Tunntarmscarcinoider uppstår
|
|
- Rebecka Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tunntarmscarcinoid Radikal kirurgi kan bota patienter med regional metastasering Knappt hundra nya carcinoidfall diagnostiseras i Sverige årligen. Kalle Landerholm, Jönköping, har försvarat sin avhandling där han visar att den totala sjukdomsspecifika långtidsöverlevnaden är relativt hög och att det är av värde att sträva efter radikal kirurgi vid regional tumörspridning. KALLE LANDERHOLM kalle.landerholm@lj.se Jönköping Tunntarmscarcinoider uppstår från de enterokromaffina (EC-) cellerna i jejunum och ileums slemhinna, och kännetecknas av att de bildar bland annat serotonin och takykininer. Begreppet carcinoid har också använts om tumörer som uppstår på annat håll i det så kallade diffusa neuro endokrina systemet, exempelvis i lungorna, pankreas, ventrikel, appendix och rektum. Klassificering av carcinoid Man har tidigare grupperat tumörerna utifrån embryonalt ursprung i foregut, midgut och hindgut, men det har blivit allt tydligare att det finns stora skillnader även inom dessa grupper vad gäller såväl tumörbiologi som kliniskt utfall. Sedan ett antal år har man använt benämningen neuroendokrina tumörer (NETs) om hela gruppen. I den senaste WHO-klassificeringen från 2010 infördes termen neuroendokrina neoplasier (NENs) innefattande både väldifferentierade NETs och lågdifferentierade neuroendokrina carcinom (NECs). NECs är ytterst ovanliga i tunntarmen enligt WHO förekommer det inte alls och vi har inga med i vår studie. För några år sedan presenterade European Neuroendocrine Tumor Society (ENETS) en klinisk stadie indelning enligt TNM som skiljer på tumörer från olika lokaler. Samtidigt introducerades en histopatologisk gradering utifrån proliferationsindex. Med någon liten justering infördes dessa Avhandlingstitel Respondent Institution Handledare Bitr handledare Fakultetsopponent Disputation Clinical and immunohistochemical studies of small bowel carcinoid tumours Kalle Landerholm Linköpings Universitet, Institutionen för klinisk och experimen tell medicin, Avdelningen för kirurgi och klinisk onkologi Prof Johannes Järhult, Kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov Doc Roland E. Andersson, Kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov Prof Sture E. Falkmer, Patologavdelningen, Länssjukhuset Ryhov Doc Nils Wierup, Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö Doc Bo Wängberg, Göteborgs universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Avdelningen för kirurgi Länk till avhandlingen: 28 SVENSK KIRURGI VOLYM 70 NR
2 Figur 1. Tunntarmsresektat med en typiskt flack och gulaktig primärtumör av tunntarmscarcinoid. Man ser också en betydligt större central mesenteriell metastas som tillsammans med fibros bidrar till att knicka mesenteriet och tarmen. klassificeringar i den senaste versionen av UICC/AJCC:s TNM-klassificering Geografiskt definierad kohort Tunntarmscarcinoider är relativt ovanliga de flesta tidigare studier har angivit en incidens av tunntarmscarcinoid kring 0,3 0,7 per personer och år i västvärlden. Eftersom överlevnaden i många fall är lång trots kvarvarande tumör, är prevalensen jämförelsevis högre. Om man mot bättre vetande klumpar samman alla gastrointestinala NETs är prevalensen därför den näst högsta av alla gastrointestinala maligniteter, efter kolorektal cancer. Till följd av dess ovanlighet har tidigare studier av tunntarmscarcinoid vanligen utgått från antingen patientmaterial vid specialistenheter eller nationella register. Nackdelen med de förra är selektion av de remitterade patienterna och med de senare osäkerhet i inrapportering och också begränsad information. För att undvika dessa problem utgick vi i delarbete I 1 och II 2 istället från en geografiskt definierad kohort. Alla patienter som var folkbokförda i Jönköpings län ( invånare) när de fick diagnosen carcinoid i jejunum eller ileum identifierades utifrån Cancerregistret kompletterat med registerutdrag från egna patologavdelningen. Vi granskade ingående alla journaler från olika