Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa"

Transkript

1 Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa Center för skolutveckling, Göteborg Henry Ascher MD, professor i Folkhälsovetenskap, NHV docent i barnmedicin Flyktingbarnteamet Göteborg Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn Rosengrenska

2

3

4

5

6

7 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel Envar har rätt a* i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse.

8

9

10

11

12

13 Varför prata om hälsa? Begreppet hälsa Hälsa en förutsättning för att lära sig och kunna tillgodogöra sig skolundervisning Skolan/förskolan en av de viktigaste hälsofrämjande faktorerna för barn

14 Hälsa och välbefinnande Det förflutna Det som sker i nuet Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön

15 Hur mår nyanlända barn? Traumatiserande faktorer Salutogena faktorer

16 Dåtid Nutid livet före flykten flykten asylprocessen det nya livet hur skall det gå? Framtid planer, drömmar

17 Begreppet trauma HÄNDELSE Potentiellt traumatiserande Akut reaktion Fight Fright Flight Kronisk reaktion Avklingande reaktion

18 Symtom: PTSD Återupplevande Undvikande Överspändhet

19 Traumasymtom i skolan Inlärningssvårigheter Koncentrationssvårigheter Svårt med tid och plats Påträngande minnesbilder Trötthet Överspändhet bristande impulskontroll Undvikande Nedstämdhet depression Ont i magen, huvudvärk

20 Vanliga hälsoproblem Alla åldersgrupper: PTSD Depression Utagerande symtom Sömnproblem invasiva mardrömmar Ångest Buksmärtor, huvudvärk Aptitlöshet Påverkan på sociala, kognitiva och känslomässiga funktioner

21 Vanliga hälsoproblem Skolåldern Ångest (inkl separationsångest) Koncentrationsstörningar Flashbacks Sömnstörningar, mardrömmar Utagerande beteende Depression, inåtvändhet Enures Förlorad barndom tidigt vuxenansvar

22 Vanliga hälsoproblem Tonåringar Stort ansvar Kompetenta ç è depression Suicidförsök, apati Förlust av tonårsperiod

23 Skyddande faktorer Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet KASAM (Aaron Antonovsky) Föräldrarnas betydelse

24 Föräldrarnas betydelse Anknytning Omsorg och skydd Förmedla KASAM à TILLIT OCH TRYGGHET BARNET à DEN OMNIPOTENTA ILLUSIONEN FÖRÄLDRAR Vad händer vid hot och fara?

25 Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnande Vad är viktigt för att må bra? 1. Föräldrar och familj 2. Skolan 3. Vänner och fritid 4. Ekonomi 5. Hopp om framtiden

26 Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnande Vad mår man dåligt av? 1. Mardrömmar och plågsamma minnen 2. Familjesplittring och oro för dem som är kvar 3. Brist på pengar 4. Utanförskap och ensamhet 5. Att inte gå i skola 6. Framtiden Avslag

27 Ensamkommande barn i asylprocessen Bevisbördan på barnet ålder asylskäl svårt att berätta Misstroende, ifrågasättande

28 Ensamkommande barn Vanliga barn? Sårbara barn? Vanliga OCH sårbara?? eller

29

30 Hälsa och välbefinnande Det förflutna Framtiden Det som sker i nuet Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön

31 Hur går det på sikt? Sarah Moskowitz (USA, England, Israel) Hans Keilson (Holland) Dalianis-Karambatzakis (Grekland) Anders Hjern Birgitta Angel (Sverige) Edith Montgomery (Danmark) Händelser före flykten har stor betydelse för psykisk hälsa den första perioden efter ankomsten Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare psykisk hälsa och välbefinnande

32 Betydelsen av Breda och långsiktiga befolkningsstrategier! Betrakta alla nyanlända flyktingbarn som sårbara barn men också som resursstarka Helhetsperspektiv

33 Barns basbehov Mat och sömn Omsorg Lek och lärande Trygg livssituation 1. Familj 2. Boende 3. Skola 4. Vänner 5. Fritid

34 Andra viktiga behov Återskapa trygghet och tillit Bekräftelse Skydd mot våld, främlingsfientlighet, rasism, kriminalitet Skydd mot fattigdom och utanförskap Trygga och kärleksfulla vuxna Kontinuitet i relationer ersättningsfamilj för ensamkommande barn nya sociala nätverk

35 Andra viktiga behov Återknyta och upprätthålla relationer till viktiga personer i ursprungslandet Psykosocialt stöd, t.ex. identitetsstöd traumasymtom överlevnadsskuld Tillhörighet Delaktighet, möjlighet att påverka sin situation Framtidshopp

36 Föräldrastöd Viktigt att stärka föräldrarna så att de kan utgöra starka trygga föräldrar för sina barn Stärk föräldrars egenmakt, gör dem delaktiga i t.ex. skolarbetet Motverka isolering genom stöd till att skapa nya sociala nätverk Motverka rollförskjutningar föräldrar-barn

37 Linje 1 Stödjande vardagsmiljöer Skola Förskola Fritidshem Fritidsgårdar Fotbollsklubbar, typ

38 Förskolans / skolans / fritids betydelse 1. Kunskap i bred bemärkelse 2. Tillhörighet, sammanhang Men även: Struktur Ingång till det svenska samhället Vänner Socialt nätverk Viktiga vuxna à En bra skola/förskola är den bästa medicinen för ledsna flyktingbarn (Anders Hjern)

39 Hurdå?? Ru<ner och vardagsak<viteter Goda rela<oner Göra roliga saker Hög omsorg Låg emo<onell nivå Inte prata om känslor och trauma<ska erfarenheter

40 Praktiskt om papperslösa barn i förskolan / skolan? Vilka ska veta? Vad ska man veta? Klasslistor? Klassfoton Säkerhet Kontaktuppgifter Ø Utgå från det vi redan har rutiner för: barn med skyddad identitet Ø Rådgör med föräldrarna!

41 Praktiskt om papperslösa barn i skolan? v Anmälningsplikt?

42 Undocumented refugee children What can we do? (Preliminary conclusions) Individual level Reduce the vulnerability support children s strategies of protection and security support parents Support the strategies of resilience support the creating of spaces of normality, e.g. football, music, dance activities support the creation of networks around child and family

43 Ska vi inte fråga om traumatiska upplevelser??

44 Linje 2 Resurser på basnivå Skolhälsovård Barnhälsovård Primärvård Ungdomshälsa

45 Linje 2 Exempel på insatser Stöd till linje 1 Basutredning Initiativ till åtgärdsprogram Elevvårdskonferens à insatser Uppmärksamma behov av samverkan Uppmärksamma behov av specialistinsatser

46 Linje 3 Resurser på specialistnivå Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomspsykiatri Flyktingbarnteam

47 UNHCR/M.Maguire E* samarbete mellan: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky

48 Flyk<ngbarnteamet - Gamlestaden Barnkonven<onen Ar<kel 3: Verksamheter som ansvarar för barns vård eller skydd ska ha barnets bästa i fokus Ar<kel 6: Rä* <ll överlevnad och utveckling Ar<kel 12: Rä* a* u*rycka sin mening Barnets åsikt ska beaktas Ar<kel 24: Rä* <ll god hälsa och sjukvård Uppdrag: 1. Barnmedicinska och barnpsykiatriska bedömnings och behandlingsinsatser <ll flyk<ngbarn och deras familjer. 2. Utgöra en samlad kompetens kring medicinska och barnpsykiatriska aspekter av flyk<ngproblema<k, genom a* erbjuda utbildning och konsulta<oner Flyktingbarnteamet ett samarbete mellan: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Gamlestaden

49 Bakomliggande tankar Barnkonven<onen Ar<kel 28-29: Barns rä* <ll skolgång anpassad <ll barnets förutsä*ningar Ar<kel 31: Barns rä* <ll lek, vila och fri<d Ar<kel 39: E* barn som utsa*s för övergrepp eller utny*jande har rä* <ll rehabilitering och social återanpassning Holis<skt perspek<v: Kropp - själ Sjukdom - hälsa Salutogent arbetssä* Vetenskap och beprövad erfarenhet Barnkonven<onen och e* barnrä[ghetstänk Utgångspunkt från barnens och föräldrarnas önskemål Empowerment är salutogent Flyktingbarnteamet ett samarbete mellan: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Gamlestaden

50 Bakomliggande tankar Barnkonven<onen Ar<kel 3: Verksamheter som ansvarar för barns vård eller skydd ska ha barnets bästa i fokus Ar<kel 6: Rä* <ll överlevnad och utveckling Ar<kel 12: Rä* a* u*rycka sin mening Barnets åsikt ska beaktas Teamarbete Gemensam kunskapsbas olika specialistkompetens Gemensamma ronder samsyn Kombina<on omhändertagande/hållande och högspecialiserade insatser Ar<kel 24: Rä* <ll god hälsa och sjukvård Flyktingbarnteamet ett samarbete mellan: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Gamlestaden

51 Behandling Barnkonven<onen Ar<kel 3: Verksamheter som ansvarar för barns vård eller skydd ska ha barnets bästa i fokus Ar<kel 6: Rä* <ll överlevnad och utveckling Ar<kel 12: Rä* a* u*rycka sin mening Barnets åsikt ska beaktas Ar<kel 24: Rä* <ll god hälsa och sjukvård Stabiliserande insatser: Vardagsru<ner och fungerande skolgång Stärka det som fungerar i familjen/ nätverket Psykoeduka<on om PTSD och depression Stödjande samtal <ll barn/ungdom eller förälder Soma<ska insatser Samverkan Traumaterapi på specialistnivå Flyktingbarnteamet ett samarbete mellan: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Gamlestaden

52 Samverkan i nätverket Lokalsamhälle Skola Elevhälsan Frivillig- organisa<oner Barn hälsovård Migra<ons- verket Barn Föräldrar Familj Barnmedicin Primärvård Socialtjänst BUP Psykiatri

53 Slutsatser En trygg och bra vardagsmiljö är den viktigaste hälsofrämjande faktorn för traumatiserade flyktingbarn Små insatser har stor betydelsen Bygg bra och tydliga strukturer runt nyanlända barn Arbeta tillsammans Samverkan Stöd till stödjarna

54 Vad kan vi göra? Bygg bra strukturer Samverka! Tillräckligt många vuxna! Stöd till personalen! utrymme för reflexion arbeta från en gemensam och levande! värdegrund utbildning fortbildning handledning stöd och uppmuntran Betydelsen av mänskliga rättigheter

55 data/files/ Satsa_p_barnens_vardagsmilj_er.p df

56 Nobody need wait a single moment before starting to improve the world

Flyktingbarns helse. Kunnskapsrik og trygg i møte med minoritetsspråkelige familier OAS, Oslo 16 november 2011. Henry Ascher

Flyktingbarns helse. Kunnskapsrik og trygg i møte med minoritetsspråkelige familier OAS, Oslo 16 november 2011. Henry Ascher Flyktingbarns helse Kunnskapsrik og trygg i møte med minoritetsspråkelige familier OAS, Oslo 16 november 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet, Göteborg Svenska

Läs mer

Barns hverdagsmiljø helsefremmende faktor

Barns hverdagsmiljø helsefremmende faktor Barns hverdagsmiljø hverdagsmiljø som helsefremmende faktor NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet, Göteborg Svenska

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och

Läs mer

Mellan det förflutna och framtiden

Mellan det förflutna och framtiden Mellan det förflutna och framtiden asylsökande barns hälsa, välbefinnande och välfärd Barn av vår tid Göteborg 17 mars 2011 Henry Ascher henry.ascher@nhv.se Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Rosengrenska

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Nadja

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR/M.Maguire E@ samarbete mellan: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D.

Läs mer

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation

Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation Åsa Wahlström Smith och Henry Ascher Varför finns det barn på flykt i en papperslös situation? Söker asyl avslag Ärendet

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Caroline Nilsson leg. psykolog Flyktingbarnteamet Gamlestaden FLYKTINGBARNTEAMET GAMLESTADEN Uppdrag: 1. Barnmedicinska

Läs mer

Psykosocialt mottagande av flyktingbarn i skolan vad kan vi lära oss av forskningen?

Psykosocialt mottagande av flyktingbarn i skolan vad kan vi lära oss av forskningen? Psykosocialt mottagande av flyktingbarn i skolan vad kan vi lära oss av forskningen? Anders Hjern Det var i mitten av 1980-talet som flyktingbarnens speciella behov av stöd började diskuteras i Sverige.

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Elevhälsoteam i Göteborg Flyktingbarn i Sverige 2012 120903. Flyktingbegreppet. Antal på flykt i världen

Elevhälsoteam i Göteborg Flyktingbarn i Sverige 2012 120903. Flyktingbegreppet. Antal på flykt i världen Elevhälsoteam i Göteborg Flyktingbarn i Sverige 2012 120903 Rosengrenska / Röda Korset Andra Långgatan 19 413 28 Göteborg Teamledare: 031 741 6207 Jourtelefon: 0704 066670 Rosengrenska pg: 462154-6 Röda

Läs mer

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010 Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande

Läs mer

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet 2013 E T T S A M A R B E T E M E L L A N : Barn- och ungdomsmedicinsk och Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i Gamlestaden Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog UNHCR

Läs mer

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Utgå

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

hälsofrämjande förskoleutveckling

hälsofrämjande förskoleutveckling hälsofrämjande förskoleutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande Kris och Krisbemötande Återvändande Ensamkommande Definition av en psykisk kris Då man befinner sig i en livssituation och ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att

Läs mer

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen.

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. (Mottagandets policy och praktik rekommendationer och åtgärdsområden, red Henry Ascher, Lotta Melander, Mirzet

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ 2016-12-15 1 Åhörarkopior 2 Varför traumakunskap i skolan? www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 2016-12-15 Traumasymptom utifrån åldersgrupper Traumakunskap och bemötande Förskolebarn Grundläggande

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog Skolfrånvaro Anette Stockhaus, leg psykolog Vill ni ha kontakt? Anette Stockhaus Legitimerad psykolog med erfarenhet från skola och elevhälsa, barnhälsovård och företagshälsa. Malevik Utveckling och Psykologi

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

- hur kan vi alla hjälpa till?

- hur kan vi alla hjälpa till? Det psykosociala stödet vid migration för barn och ungdomar - hur kan vi alla hjälpa till? Sabine Kirschard, Socionom/leg psykoterapeut Rebecka Lind, socionom Lina Harald, socionom Södra Älvsborgs Sjukhus

Läs mer

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk

Läs mer

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande

Läs mer

Center för språkintroduktion. Lindholmen Göteborg

Center för språkintroduktion. Lindholmen Göteborg Center för språkintroduktion Lindholmen Göteborg SPRÅKINTRODUKTION För nyanlända ungdomar mellan 16-20 år Utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket Målet att gå vidare till fortsatta studier i gymnasieskolan

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn inom SiS

Ensamkommande flyktingbarn inom SiS Ensamkommande flyktingbarn inom SiS BUP-kongress 2016 Catrine Kaunitz (catrine.kaunitz@stat-inst.se) SiS Bedriver den statliga slutna ungdoms- och missbruksvården. De flesta tvångsvårdas efter beslut i

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården 1(7) Landstingets kansli Ansvarig Linda Frank, utredare Titel Fastställt 2012-10-05 Reviderat Mats Bojestig Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården Inledning Varje år drabbas många

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Psykiatriveckan Nässjö 11 november 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Nu är det läge..... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29 Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Det finns bara två bestående gåvor vi kan ge våra barn. Den ena är rötter,

Läs mer

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Freeze Kamp Underkastelse/ spela död Flykt Vad

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

ELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor

ELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor Skolintroduktion på sent anlända ELEVERS villkor R e s u r s e n h e t e n f ö r I n t r o d u k t i o n a v n y a n l ä n d a B a r n, R I B, G ö t e b o r g s S t a d Skolintroduktion på sent anlända

Läs mer

Flyktingmedicinskt centrum

Flyktingmedicinskt centrum Flyktingmedicinskt centrum Hudea, 4 år. Bilden är tagen av journalisten Osman Sağırlı i Atmeh flyktingläger i Syrien 2014. Flyktingmedicinskt centrum Flyktingmedicinskt centrum (FMC) är en länsövergripande

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet 2012 E TT SAMARBETE MELLAN: Barn- och ungdomsmedicin och Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, Gamlestaden Innehållsförteckning Inledning...3 Förändringar under

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor. Expertgruppsmöte 1,

Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor. Expertgruppsmöte 1, Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor Expertgruppsmöte 1, 091217 Välkomna! Expertgruppen hjälper till med expertis och problemformulering för att utveckla och kvalitetssäkra projektarbetet.

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ Föreläsning för skolsköterskor Omsorgsbrist hos barn och ungdomar hur hantera detta i ett hälsosamtal? Vad är omsorgsbrist? Hur vanligt är det? Hur reagerar barnen? Vad ska jag säga? Kan skolan förebygga?

Läs mer

Trauma! (friskfaktorer)

Trauma! (friskfaktorer) Trauma! (friskfaktorer) Göteborg 2015-09-16 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet ole.hultmann@psy.gu.se Specialistpsykolog, psykoterapeut 1 Föreläsningens

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Informella minnesanteckningar från förmiddagen under konferensen kring ensamkommande asylsökande barn 080129 /Margaretha Allen

Informella minnesanteckningar från förmiddagen under konferensen kring ensamkommande asylsökande barn 080129 /Margaretha Allen Informella minnesanteckningar från förmiddagen under konferensen kring ensamkommande asylsökande barn 080129 /Margaretha Allen www.grkom.se/fouivast Presentationerna ligger där. Elisabeth Beijer, FoU i

Läs mer

Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar:

Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar: Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar: Tema: ensamkommande asylsökande barn och ungdomar, ensamkommande med uppehållstillstånd, ungdomar med migrationsrelaterad stressymptom

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Vårdpersonal. VARFÖR i Sverige 2012? Lagen - 2008:344 Rädsla hos de papperslösa Okunskap. Akut vård

Vårdpersonal. VARFÖR i Sverige 2012? Lagen - 2008:344 Rädsla hos de papperslösa Okunskap. Akut vård Anne Sjögren Om Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset Köpenhamn 120912 Sjuksköterska/teamledare Rosengrenska / Röda Korset Andra Långgatan 19 413 28 Göteborg Tel: + 46 31 741 6207, - 08 Jourtelefon:

Läs mer

Psykisk hälsa, barn och unga

Psykisk hälsa, barn och unga POSITIONSPAPPER Psykisk hälsa, barn och unga 2016 Psykisk hälsa, barn och unga 1 Psykisk hälsa, barn och unga 2 Förord Psykisk ohälsa i barndomen ger sämre förutsättningar att leva ett gott och långt liv.

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer