EXAMENSARBETE. 4D - Visuell Produktionsplanering i anläggningsprojekt. Johan Fredriksson. Högskoleexamen Samhällsbyggnad

Transkript

1 EXAMENSARBETE 4D - Visuell Produktionsplanering i anläggningsprojekt Johan Fredriksson Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

2 4D - Visuell Produktionsplanering i Anläggningsprojekt Samhällsbyggnad THSBG Examensarbete Y0009B Version 1.1, Johan Fredriksson

3 2 Förord Denna rapport ingår som en sista del i Samhällsbyggnadsprogrammet. Rapporten omfattar 7,5 poäng av programmets 120 poäng. Rapporten har utarbetats under våren 2012 vid Luleå Tekniska Universitet på beställning av Tyréns AB. Det arbete som denna rapport inneburit har lett till en fördjupad kunskap i BIM och framförallt programmet Civil 3D. Jag vill rikta ett stort tack till alla berörda parter som har bidragit till att denna rapport fått se dagens ljus.

4 3 Sammanfattning Att använda Building information model (BIM) innebär att man bygger upp en komplett 3D-modell varifrån man genererar ritningar genom att göra en önskad genomskärning i modellen. Detta medför att om en revidering behöver göras i modellen så ger det utslag i samtliga utplockade ritningar, vilket innebär mindre jobb med tidsbesparing som följd. För att skapa en 4D-modell krävs att man importerar en 3D-modell och en tidplan till ett 4D-modelleringsprogram. Masshantering med data för schaktoch fyllnadsmassor kan användas till förbättringar av tid- och resurshantering med en exaktare 4D-modell som följd. 4D ger stora kommunikationsmässiga fördelar vid byggmöten då samtliga deltagare på ett enklare sätt kan styra hur projektet ska planeras för att hålla rätt kvalité och levereras i rätt tid. Inom anläggningsprojekt framställs plan, profil- och tvärsektionsritningar tillsammans med data för masshantering från 3D-modellen. BIM för anläggningsprojekt är inte lika omfattande som BIM för byggprojektering då möjligheterna med t.ex. 4D - visuell produktionsplanering inte nyttjas. Det finns klara fördelar med 4D i anläggningsprojekt. Främst ekonomiskt och kommunikationsmässigt deltagarna emellan. För att skapa en så exakt 4D-modell som möjligt bör man koppla ihop 3Dmodell med en metod för tidplanering samt koppla masshantering till 4Dmodellen. WBS (Work Breakdown Structure), CPM (Critical Path Method) och LoB (Line of Balance) är tre metoder för tidplanering med dess respektive för- och nackdelar. Vid skapandet av en 4D-modell föreslås automatiserad sammanlänkning mellan objekten i 3D-modellen och aktiviteterna i tidplanen. Detta skulle kunna möjliggöras vid användning av WBS-koder så ett gemensamt system byggs upp. Koderna i WBS-modellen kan kopplas till både tidplan och 3Dobjekt.

5 4 Innehåll 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Mål Frågeställning Avgränsningar Metod D-MODELL - VISUELL PRODUKTIONSPLANERING D-modell - Visuell Produktionsplanering BIM I DAGENS ANLÄGGNINGSPROJEKT BIM i dagens anläggningsprojekt SKAPA EN 4D-MODELL I ANLÄGGNINGSPROJEKT Skapandet av 4D-modell (visuell tidplan) METODER FÖR TIDPLANERING OCH MASSHANTERING WBS (Work Breakdown Structure) CPM (Critical Path Method) LoB (Line of Balance) Masshantering i 4D DISKUSSION OCH SLUTSATS REFERENSER Bilaga 1. Diskussion Lundkvist, Robert LTU... 18

6 5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Chuck Eastman (Ph.D, Georgia Tech College, Architecture and Computing) har definierat BIM som: "Building Information Modelling (BIM) integrates all of the geometric model information, the functional requirements and capabilities, and piece behaviour information into a single interrelated description of a building project over its life cycle. It also includes process information dealing with construction schedules and fabrication processes" Att använda Building information model (BIM) innebär att man bygger upp en komplett 3D-modell varifrån man genererar ritningar genom att göra en önskad genomskärning i modellen. Detta medför att om en revidering behöver göras i modellen så ger det utslag i samtliga utplockade ritningar, vilket innebär mindre jobb med tidsbesparing som följd. En modell tar initialt längre tid att bygga upp i BIM jämfört med konventionella 2D-program då hela modellen sätts ihop på en gång. BIM förenklar projektering med möjlighet till avancerade analyser, exempelvis en brandteknisk simulering. Med denna analys kan man beräkna stommens värmebelastning och värmeledning med resultat som kan ligga som grund för dimensionering av balkar och pelare. Användning av BIM innebär i de flesta fall lägre kostnader och med de extra möjligheterna även högre kvalitet. BIM är väl utbrett inom byggnadsprojekt där man kan använda information från 3D-modellen till att utveckla en 4D-modell (visuell tidplan) samt en 5Dmodell (modellbaserad kalkyl). BIM i anläggningsprojekt är inte lika utvecklat då man i dagsläget enbart kan ta ut en 3D-modell.

