Teoretisk grund för Grön Hälsa & Rehabs verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teoretisk grund för Grön Hälsa & Rehabs verksamhet"

Transkript

1 Teoretisk grund för Grön Hälsa & Rehabs verksamhet Hälsan i befolkningen påverkas av olika faktorer förändringar i samhället, ekonomi, politik och miljö. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är det intressant vad som påverkar folkhälsan, vilka åtgärder som påverkar hälsan och hur metoderna bäst utvärderas. Med utgångspunkt i Grön Hälsa & Rehabs verksamhet är vi särskilt intresserade av de faktorer som påverkar människor i relation till deras samhälleliga integration och arbetsliv. Hälsoutvecklingen är generellt sämre för unga människor än för de äldre, trots en ökande medellivslängd (Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, 2012). En faktor som påverkar hälsoutvecklingen i positiv riktning är fullföljd skolgång och utbildningsnivå. Behörigheten att söka till gymnasiet har minskat de senare åren, vilket Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut (2012) anser vara en viktig indikator för försämrad utveckling av de yngres hälsa. Även en annan viktig indikator arbetslösheten är högre bland unga. Det kan ytterligare belysas av att den självrapporterade psykiska ohälsan är högre hos yngre personer såväl som att inläggningar i psykiatrisk slutenvård på grund av självskadebeteende har ökat. Ytterligare så är antalet självmord bland de yngre konstant, till skillnad mot den övriga befolkningen där dessa minskar (Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, 2012). Ovanstående kan ses som en utgångspunkt för vår inriktning och ambition att bidra till unga människors hälsa, samhälleliga integration och arbetsliv. Med detta är inte sagt att vi inte har ambition att bidra till hälsoutveckling för alla dem som söker vårt stöd oavsett ålder. Det har vi! Hälsoinriktat salutogent perspektiv Ett hälsoinriktat arbete innebär att man genom teoretiska och praktiska metoder försöker förbättra människors hälsa genom att utveckla deras egna kunskaper, värderingar och handlingsmönster. Samt att man utvärderar och utvecklar metoder, miljöer och kompetens. Begreppet salutogenes myntades av Antonovsky (2005) som en motpol till det traditionella patogena perspektivet där man fokuserar på det sjuka. Det salutogena perspektivet fokuserar på tre aspekter: problemlösning finna motståndsresurser identifiera en känsla av sammanhang En målsättning för hälsoinriktat arbete är att fokusera på och stärka positiva aspekter sk. friskfaktorer i människors liv och på så sätt medverka till att de gör kloka val och får kontroll över sin hälsa. Att väcka medvetenhet och medverka till att stärka människors självkänsla och därmed också kontroll och egenmakt innebär att de själva kan göra kloka val och genomföra livsstilsförändringar. 1

