Nationellt kvalitetsregister för habilitering, NKR14-175

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationellt kvalitetsregister för habilitering, NKR14-175"

Transkript

1 Nationellt kvalitetsregister för habilitering, NKR Nationellt kvalitetsregister för habilitering Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Det finns i Sverige ca barn och ungdomar med varaktiga funktionsnedsättningar som årligen har insatser från habiliteringsklinik och många följs till vuxen ålder. Målgrupperna utgörs av personer med rörelsehinder, utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd. ADHD, språkstörning, syn- och hörselnedsättn. samt medicinska tilläggsproblem är vanligt. Barn med funktionsnedsättning har begränsad autonomi och stort ansvar vilar på föräldrar och professionella att prioritera åtgärder utifrån individens behov. Målgrupperna utgör riskgrupper för psykisk ohälsa och beskrivs i folkhälsoinstitutets rapport som grupper som lider av "onödig ohälsa". Det är därför av stor vikt att habiliteringsinsatser utvärderas inte minst mot bakgrund av att kunskapen om naturalförlopp för hälsa och utveckling samt effekt av habiliterande åtgärder är bristfällig. Övergripande syfte för HabQ är att säkra god kvalitet i habiliteringsverksamheten genom att bidra till ökad kunskap om naturalförlopp avseende hälso- och funktionsutveckling samt att utvärdera metoder och samtidigt följa hur dessa metoder implementeras. Registret innefattar idag barn med Cerebral Pares (sedan 2005), autism (sedan 2011) och från 2013 alla barn/ungdomar och från 2014 även vuxna med måttliga till svåra funktionsnedsättningar. Systematiska litteraturgranskningar, sk EBH-arbeten (evidensbaserad habilitering), ligger till grund för Föreningen Sveriges Habiliteringschefers nationella riktlinjer "Kvalitetsindikatorer för god vård inom habilitering". Dessa utgör rekommendationer för åtgärder och registret kommer att bidra till en fortsatt utvärdering av dessa. Viktiga processmått Andel barn som får en samlad multiprofessionell hälso- och funktionsbedömning enligt vårdprogram Andel upprättade habiliteringsplaner vilka metoder används vid utredning när diagnosen autism ställs? Ålder på barnet vid diagnos? Utvärdering och implementering av FSH:s nationella riktlinjer ang föräldrastöd samt för Mångsidiga Intensiva Insatser(MII) vid autism m fl. Viktiga resultatmått Hälsorelaterad livskvalitet Upplevd kvalitet i verksamheten (patientnöjdhet) Grad av föräldra- och syskonstress Adaptiva förmågor hos barnet - kommunikation, vardagliga och sociala färdigheter Nutrition, sömn, blås-, tarmfunktion Grovmotorisk funktion Registret startade 2005 som regionalt register i sydöstra sjukvårdsregionen. Senare tillkom även Uppsala län. Alla 4 landstingens 13 hab.enheter deltar. Under 2013 har 15 nya landsting anslutit sig varav 3 har påbörjat registrering.täckningsgraden kan endast beräknas för cp och uppgår till 77% av barn med cp som enheterna har

2 kontakt med. Från 2012 sker återkoppling on-line i och med att registret nu är helt webbaserat. Antal och andel barn som ingår per landsting kan visas i realtid. Ett viktigt resultat som registret bidragit med är kunskapen om att smärta är vanligt förekommande. Arbete pågår med att mäta och förebygga smärta och att medvetandegöra omgivningen Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad Registret uppfyller minst kriterienivå 3. Färdig möjlighet för registrering/datainsamling finns sedan Sedan 2012 sker on-line-registrering med återkoppling i realtid till verksamheterna. Funktioner finns för att ta ut statistik centralt för statistisk analys och återkoppling till deltagande enheter, sedan 2006 har återrapportering skett 1ggr/år med öppen redovisning på landstingsnivå i årsrapport på registrets hemsida. I och med att registret nu är IT-baserat och stöd och kompetens finns på registerplattformen Compos kan återföring ske on-line. Koppling till och samarbete med Nationellt Kvalitetsregister för barn med kroniska sjukdomat NKR och registercentrum SydOst (RCSO) och Stockholm (QRC) ger utökade möjligheter att analysera data för förbättrad och kvalitetssäkrad återkoppling till rapporterande habiliteringsenheter. Registret har också tillgång till statistiker på Linköpings Universitet. Även om återkoppling kan ske on-line planeras fortsatt sammanställning av analyserade data för jämförelse i årliga rapporter. Återkoppling till verksamheterna förväntas stödja förbättringsarbeten kopplade till evidensbaserade riktlinjer. Registret är en sammanslagning av två registersatsningar - HEFa (Nat kval reg för habilitering nr 175) och Evidensbaserad Habilitering som är ett initiativ Föreningen Sveriges Habilteringschefer (FSH). I och med förankringen i FSH har den nationell implementering av HabQ tagit rejäl fart under FSH och Linköpings universitet har utformat registret enligt nationella standarder. FSH har formulerat evidensbaserade riktlinjer som "Kvalitetsindikatorer för god vård inom habilitering" och ett av registrets viktigaste syften är att följa hur dessa implementeras i verksamheterna ute i landet. Registret följer även upp hälsa, funktion med självskattade (PROM) och kliniska resultatmått inom ICF:s olika komponenter liksom föräldrars upplevelse av kvalitet (PREM). Möjlighet finns för föräldrar och barn/ungdomar att själva registrera svar direkt i datorn sk PER funktion. Informationsöverföring mellan IT journal och register förväntas öka möjligheter för att följa upp åtgärder och processmått. HabQ samarbetar med brukarorganisationen CP Norden tillsammans med CPUP för att säkra uppföljning av kognition för barn med CP. Brukarföreningar FUB, RBU, Föreningen Autism/Asperger och Riksföreningen Attention ingår i styrgruppen för registret. Styrgruppen möts 2ggr/å. Personuppgiftsansvarig myndighet finns. HabQ är delregister i Nat.kval.reg för Barn med kroniska sjd NKR med stöd av Svenska Barnläkarföreningen och Svensk Barnsjuksköterskeförening. I kommentarer till föregående års ansökan angavs att det finns en begränsad validering av ingångsdiagnoserna. Diagnoserna sätts i enlighet med gängse diagnosmanualer och riktlinjer av barnneurolog tillsammans med tvärprofessionella habiliteringsteam och förutsätts vara valida. Den geografiska spridningen har ökat och fler diagnosgrupper kommer att ingå. Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Implementeringsresor för uppstart med registret har genomförts till, Norrbottens-, Västerbottens-, Västernorrlands-, Dalarnas-, Gävleborgs-, Örebro-, Västmanlands- och Södermanlands läns landsting. Resor till Värmland och Skåne

