Omtentamen i sidoämnet Reggio Emiliainspirerad pedagogik i förskolan II hp HT Maila din uppgift till senast den 7/3-2011

Transkript

1 Omtentamen i sidoämnet Reggio Emiliainspirerad pedagogik i förskolan II hp HT Maila din uppgift till siv.benn@mah.se senast den 7/ I din examination ska du visa att du nått god förståelse för och förmåga att tillämpa det Reggio Emiliainspirerade förhållnings- och arbetssättet. Examinationen sker i två uppgifter: Uppgift 1 examineras i form av ett projektarbete, där du genomför ett eget problematiserande och undersökande arbete på en förskola. Innehållet i och inriktningen på projektarbetet är naturvetenskap i vid mening. Användningen av dokumentation som ett pedagogiskt verktyg ska synliggöras, liksom förståelse för och tillämpning av ett undersökande arbetssätt. I projektarbetet ska även betydelsen av den pedagogiska miljöns utformning och barns samlärande beaktas och problematiseras. Litteratur och teori ska användas för reflektion och problematisering. God språkbehandling och korrekt formalia förutsätts. Omfattning ca 6-8 sidor brödtext i Times New Roman 12, 1,5 radavstånd. En tänkbar form för rapportens utformning bifogas, men det finns stor frihet att utforma rapporten på ett personligt sätt. (se bilaga 1) Projektrapporten ska visa uppnåendet av kursens lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten kunna använda ett problematiserande undersökande arbetssätt utifrån naturvetenskapliga frågor i vid mening, i ett eget utvecklingsarbete i en barngrupp kunna diskutera betydelsen av den pedagogiska miljöns utformning för barns lärande och identitetsskapande, kunna använda audiovisuella hjälpmedel som verktyg i en pedagogisk dokumentation, kunna använda de estetiska ämnena i barnverksamheten, Uppgift 2 examineras genom reflektion över och kommentarer till ett arbete författat av en annan student. (se bilaga 2). Omfattning: ca 2 sidor i Times New Roman 12, 1,5 radavstånd. Uppgift 2 visar uppnående av lärandemålet: i anslutning till eget och andra kursdeltagares utvecklingsarbete kunna reflektera över och problematisera egna och andras observationer från praktisk förskoleverksamhet Kriterierna för betyget Godkänd är uppnående av kursmålen. För betyget Väl Godkänt krävs dessutom att deltagaren kan kritiskt granska såväl sitt eget som andras arbete och ge konstruktiv respons till andras arbete utifrån ett problematiserande undersökande arbetssätt. Reflektioner görs med djup och med beaktande av olika perspektiv och teorier om barns lärande och pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt. Självständigt tänkande och kreativitet visas i användning av pedagogisk dokumentation samt skapande och undersökande arbete med barn inom projektets ram.

2 Bilaga 1 Projektrapport Reggio Emiliainspirerad pedagogik II HT 2010 Inledning Motiverat val av undersökningsområde, motiverat val av förskola/barn Kort beskrivning av förskola och kort presentation av barnen som deltar i projektet Pedagogiska tankar inledningsvis Syfte, frågor och uppstart Vad vill du undersöka eller uppnå med arbetet? Vilka frågor utgår du från i ditt arbete? Frågor om barnen, om verksamheten, om innehållet, om din pedagogroll osv Observation och dokumentation som utgångpunkt för arbetet. Hur startar du ditt projektarbete? Frågor om/till barnen. Upplevelser, aktiviteter, observationer som blir utgångspunkt för projektet. Processen Vad hände i arbetet, vad sa/gjorde barnen, vad sa/gjorde du? Hur användes dokumentationerna för att förstå, reflektera, gå vidare? Väcktes nya frågor hos dig? Hos barnen? Hur hanterades dessa? Pedagogisk dokumentation som ett verktyg i processen och ett problematiserande undersökande arbetssätt ska synliggöras. Hur har du arbetat med miljö och material som den tredje pedagogen? Estetiska ämnen och skapande som arbetsredskap i processen? Hur har barnens samlärande sett ut? Har andra barn på förskolan involverats? Andra pedagoger? Föräldrar? Reflektion Sammanfatta de viktigaste stegen och resultaten av projektet och reflektera över det som hänt ur barnens och ditt eget perspektiv. Vad ser eller tror du att barnen lärt? Hur ser du barnens lärande? Vad har du och ev. pedagoger och föräldrar på förskolan lärt? Hur skulle du gå vidare om du arbetat kvar på förskolan? Återknyt till tankarna i början av projektarbetet och skapa en röd tråd i arbetet. Litteraturreferenser och formalia I texten används kopplingar till teori och litteratur som stöd för utformning av arbetet och reflektioner kring det. Källförteckning och försättsblad ska finnas, innehållsförteckning om du tycker att texten behöver detta. Gör texten levande, tillförlitlig och trovärdig genom att lägga in bilder, citat eller utdrag av samtal som dokumenterats. Tänk på etiska överväganden!

3 Bilaga 2 Vad är vatten? Inledning Vatten anser jag är väldigt rolig och spännande, intressant och kul. När jag har varit ute på förskolor har jag även sett att barn har ett stort intresse för vatten. Vatten finns överallt och det är en del av barnens vardag därför anser jag att barnen ska få mer förståelse för vatten. Vad som händer med vatten? Var vatten finns och vad man kan göra med vatten? Därför ska mitt projekt handla om vatten. Mål Att barnen skall få uppleva naturvetenskapliga fenomen. Att barnen skall få utveckla sin kroppsuppfattning i vatten. Barnen skall få uppleva alla sina sinnen. Barnen skall få utveckla sitt ord- och begreppsförråd (Skolverket, 2006) Syftet Det är viktigt för barnen att får en förståelse för vatten efter som det är livsviktigt, utan vatten kan vi inte leva och finns i barnens vardag. Eftersom barnen arbetar med djur och natur så ansåg jag att det var naturligt att arbeta med vatten eftersom det är en stor del av naturen. Förskolan Förskolan är en vanlig förskola och är inte Reggio Emilia inspirerad. Förskolan ska kunna skapa lust till många aktiviteter och locka till lärande. Det ska finnas ett bra utbud av roliga spännande, intresseranta och roliga böcker. Papper i olika färger, kritor, målarfärg, saxar och klister det behövs för att locka barnen till att skriva, rita och måla. Där ska också finnas massor av spel, övningar så att barnen kan öva att räkna och andra saker som hjälper barnen att locka fram deras kreativitet och lek. Leksakerna och sakerna jag precis berättat om ska vara på den nivån så att barnen själva kan ta ner sakerna de vill leka med när dem vill ha, så att de inte behöver fråga en förskolelärare varje gång de vill leka med något. Tycker att miljön på förskolan är bra, ute som inne. De har ett litet rum där barnen kan leka med dockor och leka affär, sen har de ett lite större rum där vi har samlingar och där barnen leker fritt. Ett annat rum är där vi sitter och äter där är en dator där barnen kan sitta och spela några spel, och barnen kan också sitta och rita. Där finns också ett målar rum där barnen kan vara och måla

4 och leka med lera. Där är lagom stora och små utrymme för barnen att leka på. Utomhus så har avdelningen en liten lekplats där barnen kan leka på, sen är där en stor lekplats där alla avdelningarna samlas och leker på. Där finns allt som man behöver för att sysselsätta ett barn. Det finns stora ytor för barnet att leka på. Vad jag har sett hit tills så tycker jag att förskolan vill och försöker skapa lust till många aktiviteter och locka till lärande. (Andersson, Berg, Svantesson, Fast, Roland, Sköld, 2000) Barnen Barnen på förskolan var uppdelade i olika grupper, ena gruppen var de allra minsta barnen 1-2 åringarna, andra gruppen var 3-4 åringarna och den tredje gruppen var 4-5 åringarna. Gruppernas indelning berodde också på hur långt de hade kommit i deras utveckling och lärande. Jag hade 4-5 åringarna när jag gjorde mitt arbete. Använde mig av de äldsta barnen för att jag anser att jag kunde göra mer utmanande och intressantare aktiviteter med barnen och sedan ansåg jag att de äldsta barnen hade bättre förståelse för mitt arbete. Barnen jag har valt är otroligt duktiga, kan mycket, vill lära sig nya saker och är väldigt aktiva. Vissa av barnen är lite mer försiktiga och andra tar för sig lite mer. Dokumentation Om observation innebär en subjektiv tolkning, så är vårt val av medium viktigt, eftersom det är en tolkning av min tolkning. Mitt öga riktar kameran. Kamerans perspektiv är begränsat. Dessutom har varje medium sitt språk. Kamerans språk är inte desamma som videokamerans, och det skrivna ordet inte desamma som det talande. Om samma process dokumenterades med olika medium blir tolkningen olika. Detta innebär inte att dokumentationen förlorar sitt värde utan att vi behöver mer dokumentationer (Lenz Taguchi, 1995) från (Wehner Godee, 2000) Jag dokumenterade genom att använda mig utav papper och penna och kamera, bild. Papper och penna anser jag är det lättaste att använda sig utan. Papper och pennor finns alltid lätt till hand och man kan få ut väldigt mycket av skriftlig dokumentation om man skärper sig och antecknar hela processen. Att använda sig av foton kan bli bra illustrationer till observationsanteckningarna. De är lätta att samordna till en väggdokumentation som pedagoger, föräldrar och framför allt barnen kan ta del av (Wehner-Godee, 2000). Det finns även andra alternativ att dokumentera på såsom, videokamera och bandspelare. Att använda sig utan videokamera ser man saker som man kanske inte upptäcker om man tar kort eller gör en skriftlig observation. De positiva med videokamera är att man kan titta på filmen

5 och upptäcka nu saker, vad barnen gör och hur man själv är som ledare. Det är samma med bandspelare får man upp allt vad barnet säger och det är inte säkert man hinner med allt eller kommer ihåg allt när man använder skriver. Men jag anser att använda sig utan dem olika metoderna kräver att man har mycket mer tid och den tiden ansåg jag inte att jag hade. Dag 1 När jag kom till förskolan hade jag några idéer om olika projekt som fanns att göra med barnen. Frågade personalen om de hade något tema med barnen och om barnens intressen. Under dagen så pratade jag med barnen, observerade dem under deras lekar och lekte med dem för att få en förståelse om vad barnen var intresserade av. Temat på förskolan var djur och natur och personalen berättade att barnen var väldigt intresserade av temat. För att ta reda på barns intressen anser jag att man ska studera barnens lek. Barns upplevelser och nyfikenhet kommer fram i leken. Genom att prata med barnen och genom andra observationen kan man också få reda på deras tankar, nyfikenheter och intressen och de gjorde jag och fick idéer om vad barnen var intresserade av. Jag bestämde mig för att mitt projekt skulle vara en del av deras tema för om jag skulle komma med ett helt nytt projekt hade troligtvis varit svårt för barnen att förstå. Funderade och beslutade mig att mitt projekt skulle handla om vatten. Finns många roliga och lärorika aktiviteter att göra med vatten och jag anser att barnen har en hel del att lära. Dag 2 Jag hade samling med 4-5 åringarna och då kom min kompis Ville Vatten på besök. Ville vatten är en glasburk, med vatten i burken och så har han hår, ögon, näsa och mun. Barnen blev väldigt överraskade. Ville Vatten berättade om sig själv och barnen fick presentera sig för honom. Han frågade barnen om de visste något om vatten. Barnen berättade att man kunde dricka vatten och att man kunde bada i vatten. Därefter läste jag en saga som handlade om vatten. Sen fick barnen måla med vad dem ville med vattenfärg. Dag 3 Ville Vatten kom på besök igen och frågade barnen vad de hade gjort gången innan. Idag var det Ville som hade två överraskningar. Han hade två baljor med vatten med dig till barnen. Den ena baljan hade varmt vatten och den andra baljan hade kallt vatten. Barnen fick känna och plaska med vattnet och berätta vilket vatten dem tyckte var skönast. De fick även lukta

6 och smaka på vattnet. Tillsammans testade vi med olika frukter om de sjönk eller flöt och hur vi skulle göra för att få vissa frukter att sjunka och andra att flyta. Detta gjorde jag för att barnen skulle barnen skulle få uppleva naturvetenskapliga fenomen och att se skulle få uppleva skillnader mellan varmt och kallt vatten. Dag 4 Sista dagen med mitt projekt och Ville Vatten kom på besök igen och frågade barnen vad de gjort gången innan. Idag var vi ute och hade två baljor med varmt vatten. Barnen fick ta av snön som var kvar på marken och lägga snön i det varma vattnet och gissa vad skulle hända. Sen fick barnen leka fritt ute med vattnet. Senare på dagen fick barnen rita teckningar om vatten och vad vi hade gjort tillsammans dessa dagar. Jag avslutade projekt genom att Ville Vatten ville inte vara instäng i glasburken längre han vill ut i de fria. Så barnen och jag gick till toaletten och hällde ut honom där och spolade och så försvann han ut i de fria. Men man vet aldrig han kommer på besök igen. Utmanande arbetsätt I läroplanen för förskolan står det att barns intressen bör vara en utgångspunkt när den pedagogiska verksamheten planeras. Miljön på förskolan bör ständigt förändras efter varje barngrupps intressen och behov. När barn är intresserade av den pedagogiska verksamheten blir de fokuserade och inlärningsförmågan höjs Det som upplevs som meningsfullt för barn kan barn lära sig och därför bör förskolan utgå utifrån barns intressen (Skolverket, 2006) För att göra de olika aktiviteterna med barnen använde jag mig utav leken för att i leken bli språkträningen aktiv. För att leka måste barn uttrycka sig så att andra kan förstå och de måste själva förstå vad andra säger. I leken knyts orden både till verkliga föremål och händelser. När barn leker med varandra utvecklar dem sin kommunikation. De kommunicerar genom ord, rörelser, gester, ljud, speciella tonfall, röstlägen mm. Det är en viktig roll för oss förskolelärare att väcka barnens nyfikenhet och förväntan. Det ska vara roligt och spännande och utmanande för barnen att göra saker. Leken är barnens naturliga sätt att handskas med verkligheten. För att barn ska få den nyfikenheten och lära sig så ska man använda leken som medel att lära (Pramling, Samuelsson, Sheridan, 1999).

7 Reflektioner Jag försökte se barnen som enskilda individer och inte som en grupp där all var lika. Det är viktigt att man ser till varje barns funderingar och åsikter och därför kunde jag ändra mitt tankesätt för att kunna se till varje barns behov och tankar (Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson, 2003). Jag tyckte det var väldigt svårt att komma in så på en förskola och göra ett projekt bara sådär. Hade varit lättare om man träffat barnen fler gånger under terminen och fått än ännu bättre inblick i vad dem är intresserade av. Att utgå från alla barnens intressen går inte alltid, alltid något barn som inte är lika intresserade av de man gör och det är svårt att veta vems intressen man ska utgå från. Är det dem som pratar mest eller är det dem som är tysta. Vill dem ha den uppmärksamheten eller trivs dem som det är? Inte alltid lätt att veta, men antagligen något som man lär sig efter hand, när man är en mer van förskollärare. Som lärare gjorde jag mitt bästa och barnen hade kul och jag har lärt mig att allt kan inte alltid bli som man tänkt sig, det går att göra misstag ibland. Är inte baren intresserad av det man gör så är det bara att sluta och göra något annat. Referenslista Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj. (2003) Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber. (239 s). ISBN Andersson Peggy, Berg, Elisabeth, Svantesson Carina Fast Katarina Roland Majken Sköld (2000) Spökägget Att läsa och skriva i förskola och skola: Natur och Kultur Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Ödeshög: Utbildningsdepartementet Wehner Godee Christina (2000) Att fånga lärandet med hjälp av olika medier Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier : Liber AB