Skolvalet börjar med förskoleklassen

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng på grundnivå Skolvalet börjar med förskoleklassen En studie om skolvalet, föräldrar och segregation School Choice Begins With Preschool Class A Study About School Choice, Parents and Segregation Marcela Figueroa Lärarexamen 210hp Samhällsorienterade ämnen och barns lärande Slutseminarium Examinator: Anna-Karin Svensson Handledare: Lena Rubinstein Reich

2 2

3 Förord Jag vill tacka min handledare Lena Rubinstein Reich för att hon handlett mig och stöttat mig genom arbetets gång. Ett stort tack även till de föräldrar som medverkat i mina intervjuer. Slutligen skulle jag vilja tacka min man och mina två underbara barn som tålamodigt stöttat mig under arbetets gång. Marcela Figueroa 3

4 Sammanfattning Undersökningens syfte har varit att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka vad som avgör skolvalet. Mina huvudfrågor i arbetet har varit: Vad anser föräldrar är viktigt i frågan om skolvalet? Vilka faktorer har betydelse när föräldrar väljer skola? Hur många föräldrar väljer bort den närliggande skolan och varför? Och Vilken betydelse har det sociala rummet när det handlar om skolvalet? Min undersökning gjordes i form av kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua tio föräldrar bosatta i ett bostadsområde liggande i Malmö. De har alla barn som nyligen börjat i förskoleklassen. Till min undersökning tog jag hjälp av Bourdieus begrepp det sociala rummet samt tidigare forskning kring mitt valda ämne för att kunna tolka och analysera mina resultat. Mina resultat visar att föräldrar i min undersökning påverkas av diverse faktorer i sitt skolval så som skolans rykte, balans mellan svenska barn och invandrarbarn, språket, geografisk närhet, syskon, religion och kultur. Det sociala rummet visar att föräldrar olika yrkesbakgrund, etnicitet och habitus kan vara avgörande när de gör sina skolval. Nyckelord: Förskoleklassen, Föräldrar, Segregation, Skolvalet 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Frågeställningar Centrala begrepp Förskoleklassen Valfrihetsreformen Segregation Avgränsning Litteraturgenomgång Skolan i min studie Läroplanen Valfrihetens effekter Boendesegregationens betydelse för skolvalet Att välja till eller bort Förorten kontra innerstaden Bourdieus teorier Habitus Sociala rummet Kapital Praktisk förnuft Metod Val av metod- kvalitativt förhållningssätt Urval Genomförande Etiska övervägande :5 Bearbetning och analys av material :6 Trogiltighet och tillförlitlighet

6 4 Resultat och analys Skolvalet Att följa närhetsprincipen Att välja bort den närliggande skolan Språkets betydelse för undervisningen Det sociala rummets betydelse för skolvalet Slutsats och diskussion Slutsats Diskussion Förslag på fortsatt forskning Referenser Bilaga

7 1. Inledning Valet av skola debatteras som bidragande till klyftor bland elever i skolan (Bunar & Kallstenius; 2008, Kjellman; 2001; Skolverket; 2003). Då den svenska grundskolan huvudsakligen är organiserad efter närhetsprincipen, vilket innebär att flertalet av barnen från ett bostadsområde går i den skola som ligger närmast det egna hemmet (Bunar, 2001) erbjuds i förstahand elever plats i bostadsortens närliggande skola. Därmed speglar en skola förhållandena i sin närmiljö då skolan till stor del fyller sina platser med elever från närområdet. Att följa närhetsprincipen är inte alltid ett måste och sedan valfrihetsreformen infördes i början av 1990-talet kan föräldrar välja andra skolor till sina barn än den som finns i det bostadsområde de bor i. Möjligheten för föräldrar att välja skola fritt kan tyckas ha en segregerande effekt, då vissa grupper nyttjar valfriheten medan andra låter bli. En effekt av det fria skolvalet kan vara att det skapas skolor för homogena elevgrupper med liknande bakgrund samt att icke så populära skolor kan väljas bort (Skolverket; 2003). Eftersom det är föräldrar och inte barnen som gör valet av skola spelar föräldrar stor roll i barnens utbildning (Kjellman, 2001). I Lgr 11 står det att skolan och hemmet ska värna om varje enskild elevs utbildning. Föräldrar och skola har ett gemensamt ansvar för barnens skolgång. Alla som arbetar i skolan ska även aktivt kunna samarbeta med föräldrar för att gemensamt kunna utveckla skolans innehåll och verksamhet. I mitt examensarbete kommer jag att undersöka skolvalet och vad föräldrar anser är viktigt i frågan om valet. Vilka faktorer som styr deras skolval samt om betydelsen av det sociala rummet har någon inverkan på valet av skola Jag har valt att begränsa mig till ett bostadsområde i Malmö som har en grundskola där ca 30 % av de barnen som varje år ska börja förskoleklassen påbörjar sin skolgång på andra skolor. Min uppsats problematiserar föräldrars val av skola samt vilka faktorer som är avgörande i frågan om skolvalet. Som blivande lärare vill jag veta hur föräldrar tänker kring skolvalet då jag tror att större lyhördhet för elevers och föräldrars önskemål stärker skolutvecklingen. 7

8 1.1 Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka vad som avgör föräldrars skolval i ett bostadsområde i Malmö. 1.2 Frågeställningar Vad anser föräldrar är viktigt i frågan om skolvalet? Vilka faktorer har betydelse när föräldrar väljer skola? Hur många föräldrar väljer bort den närliggande skolan och varför? Vilken betydelse har det sociala rummet när det handlar om skolvalet? Det sociala rummet är ett begrepp hämtat från Bourdieus teorier och som kort kan beskrivas som en relationell modell för att åskådliggöra sociala skillnader mellan individer. Begreppet tas vidare upp i tidigare forskning och teori kapitlet. 1.3 Centrala begrepp Här nedan förklarar jag de centrala begreppen som jag använt mig av i mitt arbete. De centrala begreppen är förskoleklassen, valfrihetsreformen och segregation Förskoleklassen Förskoleklassen infördes 1998 och är en frivillig skolform för sexåringar. Syftet med förskoleklassen är att förbereda barn för fortsatt utbildning då de börjar i skolan. Förskoleklassen ingår i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lgr 11). Tanken med förskoleklassen är att förskolans och grundskolans metoder ska mötas för ett gott samarbete. Varje kommun ansvarar för att alla barn bosatta i respektive kommun erbjuds plats i förskoleklassen från och med det år de fyller sex år. Plats till förskoleklassen ska erbjudas nära barnets hem men enligt valfriheten kan föräldrar välja fritt vart deras barn ska påbörja sin 8

9 skolgång. Lundholt och Klasen Mcgrath (2006) beskriver förskoleklassen som den bro som leder från förskolan till skolan. Året i förskoleklassen kan ses som det första i en tioårig skolundervisning och tiden i förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar om året och vara avgiftsfri (Skolverket, 2011) Valfrihetsreformen Ett systemskifte för skolan genomfördes i början på 1990-talet. Det svenska skolsystemet förändrades från en skola med centraliserade system till en skola med ett avreglerad system. Skolvalsreformen infördes och utökade möjligheter för föräldrar och elever att välja en annan kommunal skola än den som var närmast hemmet, vilket i sin tur innebar att skolor och kommuner utsattes för konkurrans. I storstäderna har en stor utveckling av valfrihetsreformen inträffat och många friskolor har växt fram då rätten och möjligheten att söka sig till en grundskola driven av en fristående huvudman sedan valfrihetsreformen ökat. (Skolverket, 2003) Segregation Enligt Molina (1997) avser begreppet segregation det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Vid bostadssegregering brukar tre olika typer av segregation tas upp, socioekonomisk, demografisk och etnisk. Med socioekonomisk segregation menas skillnader som utbildning, yrke och inkomst. Demografisk segregation innebär åtskillnad efter främst ålder och kön. Den etnisk segregation beskriver en rumslig särande av individer som tillhör olika kulturer, folkgrupper, och religioner (Molina, 1997) 1.2 Avgränsningar I detta arbete undersöker jag skolvalet ur föräldraperspektiv på en bostadsort i Malmö. Jag utgår från bostadsortens skola och fördjupar mig i hur föräldrar väljer till eller bort den utvalda skolan inför skolstarten i förskoleklassen. 9

10 10

11 2. Litteraturgenomgång I detta kapitel kommer jag att fokusera vad tidigare forskning tagit upp kring mitt valda ämne. Jag kommer även att i arbetet ta upp Bourdieus teorier kring begreppen social rummet, kapital, habitus och praktisk förnuft. Dessa begrepp kommer jag i senare kapitel använda mig av för att kunna tolka och analysera mitt arbete och på så sätt komma fram till ett resultat. Jag kommer jag även kort beskriva den utvalda skolan samt vad Lgr 11 säger om föräldrar och skolvalet. 2.1 Skolan i min studie Den utvalda skolan är en kommunal driven grundskola i Malmö med cirka tvåhundra elever från förskoleklassen upp till årskurs sex. Skolan ligger i en förort till Malmö som har stora bekymmer med arbetslöshet och bidragsberoende. Skolan beskrivs på bostadsområdets hemsida som en segregerad skola där måluppfyllelsen i högstadiet är lågt. På skolans hemsida däremot beskrivs hur skolan uppmuntrar elevernas flerkulturella tillhörighet och hur detta ses som en tillgång. Skolan arbetar aktivt med språkutveckling och där språket ska utvecklas i alla ämnena. Då flertalet av skolans elever har ett annat modersmål än svenska anser skolan att det är viktigt med modersmålet för att eleverna ska kunna ta till sig en bra svenska. Av 72 barn som hösten 2011 skulle börja förskoleklassen och tillhörde bostadsområdets och skolans upptagningsområde valde ca 30 % av dem att påbörja sin undervisning på andra skolor. Här nedan följer en statistisk beskrivning hur de valde: 11

12 19% av de som valt bort skolan påbörjade skolundervisningen på andra kommunala skolor. 12% av förskoleklassbarnen tillhörande området började sin skolgång på religiösa friskolor i Malmö 69% av de sexåringar skrivna på området valde bostadsområdets skola (dokument från den utvalda skolan). 1.5 Läroplanen Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) ska verka för ett bra samarbete mellan hem och skola. Ett gemensamt ansvar för elevernas skolgång ska skapa bra förutsättningar för elevens lärande och utveckling. Alla som arbetar i skolan ska aktivt kunna samarbeta med föräldrar för att tillsammans kunna utveckla skolans innehåll och verksamhet. En av skolans skyldigheter är att klargöra för föräldrar vilket mål utbildningen har samt vilka krav skolan sätter. Det är även viktigt att skolan är tydlig kring vilka rättigheter och skyldigheter föräldrar har. Enligt läroplanen är skolan är en social och kulturell mötesplats och föräldrar ska kunna skicka sina barn till skolan med kännedom om att skolans undervisning ska vara likvärdig oavsett var i landet den bedrivs. 2.1 Valfrihetens effekter I undersökningen Valfrihet och dess effekter inom skolområdet (Skolverket, 2003) beskrivs både de fördelar samt de nackdelar som rör valfriheten. Bland fördelarna beskrivs bland annat hur valfriheten uppmuntrar elevers föräldrar till större engagemang och samtidigt blir skolor mer lyhörda för föräldrar och barn. Valfriheten kan också sägas bidra till mångfald i form av pedagogiska metoder och utbildning. Det finns dock de som enligt undersökningen menar att valfriheten istället för mångfald bidrar till ökad etnisk och social segregation. Undersökningen 12

13 menar att det oftare väljs till skolor än bort. Med valfrihetsreformen har det skett en ökning av friskolor i landet. Försvarare för friskolor hävdar att framväxten av friskolor med hjälp av valfriheten är ett positivt verktyg för integrationsprocessen. 2.2 Boendesegregationens betydelse för skolvalet I Carina Fasts avhandling Sju barn lär sig läsa och skriva beskrivs hur bostadsorten kan ha betydelse för hur elevers skolgång utformas (Fast, 2007). Annan forskning pekar även på att sedan valfrihetsreformen trätt i kraft har det skett en ökning av segregation inom den svenska grundskolan (Bunar & Kallstenius, 2008). Bunar (2001) beskriver hur skolor på invandrartäta områden oftast drabbas av stigmatisering. Skolor och områden med hög andel invandrare tillskrivs oftare låg status och dåligt rykte vilket gör att de som har möjlighet att flytta från dessa områden oftast med stor sannolikhet göra det. Ju fler som lämnar området eller aktivt söker andra skolor än den anvisade desto mer minskar områdets och skolans status. Att allt fler flyttar eller väljer bort skolan på grund av att man inte vill förknippas med det som Bunar kalla för det rasifierade social rummets låga status (jämfört med övriga samhället) ställer dessa skolor för svåra situationer. Bunar (2001) menar också att ryktet är orättvis eftersom lärarnas engagemang och den pedagogiska utvecklingen oftast är mycket bra. Att förändrar bilden av skolan i samhällets ögon har uppfattas som en betydelsefull uppgift och de som har makten i det arbetet är föräldrarna då de är de som till största del gör valet av skola åt sina barn. Då verklig integration sker menar Bunar (2001) är när både invandrarelever och svenska elever möts i en blandad klass och river murar. Stigmatiserades skolors problem bottnar inte i det pedagogiska arbetets kvalitet utan i representationernas problem eller i statustänkande (Bunar, 2001). Det är konstaterat om att det aktiva valet handlar om att välja bort en skola snarare än att välja en viss skola. (Bunar, 2003) I artikeln Segregation en väg till integration (Ringö & Tunström, 2003) beskrivs hur föräldrar och barn med invandrarbakgrund oftare känner en rädsla och otrygghet för skolan än vad andra gör. Detta gör att många barn och föräldrar med invandrarbakgrund ser friskolan som ett annat alternativ till den kommunala skolan. För föräldrarnas del kan detta valet innebära att de kan göra sig förstådda på sitt eget språk i skolan, som exempelvis i de muslimska friskolorna. Föräldrarna får på detta sätt insyn i elevernas skolgång. (Ringö och Tunström, 2003). Vad skolvalet beträffar är det vanligare att välja till en viss skola än att välja 13

14 bort en (Skolverket; 2003) Detta gäller dock inte invandrarfamiljer som oftare väljer en ickekommunal skola till följd av missnöje med den kommunala (Bunar, 2003). Faktorer som den närliggande kommunala skolans dåliga rykte i fråga om svag undervisning och dålig stämning har i dessa fall ofta stor betydelse för skolvalet (Skolverket, 2003). I Skolverkets rapport Läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund En fördjupad analys av resultaten från PISA 2000 i tio länder (Skolverket, 2003) diskuteras bland annat de eventuella effekter som kan uppstå för elever av att gå i invandrartäta skolor. Rapporten visar att det fanns tecken på att elever som går i skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund presterade lägre i läsförståelse jämfört med elever som går i övriga skolor. Antalet skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund i PISA-materialet var dock litet vilket begränsade vilka analyser som kunde utföras. 2.3 Att välja till eller bort Doktorsavhandlingen Hurra för valfriheten Men vad ska vi välja? av Kjellman (2001) gör författaren en undersökning av den nya valfrihetsreformen i Stockholm. Ett av de ämnena hon undersökte var om föräldrar valde bort skolor som låg i områden där en stor andel av de boende hade invandrarbakgrund (Kjellman, 2001). I undersökningen kom Kjellman fram till att det inte är skolorna som ligger i områden med hög andel invandrare och många lågutbildade som generellt sett skulle vara de förlorande skolorna, eller att de skolor med många högutbildade och hög andel svenska familjer blir de vinnande skolorna. Men allmänt kan man säga att skolor som ligger i områden där det bor många högskoleutbildade föräldrar generellt får många elever från andra bostadsorter. Kjellmans undersökning av val till sexårsverksamheten (förskoleklassen) visar att merparten, 77 procent började i den skola som var elevens ansvarsskola. Ett annat intressant resultat i Kjellmans studie är att ju högre ett områdes socioekonomiska befolkningssammansättning är desto fler elever från området söker sig till friskolor. 14

15 2.4 Förorten kontra innerstaden I Bunars och Kallstenius studie Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor (2008) beskriver författarna valfrihetens effekter som bidragande faktor till att drygt var femte elev i Stockholm går i en annan skola än den som ligger närmast hemmet. I undersökningen beskrivs hur det blivit som ett mönster att de elever som bor i upptagningsområden av mångkulturella skolorna har börjat söka sig till skolor i innerstaden och till friskolor. Bunar och Kallstenius (2008) menar att det är föräldrarna som gör valet att välja bort skolan i förorten mot innerstadsskolor (detta gäller elever i samtliga skolår). Föräldrarna motiverar elevsammansättningen och upplever att en hög koncentration av invandrarelever på en och samma skola inte är bra för undervisningen. Då föräldrarna söker till innerstadsskolorna hoppas de på att deras barn ska få bättre chanser att bli en del av majoritetskulturen, genom att barnen vistas i en mer svensk miljö än den i förorten. Språket är även en bidragande faktor till att många föräldrar från förorten söker innerstadsskolor åt sina barn då språket på de frånvalda skolorna upplevs som bristfälligt. Bunar och Kallstenius (2008) sammanfattar att de mest avgörande faktorer som gör att föräldrar söker sig bort från förortens mångkulturella skolor är sammansättningen av elever, språkanvändningen och det sociala klimatet i förorten, vilket föräldrarna menar avspeglar sig i skolan. Föräldrarna söker sig till vad som upplevs vara bättre förutsättningar för deras barn. Barnen får ett byte av en social miljö som upplevs tryggare. Barnen får bättre möjligheter att utveckla ett språkbruk och en social kompetens som är mer anpassad och accepterad i övriga samhället. Författarna (Bunar & Kallstenius, 2008) ställer sig frågan om vad som krävs för att de mångkulturella skolornas rykte ska förändras så att inte så många söker sig bort från skolorna. Svaret är föräldrarna, där ett tydligt och fortlöpande budskap om vad skolorna står i frågan om pedagogisk utveckling och arbetet med det sociala klimatet är det viktigaste inslaget. 2.5 Bourdieus teorier Den franske sociologen Pierre Bourdieus begrepp kapital, habitus, det sociala rummet och praktisk förnuft analyserar sambandet mellan samhällets strukturer och enskilda individers handlingar (Bourdieu, 1999). Bourdieus teorier och tankar grundar sig på var individen befinner sig på ett socialt fält där individen innehar en viss position i förhållande till andra individer (Bourdieu, 1999). 15

16 2.5.1 Kapital Ett kapital blir symboliskt när dess värde erkänns av andra individer inom samma område (Broady, 1985). Bourdieu (2004) använder begreppet symbolisk kapital för att beskriva hur en persons tillgångar, till exempel språkliga, tillerkänns eller inte i en speciell grupp eller institution. Kulturellt kapital är bundet till samhällets dominerande grupper. Det kulturella kapitalet är ett begrepp som gjort det möjligt att tydliggöra det socialt ojämna fördelade chanser att lyckas i exempelvis utbildningssystemet. Bourdieu menar då att barn från högre sociala klasser äger sedan tidig barndom ett överlägset kulturellt kapital. Kulturellt kapital är för Bourdieu med andra ord vad som i Sverige bruka benämnas med finkultur, och det är denna position som styr aktörens intressen, föreställningar, och drivkrafter Habitus En individs habitus formas av det liv som individen har levt. Habitus berör och kan exempelvis handla om uppväxt, vad familjen gjorde tillsammans och vad som ansågs positivt och värdefullt i den omgivande sociala miljön. Allt detta samlat ger orsak till att individen ser omvärlden och sig själv på ett visst sätt, tolka händelser, fatta beslut och uttrycka sig verbalt och med kroppsspråk. Faktorer som socialt ursprung, nuvarande social position samt etniskt ursprung har avgörande inverkan på habitus (Broady, 1985, Bourdieu, 2004). Detta betyder att habitus påverkas både av varifrån en individ kommer och var individen befinner sig idag (nuvarande sociala position) Sociala rummet Bourdieus sociala rum kan beskrivas som en relationell modell för att åskådliggöra sociala skillnader mellan individer med olika habitus. Individer som befinner sig på olika platser i det sociala rummet och besitter olika positioner har skilda arbeten, levnadsförhållande, har skilda intressen och olika åsikter. Dessa individer kommer med stor sannolikhet och med grundval i skilda habitus och skilda praktisk förnuft att tolka och se omvärlden på olika sätt (Broady, 1985). Bourdieu menar även att mot bakgrund av detta blir det tydligt hur familjer som befinner sig i olika positioner i det sociala rummet har olika förutsättningar att ta sig fram i 16

17 skolsystemet samt med stor sannolikhet har olika inställning till skola och utbildning i allmänhet Praktisk förnuft Bourdieu pekar på att skolan inte är en neutral zon. Han talar om språkmarknaden som en arena och de som har den legitima kompetensen dominerar. När en individ använder sig av sitt praktiska förnuft utgår den från tidigare erfarenheter och försöker förutse hur en situation kan komma utveckla sig eller vad ett visst agerande kan få för konsekvenser. Detta utgör sedan grunden för individens handlande eller icke-handlande (Bourdieu, 2004). I boken praktisk förnuft (2004) beskriver Bourdieu det praktiska förnuftet och dess funktioner genom att illustrera en situation på en fotbollsplan. Han menar att precis som att spelarna på fotbollsplanen gör snabba och övervägande beslut som är grundade på det som spelarna förutser ska hända i framtiden görs liknande beslut och med användandet av individens praktiska förnuft när det handlar om skolan. 17

18 3. Metod Nedan beskriver jag val av metod som jag har använt mig av i min empiriska undersökning och varför. Jag tar också upp några aspekter på etiska överväganden, genomförande, undersökningens trovärdighet och tillförlitlighet samt bearbetning och analys av metod. 5.1 Val av metod- kvalitativt förhållningssätt Eftersom syftet i min uppsats varit att undersöka skolvalet ur föräldraperspektiv genom att beskriva enskilda föräldrars uppfattningar av skolvalet så har den kvalitativa intervjun varit den mest adekvata. Denscombe (2009) menar att i kontrast till kvantitativ forskning bygger den kvalitativa forskningen på att teorierna och metoderna kommer att växa fram under forskningens förlopp och att de därför inte ska slås fast redan från början. Jag valde att använda mig av beskrivande samtalsintervjuer. Enligt Kvale (1997) används denna metod för att beskriva de väsentligaste perspektiven hos intervjupersonen vilket jag ansåg var den intervjuform som var passande för min undersökning. Intervjuerna har spelats in med diktafon. Varje intervju har inletts med frågan om informanterna godkänner inspelningen, vilket alla mina intervjupersoner har gjort. Jag har efter intervjuerna transkriberat allt i sin helhet. De intervjuer jag gjort har varit av samtalskaraktär än strukturerade intervjuer. De har till viss del varit flexibla och erbjudit informanterna möjlighet att utveckla och associera fritt. Detta har givit mig möjlighet att ändra och utveckla eller lägga till frågor om de dykt upp. Styrkan i denna form av metod är att frågeställningen ges en fördjupad förståelse just utifrån informanternas egna perspektiv. Svagheten ligger i att en sådan struktur kan försvåra en jämförelse (Holme & Krohn, 1997). De intervjufrågor som bifogas (se bilaga 1) är dock de som jag utgått ifrån och huvudparten återkommer, då jag i 18

19 förväg skrivit en manual till intervjuerna. Holme och Krohn (1997) menar att det inte är viktigt att följa manualen till punkt och pricka men däremot är det viktigt att intervjun täcker de områden som manualen innehåller. Vidare menar författarna att det också under intervjuerna kan dyka upp nya idéer eller uppfattningar som ersätter eller fördjupar frågorna i manualen. En risk med samtalsintervjun kan också vara att undersökningspersonerna snabbt kan skaffar sig en bild av intervjuaren och i sina svar försöker tillmötesgå de förväntningar som denna tror att undersökaren har (Holme & Krohn, 1997). För att undgå detta har jag försökt att ge intervjupersonerna i min undersökning mycket tid i sina svar, inväntat förklaringar och utvecklingar samt ställt följdfrågor, men framför allt har jag lyssnat på vad de har haft att säga. 5.2 Urval Min undersökning är gjort på en grundskola i ett bostadsområde i Malmö. Mina intervjuer gjordes på tio föräldrar som alla hade barn som nyligen börjat i förskoleklassen. Alla mina intervjupersoner är kvinnor som är bosatta på den bostadsorten där undersökningen gjordes. Jag skulle gärna velat ha haft ett urval av blandade kvinnor och män (mammor/pappor) men tyvärr var de inga manliga föräldrar som var villiga att ställa upp på intervjuerna. Jag intervjuade fyra föräldrar som hade sina barn kvar på skolan och sex föräldrar som valt bort skolan. Av de sex föräldrar som valt bort skolan hade fyra av dem valt andra kommunala skolor och två hade valt muslimska friskolor. Då jag tagit del av information från den utvalda skolan där undersökningen gjordes kunde jag välja föräldrar utefter de val dem gjort. På grund av den begränsade tiden för min undersökning valde jag att göra undersökningen som en fallstudie på endast en skola. Utgångspunkten i en fallstudie är att inrikta sig på en undersökning. Målsättningen är att belysa det generella genom att se det enskilda (Denscombe, 2009). Vidare menar Descombe (2009) att fördelen med fallstudier är att inriktningen på en enhet ger forskaren möjlighet att ägna sig åt uträkningar och svårigheter i komplicerade sociala situationer. De nackdelar som fallstudien kan medföra är att fallstudien är mycket känslig för kritik gällande trovärdigheten i de generaliseringar som görs utifrån dess resultat. 19

20 Urvalet av de föräldrar som deltog i undersökningen gjordes delvis slumpmässigt. Med delvis slumpmässigt menar jag att då mitt undersökningssyfte varit att ta reda på skolvalet ville jag ha en variation av föräldrar. Med detta vill jag säga föräldrar som valt bort den kommunala skolan på bostadsområdet och föräldrar som valt skolan på bostadsområdet. Då jag tagit del av information från skolan där undersökningen gjorts visste jag vilka föräldrar som valt att låta sina barn gå i förskoleklassen på orten och de föräldrar som valt bort skolan. Holme & Krohn tar i boken Forskningsmetodik (1997) upp att då syftet med kvalitativa intervjuer är att öka informationsvärde och skapa ett djup i det som studeras ska inte urvalet av undersökningsenheter eller fall vara slumpmässigt. Holme och Krohn (1997) menar att urvalet ska göras systematiskt utifrån vissa medvetet formulerade kriterier som är teoretiskt och strategiskt definierade. Systematiskt urval förutsätter både en omfattande kunskap om den grupp som väljs samt en medveten strategi för vad jag vill komma fram till. Alla föräldrar som jag frågade om de ville ställa upp på intervjuer svarade ja och var det de kvinnliga föräldrarna och inte de manliga som var villiga att ställa upp. 5.3 Genomförande Det första jag gjorde var att vända mig till skolsekreteraren på den valda skola för att med hjälp av henne kunna ta del av dokument med information över alla bostadsortens förskoleklassbarn. Därefter kunde jag bestämma mig för vilka föräldrar som var aktuella för min undersökning. En del av de föräldrarna som medverkade i min undersökning frågade jag personligen om de kunde tänka sig ställa upp på intervjun, det kunde dem. Två föräldrar ringde jag och frågade om de kunde ställa upp. Intervjuerna skedde på en förskola liggande i bostadsområdet. Då en del av föräldrarna som medverkade i intervjun hade haft sina barn på den förskolan där intervjuerna skedde var detta en bekant miljö för många. Intervjuerna varade mellan 15 till 30 minuter (se bilaga 1). Jag använde mig av en diktafon under mina intervjuer för att ingen information skulle förloras samt så kunde jag helt fokusera på mina frågor och intervjupersonen. Det vanligaste sättet att registrera intervjuer är i dag genom att använda diktafon. Intervjuaren kan då koncentrera sig på ämnet och dynamiken i intervjun (Kvale, 1997). Genomförandet av undersökningen gjordes i enlighet med de forskningsetiska principerna från Vetenskapsrådet som innebär att informanterna blev informerade om uppsatsens syfte, informationskravet. Informanterna fick även veta att det var frivillig samt att de fick när som avbryta intervjun, Samtyckeskravet. Slutligen upplystes de om 20

21 konfidentialiteten som innebär att informanterna anonymiseras och att all data endast får användas för examensarbetets syfte, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2011). 5.4 Etiska övervägande De etiska frågorna som kommer upp i samband med en undersökning bör respekteras och är utgångspunkten för all form av samhällsforskning. Informanternas integritet bör skyddas genom tystnadsplikt och anonymitet (Holme & Krohn, 1997). I början av mina intervjuer försäkrade jag mina intervjupersoner att varken de eller den skolan där undersökningen gjordes skulle nämnas vid namn i undersökningen. I mitt resultat och analysdel refererar jag därför till informanterna och den utvalda skolan med fingerade namn. 5.5 Bearbetning och analys av material Jag har gjort en kvalitativ bearbetning av mina intervjuer. En kvalitativ bearbetning innebär att forskaren går igenom utskrifterna ifrån intervjuer och söker efter återkommande teman eller kopplingar mellan de kategorier som kommer fram (Denscombe, 2009). Analysen av den information som kvalitativa intervjuer ger är ofta både en tidskrävande och omständlig process (Holme & Krohn, 1997). Då jag använt mig av kvalitativa intervjuer i min undersökning har all strukturering och organisering av information skett efter det att all insamling av intervjuerna avslutats. Skillnaden mellan kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter är att i den kvantitativa undersökningen så är all information i förväg strukturerad i vissa kategorier medan den kvalitativa forskningen är baserad på empiri där syftet är att skapa en djupare förståelse i det som undersöks (Holme & Krohn, 1997). 5.6 Giltighet och tillförlitlighet Trovärdigheten är avgörande för all forskning oavsett om den är kvalitativ eller kvantitativ. För att forskning ska kunna vara trovärdig måste den visa att forskningen grundar sig på 21

22 metoder och ett tillvägagångsätt som är erkända som bra utgångspunkter för en god forskning (Descombe, 2009). Jag anser att informanternas svar i min undersökning var trovärdiga. Då mina informanter garanterades anonymitet upplevde jag att de kunde säga vad de tyckte. Under intervjuerna använde jag mig av diktafon vilket bidragit till att jag haft möjlighet att gå tillbaka till varje svar för att försäkra mig att jag uppfattat svaren rätt. Holme och Krohn (1997) menar att det inte finns garantier för det sätt vi tolkar ett insamlat material stämmer överens med de uppfattningar respondenterna har. Tolkningen ställer därför höga krav på noggrannhet och vaksamhet när vi bearbetar och tolkar informationen. 22

23 4. Resultat och Analys I detta kapitel kommer jag att analysera de resultat jag fått fram genom mina intervjuer i anknytning till de teorier och tidigare forskning som jag tagit upp i bakgrundskapitlet. Jag kommer även att analysera resultaten av mina intervjuer genom att utgå från mina frågeställningar som följer här nedan: Vad anser föräldrar är viktigt i frågan om skolvalet Vilka faktorer har betydelse när föräldrar väljer skola? Hur många föräldrar väljer bort den närliggande skolan och varför? Vilken betydelse har det sociala rummet när det handlar om skolvalet? Föräldrars och skolans namn är i min undersökning fingerade, detta för att kunna bevara anonymiteten. För att underlätta läsningen samt tydliggöra olika teman från intervjuerna redovisas inte svaren fråga för fråga utan istället under kategoriserande underrubriker. 4.1 Skolvalet Föräldrarna i min undersökning gjorde sina val av skola åt sina barn baserade på olika grunder. Grunder som förekom i mina intervjuer pressenteras här nedan i punktform: Närhet (geografisk) Bra undervisning Balans mellan svenska och invandrarbarn Bra rykte Små grupper i skolan Fokus på islam 23

24 Bra samarbete mellan hem och skola Språket Syskon De grunder som föräldrarna i mina intervjuer relaterade till är rätt vanliga grunder som föräldrar bruka relatera till när skolvalet görs (Bunar; 2001, Kallstenius; 2010, Skolverket; 2003). Tio föräldrar intervjuades och här nedan följer resultatet i tabellform av de föräldrar som valde bort skolan samt de föräldrarna som valde kvar skolan. Tabell 1. De intervjuade föräldrarnas ursprung, utbildning/socialgrupp och skolval Namn Ursprung Utbildning/Socialgrupp Val av skola Sanna Afghanistan Akademiker Valt bort Xskolan Linda Sverige Akademiker Valt bort Xskolan Katja Chile Arbetarklass Valt bort Xskolan Maryam Libanon Studerande/mammaledig Valt bort Xskolan Abir Irak Arbetssökande Valt bort Xskolan Paula Kosovo Arbetarklass Valt bort Xskolan Lisa Kosovo Arbetarklass Valt Xskolan Vivi Polen Arbetarklass Valt Xskolan Noor Irak Arbetssökande Valt Xskolan Falestin Palestina Studerande Valt Xskolan Två av tio föräldrar som jag intervjuade hade en akademisk utbildning. Båda dessa föräldrar hade valt bort Xskolan för andra skolor på andra bostadsorter. Enligt Kjellman (2001) är de oftare högutbildade föräldrar som utnyttjar valfrihetsprincipen och väljer specifika skolor åt sina barn. Bourdieus sociala rum kan också kopplas till valet av skola då Bourdieu menar att det blir tydligt i en fråga som skolvalet hur familjer som befinner sig i olika positioner i det sociala rummet förhåller sig och har olika förutsättningar i skolsystemet samt med stor sannolikhet har olika inställning till skola och utbildning i allmänhet (Broady, 1985, Bourdieu, 2004). Genom att veta intervjupersonernas utbildningsbakgrund kunde jag delvis få reda på vilken position de hade i det sociala rummet då det sociala rummet kan beskrivas som 24

25 en relationell modell för att åskådliggöra sociala skillnader mellan individer med olika habitus och habitus styrs bland annat av socialtbakgrund. Bourdieu (2004) menar att individer som befinner sig på olika platser i det sociala rummet på grund av utbildning och etnicitet kommer med stor sannolikhet att tolka och uppleva omvärlden på olika sätt Att följa närhetsprincipen Föräldrar i ett bostadsområde ska enligt närhetsprincipen erbjudas skolgång åt sina barn i en skola nära hemmet (Bunar; 2001; Skolverket, 2003). Fyra av de föräldrar jag intervjuade valde bostadsområdets skola åt sina barn varav en ofrivilligt. Det gemensamma för dessa föräldrar var att alla (bland annat) valt Xskolan för att den låg nära hemmen. Andra grunder som förekom var att de inte tänkt tanken att sätta sina barn på andra skolor än den på bostadsområdet. Syskon som redan gick på skolan var också avgörande för valet av skola. För dem var skolvalet enkelt då det var självklart att deras barn skulle börja förskoleklassen på den skolan där syskonen gick. Jag har två söner som går på skolan varav den ena nyligen börjat i förskoleklassen. Jag tycker det fungerar jättebra och är nöjd då det känns tryggt att skolan är nära och på området där vi känner varandra (Lisa) En av de föräldrar som valt att låta sin son gå i förskoleklassen på Xskolan var inte nöjd med sitt skolval. Som det känns nu ska han gå kvar men märker jag att det är något konstigt så flyttar jag honom (Vivi) Vivi har en dålig inställning till skolan då hon säger att skolan har ett dåligt rykte och att hon tycker att svenskan glöms bort bland alla modersmålen på skolan. Hon sökte till förskoleklassen på en annan skola i ett annat bostadsområde men fick inte plats. Det var mycket på grund av språket som hon sökte annan skola åt sin son. På den skola som Vivis son inte fick plats på finns det en bättre balans mellan svenska och invandrarbarn vilket är bra för bland annat språket tycker hon. I Bunars och Kallstenius undersökning (Valfrihet integration, och segregation, 2008) visar författarnas undersökning att många föräldrar som själva är invandrare önskar att deras barn ska få möjlighet att vistas i en mer svensk miljö för att deras barn ska få bli en del av majoritetskulturen i landet. 25

26 Jag tror att dem förutom min son bara har ett svenskt barn till på skolan (Vivi ) Bunar och Kallstenius (2008) menar att föräldrarna i deras undersökning hade som främsta orsak att flytta sina barn till andra skolor på grund av elevsammansättningen det vill säga den höga koncentrationen av invandrarbarn och avsaknaden av svenska barn. Under intervjun med min intervjuperson Vivi framkom det att hon själv gått i Xskolan. Hon berättar att redan på hennes tid hade skolan ett dåligt rykte och klassades som en skola med hög andel invandrare vilket inte sågs som positivt utan som något negativt. Hon tycker att skolan bara blivit sämre med åren och att det är en etnisk segregerad skola som behöver flera barn med svensk bakgrund för att kunna bygga upp svenska språket som hon kallar det. Vivi är född och uppvuxen på området men har härkomst från Polen. Hennes man är svensk och hemma pratar hon både polska och svenska med sina barn. Skulle sonen som börjat förskoleklassen komma hem och börja bryta på svenska hade hon sett detta som allvarligt och bytt skola. Hon tycker att än så länge går det bra att ha sonen på områdets skola. Hon tycker det är bekvämt att skolan ligger nära. Den geografiska närheten hade hon inte haft om sonen gått på den skolan hon valt i förstahand. Sonen har många vänner i skolan och detta tycker hon är en av de positiva sakerna med att ha honom kvar på skolan. Vivis tankar och handlingar och kan styras av det Bourdieu kallar för habitus. Bourdieus habitus (Bourdieu, 2004; Broady, 1985) formas av det liv som individen har levt, vilket exempelvis handlar om uppväxt, vad familjen gjorde tillsammans och vad som ansågs vara positivt och värdefullt i den omgivande sociala miljön. Allt detta sammanslaget ger upphov till ett visst sätt att se på omvärlden och sig själv; att tolka händelser, fatta beslut, att handla och att utrycka sig Att välja bort den närliggande skolan Under detta avsnitt kommer jag redogöra för hur de föräldrar som valt bort den utvalda skolan resonerat. Bunar (2003) konstaterar att det aktiva valet handlar om att välja bort en skola snarare än att välja en viss skola. Av mina tio intervjupersoner hade sex av dem valt bort Xskolan för att det fanns en avsaknad av diverse faktorer på Xskolan. Fyra av dessa sex hade valt kommunala skolor i andra bostadsområden som de betraktade som områden med skolor med bättre elevsammansättning det vill säga elever med invandrarbakgrund och elever med svensk bakgrund. Skolor med ett bättre rykte och bra undervisning jämfört med Xskolan. Bunar (2001) skriver att skolor i invandrartäta områden oftast drabbas av stigmatisering. 26

27 Skolan och området tillskrivs låg status och dåligt rykte, vilket gör att de som har möjlighet att flyttar har benägenhet för att göra det Ju fler som lämnar området eller aktivt söker andra skolor än den anvisade på grund av ryktet, desto mer minskar områdets och skolans status. Den minskade statusen gör att allt flera vill bort därifrån för att slippa förknippas med det sociala rummets stigmatiserande effekter. De sex föräldrar som valt bort Xskolan var eniga om att tycka att skolan är stökig. Dock har inte alla flytt skolan enbart på grund av det dåliga ryktet och skolans status jämfört med andra skolor. Två av de som valt bort skolan har gjort sitt val främst av kulturella och religiösa skäl. De två föräldrar som valt bort Xskolan av religiösa och kulturella skäl har valt att låta sina barn gå i muslimska friskolor. Ringö och Tunström som har skrivit artiklen Segregation en väg till integration (2003) menar att skolvalet ibland bottnar i otrygghet och rädsla för de kommunala skolorna och detta gör att många föräldrar med invandrarbakgrund ser friskolor som ett alternativ till den kommunala skolan. För föräldrarnas del kan detta val innebära att de kan tala sitt eget språk och bli förstådda av personal som finns på skolan. En av de två föräldrarna i min undersökning som valt en muslimsk friskola medgav att hon tyckte att det var skönt att kunna kommunicera på arabiska med personal i skolan då hon tyckte att hennes svenska inte var så bra. Dock var båda föräldrarna som valt muslimsk friskola tydliga med att berätta att den främsta anledningen till att de gjort sitt val var på grund av att de ville att barnen skulle få större kunskaper om sin religion och kultur. Att välja bort Xskolan gjordes på olika grunder av de sex föräldrar som valt andra skolor. Men alla tyckte dock att Xskolan förmedlade ett dåligt rykte som inte var bra för de barnen som gick på skolan eller för synen av skolan bland övriga utanför. Skolans rykte stämmer väl in på vad som framkommit i rapporten Valfrihet och dess effekter inom skolområdet (2003), att om man väljer bort skola så beror detta ofta på att skolan har dåligt rykte, dålig undervisning eller orolig stämning. De rykten som föräldrarna i min undersökning hört om Xskolan var bland annat att skolan var stökig, inga bra läraren, ingen bra undervisning, ingen integration, skolan var segregerad och att skolan var en avspegling av bostadsområdet. Jag har hört att dom inte har bra lärare där och att lärarna är trötta på den stökiga miljön i skolan (Katja) Katja har valt att låta sina tre barn gå i en liten skola på ett bostadsområde långt ifrån där hon bor. Hon har hört alla de negativa ryktena om skolan på bostadsorten och blivit rädd. Den 27

28 skolan som dottern börjat förskoleklassen i känner hon väl till då hennes två äldre barn redan går där. För Katja är det viktigt med små grupper i klasserna där barnen har chansen att synas Detta upplever hon i den skolan hon valt. Då skolan är mindre, upplever hon detta som bra då det blir mer familjärt och hon tycker att det finns en bra kontakt med lärarna. I framtiden skulle hon vilja flytta till det område där barnen går i skolan då hon tycker att det är ett lugnt och bra område. Det område hon bor i nu upplever hon som en aning otrygg då det är mycket stökigt där. Skolan som en institution påverkas på ett avgörande sätt av de omgivande socioekonomiska strukturerna samt av sitt upptagningsområdes etniska sammansättning och rykte. Särskilt det dåliga ryktet (eller stigma) tenderar att färga av sig på lokala institutioner och på områdets invånare (Bunar, 2001). Detta kan vara det som lett till att föräldrar som Katja att inte vill sätta sina barn i de lokala skolorna utan istället söka sig till skolor liggande i andra områden. Sanna en av mina intervjupersoner och som har en dotter som nyligen börjat i förskoleklassen på en annan kommunal skola säger att hon valt bort bostadsområdets skola för att hon fått en bild av att undervisningen i Xskolan inte är bra. Min systers barn går på Xskolan och hon säger att undervisningen inte är bra då det är på låg nivå eftersom många av barnen där har stora problem med språket och andra social problem (Sanna ) Sanna beskriver undervisningen på den skolan som hon valt som ambitiös, varierande och med engagerade läraren. Hon säger att systern också vill byta skolan från bostadsortens skola till den hon valt då hon inte upplever något av detta i Xskolan. 4.2 Språkets betydelse för undervisningen Både de föräldrar som valt att ha kvar sina barn på Xskolan och de som valt andra skolor pratade med stor medvetenhet om hur viktigt svenska språket var för undervisningen. Mina intervjupersoner var eniga om att bra språkkunskaper var ett utav de viktigaste företeelserna i skolan. En förälder som hade sitt barn på Xskolan pratade om hur viktigt det var att ha fokus på språket för om skolan hade haft en mer blandad elevgrupp så hade inte skolan behövt ha mer än vanlig fokus på språket. Föräldrarna relaterade till de människor som bodde i 28

29 bostadsområdet och menade att då majoriteten av invånarna i bostadsområdet var invandrare var det extra viktigt att fokusera på bra svenskkunskaper i skolan. I Skolverkets rapport Läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund En fördjupad analys av resultaten från PISA 2000 i tio länder (Skolverket, 2003) diskuteras bland annat eventuella effekter för elever att gå i så kallade invandrartäta skolor. Rapporten menar att elever som går i skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund presterade lägre i läsförståelse jämfört med elever som går i övriga skolor. Även de föräldrar som valt bort Xskolan talar om språket som en av de viktigaste faktorerna i skolan när det handlade om undervisning och inlärning. Språket var av stor betydelse när föräldrarna valt bort Xskolan. En del av föräldrarna i min undersökning hade uppfattning av att skolor med flera svenska barn gav bättre språkliga kunskaper. Barnen som går i Xskolan bryter mera och detta tror jag beror på att dem inte blandas så mycket och då faller språket (Paula) Paula menar att eleverna som går i Xskolan sällan träffar barn med svensk bakgrund och får då aldrig chansen att lära sig ett ordentligt språk. Eftersom det på bostadsområdet till största del bor människor med utländsktbakgrund använder barnen inte svenskan så mycket och den svenskan de pratar, används enbart i skolan när det behövs. Andra föräldrar håller med Paula och tycker att hemspråket tar över på skolan och att svenskan väljs bort vilket inte är bra för integrationen. När det handlar om språket menar Bourdieu (2004) att språkmarknaden är en arena och de som har den legitima kompetensen dominerar. Många av de föräldrar som valt bort Xskolan verka hänvisa gällande språket till det Bourdieu kallar för kulturellt kapital och som är förbundet med samhällets dominerande grupper (Broady, 1985). Då det kulturella kapitalet tydliggör det socialt ojämna chanser att lyckas i exempelvis utbildningssystemet verka mina intervjupersoner ha en önskan om att öka sitt kulturella kapital. Ökningen i det kulturella kapitalet sker genom att välja bort Xskolan mot skolor som har större chanser att utöka deras barns kulturella kapital. En annan koppling till deras val kan vara deras användande av sitt praktiska förnuft då de utgår från tidigare erfarenheter (stökig skola med dåligt rykte och låg undervisningsnivå) och försöker förutse hur en situation kan komma utveckla sig eller vad ett visst agerande kan få för konsekvenser. Svenskan dominerar i vårt samhälle och kan du inte språket är du inget (Linda ) 29

30 Linda valde bort Xskolan då hon tycker att skolan är en segregerad skola som saknar mångfald. Hon tycker att bostadsområdet avspeglar sig på skolan och att språket i skolan är försämrat då skolan är uppbyggd utefter vad det bor för människor på området. Hon säger att hon, sonen och hennes man bara bor i området, men att de inte har någon annan anknytning till bostadsområdet. Familjen har sökt lägenhet i närheten av där sonen går i skolan och hon hoppas snart kunna flytta dit. Den skola sonen går i upplever hon som en skola med integration då det både finns svenska barn och invandrarbarn. Jag vill inte att min son ska gå i en skola som bara har invandrarbarn eller bara svenska barn. Jag vill att det ska finnas en balans av hur det ser ut här i Malmö (Linda) För Linda är integrationen i skolan viktigt. Hon vill att skolan där sonen går ska vara en avspegling av staden där det både finns elever med invandrarbakgrund och elever med svenskt bakgrund. Bunar (2001) menar precis som Linda att riktig integration bland elever i skolan sker då eleverna blandas. 4.3 Det sociala rummets betydelse för skolvalet Det sociala rummet kan beskrivas som en relationell modell för att exemplifiera sociala skillnader mellan individer med olika habitus (Bourdieu, 2004). I mina intervjuer framkom det att mina intervjupersoner intagit olika positioner i det sociala rummet och hade skilda habitus. Intervjupersonerna hade olika utbildningsbakgrund där visa var akademiker andra studerande och arbetssökande. De hade också olika etniska bakgrund, Bourdieu (2004) menar att både socialt ursprung och etniskt ursprung har avgörande inverkan på individens habitus. De tio intervjupersoner i min undersökning gemensamma nämnare är bostadsområdet. Trots att alla bor på samma ort tänker de olika kring skolvalet och detta kan bero på deras olika positioner i det sociala rummet. Det sociala rum kan kopplas till valet av skola då det blir tydligt i en fråga som skolvalet hur familjer som befinner sig i olika positioner i det sociala rummet förhåller sig och har olika förutsättningar att navigera i skolsystemet menar Bourdieu (2004). Bourdieu påpekar även att det med stor sannolikhet har olika inställning till skola och utbildning i allmänhet (Broady, 1985, Bourdie, 2004). Intervjupersonerna gjorde sina val av skola baserade ut efter deras habitus där en del såg bostadsorten som en trygg plats som låg nära hemmet där alla kände alla. Andra tyckte att bostadsorten inte kändes trygg, att nivån på skolan undervisning var låg och att detta påverkade barnen negativ i form av dåligt språk och 30

31 stökigt klimat. Bourdieu (2004) förklarar att logiken bakom individers handlande med hjälp av begreppet det praktiska förnuftet där den grundläggande tanken är att individer orienterar sig i det sociala rummet och handlar utifrån sin habitus i förhållande till det aktuella fältet. Mot bakgrund av detta är det möjligt att förklara hur individer som står inför samma situation kan handla på olika sätt samt hur olika de kan tolka sociala situationer och relationer. Mina Intervjupersonerna tolkade bostadsorten och bostadsortens skola på olika sätt. En av mina intervjupersoner pratar om bostadsorten och kopplar det till språkets betydelse: Området vi bor på där de flesta är ja, invandrare kanske det skulle vara bättre för barnen i skolan att ha flera svenska barn i skolan så det blir blandat (Lisa) Hon talar om hur det sociala rummets uppdelning har betydelse för skolan genom att påpeka att det skulle varit bättre för eleverna i Xskolan att ha flera svenska barn för att kunna få en mer integrerad barngrupp än en homogen bestående av enbart invandrarbarn. Det är flera av de intervjuade föräldrar som oroar sig för att som det ser ut på bostadsområdet reflekteras på skolan. Bourdieu (Broady, 1985) använder begreppet symbolisk kapital för att beskriva hur en persons tillgångar till exempel språkliga tillerkänns eller inte i en speciell grupp eller institution. Kulturell kapital är förbunden med samhällets dominerande grupper. Det kulturella kapitalet är en teori som gjort det möjligt att tydliggöra det socialt ojämna fördelade chanser att lyckas i exempelvis utbildningssystemet. Många av intervjupersonerna tror att det kulturella kapitalet kommer att stärkas om det skulle finnas fler svenska barn på området och som går på områdets skola då svenskan är den dominerande gruppen i samhälle och på det sättet kan en bättre investering göras på Xskolans utbildning och eleverna får då större utbyte av sitt kulturella kapital. 31