Teoretisk grund för Grön Hälsa & Rehabs verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teoretisk grund för Grön Hälsa & Rehabs verksamhet"

Transkript

1 Teoretisk grund för Grön Hälsa & Rehabs verksamhet Hälsan i befolkningen påverkas av olika faktorer förändringar i samhället, ekonomi, politik och miljö. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är det intressant vad som påverkar folkhälsan, vilka åtgärder som påverkar hälsan och hur metoderna bäst utvärderas. Med utgångspunkt i Grön Hälsa & Rehabs verksamhet är vi särskilt intresserade av de faktorer som påverkar människor i relation till deras samhälleliga integration och arbetsliv. Hälsoutvecklingen är generellt sämre för unga människor än för de äldre, trots en ökande medellivslängd (Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, 2012). En faktor som påverkar hälsoutvecklingen i positiv riktning är fullföljd skolgång och utbildningsnivå. Behörigheten att söka till gymnasiet har minskat de senare åren, vilket Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut (2012) anser vara en viktig indikator för försämrad utveckling av de yngres hälsa. Även en annan viktig indikator arbetslösheten är högre bland unga. Det kan ytterligare belysas av att den självrapporterade psykiska ohälsan är högre hos yngre personer såväl som att inläggningar i psykiatrisk slutenvård på grund av självskadebeteende har ökat. Ytterligare så är antalet självmord bland de yngre konstant, till skillnad mot den övriga befolkningen där dessa minskar (Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, 2012). Ovanstående kan ses som en utgångspunkt för vår inriktning och ambition att bidra till unga människors hälsa, samhälleliga integration och arbetsliv. Med detta är inte sagt att vi inte har ambition att bidra till hälsoutveckling för alla dem som söker vårt stöd oavsett ålder. Det har vi! Hälsoinriktat salutogent perspektiv Ett hälsoinriktat arbete innebär att man genom teoretiska och praktiska metoder försöker förbättra människors hälsa genom att utveckla deras egna kunskaper, värderingar och handlingsmönster. Samt att man utvärderar och utvecklar metoder, miljöer och kompetens. Begreppet salutogenes myntades av Antonovsky (2005) som en motpol till det traditionella patogena perspektivet där man fokuserar på det sjuka. Det salutogena perspektivet fokuserar på tre aspekter: problemlösning finna motståndsresurser identifiera en känsla av sammanhang En målsättning för hälsoinriktat arbete är att fokusera på och stärka positiva aspekter sk. friskfaktorer i människors liv och på så sätt medverka till att de gör kloka val och får kontroll över sin hälsa. Att väcka medvetenhet och medverka till att stärka människors självkänsla och därmed också kontroll och egenmakt innebär att de själva kan göra kloka val och genomföra livsstilsförändringar. 1

