Teoretisk grund för Grön Hälsa & Rehabs verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teoretisk grund för Grön Hälsa & Rehabs verksamhet"

Transkript

1 Teoretisk grund för Grön Hälsa & Rehabs verksamhet Hälsan i befolkningen påverkas av olika faktorer förändringar i samhället, ekonomi, politik och miljö. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är det intressant vad som påverkar folkhälsan, vilka åtgärder som påverkar hälsan och hur metoderna bäst utvärderas. Med utgångspunkt i Grön Hälsa & Rehabs verksamhet är vi särskilt intresserade av de faktorer som påverkar människor i relation till deras samhälleliga integration och arbetsliv. Hälsoutvecklingen är generellt sämre för unga människor än för de äldre, trots en ökande medellivslängd (Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, 2012). En faktor som påverkar hälsoutvecklingen i positiv riktning är fullföljd skolgång och utbildningsnivå. Behörigheten att söka till gymnasiet har minskat de senare åren, vilket Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut (2012) anser vara en viktig indikator för försämrad utveckling av de yngres hälsa. Även en annan viktig indikator arbetslösheten är högre bland unga. Det kan ytterligare belysas av att den självrapporterade psykiska ohälsan är högre hos yngre personer såväl som att inläggningar i psykiatrisk slutenvård på grund av självskadebeteende har ökat. Ytterligare så är antalet självmord bland de yngre konstant, till skillnad mot den övriga befolkningen där dessa minskar (Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, 2012). Ovanstående kan ses som en utgångspunkt för vår inriktning och ambition att bidra till unga människors hälsa, samhälleliga integration och arbetsliv. Med detta är inte sagt att vi inte har ambition att bidra till hälsoutveckling för alla dem som söker vårt stöd oavsett ålder. Det har vi! Hälsoinriktat salutogent perspektiv Ett hälsoinriktat arbete innebär att man genom teoretiska och praktiska metoder försöker förbättra människors hälsa genom att utveckla deras egna kunskaper, värderingar och handlingsmönster. Samt att man utvärderar och utvecklar metoder, miljöer och kompetens. Begreppet salutogenes myntades av Antonovsky (2005) som en motpol till det traditionella patogena perspektivet där man fokuserar på det sjuka. Det salutogena perspektivet fokuserar på tre aspekter: problemlösning finna motståndsresurser identifiera en känsla av sammanhang En målsättning för hälsoinriktat arbete är att fokusera på och stärka positiva aspekter sk. friskfaktorer i människors liv och på så sätt medverka till att de gör kloka val och får kontroll över sin hälsa. Att väcka medvetenhet och medverka till att stärka människors självkänsla och därmed också kontroll och egenmakt innebär att de själva kan göra kloka val och genomföra livsstilsförändringar. 1

2 Känsla av sammanhang Med ett hälsoinriktat perspektiv är den teoretiska modellen om känsla av sammanhang KASAM (Antonovsky, 2005) en god grund för rehabiliteringen inom Grön Hälsa & Rehab. Antonovskys modell utgår ifrån hans teori om att ha en känsla av sammanhang i livet utgör en generell motståndsresurs som ger kraft att bekämpa en mängd olika stressfaktorer. Empiriska studier visar också att människor med en KASAM känner en större livstillfredsställelse än de som har en lägre KASAM. Det finns också resultat som visar att människor människors livstillfredsställelse ökar av en förbättrad KASAM. De tre meningsbärande enheterna i modellen är: begriplighet, som innebär att man försöker ordna och förstå oförutsedda händelser. hanterbarhet, som innebär att anse sig ha kapacitet att möta utmaningar i livet. meningsfullhet, innebär att se områden i livet som viktiga och engagerande och värda att investera i. Med utgångspunkt i att människors KASAM kan förstärkas genom att de får hjälp med att se sina liv med problem och glädjeämnen om begripliga, hanterbara och meningsfulla så utgör såväl aktiviteter som samtal i rehabiliteringen bidrag till begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Aktiviteterna är enkla och återkommande, i alla högsta grad genomförbara samt meningsfulla då de följer naturens, odlingarnas och djurens cykler. Samtalen och relationerna är också enkla, kamratliga och kontinuerliga. Samtalen har inget syfte att vara terapeutiska och utmanande utan snarare vänskapliga, förstående och stödjande samt stimulerande och motiverande till att se meningsfullhet i framtiden och livet. Till KASAM-modellen finns också ett livsfrågeformulär som användas till utvärdering av rehabiliteringen. Mer om detta finns att läsa under fliken Dokumentation och utvärdering. Pedagogisk grund Huvudinriktningen i rehabiliteringen inom Grön Hälsa & Rehab är pedagogisk. Det som eftersträvas är ett hälsoinriktat lärande och kompetensutveckling av olika slag. På en nivå handlar det om att lära känna sig själv, andra och samhällets funktioner. På en annan nivå är det ett lärande som kan leda till motivation, förändring och arbetslivsinriktad utveckling i allmänhet och chansen finns naturligtvis att yrken inom den Gröna sektorn kan ses som intressanta utbildnings- och yrkesval. Deliberativ pedagogik Deliberativ pedagogik är snarast en hållning - inom vilken man kan behandla olika former av pedagogiskt innehåll. Deliberativ pedagogik bygger på etiska resonemang om att alla ska ha inflytande över sina liv och det som berör dem. Det innebär också att alla också ska ha inflytande över sitt lärande. Deliberativ pedagogik bygger således på respekt och utgår från att alla har kunskap som är värd att bygga vidare på. Det innebär att tillsammans komma fram till vad som ska läras, hur det ska läras och vad målet med lärandet är (Croona, 2003, Englund, 2000, Fritzell, 2003). I praktiken handlar det om att, tillsammans med deltagarna, uppleva ömsesidiga relationer där man vågar möta upplevelser, lyssna, känna, förstå och visa känslor, agera samt visa att den andra är betydelsefull. Det handlar alltså om att ha och visa ett äkta intresse och engagemang - att bry sig på riktigt på ett sätt som skiljer sig något från den gängse bilden av professionellt 2

3 förhållningssätt. Deliberativ pedagogik visar på en etisk hållning som står i samklang med verksamhetens värdegrund som presenteras under fliken Värdegrund. Motivationsarbete En utgångspunkt är att motivation inte är en egenskap personer har, utan en följd av de erfarenheter man gjort och det bemötande man fått (Jenner, 2004). Som professionell är det därför viktigt att ha förståelse för vad dålig självkänsla och rader av misslyckanden innebär. Det gäller också att förstå vad som fordras av själva mötet för att motivation ska skapas och vidmakthållas. Motivationsarbete, enligt Jenner (2004), handlar till stor del om att förstå deltagarnas attributioner hur de själva förklarar orsakerna till framgångar och misslyckanden. Med en dålig självkänsla ser man gärna orsaken till sina misslyckanden hos sig själv och framgångar handlar om tur eller att uppgifterna har varit lätta och vice versa vid god självkänsla. Utifrån de tolkningar man gör höjer och sänker man därefter sin anspråksnivå. Det är alltså viktigt att arbeta med framgångsförväntningar och tolkningar av lyckanden eller misslyckanden och tillsammans arbeta fram realistiska mål. Till motivationsarbete hör också att vara medveten om och kunna hantera sk. förväntanseffekter. Jenner (2004) lyfter som exempel fram skolforskning som visar att i då lärare fått positiv förhandinformation om elever så visar de att de har positiva förväntningar på elevernas arbete och vice versa när lärare fått negativ information om elever. Resultaten visar att lärarnas förväntningar tenderar att bli självuppfyllande profetior i båda fallen. Att som professionell ha - och i bemötandet visa att man har positiva förväntningar påverkar alltså motivationen i hög grad. Det är också meningsfullt att skilja på yttre och inre motivation. Den yttre är den som handlar om att motivera med belöningar medan den inre handlar om att deltagarna ska nå självtillfredsställelse. Den inre motivationen stärks av meningsfulla aktiviteter eller pedagogisk meningsfullhet enligt Gerrevall & Jenner (2001). Det är enligt författarna viktigt att stimulera intressen och upptäckarglädje, vilket är en grundbult inom Grön Hälsa & Rehab. Jenner (2004) konstaterar att ett gott bemötande är basen för allt motivationsarbete, vilket också är A och O i vår verksamhet. Gott / värdigt bemötande Ett gott bemötande handlar om att bevara och / eller underbygga människors värdighet genom att visa dem omsorg och respekt (Croona, 2003). De två bärande begreppen omsorg och respekt kan sammanföras med begreppet solidaritet vilket kan ses som ett sammanfattande begrepp av Grön Hälsa & Rehabs värdegrund. Mer om detta finns att läsa under fliken Värdegrund. Goda samtal I det goda samtal som Crafoord (1994) framhåller är bemötandet det viktigaste. Professionella samtal som har ambitionen att hjälpa människor till större välmående måste omges av - och bidra till trygghet. Det är också viktigt att benämna saker, att våga säga/fråga om saker även om det känns svårt. Det professionella samtalet innefattar ofta att man som professionell ställer frågor. Frågorna ska vara öppna, inbjudande och visa uppriktigt intresse för berättelsen. Och när svaren/ berättelserna kommer är det viktigt att lyssna. Allt i ett samtal är emellertid inte frågor, svar, berättelser, följdfrågor och andra språkliga attribut. Tystnad, är 3

4 också en väsentlig del av samtalet. Crafoord menar att det goda samtalet är ett utrymme för magiska förvandlingar! I de nationella riktlinjer (Socialstyrelsen, 2011) som utgår ifrån evidensbaserade metoder för sjukdomsförebyggande metoder rekommenderas samtal om livsstil och hälsa på tre olika nivåer: Enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerade rådgivande samtal. De kvalificerade rådgivande samtalen ska vara återkommande och bygga på kunskapsbaserade program eller modeller. Med ovanstående pedagogiska och hälsoteoretiska metoder kan vi inom Grön Hälsa & Rehab lägga till och komplettera våra metoder när det finns behov av särskilt stöd för att förstå och hantera symtom på ohälsa. Den gröna miljön fungerar också stödjande och ger oss redskap till en positiv hälsoutveckling på flera plan. Avslappning Stressrelaterad ohälsa visar sig med olika psykosomatiska symtom ex. ökad spänningsnivå och smärta i kroppen. Andra symtom är låg uthållighet, sämre koncentrationsförmåga, dåligt minne och dålig sömn (Roxendal &Winberg, 2003). Inom Grön Hälsa & Rehab finns möjligheter att stanna upp, slappna av, vila, känna efter, göra bättre val i förhållande till arbete, vila och andra kroppsliga behov. Grön rehabilitering Det vetenskapliga stödet för Grön rehabilitering visar att natur och djur har en gynnsam inverkan på människor i allmänhet, och på personer med psykisk ohälsa i synnerhet. Det finns studier som visar att natur och djur i sig självt är hälsobringande, men förutsättningarna att nå hälsa, välbefinnande och bli aktiv i det samhälleliga livet ökar dramatiskt med goda samtal och relationer. Det är således gröna aktiviteter som tillsammans med stimulerande, motiverande, stödjande och lärande samtal och relationer som utgör det rehabiliterande innehållet inom Grön Hälsa & Rehab. Natur och trädgårdsaktiviteter Människor har sedan urminnes tider funnit kraft och styrka i naturen och i trädgårdar (Kaplan & Kaplan, 1989). Det handlar om att det gröna rummet motiverar, stimulerar, får människor att må bra, samla sig, hela sig och läka sig (Grahn & Ottosson, 2010). Grahn menar att olika typer av trädgårdsrum får olika betydelse, och beroende på vilket tillstånd människorna befinner sig i finns olika behov som innebär att man söker sig till olika typer av trädgårdsrum. Trädgårdsaktiviteter är bra då de inbjuder till rörlighet, stimulerar sinnen, upplevs kravlös, är avstressande, inspirerar till kreativt skapande och upplevs meningsfull. Växter har en förmåga att engagera oss människor, stimulera våra sinnen och få oss att delta i olika aktiviteter (Norfolk, 2003). Natur, djur och trädgård erbjuder också många möjligheter att på ett naturligt sätt smyga in bättre rörlighet, koordination och kondition (Gröna Rehab, Göteborgs botaniska trädgård 2010) Grön rehabilitering finns på flera platser i vårt land. Några välkända ställen är Alnarps Rehabträdgård och Gröna rehab i Botaniska trädgården i Göteborg. Vid båda verksamheterna har man i flera år tagit emot personer med stressrelaterad ohälsa och nått mycket positiva resultat. I en utvärdering av Gröna Rehab (Ahlborg & Sahlin, 2010) framkom att målsättningen att rehabiliteringen skulle leda till aktivering av deltagarna, d.v.s. att de skulle 4

5 komma igång med arbetsträning, arbete eller studier efter rehabiliteringstiden uppfylldes i de flesta fall. Deltagarna uttryckte klart att rehabiliteringen var en stor hjälp för att återhämta sig och återgå i sysselsättning. Det var lättare att koncentrera sig i naturen och trädgårdsarbetet beskrevs av flera deltagare som att glömma tid och rum och bara leva i nuet. Hantverk beskrevs också som en lustfylld aktivitet där deltagarna, precis som i naturaktiviteterna, fann koncentration, avkoppling, lust och nyvaknad kreativitet. Kreativt skapande Till naturaktiviteter hör också kreativt skapande med naturens, trädgårdens och djurens material. Bergström (1995) menar att när barn och ungdomar är kreativa så innebär det att de har idéer. Det i sin tur innebär att de har triumfkort för att klara sig inför kommande och okända förändringar. Genom att på ett medvetet sätt arbeta kreativt, i fysisk kontakt med naturliga material kan man förutom att utveckla idérikedomen också lära sig något om sig själv och om förhållandet till omvärlden. Det kreativa skapandet fungerar som en slags reningsprocess där man får utlopp för sina känslor och samtidigt tränar upp sin förmåga att lösa problem och fatta beslut (Barnes, 1994). Samtidigt bidrar kreativt skapande i grupp till en ökad känsla av sammanhang genom att man gör något meningsfullt och befinner sig i ett socialt sammanhang (Revstedt, 2003). Alm mfl (1999) framhåller att kreativt arbete /hantverk i rehabilitering hjälper till med att ge en tydligare bild av den utveckling som sker hos deltagarna. Att skapa, få bekräftelse och själv vara nöjd med sin skapelse ger glädje och ökad självkänsla och självförtroende. Djur/hästunderstött arbete I verksamheten finns flera olika djur - hästar, hundar, katter, får och höns. Alla djuren är trevliga och sociala glädjespridare och av betydelse för rehabiliteringen, men hästarna har huvudrollen. Det grundar sig på de teoretiska antagandena att djur i allmänhet och hästar i synnerhet har en god inverkan på människors hälsa. Hästen är en trofast följeslagare till människan och det faktum att de känner, inte tänker, och är här och nu är bra för oss människor. Hästar har ingen bakgrundsinformation, de ställer inga krav, de känner känslor och intentioner och reagerar på det (Bekhoff, 2007). Och eftersom hästar är omedelbara, stora och påtagliga blir de tydliga och kan hjälpa människor att bli observanta på sig själva. Hästar är också bra relationsbyggare. Hästar är också motivationsfaktorer som ger möjligheter till att tänja på den egna förmågan både psykiskt och fysiskt. Att arbeta med hästar uppmanar också till att se värdet av rutiner och ger en upplevelse av sammanhang (Andersson, 2010). Att syssla med hästar, rida eller köra innebär att man tvingas att vara här och nu, vilket är en positiv faktor i rehabiliterande arbete. Det är inte möjligt att samtidigt vara uppmärksam på hästen och tänka på dåtid och framtid. (Andersson, 2010, Silvferberg & Tillberg, 2008).. Hästar inbjuder också till närhet och beröring och är trots sin storlek mjuka och varma och uppskattar att bli klappade, masserade och borstade. Hästarna är också tillitsfulla och njuter så länge det varar vilket kan vara viktigt för personer som har negativa erfarenheter av närhet och beröring. Närvaron med hästar bidrar på så sätt till samvaro, lugn, ro, tillit och trygghet. Att rida och köra ger också ro genom att följa hästens stilla lunk eller att sitta i vagnen och se hästens gång. Det bidrar till stressreducering både genom hästens rörelser och den samtidiga 5

6 naturupplevelsen. Att rida ger dessutom känslan av bli buren, balansträning samt ger lite spänning i tillvaron (Silvferberg och Tillberg, 2011). I olika studier bla. Forsling (2001) och Forsberg ( 2007) har det framkommit att flickor i stallet tvingas bli tydliga och bestämda för att kunna hantera hästarna. De blir också handlingskraftiga och modiga då det ofta uppstår akuta situationer i stallmiljön. Detta tillsammans leder till en förmåga att behålla relationer, ta ansvar och klara hårt arbete. Flickor i stallet har alltså möjlighet att utveckla ledarkompetens. En amerikansk studie av Burgon (2011) bekräftar just detta. Studien fokuserar ungdomar i riskzonen och deras lärande i ett terapetiskt horsemanship-program. Det framkom att ungdomarna utvecklat/lärt sig en rad nya kompetenser såsom ökad självkänsla, ökat själförtroende, handlingsberedskap, empati och en ny positiv inställning till livet. En flicka uttryckte att hon, i relation till hästarna, kände sig som queen of the world! Reflekterande praktik Till vår teoretiska grund hör också ett medvetet, strategiskt och ständigt utvecklingsarbete. En grund för en sådan utveckling är att utvärdera verksamheten på beprövade och godkända sätt, samt naturligtvis använda utvärderingsresultaten för självkritik och förbättring. Mer om detta presenteras under fliken Dokumentation och utvärdering. Schön (1987) påpekade redan tidigt vikten av att hålla en kritisk och reflekterande dialog levande i arbetsgruppen. Han menade att det är viktigt att reflektera och diskutera det praktiska arbetet i ljuset av teori för att undvika att hamna i det som han kallar förtrogenhetsfällan vilket innebär att göra som man alltid har gjort utan att reflektera och vara inställd på förändring. Genom att hålla en reflekterad praktik levande följer också, inte minst viktigt, en motivation i arbetsgruppen som avspeglas i rehabiliteringsarbetet. Kompetensen i teamet kvalitetssäkras genom ett anställningskrav på relevant grundutbildning på högskolenivå samt specifika vidareutbildningar. Inom ramen för anställning i teamet ingår intern och extern fortbildning. Referenslista Ahlborg, G., Sahlin, E. (2010) Utvärdering av projektet Gröna rehab. Göteborg: Institutet för stressmedicin. Alm, A., Grönlund, E., Hammarlund, I. (1999) Konstnärliga terapier: Bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur & Kultur Andersson, U. (2010) Passage att använda hästar i psykiatrin. Skellefteå: Psykiatriska kliniken Skellefteå. Antonovsky, A. (1991) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. 6

7 Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting. (2011). Samordna rehabiliteringen. Stöd till utvecklingen av arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk sjukdom eller funktionshinder. Barnes, R. (1994) Lära barn skapa Lund:studentlitteratur Bergström, M: (1995) "Neuropedagogik. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Bekhoff, M. (2007) The Emotional Lifes of Animals. New York: New World Library. Burgon, HL. (2011) Queen of the world : experiences of a `at-risk young people participating in equine-assisted learning/therapy. Journal of Social Work Practice. Jun; 25 (2) Crafoord, C. (1994) Människan är en berättelse. Tankar om samtalskonst. Stockholm: Natur och Kultur Croona,G. (2003) Etik & Utmaning. Om lärande av bemötande i professionsutbildning. Växjö: Växjö University Press Dropsy, J. (1996) Den harmoniske krop Köpenhamn: Hans Reitzels forlag. Englund, T (2000) Deliberativa samtal som pedagogisk värdegrund historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket Forsberg, L (2007) Att utveckla handlingskraft. Om flickors identitetsskapande processer i stallet. Lic.uppsats. Institutionen för pedagogik och lärande. Luleå: Luleå tekniska universitet. Forsling, S. (2001) Flickan och hästen. Stockholm: Statens Institutionsstyrelse. Rapport nr. 2 Fritzell, C. (2003) Pedagogisk praktik som demokratiska samtal. Några steg mot en praktiskpedagogisk deliberationsmodell. Pedagogisk kommunikation rapport 2. Växjö universitet. Gerrevall, P., Jenner, H. (2001) Kommunikativ pedagogik och särskilda ungdomshem. Stockholm: Statens institutionsstyrelse. Forskningsrapport nr 2 /01 Grahn, P., Ottosson, Å. (2010) Trädgårdsterapi. Stockholm: Bonniers Göteborgs botaniska trädgård, (2010) Grön Rehab Västra Götalandsregionen. Jenner, H. (2004) Motivation och motivationsarbete. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Kaplan, R., Kaplan, S. (1989) The Experience of Nature a psychological perspective. Cambridge: Cambridge University Press Mathiassen, S-E., Munch-Ulfsfält, U., Nilsson, B., Thornblad, H. (2007) Ergonomi för ett gott arbete. Stockholm: Prevent Norfolk, D. (2003) Läkande trädgårdar. Stockholm: Natur och Kultur 7

8 Region Halland. Isaksson Pernilla. (2011). Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa oh ohälsa. Hur vi skapar förutsättningar för en god psykisk hälsa i Halland? Revstedt, P. (2003) Motivationsarbete. Malmö:Liber Roxendal, G, Winberg A, (2003) Levande människa, basal kroppskännedom för rörelse och vila. Stockholm: Natur och Kultur Schön, D. (1987) Educating the Reflective Practitioner. San Francisco: Jossey Bass. Silvferberg, G., Tillström, P. (2008) Hästen som terapeutiskt verktyg om välbefinnande, ridterapi och livskvalitet. Stockholm: Ersta Sköndal högskola förlag Silvferberg, G., Tillström, P. (2011) Ridterapi fakta och framtid. Stockholm: Ersta Sköndal högskola förlag. Socialstyrelsen. (2011) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut (2012). Folkhälsan i Sverige. Årsrapport Stockholm: Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut 8

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Green Care - en introduktion. Ingrid Whitelock ingrid@whitelock.se www.whitelock.se

Green Care - en introduktion. Ingrid Whitelock ingrid@whitelock.se www.whitelock.se Green Care - en introduktion Ingrid Whitelock ingrid@whitelock.se www.whitelock.se Green Care idag Meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med särskilda behov Green Care i Sverige

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå Människors hälsah Macrosystem Befolkningens hälsa Mesosystem Hälsa på gruppnivå Microsystem Individens hälsa Varför visste vi inte om den onödiga ohälsan tidigare? Först måste man förstå var man är Sedan

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Motiverande samtal (MI)

Motiverande samtal (MI) Motiverande samtal (MI) Användningsområden och tillämpningsformer Teori, praktik och spridning Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT Statens Folkhälsoinstitut & Stockholms läns

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

-ett steg på vägen Vad är grön helhet? - ett steg på vägen -ett steg på vägen Vad är grön helhet? 3-årigt ESF-projekt ett team på fem personer fokus på det friska i människan 8 veckor, 4 dagar i veckan korta dagar inledningsvis 3 grupper, 7-8

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD

NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD Bakgrund Skolgårdsprojektet och tankar kring hälsoträdgård Bakgrund forts Nacka Skol- och Hälsoträdgård 3 syften med projektet: att bygga upp en trädgård i Nacka som erbjuder

Läs mer

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv

Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Jan Winroth, universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Teori - Forskning

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet Utbildning Kompetensutveckling är ett av våra viktigaste verktyg för att få den mänskliga faktorn att arbeta för oss. Previa erbjuder utbildningsinsatser som bidrar till att effektivisera er organisation,

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Nikodemus Enger, leg. psykolog ArbetsRehab Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Grön Rehab Förberedelse inför arbetslivsinriktad

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Utbildningen är intensiv och kan vara personligt utmanande. Vågar och kan du vara dig själv, visa dina starka och svaga

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc. Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Följande är exempel på underliggande mål som ligger till grund för det övergripande målet:

Följande är exempel på underliggande mål som ligger till grund för det övergripande målet: Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Friskvård & Hälsa Kursen syftar övergripande till att utbilda ledare som med en bred teoretisk kunskap och med goda praktiska färdigheter kan ta initiativ till

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Relationer i centrum för ett lyckat lärande. Helena Colliander

Relationer i centrum för ett lyckat lärande. Helena Colliander Relationer i centrum för ett lyckat lärande Helena Colliander Sudan Sudan Ett konfliktfyllt land Inbördeskrig i över 20 år landet delas (juli 2011) Många stamkonflikter i gränstrakterna mellan Sudan och

Läs mer

UID Hållbarhets - seminarier

UID Hållbarhets - seminarier UID Hållbarhets - seminarier Hållbart Ledarskap skapar Hållbara Människor och Medarbetare, som kan ta del i arbetet att skapa en Hållbar Värld - med hög motivation och helhetssyn. Varje människa, medarbetare

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

- Hur skulle du vilja definiera begreppet mental träning?

- Hur skulle du vilja definiera begreppet mental träning? TREDJE STEGET intervjuer om en ny fas i livet LarsEric Uneståhl och jag, Elisabeth Solin, sitter i ett vackert äldre hus omgivet av mäktiga träd. Vid uppfarten till villan står skylten Skandinaviska Ledarhögskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm

rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm rééçê~öëìíäáäçåáåöëéåüéíéå= = ~åçêçå~ê=ìééçê~öëìíäáäçåáåö=á Samtal med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng grundnivå, Vt 2015 Stockholm Samtal med barn och ungdomar, 7,5 högskolepoäng Inledning Vad är

Läs mer

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun Personalpolitiskt program Karlskrona kommun Innehåll Trygg. Framgångsrik. Delaktig. Stolt. 3 Medarbetarskap 4 Ledarskap 5 Kompetens 6 Hållbart arbetsliv 7 Lön 8 Mångfald 9 Stolt och framgångsrik 10 Det

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer