Visst räcker maten!! - Möjligheter. Mats Olsson 21 feb 2016

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Visst räcker maten!! - Möjligheter. Mats Olsson 21 feb 2016"

Alexander Andersson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Visst räcker maten!! - Möjligheter Mats Olsson 21 feb 2016

2 Möjligheter Bevara och utöka arealen åker Lägga om produktion och konsumtion Naturbete istället för åkerbete Minska svinn och förluster från jord till bord Insekter på menyn

3 Möjligheter Bevara och utöka arealen åker Lägga om produktion och konsumtion Naturbete istället för åkerbete Minska svinn och förluster från jord till bord Insekter på menyn Produktion i hav; alger och fisk

4 Areal åkermark i Sverige 2015: 2,59 Mha åker 0,45 Mha bete Från ca 1920 till nu har åkermarken i Sverige minskat med än 1 miljon hektar. Under senare år har arealen minskat med ca ha per år (Jämförelse: nästan all åker i Sigtuna kommun)

5 Hela Sverige Sigtuna kommun Stockholms län Areal åker ha Invånare antal , , ,03 Åker ha/person

6 I Sverige har vi tillgång till ca 0,26 ha åkermark per person Globalt ca 0,21 ha per person Med vår import inräknat nyttjar vi dock 0,4 ha per person Alltså använder vi 1 M ha mer åkermark än vad vi har tillgång till i Sverige lika mycket som den nedlagda arealen sedan Det betyder att när vi lägger ned jordbruksmark så flyttar vi produktionen utomlands ofta till utvecklingsländer. Implikationer ur rättvisesynpunkt, miljösynpunkt och säkerhetspolitik Klimatförändringar kommer att ge förskjutningar i geografisk fördelning av produktionen mer i Nord, mindre i Syd

7 Total global åkermark ca 1400 Mha

8 Slutsats Skydda all återstående åkermark från exploatering, dvs från utveckling av bebyggelse och all annan infrastrukturutveckling. Skogsplantering då? - en temporär möjlighet: förbättrar marken men senare omläggning till åker är dyr, teknik- och energikrävande (stubbar kan dock användas som bränsle)

9 Åkerarealen är ingen statisk företeelse: Kan minska och öka!! Älgaarör vid Toftaholm - Sveriges största odlingsröse: Vittnesbörd om att synen på markanvändning skiftat under åren

14 Skogbevuxen potentiell åkermark Enligt tillgänglig statistik över våra skogars tillstånd (den nationella Skogsinventeringen) växer 11% av våra skogar på jordarterna finmo, mjäla och lera dvs i huvudsak odlingsbar åkermark. Men dessutom utgör nära 14% av skogsmarken av finkorniga moräner (moig morän, mjälig morän). Även dessa är odlingsbara. Detta utgör nära 5,5 M Ha.

15 Exempel från västra Sigtuna Jordarter: Gul färg är odlingsbar lera Blå färg är inte odlingsbar morän Röd färg är hällmark Markanvändning: Ljus färg är öppen mark (åker, vall) Mörk färg är skog

16 Exempel från nordöstra Uppland Jordarter: Ljus färg är odlingsbar lera och torv Blå färg är odlingsbar lerig morän Röd färg är hällmark Markanvändning: Ljus färg är öppen mark (åker, vall) Mörk färg är skog

17 Slutsats Sammanlagt kan arealen åkermark ökas från dagens 2,5 M ha med maximalt 5,5 Mha Vi vet inte idag vad som är tekniskt ekonomiskt möjligt, men om vi antar att 50 % inte är brukbar som åker på grund av sten, vatten, lutning eller otillgänglighet så innebär det ändock att arealen åker kan ökas från dagens 2,6 Mha till 5,3 Mha Det betyder att vi kan mätta 13 miljoner människor med dagens konsumtionsmönster utan import! Resterande 2,7 Mha odlingsbar mark som inte lätt kan bli åker kan omläggas till naturbetesmarker. Dvs en väsentligt ökning a förutsättningar till inhemsk naturbetesbaserad kött- och mjölkproduktion.

18 Konflikter/avvägningar Omläggningen kräver ekonomiska och personella resurser samt är energikrävande Dyrare och mer arbetskrävande produktion (ökad sysselsättning i lantbruket) Miljömässiga konsekvenser; mångfald, klimat, vatten Avvägning mellan skogsproduktion (energi) och matproduktion

19 Möjligheter Bevara och utöka arealen åker Lägga om produktion och konsumtion Naturbete istället för åkerbete Minska svinn och förluster från jord till bord Insekter på menyn

20 Från K Belfrage, 2014 Försök med småskaligt jordbruk: 69 personer försörjda med mat på 11,5 ha = 0,2 ha per person Mängd livsmedel i vårt försök, kg per person och år Mängd livsmedel som en blandkostare äter idag, kg per person och år. 120 kg spannmål samt 20 kg till foder 33 kg oljeväxter 20 kg baljväxter samt 30 kg till foder 150 kg potatis samt 100 kg till foder 8 kg ägg 15 kg kött 570 kg mjölk Grönsaker och bär/frukt odlas på tomtmark och har under de senaste 10 åren givit i snitt 170 kg grönsaker och 200 kg bär/frukt 145 kg spannmål 20 kg oljeväxter 12 kg baljväxter 125 kg potatis 7,5 kg ägg 89 kg kött 460 kg mjölk 70 kg grönsaker 147 kg bär/frukt

21 Slutsats Nuvarande areal (2,6 Mha) Om produktionsformer och konsumtionsmönster kan ändras till att motsvara 0,2 ha per person skulle vi kunna försörja 13 miljoner människor med inhemska livsmedel utan att vara beroende av import. Om arealen kan utökas till 5,3 Mha kan vi försörja 26 miljoner människor med inhemska livsmedel utan att vara beroende av import.

