Likabehandlingsplan Källängens skola

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Källängens skola Ansvarig för planen Rektor Vår vision Ledningen för Källängens skola och all personal tar avstånd från alla tendenser till kränkningar, diskriminering och trakasserier. På Källängens skola råder nolltolerans mot kränkningar, diskriminering och trakasserier. All personal som arbetar inom skolan ska känna aktning för varje människas egenvärde och ha respekt för vår gemensamma miljö. De som verkar inom Källängens skola ska främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling mellan individer. Utgångspunkten för vårt arbete är den värdegrund som personal, elever och föräldrar tillsammans har beskrivit som trygghet, respekt, kunskap, livsglädje och socialkompetens. Alla har lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet, sexuell läggning eller ålder. "Alla elever är allas ansvar" Planen gäller till och med Elevernas delaktighet Eleverna har deltagit i arbetet med att upprätta och se över likabehandlingsplanen genom regelbundna planerade samtal under året vid kamratstödjarmöten och arbetslagsråd. Källängens skolas elever i årskurs 4, 6 och 7 har deltagit i skolans enkätundersökning på skolan med syfte att bland annat följa upp skolans likabehandlingsplan. Årskurs 5 och 8 har genomfört Lidingö stads brukarundersökning. Samtliga klasser har deltagit i kartläggning med hjälp av HUS-modellen (DO). Vårdnadshavarnas delaktighet Förra årets likabehandlingsplan utvärderades i Källängsrådet i form av en trygghetsvandring i skolans lokaler. Personalens delaktighet Likabehandlingsplanen har diskuterats i samtliga arbetslag på skolan. Skolans likabehandlingsgrupp har lärarrepresentanter från samtliga arbetslag och i gruppen ingår även kurator och fritidsledare. I likabehandlingsgruppens arbetsuppgifter ingår att följa upp och se över planen. Förankring av planen Likabehandlingsplanen görs känd och förankras hos eleverna av mentorerna vid läsårsstart. Dokumentet används som grund för kontinuerligt likabehandlingsarbete i klasserna. Planen görs känd och förankras hos personalen genom APT före fastställandet och därefter genom aktivt arbete i arbetslagen. Likabehandlingsplanen görs känd och förankras hos föräldrarna av klassernas mentorer på föräldramöten i början av läsåret. Planen diskuteras också på Källängsrådet.

2 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen ska utvärderas genom att ansvariga för respektive mål och åtgärd tar fram underlag som rapporteras till biträdande rektor elevhälsa. Blev detta gjort? Om ja, är vi nöjda med resultatet eller finns det något som vi skulle önskat hade gjorts annorlunda? Om nej, varför inte? Elever Genom en temadag kring värdegrunden då vi använder HUS-modellen för att kartlägga otrygga miljöer och risker för diskriminering och kränkande behandling. Genom diskussion med kamratstödjarna. Skolans elevenkät (år 4, 6 och 7) och stadens brukarenkät genomförs i år 5 och 8 i mars/april 2016 sammanställs inför utvärdering av läsårets plan. Med 9:orna kamratstödjare genomförs avslutningssamtal. Föräldrar Genom diskussion i Källängsrådet vt Personal/ledning Genom diskussion i arbetslagen under mars/april Genom diskussion i likabehandlingsgruppen under mars/april Genom diskussion i skolans ledningsgrupp under mars/april Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Källängens skola. Utgångspunkten för skolans agerande är den enskildes subjektiva upplevelse av vad som skett. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Varje elev har minst en ansvarig mentor vars uppgift är att följa elevernas sociala situation. Källängens skola har ett rastvaktssystem för elever i arbetslag 4 och 5, och i matsalen finns ett rullande system med matsalsvakter. Varje dag äter ca 20 lärare pedagogisk måltid tillsammans med eleverna. Då lärare förflyttar sig mellan skolans lektionssalar under skoldagen rör sig många vuxna bland eleverna. Elever i år 6-9 har en fritidsledare i skolans elevcafeteria. Detta tillsammans möjliggör för skolans uppsikt att ha uppsikt över eleverna utanför lektionstid. Detta bidrar till att skolan i ett tidigt skede kan upptäcka och agera om det finns elever som utsätts för trakasserier och kränkande behandling.

3 Skolan har kamratstödjarverksamhet som samarbetar med skolans likabehandlingsgrupp. Såväl elevhälsogruppen, som likabehandlingsgruppen och arbetslagen träffas regelbundet och uppmärksammar och följer upp elevers situation på skolan. All personal på Källängens skola ska uppmärksamma kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på kännetecken kan vara: Att en elev har svårigheter att hävda sig i kamratgruppen Att en elev verkar ledsen, olycklig eller håglös/passiv Att en elev har svårigheter att koncentrera sig Att en elev underpresterar Att en elev saknar vänner Att en elev skolkar eller har låg närvaro Att en elev mutar eller köper kompisar med pengar och saker Personal som elever och föräldrar kan vända sig till En elev som känner sig kränkt kan vända sig till vilken vuxen som helst på skolan. Alla elever på Källängens skola har en mentor som föräldrar i första hand ska vända sig till. Kontaktuppgifter till elevernas mentorer finns på skolans hemsida. Alla elever och föräldrar är även välkomna att kontakta: Biträdande rektor elevhälsa Kurator Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Utredande samtal med alla inblandade. Mentor informeras. Ansvarig att så sker: den medarbetare som får kännedom eller upptäcker händelsen. Dokumentation sker i Stadens blankett anmälan vid kännedom om upplevda kränkningar eller trakasserier som lämnas till biträdande rektor elevhälsa. 2. Muntlig information till arbetslagets representant i likabehandlingsgruppen. Ansvarig: samtalsledaren från punkt 1. Om fortsatta åtgärder behövs: 3. Vårdnadshavare kontaktas. Ansvarig: mentor 4. En handlingsplan med åtgärder för att få slut på kränkningar upprättas för var och en av de inblandade eleverna. Handlingsplanen delges berörd elev och vårdnadshavare. Ansvariga för att handlingsplan upprättas: biträdande rektor elevhälsa eller kurator. 5. Minst två uppföljande samtal ska genomföras med inblandade elever innan ärendet avslutas. Om kränkningar fortsätter måste alltid nya åtgärder planeras och vidtas i ny handlingsplan. Ansvarig: person som angetts i handlingsplanen. I varje enskilt fall ska det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter

4 såsom de sociala myndigheterna eller polisen. Vid allvarliga fall av trakasserier och/eller kränkande behandling kan det bli aktuellt med disciplinära åtgärder gentemot de elever som har utfört kränkningarna. Åtgärderna får dock inte strida mot bestämmelserna om disciplinära åtgärder i kapitel 5 i skollagen (2010:800). Disciplinära åtgärder får inte användas i bestraffningssyfte utan endast som stöd till den elev som är föremål för åtgärden. Åtgärderna får inte heller inskränka elevens rätt till utbildning. De åtgärder som vidtas ska vara rimliga i förhållande till syftet och till omständigheterna i den aktuella situationen. Exempel på tillåtna åtgärder i de obligatoriska skolformerna är tillfällig utvisning, kvarsittning, skriftlig varning, tillfällig omplacering och avstängning. Tillfällig omplacering bör bli aktuellt först när skolan har gjort en utredning och åtgärderna utifrån den inte haft någon effekt. Endast i akuta situationer kan ett undantag göras och en tillfällig omplacering kan genomföras utan utredning. Avstängning får endast ske i samband med mycket allvarliga situationer, t.ex. om det förekommit grovt våld så att skolan måste anmäla till polisen och arbetsmiljöverket. Avstängningen i de obligatoriska skolformerna får bara gälla så länge att skolan hinner utreda vilka andra åtgärder som kan behövas och får inte pågå längre än en vecka. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Den medarbetare på skolan som fått kännedom om att en elev blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt av en annan medarbetare på skolan ska omgående anmäla händelsen till skolans rektor. 2. Rektor kontaktar vårdnadshavarna senast dagen efter att anmälan nått rektor och erbjuder dem att tillsammans med sitt barn träffa rektor för ett samtal. Samtalet dokumenteras. 3. Rektor och ansvarig chef har samtal med den medarbetare som har utsatt eleven för diskriminering, kränkning eller trakasseri. Samtalet dokumenteras. Detta ska ske inom en vecka från det att händelsen blev känd. 4. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas och följs upp. Åtgärderna dokumenteras. Händelsen rapporteras till Lidingö stads HR-avdelning. 5. I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektor informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. 6. Innan ärendet avslutas följer rektor upp ärendet med elev och vårdnadshavare. 7. Ansvarig chef träffar regelbundet den medarbetare som kränkt eleven och följer upp ärendet.

5 Rutiner för uppföljning: Rutiner redovisas under rubrikerna ovan. Rutiner för dokumentation: Den person som har haft ett samtal, rörande en incident, med elev eller vårdnadshavare ansvarar för att dokumentera detta. Dokumentation av kränkningar mellan elever sker i Lidingö stads blankett anmälan vid kännedom om upplevda kränkningar eller trakasserier. All dokumentation samlas hos biträdande rektor elevhälsa. Ansvarsförhållande : Ansvarsfördelningen redovisas under rubrikerna ovan, samt i skolans delegationsordning som finns tillgänglig på skolans hemsida. Främjande insatser Främja skolans likabehandlingsarbete med avseende på kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Skolans mål är att all personal ska ha en gemensam bild av vad Källängens värdegrund innebär och ett gemensamt aktivt förhållningssätt. Detta följs upp genom arbetslagens verksamhetsplaner och av skolledningen regelbundet under läsåret. Insats Regelbundna diskussioner i arbetslagen om värdegrunden och hur den ska förverkligas. Alla lärare ska arbeta med gruppindelning och med genomtänkt placering av eleverna i klassrummet. Alla anställda ska enskilt reflektera över värdegrundsorden i relation till sitt arbete och omsätta dem i praktisk handling. Ansvarig: Rektor och undervisande lärare. Datum när det ska vara klart: Främja skolans likabehandlingsarbete Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Skolan ska ha ett fungerande elev- och föräldrainflytande. Vi ska bibehålla elevernas upplevelse av att bli lyssnade till av skolans personal. Detta följs upp i skolans systematiska kvalitetsarbete. Insats Fortsatt arbete med att utveckla arbetslagsråden och ett uppdrag att för varje arbetslagsråd att planera en aktivitets eller temadag. Källängsrådet arbetar kring olika teman som väljs i samråd med föräldrarepresentanterna. Ansvarig: Biträdande rektor och arbetslagsrådsansvariga

6 Datum när det ska vara klart: Främja skolans likabehandlingsarbete Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Att skapa traditioner för varje årskurs. Insats Varje arbetslag får i uppdrag att föreslå aktiviteter som har potential att utvecklas till traditioner i respektive årskurs och påbörja en plan. Förankring sker i skolledningsgruppen. Ansvarig: Arbetslagsledarna Datum när det ska vara klart: Främja skolans likabehandlingsarbete Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Att skapa ett faddersystem på Källängens skola. Insats Arbetslag 8 och 5 prövar en modell för fadderverksamheten. Ansvarig: Arbetslag 8 och 5 Datum när det ska vara klart: Kartläggning Metoder - Diskrimineringsombudsmannens Husmodell - Skolans egen enkätundersökning - Lidingö stads årliga brukarundersökning - Planerade samtal i kamratstödjargrupperna, i likabehandlingsgruppen. - uppföljning av inlämnade anmälan vid kännedom om upplevda kränkningar eller trakasserier Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning

7 Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna i årskurs 4, 6 och 7 har deltagit i skolans enkätundersökning. Alla klasser har arbetat med Diskrimineringsombudsmannens Husmodell. Representanter från likabehandlingsgruppen har genomfört samtal med kamratstödjarna i årskurs 6, 7 och 8. Eleverna i år 5 och 8 har deltagit i Lidingö stads brukarundersökning. Hur personalen har involverats i kartläggningen Arbetslagen har i det systematiska kvalitetsarbetet satt mål, skapat insatser och utvärderat dessa. De har planerat och genomfört värdegrundsdag i sina klasser. Personalen som ingår i Likabehandlingsgruppen har haft regelbundna samtal under läsåret. Resultat och analys I årets kartläggning och nulägesanalys framkom att: 82% av eleverna vet vem de ska vända sig till på skolan om de själva eller någon annan blir utsatt. 74 % av eleverna menar att vuxna inte alltid reagerar på ovårdat och respektlöst språk. I brukarundersökningen i år 5 och 8 menar drygt 80 % att vuxna aktivt motverkar att någon behandlas illa (86 % i åk 5 och 77 % i åk 8). Över 95 % anger att de känner sig trygga i skolan (95 % i åk 5 och 98 % i åk 8). Trots det efterlyser ett antal elever att fler vuxna ska röra sig bland eleverna på skolan. I skolans elevenkät uppger 7 % av eleverna att de utsatts för verbala kränkningar, vilket enligt enkäten är den vanligaste formen av mobbning och kränkande behandling. Fysiska kränkningar har knappt 3 % av eleverna utsatts för Knappt 6 % av eleverna har markerat att de upplever sig utsatta för utfrysning. Drygt 2 % anger att de utsatts för digitala kränkningar.. En av årskurserna står för hälften av alla rapporterade kränkningar. I brukarenkäten uppger 95 % av eleverna att de blir bra bemötta av vuxna i skolan. Majoriteten av de inlämnade incidentrapporterna från mellanstadiet handlar om fysiska kränkningar medan de från högstadiet handlar om verbala kränkningar. Sammanställning av kamratstödjarmöten och samtal i likabehandlingsgruppen stämmer ganska väl överens med den bilden. Kartläggningen med DO- husmodellen visar att korridorer, matsalen och idrottsens omklädningsrum är de platser där otryggheten känns störst. Krockarna mellan äldre och yngre elever i omklädningsrummet nämns inte i årets kartläggning. Analysen är att skolan upplevs som trygg av eleverna och att eleverna känner sig bra bemötta av vuxna i skolan. Det rapporteras fler fysiska kränkningar på mellanstadiet och fler verbala kräkningar på högstadiet. Utanförskap/utfrysning rapporteras från båda stadierna. Eftersom verbala kränkningar och utfrysning är de vanligaste formerna av kränkningar behöver vi ha fokus på dem. Det finns ett behov av att förfina kartläggningsmetoderna för att få bättre kunskap om var vi ska sätta in våra insatser.

8 Förebyggande åtgärder Att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Alla elever ska känna sig trygga på Källängens skola. Uppföljning i brukarenkäten, kartläggning i husmodell och skolans egen trivselenkät. Åtgärd - arbetslagen på mellanstadiet har ett rastvaktssystem under alla raster - matvärdar enligt schema vaktar under hela lunchtiden - arbetslagen ansvarar för att vuxna rör sig där elever finns - skolledningen arbetar med att alla vuxna ska känna sig trygga med och medvetna om vikten av att reagera på allt hårt språk och allt annat som kan uppfattas som kränkande - idrottslärarna uppdaterar alla klasser om vad som gäller kring ombytesschemat Motivera åtgärd Kartläggningen visar att eleverna efterlyser fler vuxna som rör sig i skolan. Det framkommer också att många vuxna inte alltid reagerar på respektlöst och ovårdat språk. I kartläggning med husmodellen nämns matsalen som en otrygg plats. I matsalen finns oro för att bli lämnad eller sittande ensam. Ansvarig: Skolledning, idrottslärare, arbetslagsledare. Datum när det ska vara klart: Att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Ingen elev ska behöva känna sig utanför eller bli utsatt för verbal kränkning under skoldagen. Uppföljning i brukarenkäten, kartläggning i husmodell och skolans egen trivselenkät. Åtgärd - mentorer hjälper elever att hitta strategier för att ingen av klassens elever blir lämnad sittandes ensam i matsalen - vi provar att ha årskurs 4 på ena sidan av matsalen och årskurs 5 på andra sidan för att underlätta för eleverna att hitta en trygg plats att sitta på tillsammans med kamrater - alla lärare ska aktivt arbeta med gruppindelning och med genomtänkt placering av eleverna i klassrummet - för att förfina kartläggningsmetoderna ska vi prova att använda de frågor som Skolverket använde vid sin utvärdering av metoder mot mobbning. Vi böjar med en pilotenkät för åk 5

9 Motivera åtgärd Vår kartläggning visar att vi behöver fånga upp elever som upplever utanförskap. Ansvarig: skolledningen Datum när det ska vara klart: Att motverka alla former av diskriminering samt trakasserier Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Upptäcka och motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling samt trakasserier bland eleverna. Uppföljning sker fortlöpande samt vid läsårets slut. Åtgärd Att skolan har en likabehandlingsgrupp. I likabehandlingsgruppen ingår lärarrepresentanter från varje arbetslag, kurator och fritidsledare. Gruppen samarbetar med skolans kamratstödjare med syfte att förhindra diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Att skolan har kamratstödjarverksamhet. Kamratstödjarna består av två representanter från varje klass, en pojke och en flicka. Kamratstödjarna samarbetar med skolans likabehandlingsgrupp med syfte att skapa en god skolmiljö där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Kamratstödjarnas uppdrag är bl.a. att förmedla stämningen på skolan och i klasserna. Motivera åtgärd Arbetet med likabehandlingsgrupp och kamratstödjarverksamhet har hittills fungerat bra och vi fortsätter därför med det arbetet. Ansvarig: kurator Datum när det ska vara klart likabehandlingsgrupp kamratstödjare Utvärdering av likabehandlingsplanen Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering av planen har gjorts i kamratstödjarmöten, Källängsråd, likabehandlingsgrupp, arbetslag, rektorsgruppen och genom intern enkät och brukarundersökning. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal, elever och vårdnadshavare har varit delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan.

10 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Fjolårets mål och resultatet av utvärderingen av målen. Främjande insatser Mål 1 Skolans mål är att alla personal ska ha en gemensam bild av vad Källängens värdegrund innebär. Utvärdering/slutsats: Det är ett arbete som ständigt måste pågå. Våra värdegrundsord som utgångspunkt för arbetet är tämligen väl kända, men vi behöver diskutera innebörden fortsättningsvis också. Mål 2 Målet är att skolan ska ha ett fungerande elev-, föräldra- och personalinflytande. Detta följs upp i skolans systematiska kvalitetsarbete. Utvärdering/slutsats De arbetslagsråd som fått besök (åk 5, 7 och 8) har främst uttryckt önskemål om att ha inflytande över den fysiska miljöns utformning, lekredskap på skolgården och tillgång till bollar etc. De vill också ha inflytande över vad de ska göra på temadagar. I brukarenkäten framkommer att vi i stor utsträckning tar hänsyn till elevernas åsikter (något bättre än i Staden som helhet) medan de i något lägre utsträckning än Stadens som helhet upplever att de kan välja sätt att arbeta. Slutsatsen är att skolans formella elevinflytande inte är särskilt välutvecklat men att eleverna i hög grad tycker att de blir lyssnande till. De frågor där man vill ha inflytande är de som ligger nära elevernas vardag. Källängsrådet, med föräldrarepresentanter från varje klass, har varit relativt välbesökt. Vi har haft olika teman som innehåll under året, bl.a. läxor, studiero och diskussioner kring smal norm. Mål 3 Att skapa traditioner för varje årskurs. Utvärdering/slutsats: Arbetet har påbörjats med en inventering av aktiviteter som genomförs i arbetslagen. Förebyggande insatser Mål 1 Alla elever på skolan har kännedom om att skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utvärdering/slutsats: Endast 81% av eleverna i åk 4, 6 och 7 känner till likabehandlingsplanen (13/14: 91%). Det är framför allt är åk 4 som inte känner till planen (38 av 108 elever). Mål 2 Husmodellen ska användas på ett likvärdigt sätt i samtliga klasser. Utvärdering/slutsats: Utifrån resultatsammanställningen verkar likvärdigheten i genomförande fortfarande vara

11 bristfällig. Det är svårt att skilja mellan vad som har hänt/riskerar att hända och vad som skulle kunna hända. Mål 3 Alla elever känner sig trygga på skolan och inga kränkningar förekommer. Utvärdering/slutsats Eleverna i åk 5 och 8 har svarat på frågan jag känner mig trygg i skolan i brukarenkäten. 95% av eleverna i åk 5 svarar att de känner sig trygga (2014: 92%). I åk 8 känner sig 98% trygga (2014: 90%). I vår egen enkät svarar 20 % av eleverna i åk 4, 6 och 7 att de blivit utsatta för mobbning eller kränkande behandling. I åk 8, brukarenkäten, svarar 22 % att de blivit mobbade/kränkta (2014: 20 %), medan 24 % av åk 5 svarade att de blivit kränkta/mobbade (2014: 18 %) Våra resultat ligger i nivå med Lidingö stads siffror, och ganska stabilt från år till år. I vår egen undersökning är det verbala kränkningar som uppges vara den vanligaste typen av kränkning. Mål 4 Upptäcka och motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling samt trakasserier bland eleverna. Utvärdering/slutsats Bara en liten del av de kränkningar som uppges i enkäterna kommer likabehandlingsgruppen eller andra vuxna till kännedom. Det vi upptäcker arbetar vi med och följer upp. Vi behöver gå vidare med definitioner, ta reda på vad eleverna svarar på och vilka frågor vi ska ställa för att ringa in problematiken.