Fågelstigens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Fågelstigens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen av: Bildningsförvaltningen Datum: 2016

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 16/17 Barnens delaktighet 1-3 åringarna har vi observerat i olika situationer, samt samtalat med. I utvärderingen har barnet blivit intervjuats. Barnen har varit delaktiga i miljön där planen varit stort fokus. Dagligen är vi uppmärksamma på hur och vad barnen gör i våra olika miljöer. Vi för dagliga diskussioner med barnen om hur vi är mot varandra. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen finns tillgänglig i hallen. Vid inskolning blir planen introducerad. Personalens delaktighet Alla pedagoger var med på ett Apt tillsammans med våra två specialpedagoger. Det var uppstart på årets plan. Vi har även suttit i mindre grupper med pedagoger från varje avdelning. Alla har ett ansvar för att planen hålls levande. Förankring av planen Vi utgår från planen i vårt dagliga arbete, den ligger som grund för hur vi bemöter de som kommer i kontakt med vår verksamhet. Det skall vara ett levande dokument som är känt för såväl barn, föräldrar, pedagoger samt övrig personal. Det innefattar vikarier, studenter och självklart de som arbetar inom kök och städ. Vi är lyhörda om det uppstår en situation och handlar utifrån barnens bästa med fokus på planen. På inskolningen informerar vi vårdnadshavare om vad planen innebär. Därefter finns den tillgänglig på respektive avdelning. De vårdnadshavare som vill ha mer info hänvisar vi till hemsidan där den skall finnas att läsa och ev. ladda ned.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Varje avdelning har diskuterat planen i sitt arbetslag. Barnen har varit delaktiga i diskussioner och intervjuer. Vi har observerat barnen i olika situationer. En pedagog från varje avdelning har diskuterat hela förskolans arbete under året. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger på förskolan, barnen, ett axplock av vårdnadshavare, förskolechef och specialpedagog. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi behöver förankra planen bättre. Våra mål behöver konkretiseras ytterligare för att kunna utvärderas. Vi vill göra planen mer levande, både för föräldrar, pedagoger och barnen. Vi har arbetat aktivt med att inget barn ska känna sig kränkt eller diskriminerat, vi behöver synliggöra att vi då arbetar med planen. Vi har varit lyhörda för barnen i olika miljöer och situationer och handlat i enlighet med planen vilket fungerat. Vidare vill vi ha mer konkreta insatser i nästa års plan. I de främjande insatserna skulle vi behöva vara mer tillgängliga och närvarande med barnen ute. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi arbetar efter årshjulet med utvärdering i början av juni. Samtliga pedagoger och förskolechef skall vara delaktiga. Ett önskemål är att göra vårdnadshavare mer delaktiga. för att årets plan utvärderas Förskolechef

4 Främjande insatser Namn Främja likabehandling utifrån kränkningar Kränkande behandling Inget barn skall utsättas för kränkande behandling. Samtal med barnen kontinuerligt. Hur upplevs förskolans olika miljöer? Observation, dokumentation. Vi ser olikheter som en tillgång. Samtal i arbetsgruppen och med vårdnadshavare. I vardagen samtala med barnen för att erbjuda dem de verktyg som krävs för att hantera konflikter/oenigheter som uppstår. Att vi som vuxna är positiva förebilder, att vi lyssnar in det som sker. I förlängningen leder det till lyssnande barn. Vi vuxna är där barnen är, närvarande. I utemiljön ska alla pedagoger fördela sig över gården. Vi uppmärksammar barnens positiva handlingar för att öka barnens förmåga till empati och förståelse kring hur man är en bra vän. Vi vuxna skall vara lyhörda och finnas till för barnen vid lek och andra aktiviteter. Material såsom samtalsbilder, sociala berättelser, EQ dockor, handdockor, rollspel och samtal kring barns rättigheter skall användas för att på sikt nå målen.

5 Namn Främja likabehandling utifrån kön Kön Alla barn ges samma möjligheter oavsett kön. Utmana och fråga barnen om de uttrycker könsstereotypa tankar och idéer. Alla vuxna tänker individ istället för kön. Vi erbjuder miljöer där barnen ska ges möjlighet till utvecklande material och utmaningar till fortsatt lärande. Vårt förhållningssätt bygger på att erbjuda material utifrån intresse och inte kön. Inte lägga in några värderingar i barnens val avkläder, varken hemifrån eller vilka kläder de väljer ur förskolans utklädningslåda. Förskolechef och alla pedagoger på Fågelstigens Förskola

6 Namn Främja likabehandling utifrån etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Främja gemenskap och mångfald där likheter och olikheter lyfts fram. Genom samtal och observationer för att få syn på hur barnen förstår likheter/olikheter. Samtal med vårdnadshavare på inskolning- och utvecklingssamtal. Vi har ett medvetet och reflekterande förhållningssätt kring hur vi uppmärksammar högtider. Vi har tillgång till mångkulturellt material, och tar tillvara resurser som finns på förskolan exempelvis vårdnadshavare från annat land än Sverige. Vi lyfter fram barnens olika språk genom att visa nyfikenhet och intresse för sånger, ord m.m. Vi har mångkulturellt material bestående av pussel, dockor med olika hudfärg och utseende, jordglob och kartor. Vi erbjuder alltid tolk vid behov. Vi möter barnens frågor på ett reflekterande och mångsidigt sätt.

7 Namn Främja likabehandling utifrån funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Alla barn skall ges lika möjligheter i förskolan utifrån deras förutsättningar. Barnsamtal, samtalsbilder, observationer, utvecklingssamtal med vårdnadshavare och andra inblandade aktörer. Vi skall fokusera på möjligheter och inte hinder. Samtala om olika funktionsnedsättningar som kan finnas och varför. Tillsammans med barnen reflektera över t.ex. om hur man kan göra om man inte kan använda sina armar, vad det finns för alternativ. Finns det några hjälpmedel? Hur kan man hjälpa varandra? Anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utforma den så att alla barn kan delta på sina egna villkor. Möta barnens frågor på ett sätt som gör det möjligt för dem att förstå samt använda relevant litteratur. Att ta tillvara de möjligheter till vidareutbildning som erbjuds i form av olika föreläsningar, ofta kostnadsfritt. Vid behov finns våra specialpedagoger tillgängliga med handledning och tips på material.

8 Namn Främja likabehandling utifrån sexuell läggning Sexuell läggning Att synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer. Samtal och observationer. Skapa förutsättningar för att barnen inte skall begränsas utifrån stereotypa föreställningar om sexuell läggning. T.ex. genom att framhålla vikten av olika känslorelationer/konstellationer som man kan ha till andra individer.

9 Namn Främja likabehandling utifrån ålder Ålder Barnen skall få möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av sin ålder. Genom samtal i arbetslaget, samtal med barnen, observationer samt utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Vi skall utgå från barnens intressen och förmågor vid olika aktiviteter. Vi ska inte benämna ålder som förstärkning i olika situationer t ex "Nu när du är 5 år så klarar du det här..." eller "Det får du göra när du blir större..." Namn Könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Alla barn ska få utveckla sin egen könsidentitet på förskolan. Vi erbjuder alla barn möjlighet att välja vilka utklädningskläder som de använda. Vi berättar hur vi arbetar med könsidentitet till vårdnadshavare om diskussion uppstår. Förskolechef och alla pedagoger på förskolan

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Samtal i vardagssituationer med berörda vuxna, barn och vårdnadshavare på förskolan. Trygghetsvandring med barnen i våra olika miljöer. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Samtal har skett med barnen både enskilt och i grupp. Både spontant samt genom intervjufrågor ställda av oss pedagoger, 4-5 åringarna. Observationer och samtal med 1-3 åringarna där vi tittat på möjliga riskfaktorer. Föräldrarna har getts möjlighet att fundera på om de uppfattat något som har med diskriminering eller annan kränkande behandling att göra. Detta har skett genom att vi delgivit dem några frågeställningar att fundera över hemma. Hur personalen har involverats i kartläggningen På ett gemensamt Apt har alla blivit uppmärksammade på att planen skall revideras. Fjolårets plan har utvärderats på ett veckomöte med en pedagog från varje avdelning. Vi har suttit ytterligare en gång med pedagoger från samtliga avdelningar samt specialpedagog för att jobba med årets plan. Personalen har genomfört observationer, intervjuat barn samt gått igenom rutiner. Personalen har diskuterat förhållningssätt samt fått fundera över vad som kan tänkas vara kränkande situationer för den enskilda individen. Resultat och analys Utifrån resultat och analys kan vi konstatera att vårdnadshavare inte uppfattar några indicier på att det sker någon form av diskriminerande eller kränkande behandling på förskolan. Detta grundar vi på det fåtal svar vi fått in, de svar vi fått har varit positiva. Utifrån resultat och analys av barnintervjuerna kan vi konstatera att det sker incidenter på förskolan som gör att barnen känner sig rädda och ledsna. Exempel på det är: Att andra barn slår dem, tar deras gosedjur, att de blir skrämda av andra barn, att de blir puttade, när någon skriker på dem, man kan känna sig ensam, när man blir biten, när någon kastar sand. Det vi pedagoger har uppmärksammat är vikten av att få vara ifred vid blöjbyte samt toalettbesök. Här kan vi också se att det finns barn som vill ha sällskap, inte tycker om att själv gå på toaletten Att det ofta blir rörigt och kaotiskt i tamburen när man skall gå ut. Vikten av att vara observant på sovrummet som många av barnen delar, utan att en vuxen ständigt finns fysiskt närvarande.

11 Förebyggande åtgärder Namn Kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Inget barn skall känna sig rädd eller ledsen för att det blir utsatt för fysiskt våld av kamrater, Närvarande vuxna som alltid finns med som stöd och hjälp. Alla vuxna tar ett ansvar för att uppmärksamma när det uppstår konflikter och oenigheter. Nolltolerans mot fysiskt och psykiskt våld. Samtal med barn i vardagen, inte enbart när det uppstår konflikt. Ett främjande förhållningssätt där alla tar ett ansvar för hur vi bemöter varandra. Inget barn skall känna sig kränkt vi blöjbyten eller toalett besök. Observationer och samtal med barnen. Inget barn skall känna sig åsidosatt i tambursituationer. Alla barn skall vara trygga under vilostunden. Observationer och samtal med berörda. Åtgärd Aldrig någonsin ignorera när vi uppfattar, ser eller hör någonting som skulle kunna vara kränkande för ett barn, ta ett barns perspektiv. Avgränsa utrymmen t.ex. med skynke där blöjbyte sker. Erbjuda barnen att sätta upp STOP lappar när de vi vara ifred på toaletten. Vi arbetar för att det inte skall vara så många barn i tamburen vid ingång och utgång. Att ständigt övervaka vilorummet, låta dörren vara på glänt. Prata med äldre barn att de skall hämta en vuxen om de uppmärksammar att ett barn har vaknat. Motivera åtgärd Inget barn skall utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling.

12 Rutiner för akuta situationer Policy Det skall råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas, det gäller både inomhus och utomhus. Personalen SKA sprida ut sig på hela gården. Personalen är uppmärksam på kännetecken som t.ex. verkar barnet vara ledset, nedstämt. Har inga kompisar, vill barnet inte komma till förskolan. All personal på förskolan samtalar om innebörden av begreppen diskriminering och kränkning för att skapa en gemensam uppfattning om vad begreppen innebär. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar kan vända sig till all personal på förskolan samt förskolechefen i frågor som rör trakasserier och kränkande behandling. Lena Bladh: , Florence Brodd:659979, Susanne Hagström Sjöberg:659980, Yvonne Ronnede:659988, Förskolechef Filippa Körner: Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Uppmärksamma alltid det som hänt och prata med barnen. Använda sig av hur-frågor och vad- frågor. Hur tänkte du? Hur kände du? Hur tror du det andra barnet kände sig? Vad kan vi göra för att det skall bli bra? Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Om ytterligare pedagog finns närvarande ska denna agera omedelbart genom att markera att det inte är OK. I första hand försöka ta över situationen så att den personal som utsatt barnet för kränkning kan avlägsna sig från barnet. Den pedagog som finns kvar hos barnet pratar med barnet om vad som hänt med barnet. När situationen lugnat ner sig och inga barn finns närvarande ska ett möte mellan pedagogerna ske, vid behov kallas även förskolechef till detta möte. Om situationen känns hotfull eller om kränkningarna kvarstår ska förskolechef informeras samt huvudman. Rutiner för uppföljning Den pedagog som uppmärksammat händelsen ska inom en månad göra en kartläggning över vilka åtgärder som vidtagits samt att kränkningen upphört. Rutiner för dokumentation Alla åtgärder eller situationer som uppstått ska dokumenteras i med hjälp av blanketten "Incident rapport och utredning". är den pedagog som uppmärksammat händelsen. I mer komplicerade fall av kränkningar. Dokumentation i form av blankett incidentrapport, upprättas och lämnas till ansvarig chef. Berörda vårdnadshavare informeras om händelsen. Incidentrapporten diarieförs och händelsen rapporteras till Bildningsnämnden. I samband med incidentrapporten görs en utredning avhändelsen, Använd rapport utredning. På utredningsmötet dokumenteras hur och när åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Där anges också vem eller vilka som har ansvar för uppföljningen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: Enligt skollagen 6 kap 10 är förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Utredning sker skriftligt i form av blanketter. Vid allvarliga fall av trakasserier eller annan kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. I lagen om anställningsskydd (LAS) finns en rad arbetsrättsliga åtgärder som

13 Bildningsförvaltningen arbetsgivaren kan vidta mot arbetstagare som misskött sig och utsatt någon för trakasserier eller kränkande behandling. De åtgärder som kan bli aktuella är: Varning (enligt LAS 30 ) Omplacering (enligt LAS 7 ) Uppsägning (enligt LAS 7 ) Avsked (enligt LAS 18 ) Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder kan vidtas ska den anställdes eventuella fackliga organisation kontaktas. Arbetsgivare som vidtar arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd för att stävja trakasserier eller kränkande behandling bör erbjuda vederbörande stödsamtal. Ansvarsförhållande är den pedagog eller annan person som uppmärksammat händelsen.