3 är inplanerade. Antalet landsting vars habiliteringskliniker registrerar i HabQ har ökat från 4 till 7 och fler kommer att ansluta under hösten Totalt 15 landsting har visat aktivt intresse och ytterligare kliniker har tagit kontakt. Antal registreringar ökar stadigt och andel barn med cp som finns i registret motsvarar förväntad prevalens i Östergötland där registreringen av barn med cp startade För barn med autism kan förväntad täckningsgrad inte bedömas förrän 2015 tidigast. Antalet registreringar har fördubblats redan i sept 2013 jmf med under hela Dynamiska rapporter för aktivitet och täckningsgrad i registret finns on-line. PER funktion för patientens egen rapportering av upplevd kvalitet i habiliteringen och om habiliteringen upplevs familjebaserad har tagits i bruk. Föräldrastödsuppföljningen enligt FSHs evidensbaserade nationella riktlinjer för föräldrastöd till familjer med barn med funktionsnedsättningar har implementerats i både tidigare och nya HabQ-verksamheter och registreringen påbörjats. Kognitionsuppföljningen för barn med Cerebral Pares har samordnats med CPUP i syfte att övermappning mellan register ska kunna ske för gemensamma variabler. CPOP Norge, Danmark och Island kommer att använda samma variabler. Nya process- och resultatmått har tagits fram för uppföljning av barn i skolåldern med autism. Implementering i verksamheterna sker från Ett förbättringsprojekt är patientmedverkanprojektet SKL Dnr:13/1713. Projektet har påbörjats och är ett samarbete mellan HabQ och Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) i syfte att få synpunkter på viktiga utdata från registret på gruppnivå ur ett närståendeperspektiv och för att utverka former för hur utdata kan presenteras på ett tydligt sätt för närstående. Ett annat förbättringsprojekt som startats är kartläggning av smärtomhändertagande utifrån ett interprofessionellt arbetssätt för barn med CP 6-18år. Projektet genomförs på landstingets habilitering i Linköping och syftar till att utveckla strategier för systematisk smärtomhändertagande inom habilitering. (Etikansökan för smärtomhändertagande epn dnr nr 2013/137-31) Förslag till variabler för gemensam registrering av familjesituation har tagits fram i samarbete med Nationellt kvalitetsregister för barn med kroniska sjukdomar NKR nr 133. Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Fortsatt arbete med spridning till för fullständig nationell täckning med målet att minst fördubbla antalet registrerande enheter under Påbörja ett systematiskt arbete med att med ledning av resultat från årsrapporten definiera förbättringsområden och i dialog med verksamhetscheferna initiera förbättringsprojekt. Fortsatta kontakter med chefer för syn- och hörselhabiliteringar med sikt att bredda registret till att omfatta även dessa verksamheters målgrupper. Implementering i verksamheterna vad gäller registrering av framtagna process- och resultatmått för uppföljning av barn i skolåldern med autism. Utifrån de evidensarbeten som tagits fram genom Föreningen Sveriges Habiliteringschefer planeras arbete för att ta fram process och resultatmått och förbereda on-line-registrering för

4 - insatser vid autismspektrum tillstånd hos vuxna. - kognitivt stöd till barn, ungdomar och vuxna med kognitiva nedsättningar. Identifiera fler evidensbaserade metoder för stöd, behandling och kartläggning inom habiliteringens område som t.ex. Intensivträningsmetoder för barn med cerebral pares. Utveckla dynamiska diagram på gruppnivå för autism, CP och föräldrastöd. Arbeta fram förslag på delrapporter utifrån verksamheters behov. Bredda styrgrupp med representant för Svensk Neuropediatrisk förening. Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Nej Beskriv aktiviteterna samt resultat Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationellt kvalitetsregister för habilitering Registrets kortnamn HabQ Nummer 175 Startår 2005 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Ja Epost till registret Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Landstinget i Östergötland Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Lars- Åke Pettersson Certifieringsnivå K Kategori Obstetrik och barn Kontaktperson Pia Ödman Telefon till extra kontaktperson Epost till extra kontaktperson Kontaktuppgifter Förnamn Gunilla Efternamn Rydberg Telefonnummer (inklusive riktnummer) E-post Sjukhus/Vårdcentral Länssjukhuset Ryhov Arbetsplats Habiliteringscentrum Adress Hus M4 Postnummer Stad Jönköping

5 Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Vid införandet av Lag om stöd och service (LSS) bedömdes ca 1,5 % av befolkningen ha ett stort och varaktigt funktionshinder och vara i behov av omfattande stöd. Landstingens samordnade specialiststöd för dessa bedrivs inom habiliterinskliniker och omfattar även personer med måttliga funktionsnedsättningar. Drygt 2% av barnen i en årskull beräknas ha funktionsnedsättning med behov av habiliteringsinsatser. Andelen varierar mellan 1,6-3,5% enl uppgifter i NYSAM. Det totala antalet barn och ungdomar med habiliteringsinsats under 2012 uppskattas till ca (beräknat via NYSAM för de 17 ingående landstingen). Från 2014 ska alla nya barn och ungdomar med habiliteringsinsats i aktuella landsting kunna finnas med i HabQ. Hittills ingår barn med cerebral pares med prevalensen per 1000 (Himmelmann K et al 2005) och autism med prevalensen ca 3-6/1000 födda (Rutter M 2005). Antalet personer med funktionsnedsättning är relativt konstant men det sker förändringar inom gruppe Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Genom Nysam anges personalkostnad per brukare som för barn- och ungdomshabilitering år 2012 var kr och för vuxenhabilitering kr i de deltagande landstingen. Antal brukare var per 1000 inv 0-17 år och 2-7,5 per 1000 inv över 18 år. Därutöver tillkommer kostnader för läkemedel, hjälpmedel, lokaler, utrustning etc. Den totala kostnaden är svår att få fram. En mindre grupp har mycket omfattande behov av specialistsjukvård t.ex ortopediska operationer, nutrition, andningsstöd, psykiatrisk behandling mm. Samhällskostnader i form av LSS-insatser, resurser i skolan, bidrag från försäkringskassan mm tillkommer för de som har stora funktionsnedsättningar. En god habilitering förväntas bidra till att personerna som omfattas får en förbättrad hälsa och ökad självständighet och därmed förväntas samhälls- och sjukvårdskostnader kunna minska. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja Tidig upptäckt är viktig för att barn med funktionsnedsättningar och anhöriga ska få rätt hjälp i rätt tid. BVC och skolans elevvård ansvarar för upptäckt och stöd på basnivå. Barnmedicinska mottagningar gör ofta en första utredning. Skolan ansvarar för specialpedagogiskt stöd. Många barn och vuxna med komplicerade medicinska tillstånd har återkommande vårdbehov på sjukhusens specialistkliniker. Det kan gälla ortopediska insatser. Syn- och hörselnedsättningar samt olika odontologiska problem är vanligare än i befolkningen i allmänhet vilket ger behov av insatser från tandvård och syn- och hörselvård. Psykiatriska tillstånd är vanliga i gruppen och barn- och vuxenpsykiatriska kliniker är viktiga aktörer. Primärvården ansvarar för förstalinjeinsatser och kommunen för vardagshabilitering. Enl HSL har landstinget ansvar att erbjuda habilitering på specialistnivå som innefattar psykologiska, sociala, medicinska, tekniska och pedagogiska insatser vilka ges via tvärprofessionella team. De utgör ett komplement till övrigt samhällsstöd. Habiliteringsplanen beskriver individens behov och de insatser som görs. Personer med funktionsnedsättning har ofta livslånga habiliteringsbehov och insatser syftar till att förebygga komplikationer,

6 bibehålla hälsa, ge ökad aktivitetsförmåga och god livskvalitet och sker genom direkta behandlingsinsatser, stöd till personen själv och nätverket samt anpassningar i miljön. Information om funktionsnedsättningen och om övrigt samhällstöd ges. Förutom habiliteringsinsatser ansvarar vissa habiliterinsenheter även för utredning och diagnostik av funktionsnedsättning via ett multiprofessionellt team och innefattar psykologisk, social, medicinsk och pedagogisk kartläggning. Registret avser att följa barn, ungdomar och vuxna med f-nedsättningar, främst rörelsehinder, utvecklingsstörning och autism oavsett orsaksdiagnos. Syftet är att följa funktionsutveckling, effekter av insatser och livskvalitet från det att diagnosen ställs till vuxen åld Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Funktionsnedsättningar utgör ett allvarligt problem för både individ och samhälle. Personer med f-nedsättningar utgör riskgrupper för psykisk ohälsa och beskrivs även i folkhälsoinstitutets rapport som grupper som lider av "onödig ohälsa". RRV påtalar i en rapport 2011:17 att ohälsan hos familjer med barn med f-hinder ökar. Tillgången till studier om naturalförlopp för hälsa och utveckling samt effekt av olika åtgärder är bristfällig. För CP finns referensvärden för grovmotorisk utveckling (www.canchild.ca) vilket visar på om förväntad utveckling uppnås. Naturalförlopp utifrån andra dimensioner av funktion saknas vid CP och saknas helt för autism. Det finns inte heller någon omfattande forskning som uppfyller kriterierna för god evidens för de metoder som används inom habilitering utan val av insatser bygger främst på erfarenhet och tradition. Det finns således ett behov av att beskriva, jämföra och utveckla insatserna för personer med f-nedsättning för att på sikt kunna erbjuda mer effektiva insatser och större enhetlighet över landet. Det behövs även mer kunskap om subgruppers olika behov. Systematiska litteraturgranskningar, sk EBH-arbeten (evidensbaserad habilitering), ligger till grund för Föreningen Sveriges habiliteringschefers nationella riktlinjer "Kvalitetsindikatorer för god vård..." Dessa utgör rekommendationer för åtgärder inom habiliteringen. Resultat som presenteras i HabQ ger möjlighet för jämförelser mellan grupper och kommer att ge information om effekter av habiliteringsinsatser. Registret förväntas på sikt underlätta ställningstaganden om olika åtgärders nytta och underlätta prioriteringar. Det ger också möjlighet att kunna identifiera avvikelser på individ och gruppnivå som kan ligga till grund för förbättringsarbeten. Det kommer framöver att bli möjligt att följa personerna upp till vuxen ålder och ny kunskap kan därmed bidra till förbättring av insatser som underlättar hälsa och delaktighet för vuxna med medfödda funktionsnedsätt Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Syftet med HabQ är att följa upp kvalitet i habiliteringsinsatser riktade till barn, unga och vuxna med funktionsnedsättningar. I HabQ är hälso- och funktionsmått valda utifrån att de för individen är viktiga mått på hälsa, process och effekt av insatser och är tänkta att bidra till att professionella, personen och närstående ska få värdefull information som utgångspunkt för habiliteringsplanen. Nya delar i registret utvecklas i syfte att följa upp rekommenderade och evidensbaserade behandlingsmetoder (www.liu.se/habq). Resultaten från HabQ bildar också underlag för verksamhetsuppföljning. Genom jämförelser mellan län och verksamheter kan skillnader i hälsa, funktion, stödinsatser och bristande måluppfyllelse identifieras. Information och kunskap ska leda till att behov av förbättrande åtgärder lyfts fram, granskas och värderas.

7 Syftet med registret är: - att bidra till utvecklingen av kunskapsbaserade, ändamålsenliga och patientfokuserade multiprofessionella insatser för personer med funktionsnedsättningar - att en systematisk dokumentation görs av habiliteringsåtgärder och resultat som grund för förbättring av verksamhet och metoder - att genom den strukturerade kvalitetsuppföljningen synliggöra eventuella brister i habiliteringsinsatserna och bidra till kontinuerliga kvalitetsförbättringar som kommer barn och familjer till godo. - att bidra till att alla personer med funktionsnedsättning erbjuds en samlad tvärprofessionell uppföljning och att informationen från kartläggningen utgör en del av dialogen mellan professionella, patient och närstående kring kliniska beslut och habiliteringsplanering - att följa upp om rekommenderade evidensbaserade åtgärder erbjuds och resultat av dessa insatser på patienternas hälsa och funktion samt upplevelse av kvalitet i verksamheten. - att följa upp i vilken mån närstående erbjuds bas- och vid behov fördjupad föräldrautbildning - att följa upp i vilken mån barn med autism och deras närstående erhåller utredning och tidiga strukturerade mångsidiga intensiva insatser (MII) enligt nationella rekommendationer ( ref) - att kunna beskriva hälso- och funktionsutveckling hos personer med olika typer av funktionsnedsättningar - att den strukturerade kvalitetsuppföljningen ska ge underlag för framtida gemensamma större analyser och forskningsprojekt. - att patienter och professionella får tillgång till information och kunskap om den egna habiliteringsverksamheten i förhållande till andra verksamheter. - Hur: Systematisk uppföljning av hälso- och funktionstillstånd, upplevd kvalitet och evidensbaserade åtgärder för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättningar skapar underlag för statistiska analyser på gruppnivå för ökad kunskap om naturalförlopp och mervärde av insatta åtgärder. Resultat som avvikelser från referensvärden, uppställda målnivåer eller synliggörande av skillnader mellan grupper, inom grupper över tid etc används för att identifiera och prioritera förbättringsarbeten och viktiga forskningsfrågor. Olika mått har valts för att resultaten ska reflektera både personens, den närståendes och den professionelles perspektiv. På individnivå bidrar registret till en systematisk samlad tvärprofessionell habiliteringsuppföljning för barnet. Via arbetet med registret sprids och tillämpas riktlinjer och rekommenderade utrednings-, bedömnings-, utvärderingsmetoder samt behandlingsåtgärder. It-verktyget Compos bidrar till rapporter i realtid på individnivå samt data på gruppnivå kan beställas beroende av verksamheternas önskemål. IT-verktyget har en PER-funktion dvs barn och förälder kan från 2013 rapportera från dator i väntrum, hemmet eller I-phone. Säkerhetslösningar har utvecklats. Beskriv avgränsning till närliggande register CPUP är ett samarbetsprojekt mellan barnortopedi och habilitering där barn med CP erbjuds en kontinuerlig uppföljning av grov- och finmotorisk funktion samt medicinska resultat motsvarande kroppsfunktion och aktivitet enl. ICF. HabQ är utvecklat för att följa andra aspekter av hälsa, funktion och delaktighet hos personer med CP liksom för andra grupper av personer med f-nedsättning. På sikt kommer alla brukare följas upp och resultat utvärderas även avseende effekt av åtgärder och upplevelse av kvalitet i verksamheten. Utfallsmåtten för barn med CP har valts för att inte vara överlappande med CPUP utan är företrädesvis inom komponenten aktivitet och delaktighet enl ICF och berör grovmotorisk kapacitet, ADL, kommunikation-, tal- och ätförmåga, kognitiv och adaptiv förmåga.

8 Flera kvalitetsregister för personer med neurologiska tillstånd som resulterar i f-nedsättningar och med delvis liknande design som CPUP är på väg. Det gäller t.ex.muskelsjukdomar och ryggmärgsbråck hos barn och vuxna men även t.ex.stroke hos barn. I dessa register ligger fokus på att följa och begränsa effekterna av olika medicinska komplikationer som kan uppträda under uppväxten. Dessa behöver kompletteras med en uppföljning av aktivitetsoch delaktighetsperspektiv, livskvalitet samt upplevd kvalitet i de insatser som ges. HabQ deltar också samarbetet i Svenska barn- och vuxenregistret där målet är att skapa en gemensam barnregisterplattform för olika barn- och habiliteringsregister där generiska data kan samlas in i gemensamma moduler i plattformen medan mera sjukdomsspecifika data för de olika ingående registren registreras genom att patientens diagnos styr vilket register som aktualiseras via en gemensam registerportal. 6 register är i skarp drift. Via den gemensamma plattformen skall också kommunikation av data kunna ske med redan befintliga pediatriska register och journalsystem. Koppling till vuxenregister för respektive patientgrupp underlättas genom den gemensamma plattformen. Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? Samverkan sker med andra register genom att registerplattformen (Compos - Carmona AB) för "Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar med kroniska sjukdomar" NKR , utgör gemensam IT-plattform för Sv Barnreuma-, Barnnjur-, HabQ, Cystisk Fibros-, RMMS(metabola sjd) o BHVQ registren( barnhälsovård). I nuläget 6 register som därmed kan dela generiska data och gemensam funktionalitet vilket höjer såväl kvalitet som kostnadseffektivitet. På plattformen finns även Svenska reumatologiregistret och MS registret vilket underlättar för gemensam uppbyggnad/ analys av data och överföring vid övergång till dessa vuxenregister. Register för barn med kroniska sjukdomar har också initierat o genomfört ett arbete med översyn av befintliga livskvalitetinstrument för att finna gemensamma sådana för de ingående registren (Hälsohögskolan i Jönköping, Christina Peterson). Utvecklingsarbete har inletts för att skapa moduler för Disabkids och Kidscreen på den gemensamma plattformen. Senare planeras även detta ske för EQ-5D-Y. Samverkan angående förbättringsarbete sker med Futurum, Jönköping Academy, Prof. Boel Andersson-Gäre. Per Lewander har varit adjungerad till styrgruppen under utvecklingsarbetet av Narkolepsiregistret o ingår i styrgruppen för utveckling av register för Neurodevelopmental disorders bland barn o ungdomar. En samarbetsgrupp för kvalitetsregister inom Pediatrik o Habilitering är etablerad med stöd av Barnläkarföreningen, Barnsjuksköterskeföreningen och Sveriges Habiliteringschefers förening, sammankallande Per Lewander (registerhållare för Nationellt kvalitetsregister för barn med kroniska sjukdomar, NKR ). I denna samarbetsgrupp ingår samtliga ovannämnda registergrupper samt Swedcon, Boris, CPUP,MMCUP, Barncancer-, Barndiabetes- och Tillväxthormonregistren. Syftet med samarbetet mellan dessa register är att dra lärdom av varandras erfarenheter o kunskaper som kvalitetsregister och möjliggöra länkning via en registerportal till de gemensamma generiska modulerna. Barnregistret har en potentiell användning för andra patientgrupper inom barnmedicin till små tilläggskostnader jämfört med utveckling av nya registerplattformar. Utveckling av varje diagnosspecifikt register behöver dock fortsättningsvis sin egen tvärprofessionella styrgrupp med specialister som analyserar data, sammanställer årsrapporter etc. En vision är ett samlat barnregister med generiska data där diagnos styr vilket register som aktualiseras integrerat i befintliga journalsystem. Detta arbete ser vi också som en början till en mer strukturerad journal. Registerhållare för CPUP, MMCUP och HabQ har träffas regelbundet för att få tillstånd en aktiv samverkan och överenskommelse omkring gemensamma och registerspecifika variabler. Onödig dubbelrapportering ska om möjligt förhindras. En jämförelse av antalet överlappande variabler för CPUP och HabQ har genomförts. Under 2013 har CPUP, CPOP Norge, Danmark och Island breddat CP uppföljning med data för kognition och i detta arbete har HabQ deltagit med resultat att kognitionsuppföljningen är gemensam i registren. Planen är att utöka samarbetet till andra register där barn och vuxna med funktionsnedsättningar utgör målgrupp.

9 Beskriv även annan relevant samverkan Föreningen Sveriges habiliteringschefer är en aktiv samverkanspart med representation i styrgrupp och arbetsgrupp. Föreningen har initierat och driver arbetet med att ta fram kvalitetsindikatorer för God vård inom habilitering vilket ligger till grund för åtgärdsuppföljningen i HabQ.Åtgärdsuppföljningen tar sin utgångspunkt i det arbete som föreningen driver för att evidensbasera åtgärder inom habiliteringen,se Utvecklingen av registret förankras vid föreningens årsmöten. Samverkan med relevanta brukarorganistioner sker genom att dessa är representerade i styrgruppen. Samverkan sker med RBU i förbättringsprojekt om patientmedverkan. Samverkan med Svensk neuropediatrisk förening har initierats för att få till stöd för en samverkan kring utvecklingen av nya kvalitetsregister för barn med neurologiska tillstånd med redan existerande register som HabQ och CPUP. Behovet av att samordna och samverka om t.ex. generiska mått är stort för att underlätta för både barn, föräldrar och personal enl tidigare beskrivning. Initiativ har tagits för en samverkan med Föreningen Sveriges Hörselchefer och cheferna för svriges syncentraler med sikte på att registret även ska omfatta målgrupperna för hörselhabilitering och syncentraler. Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Nej Nej Kontakt tagen Faktisk anslutning/samverkan Nej Faktisk anslutning/samverkan Nej Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC Stöds av Kvalitetsregister Stockholm (SRQ), en fortsättning på KUR-proj. (Klinisk Utveckling via Register startat av Delegationen för Samverkan, Klinisk Forskningen vid Näringsdep). SRQ är tillgänglig för Kvalitetsregister för barn och ungdomar med kroniska sjd, Svenska MS-registret, reuma-kirurgiregistret mfl. SRQ utvecklar kompetensstöd för samverkan mellan vård, forskning och industri. SRQ är en gemensam satsning av Stockholms läns landsting (SLL) och Karolinska institutet med tre uppgifter: 1.kompetenscentrum, 2. juridik, IT-säkerhet, 3. Utveck.- och forskningscentrum för register oc forskare. Ett första möte har skett med RC Sydost med säte i Jönköping/Linköping för stöd i förbättrinsgarbete samt juridiska frågor. Samverkan sker med båda dessa registercentrum också via samverkan i Nationellt kvalitetsregister för barn med kroniska sjukdomar. Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Nej Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling)

10 Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Gunilla Rydberg Leg läkare Habiliteringscentrum, Ryhov Överläkare i barnneurologi och habilitering Pia Ödman Leg sjukgymn, med dr Linköpings universitet/imh avd sjukgymnastil Lektor sjukgymn Linköping Britt-Mari Ekholm Leg sjukgymnast Linköpings universitet/imh avd sjukgymnastil Sjukgymnast Britt Nilsson Leg sjuksk Habilitering Norrköping Verksamhetschef Carina Folkesson Master of science Habiliteringscentrum Västerbottens läns landst Utvecklingschef Anna Kågesson Leg sjukgymn Habilitering Vänersborg Verksamhetschef Tina Granat Fil.lic. leg psykolog Habilitering och Hjälpmedel Landstinget Uppsala län Psykolog Lena Sagström Pedagog Habilitering Uppsala Verksamhetschef Maja Gilbert Leg sjukgymnast Åsa Hedberg Leg sjukg, med dr Cecilia Casparsson Bengtsson Leg sjukgymnast Marie Matérne Socionom (magister) Habiliteringen Dalarna RBU Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungodmar Handikappcentrum Västmanland Habilitering, Örebro läns landstng Verksamhetschef FoU-ansvarig Utvecklingschef Verksamhetsutvecklare/doktorand Urban Leijon Leg läkare Riksförbundet Attention, repr Läkarkonsult i barnneurologi och habilitering Ingrid Hult Leg psykolog Habilitering Kalmar Verksamhetschef Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister I styrgruppen finns kompetens genom Professor Birgitta Öberg med mångårig erfarenhet av kvalitetsutvecklingsfrågor och utvärderingsmetodik av hälso- och sjukvård. Utvecklingsansvarig Pia Ödman har drivit projektet tillsammans med styrgrupp och koordinatorsgrupp sedan start 2003 och har därigenom kunskap om kvalitetsregister arbete såväl implementering i verksamheten som analys och återkoppling. Ytterligare 5 pers i styrgruppen har funnits med i utvecklingen av HEFa och i övergången till HabQ. Förbättringsmetodik I kopplingen till RC Sydost o Svenska barn och vuxen reg. finns kompetens i förbättringsmetodik hos bl.a. professor Boel Andersson-Gäre, Jönköping Academy m koppling till Qulturum/Futurum, Jönköpings läns landsting samt registerhållare Per Lewander. I styrgrupp för HabQ ingår Prof Birgitta Öberg och Pia Ödman har nära kontakt med Nationellt resurscentrum för PROM (patient-reported outcome measures) inom kvalitetsregister Biostatisk och epidemiologi Till avdelningen sjukgymnastik på Linköpings universitet finns en statistiker Henrik Magnusson. I och med koppling till registercentra(framförallt Stockholm) kan ytterligare kompetens knytas till registret. Relevanta kliniska ämnen Styrgruppen utgörs av personer med lång klinisk erfarenhet av och gedigen kunskap om HabQs målgrupper både som professionella och som chefer/forskare. Det gäller relevanta funktionsnedsättningar som autismspektrumtillstånd, utvecklingsstörningar och rörelsehinder som cp. I styrgruppen ingår representanter för

11 relevanta brukarorganisationer vilka medverkar med kompetens samt brukar- och föräldraperspektiv vad gäller konsekvenser av funktionsnedsättning. Koordinatorsgruppen habidrar med erfarenhet Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Relevanta brukarorganisationer är aktiva deltagare i styrgruppen. De kan bidra med kunskap om hur det är att leva med funkltionsnedsättning samt med tankar om förbättringar i habiliteringsverksamhet och synpunkter på utvärderingar och förbättringsarbeten utgående från registerdata. I referensgrupp ingår Björn Börsbo, öl rehabmedicinska klin, Ryhov samt Universitetslektor, Rehabmedicin, IMH, Hälsouniversitet i Linköping samt övriga i tidigare styrgrupp för HEFa. Kontakt är etablerad med professor Mats Granlund som kan bidra med viktig kunskap om delaktighetsaspekter och ICF samt med vetenskaplig kompetens. Registret ingår i det konglomerat av register för barn med kroniska sjukdomar som leds av öl i pediatrik Per Lewander och där finns kompetens i förbättringsarbete, livskvalitetmätningar och andra barnhälsoaspekter, kommunikationskompetens mm. Knytningen till Registercentrum Stockholm QRC och registercentrum sydost RCSO innebär tillgång till övrig kompetens som saknas. Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? Förankring och stöd från Föreningen Sveriges habiliteringschefer som är ett nationellt nätverk för verksamhetschefer i barn och -vuxenhabilitering samt deras arbetsgrupp för utveckling av kvalitetsregister för evidensbaserad habilitering (EBH). Föreningen Sveriges habiliteringschefer är indelad i regionala geografiska områden och täcker hela landet. Styrelsemedlem ingår i registrets styrgrupp. Brukarorganisationerna RBU, FUB, Attention och FA är aktiva deltagare i styrgruppen. Förankring finns även i "Svenska barn- och vuxenregistret" (NKR ). Registerhållare Per Lewander med styrgrupp. Akademisk förankring finns främst på Hälsouniversitet i Linköping. Förankring finns även i Svensk Neuropediatrisk förening där registerhållare är medlem och representant till styrgruppen utses. Styrgruppens medlemmar och koordinatorsgruppen representerar olika professioner samt har en bred geografisk förankring. Förankring se även punkt 3. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Ja Finns annan samverkan med patient/brukare Ja Beskrivning kommentar till ovanstående frågor

12 Samtliga aktuella brukarföreningar har inbjudits att aktivt delta i arbetet och RBU, Attention, FUB och FA har deltagit med representanter vid två styrgruppsmöten under Styrgruppen fortsätter träffas 2 ggr årligen och brukarrepresentanterna får del av minnesanteckningar från arbetsutskottets möten och är uppmanade att komma med synpunkter. Projekt för ökad patientmedverkan för det nationella kvalitetsregistret HabQ är ett samarbetsprojekt mellan intresseföreningen Rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) och HabQ. Beviljade medel från SKL 400tkr. Syftet med projektet är att med hjälp att brukarorganisationer via fokusgrupper ta reda på vilka resultat och mått som brukarna upplever nytta av. Efter varje uppföljningstillfälle inbjuds föräldrar och äldre barn och ungdomar till ett möte för genomgång av resultat och planering av fortsatta habiliteringsinsatser. Där tas föräldrars och barns synpunkter tillvara. Dessa kanaliseras via Habq-koordinatorer till registrets samordnare Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår Vilka är inklusionskriterierna för registret? Alla nya upp till 15år med funktionnedsättningar som har habiliterande insatser inkluderas i föräldrastödsuppföljningen ( fr.allt rörelsehinder, autismspektrumstörning och utvecklingsstörning) Alla barn i åldrarna upp till 5 år, 6, 9, 12, 15 och 18 år med autistiskt syndrom (F 84.0) enl ICD-10 Alla barn i åldrarna 3, 6, 9, 12, 15 och 18år med Cerebral Pares G 80.0 enl ICD-10 Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Deltagande landsting resp habiliteringsenheter. Registrerade patienter med CP (3-18år) per invånare. Barn med CP i HabQ i täljaren och SCB siffror antal barn i länen 3-18år i nämnaren. Täckningsgrader beräknats för vart och ett av resultatmåtten. Antal uppföljda med specifika mått i täljaren och antalet uppföljda barn med CP som förväntats ha uppföljning med specifikt mått i nämnaren Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 77% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 85 st Hur många enheter deltar i registret? 26 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 77%

13 Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. Sedan 2005 landstingen i Kalmar, Östergötland, Jönköpings med enheterna Kalmar, Västervik och Vimmerby, Jönköping, Värnamo, Eksjö, Motala, Linköping, Norrköping. Sedan 2009 Uppsala läns landsting med enheterna Uppsala, Tierp, Bålsta, Enköping, Östhammar. Hittills har under 2013 Handikappcentrum Västmanland, Köping och Fagersta samt habiliteringarna i Sunderby, Skellefteå, Piteå, Lycksele, Kalix, Gällivare och Kolbäcken Umeå och Dalarnas läns landsting lagts in i Compos och påbörjat registrering.. Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad Täckningsgraden är starkt ökande och med presenterad definition har täckningsgraden ökat från 51% föregående år till 77% för Cerebral Pares. Målnivå för %. Registret har också en kraftigt ökande geografisk täckning och täckningsgraden ökar starkt gällande uppföljning vid autistiskt syndrom och föräldrastöd. Målet är att uppnå nationell täckningsgrad med delmål att under 2014 uppnå målet att enheter i minst 16 landsting ska ha påbörjat registrering. Väsentligt ökad täckningsgrad förväntas genom att implementering av registret pågår i 15 landsting/regioner och utbyggnad av registret med autistiskt syndrom och föräldrastöd. En fördel är att vid den nationella introduktionen av registret var IT-verktyget Compos implementerat och utprövat av de sedan tidigare fyra ingående landstingen. En chefskonferens under 2 dagar i oktober 2012 har genomförts och kvalitetsregistersatsningen i Sverige liksom bakgrund, syfte och innehåll i HabQ och alla moduler presenterades. Vid konferensen deltog drygt 100 verksamhets-, enhetschefer och kompetensansvariga med implementeringsansvar i habiliteringsverksamhet. Chefskonferensen har följts upp med lokal information för att aktivt komma igång med registreringen. Landstingen i Västmanland, Dalarna, Örebro, Sörmland, Gävleborg, Värmland, Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Region Skåne har fått/får lokal introduktion under 2013 och kommer att börja registrera under 2013/2014. Vid den lokala introduktionen har verksamhetschef/enhetschef utsett koordinatorer med implementeringsansvar som utbildas och blir en viktig brygga mellan registersamordnare, utvecklingsansvarig, arbetsutskott i HabQ och verksamheten. Dessa personer ses som en mycket viktig länk för förankring av registret på lokal nivå. Koordinatorerna har olika professioner för att representation från hela habiliteringsteamet ska finnas. Två ggr/halvår har projektsamordnare och utvecklingsansvarig möte med koordinatorerna i de olika landstingen. Att styrelsemedlem från Föreningen Sveriges Habiliteringschefer ingår i styrgruppen och arbetsutskottet för HabQ tror vi också är en framgångsfaktor för en lyckad implementering. Målnivå för täckningsgrad för enskilda rapporterade mått för 2014: 96% av barnen med CP i registret ska ha en fastställd grovmotorisk funktionsnivå (GMFCS). 80% av alla 6 och 12 åringar ska ha genomgått en kognitionsbedömning 90% av alla barn ska ha genomgått en bedömning av tal, språk och kommunikation 65% föräldrarapportering av service-kvalitet (MPOC) Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts?

14 De resultatmått som används är valida och reliabla både för nationellt och internationellt ändamål. De är "nyckelmått" som är rekommenderade för att mäta förändring för de diagnosgrupper för vilka de används. HabQ har deltagit i den svenska valideringen av Vineland. Analys av livskvalitetsinstrument har skett via Svenska barn och vuxenregistret och pågår fortlöpande. Sedan hösten 2011 används IT-verktyget Compos. Det betyder att system för uppföljning av reliabilitet och validitet också kopplas till plattformen. Summering av dimensionspoäng har beräknats ur systemet från råpoäng vilket säkrar datakvalitet. Direkta felregistreringar kan rättas till i efterhand. Tester i form av stickprov i förhållande till journaldokumentation kan utföras. Tekniska spärrar i systemet för orimliga uppgifter utvecklas. En statistiker vid Linköpings universitet och utvecklingsansvarig arbetar i nära samarbete. Vid import av data för årsrapporten 2012 har en noggrann genomgång av data genomförts. Vid misstanke om felinmatningar har kontakt tagits med koordinator på lokal enhet för kontroll av data i journal och därefter sker en justering av registrering i Compos. I samarbete mellan utvecklingsansvarig och Carmona föreslås nya tekniska spärrar för att undvika felregistreringar och bortfall av data. Före analyser av data inför rapporter görs ett flertal samkörningar av data mellan registrets olika delar för att upptäcka eventuella avvikelser som behöver undersökas. Förutom att täckningsgraden undersöks för den totala gruppen i registret undersöks täckningsgrad för var och en av de ingående variablerna och delarna i HabQ för barn med CP. I analyser av täckningsgrader tas hänsyn till hur stort antal barn som bör ha en bedömning genomförd beroende av subgruppens antal t.ex beroende av vilka åldrar olika bedömningar/variabler genomförs. Resultatet visade att 444/465= 96% av barnen med CP i registret har en fastställd grovmotorisk funktionsnivå (GMFCS). 217/281=73% av alla 6 och 12 åringar har genomgått en kognitionsbedömning Återkopplingen kring täckningsgrader för olika variabler/delar sker genom årsrapport, återkoppling till verksamhetschefer och koordinatorer för att få kunskap om delar i uppföljningen som behöver förbättras. Vid CP är täckningsgraden mycket hög för grovmotorisk kapacitet, ADL, demografiska data, självskattad hälsa men behöver öka för kognitionsuppföljning (73%), tal, språk kommunikation uppföljning (84%) föräldrars rapportering av service-kvalitet (57%). När det gäller nystartad uppföljning av autistiskt syndrom (F84.0) visade resultaten skillnader i täckningsgrader mellan landstingen. Bedömning av adaptiv förmåga vid autistiskt syndrom har kommit igång bäst i Uppsala. Bedömning av självskattad hälsa, tal, språk och kommunikation har kommit igång bäst i Jönköping. Övriga landsting har precis börjat registrering. för autistiskt syndrom Det är Uppsala som har kommit igång bäst med uppföljning av intensiv träning av barn med autism. Återkopplingen förväntas leda till ökade täckningsgrader och det ses som en kvalitetsförbättring för barn och ungdomar i registret att bedömingar av hela teamet genomförs. Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Nej Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. Aktuellt är att kognitionsuppföljningen i HabQ samordnas med CPUP. CPOP Norge Danmark och Island. Kommentar till ovanstående frågor Alla verksamhetschefer var vid uppstart 2005 med i den tidigare styrgruppen, vilket borgat för att besluten är förankrade i verksamheterna. På varje enhet har funnits minst en teammedlem (HabQ koordinator) med uppdrag att organisera arbetet med det vårdprogram för barn med CP och Autistiskt syndrom som inkluderar ett erbjudande om uppföljning och utvärdering för barn och föräldrar var tredje år. Information från kartläggningen utgör en del av habiliteringsplaneringen.för de barn där föräldrarna inte tackar nej till att ingå registrerar resp teammedlem resultatet av sina bedömningar och intervjuer i HabQ. Detta har inneburit att de allra flesta familjer fått erbjudande om att delta i kartläggningen. De familjer som tackar nej gör det i första hand av i tidbrist eller om barnet uppfattas vara alltför somatiskt sjuk för att orka delta.

