Teoretisk grund för Grön Hälsa & Rehabs verksamhet

Transkript

1 Teoretisk grund för Grön Hälsa & Rehabs verksamhet Hälsan i befolkningen påverkas av olika faktorer förändringar i samhället, ekonomi, politik och miljö. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är det intressant vad som påverkar folkhälsan, vilka åtgärder som påverkar hälsan och hur metoderna bäst utvärderas. Med utgångspunkt i Grön Hälsa & Rehabs verksamhet är vi särskilt intresserade av de faktorer som påverkar människor i relation till deras samhälleliga integration och arbetsliv. Hälsoutvecklingen är generellt sämre för unga människor än för de äldre, trots en ökande medellivslängd (Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, 2012). En faktor som påverkar hälsoutvecklingen i positiv riktning är fullföljd skolgång och utbildningsnivå. Behörigheten att söka till gymnasiet har minskat de senare åren, vilket Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut (2012) anser vara en viktig indikator för försämrad utveckling av de yngres hälsa. Även en annan viktig indikator arbetslösheten är högre bland unga. Det kan ytterligare belysas av att den självrapporterade psykiska ohälsan är högre hos yngre personer såväl som att inläggningar i psykiatrisk slutenvård på grund av självskadebeteende har ökat. Ytterligare så är antalet självmord bland de yngre konstant, till skillnad mot den övriga befolkningen där dessa minskar (Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, 2012). Ovanstående kan ses som en utgångspunkt för vår inriktning och ambition att bidra till unga människors hälsa, samhälleliga integration och arbetsliv. Med detta är inte sagt att vi inte har ambition att bidra till hälsoutveckling för alla dem som söker vårt stöd oavsett ålder. Det har vi! Hälsoinriktat salutogent perspektiv Ett hälsoinriktat arbete innebär att man genom teoretiska och praktiska metoder försöker förbättra människors hälsa genom att utveckla deras egna kunskaper, värderingar och handlingsmönster. Samt att man utvärderar och utvecklar metoder, miljöer och kompetens. Begreppet salutogenes myntades av Antonovsky (2005) som en motpol till det traditionella patogena perspektivet där man fokuserar på det sjuka. Det salutogena perspektivet fokuserar på tre aspekter: problemlösning finna motståndsresurser identifiera en känsla av sammanhang En målsättning för hälsoinriktat arbete är att fokusera på och stärka positiva aspekter sk. friskfaktorer i människors liv och på så sätt medverka till att de gör kloka val och får kontroll över sin hälsa. Att väcka medvetenhet och medverka till att stärka människors självkänsla och därmed också kontroll och egenmakt innebär att de själva kan göra kloka val och genomföra livsstilsförändringar. 1

2 Känsla av sammanhang Med ett hälsoinriktat perspektiv är den teoretiska modellen om känsla av sammanhang KASAM (Antonovsky, 2005) en god grund för rehabiliteringen inom Grön Hälsa & Rehab. Antonovskys modell utgår ifrån hans teori om att ha en känsla av sammanhang i livet utgör en generell motståndsresurs som ger kraft att bekämpa en mängd olika stressfaktorer. Empiriska studier visar också att människor med en KASAM känner en större livstillfredsställelse än de som har en lägre KASAM. Det finns också resultat som visar att människor människors livstillfredsställelse ökar av en förbättrad KASAM. De tre meningsbärande enheterna i modellen är: begriplighet, som innebär att man försöker ordna och förstå oförutsedda händelser. hanterbarhet, som innebär att anse sig ha kapacitet att möta utmaningar i livet. meningsfullhet, innebär att se områden i livet som viktiga och engagerande och värda att investera i. Med utgångspunkt i att människors KASAM kan förstärkas genom att de får hjälp med att se sina liv med problem och glädjeämnen om begripliga, hanterbara och meningsfulla så utgör såväl aktiviteter som samtal i rehabiliteringen bidrag till begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Aktiviteterna är enkla och återkommande, i alla högsta grad genomförbara samt meningsfulla då de följer naturens, odlingarnas och djurens cykler. Samtalen och relationerna är också enkla, kamratliga och kontinuerliga. Samtalen har inget syfte att vara terapeutiska och utmanande utan snarare vänskapliga, förstående och stödjande samt stimulerande och motiverande till att se meningsfullhet i framtiden och livet. Till KASAM-modellen finns också ett livsfrågeformulär som användas till utvärdering av rehabiliteringen. Mer om detta finns att läsa under fliken Dokumentation och utvärdering. Pedagogisk grund Huvudinriktningen i rehabiliteringen inom Grön Hälsa & Rehab är pedagogisk. Det som eftersträvas är ett hälsoinriktat lärande och kompetensutveckling av olika slag. På en nivå handlar det om att lära känna sig själv, andra och samhällets funktioner. På en annan nivå är det ett lärande som kan leda till motivation, förändring och arbetslivsinriktad utveckling i allmänhet och chansen finns naturligtvis att yrken inom den Gröna sektorn kan ses som intressanta utbildnings- och yrkesval. Deliberativ pedagogik Deliberativ pedagogik är snarast en hållning - inom vilken man kan behandla olika former av pedagogiskt innehåll. Deliberativ pedagogik bygger på etiska resonemang om att alla ska ha inflytande över sina liv och det som berör dem. Det innebär också att alla också ska ha inflytande över sitt lärande. Deliberativ pedagogik bygger således på respekt och utgår från att alla har kunskap som är värd att bygga vidare på. Det innebär att tillsammans komma fram till vad som ska läras, hur det ska läras och vad målet med lärandet är (Croona, 2003, Englund, 2000, Fritzell, 2003). I praktiken handlar det om att, tillsammans med deltagarna, uppleva ömsesidiga relationer där man vågar möta upplevelser, lyssna, känna, förstå och visa känslor, agera samt visa att den andra är betydelsefull. Det handlar alltså om att ha och visa ett äkta intresse och engagemang - att bry sig på riktigt på ett sätt som skiljer sig något från den gängse bilden av professionellt 2