22 Möjligheter Bevara och utöka arealen åker Lägga om produktion och konsumtion Naturbete istället för åkerbete Minska svinn och förluster från jord till bord Insekter på menyn

23 Från K Belfrage, 2014 Försök med småskaligt jordbruk: 69 personer försörjda med mat på 11,5 ha = 0,2 ha per person Mängd livsmedel i vårt försök, kg per person och år Mängd livsmedel som en blandkostare äter idag, kg per person och år. 120 kg spannmål samt 20 kg till foder 33 kg oljeväxter 20 kg baljväxter samt 30 kg till foder 150 kg potatis samt 100 kg till foder 8 kg ägg 15 kg kött 570 kg mjölk Grönsaker och bär/frukt odlas på tomtmark och har under de senaste 10 åren givit i snitt 170 kg grönsaker och 200 kg bär/frukt 145 kg spannmål 20 kg oljeväxter 12 kg baljväxter 125 kg potatis 7,5 kg ägg 89 kg kött 460 kg mjölk 70 kg grönsaker 147 kg bär/frukt

24 Omkring 80% av all åkermark används för foderproduktion, bl a till köttproduktion Ur Jordbruksstatisisk årsbok 2014

25 Arealbehov per enhet mat (medel för EU27, 2005)

26 Djurhållning hållbarhet Djuren ska äta det människor inte äter Gräs från nödvändig vall i växtföljden blir foder

27 Naturbete Naturbete Att producera kött med hjälp av kraftfoder kräver 5 8 gånger mer energi. Naturbeten och andra gräsmarker läcker mindre näring (P & N) än åkermark Växthusgasutsläppen kompenseras genom trädens upptag av CO2 Åkermark blir tillgänglig för produktion av livsmedel Hög biologisk mångfald

28 Nästan all skogsmark i södra Sverige har någon gång använts till skogsbete Stora delar av skogsmark i norra Sverige har någon gång använts till skogsbete Totalt kanske 10 M ha Slutsats 4: Skogsbete kan bidra till ökad betesbaserad kött och mjölkproduktion

29 Möjligheter Bevara och utöka arealen åker Lägga om produktion och konsumtion Naturbete istället för åkerbete Minska svinn och förluster från jord till bord Insekter på menyn

30 Slutsats: Vi kan minska svinnet med ca 40% Från Ronja Boije:

31 Insekter på menyn Högt näringsvärde (proteiner, mineraler) Kräver mindre foder för köttproduktion Många insekter äter det som människor inte äter

32 FÖRSLAG PÅ KONKRETA ÅTGÄRDER Planera för markanvändning baserad på markförutsättningar, främst reservera den bästa åkerjorden för livsmedelsproduktion Stimulera animalieproduktion på naturbetesmarker skogsbete. På så sätt blir även den näst bästa marken involverad i livsmedelsproduktion, och mångfald gynnas Stimulera ett jordbruk som inte använder bekämpningsmedel bl a genom genomtänkt växtföljd (ekologiskt) undvika föroreningar Stimulera ett jordbruk som inte använder maskiner med för stort marktryck Verka för att sluta kretslopp, bl a urinseparering med återföring av urin till jordbruksmark Gemensamt med jordbrukare ta upp en dialog om vad som kan göras för att underlätta marknadsföring och försäljning av närproducerad mat, grönsaker mjöl kött (t ex lokal kvarn, slakteri) Konsumenterna ska äta det som marken kan producera

33 Kommer vi att öka arealavkastningen????

35 Wheat production at different N fertilizing rates, Sweden, kg/ha*yr Low marginal impact on production High negative environmental consequences From Lennart Mattsson, 2004

36 Exempel produktion av vete i Frankrike , ton/ha Ur FAOs jordbruksstatistik

37 Exempel produktion av vete i Etiopien , ton/ha Ur FAOs jordbruksstatistik

38 Tigray projektet i Etiopien: Relativ produktion av vete; Kontroll = 100 Kontroll Kompost Handelsgödsel Naturgödsel Slutsats: Det finns en betydande potential att öka produktionen i många utvecklingsländer men klimat förändringar och vattenbrist kan bli hinder

39 Världens olika jordar Totalt Mha Cryosols Cambisols Acrisols Ferralsols Luvisols Kastanozems Fluvisols Vertisols Regosols Chernozems Nitisols Stagnosols Planosols Gypsisols Plinthosols Technosols Leptosols Arenosols Calcisols Gleysols Podzols Lixisols Histosols Albeluvisols Solonchaks Alisols Phaeozems Solonetz Andosols Umbrisols Durisols Anthrosols

40 Total landarea 100% 15300Mh För kalla 23% 3520Mha För blöta/svårdränerade 11% 1680Mha För torra 22% 3370Mha För näringsfattiga 24% 3670Mha Odlingsbara 20% 3060Mha Befintlig global odlingsmark 1500 Mh

41 SLUT

Relevanta dokument

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens