Protokoll fört vid Svenska Jazzriksförbundets årsmöte den 7-9 maj i Västerås.

Transkript

1 Protokoll fört vid Svenska Jazzriksförbundets årsmöte den 7-9 maj i Västerås. Förbundsordföranden Bengt Säve-Söderbergh hälsade delegaterna varmt välkomna till Västerås och årets Jazzriksdag. Bengt Säve-Söderbergh höll ett inledningsanförande där han betonade svensk jazzmusiks nationella och internationella framgångar och SJR:s betydelsefulla roll för utvecklingen av landets jazzklubbar och därmed för jazzmusikens utveckling i kulturpolitiken. Han poängterade särskilt SJR:s engagemang det gångna året inom ramen för nätverket Svensk jazz som fortsatt den nationella kampanjen om manifestet Släpp in jazzen, inte minst med anledning av regeringens tillsatta Kulturutredning. Samtliga riksdagspartier har uppvaktats och remissyttranden har skrivits med anledning av Kulturutredningens betänkande samt de två utredningar som Kulturdepartementet därefter tillsatt. 1. Prövning att Jazzriksdagen kallats i behörig ordning Konstaterades att Jazzriksdagen var stadgeenligt utlyst. 2. Upprättande av förteckning över närvarande delegater Konstaterades att närvarande delegater och styrelseledamöter förtecknats. 3. Upprättande av förteckning över revisorer, valberedning och tjänstemän Konstaterades att närvarande revisorer, valberedning och tjänstemän förtecknats. 4. Val av ordförande för Jazzriksdagen Beslöts att välja Mikael Damsgård, ordförande i Västerås kommuns idrotts- och kulturnämnd, till ordförande för Jazzriksdagen. Mikael tackade för förtroendet att leda årsmötets förhandlingar. 5. Val av sekreterare för Jazzriksdagen Beslöts att välja Leif-Åke Falk till sekreterare för Jazzriksdagen. 6. Val av två justerare och tillika rösträknare Beslöts att välja Karin Turesson och Bengt Bronson Månsson, till justerare tillika rösträknare. 7. Fastställande av dagordning och arbetsordning Beslöts att fastställa dagordning och arbetsordning för Jazzriksdagen enligt Jazzriksdagsprogrammet. Arbetsordningen innebär att dagordningens punkter fram t.o.m. punkt 11 avklaras under lördagen (8/5), därefter sker ajournering, nominering för förslag till styrelse och valberedning sker till lördag senast kl. 15, samt att dagordningen från punkt 12 avhandlas under söndagen (9/5). 8. Förbundsstyrelsens redovisningshandlingar Verksamhetsberättelsen för 2009 och Ekonomisk berättelse för 2009 genomgicks och godkändes med tilläget att i Verksamhetsberättelsen under rubriken Styrelsen kompletteras med att Leif-Åke Falk under 2009 varit styrelsens sekreterare. 9. Revisorernas redovisningshandlingar Revisorernas berättelse upplästes. De rekommenderade att avgående styrelse beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2009.