3 förhållningssätt. Deliberativ pedagogik visar på en etisk hållning som står i samklang med verksamhetens värdegrund som presenteras under fliken Värdegrund. Motivationsarbete En utgångspunkt är att motivation inte är en egenskap personer har, utan en följd av de erfarenheter man gjort och det bemötande man fått (Jenner, 2004). Som professionell är det därför viktigt att ha förståelse för vad dålig självkänsla och rader av misslyckanden innebär. Det gäller också att förstå vad som fordras av själva mötet för att motivation ska skapas och vidmakthållas. Motivationsarbete, enligt Jenner (2004), handlar till stor del om att förstå deltagarnas attributioner hur de själva förklarar orsakerna till framgångar och misslyckanden. Med en dålig självkänsla ser man gärna orsaken till sina misslyckanden hos sig själv och framgångar handlar om tur eller att uppgifterna har varit lätta och vice versa vid god självkänsla. Utifrån de tolkningar man gör höjer och sänker man därefter sin anspråksnivå. Det är alltså viktigt att arbeta med framgångsförväntningar och tolkningar av lyckanden eller misslyckanden och tillsammans arbeta fram realistiska mål. Till motivationsarbete hör också att vara medveten om och kunna hantera sk. förväntanseffekter. Jenner (2004) lyfter som exempel fram skolforskning som visar att i då lärare fått positiv förhandinformation om elever så visar de att de har positiva förväntningar på elevernas arbete och vice versa när lärare fått negativ information om elever. Resultaten visar att lärarnas förväntningar tenderar att bli självuppfyllande profetior i båda fallen. Att som professionell ha - och i bemötandet visa att man har positiva förväntningar påverkar alltså motivationen i hög grad. Det är också meningsfullt att skilja på yttre och inre motivation. Den yttre är den som handlar om att motivera med belöningar medan den inre handlar om att deltagarna ska nå självtillfredsställelse. Den inre motivationen stärks av meningsfulla aktiviteter eller pedagogisk meningsfullhet enligt Gerrevall & Jenner (2001). Det är enligt författarna viktigt att stimulera intressen och upptäckarglädje, vilket är en grundbult inom Grön Hälsa & Rehab. Jenner (2004) konstaterar att ett gott bemötande är basen för allt motivationsarbete, vilket också är A och O i vår verksamhet. Gott / värdigt bemötande Ett gott bemötande handlar om att bevara och / eller underbygga människors värdighet genom att visa dem omsorg och respekt (Croona, 2003). De två bärande begreppen omsorg och respekt kan sammanföras med begreppet solidaritet vilket kan ses som ett sammanfattande begrepp av Grön Hälsa & Rehabs värdegrund. Mer om detta finns att läsa under fliken Värdegrund. Goda samtal I det goda samtal som Crafoord (1994) framhåller är bemötandet det viktigaste. Professionella samtal som har ambitionen att hjälpa människor till större välmående måste omges av - och bidra till trygghet. Det är också viktigt att benämna saker, att våga säga/fråga om saker även om det känns svårt. Det professionella samtalet innefattar ofta att man som professionell ställer frågor. Frågorna ska vara öppna, inbjudande och visa uppriktigt intresse för berättelsen. Och när svaren/ berättelserna kommer är det viktigt att lyssna. Allt i ett samtal är emellertid inte frågor, svar, berättelser, följdfrågor och andra språkliga attribut. Tystnad, är 3

4 också en väsentlig del av samtalet. Crafoord menar att det goda samtalet är ett utrymme för magiska förvandlingar! I de nationella riktlinjer (Socialstyrelsen, 2011) som utgår ifrån evidensbaserade metoder för sjukdomsförebyggande metoder rekommenderas samtal om livsstil och hälsa på tre olika nivåer: Enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerade rådgivande samtal. De kvalificerade rådgivande samtalen ska vara återkommande och bygga på kunskapsbaserade program eller modeller. Med ovanstående pedagogiska och hälsoteoretiska metoder kan vi inom Grön Hälsa & Rehab lägga till och komplettera våra metoder när det finns behov av särskilt stöd för att förstå och hantera symtom på ohälsa. Den gröna miljön fungerar också stödjande och ger oss redskap till en positiv hälsoutveckling på flera plan. Avslappning Stressrelaterad ohälsa visar sig med olika psykosomatiska symtom ex. ökad spänningsnivå och smärta i kroppen. Andra symtom är låg uthållighet, sämre koncentrationsförmåga, dåligt minne och dålig sömn (Roxendal &Winberg, 2003). Inom Grön Hälsa & Rehab finns möjligheter att stanna upp, slappna av, vila, känna efter, göra bättre val i förhållande till arbete, vila och andra kroppsliga behov. Grön rehabilitering Det vetenskapliga stödet för Grön rehabilitering visar att natur och djur har en gynnsam inverkan på människor i allmänhet, och på personer med psykisk ohälsa i synnerhet. Det finns studier som visar att natur och djur i sig självt är hälsobringande, men förutsättningarna att nå hälsa, välbefinnande och bli aktiv i det samhälleliga livet ökar dramatiskt med goda samtal och relationer. Det är således gröna aktiviteter som tillsammans med stimulerande, motiverande, stödjande och lärande samtal och relationer som utgör det rehabiliterande innehållet inom Grön Hälsa & Rehab. Natur och trädgårdsaktiviteter Människor har sedan urminnes tider funnit kraft och styrka i naturen och i trädgårdar (Kaplan & Kaplan, 1989). Det handlar om att det gröna rummet motiverar, stimulerar, får människor att må bra, samla sig, hela sig och läka sig (Grahn & Ottosson, 2010). Grahn menar att olika typer av trädgårdsrum får olika betydelse, och beroende på vilket tillstånd människorna befinner sig i finns olika behov som innebär att man söker sig till olika typer av trädgårdsrum. Trädgårdsaktiviteter är bra då de inbjuder till rörlighet, stimulerar sinnen, upplevs kravlös, är avstressande, inspirerar till kreativt skapande och upplevs meningsfull. Växter har en förmåga att engagera oss människor, stimulera våra sinnen och få oss att delta i olika aktiviteter (Norfolk, 2003). Natur, djur och trädgård erbjuder också många möjligheter att på ett naturligt sätt smyga in bättre rörlighet, koordination och kondition (Gröna Rehab, Göteborgs botaniska trädgård 2010) Grön rehabilitering finns på flera platser i vårt land. Några välkända ställen är Alnarps Rehabträdgård och Gröna rehab i Botaniska trädgården i Göteborg. Vid båda verksamheterna har man i flera år tagit emot personer med stressrelaterad ohälsa och nått mycket positiva resultat. I en utvärdering av Gröna Rehab (Ahlborg & Sahlin, 2010) framkom att målsättningen att rehabiliteringen skulle leda till aktivering av deltagarna, d.v.s. att de skulle 4

5 komma igång med arbetsträning, arbete eller studier efter rehabiliteringstiden uppfylldes i de flesta fall. Deltagarna uttryckte klart att rehabiliteringen var en stor hjälp för att återhämta sig och återgå i sysselsättning. Det var lättare att koncentrera sig i naturen och trädgårdsarbetet beskrevs av flera deltagare som att glömma tid och rum och bara leva i nuet. Hantverk beskrevs också som en lustfylld aktivitet där deltagarna, precis som i naturaktiviteterna, fann koncentration, avkoppling, lust och nyvaknad kreativitet. Kreativt skapande Till naturaktiviteter hör också kreativt skapande med naturens, trädgårdens och djurens material. Bergström (1995) menar att när barn och ungdomar är kreativa så innebär det att de har idéer. Det i sin tur innebär att de har triumfkort för att klara sig inför kommande och okända förändringar. Genom att på ett medvetet sätt arbeta kreativt, i fysisk kontakt med naturliga material kan man förutom att utveckla idérikedomen också lära sig något om sig själv och om förhållandet till omvärlden. Det kreativa skapandet fungerar som en slags reningsprocess där man får utlopp för sina känslor och samtidigt tränar upp sin förmåga att lösa problem och fatta beslut (Barnes, 1994). Samtidigt bidrar kreativt skapande i grupp till en ökad känsla av sammanhang genom att man gör något meningsfullt och befinner sig i ett socialt sammanhang (Revstedt, 2003). Alm mfl (1999) framhåller att kreativt arbete /hantverk i rehabilitering hjälper till med att ge en tydligare bild av den utveckling som sker hos deltagarna. Att skapa, få bekräftelse och själv vara nöjd med sin skapelse ger glädje och ökad självkänsla och självförtroende. Djur/hästunderstött arbete I verksamheten finns flera olika djur - hästar, hundar, katter, får och höns. Alla djuren är trevliga och sociala glädjespridare och av betydelse för rehabiliteringen, men hästarna har huvudrollen. Det grundar sig på de teoretiska antagandena att djur i allmänhet och hästar i synnerhet har en god inverkan på människors hälsa. Hästen är en trofast följeslagare till människan och det faktum att de känner, inte tänker, och är här och nu är bra för oss människor. Hästar har ingen bakgrundsinformation, de ställer inga krav, de känner känslor och intentioner och reagerar på det (Bekhoff, 2007). Och eftersom hästar är omedelbara, stora och påtagliga blir de tydliga och kan hjälpa människor att bli observanta på sig själva. Hästar är också bra relationsbyggare. Hästar är också motivationsfaktorer som ger möjligheter till att tänja på den egna förmågan både psykiskt och fysiskt. Att arbeta med hästar uppmanar också till att se värdet av rutiner och ger en upplevelse av sammanhang (Andersson, 2010). Att syssla med hästar, rida eller köra innebär att man tvingas att vara här och nu, vilket är en positiv faktor i rehabiliterande arbete. Det är inte möjligt att samtidigt vara uppmärksam på hästen och tänka på dåtid och framtid. (Andersson, 2010, Silvferberg & Tillberg, 2008).. Hästar inbjuder också till närhet och beröring och är trots sin storlek mjuka och varma och uppskattar att bli klappade, masserade och borstade. Hästarna är också tillitsfulla och njuter så länge det varar vilket kan vara viktigt för personer som har negativa erfarenheter av närhet och beröring. Närvaron med hästar bidrar på så sätt till samvaro, lugn, ro, tillit och trygghet. Att rida och köra ger också ro genom att följa hästens stilla lunk eller att sitta i vagnen och se hästens gång. Det bidrar till stressreducering både genom hästens rörelser och den samtidiga 5

6 naturupplevelsen. Att rida ger dessutom känslan av bli buren, balansträning samt ger lite spänning i tillvaron (Silvferberg och Tillberg, 2011). I olika studier bla. Forsling (2001) och Forsberg ( 2007) har det framkommit att flickor i stallet tvingas bli tydliga och bestämda för att kunna hantera hästarna. De blir också handlingskraftiga och modiga då det ofta uppstår akuta situationer i stallmiljön. Detta tillsammans leder till en förmåga att behålla relationer, ta ansvar och klara hårt arbete. Flickor i stallet har alltså möjlighet att utveckla ledarkompetens. En amerikansk studie av Burgon (2011) bekräftar just detta. Studien fokuserar ungdomar i riskzonen och deras lärande i ett terapetiskt horsemanship-program. Det framkom att ungdomarna utvecklat/lärt sig en rad nya kompetenser såsom ökad självkänsla, ökat själförtroende, handlingsberedskap, empati och en ny positiv inställning till livet. En flicka uttryckte att hon, i relation till hästarna, kände sig som queen of the world! Reflekterande praktik Till vår teoretiska grund hör också ett medvetet, strategiskt och ständigt utvecklingsarbete. En grund för en sådan utveckling är att utvärdera verksamheten på beprövade och godkända sätt, samt naturligtvis använda utvärderingsresultaten för självkritik och förbättring. Mer om detta presenteras under fliken Dokumentation och utvärdering. Schön (1987) påpekade redan tidigt vikten av att hålla en kritisk och reflekterande dialog levande i arbetsgruppen. Han menade att det är viktigt att reflektera och diskutera det praktiska arbetet i ljuset av teori för att undvika att hamna i det som han kallar förtrogenhetsfällan vilket innebär att göra som man alltid har gjort utan att reflektera och vara inställd på förändring. Genom att hålla en reflekterad praktik levande följer också, inte minst viktigt, en motivation i arbetsgruppen som avspeglas i rehabiliteringsarbetet. Kompetensen i teamet kvalitetssäkras genom ett anställningskrav på relevant grundutbildning på högskolenivå samt specifika vidareutbildningar. Inom ramen för anställning i teamet ingår intern och extern fortbildning. Referenslista Ahlborg, G., Sahlin, E. (2010) Utvärdering av projektet Gröna rehab. Göteborg: Institutet för stressmedicin. Alm, A., Grönlund, E., Hammarlund, I. (1999) Konstnärliga terapier: Bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur & Kultur Andersson, U. (2010) Passage att använda hästar i psykiatrin. Skellefteå: Psykiatriska kliniken Skellefteå. Antonovsky, A. (1991) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. 6