kliniker i det egna och andra landsting. Vi efterundersökte också tumörpreparaten när så var möjligt (76 procent av de inkluderade patienterna). Ursprungligen identifierades 167 patienter som möjliga för inklusion, obduktionsfynd inte medräknade. Sju patienter hade felaktigt blivit införda i registret och vår histopatologiska efterundersökning visade att tio patienter i själva verket hade någon annan tumör dessa 17 skulle alla felaktigt ha ingått i en ren registerstudie. Fem patienter utgick pga. otillräckligt material. Slutligen inkluderades 145 patienter i studien, 79 män och 66 kvinnor. Medianåldern vid diagnos var 69 år (kvartilavstånd år). Sannolikt till följd av selektion har studier från specialistenheter i regel angett medianåldern omkring tio år lägre. Ökande incidens Den åldersjusterade incidensen var 1,12 per personer och år, vilket alltså är högre än vad tidigare studier visat. Det var fler män än kvinnor i studien, men ingen signifikant skillnad i incidens. I enlighet med tidigare studier fann vi en signifikant ökning av incidensen under senare decennier, från 0,58 perioden till 1,33 perioden (P < 0,001). Här finns tänkbara felkällor, bland dem förbättrade diagnostiska möjligheter såsom införandet av CT. Samtidigt upptäcktes de allra flesta tumörerna (84 procent) på grund av symtom och inte som bifynd. Vad gäller den histopatologiska diagnosen har vi genom vår efterundersökning rensat från falskt positiva fall. Vi vet sedan tidigare att ytterst få tunntarmscarcinoider har blivit felklassificerade åt andra hållet och kallats något annat, även under studieperiodens första år. En verklig ökning av incidensen kan därför inte uteslutas. Okaraktäristiska symtom Det är oftast svårt att utifrån symtomen särskilja tunntarmscarcinoid SVENSK KIRURGI VOLYM 70 NR
3 från andra gastrointestinala tumörer. Det vanligaste symtomet innan diagnos var akut eller kronisk buksmärta (50 procent). I efterhand kan man dock konstatera att smärtan typiskt består av intermittenta knipsmärtor till följd av den kraftiga fibrosutvecklingen i mesenteriet vid tunntarmscarcinoid. Denna desmoplastiska reaktion bidrog också till att hela 35 procent av patienterna inkom akut med ileus innan diagnosen ställdes. Diarré som åtminstone delvis kan orsakas av serotonin-frisättning rapporterades hos 26 procent. Uttalad viktnedgång beskrevs hos 24 procent av patienterna innan diagnos, och 14 procent hade overt gastrointestinal blödning från sin tumör. De flesta patienterna hade alltså symtom som kan förekomma också vid andra tillstånd. Det karaktäristiska carcinoidsyndromet var däremot mindre vanligt innan diagnos: 13 procent hade flusher och bara någon enstaka bronkkonstriktion. Inte i något fall upptäcktes högersidig hjärtsjukdom i samband med diagnos klaff-vegetationerna uppstår först till följd av långvarig påverkan av cirkulerande trofiska substanser. Eftersom symtomen ofta är lindriga och diffusa till en början har de flesta tunntarmscarcinoider redan hunnit metastasera vid diagnos. I vår studie var 27 tumörer (19 procent) lokaliserade (3 stadium I, 11 stadium IIA, 12 stadium IIB och 1 TXN0M0), 66 (46 procent) hade regionala metastaser (2 stadium IIIA, 64 stadium IIIB) och 52 (36 procent) hade fjärrmetastaser (stadium IV), oftast i levern. Operationer Utmärkande vid operationer av tunntarmscarcinoid är att primärtumörerna ofta är små (median 17 mm i vår studie) och i många fall multipla (29 procent i vår studie). De allra flesta patienterna har alltså spridning åtminstone till mesenteriet vid diagnos, och operationen försvåras ofta av uttalad fibrosomvandling och stora centrala metastaser med risk för peroperativa kärlskador (Figur 1). Av de 145 patienterna opererades 135 i samband med diagnostillfället, resterande tio bedömdes ha alltför avancerad sjukdom eller svår komorbiditet. Hela 54 patienter (37 procent) fick sin diagnos efter en akut operation, i vissa fall löste man då enbart det akuta problemet men gjorde kort tid senare en planerad resektion. De vanligaste ingreppen var inte oväntat tunntarmsresektion (80 patienter) och högersidig hemikolektomi/ileocekalresektion (38 patienter), i de flesta fall med resektion av mesenteriella metastaser. Efter en eller två operationer inom sex månader bedömdes 74 tumörer (55 procent) vara radikalt avlägsnade inklusive kända metastaser (R0). Chansen till R0 minskade och risken för recidiv efter R0 ökade signifikant med ökande spridningsgrad. De allra flesta med lokaliserade tumörer blev således bestående tumörfria medan ingen med fjärrmetastaser blev permanent botad. Av de 66 patienterna med regional spridning kunde R0 uppnås hos majoriteten, och 28 patienter (42 procent) förblev recidivfria under uppföljningstiden. Figur 2. Sjukdomsspecifik överlevnad för 135 patienter med tunntarmscarcinoid med lokaliserad tumör, regionala metastaser respektive fjärrmetastaser. P <0,001 (logrank test) Överlevnad En del tidigare studier har enbart angett den observerade överlevnaden, vissa även den relativa men ytterst få har redovisat den sjukdomsspecifika överlevnaden. Genom vår genomgång av varje patient kunde dödsorsaken fastställas, och därmed alla tre måtten redovisas. Uppföljningen var till den 1 februari 2011 då 22 patienter ännu var i livet och 123 hade avlidit, 63 av dem till följd av sin tunntarmscarcinoid, 46 av annan känd orsak och 14 av okänd orsak. I syfte att beskriva långtidsöverlevnaden exkluderades tio patienter som dog postoperativt, inom 30 dagar från diagnos. Den relativa överlevnaden för hela kohorten var efter 5 år 73,9 procent och efter 10 år 60,5 procent, den sjukdomsspecifika väldigt lik med 75,0 respektive 63,4 procent. Den sjukdomsspecifika överlevnaden beroende på spridningsgrad visas i Figur 2. Prognostiska faktorer I multivariabel analys var ålder år, ålder 75 år, icke-radikal resektion och fjärrmetastaser associerade med sämre sjukdomsspecifik överlevnad (Tabell1). Diagnos under åren var associerat med bättre överlevnad än diagnos , vilket kan bero på förbättrad behandling såväl som förfinad diagnostik (lead time bias). Kön, multifokalitet, storlek och lokal invasivitet av primärtumör utgjorde inte oberoende prognostiska faktorer. Familjär tunntarmscarcinoid Det finns tidigare fallbeskrivningar av två förstagradssläktingar drabbade av tunntarmscarcinoid. Det finns också epidemiologiskt stöd för en något ökad risk att insjukna i tunntarmscarcinoid om någon förälder haft sjukdomen. I delarbete III 3 beskrev vi för första gången en familj med tunntarmscarcinoid i tre generationer i rakt nedstigande led. Eftersom sjukdomen är ovanlig menar vi att det talar starkt för en familjär variant av tunntarmscarcinoid, en sjukdom som annars oftast uppträder sporadiskt. Alla tre familjemedlemmarna utvecklade så småningom metastaser, men det kliniska förloppet har varit mer aggressivt för varje generation. 30 SVENSK KIRURGI VOLYM 70 NR
4 Hazard ratio Multivariabel analys P Ålder (år) 60 (n = 44) 1, (n = 48) 3,78 (1,86 7,68) < 0, (n = 43) 3,96 (1,79 8,74) < 0,001 Period (n = 37) 1, (n = 98) 0,45 (0,24 0,84) 0,012 T (primärtumörens invasivitet) T1 T2 (n = 19) 1,00 T3 T4 (n = 101) 3,80 (0,87 16,63) 0,076 TX (n = 15) 5,78 (1,18 28,34) 0,030 Stadium Lokaliserad tumör (n = 25) 1,00 Regionala metastaser (n = 62) 2,66 (0,32 22,20) 0,367 Fjärrmetastaser (n = 48) 14,44 (1,59 131,36) 0,018 Resektion R0 (n = 68) 1,00 R1, R2 eller RX (n = 67) 2,71 (1,11 6,61) 0,028 Tabell 1. Multivariabel Cox proportional hazards regression avseende sjukdomsspecifik överlevnad hos 135 patienter med tunntarmscarcinoid. Kön, antal primärtumörer och primärtumörernas storlek utgjorde inte oberoende prognostiska faktorer. Det passar väl med att proliferationsindex var högre i tumörerna från Fall 2 och 3 än Fall 1. Likaså fanns uttryck av CART (beskrivs nedan) i tumörerna från Fall 2 och 3 men inte Fall 1. I alla andra avseenden var primärtumörerna och metastaserna från de tre patienterna identiska vid histopatologiska undersökningar. Endokrina pankreastumörer och NETs i ventrikel och duodenum kan ingå som del av MEN1-syndromet. Tunntarmscarcinoid ingår inte i något genetiskt syndrom, men det har rapporterats om mutation i MEN1-genen i sporadiska fall av tunntarmscarcinoid. Det finns också en rad andra kända mutationer som förekommer med varierande frekvens i tunntarmscarcinoid. Vi uteslöt i praktiken mutation i MEN1-genen hos de tre familjemedlemmarna, arbete pågår för att identifiera andra genetiska lesioner. celler i pankreas Langerhanska cellöar, magtarmkanalens slemhinna, tyreoidea och binjuremärgen och verkar då som hormon. Förutom sin roll i belöningsmekanismer bidrar CART till minskat födointag och viktnedgång. CART har också en reglerande funktion av frisättningen av andra hormoner (insulin, glukagon och somatostatin) i Langerhanska öar. Vidare har vår grupp tidigare noterat att CART ökar cellviabiliteten av pankreas β-celler in vitro. Ytterst lite är känt om CART i tumörer av alla slag. I ett arbete som inte ingick i avhandlingen 5 visade vi att CART förekommer i tumörceller vid flera olika typer av NETs, bland dem tunntarmscarcinoid (Figur 3). Andelen celler med CART varierade stort mellan enskilda tumörer, vissa hade inga CART-immunoreaktiva celler alls. Delarbete IV 4 syftade till att undersöka om förekomsten av CART i tunntarmscarcinoid var associerat CART indikerar sämre överlevnad Cocaine- and amphetamine-regulated transcript (CART) upptäcktes som ett mrna som uppregleras i hjärnan vid tillförsel av centralstimulerande ämnen. Man har senare funnit att CART-peptider fungerar som neurotransmittor även i de perifera och enteriska nervsystemen. CART-peptider utsöndras också från endokrina Figur 3. Levermetastas av tunntarmscarcinoid till vänster, med en hel del tumörceller immunreaktiva för CART. Till höger normal levervävnad. SVENSK KIRURGI VOLYM 70 NR
5 med bättre eller sämre överlevnad. Vi ville även utröna om CART var associerat med stadium, grad eller något symtom. Viktnedgång och hormonella symtom, i första hand flush, var av särskilt intresse mot bakgrund av CART:s fysiologiska effekter. Vi utgick från de 145 patienterna i delarbetena I och II. Det fanns tillräckligt med paraffin-inbäddat tumörmaterial från 97 patienter som inkluderades. Tumörerna undersöktes med immunfluorescens för CART och graderades enligt en CART score som vi konstruerat utifrån tidigare erfarenhet: 16 tumörer tillhörde gruppen Ingen CART, 61 Låg CART och 20 Hög CART. Det fanns inget samband mellan CART score och kliniskt stadium eller histopatologisk grad. Vidare var CART i tumören inte associerat med något symtom, inte heller viktnedgång eller flush. Däremot var ökande CART score associerat med sämre sjukdomsspecifik överlevnad vid tunntarmscarcinoid (P = 0,033). Justerat för patientålder, stadium och grad i multivariabel analys var hazard ratio för Låg CART 5,47 (95 % konfidensintervall 0,71 42,46) och för Hög CART 9,44 (1,14 78,14) jämfört med Ingen CART. Vi studerade även effekten av CART in vitro och fann att cellviabiliteten i en cellinje från endokrin tarmtumör ökade i närvaro av CART, vilket stöder vårt kliniska fynd. Slutsatser Sammanfattningsvis fann vi i delarbete I och II en högre incidens än tidigare rapporter och liksom tidigare studier att incidensen ökat. Vi rapporterade förutom observerad överlevnad såväl relativ som sjukdomsspecifik. Oberoende prognostiska faktorer för sämre sjukdomsspecifik överlevnad var hög ålder, ökande spridningsgrad och icke-radikal resektion. Bland patienter med regional spridning blev knappt hälften bestående tumörfria och radikal resektion innebar signifikant bättre överlevnad. I delarbete III beskrevs metastaserande tunntarmscarcinoid i tre generationer vilket talar starkt för en familjär variant av sjukdomen. I delarbete IV visade vi att CART kan vara en negativ prognostisk faktor vid tunntarmscarcinoid. Referenser 1. Landerholm K, Falkmer S, Järhult J. Epidemiology of Small Bowel Carcinoids in a Defined Population. World Journal of Surgery 2010; 34: Landerholm K, Zar N, Andersson RE, Falkmer SE, Järhult J. Survival and prognostic factors in patients with small bowel carcinoid tumour. British Journal of Surgery 2011; 98: Järhult J, Landerholm K, Falkmer S, Nordenskjöld M, Sundler F, Wierup N. First Report on Metastasizing Small Bowel Carcinoids in First-Degree Relatives in Three Generations. Neuroendocrinology 2010; 91: Landerholm K, Shcherbina L, Falkmer SE, Järhult J, Wierup N. Expression of Cocaine- and Amphetamine-Regulated Transcript is Associated with Worse Survival in Small Bowel Carcinoid Tumors. Submitted manuscript. 5. Landerholm K, Falkmer SE, Järhult J, Sundler F, Wierup N. Cocaine- and amphetamine-regulated transcript in neuroendocrine tumors. Neuroendocrinology 2011; 94: SVENSK KIRURGI VOLYM 70 NR
Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet
Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm
Läs merGI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer)
GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer) Ventrikel- karcinoid (som delas in i fyra typer), ghrelinom Pankreas- insulinom, gastrinom, glukagonom, vipom, non-functioning
Läs merNeuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Viktor Johanson Januari 2018 Innehållsförteckning
Läs merCancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merHur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?
Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merTILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
Läs merTNM-klassifikation och stadieindelning
1.1.1. TNM-klassifikation och stadieindelning Grunden för en stadieindelning är den histopatologiska undersökningen av primärtumören samt klinisk undersökning och vid behov ytterligare undersökningar.
Läs merSköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Jakob Dahlberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2.
Läs merFakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling
Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige
Läs merEndoskopi: Ärftlig kolorektal cancer
Dok-nr 24986 Författare Version Linda Hermansen, vårdadministratör, Magtarmmedicinska kliniken US 2 Godkänd av Giltigt fr o m Rikard Svernlöv, bitr verksamhetschef, Magtarmmedicinska kliniken US 2019-01-21
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merNATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING
NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merEsofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden
Page 1 of 5 Startsidan 2007-04-22 Esofaguscanceri faktorer som påverkar överlevnaden Ioannis Rouvelas, specialistläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna, försvarade nyligen framgångsrikt sin
Läs merStarkt nordiskt samarbete driver
Eva Tiensuu Janson tillsammans med Ulrich Knigge (t v), vice ordförande i det nordiska nätverket Nordic Neuroendocrine Tumor Group, NNTG, och Halfdan Sorbye som är vetenskaplig sekreterare och drivande
Läs merBilaga 2 O Regional cancerplan för norra sjukvårdsregionen
Underlag till den regionala cancerplanen 2019-2021 för GEP-NET (gastro-entero-pankreatiska neuroendokrina buktumörer) och gastro-entero-pankreatiska karcinom, GEP-NEC. 1. Bakgrund Incidens och prevalens
Läs merTNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala
TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merLathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad
Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen 2016-05-19 reviderad 2018-09-04 En pigmenterad förändring excideras med 2 mm klinisk marginal ned till ytliga subcutis
Läs merStyrdokument. Nationellt kvalitetsregister för neuroendokrina buktumörer (GEP-NET)
Styrdokument Nationellt kvalitetsregister för neuroendokrina buktumörer (GEP-NET) Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2017-02-20 Version 1.0 Innehållsförteckning BAKGRUND... 5 SYFTE... 5
Läs merTarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Läs merEndokrina tumörer i mag-tarmkanal och pancreas
1 Svensk Förening för Patologi Svensk Förening för Cytologi Dokumentnamn: Gastrointestinal patologi Endokrina tumörer Framtagen av: Utgåva: Ola Nilsson 1.1 Ester Lörinc Dok. nr: GI4 Fastställt: 2012-05-10
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merJohan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?
Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion
Läs merIndikatorer Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011
Indikatorer Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 Innehållsförteckning Lungcancerindikatorer med utgångspunkt i de övergripande indikatorerna för cancervård... 4 INDIKATOR 1-1: Ettårsöverlevnad
Läs merGynekologisk Cancer : Corpus
Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)
Läs merKolorektal cancer. Fereshteh Masoumi
Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal
Läs merRegionens landsting i samverkan. Koloncancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen
Regionens landsting i samverkan Koloncancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Oktober 2014 Koloncancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Regionalt
Läs merCentrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer
Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,
Läs merPET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset
PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:
Läs mer1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)
Du arbetar som underläkarvikarie på kirurgkliniken i Y-köping. Du träffar en 63-årig kvinna på mottagningen som känt en knöl i vänster bröst sedan ett par veckor. Hon är frisk i övrigt och tar inga mediciner.
Läs merPublicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6
Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6 Innehållsansvarig: Aleksandar Pecanac, Specialistläkare, Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik läkare (alepe1) Giltig
Läs merEsofagus- och ventrikelcancer
Regionens landsting i samverkan Esofagus- och ventrikelcancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen December 2014 Esofagus- och ventrikelcancer Regional kvalitetsrapport för år
Läs merNationellt kvalitetsregister
Nationellt kvalitetsregister för Hjärntumörer NATIONELL RAPPORT 1999-211 Nationella registergruppen för Hjärntumörer Regionalt Cancercentrum Norr Norrlands Universitetssjukhus, Regionalt Cancercentrum
Läs merTyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org
Tyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier Prognos 75% av patienter med papillär cancer tillhör lågriskgrupp med några få procents mortalitet, i högriskgruppen (lokalt invasiva tumörer,
Läs merPROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer
PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer
Läs merÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?
ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merOvarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN
Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Giltighetstid 2013-06-01 2014-12-31 Regionala arbetsgruppen för Gynekologisk
Läs merDel 7 14 sidor 28 poäng
14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen
Läs merWntResearch. Ett unikt sätt att bekämpa tumörspridning. 20 september, 2017
WntResearch Ett unikt sätt att bekämpa tumörspridning Extra Bolagsstämma, Malmö 20 september, 2017 Tf VD Ulf Björklund Vad har en cancercell för egenskaper som bidrar till sjukdomens allvar? Ökad celldelning
Läs merRegionens landsting i samverkan. Rektalcancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen
Regionens landsting i samverkan Rektalcancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Oktober 2014 Rektalcancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Regionalt
Läs merKliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion
Läs merManual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01
Manual Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nationell registrering av Urinblåsecancer Cystektomikomplikationsregistrering...
Läs merDel 4_10 sidor_ 24 poäng
Del 4_10 sidor_ 24 poäng 52-årig man söker på en distriktsläkarstation för att han de sista 3 dagarna haft ont när han sitter och känner hur det har kommit en resistens på höger klinka. Han har också noterat
Läs merDel 5_14 sidor_26 poäng
_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.