2 10. Fastställande av balansräkning Balansräkningen för förbundet kommenterades, fastställdes och lades till handlingarna. 11. Frågan om ansvarsfrihet Beslöts att den avgående styrelsen beviljas ansvarsfrihet. 12. Fastställa antalet övriga ledamöter i förbundsstyrelsen Beslöts att styrelsens övriga ledamöter för 2010 ska vara oförändrat fyra. 13. Fastställande av medlemsavgifter för kommande år Beslöts att medlemsavgifterna ska vara oförändrade, d.v.s. 16 kronor per medlem eller kronor i minimiavgift och kronor i maximal avgift. 14. Val av ordförande i två år Beslöts att till förbundets ordförande välja Bengt Säve-Söderbergh, Stockholm. 16. Val av sekreterare i två år Beslöts att till förbundets sekreterare välja Leif-Åke Falk, Stockholm 17. Val av ledamot i styrelsen från FSJ Beslöts att välja FSJ:s ordförande John Högman som ledamot i styrelsen och som hans suppleant Ulrika Murray. 18. Val av tio regionalt nominerade ledamöter till styrelsen samt personliga suppleanter Beslöts att till ledamöter och suppleanter för ett år välja följande personer: Ledamöter Suppleanter 1. Bengt Bronson Månsson Peter Both 2. Bernt Lundell Erik Fröberg 3. Sonja Hansson Bengt Andersson 4. Ingela Björsmo Jan Sjöbom 5. Håkan Svensson Sten Elmgart 6. Lena Åberg-Frisk Agneta Heldt 7. Inga-Britt Söderman Lars Wall 8. Lennart Dahlbom Kjell Robertsson 9. Kjell-Arne Danemo Bo Cederberg 10. Olle Salomonsson Aste Blomstedt 17. Val av övriga ledamöter på s.k. fria mandat i förbundsstyrelsen Beslöts att till övriga ledamöter i styrelsen välja: Karin Turesson (två år - omval), Karin Inde (två år nyval), Magnus Thuvesson (ett år fyllnadsval). 18. Val av två revisorer med personliga suppleanter Beslöts att till revisorer välja Jan-Erik Söderhielm (auktoriserad revisor), Hans Lehto (två år) samt som suppleanter Christer Werner (ett år) och Clas-Göran Helander (ett år). 19. Tillsättande av valberedning Beslöts att till valberedning utse Göte Martinsson, Aneby (sammankallande), (omval), Margit Annerstedt, Stockholm (omval), och Bengt Axelsson (nyval). 20. Behandling av motioner

3 a) Motion från Hallsbergs Jazz- och Bluesklubb med önskan om att SJR tar fram en rekommendation avseende minimigage gällande professionella jazzmusiker. AU föreslår att denna viktiga fråga bör utredas av styrelsen i syfte att komma med förslag till rekommendation till nästa års Jazzriksdag. Beslöts att Jazzriksdagen gav styrelsen i uppdrag att undersöka denna fråga närmare och presentera ett förslag till rekommendation till nästa års Jazzriksdag. b) Motion från Hallsbergs Jazz- och Bluesklubb gällande förköp av biljetter till jazzklubbar inom SJR. Terese Larsson föredrog det avtal som Tickster AB erbjudit SJR när det gäller förköpsbiljettsystem. Beslöts att i enlighet med styrelsens förslag tillstyrka avtalet med Tickster AB. 21. Anmälda ärenden Med anledning av den panel- och gruppdiskussion om SJR:s framtida organisation som hölls under den ajournerade delen av årsmötet (se bilaga nedan) föreslogs att styrelsen får i uppdrag att göra en översyn av SJR:s verksamhet och organisation och komma med ett förslag till nästa års Jazzriksdag. Föreslogs också att en arbetsgrupp tillsätts vid styrelsemötet i september. Beslöts enligt förslaget ovan. 22. Övriga frågor Frågades om medlemskap i en SJR-klubb ger inträdesrabatt i annan SJR-ansluten klubb. Konstaterades att detta är ett beslut som varje klubb eller region fattar. Det finns inget beslut om detta på riksnivå. 23. Avslutning Bengt Säve-Söderbergh tackade för förtroendet för att ha blivit omvald till SJR:s ordförande och konstaterade bland annat att spännande år ligger framför oss med översynen av SJR:s framtida organisation och det fortsatta viktiga och tålmodiga arbetet med att påverka regering och riksdagspartier i syfte att stärka jazzens villkor i kulturpolitiken. Följande personer avtackades: Torsten Olsson, avgående styrelseledamot Gävle, Lennart Jansson, avgående styrelseledamot och vice ordförande i SJR, Norrköping, Mikael Damsgård, årsmötets valde ordförande, Västerås, Claes Tillander, avgående styrelseledamot, Västerås, Staffan Öberg, avgående styrelseledamot, Umeå. Bengt Säve-Söderbergh förklarade 2010 års Jazzriksdag för avslutad. Vid protokollet: Leif-Åke Falk

4 Justerare: Karin Turesson Bengt Bronson Månsson ******* Bilaga Minnesanteckningar från Jazzriksdagens två paneldiskussioner 1. Paneldiskussion om SJR:s framtida organisation och verksamhet Bengt Säve-Söderbergh, ordförande i SJR, inledde genom att konstatera att SJR måste rusta sig inför framtiden utifrån de kulturpolitiska förändringar som kan ske och de jazz- och genremässiga förändringar som sker och som därmed påverkar såväl musiker som publik. SJR måste arbeta långsiktigt och tålmodigt för att påverka regering och riksdag när det gäller jazzmusikens roll i kulturpolitiken. Vi har inför den kulturutredning som regeringen tillsatts beslutat att påverka regering och riksdag om jazzens roll i kulturpolitiken genom att bilda nätverket Jazz i Sverige. Kampanjen har hittills varit framgångsrik, men måste fortsätta tålmodigt. Det lede till frågan om hur vi fortsättningsvis bör organisera oss. Det handlar bland annat om SJR:s regioners roll och indelning. Vårt förslag är att vi vid denna Jazzriksdag beslutar om att göra en översyn av SJR:s verksamhet och organisation och at en arbetsgrupp tillsätts vid vårt styrelsemöte i september/oktober som lämnar ett förslag som nästa årts Jazzriksdag får ta ställning till och besluta om. Vidar Bråthen, Norsk Jazzforum, informerade om den norska jazzens situation i den statliga kulturpolitiken. Han konstaterade att norsk jazz har liknande utmaningar som den svenska jazzen. Norsk Jazzforum är organiserat i 70 jazzklubbar i fem regioner, med 23 festivaler och 500 musiker, varav 400 är proffs. Norsk Jazzforum är projektbaserat och finansieras år från år. Liksom i Sverige har Norsk Jazzforum problem med att rekrytera yngre styrelseledamöter. Norsk Jazzforum har fokus på norsk statlig kulturpolitik, men också på den privata marknadens roll för jazzmusiken. Tomas Olsson, vice ordf. i SJR, såg tre huvudlinjer i problematiken: 1. musikerna kända jazzmusiker får en handfull turnéjobb; 2. arrangörerna hur organiserar vi oss? 10 regioner är de de rätta?; 3. kulturutredningen och vad den leder till. Vi måste vara beredda att förändra oss och tänka nya sätt att organisera oss annars blir vi museiverksamhet. Tre utvägar finns enligt Bertil Rolf i OJ: 1. Färre utbildade musiker; 2. Mer pengar till fria grupper; 3. Fler betalande lyssnare. Svensk jazz måste tala med en röst, men med olika dialekter. Vi arrangörer måste tänka till

5 och kanske tänka om. Värsta scenariet är: Alla statliga jazzpengar försvinner till regionerna. Då är SJR:s framtid hotad. Uppmaning: Öppna kylskåpet! Lukta! Städa kylskåpet! Gruppredovisning: Grupp 1: Det är viktigt med samverkan om bidragsfördelningen. Det är också viktigt att vi klubbarna träffas i regionen. Vi är dåliga på publikvård och bör samarbeta om hur vi dels behåller vår publik, dels hur vi når en större och ny publik. Det behövs en tydlighet från SJR om vad vi vill få ut av regionerna. Viktigt att styrelserepresentanterna är representanter för regionen. Vi ogillar länsvis föredelning av de statliga medlen. SJR bör sammanfatta de faktiska bidragen till jazzklubbarna från kommuner/landsting. Grupp 2: Framgångsfaktorn är samverkan mellan klubbarna, länsvis och mellan kommunerna. För att locka yngre generationer bör SJR inte ha ett snävt jazzbegrepp. Vi måste attrahera unga och bl.a. arrangera barnjazz. En databas/kartotek bör finnas där jazzmusiker kan registrera sig och där arrangörerna kan gå in för att få aktuell information. Vi måste vara vaksamma på den nya nationella regionindelning som är på gång. Vår regionindelning måste vara bra, logisk och aktiv. Vi måste tala med en röst. Grupp 3: Det är viktigt att vi talar med varandra. Ska regionerna finns över huvud taget? Det mesta av vårt samarbete äger rum på landstingsnivå, inte på regionnivå. När det gäller fördelningen av statliga medel så ifrågasätter vi om det ska krävas kommunalt bidrag för att få statligt bidrag. SJR bör stödja de klubbar som inte får kommunalt stöd. Grupp 4: Det finns starka skäl för att ha en centralorganisation, SJR, oavsett på vilken nivå som de statliga pengarna delas ut. SJR behövs bl.a. för följande: arrangörsutbildning, handbok, ekonomi, hur hitta bidrag, marknadsföring, opinionsbildning gentemot riksdag och regering. Det bör vara bättre kontakt mellan klubbarna och SJR, inte bara när det gäller att fördela statliga pengar. Pulsslag är bra för att marknadsföra nya grupper. Sociala medier är en viktig kanal. Databas där all information finns är utmärkt. Grupp 5: Vision: Samla alla bidrag inom SJR och nätverket Svensk Jazz runda Kulturrådet. Det finns en stolthet i engagerade människor oavsett ålder. Lita på musikens kraft och nå nya publikgrupper. Vi bör använda sociala medier bättre. Upplös regionerna klubbarna bör samarbeta med varandra i stället. Förslag: Riktat resestöd till turnéverksamhet. Databas bar idé utbuds-cd som SJR + FSJ kan gå ut med tillsammans. Grupp 6: Regionmötena är bra i den mån regionerna fungerar. Vi är positiva till regionalt samarbete. Och vi måste anpassa oss till en ändrad nationell regionindelning. Statliga pengar bör kanaliseras via SJR, inte huggsexa regionalt. Viktigt att intressera nya publikgrupper utan att för den skull skrämma bort den publik vi redan har.

6 Grupp 7: Viktigt med samarbete samverkan med länsmusik, musikskolor, musiklärare för att engagera yngre musiker och därmed en yngre publik. Bredda jazzbegreppet! Högre status för jazzen så att bidragen fördelas rättvist. Vi måste bli bättre på marknadsföring och PR. Musikerna måste också bli bättre på att marknadsföra sig. Grupp 8: Det finns behov av flera olika samarbetsformer och nätverkande. Också stort behov av att mötas och träffas och utbyta erfarenheter och lära av varandra. Ungdomsverksamheten är mycket viktig. Den norska modellen med fem regionala jazzcentrum är kanske en framkomlig väg. Grupp 9: Att vara arrangör i framtiden är kanske portföljpengar och projektpengar o.dyl. Vi ska inte vara rädda för förändring och utveckling. Uppdraget till SJR bör vara att fortbilda oss inför framtiden. Regionerna och regionsamarbetet kommer att finnas kvar- Uppdraget är således: Led oss in i framtiden. Vi är på G det ska vi förvalta för framtiden. Grupp 10: Hur ska vi locka ungdomar och gruppen år? Vidga begreppet jazz för att locka ungdomar. Vi bör stödja ungdomar som arrangerar jazz ur ett vidgat begrepp vid sidan av jazzklubbarna. Exempel: En Pulsslagsgrupp kom till Crescendo blev clinic med musikskolor och vi delade på kostnaderna. Regionerna? Är regionerna rätt indelade ska vi träffas rent fysiskt eller ska vi samarbeta via mail? Utöka lobbyverksamheten för jazzens villkor. Grupp 11: Ändra till fem regioner ger lägre kostnad, enklare styrelsearbete. Fler träffar i regionerna eventuell att fler regioner träffas tillsammans, med medverkan från SJR centralt. Fler nätaktiviteter Facebook o.dyl snabb information från SJR-klubbar, länka evenemangsinformation med kommentarer. Inga jazzutbildningar i SJR:s regi. Punktinsatser bör ske med att stödja nydanande projekt, med uppföljning av SJR eller ev. den lokala klubben. Lokala förband/artister drar med sig vänner och bekanta. Bredda SJR:s verksamhet större utbud hos klubbarna, inte bara jazz. Genusperspektivet börjar slå igenom inom SJR. Det måste finnas med från början. Grupp 12: Det är ett pedagogiskt problem när man säger Jazz. Vad står etiketten Jazz för? Den regionala organisationen: Det finns andra sätt att nätverka än i en region. Man kan nätverka med andra än inom den geografiska regionen. Samarbete och samverkan i olika former är mycket viktigt. ******

7 2. Paneldiskussion Hur kan jazzklubbarna samarbeta med Länsmusiken? Inger Persson, Jazzklubben i Karlskrona: Jazzklubbarna i Blekinge samarbetar med Musik i Blekinge. Vi bestämde oss för marknadsföring och samverkan med bredd, kvalitet och roligt! Vi är tio personer i styrelsen och alla ha samma, men ett tydligt personligt ansvar. Viktigt med en bra hemsida för marknadsföring via nya medier. Vi samarbetar också med Stena Line för att kunna använda det polska jazzmusikerutbudet. Vi samverkar också med kulturskolan, estetiska programmet. Samverkan i länet mellan jazzklubbarna i Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström och Musik i Blekinge är utmärkt, inte minst när det gäller den ambulerande jazzfestivalen. Per-Gunnar Carlsson, Länsmusiken i Blekinge: Vi har bl.a. fokus på barn och ungdom konserter för 3-16 år. I övrigt bl.a.; utbildning, workshops. Vi tar hand om all administration och teknik (ljus och ljus) åt jazzklubbarna. Den gemensamma jazzfestivalen Jazz Bridge är en stafettfestival 2008 i Karlshamn, 209 i Karlskorna och i år i Olofström. Tidigare var det ett ganska dåligt samarbete mellan jazzklubbarna i länet. Men stafettfestivalen har lett till ett bra samarbete mellan klubbarna och länet. Arrangörerna är Länsmusikens i Blekinge absolut största tillgång. I Blekinge arrangeras jazzkonserter per år. Länsmusiken i Blekinge tar 30 procent av kostnaderna för gage, resor och hotell. Lennart Strömbäck, Umeå Jazzfestival/Norrlandsoperan: Norrlandsoperan har cirka 90 milj. Kr. i omsättning. Vi producerar Umeå jazzfestival sedan 1997 tillsammans med Jazz i Umeå. Festivalen är inte minst en spelplats för nya jazzmusikaliska uttryck. Den skapar andra mötesplatser för unga musiker och yngre publik än jazzklubben/jazzklubbarna. Umeå Jazzfestival föryngrar publiken genom musikutbudet, utbildning och workshops. Christoffer Ekströmer, Länsmusiken i Sörmland: Närheten till Stockholm är en fördel, eftersom vi kan använda oss professionella jazzmusiker från Stockholmsregionen. Länsmusiken i Sörmland är gränsöverskridande. Genom Scenkonst Sörmland får alla skolbarnen i Sörmland något evenemang eller någon aktivitet varje termin. VI är bra på att använda professionella artister och turnéer. Vi arrangerar också Musik på herrgården, bedriver äldreverksamhet och verksamhet i skolorna. Vi har ett samarbete på alla nivåer med de fem nivåerna: staten, regionen, regionförening, kommunen, enskild jazzklubb. Diskussionen efteråt reste tre utmaningar: Hur väljer vi olika spelplaner och mötesplatser? Hur kan vi utveckla och förnya våra etablerade mötesplatser? Hur kan vi hitta nya platser där nya publikgrupper finns? *******