2 Känsla av sammanhang Med ett hälsoinriktat perspektiv är den teoretiska modellen om känsla av sammanhang KASAM (Antonovsky, 2005) en god grund för rehabiliteringen inom Grön Hälsa & Rehab. Antonovskys modell utgår ifrån hans teori om att ha en känsla av sammanhang i livet utgör en generell motståndsresurs som ger kraft att bekämpa en mängd olika stressfaktorer. Empiriska studier visar också att människor med en KASAM känner en större livstillfredsställelse än de som har en lägre KASAM. Det finns också resultat som visar att människor människors livstillfredsställelse ökar av en förbättrad KASAM. De tre meningsbärande enheterna i modellen är: begriplighet, som innebär att man försöker ordna och förstå oförutsedda händelser. hanterbarhet, som innebär att anse sig ha kapacitet att möta utmaningar i livet. meningsfullhet, innebär att se områden i livet som viktiga och engagerande och värda att investera i. Med utgångspunkt i att människors KASAM kan förstärkas genom att de får hjälp med att se sina liv med problem och glädjeämnen om begripliga, hanterbara och meningsfulla så utgör såväl aktiviteter som samtal i rehabiliteringen bidrag till begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Aktiviteterna är enkla och återkommande, i alla högsta grad genomförbara samt meningsfulla då de följer naturens, odlingarnas och djurens cykler. Samtalen och relationerna är också enkla, kamratliga och kontinuerliga. Samtalen har inget syfte att vara terapeutiska och utmanande utan snarare vänskapliga, förstående och stödjande samt stimulerande och motiverande till att se meningsfullhet i framtiden och livet. Till KASAM-modellen finns också ett livsfrågeformulär som användas till utvärdering av rehabiliteringen. Mer om detta finns att läsa under fliken Dokumentation och utvärdering. Pedagogisk grund Huvudinriktningen i rehabiliteringen inom Grön Hälsa & Rehab är pedagogisk. Det som eftersträvas är ett hälsoinriktat lärande och kompetensutveckling av olika slag. På en nivå handlar det om att lära känna sig själv, andra och samhällets funktioner. På en annan nivå är det ett lärande som kan leda till motivation, förändring och arbetslivsinriktad utveckling i allmänhet och chansen finns naturligtvis att yrken inom den Gröna sektorn kan ses som intressanta utbildnings- och yrkesval. Deliberativ pedagogik Deliberativ pedagogik är snarast en hållning - inom vilken man kan behandla olika former av pedagogiskt innehåll. Deliberativ pedagogik bygger på etiska resonemang om att alla ska ha inflytande över sina liv och det som berör dem. Det innebär också att alla också ska ha inflytande över sitt lärande. Deliberativ pedagogik bygger således på respekt och utgår från att alla har kunskap som är värd att bygga vidare på. Det innebär att tillsammans komma fram till vad som ska läras, hur det ska läras och vad målet med lärandet är (Croona, 2003, Englund, 2000, Fritzell, 2003). I praktiken handlar det om att, tillsammans med deltagarna, uppleva ömsesidiga relationer där man vågar möta upplevelser, lyssna, känna, förstå och visa känslor, agera samt visa att den andra är betydelsefull. Det handlar alltså om att ha och visa ett äkta intresse och engagemang - att bry sig på riktigt på ett sätt som skiljer sig något från den gängse bilden av professionellt 2

3 förhållningssätt. Deliberativ pedagogik visar på en etisk hållning som står i samklang med verksamhetens värdegrund som presenteras under fliken Värdegrund. Motivationsarbete En utgångspunkt är att motivation inte är en egenskap personer har, utan en följd av de erfarenheter man gjort och det bemötande man fått (Jenner, 2004). Som professionell är det därför viktigt att ha förståelse för vad dålig självkänsla och rader av misslyckanden innebär. Det gäller också att förstå vad som fordras av själva mötet för att motivation ska skapas och vidmakthållas. Motivationsarbete, enligt Jenner (2004), handlar till stor del om att förstå deltagarnas attributioner hur de själva förklarar orsakerna till framgångar och misslyckanden. Med en dålig självkänsla ser man gärna orsaken till sina misslyckanden hos sig själv och framgångar handlar om tur eller att uppgifterna har varit lätta och vice versa vid god självkänsla. Utifrån de tolkningar man gör höjer och sänker man därefter sin anspråksnivå. Det är alltså viktigt att arbeta med framgångsförväntningar och tolkningar av lyckanden eller misslyckanden och tillsammans arbeta fram realistiska mål. Till motivationsarbete hör också att vara medveten om och kunna hantera sk. förväntanseffekter. Jenner (2004) lyfter som exempel fram skolforskning som visar att i då lärare fått positiv förhandinformation om elever så visar de att de har positiva förväntningar på elevernas arbete och vice versa när lärare fått negativ information om elever. Resultaten visar att lärarnas förväntningar tenderar att bli självuppfyllande profetior i båda fallen. Att som professionell ha - och i bemötandet visa att man har positiva förväntningar påverkar alltså motivationen i hög grad. Det är också meningsfullt att skilja på yttre och inre motivation. Den yttre är den som handlar om att motivera med belöningar medan den inre handlar om att deltagarna ska nå självtillfredsställelse. Den inre motivationen stärks av meningsfulla aktiviteter eller pedagogisk meningsfullhet enligt Gerrevall & Jenner (2001). Det är enligt författarna viktigt att stimulera intressen och upptäckarglädje, vilket är en grundbult inom Grön Hälsa & Rehab. Jenner (2004) konstaterar att ett gott bemötande är basen för allt motivationsarbete, vilket också är A och O i vår verksamhet. Gott / värdigt bemötande Ett gott bemötande handlar om att bevara och / eller underbygga människors värdighet genom att visa dem omsorg och respekt (Croona, 2003). De två bärande begreppen omsorg och respekt kan sammanföras med begreppet solidaritet vilket kan ses som ett sammanfattande begrepp av Grön Hälsa & Rehabs värdegrund. Mer om detta finns att läsa under fliken Värdegrund. Goda samtal I det goda samtal som Crafoord (1994) framhåller är bemötandet det viktigaste. Professionella samtal som har ambitionen att hjälpa människor till större välmående måste omges av - och bidra till trygghet. Det är också viktigt att benämna saker, att våga säga/fråga om saker även om det känns svårt. Det professionella samtalet innefattar ofta att man som professionell ställer frågor. Frågorna ska vara öppna, inbjudande och visa uppriktigt intresse för berättelsen. Och när svaren/ berättelserna kommer är det viktigt att lyssna. Allt i ett samtal är emellertid inte frågor, svar, berättelser, följdfrågor och andra språkliga attribut. Tystnad, är 3

4 också en väsentlig del av samtalet. Crafoord menar att det goda samtalet är ett utrymme för magiska förvandlingar! I de nationella riktlinjer (Socialstyrelsen, 2011) som utgår ifrån evidensbaserade metoder för sjukdomsförebyggande metoder rekommenderas samtal om livsstil och hälsa på tre olika nivåer: Enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerade rådgivande samtal. De kvalificerade rådgivande samtalen ska vara återkommande och bygga på kunskapsbaserade program eller modeller. Med ovanstående pedagogiska och hälsoteoretiska metoder kan vi inom Grön Hälsa & Rehab lägga till och komplettera våra metoder när det finns behov av särskilt stöd för att förstå och hantera symtom på ohälsa. Den gröna miljön fungerar också stödjande och ger oss redskap till en positiv hälsoutveckling på flera plan. Avslappning Stressrelaterad ohälsa visar sig med olika psykosomatiska symtom ex. ökad spänningsnivå och smärta i kroppen. Andra symtom är låg uthållighet, sämre koncentrationsförmåga, dåligt minne och dålig sömn (Roxendal &Winberg, 2003). Inom Grön Hälsa & Rehab finns möjligheter att stanna upp, slappna av, vila, känna efter, göra bättre val i förhållande till arbete, vila och andra kroppsliga behov. Grön rehabilitering Det vetenskapliga stödet för Grön rehabilitering visar att natur och djur har en gynnsam inverkan på människor i allmänhet, och på personer med psykisk ohälsa i synnerhet. Det finns studier som visar att natur och djur i sig självt är hälsobringande, men förutsättningarna att nå hälsa, välbefinnande och bli aktiv i det samhälleliga livet ökar dramatiskt med goda samtal och relationer. Det är således gröna aktiviteter som tillsammans med stimulerande, motiverande, stödjande och lärande samtal och relationer som utgör det rehabiliterande innehållet inom Grön Hälsa & Rehab. Natur och trädgårdsaktiviteter Människor har sedan urminnes tider funnit kraft och styrka i naturen och i trädgårdar (Kaplan & Kaplan, 1989). Det handlar om att det gröna rummet motiverar, stimulerar, får människor att må bra, samla sig, hela sig och läka sig (Grahn & Ottosson, 2010). Grahn menar att olika typer av trädgårdsrum får olika betydelse, och beroende på vilket tillstånd människorna befinner sig i finns olika behov som innebär att man söker sig till olika typer av trädgårdsrum. Trädgårdsaktiviteter är bra då de inbjuder till rörlighet, stimulerar sinnen, upplevs kravlös, är avstressande, inspirerar till kreativt skapande och upplevs meningsfull. Växter har en förmåga att engagera oss människor, stimulera våra sinnen och få oss att delta i olika aktiviteter (Norfolk, 2003). Natur, djur och trädgård erbjuder också många möjligheter att på ett naturligt sätt smyga in bättre rörlighet, koordination och kondition (Gröna Rehab, Göteborgs botaniska trädgård 2010) Grön rehabilitering finns på flera platser i vårt land. Några välkända ställen är Alnarps Rehabträdgård och Gröna rehab i Botaniska trädgården i Göteborg. Vid båda verksamheterna har man i flera år tagit emot personer med stressrelaterad ohälsa och nått mycket positiva resultat. I en utvärdering av Gröna Rehab (Ahlborg & Sahlin, 2010) framkom att målsättningen att rehabiliteringen skulle leda till aktivering av deltagarna, d.v.s. att de skulle 4

5 komma igång med arbetsträning, arbete eller studier efter rehabiliteringstiden uppfylldes i de flesta fall. Deltagarna uttryckte klart att rehabiliteringen var en stor hjälp för att återhämta sig och återgå i sysselsättning. Det var lättare att koncentrera sig i naturen och trädgårdsarbetet beskrevs av flera deltagare som att glömma tid och rum och bara leva i nuet. Hantverk beskrevs också som en lustfylld aktivitet där deltagarna, precis som i naturaktiviteterna, fann koncentration, avkoppling, lust och nyvaknad kreativitet. Kreativt skapande Till naturaktiviteter hör också kreativt skapande med naturens, trädgårdens och djurens material. Bergström (1995) menar att när barn och ungdomar är kreativa så innebär det att de har idéer. Det i sin tur innebär att de har triumfkort för att klara sig inför kommande och okända förändringar. Genom att på ett medvetet sätt arbeta kreativt, i fysisk kontakt med naturliga material kan man förutom att utveckla idérikedomen också lära sig något om sig själv och om förhållandet till omvärlden. Det kreativa skapandet fungerar som en slags reningsprocess där man får utlopp för sina känslor och samtidigt tränar upp sin förmåga att lösa problem och fatta beslut (Barnes, 1994). Samtidigt bidrar kreativt skapande i grupp till en ökad känsla av sammanhang genom att man gör något meningsfullt och befinner sig i ett socialt sammanhang (Revstedt, 2003). Alm mfl (1999) framhåller att kreativt arbete /hantverk i rehabilitering hjälper till med att ge en tydligare bild av den utveckling som sker hos deltagarna. Att skapa, få bekräftelse och själv vara nöjd med sin skapelse ger glädje och ökad självkänsla och självförtroende. Djur/hästunderstött arbete I verksamheten finns flera olika djur - hästar, hundar, katter, får och höns. Alla djuren är trevliga och sociala glädjespridare och av betydelse för rehabiliteringen, men hästarna har huvudrollen. Det grundar sig på de teoretiska antagandena att djur i allmänhet och hästar i synnerhet har en god inverkan på människors hälsa. Hästen är en trofast följeslagare till människan och det faktum att de känner, inte tänker, och är här och nu är bra för oss människor. Hästar har ingen bakgrundsinformation, de ställer inga krav, de känner känslor och intentioner och reagerar på det (Bekhoff, 2007). Och eftersom hästar är omedelbara, stora och påtagliga blir de tydliga och kan hjälpa människor att bli observanta på sig själva. Hästar är också bra relationsbyggare. Hästar är också motivationsfaktorer som ger möjligheter till att tänja på den egna förmågan både psykiskt och fysiskt. Att arbeta med hästar uppmanar också till att se värdet av rutiner och ger en upplevelse av sammanhang (Andersson, 2010). Att syssla med hästar, rida eller köra innebär att man tvingas att vara här och nu, vilket är en positiv faktor i rehabiliterande arbete. Det är inte möjligt att samtidigt vara uppmärksam på hästen och tänka på dåtid och framtid. (Andersson, 2010, Silvferberg & Tillberg, 2008).. Hästar inbjuder också till närhet och beröring och är trots sin storlek mjuka och varma och uppskattar att bli klappade, masserade och borstade. Hästarna är också tillitsfulla och njuter så länge det varar vilket kan vara viktigt för personer som har negativa erfarenheter av närhet och beröring. Närvaron med hästar bidrar på så sätt till samvaro, lugn, ro, tillit och trygghet. Att rida och köra ger också ro genom att följa hästens stilla lunk eller att sitta i vagnen och se hästens gång. Det bidrar till stressreducering både genom hästens rörelser och den samtidiga 5

6 naturupplevelsen. Att rida ger dessutom känslan av bli buren, balansträning samt ger lite spänning i tillvaron (Silvferberg och Tillberg, 2011). I olika studier bla. Forsling (2001) och Forsberg ( 2007) har det framkommit att flickor i stallet tvingas bli tydliga och bestämda för att kunna hantera hästarna. De blir också handlingskraftiga och modiga då det ofta uppstår akuta situationer i stallmiljön. Detta tillsammans leder till en förmåga att behålla relationer, ta ansvar och klara hårt arbete. Flickor i stallet har alltså möjlighet att utveckla ledarkompetens. En amerikansk studie av Burgon (2011) bekräftar just detta. Studien fokuserar ungdomar i riskzonen och deras lärande i ett terapetiskt horsemanship-program. Det framkom att ungdomarna utvecklat/lärt sig en rad nya kompetenser såsom ökad självkänsla, ökat själförtroende, handlingsberedskap, empati och en ny positiv inställning till livet. En flicka uttryckte att hon, i relation till hästarna, kände sig som queen of the world! Reflekterande praktik Till vår teoretiska grund hör också ett medvetet, strategiskt och ständigt utvecklingsarbete. En grund för en sådan utveckling är att utvärdera verksamheten på beprövade och godkända sätt, samt naturligtvis använda utvärderingsresultaten för självkritik och förbättring. Mer om detta presenteras under fliken Dokumentation och utvärdering. Schön (1987) påpekade redan tidigt vikten av att hålla en kritisk och reflekterande dialog levande i arbetsgruppen. Han menade att det är viktigt att reflektera och diskutera det praktiska arbetet i ljuset av teori för att undvika att hamna i det som han kallar förtrogenhetsfällan vilket innebär att göra som man alltid har gjort utan att reflektera och vara inställd på förändring. Genom att hålla en reflekterad praktik levande följer också, inte minst viktigt, en motivation i arbetsgruppen som avspeglas i rehabiliteringsarbetet. Kompetensen i teamet kvalitetssäkras genom ett anställningskrav på relevant grundutbildning på högskolenivå samt specifika vidareutbildningar. Inom ramen för anställning i teamet ingår intern och extern fortbildning. Referenslista Ahlborg, G., Sahlin, E. (2010) Utvärdering av projektet Gröna rehab. Göteborg: Institutet för stressmedicin. Alm, A., Grönlund, E., Hammarlund, I. (1999) Konstnärliga terapier: Bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur & Kultur Andersson, U. (2010) Passage att använda hästar i psykiatrin. Skellefteå: Psykiatriska kliniken Skellefteå. Antonovsky, A. (1991) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. 6

7 Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting. (2011). Samordna rehabiliteringen. Stöd till utvecklingen av arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk sjukdom eller funktionshinder. Barnes, R. (1994) Lära barn skapa Lund:studentlitteratur Bergström, M: (1995) "Neuropedagogik. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Bekhoff, M. (2007) The Emotional Lifes of Animals. New York: New World Library. Burgon, HL. (2011) Queen of the world : experiences of a `at-risk young people participating in equine-assisted learning/therapy. Journal of Social Work Practice. Jun; 25 (2) Crafoord, C. (1994) Människan är en berättelse. Tankar om samtalskonst. Stockholm: Natur och Kultur Croona,G. (2003) Etik & Utmaning. Om lärande av bemötande i professionsutbildning. Växjö: Växjö University Press Dropsy, J. (1996) Den harmoniske krop Köpenhamn: Hans Reitzels forlag. Englund, T (2000) Deliberativa samtal som pedagogisk värdegrund historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket Forsberg, L (2007) Att utveckla handlingskraft. Om flickors identitetsskapande processer i stallet. Lic.uppsats. Institutionen för pedagogik och lärande. Luleå: Luleå tekniska universitet. Forsling, S. (2001) Flickan och hästen. Stockholm: Statens Institutionsstyrelse. Rapport nr. 2 Fritzell, C. (2003) Pedagogisk praktik som demokratiska samtal. Några steg mot en praktiskpedagogisk deliberationsmodell. Pedagogisk kommunikation rapport 2. Växjö universitet. Gerrevall, P., Jenner, H. (2001) Kommunikativ pedagogik och särskilda ungdomshem. Stockholm: Statens institutionsstyrelse. Forskningsrapport nr 2 /01 Grahn, P., Ottosson, Å. (2010) Trädgårdsterapi. Stockholm: Bonniers Göteborgs botaniska trädgård, (2010) Grön Rehab Västra Götalandsregionen. Jenner, H. (2004) Motivation och motivationsarbete. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Kaplan, R., Kaplan, S. (1989) The Experience of Nature a psychological perspective. Cambridge: Cambridge University Press Mathiassen, S-E., Munch-Ulfsfält, U., Nilsson, B., Thornblad, H. (2007) Ergonomi för ett gott arbete. Stockholm: Prevent Norfolk, D. (2003) Läkande trädgårdar. Stockholm: Natur och Kultur 7

8 Region Halland. Isaksson Pernilla. (2011). Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa oh ohälsa. Hur vi skapar förutsättningar för en god psykisk hälsa i Halland? Revstedt, P. (2003) Motivationsarbete. Malmö:Liber Roxendal, G, Winberg A, (2003) Levande människa, basal kroppskännedom för rörelse och vila. Stockholm: Natur och Kultur Schön, D. (1987) Educating the Reflective Practitioner. San Francisco: Jossey Bass. Silvferberg, G., Tillström, P. (2008) Hästen som terapeutiskt verktyg om välbefinnande, ridterapi och livskvalitet. Stockholm: Ersta Sköndal högskola förlag Silvferberg, G., Tillström, P. (2011) Ridterapi fakta och framtid. Stockholm: Ersta Sköndal högskola förlag. Socialstyrelsen. (2011) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut (2012). Folkhälsan i Sverige. Årsrapport Stockholm: Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut 8

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet Ett salutogent förhållningssätt Om meningsfullhet och livskvalitet Anor från 1700-talet Fattighuset Vegahusen Änggårdsbacken Otium Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Samma förutsättningar

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

LRF. LRF är en intresse- och

LRF. LRF är en intresse- och LRF LRF är en intresse- och företagarorganisation för alla om äger eller brukar jord, skog och trädgård och för deras gemensamma företag inom lantbrukskooperationen LRF har drygt 168000 medlemmar Vad är

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Green Care - en introduktion. Ingrid Whitelock ingrid@whitelock.se www.whitelock.se

Green Care - en introduktion. Ingrid Whitelock ingrid@whitelock.se www.whitelock.se Green Care - en introduktion Ingrid Whitelock ingrid@whitelock.se www.whitelock.se Green Care idag Meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med särskilda behov Green Care i Sverige

Läs mer

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå Människors hälsah Macrosystem Befolkningens hälsa Mesosystem Hälsa på gruppnivå Microsystem Individens hälsa Varför visste vi inte om den onödiga ohälsan tidigare? Först måste man förstå var man är Sedan

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Motiverande samtal (MI)

Motiverande samtal (MI) Motiverande samtal (MI) Användningsområden och tillämpningsformer Teori, praktik och spridning Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT Statens Folkhälsoinstitut & Stockholms läns

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Jan Winroth, universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Teori - Forskning

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD

NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD Bakgrund Skolgårdsprojektet och tankar kring hälsoträdgård Bakgrund forts Nacka Skol- och Hälsoträdgård 3 syften med projektet: att bygga upp en trädgård i Nacka som erbjuder

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil.

Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil. Ett manifest från Friskis&Svettis för att öka barns rörelse. Alla barn måste få möjligheten att uppleva rörelseglädje. Det ökar chanserna för fler att etablera en aktiv livsstil. maj 2012 Att barn rör

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet Utbildning Kompetensutveckling är ett av våra viktigaste verktyg för att få den mänskliga faktorn att arbeta för oss. Previa erbjuder utbildningsinsatser som bidrar till att effektivisera er organisation,

Läs mer