Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion

Transkript

1 Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion Ekologisk mat för 15,5 miljarder kronor i Sverige i fjol. Ökade med 38 %. Finns brist på ekovaror men ett växande intresse. Matproduktion har stor klimatpåverkan. Svårt att välja. Petter Ström: lantbrukare, balanserad spannmålsodling. Serina Ahlgren: forskare vid SLU, lantbrukets teknik och system Maria Wivstad: föreståndare för organic food and farming Jan Wärnbäck: jordbruksexpert vid WWF Elisabeth Gauffin: ordförande för KRAV Vad är hållbar mat? Petter: hållbarhet är att de som verkar i systemet har rätt till en själig inkomst för det de gör för att kunna ta långsiktiga beslut, vilket är väldigt viktigt inom jordbruket. Serina: stora skillnader i världen. Hållbarhet i Sverige helt annorlunda mot globalt. Globalt handlar hållbarthet mycket om rättvisa och demokrati. Maria: inte bara ekologisk hållbarhet (miljö och förutsättningar att producera mat). Men alla aspekter hänger ihop. Sociala och ekonomiska frågor lika viktiga. Och alla måste bedömas samtidigt, kan inte bara ta hänsyn till en sak. Jan: mat blir aldrig mer hållbar än hur råvarorna produceras. Lite av produktionen idag bedrivs på hållbart och långsiktigt sätt. Kan inte särskilja aspekterna, men vi har ett ekonomiskt system som idag inte premierar hållbarhet. Idag maximeras produktion och vinst, men borde gå mot optimering där många aspekter tas i hänsyn. Går inte att göra om det bara produceras mycket. Elisabeth: har varit bonde i 30 år (ekologisk i tio år). Lever i komplex värld så det som tros vara hållbart idag kanske inte alltid är det. Hållbarhet för mig är att vi försöker fylla dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov och jordens resurser. Närodlat ur ett hållbarhetsperspektiv Elisabeth: jättesvårt, vad är rätt att välja? Det är inte bättre att kemikalerna sprutas nära. All mat är lokal någonstans. I utvecklingsländer finns fortfarande många kemikalier som är förbjudna i EU. Bidrar till en bättre värld om ekologiskt. Kan vara hållbart att köpa växthusodlade, svenska tomater ur energiperspektiv. Köp en certifierad produkt av något slag, välj den du som konsument tycker är viktigt. Maria: just tomater (jmf svenska med holländska) ur klimatfrågan (energiförbrukning) där ligger de svenska väldigt bra till. Värmer växthus med bioenergi i Sverige. Spanska tomater förlorar i transporten, även om inte uppvärmningen tar något. Holländska är något sämre igen, för de har också växthus som värms upp fossilt. Detta varierar mellan produkter. Animalieprodukter har inte en lika stor transportdel. Just vegetabilier är transporten väldigt viktig. Serina: i grund och botten ska man fokusera på de stora bitarna och då är köttet det viktiga: välj rätt kött/välj inte kött. Äter mer kött än tomater.

2 Kollar KRAV på transporter? Elisabeth: i KRAV integreras energianvändandet i märkningen. Bönderna gör en kartläggning, har förnyelsebar energi m.m. Säsongsbaserat: Jan: rekommendationen som ges är att man ska äta efter säsong och dra ner på köttet. Ersätt inte kött med fisk. Fisk är en väldigt välutnyttjad resurs, vill inte använda upp all! Maria: kan äta morötter när man vill, att lagra dem från hösten tar väldigt lite energi. I Sverige odlar vi tomater en väldigt kort period, hade inte varit så lönsamt för bonden. Rotfrukt och baljväxter är överlag väldigt bra klimatmässigt, behöver inte gå på säsong. Finns andra aspekter som är viktiga. En genomsnittlig svensk slänger 81 kg mat per år i hushållet, plus 20 kg ner i avloppet. 3 % av alla växthusgasutsläpp i Sverige. Mat och dryck för 20 30% av Sveriges klimatpåverkan. 800 miljoner människor som svälter. Om Sverige skulle ställa om till 100 % ekologisk jordbruk skulle detta leda till svält. Maria: påståendet ovan går inte att belägga. Idag är det globalt 1 % ekologiskt är inte det som orsakar svält. Producerar lagom mycket kalorier, men har svinn och stor köttkonsumtion. I västvärldens finns hög avkastning, stor potential finns i andra delar av världen. Ekologiskt är ett initiativ som driver på utvecklingen att minska kemikalierna. Men ekologiskt är inte lösningen, utan har en roll att spela. Petter: har stora hinder i form av sociala/ekonomiska aspekter som är värre än ekologiskt. Men idag importerar vi hälften av all mat, kan Sverige försörja sig själva om det bara är ekologiskt? Elisabeth: onödig debatt. Hållbarhetsaspekten: 800 miljoner människor svälter för att de är fattiga, inte för att maten inte finns. De tjänar inga pengar, får inte betalt för det de jobbar med det är därför de svälter. Idag bygger vi på den bästa åkermarken och förstör den genom att slänga upp betong med mera. Måste vara rädda om marken som det går att producera på. Krig och konfilkter förstör rent vatten, gör det svårt att odla. Om alla bönder blev ekologiska, är det helt andra faktorer som skulle göra att alla inte kunde få mat. Jan: ett hållbart jordbruk kommer inte vara enligt dagens ekologiska principer, kommer vara en blandning. KRAV är gjorda för konsumenterna, för att de ska veta vad de får. Helt uttröttande debatt som inte för oss framåt. Varför finns debatten då? Jan: kollar man på jorden eller på åkern! Serina: håller med om de olika perspektiven. Ekologiskt leder till svält har ett marginaltänk. Kan ha en logisk argumentation, men tappar något på vägen (t.ex. att tänder man lampan startar ett kolkraftverk, tankar du bilen huggs ett träd ner).

3 Elisabeth: stort hopp till teknisk utveckling. Står inför stor utmaning, speciellt på energisidan. Vi alla drivs av värderingar. Vet inte svaren. Petter: är okonventionell men inte eko. Miljöministern säger att vi bara ska ha eko vid östersjön pga slippa övergödning. men ingen tror väl att det är lösningen? Men sånna huvudlösa uttalanden gör att motsättningarna i debatten späs på. Ingen pratar om ekoodling som lösning på övergödningen, men kanske för andra problem. Fråga: Petter: väldigt blandning av vilken mat som räknas som svinnet vi tidigare pratat om. Alltså: potatisskal räknas också som ätbar mat. Hushåll mindre svinn än restauranger. Men vi rensar också bort mer än vad man gjorde för 20 år sen. Lever efter två deviser nu: se råvaror och använd fina råvaror, inte välja halvfabrikat. Ta så nära ifrån som möjligt (har själv störst möjlighet att påverka hur de produceras och villkoren). Elisabeth: i u länder försvinner mycket mellan åker och marknad för det hinner bli dåligt. Sluta fokusera på datumet. Slänger hysteriskt mycket, borde använda förnuftet mer. Finns sjukt mycket regler. Vi pratade om: vad är viktigast när jag väljer? Har blivit en grej bland studenter att leta i soporna och ta den gamla maten. Börjar låsa in soporna för att man inte ska kunna ta den. Är det bra eller dåligt att leta i soporna? Elisabeth: olika kedjor har gjort på olika sätt, men blir ju en hälsofråga för kedjan också. Miljöboxar med sänk pris på varor nära utgångsdatum. Finns det något där det är viktigt att tänka på säsong? Jan: sparris Elisabeth: sockerärtor från andra halvan av jorden (extra klimatpåverkande transport) Petter: alla gröna grönsaker ska ätas frysta, då är det bäst för klimatet. Serina: jordgubbar en av de mest besprutade grödorna Elisabeth: annan dimension av att äta efter säsong. Förr längtade man efter grejer. Idag har vi stor tillgång på allt. Minskad köttkonsumtion lyft ofta fram som ett alternativ. Flexiterian har en mestadels vegetarisk kost men äter kött ibland. Klimat, miljö och kött. Hur ska man välja? Serina: välj vegetariskt framför kött, har lägre klimatpåverkan och ett mindre fotavtryck. Om alla var veganer skulle vi kunna vara 33 miljarder på jorden. Hur mycket ska man ändra sin kost? Tumregel! Vilken förändring som start?

4 Petter: vi äter väldigt mycket kött idag. Problemet är att man ersätter inte proteinet med bönor utan med ost och soja (svårodlat) och annat, som också har hög miljöpåverkan. Har ökat köttinnehållet i en normalportion. Halvera köttkonsumtionen utan att ens sakna köttet. Kan ta en kycklingfilé med ett gott tillbehör. Elisabeth: mat har blivit hysteriskt. Kokböcker, matprogram, bönder på tv. Ångestladdat med mat och dieter och vad dör vi av att äta/inte äta. ÄT LAGOM med balanserad kost. En mjölkko blir mjölk och kött, vegetarianer kanske inte kan dricka mjölk för vad gör man då med kon? Se helheten. I sverige bor korna på betesmark som vi vill bevara av flera anledningar, öppna marker och biologisk mångfald osv. Om alla åt 22 kg kött per år skulle det räcka för alla behov och det skulle bli en balans med djurhållning med mera. Välj ett kött som känns bra. Jan: WWF jobbar med naturbetesmarker och lantburkare. För betesmarker krävs betande djur. Producerar visserligen metan, men också ett mervärde och ett kvalitativt kött. Vi måste minska köttkonsumtionen, men måste också öka andelen betande djur. Välj rätt kött, tänk inte bara på klimataspekten. Vad gör kycklingen för landskapet? Naturbetarkött bra alternativ. Men portionernas storlek måste minska. Kor och får likvärdiga. Hur mycket kött blir det i förhållande till mjölk/ost: Vissa mjölkkor avlade för mer kött. Tjurar blir alltid kött. Kvigor blir mjölkdjur, slaktar ut en viss del av dessa. Blir rätt mycket kött från mjölkproduktionen. En snittko mjölkar 9000 liter per år. Mjölkar i tre år, cirka 40 ton mjölk. Ett par ton kött. 10 kg mjölk för ett kg ost. Relationen kött/mjölk har förändrats mycket, får mycket mer mjölk per kilo kött nu för tiden. Varför har nöt så himla stor klimatpåverkan? Elisabeth: det Jan sa, rapar och fisar (har ju en vom). Foderproduktionen stor del. Soja, som i huvudsak kommer från latinamerika (inte ekologisk, kommer från italiten), om inte certifierad får man utgå från att den är från Latinamerika. Flera markslag som berörs. Naturbetesdjur äter mest gräs. Amerikanska kor äter majs, eftersom de har överproduktion av det. 75% av Sverige såkermark är foder. Importeras soja och oljeväxter. Men förhållandevis import, råder lite skilja meningar om mycket eller lite. Men protein är vi importberoende av. Självförsörjande på gräs. Ekoprod har man krav på hög självförsörjningsgrad. Komplex fråga! Värt att sätta sig ner och läsa, om man är intresserad. Ingen från SLU kunde vara här och representera. Argumentet att det skulle leda till svält tycker panelen inte stämmer. Är en intefråga.

5 Tumregler: Laga mat från grunden Välj bra råvaror Ät mindre kött Välj kaffe, bananer och choklad som eko. För människornas skull! Lita på märkningarna. Dokumentärer som visar på fusk bakom märkningarna leder ofta till att det blir bättre. Men att certifieringen finns, och att man synar de mest utsatta, gör det bättre för dem. Litar man inte på märkningen: välj bort produkten! Hur använder man konsumentmakt: sociala medier bra val att köpa ekologiskt certifierade svenska produkter, för att certifieringen hela tiden jobbar med förbättringar och en utveckling. Ser att det är svensk kött genom att det är märkt med det. Svenskt gill naturbete kan man köpa. Ica har naturbeteskött inom sitt speciella sortiment. FRÅGA EFTER NATURBETESKÖTT! Kravmärkta djur går alltid på bete, men kan på vallar. Lag på att alla djur betar, finns undantag för tjurar.