15 Total uppslutning finns bland verksamhetschefer i de 15 anmälda landstingen att implementera uppföljning av föräldarstöd under Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Uppgifter om föräldrars ålder, födelseland o tolkbehov. Uppgifter barnet bor med biol mor och/eller far eller i fosterfamilj samt antal syskon. Information om samhällsstöd såsom vårdbidrag, insatser enl SoL eller LSS (och i så fall vilken insats), om personlig assistans (tim/vecka). samt uppgift om färdtjänst och/eller beviljat bilstöd. Uppgifter om upprättad Habiliteringsplan enl HSL, Samordnad plan enligt SOFS 2008:20 eller Individuell plan enl LSS10. Information om barnets skolgång t.ex. grund-, grundsär-eller träningsskola, gymnasie- eller gymnasiesärskola eller spec.förskola/förskola. Om extra resurs finns tillsatt i skola/barnomsorg och eller stöd av spec.pedagog. Uppgifter för karakteristik av deltagande enheter registreras inte förutom namn på aktuell habiliteringsenhet. I samtliga habiliteringar arbetar man i tvärprofessionella team med ungefär samma målgrupper. I NYSAM finns uppgifter som karakteriserar de enheter som ingår där (14 av 21 landsting/regioner) Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? 1. Sedan 2005 mäts hur många barn med cerebral pares som får en samlad multiprofessionell hälso- och funktionsbedömning enligt vårdprogram vid nyckelåldrar 3, 6, 9, 12, 15 och 18 år. Exempel på bedömning som kan nämnas är utredning av kognition vid 6 och 12 år. Därutöver bedömning av motorik, tal o språk, vardagsfärdigheter samt barnneurologisk undersökning. Sedan 2011 motsvarande uppföljning för barn med autism vid diagnos samt 6 års ålder och framöver. 2. Andel upprättade habiliteringsplaner enl HSL 3. Sedan 2012 kartläggning av vilka metoder som använts innan diagnos autism ställs och ålder på barnet vid diagnos. Målnivå för diagnos och start av behandling är före 4 års ålder. Uppgifter om barnet fått pediatrisk undersökning med bl.a. utredning av bakomliggande neurologisk orsak m m. 4. Från 2011 andel barn som erbjudits Mångsidiga Intensiva Insatser(MII) vid autism enligt FSH:s nationella riktlinjer inkluderande uppgifter om ledtider från utredning till påbörjad behandling. Uppgifter om vald metod, behandlingens intensitet (veckoregistrering av antal timmar träning under 2 år med målnivå 25 tim/vecka), vårdkontakt (mötessätt, antal kontakter riktade direkt till barnet resp utbildning och handledning till nätverket). Från 2012 mäts andel av alla nya barn med diagnos autism som erbjuds intensivträning. Motivering: Tidiga strukturerade intensiva manualbaserade behandlingsmetoder förväntas ge bättre prognos i hälsooch funktionsutveckling av kommunikativa, vardagliga och sociala färdigheter samt minskade beteendeavvikelser. Ett antal intensivtränings-metoder tillämpas idag och mer kunskap behövs om innehåll, intensitet och skillnader i olika metoders effektivitet. Utbud och konsumtionsmönster kartläggs.

Nationella Diabetesregistret

Nationella Diabetesregistret Nationella Diabetes Registret (NDR), FAR14-009 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Diabetes Registret (NDR) Registrets

Läs mer

Styrelsemöte 2014-09-24--25

Styrelsemöte 2014-09-24--25 Sid 1(7) Styrelsemöte 2014-09-24--25 Plats: Jönköping Tid: Närvarande: Anna Westin förhinder. Sekreterare; Hermansson Ordförande: Kenneth Karlsson 1 Föregående protokoll Föregående protokoll Årsmöte: revisionsberättelse

Läs mer

Svenska Korsbandsregistret

Svenska Korsbandsregistret Svenska Korsbandsregistret, FAR14-093 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Korsbandsregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Nationella Kataraktregistret

Nationella Kataraktregistret Nationella Kataraktregistret, FAR14-016 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Kataraktregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Svenska Cornearegistret

Svenska Cornearegistret Svenska Cornearegistret, FAR14-017 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Cornearegistret Registrets kortnamn Corneareg Nummer

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Svenska Barnnjurregistret, NKR14-182

Svenska Barnnjurregistret, NKR14-182 Svenska Barnnjurregistret, NKR14-182 Svenska Barnnjurregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan.

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Minnesanteckningar från styrelsemötet Tid: 2009-01-14--15 Plats: Närvarande: Ej

Läs mer

Sjulänssamverkan Minnesanteckningar från möte i Örebro den 11 mars 2011.

Sjulänssamverkan Minnesanteckningar från möte i Örebro den 11 mars 2011. Primärvård, psykiatri och habilitering ÖREBRO LÄNS LANDSTING Rubrik redovisande dokument Minnesanteckningar sjulänsmöte i Örebro Datum Diarie nr År/löp nr 2011-03-11 Sidan 1 av 5 Omfattar område/verksamhet/enhet

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Sid 1(7)

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Sid 1(7) Sid 1(7) Protokoll styrelsemöte 2014-01-30-31 Plats: Hotel Amaranten, Stockholm Tid: torsdag 13.00 18.00, fredag 31/1 kl 8.30 15.00 Närvarande:, Kalle Lidén Jönsson, Lena Möller, Lena Sagström, Moldenius-Hermansson,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Svenska Registret för Medfödda Metabola Sjukdomar, NKR14-185

Svenska Registret för Medfödda Metabola Sjukdomar, NKR14-185 Svenska Registret för Medfödda Metabola Sjukdomar, NKR14-185 Svenska Registret för Medfödda Metabola Sjukdomar Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Sid 1(8)

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Sid 1(8) Sid 1(8) Styrelsemöte 2012-09-27--28 Plats: Villa Brevik Tid: 12.30 Närvarande: Britt, Gun Harplinger,, Inga-Lill Kristiansson,,,, Möller, Vanja Söderberg och Ann- Katrin Moldenius Frånvarande: Maja Gilbert

Läs mer

Per Lewander Registerhållare. Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar med kroniska sjukdomar barn och vuxenkvalitetsregister

Per Lewander Registerhållare. Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar med kroniska sjukdomar barn och vuxenkvalitetsregister Per Lewander Registerhållare Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar med kroniska sjukdomar barn och vuxenkvalitetsregister Verksamhetsberättelse och årsrapport 2012-2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Sid 1(7)

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Sid 1(7) Sid 1(7) Protokoll från styrelsemöte 2011-05-18 Plats: Göteborg, Novotel Föregående protokoll Föregående protokoll från styrelsemötet 20-21 jan 2011 godkändes och läggs till handlingarna. Barbara 1 Nya

Läs mer

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS DAGENS SCHEMA 10-11 Aktuellt från Kansliet och korta rapporter över pågående nationella arbeten 11.00 Fika 11.10 Aktuellt från Registerservice och Socialstyrelsen 11.30

Läs mer

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL Bästa möjliga. Hur arbetar landsting och regioner med kunskapsstyrning? Hur kan vi bidra till att fler patienter får tillgång till bästa tillgängliga vård? Hur hänger allt ihop och vem samordnar? Tony

Läs mer

Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister

Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister, FAR14-161 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Malignt hudmelanom. Nationellt

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2013-09-03 LS-LED13-484-3 114/13 Förändring gällande ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik, inom

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut. Bo Magnusson Registerhållare

Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut. Bo Magnusson Registerhållare Svenska Barnreumaregistret Verksamhetsberättelse Bokslut 2013 Bo Magnusson Registerhållare Årsberättelse Svenska barnreumaregistret började registrera patienter 2009. I den separata årsrapporten redovisas

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006 NKO Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006 - Lars Lidgren (ordf.), Lund - Olle Hägg, Göteborg - Johan Kärrholm, Göteborg - K-G Thorngren, Lund - Olle Nilsson, Uppsala - Olle

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Svenska Barnnjurregistret

Svenska Barnnjurregistret Registerhållare Per Lewander, Landstinget i Östergötland Svenska Barnnjurregistret Årsrapport och Verksamhetsberättelse 2012-2013 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Rapporteringsperiod... 2 Bakgrund

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Sid 1(10)

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Sid 1(10) Sid 1(10) Kalendarium 2013 2014 Styrelsemöte 2013-09-26--27 CPUP konferens 2013-10-20--21 Hab Framtid barn och unga, Conductive, Sthlm 2013-11-20--21 Styrelsemöte 2014-01-30--31 Årsberättelsen ska vara

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Kvalitetsregister ECT, FAR14-183

Kvalitetsregister ECT, FAR14-183 Kvalitetsregister ECT, FAR14-183 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregister ECT Registrets kortnamn ECT Nummer 183

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Minnesanteckningar från styrelsemöte Tid: 2010-01-20--21 Plats: Närvarande: Ej närvarande:

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Autism

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Autism Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Autism 6 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog Annan

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Styrelsemöte 2015-02-02/03

Styrelsemöte 2015-02-02/03 Styrelsemöte 2015-02-02/03 Plats: Stockholm Tid: 2/2 12.00-17.00, 3/2 08.30 ca 15.00 Närvarande: Margareta Nilsson, Carina Folkesson, Anna Westin Lundgren, Urban Johansson, Anna Philis, Ammi Gustavsson,

Läs mer

Körschema 2013-04-26. 11:50 12:50 Lunch

Körschema 2013-04-26. 11:50 12:50 Lunch Körschema 2013-04-26 08:50 09:20 Vad påverkar patientperspektivet?, Joakim intro Bataldenbilden, grupparbete utifrån lappar 09.20 10:00 Kaffe 10:00 10:40 Presentera hemuppgift och börja jobba med den,

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer & Närståendeinsatser Tatja Hirvikoski Med dr, psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef för Habilitering&Hälsa, Stockholm

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt. Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076

Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt. Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076 Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets

Läs mer

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) Bakgrund Landstingen i Norrland vill erbjuda sina medborgare en sjukvård av högsta klass. Detta

Läs mer

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU )

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU ) Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU ) Inledning Denna gång genomfördes Nationella Kompetensrådets

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Svenska CF-register, NKR14-215

Svenska CF-register, NKR14-215 Svenska CF-register, NKR14-215 Svenska CF-register Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att

Läs mer

Makularegistret. Årsrapport för 2009.

Makularegistret. Årsrapport för 2009. Makularegistret. Årsrapport för 2009. Ingrid Johansson och Per Törnquist september 2010. Bakgrund och syfte: Makularegistret är ett nationellt kvalitetsregister för uppföljning av behandlingen av exsudativa

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

Svenska Skulder och Armbågs Registret

Svenska Skulder och Armbågs Registret Svenska Skulder och Armbågs Registret, FAR14-055 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Skulder och Armbågs Registret Registrets

Läs mer

Indikatorer för God vård inom habilitering

Indikatorer för God vård inom habilitering Indikatorer för God vård inom habilitering baserade på EBH-arbeten (avser hittills främst barn och ungdomshabilitering) Syfte att ta reda på om rekommendationer i evidensrapporterna följs (kunskapsbaserad)

Läs mer

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Tid och plats: 11/2 2011 kl 9.00 11.00 Falu Habilitering, Falun Närvarande: Erica Karlsson, Carina Jarl och Carl

Läs mer

Könsdysforiregistret, NKR14-421

Könsdysforiregistret, NKR14-421 Könsdysforiregistret, NKR14-421 Könsdysforiregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Minnesanteckningar från styrelsemöte Tid: 2008-09-22--23 Plats: Närvarande: Ej närvarande:

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av

Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av ryggkirurgi), FAR14-034 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Registrets namn Registrets kortnamn Nummer 34 Svenska ryggregistret (tidigare

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Svenska Multipel Skleros Registret

Svenska Multipel Skleros Registret Svenska Multipel Skleros Registret, FAR14-015 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Multipel Skleros Registret Registrets

Läs mer

Svenska Höftprotesregistret

Svenska Höftprotesregistret Svenska Höftprotesregistret, FAR14-030 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Höftprotesregistret Registrets kortnamn SHPR

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer