Planering Konkretisering Genomförande Mål- och strategiformulering Genomförande Framtidsplan för hälso- och sjukvården

27 Framtidsplan för hälso- och sjukvården

28 Framtidsplan för hälso- och sjukvården Nätverkssjukvård

29 Nätverkssjukvård med individens samlade behov i fokus Avtal, uppdrag och stöd som utvecklar samverkan. Oavsett vart invånarna vänder sig ska de få stöd att hitta rätt. Individens hälsa i fokus vid varje möte med vården. Individens samlade behov är utgångspunkten. Tillräcklig information och kompetens i hela vården. e-hälsotjänster och IT-stöd. Framtidsplan för hälso- och sjukvården

30 Vårdformer inom nätverkssjukvården Primärvård/ Öppenvård Vårdcentraler Vård i hemmet Avancerad sjukvård i hemmet Basal hemsjukvård Slutenvård utanför akutsjukhusen Fokus på behov av medicinsk sakkunskap, omvårdnad, funktions-träning, andningshjälp och smärtlindring Vård på akutsjukhus Fokus på akutmedicinska behov Specialiserad vård Närakuter Kommunalt korttidsboende Geriatrisk vård Åldrandets sjukdomar Högspecialiserad vård Primärvårdsrehab Kommunal omsorg Rehabilitering Funktionsförbättring Stödjande vård/avancerad eftervård Specialiserad omvårdnad NY! Palliativ vård Lindrande vård Sjukhus Psykiatrisk och somatisk vård

31 Några prioriterade områden Framtidsplan för hälso- och sjukvården

32 Några prioriterade områden Geriatriken byggs ut och integreras Ökad möjlighet till vård i hemmet Husläkaren får utökat uppdrag Akuta omhändertagande - styrs tydligare och med ökad samverkan Genomlysning av barnsjukvården. Psykiatrin integreras bättre med somatisk vård. Samverkan med kommunerna Framtidsplan för hälso- och sjukvården

33 Satsning på geriatriken Majoriteten av vårdplatserna på de mindre sjukhusen byggs för geriatrik. Geriatriken ska kunna ta emot flera patienter direkt från hemmet eller tidigare i sjukdomsförloppet. De geriatriska klinikerna ska få i uppdrag att stödja husläkare och andra vårdgivare i den lokala vården med konsultationer. Genom tilläggsuppdrag kan geriatriska kliniker knyta till sig andra kompetenser som stöd. Framtidsplan för hälso- och sjukvården

34 Ökad möjlighet till vård i hemmet Utökade möjligheter till egenvård. Fler e-hälsotjänster på 1177 Vårdguiden. Fördubblat uppdrag för jourläkarbilar. Utökat uppdrag för avancerad vård i hemmet (ASiH). Basal hemsjukvård flyttas över till kommunerna. Barnsjukvård i hemmet (SABH) utvecklas ytterligare. Nytt vårduppdrag: avancerad eftervård. Framtidsplan för hälso- och sjukvården

35 Husläkaren får utökat uppdrag Husläkaren får en stärkt roll att: Lotsa patienter i framtidens nätverkssjukvård. Öka samverkan med specialistvården. Framtidsplan för hälso- och sjukvården

36 Samverkan med kommunerna Framtidens vård närmare invånarna. Ökad samverkan med kommunernas vård och omsorg. Extra viktigt för dem som får vård från flera huvudmän. Framtidsplan för hälso- och sjukvården

37 Akut omhändertagande Behovet av akut vård kan bättre förebyggas. Tydlig styrning och helhetsansvar kräver stärkta samverkansrutiner mellan: 1177 Vårdguiden Prehospital vård Akutsjukhus och övriga sjukhus Närakuter Husläkare Jourläkarbilar Somatiska specialistläkare Geriatrik Barnsjukvård Framtidsplan för hälso- och sjukvården Tredje steget

38 Genomlysning av barnsjukvården Högspecialiserad och specialiserad barnsjukvård första verksamhet som flyttar in i nybyggda Karolinska Solna (NKS) Inledningsvis även icke högspecialiserad vård och öppen akut för barn vid NKS. Möjlighet att utöka uppdrag för Sachsska och Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge ses över. Barnsjukvård i hemmet (SABH) utvecklas ytterligare. Framtidsplan för hälso- och sjukvården

39 Psykiatrin Satsning på upprustning av lokaler för psykiatri vid de mindre sjukhusen. Möjligheter öppnas för att bättre integrera psykiatrisk vård med annan vård. En ny byggnad för den psykiatriska vården planeras vid S:t Görans sjukhus. Cirka 15 vårdplatser (motsvarar cirka 2000 vårdtillfällen) vid Nya Karolinska Solna. Enkelrum utreds på Huddinge sjukhus och på Danderyds sjukhus. Samlokalisering av rättspsykiatri på Löwenströmska sjukhuset. Framtidsplan för hälso- och sjukvården

40 Framtidsplan för hälso- och sjukvården e-hälsa

41 Digital utveckling ger möjligheter Invånarna Ökad tillgänglighet och delaktighet Hälso- och sjukvårdspersonal Dagliga arbete underlättas Beställare av vård Stöd för effektiv styrning och uppföljning Framtidsplan för hälso- och sjukvården

42 Framtidsplan för hälso- och sjukvården Forskning

43 Forskning i hela sjukvårdssystemet Koppling till forskning, utveckling, innovation och utbildning av stor betydelse. Samverkan med Karolinska Institutet. Karolinska Universitetssjukhuset i central roll. Universitetssjukvård. Samarbete med akut- och specialistsjukhus och primärvård. Identifiera, följa upp och bedriva forskning. Syfte att förbättra vården genom forskningsresultat. Framtidsplan för hälso- och sjukvården

44 Framtidsplan för hälso- och sjukvården Kompetensförsörjningen

45 Bemanningen behöver säkras Stora förändringar i hela hälsooch sjukvårdssystemet. Befintliga kompetenser behöver nyttjas bättre. Ny personal behöver rekryteras. Kompetensutvecklingen behöver öka. Nya kompetenser behövs. Riktlinjer för samverkan mellan vårdgivare tas fram. Framtidsplan för hälso- och sjukvården

46 Framtidsplan för hälso- och sjukvården Satsningar per sjukhus

47 Mindre sjukhusen rustas upp- präglas av utvecklad samverkan mellan olika vårdgivare Mottagningsplattform Diagnostik Rehab, sjukgymnastik och träningslokal Servicefunktioner Forskning Utbildning Framtidsplan för hälso- och sjukvården

48 Majoriteten av vårdplatser på mindre sjukhus kommer nyttjas för geriatrisk vård Målbild 1. Patienter i slutenvården får sin vård tillgodosedd på sjukhuset och behöver enbart i undantagsfall transporteras till akutsjukhus. 2. Sjukhuset präglas av en sammanhållen verksamhet som utmärkes av god samverkan mellan vårdgivare. 3. Majoriteten av vårdplatserna nyttjas för geriatrisk vård. 4. Sjukhuset har en gemensam huvudentré, reception och kassa för samtliga mottagningar, samt gemensamma journal- och bokningssystem. 5. Det finns förutsättningar för att bedriva forskning, utveckling och utbildning. Slutenvårdsinriktning Fördelning slutenvårdsplatser vid samtliga sjukhus Andel vårdplatser för somatisk vård. Andel vårdplatser för geriatrik. Andel vårdplatser för psykiatri. Majoriteten av slutenvårdsplatserna geriatriska. Mindre antal vårdplatser för somatisk vård. Heldygnsplatser för psykiatri på några sjukhus.

49 Satsningar på akutsjukhusen Framtidsplan för hälso- och sjukvården

50 Akutsjukhusens uppdrag renodlas För patienter som behöver den vård som akutsjukhus kan ge. Vårdinnehåll har preciserats. Ny- och ombyggnationer har påbörjats. Vården anpassas och upprätthålls under förändringsarbetet. Omställningsavtal tas fram med akutsjukhusen Framtidsplan för hälso- och sjukvården

51 Nya Karolinska Solna, NKS Framtidsplan för hälso- och sjukvården

52 Nybyggt universitetssjukhus i världsklass Central del av Framtidsplanen. Patientens säkerhet, integritet och omvårdnad i fokus från planering till färdigt sjukhus. Ansvar för de svårast sjuka och skadade. Ett av världens mest hållbara sjukhus. Naturlig del av Hagastaden. Första patient tas emot I full drift Framtidsplan för hälso- och sjukvården Tredje steget

53 Framtida Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Högspecialiserad vård. Vården bedrivs i teman. Alla patientrum är enkelrum. Akutmottagning med särskilt uppdrag. Integrerad vård, forskning och utbildning. Karolinska Huddinge fortsatt viktigt del av universitetssjukhuset. Ladda ned NKS-appen. Läs mer på Framtidsplan för hälso- och sjukvården Tredje steget

54 Placering gjord utifrån sex teman vid Nya Karolinska Solna Tema Barn & Reproduktion Tema Cancer Tema Inflammation Tema Hjärta-Kärl Tema Reparativ Medicin Tema Neuro

55 Utveckling av den högspecialiserade vården Mer avancerad än tidigare, tack vare ny teknik, nya metoder och nya läkemedel Möjlighet att vara mer effektiv än tidigare, av samma skäl Kräver närhet till avancerad vård och viss bassjukvård för att fungera optimalt Liten del av totala vården i Stockholm är högspec, ca 6-8 procent

56 FHS Programkontor SLL 40

57 Östra sidan - Akuten

58

59

60 FHS Programkontor SLL TACK!

61 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rehabbassänger i Stockholms län Behandling i bassäng är en behandlingsmetod som tillämpas inom flertalet olika verksamheter. Inom vårdval primärvårdsrehabilitering samt i vårdvalet specialiserad fysioterapi har godkända vårdgivare möjlighet att ansöka om tilläggstjänst bassäng. Inom specialiserad rehabilitering finns det också verksamheter som bedriver bassängverksamhet. För att tillmötesgå behoven för gruppen som är i behov av varmvatten bassäng som friskvård/egen vård beviljar landstinget organisationsbidrag bland annat till Reumatikerförbundet för träning i bassäng. Nedan följer en förteckning över de verksamheter som förvaltningen har avtal med. Primärvårdsrehabilitering med bassängverksamhet Mottagningens Mottagningens postnummer Stadsdel Kommun namn adress MåBra Care GolfVägen Danderyd Danderyd Täby Attundafältet Täby Täby Primärvårdsrehab A Vallentuna Åby gata Vallentuna Primärvårdsrehab Vallentuna Åkersberga Rehab, Hackstavägen Österåker AktivaRe Åkersberga Lidingö Rehab Högsätravägen Lidingö Lidingö Rehab Nordväst Lövgatan Solna Solna Solna Sundbyberg Rehab Sturegatan Sundbyberg Nordväst Sundbyberg Sundbybergskliniken Löfströms Allé Sundbyberg Sundbyberg Märsta Rehab Södergatan 19 A Märsta Sigtuna

62 2 (4) Järfälla Rehab Nordväst Sollentuna rehab Praktikertjänst Väsby Rehab Praktikertjänst Bromma Rehab Västra Kista Rehab Västra Spånga Rehab Västra Stockholms sjukhem Kungsholmens Rehabcentrum Aleris Rehab Liljeholmen Aleris Rehab Skärholmen Aleris Rehab Älvsjö Birgittavägen Järfälla Järfälla Nytorpsvägen Sollentuna Dragonvägen A Upplands Väsby Tranebergsplan Bromma 3, 3 tr Bromma Kista Galleria, Trapphus 2 1tr Rinkebysvägen Spånga Spånga 70c, plan 3 Tensta Mariebergsgatan 22 Sollentuna Upplands Väsby Stockholm Kista Rinkeby Kista Stockholm Stockholm Kungsholmen Stockholm Stockholm Liljeholmstorget 7, hiss A Stockholm Hägersten Liljeholmen Stockholm Skärholmsgången Skärholmen Stockholm 1 Skärholmen Solberga Hagväg Älvsjö Älvsjö Stockholm 1 Nacka Nacka Nacka Nacka RehabCentrum Närsjukhus Må Bra Care Rösundavägen Nacka Saltsjöbaden Värmdö Rehab Odelbergs väg Värmdö Gustavsberg Primärvårdsrehab Bollmoravägen Tyresö Tyresö Bollmora VC 14 Aleris Rehab Tyresö Björkbacksvägen Tyresö Tyresö 10, Box 44 Aleris Rehab Hallunda torg, Botkyrka Hallunda box 104 Norsborg Aleris Rehab Patron Pehrs väg Huddinge Huddinge 4 Huddinge Salems Rehab Säbytorgsv Salem Rönninge Haninge Rehab Dalarövägen Haninge Haninge Rudans Rehab Dalarövägen Haninge

63 3 (4) Haninge Akka Rehab Klockargatan 17, Haninge (Filial)Praktikertjänst Box 74 Västerhaninge Hovsjö Björnövägen Södertälje Primärvårdsrehab Södertälje Telge Rehab Östra Kanalgatan Södertälje 2 Södertälje Aleris Rehab Centrumvägen Nykvarn Nykvarn(filial) Nykvarn Södertälje Rehab Tallhöjdsvägen Södertälje Tallhöjdens vårdcentral Södertälje Aleris Rehab Järna Storgatan Järna Södertälje 30 Järna Telge Rehab Ronna Robert Arnbergsväg Södertälje Södertälje Specialiserad fysioterapi mottagningar med bassängverksamhet Mottagningens adress postadress Stadsdel Kommun Vendevägen Djursholm Danderyd Åbygata Vallentuna Vallentuna Bosön Lidingö Lidingö Södergatan 19 a Märsta Sigtuna Grev Turegatan Stockholm Östermalm Stockholm Kista Galleria trapphus 2, Kista Kista Stockholm 1 tr Mårbacka gatan Farsta Farsta Stockholm Skärholmsgången Skärholmen Skärholmen Stockholm Tideliusgatan 12, Östra Stockholm Södermalm Stockholm Entrén Östermalmsgatan Stockholm Östermalm Stockholm Åkeshovshallen, Bromma Bromma Stockholm Bergslagsvägen 60 Liljeholmstorget Stockholm Hägersten/Liljeholmen Stockholm Östra Kanalgatan Södertälje Södertälje

64 4 (4) Björkbacksvägen Tyresö Tyresö Bollmoravägen Tyresö Tyresö Nacka Närsjukhus, Nacka Nacka Lasarettsvägen 4 Algatan Gustavsberg Värmdö Rörvägen Haninge Haninge Enheten för individuella vårdärende Vårdgivare Adress Postadress Stadsdel/kommun Furuhöjdens Gribbylundsv Täby Täby Rehabiliteringshem Humlegården Stora Gatan 64 Box 36, Sigtuna Sigtuna Mälargården Rehab Center Hertigvägen 5 Box 46, Sigtuna Sigtuna Stockholms sjukhem Mariebergsgatan 22 Box 12230, Stockholm Kungsholmen Stiftelsen Vidarkliniken Ytterjärna Järna Södertälje Stockholms läns landsting har även slutit avtal med verksamheter utanför Stockholms län. Stiftelsen FrykCenter Box Torsby Värmland Rehabcenter Mösseberg Mössebergsparken Falköping Västra Götaland Rehabcenter Treklöverhemmet Treklövervägen Ljungskile Bohuslän Sommarsol Haragårdsvägen Vejbystrand Skåne Valjeviken Herrgårdsvägen 97 Box 94, Sölvesborg Blekinge Utöver dessa verksamheter finns det även bassänger vid våra akutsjukhus.