7 Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting. (2011). Samordna rehabiliteringen. Stöd till utvecklingen av arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk sjukdom eller funktionshinder. Barnes, R. (1994) Lära barn skapa Lund:studentlitteratur Bergström, M: (1995) "Neuropedagogik. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Bekhoff, M. (2007) The Emotional Lifes of Animals. New York: New World Library. Burgon, HL. (2011) Queen of the world : experiences of a `at-risk young people participating in equine-assisted learning/therapy. Journal of Social Work Practice. Jun; 25 (2) Crafoord, C. (1994) Människan är en berättelse. Tankar om samtalskonst. Stockholm: Natur och Kultur Croona,G. (2003) Etik & Utmaning. Om lärande av bemötande i professionsutbildning. Växjö: Växjö University Press Dropsy, J. (1996) Den harmoniske krop Köpenhamn: Hans Reitzels forlag. Englund, T (2000) Deliberativa samtal som pedagogisk värdegrund historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket Forsberg, L (2007) Att utveckla handlingskraft. Om flickors identitetsskapande processer i stallet. Lic.uppsats. Institutionen för pedagogik och lärande. Luleå: Luleå tekniska universitet. Forsling, S. (2001) Flickan och hästen. Stockholm: Statens Institutionsstyrelse. Rapport nr. 2 Fritzell, C. (2003) Pedagogisk praktik som demokratiska samtal. Några steg mot en praktiskpedagogisk deliberationsmodell. Pedagogisk kommunikation rapport 2. Växjö universitet. Gerrevall, P., Jenner, H. (2001) Kommunikativ pedagogik och särskilda ungdomshem. Stockholm: Statens institutionsstyrelse. Forskningsrapport nr 2 /01 Grahn, P., Ottosson, Å. (2010) Trädgårdsterapi. Stockholm: Bonniers Göteborgs botaniska trädgård, (2010) Grön Rehab Västra Götalandsregionen. Jenner, H. (2004) Motivation och motivationsarbete. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Kaplan, R., Kaplan, S. (1989) The Experience of Nature a psychological perspective. Cambridge: Cambridge University Press Mathiassen, S-E., Munch-Ulfsfält, U., Nilsson, B., Thornblad, H. (2007) Ergonomi för ett gott arbete. Stockholm: Prevent Norfolk, D. (2003) Läkande trädgårdar. Stockholm: Natur och Kultur 7

8 Region Halland. Isaksson Pernilla. (2011). Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa oh ohälsa. Hur vi skapar förutsättningar för en god psykisk hälsa i Halland? Revstedt, P. (2003) Motivationsarbete. Malmö:Liber Roxendal, G, Winberg A, (2003) Levande människa, basal kroppskännedom för rörelse och vila. Stockholm: Natur och Kultur Schön, D. (1987) Educating the Reflective Practitioner. San Francisco: Jossey Bass. Silvferberg, G., Tillström, P. (2008) Hästen som terapeutiskt verktyg om välbefinnande, ridterapi och livskvalitet. Stockholm: Ersta Sköndal högskola förlag Silvferberg, G., Tillström, P. (2011) Ridterapi fakta och framtid. Stockholm: Ersta Sköndal högskola förlag. Socialstyrelsen. (2011) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut (2012). Folkhälsan i Sverige. Årsrapport Stockholm: Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut 8