2 Känsla av sammanhang Med ett hälsoinriktat perspektiv är den teoretiska modellen om känsla av sammanhang KASAM (Antonovsky, 2005) en god grund för rehabiliteringen inom Grön Hälsa & Rehab. Antonovskys modell utgår ifrån hans teori om att ha en känsla av sammanhang i livet utgör en generell motståndsresurs som ger kraft att bekämpa en mängd olika stressfaktorer. Empiriska studier visar också att människor med en KASAM känner en större livstillfredsställelse än de som har en lägre KASAM. Det finns också resultat som visar att människor människors livstillfredsställelse ökar av en förbättrad KASAM. De tre meningsbärande enheterna i modellen är: begriplighet, som innebär att man försöker ordna och förstå oförutsedda händelser. hanterbarhet, som innebär att anse sig ha kapacitet att möta utmaningar i livet. meningsfullhet, innebär att se områden i livet som viktiga och engagerande och värda att investera i. Med utgångspunkt i att människors KASAM kan förstärkas genom att de får hjälp med att se sina liv med problem och glädjeämnen om begripliga, hanterbara och meningsfulla så utgör såväl aktiviteter som samtal i rehabiliteringen bidrag till begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Aktiviteterna är enkla och återkommande, i alla högsta grad genomförbara samt meningsfulla då de följer naturens, odlingarnas och djurens cykler. Samtalen och relationerna är också enkla, kamratliga och kontinuerliga. Samtalen har inget syfte att vara terapeutiska och utmanande utan snarare vänskapliga, förstående och stödjande samt stimulerande och motiverande till att se meningsfullhet i framtiden och livet. Till KASAM-modellen finns också ett livsfrågeformulär som användas till utvärdering av rehabiliteringen. Mer om detta finns att läsa under fliken Dokumentation och utvärdering. Pedagogisk grund Huvudinriktningen i rehabiliteringen inom Grön Hälsa & Rehab är pedagogisk. Det som eftersträvas är ett hälsoinriktat lärande och kompetensutveckling av olika slag. På en nivå handlar det om att lära känna sig själv, andra och samhällets funktioner. På en annan nivå är det ett lärande som kan leda till motivation, förändring och arbetslivsinriktad utveckling i allmänhet och chansen finns naturligtvis att yrken inom den Gröna sektorn kan ses som intressanta utbildnings- och yrkesval. Deliberativ pedagogik Deliberativ pedagogik är snarast en hållning - inom vilken man kan behandla olika former av pedagogiskt innehåll. Deliberativ pedagogik bygger på etiska resonemang om att alla ska ha inflytande över sina liv och det som berör dem. Det innebär också att alla också ska ha inflytande över sitt lärande. Deliberativ pedagogik bygger således på respekt och utgår från att alla har kunskap som är värd att bygga vidare på. Det innebär att tillsammans komma fram till vad som ska läras, hur det ska läras och vad målet med lärandet är (Croona, 2003, Englund, 2000, Fritzell, 2003). I praktiken handlar det om att, tillsammans med deltagarna, uppleva ömsesidiga relationer där man vågar möta upplevelser, lyssna, känna, förstå och visa känslor, agera samt visa att den andra är betydelsefull. Det handlar alltså om att ha och visa ett äkta intresse och engagemang - att bry sig på riktigt på ett sätt som skiljer sig något från den gängse bilden av professionellt 2

3 förhållningssätt. Deliberativ pedagogik visar på en etisk hållning som står i samklang med verksamhetens värdegrund som presenteras under fliken Värdegrund. Motivationsarbete En utgångspunkt är att motivation inte är en egenskap personer har, utan en följd av de erfarenheter man gjort och det bemötande man fått (Jenner, 2004). Som professionell är det därför viktigt att ha förståelse för vad dålig självkänsla och rader av misslyckanden innebär. Det gäller också att förstå vad som fordras av själva mötet för att motivation ska skapas och vidmakthållas. Motivationsarbete, enligt Jenner (2004), handlar till stor del om att förstå deltagarnas attributioner hur de själva förklarar orsakerna till framgångar och misslyckanden. Med en dålig självkänsla ser man gärna orsaken till sina misslyckanden hos sig själv och framgångar handlar om tur eller att uppgifterna har varit lätta och vice versa vid god självkänsla. Utifrån de tolkningar man gör höjer och sänker man därefter sin anspråksnivå. Det är alltså viktigt att arbeta med framgångsförväntningar och tolkningar av lyckanden eller misslyckanden och tillsammans arbeta fram realistiska mål. Till motivationsarbete hör också att vara medveten om och kunna hantera sk. förväntanseffekter. Jenner (2004) lyfter som exempel fram skolforskning som visar att i då lärare fått positiv förhandinformation om elever så visar de att de har positiva förväntningar på elevernas arbete och vice versa när lärare fått negativ information om elever. Resultaten visar att lärarnas förväntningar tenderar att bli självuppfyllande profetior i båda fallen. Att som professionell ha - och i bemötandet visa att man har positiva förväntningar påverkar alltså motivationen i hög grad. Det är också meningsfullt att skilja på yttre och inre motivation. Den yttre är den som handlar om att motivera med belöningar medan den inre handlar om att deltagarna ska nå självtillfredsställelse. Den inre motivationen stärks av meningsfulla aktiviteter eller pedagogisk meningsfullhet enligt Gerrevall & Jenner (2001). Det är enligt författarna viktigt att stimulera intressen och upptäckarglädje, vilket är en grundbult inom Grön Hälsa & Rehab. Jenner (2004) konstaterar att ett gott bemötande är basen för allt motivationsarbete, vilket också är A och O i vår verksamhet. Gott / värdigt bemötande Ett gott bemötande handlar om att bevara och / eller underbygga människors värdighet genom att visa dem omsorg och respekt (Croona, 2003). De två bärande begreppen omsorg och respekt kan sammanföras med begreppet solidaritet vilket kan ses som ett sammanfattande begrepp av Grön Hälsa & Rehabs värdegrund. Mer om detta finns att läsa under fliken Värdegrund. Goda samtal I det goda samtal som Crafoord (1994) framhåller är bemötandet det viktigaste. Professionella samtal som har ambitionen att hjälpa människor till större välmående måste omges av - och bidra till trygghet. Det är också viktigt att benämna saker, att våga säga/fråga om saker även om det känns svårt. Det professionella samtalet innefattar ofta att man som professionell ställer frågor. Frågorna ska vara öppna, inbjudande och visa uppriktigt intresse för berättelsen. Och när svaren/ berättelserna kommer är det viktigt att lyssna. Allt i ett samtal är emellertid inte frågor, svar, berättelser, följdfrågor och andra språkliga attribut. Tystnad, är 3

4 också en väsentlig del av samtalet. Crafoord menar att det goda samtalet är ett utrymme för magiska förvandlingar! I de nationella riktlinjer (Socialstyrelsen, 2011) som utgår ifrån evidensbaserade metoder för sjukdomsförebyggande metoder rekommenderas samtal om livsstil och hälsa på tre olika nivåer: Enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerade rådgivande samtal. De kvalificerade rådgivande samtalen ska vara återkommande och bygga på kunskapsbaserade program eller modeller. Med ovanstående pedagogiska och hälsoteoretiska metoder kan vi inom Grön Hälsa & Rehab lägga till och komplettera våra metoder när det finns behov av särskilt stöd för att förstå och hantera symtom på ohälsa. Den gröna miljön fungerar också stödjande och ger oss redskap till en positiv hälsoutveckling på flera plan. Avslappning Stressrelaterad ohälsa visar sig med olika psykosomatiska symtom ex. ökad spänningsnivå och smärta i kroppen. Andra symtom är låg uthållighet, sämre koncentrationsförmåga, dåligt minne och dålig sömn (Roxendal &Winberg, 2003). Inom Grön Hälsa & Rehab finns möjligheter att stanna upp, slappna av, vila, känna efter, göra bättre val i förhållande till arbete, vila och andra kroppsliga behov. Grön rehabilitering Det vetenskapliga stödet för Grön rehabilitering visar att natur och djur har en gynnsam inverkan på människor i allmänhet, och på personer med psykisk ohälsa i synnerhet. Det finns studier som visar att natur och djur i sig självt är hälsobringande, men förutsättningarna att nå hälsa, välbefinnande och bli aktiv i det samhälleliga livet ökar dramatiskt med goda samtal och relationer. Det är således gröna aktiviteter som tillsammans med stimulerande, motiverande, stödjande och lärande samtal och relationer som utgör det rehabiliterande innehållet inom Grön Hälsa & Rehab. Natur och trädgårdsaktiviteter Människor har sedan urminnes tider funnit kraft och styrka i naturen och i trädgårdar (Kaplan & Kaplan, 1989). Det handlar om att det gröna rummet motiverar, stimulerar, får människor att må bra, samla sig, hela sig och läka sig (Grahn & Ottosson, 2010). Grahn menar att olika typer av trädgårdsrum får olika betydelse, och beroende på vilket tillstånd människorna befinner sig i finns olika behov som innebär att man söker sig till olika typer av trädgårdsrum. Trädgårdsaktiviteter är bra då de inbjuder till rörlighet, stimulerar sinnen, upplevs kravlös, är avstressande, inspirerar till kreativt skapande och upplevs meningsfull. Växter har en förmåga att engagera oss människor, stimulera våra sinnen och få oss att delta i olika aktiviteter (Norfolk, 2003). Natur, djur och trädgård erbjuder också många möjligheter att på ett naturligt sätt smyga in bättre rörlighet, koordination och kondition (Gröna Rehab, Göteborgs botaniska trädgård 2010) Grön rehabilitering finns på flera platser i vårt land. Några välkända ställen är Alnarps Rehabträdgård och Gröna rehab i Botaniska trädgården i Göteborg. Vid båda verksamheterna har man i flera år tagit emot personer med stressrelaterad ohälsa och nått mycket positiva resultat. I en utvärdering av Gröna Rehab (Ahlborg & Sahlin, 2010) framkom att målsättningen att rehabiliteringen skulle leda till aktivering av deltagarna, d.v.s. att de skulle 4

5 komma igång med arbetsträning, arbete eller studier efter rehabiliteringstiden uppfylldes i de flesta fall. Deltagarna uttryckte klart att rehabiliteringen var en stor hjälp för att återhämta sig och återgå i sysselsättning. Det var lättare att koncentrera sig i naturen och trädgårdsarbetet beskrevs av flera deltagare som att glömma tid och rum och bara leva i nuet. Hantverk beskrevs också som en lustfylld aktivitet där deltagarna, precis som i naturaktiviteterna, fann koncentration, avkoppling, lust och nyvaknad kreativitet. Kreativt skapande Till naturaktiviteter hör också kreativt skapande med naturens, trädgårdens och djurens material. Bergström (1995) menar att när barn och ungdomar är kreativa så innebär det att de har idéer. Det i sin tur innebär att de har triumfkort för att klara sig inför kommande och okända förändringar. Genom att på ett medvetet sätt arbeta kreativt, i fysisk kontakt med naturliga material kan man förutom att utveckla idérikedomen också lära sig något om sig själv och om förhållandet till omvärlden. Det kreativa skapandet fungerar som en slags reningsprocess där man får utlopp för sina känslor och samtidigt tränar upp sin förmåga att lösa problem och fatta beslut (Barnes, 1994). Samtidigt bidrar kreativt skapande i grupp till en ökad känsla av sammanhang genom att man gör något meningsfullt och befinner sig i ett socialt sammanhang (Revstedt, 2003). Alm mfl (1999) framhåller att kreativt arbete /hantverk i rehabilitering hjälper till med att ge en tydligare bild av den utveckling som sker hos deltagarna. Att skapa, få bekräftelse och själv vara nöjd med sin skapelse ger glädje och ökad självkänsla och självförtroende. Djur/hästunderstött arbete I verksamheten finns flera olika djur - hästar, hundar, katter, får och höns. Alla djuren är trevliga och sociala glädjespridare och av betydelse för rehabiliteringen, men hästarna har huvudrollen. Det grundar sig på de teoretiska antagandena att djur i allmänhet och hästar i synnerhet har en god inverkan på människors hälsa. Hästen är en trofast följeslagare till människan och det faktum att de känner, inte tänker, och är här och nu är bra för oss människor. Hästar har ingen bakgrundsinformation, de ställer inga krav, de känner känslor och intentioner och reagerar på det (Bekhoff, 2007). Och eftersom hästar är omedelbara, stora och påtagliga blir de tydliga och kan hjälpa människor att bli observanta på sig själva. Hästar är också bra relationsbyggare. Hästar är också motivationsfaktorer som ger möjligheter till att tänja på den egna förmågan både psykiskt och fysiskt. Att arbeta med hästar uppmanar också till att se värdet av rutiner och ger en upplevelse av sammanhang (Andersson, 2010). Att syssla med hästar, rida eller köra innebär att man tvingas att vara här och nu, vilket är en positiv faktor i rehabiliterande arbete. Det är inte möjligt att samtidigt vara uppmärksam på hästen och tänka på dåtid och framtid. (Andersson, 2010, Silvferberg & Tillberg, 2008).. Hästar inbjuder också till närhet och beröring och är trots sin storlek mjuka och varma och uppskattar att bli klappade, masserade och borstade. Hästarna är också tillitsfulla och njuter så länge det varar vilket kan vara viktigt för personer som har negativa erfarenheter av närhet och beröring. Närvaron med hästar bidrar på så sätt till samvaro, lugn, ro, tillit och trygghet. Att rida och köra ger också ro genom att följa hästens stilla lunk eller att sitta i vagnen och se hästens gång. Det bidrar till stressreducering både genom hästens rörelser och den samtidiga 5

6 naturupplevelsen. Att rida ger dessutom känslan av bli buren, balansträning samt ger lite spänning i tillvaron (Silvferberg och Tillberg, 2011). I olika studier bla. Forsling (2001) och Forsberg ( 2007) har det framkommit att flickor i stallet tvingas bli tydliga och bestämda för att kunna hantera hästarna. De blir också handlingskraftiga och modiga då det ofta uppstår akuta situationer i stallmiljön. Detta tillsammans leder till en förmåga att behålla relationer, ta ansvar och klara hårt arbete. Flickor i stallet har alltså möjlighet att utveckla ledarkompetens. En amerikansk studie av Burgon (2011) bekräftar just detta. Studien fokuserar ungdomar i riskzonen och deras lärande i ett terapetiskt horsemanship-program. Det framkom att ungdomarna utvecklat/lärt sig en rad nya kompetenser såsom ökad självkänsla, ökat själförtroende, handlingsberedskap, empati och en ny positiv inställning till livet. En flicka uttryckte att hon, i relation till hästarna, kände sig som queen of the world! Reflekterande praktik Till vår teoretiska grund hör också ett medvetet, strategiskt och ständigt utvecklingsarbete. En grund för en sådan utveckling är att utvärdera verksamheten på beprövade och godkända sätt, samt naturligtvis använda utvärderingsresultaten för självkritik och förbättring. Mer om detta presenteras under fliken Dokumentation och utvärdering. Schön (1987) påpekade redan tidigt vikten av att hålla en kritisk och reflekterande dialog levande i arbetsgruppen. Han menade att det är viktigt att reflektera och diskutera det praktiska arbetet i ljuset av teori för att undvika att hamna i det som han kallar förtrogenhetsfällan vilket innebär att göra som man alltid har gjort utan att reflektera och vara inställd på förändring. Genom att hålla en reflekterad praktik levande följer också, inte minst viktigt, en motivation i arbetsgruppen som avspeglas i rehabiliteringsarbetet. Kompetensen i teamet kvalitetssäkras genom ett anställningskrav på relevant grundutbildning på högskolenivå samt specifika vidareutbildningar. Inom ramen för anställning i teamet ingår intern och extern fortbildning. Referenslista Ahlborg, G., Sahlin, E. (2010) Utvärdering av projektet Gröna rehab. Göteborg: Institutet för stressmedicin. Alm, A., Grönlund, E., Hammarlund, I. (1999) Konstnärliga terapier: Bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur & Kultur Andersson, U. (2010) Passage att använda hästar i psykiatrin. Skellefteå: Psykiatriska kliniken Skellefteå. Antonovsky, A. (1991) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. 6

7 Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting. (2011). Samordna rehabiliteringen. Stöd till utvecklingen av arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk sjukdom eller funktionshinder. Barnes, R. (1994) Lära barn skapa Lund:studentlitteratur Bergström, M: (1995) "Neuropedagogik. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Bekhoff, M. (2007) The Emotional Lifes of Animals. New York: New World Library. Burgon, HL. (2011) Queen of the world : experiences of a `at-risk young people participating in equine-assisted learning/therapy. Journal of Social Work Practice. Jun; 25 (2) Crafoord, C. (1994) Människan är en berättelse. Tankar om samtalskonst. Stockholm: Natur och Kultur Croona,G. (2003) Etik & Utmaning. Om lärande av bemötande i professionsutbildning. Växjö: Växjö University Press Dropsy, J. (1996) Den harmoniske krop Köpenhamn: Hans Reitzels forlag. Englund, T (2000) Deliberativa samtal som pedagogisk värdegrund historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket Forsberg, L (2007) Att utveckla handlingskraft. Om flickors identitetsskapande processer i stallet. Lic.uppsats. Institutionen för pedagogik och lärande. Luleå: Luleå tekniska universitet. Forsling, S. (2001) Flickan och hästen. Stockholm: Statens Institutionsstyrelse. Rapport nr. 2 Fritzell, C. (2003) Pedagogisk praktik som demokratiska samtal. Några steg mot en praktiskpedagogisk deliberationsmodell. Pedagogisk kommunikation rapport 2. Växjö universitet. Gerrevall, P., Jenner, H. (2001) Kommunikativ pedagogik och särskilda ungdomshem. Stockholm: Statens institutionsstyrelse. Forskningsrapport nr 2 /01 Grahn, P., Ottosson, Å. (2010) Trädgårdsterapi. Stockholm: Bonniers Göteborgs botaniska trädgård, (2010) Grön Rehab Västra Götalandsregionen. Jenner, H. (2004) Motivation och motivationsarbete. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Kaplan, R., Kaplan, S. (1989) The Experience of Nature a psychological perspective. Cambridge: Cambridge University Press Mathiassen, S-E., Munch-Ulfsfält, U., Nilsson, B., Thornblad, H. (2007) Ergonomi för ett gott arbete. Stockholm: Prevent Norfolk, D. (2003) Läkande trädgårdar. Stockholm: Natur och Kultur 7

8 Region Halland. Isaksson Pernilla. (2011). Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa oh ohälsa. Hur vi skapar förutsättningar för en god psykisk hälsa i Halland? Revstedt, P. (2003) Motivationsarbete. Malmö:Liber Roxendal, G, Winberg A, (2003) Levande människa, basal kroppskännedom för rörelse och vila. Stockholm: Natur och Kultur Schön, D. (1987) Educating the Reflective Practitioner. San Francisco: Jossey Bass. Silvferberg, G., Tillström, P. (2008) Hästen som terapeutiskt verktyg om välbefinnande, ridterapi och livskvalitet. Stockholm: Ersta Sköndal högskola förlag Silvferberg, G., Tillström, P. (2011) Ridterapi fakta och framtid. Stockholm: Ersta Sköndal högskola förlag. Socialstyrelsen. (2011) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut (2012). Folkhälsan i Sverige. Årsrapport Stockholm: Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut 8

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Nu är det läge..... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29 Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Det finns bara två bestående gåvor vi kan ge våra barn. Den ena är rötter,

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Lars Romanus, AFFÄRSOMRÅDESCHEF/SKOLCHEF Åsa Wiberg, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF Helena Lundvik, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF E-POST: grundskolan.utv@uppsala.se

Läs mer

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Djur, natur och människors hälsa. Hur och varför djur och natur kan medverka till en bättre hälsa för oss människor

Djur, natur och människors hälsa. Hur och varför djur och natur kan medverka till en bättre hälsa för oss människor Djur, natur och människors hälsa Hur och varför djur och natur kan medverka till en bättre hälsa för oss människor Djur, natur och människors hälsa Utgivningsår: 2015, Skara Utgivare: Projektet Djur, människors

Läs mer

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet

Ett salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet Ett salutogent förhållningssätt Om meningsfullhet och livskvalitet Anor från 1700-talet Fattighuset Vegahusen Änggårdsbacken Otium Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Samma förutsättningar

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne

GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne 1 Grön Rehabilitering på landsbygden Skåne är ett projekt som gemensamt ägs, drivs

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona

Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona Gott bemötande i svåra situationer Gill Croona Etik & Utmaning Om lärande av bemötande i professionsutbildning Växjö University Press, 2003 Artikel i tidskriften VÅRDFOCUS, nr 9, 2011 Bemötandeproblematiken

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Grön Rehabilitering på Landsbygd Grön Rehabilitering på Landsbygd Samarbetsprojekt mellan LRF Samordningsförbundet i Norrköping Försäkringskassan Vikbolandets Naturhälsogård Rehabilitering i gårdsmiljö med inriktning natur, djur och trädgård.

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Vad är Gustasbergs Gård?

Vad är Gustasbergs Gård? Vad är Gustasbergs Gård? Gustafsbergs Gård tillhandahåller sysselsättningsplatser för individer i behov av särskilt stöd och hjälper personer att skapa en meningsfull sysselsättning. Vi strävar efter en

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen

GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen Pedagogisk utvecklingsplan för utbildning i Gullspångs kommun 2010 2015 Inledning Det demokratiska uppdraget utgör grunden för all utbildning i Gullspångs kommun. Det

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Hälsofrämjande ledarskap

Hälsofrämjande ledarskap Hälsofrämjande ledarskap eller? med 1 globaliserat it-samhälle Kunskapssamhälle? 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Annorlunda Samhälle Arbetsliv Organisationer Livspussel Hälsoutmaning då behövs ett annat

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?

Läs mer

Existentiell (folk)hälsa HFS - Liljeholmen

Existentiell (folk)hälsa HFS - Liljeholmen Existentiell (folk)hälsa HFS - Liljeholmen Lena Bergquist Studieförbundet Vuxenskolan lena.bergquist@sv.se Samtalskort om existentiell hälsa Livsmod, livsglädje, livsmening och Frön till livsmod och livsglädje

Läs mer

ETIK för FRITIDS- LEDARE

ETIK för FRITIDS- LEDARE ETIK för FRITIDS- LEDARE KC KUNSKAPSCENTRUM FÖR FRITIDSLEDARSKAP Kunskapscentrum för fritidsledarskap har under flera år arbetat för att skapa samsyn kring fritidsledarens yrkesidentitet, såsom människosyn,

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Angående arbetsmiljöfrågor.

Angående arbetsmiljöfrågor. Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen TID till LEK Plats för LÄRANDE! Vi ser lärandet som en naturlig del av lek och leken som en naturlig del av

Läs mer

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat. Gläntans förskola Gläntans förskola är en del av intraprenaden Emiliaförskolorna 1 12 år. Vi består av två avdelningar, Häggen och Syrenen, med barn i åldrarna 1 5 år. För att främja varje barns lärande

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Vad vet vi om aktivitet och välbefinnande hos personer med psykisk ohälsa? Tydligt samband mellan tillfredsställande

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 2011-05-30 Sid 1 (16) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Finn din inre styrka och bli ditt bästa jag Hur gör man?

Finn din inre styrka och bli ditt bästa jag Hur gör man? Finn din inre styrka och bli ditt bästa jag Hur gör man? Välbefinnande inifrån och ut Du är själv portvakten som har nyckeln till medvetandets dörr och dina obegränsade möjligheter Annika Karlsson Hälsoinspiratör

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Jan Winroth, universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Teori - Forskning

Läs mer

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner

Läs mer