Läs merKvalitetsregister för prostatacancer. Diagnosår 2003
Kvalitetsregister för prostatacancer Diagnosår 2003 Kvalitetsregister för prostatacancer Diagnosår 2003 Beställningsadress: Regionala tumörregistret Universitetssjukhuset i Lund 221 85 Lund Tel 046-17
Läs merLungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser
Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år
Läs merFlera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer
Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer
Läs mer* * * * * 2010-10-15. Cancerbehandling av sällskapsdjur - Är det ETISKT? Henrik von Euler. Steg II Specialist i onkologi, hund och katt
Cancerbehandling av sällskapsdjur - Är det ETISKT? Henrik von Euler Leg Vet, VMD, Docent, Dipl ECVIM-CA CA (oncology) Steg II Specialist i onkologi, hund och katt Smådjurssektionens höstmöte 8-9 oktober
Läs merAtt beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merLabprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne
Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region
Läs merCancer i Bukspottkörteln och Periampullärt
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Svein Olav Bratlie September 2015 Innehållsförteckning
Läs merProstatacancer. Regional kvalitetsrapport för Sydöstra regionen. April Nationella prostatacancerregistret (NPCR)
Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för 2016 April 2017 Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751 85 UPPSALA PROSTATACANCER - REGIONAL
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Nationellt kvalitetsregister för Analcancer 2016-05-10 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Syftet
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merLungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou
Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland
Läs merDel 5_9 sidor_15 poäng
Del 5_9 sidor_15 poäng En 82-årig man kommer in till akuten pga att han har varit förstoppad upp till två veckor och har inte haft någon riktig avföring sista två dagarna. Han känner sig uppblåst och uppkörd
Läs merLivmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Karin Bergmark och Pär Hellberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1.
Läs merÖverlevnadsanalys. Överlevnadsanalys med tidsberoende kovariater. Tid till en händelse: observationer i kalendertid och som tid från start.
Överlevnadsanalys Överlevnadsanalys med tidsberoende kovariater Peter Höglund USiL 10 februari 2010 Kaplan-Meier Logrank test Cox-regression Tidsberoende kovariater (Tidsuppdaterade kovariater tas inte
Läs merTarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle
Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska
Läs merStandardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer
Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer 3 stora organisatoriska förändringar Bröstkirurgin i länet samlad till Ryhov Poliklinisering av kirurgi Införande av SVF 2016-04-25 Vårdförlopp Bröstcancer
Läs merAnalcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Analcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Mats Perman Anna Axelsson Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens
Läs merANELÄK Neuroendokrina tumörer (NET)
1 (5) ANELÄK Neuroendokrina tumörer (NET) Joakim Hennings kir klin och anestesikliniken I regel långsamväxande små tumörer utgångna från neuroendokrina celler, men med benägenhet till metastasering. Aggressiviteten
Läs merEsofagus- och ventrikelcancer
Regionens landsting i samverkan Esofagus- och ventrikelcancer Regional kvalitetsrapport för år 2014 Uppsala-Örebroregionen Oktober 201 Esofagus- och ventrikelcancer Regional kvalitetsrapport för år 2014
Läs merKnöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken
Knöl på halsen HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Patientfall1 62 årig kvinna Tidigare sjukdomar: hypertoni,astmabesvär Aktuellt: lufthunger i liggande, sväljningsbesvär Status? Vad kan det vara?
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12
FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans
Läs merÅrsrapport RMPG, ÖAK cancer
Årsrapport RMPG, ÖAK cancer Om annat inte är angivit är källan till data årsrapport från de register som beskriver behandling av aktuella sjukdomar. För bukspottkörtel är det årsrapport för diagnosår 2017
Läs merMANUAL NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR ANALCANCER
MANUAL NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR ANALCANCER 2017 Regionalt cancercentrum norr 2017-01-20 Manualen är utarbetad av Nationella analcancerregistrets stödteam, RCC Norr Regionalt cancercentrum norr
Läs merCervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016
Cervixcancer Henrik Falconer, docent 2016 Cervixcancer i världen Fjärde vanligaste kvinnliga cancern i världen Femte dödligaste cancern Ca 470000 fall 2008, 250000 dödsfall Globalt Sverige 1. Bröst 1.
Läs mer11/29/2012. Verksamhetsområde. Onkologisk endokrinologi. Onkologisk endokrinologi. Diagnoser. Vad är unikt för Uppsala. 13 vårdplatser + mottagning
Verksamhetsområde Onkologisk endokrinologi Onkologisk endokrinologi 13 vårdplatser + mottagning 20-25 inläggningar per vecka Gunnel Larsson Medicinska vetenskaper Uppsala universitet Ca 1000 mottagningsbesök
Läs merMyelodysplastiskt syndrom (MDS)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Figur-/tabellverk från nationella kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2013 April 2015 alt
Läs merDel 3_5 sidor_12 poäng
En 27-årig kvinna är remitterad till endokrinkirurgmottagning från hennes familjeläkare pga en knöl till höger på halsen. Patienten är orolig pga knölen, som upptäcktes för 3 månader sedan och som nu har
Läs merCorpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439
Corpuscancer ca 1325 Ovarialcancer ca 785 Borderline 222 Cervixcancer ca 439 Vulvacancer ca 129 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 42 Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca
Läs merCorpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450
Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca
Läs merLungcancer. Figur och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen. December Lungcancer
Lungcancer Figur och tabellverk för diagnosår 2012-2016 Uppsala-Örebroregionen December 2017 Lungcancer Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro SE-751 85 UPPSALA LUNGCANCER - FIGUR OCH TABELLVERK FÖR DIAGNOSÅR
Läs mer1.1 Vilken diagnos är trolig och behöver du ta några prover? (1p) Sida 1 av 9
52-årig man söker på en distriktsläkarstation för att han de sista 3 dagarna haft ont när han sitter och känner hur det har kommit en resistens på höger klinka. Han har också noterat feber och känner sig
Läs merUtvecklingskraft Cancer
Utvecklingskraft Cancer Före och efter cancer Kalmar 170518 Hjärntumörprocessen Så ser det ut i regionen våra utmaningar Bakgrund 1300 nya fall/år i Sverige, i sydöstra regionen ca 120 fall/år Vanligaste
Läs merKlinisk handläggning av lymfom. Daniel Molin, docent, överläkare Sektionen för onkologi, BOT Augusti 2016
Klinisk handläggning av lymfom Daniel Molin, docent, överläkare Sektionen för onkologi, BOT Augusti 2016 Bakgrund Uppdelning Högmaligna / lågmaligna lymfom B-cells- / T-cellslymfom (Hodgkin / Non-Hodgkin
Läs merUppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)
MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig
Läs merPancreascancer -onkologisk behandling
Pancreascancer -onkologisk behandling 140307 Margareta Heby Skånes onkologiska klinik Tumörer i pancreas Duktal pancreascancer > 90% Distal choledochuscancer Periampullär cancer Duodenal cancer Lymfom
Läs merDu vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.
Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder
Läs merPeniscancer. En rapport kring nivåstrukturering. Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer
Peniscancer En rapport kring nivåstrukturering Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer INNEHÅLL Innehåll Förord..................................................... Datakvalitet.................................................
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merDel 3_12 sidor_20 poäng
Del 3_12 sidor_20 poäng En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder, han har
Läs merProstatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen
Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 212 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen November 213 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport
Läs merUrologi en introduktion
Urologi en introduktion Per-Uno Malmström, Professor, överläkare Anna Bill-Axelson, docent, överläkare Urologiska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vad är urologi? Läran om urinorganen och manliga
Läs merUROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015
UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt
Läs merOnkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13
Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society
Läs merRegional riktlinje för val av operationsmetod
Regional riktlinje för val av operationsmetod vid fetma Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merIndividanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom
Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta
Läs merDiana Zach
Vulvacancer 2017-10-03 Diana Zach Bitr överläkare Gynekologisk onkologi Karolinska Universitetssjukhus Vad är vulvacancer? Vanligast histologisk typ: Skivepitelcancer 80-90% Ytterligare histologiska typer:
Läs merHur vanligt är det med prostatacancer?
PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Läs merVad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide
Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide Denna broschyr har tagits fram i samarbete mellan NNTG (Nordic Neuroendochrine Tumor Group), CARPA och Carcinor med stöd av Novartis. Håll dig
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:92 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:36 av Cecilia Carpelan m.fl. (fp) om att erbjuda HER2-test vid bröstcancer vid samtliga sjukhus Föredragande landstingsråd: Birgitta
Läs merLungcancerregistret användandet av kvalitetsregister i det regionala processarbetet
Lungcancerregistret användandet av kvalitetsregister i det regionala processarbetet Annelie Behndig Överläkare Lungsektionen NUS Processledare för lungcancer RCC-norr Varför QR? Nationella riktlinjer-2011
Läs mer