7 6 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att redogöra teorin för eventuell implementering av 4D vid anläggningsprojekt. 1.3 Mål Målet är att sätta ihop en rapport som kortfattat beskriver nuvarande användning av BIM samt ser över möjligheterna av att implementera 4Dmodeller i anläggningsprojekt. 1.4 Frågeställning Hur kan 4D-modeller (tidplan) implementeras i anläggningsprojekt? 1.5 Avgränsningar Jag avgränsar mig till att ta reda på teorin kring implementering av 4D i anläggningsprojekt. 1.6 Metod Litteraturstudier, diskussioner med personal på Tyréns BIM-avdelning och kontaktpersoner på LTU.

8 7 2. 4D-modell - Visuell Produktionsplanering Informationen är tagen från kompendiet "Ett kompendium om BIM" samt efter samtal med Robert Lundkvist, Doktorand, Structural and Construction Engineering på LTU D-modell - Visuell Produktionsplanering Vid användning av 4D i BIM presenteras en tidsplan visuellt för att på ett förenklat sätt låta projektets alla deltagare analysera hur den slutgiltiga anläggningen byggs upp under tid. Vid förändringar i projektet får alla deltagare en förståelse i hur detta kan påverka tidsplanen och kostnadskalkylen. Att använda sig av 4D ger stora kommunikationsmässiga fördelar vid byggmöten då samtliga deltagare på ett enklare sätt kan styra hur projektet ska planeras för att hålla rätt kvalité och levereras i rätt tid. (Figur 2.1. Byggets tänkta tidsplan dag för dag.) 1 1

9 8 3. BIM i dagens anläggningsprojekt Informationen är tagen från kompendiet "Ett kompendium om BIM" BIM i dagens anläggningsprojekt BIM är väl utvecklat inom byggprojekt där det används med goda resultat, för anläggningsprojekt har utvecklingen inte gått lika långt. Inom anläggningsprojekt framställs plan, profil- och tvärsektionsritningar tillsammans med data för masshantering från 3D-modellen vilket innebär att revideringar sker i modellen som i sin tur automatiskt uppdaterar samtliga ritningar. Till skillnad från BIM i byggprojekt så plockar man inte ut vare sig 4D- (tidplan) eller 5D-modeller (kalkyl) från en BIM-modell i anläggningsprojekt. (Figur 3.1. Modell för maskinstyrning) 2 Vid anläggningsarbeten nyttjar man ofta maskinstyrning vars data tas ut från 3D-modellen i BIM, dessa filer innehåller information om styrlinjer, ytmodeller och för projektet intressanta objekt. Den anpassade 3D-modellen exporteras till exempelvis schaktmaskinens maskinstyrningsdator. Med sensorer på schaktblad och koppling till global position system (GPS) kan föraren med centimeternoggrannhet se var och i vilken nivå schaktbladet ligger i förhållande till den anpassade 3D-modellen. 3D-modellen från BIM används även för att visualisera anläggningen och på detta sätt undvika tvister och missförstånd samt på ett enklare sätt utvärdera olika lösningar. Bristerna med BIM för anläggningsprojekt är att det inte är lika omfattande som BIM för byggprojektering då möjligheterna med t.ex. 4D - visuell produktionsplanering inte används. 2

10 9 4. Skapa en 4D-modell i anläggningsprojekt Informationen är tagen från "Rogier Jongeling, A method for planning of work-flow by combined use of location-based scheduling and 4D CAD", "Patrik Söderström, 4D - modellering för aktiv design i anläggningsprojekt", " Kang L.S [o.a.], 4D System for Visualizing Schedule Progress of Horizontal Construction Project Including Earthwork" 4.1 Skapandet av 4D-modell (visuell tidplan) För att skapa en 4D-modell krävs att man importerar en 3D-modell och en tidplan till ett 4D-modelleringsprogram. Programmet kopplar ihop 3D-modell och tidplan vilket innebär att aktiviteterna i tidplanen sammanlänkas med objekten i 3D-modellen. När denna process är slutförd har man en 4D-modell där man kan stega genom tidsintervallerna för att se vilka objekt som belyses. Denna typ av visualisering ger en god bild över tidplanen och medför bättre kommunikation mellan projektets olika deltagare. 4D-modellen kan även användas för uppföljning, kontroll och mängdreglering. Masshantering med data för schakt- och fyllnadsmassor är en viktig del vid skapandet av en så exakt 4D-modell som möjligt. Masshantering kan dock inte kopplas på samma sätt som 3D-modellen då mängderna varierar i ett projekt. Detta kräver en mer avancerad koppling till 4D (tidplan). Se stycke 5.4 "Masshantering i 4D" Vid skapandet av en 4D-modell ska man samla, integrera och visualisera den information som finns tillgänglig i ett anläggningsprojekt. Utgår man ifrån detta så måste det finnas en möjlighet att skapa en 4D-modell genom att först skapa en processmodell. Delprocesser som anbudsunderlag, kostnadskalkyl, produktionsplanering, produktion och uppföljning blir en naturlig uppbyggnad av processen. Se figur 4.1.

11 10 (Figur 4.1. Prototyp som visar möjlighet att skapa 4D-modell via en processmodell) 3 3 Gjord i Powerpoint efter Söderströms prototyp i Söderström, 4D - Modellering för aktiv design i anläggningsprojekt

12 11 Enligt Söderström 4 är det svårt att integrera och använda informationen från en 3D-modell vid skapandet av en 4D-modell (visuell tidplan). Figur 4.2 visar ett exempel på hur informationen skulle kunna integreras och användas för att mynna ut i en 4D-modell. 1. Startar med att bryta ner och dela upp 3D-modellen i mindre delar anpassade för maskinstyrning. 2. Bärlagren anpassas för de geotekniska förhållandena. 3. Information om utformningsmodellens geometri och överbyggnadslager exporteras för användning i planering av produktion och maskinstyrning. 4. Tvärsektionerna i 2D-modellen interpoleras till en 3D-modell så Schaktoch fyllnadsmassor kan beräknas och optimeras. 5. Schakt- och fyllnadsmassorna i punkt 4 planeras. Detta görs fördelaktligen med tid-lägesteknik med LoB-diagram för att skapa en tidsplan för projektet. 6. 4D är skapad och visualiseras genom att kombinera 3D-modell och tidplan. (Figur 4.2. Skapandet av 4D-modell med terrängmodell som utgångspunkt) 4 4 Söderström, 4D - Modellering för aktiv design i anläggningsprojekt

13 12 5. Metoder För Tidplanering och Masshantering Informationen är tagen från "Rogier Jongeling, A method for planning of work-flow by combined use of location-based scheduling and 4D CAD", "Rickard H Clough, Construction project management; A practical guide to field construction management", "Patrik Söderström, 4D - modellering för aktiv design i anläggningsprojekt" 5.1 WBS (Work Breakdown Structure) För en byggprocess delas arbetet upp i hanterbara arbetsmoment som kopplas till tidplaner och kostnadsuppskattningar. Sättet uppdelningen av arbetet sker på kan vara spatialt, med bakgrund till affärsgränser eller per typ av arbete. Denna nedbrytningsprocess kallas för Work Breakdown Structure (WBS), processen kan även användas som ett första underlag för kostnadsberäkningar, se figur 5.1. Uppskattningarna kan göras med olika detaljeringsgrader som medför identifiering av byggmoment som behöver upphandlas. (Figur 5.1. Exporterbar information från en WBS) 5 WBS-strukturen är dock inte anpassad från start för koppling mot en 3Dmodell som ofta är gjord efter en objektbaserad struktur. För att kunna koppla arbetsmomenten med 3D-modellen måste en produktionsmodell skapas. En metod är att ta en lagerstruktur som överensstämmer med WBSstrukturen och organisera 3D-modellens objekt efter denna. Skapar man därefter produktionsrecept som kopplas till arbetsmoment går det även att beräkna tidsåtgång samt utföra kostnadsberäkningar. 5 Jongeling, Rogiers A method for planning of work-flow by combined use of location-based scheduling and 4D CAD

14 CPM (Critical Path Method) Denna tidplaneringsmetod baseras på nätplanering som anses vara en av de vanligaste metoderna för tidplanering inom byggbranschen. Informationen man får ut är utförande av aktiviteter och deras beroende av tiden. Detta presenteras i ett diagram vilket är ett effektivt sätt att skapa en översikt av ett projekts planering. CPM lämpar sig bäst för projekt med icke repetitiva aktiviteter. Enligt Jongeling kan man utgå ifrån sex steg vid användning av CPM: Definiera viktiga arbetsmoment från start till slut. Klarlägg aktivitetsförhållanden. Koppla ihop aktiviteter i ett nätverksdiagram, se figur 5.2. Ange tid för varje aktivitet. Räkna ut längsta tidsåtgång genom diagrammet (kritiska linjen). Förbättra planering, tidplan samt uppföljning med hjälp av diagram. (Figur 5.2. CPM Nätverksdiagram ) 6 Den information man kan få ut av att använda CPM är omfattande; projektets minsta tid (kritiska linjen), aktiviteternas tid, vilka av dessa aktiviteter som finns på den kritiska linjen samt hur aktiviteterna kan utföras i tiden. Man kan även få ut information om kostnader och resurser. För visualisering av CPM inför projektets deltagare skapas det ett Ganttschema, via detta schema är det lättare att analysera, kommunicera och följa tidsplanen. Enligt Söderström 7 är denna tidplaneringsmetod inte anpassad för att skapa en 4D-modell då CPM varken är informationsmässigt strukturerad eller innehar möjlighet till vidare förädling. CPM kan t.ex. inte hantera Söderström, 4D - modellering för aktiv design i anläggningsprojekt

15 14 återkoppling till läge på ett tillfredsställande sätt då 4D kräver att varje aktivitet specificeras med ett läge. 5.3 LoB (Line of Balance) I tidplaneringsmetoden LoB (Line of Balance) har varje aktivitet en utsträckning i tid och läge. Vid användning av denna metod får man inte bara ut information om tid utan även hur arbetsplatsens yta nyttjas. Vid skapande av ett LoB-diagram representerar den horisontella axeln positionen och den vertikala tiden. Man presenterar de olika arbetsmomenten när de tidigast kan starta. Utöver denna information kan man även presentera start- och sluttid samt visa var aktiviteterna möts i tid och läge, se fig (Figur 5.3. LoB för ett ledningsarbete där varje aktivitet har läge och tid specificerat) 8 Vid upprättandet av ett LoB kan man snabbt identifiera missar i planeringen. Det finns möjlighet till att skapa ett stabilt arbetsflöde genom att utföra planeringen bättre. Detta uppnås enklast genom att åtgärda sex olika punkter. 1. Uppkommande av samma aktivitet under samma tid på olika platser. 2. Kollision av två aktiviteter. 3. Buffert för tid och läge. 4. För många olika aktiviteter startar samtidigt. 5. & 6. Outnyttjande av tid. När punkterna är åtgärdade uppnås en produktionshastighet som är jämn med korrekta tids- och lägesavstånd med jämt fördelat arbete över tiden. 8 Clough, Rickard Construction project management; A practical guide to field construction management

16 15 LoB är gjort främst för att hantera repetitiva aktiviteter vilket gör det begränsat för skapande av en 4D-modell. Ett anläggningsprojekt innehåller vanligtvis ett stort antal aktiviteter med komplicerade villkor till varandra. Detta medför att ett LoB-diagram skulle presentera detta på ett begränsat sätt och behöva kompletterande information för att prestera tillfredsställande. 5.4 Masshantering i 4D Masshantering är ytterligare en del vid skapandet av en 4D-modell, detta medför komplikationer vid presentationen i 4D då masshantering ej är statiskt, produktionshastighet och geotekniska förhållanden inverkar olika mycket under ett projekts gång. För att koppla masshantering till 4D krävs ett annat tillvägagångssätt än för den övriga informationen från 3D-modellen. Visualiserad masshantering i 4D kan användas till förbättringar av tid- och resurshantering med en exaktare 4D-modell som följd. Enligt Kang 9 är masshantering svårt att visualisera på rätt sätt. En möjlighet är att använda sig av tekniken "morphing" som innebär att objekten i terrängmodellen ändrar geometrin i flera steg. Tar man istället fram objekten direkt från befintlig geometri och presenterar den i en färdigställd geometri utan mellansteg får man enbart fram produktionen i start- och slutskede. Resultatet vid användning av tekniken "morphing" är att man får en detaljerad information och visualisering av masshanteringens fortskridande. Se figur 5.4. (Figur 5.4. Stegvis visualisering av masshantering i terrängmodellen) 9 9 Kang L.S [o.a.], 4D System for Visualizing Schedule Progress of Horizontal Construction Project Including Earthwork

17 16 6. Diskussion och Slutsats Författarens egna tankar och funderingar kring hur 4D kan användas i anläggningsprojekt Det finns klara fördelar med 4D i anläggningsprojekt. Främst ekonomiskt och kommunikationsmässigt deltagarna emellan. Om tid kan sparas in på snabbare möten genom att kunna visa upp en tidplan kopplad till en 3D-modell så borde det utvecklas och implementeras. För att underlätta skapandet av en 4D-modell föreslås automatiserad sammanlänkning mellan objekten i 3D-modellen och aktiviteterna i tidplanen. Detta skulle kunna möjliggöras vid användning av WBS-koder så ett gemensamt system byggs upp. Koderna i WBS-modellen kan kopplas till både tidplan och 3D-objekt. Visualisering skulle kunna utföras på olika detaljnivåer beroendes på vilken intressegrupp man riktar sig mot. Vid möte med entreprenörer kan exempelvis en visualisering av masshantering vara aktuellt. En kombination av tidplanerna LoB och CPM skulle eventuellt kunna leda till bättre resultat då dessa kompletterar varandra. LoB för repetitiva aktiviteter och CPM för icke repetitiva. Program och teknik finns för att skapa 4D-modeller i anläggningsprojekt. 4Dmodellens syfte är att kommunicera tidplanen och då behöver inte 3Dmodellen vara mer detaljerad än att den kan representera 4D-modellen på ett förståeligt sätt. Idag finns det en del projekt där 4D har använts med goda resultat vilket visar att det finns en marknad för både entreprenörer och projektörer. Ett exempel är Fulton Street Transit Center (FSTC) var ett ombyggnadsprojekt av tunnelbanan i New York där en 4D-modell skapades i syfte att koordinera de olika entreprenaderna och att minska konflikter. 4Dmodellen användes även vid indelningen av entreprenaderna. 10 För att utveckla och effektivisera användandet av BIM så kan det finnas utrymme att använda sig av 4D som ett hjälpmedel för att kommunicera även utanför projektets deltagare. Forskning 11 utförs för användning av makro-4d visualisering via Google Earth för att på så sätt få allmänheten att kunna följa uppbyggnaden av projektet. Detta borde kunna ha fördelar i hantering av eventuella överklaganden under projektets uppbyggnad då det i vissa fall kan ta flera år från att första spadtaget tas tills projektet är färdigt. 10 Timo Hartmann, Fulton Street Transit Center Project: 3D/4D Model Application Report 11 Diskussion Robert Lundkvist, Doktorand, Structural and Construction Engineering på LTU.

18 17 4. Referenser Ett kompendium om BIM Diskussion Lundkvist, Robert Doktorand, Structural and Construction Engineering på LTU. Mail korrespondens. Jongeling, Rogiers och Olofsson, Thomas A method for planning of work-flow by combined use of location-based scheduling and 4D CAD, s , Tidsskrift Automation in Construction Clough Richard H, Sears S Keoki och Sears Glenn A A CONSTRUCTION PROJECT MANAGEMENT; A PRACTICAL GUIDE TO FIELD CONSTRUCTION MANAGEMENT, s. 400, Bok, John Wiley & Sons, Inc, Vol. 5th Edition Söderström Patrick och Olofsson Thomas 4D - MODELLERING FÖR AKTIV DESIGN I ANLÄGGNINGSPROJEKT, Teknisk rapport, Department of Civil and Environmental engineering, Luleå Tekniska Universitet. Kang L.S och Jee Sang.Bok Application of 4D CAD System for Civil Engineering Project, Konferens, Tokyo, 1st International VR Conference , Kang L.S [o.a.] 4D System for Visualizing Schedule Progress of Horizontal Construction Project Including Earthwork, Konferens, 6th International Conference on Construction 6th International Conference on Construction Applications of Virtual Reality. - Orlando : [u.n.], Hartmann Timo [o.a.] Fulton Street Transit Center Project: 3D/4D Model Application Report, Rapport, TR170 / Center for Integrated Facility Engineering ; Stanford University. - Stanford : [u.n.], 2007.

19 18 Bilaga 1. Diskussion Lundkvist, Robert LTU Kort förklarat innehåller en 3D-BIM objekt, dess geometrier (mängder) och metadata. Metadata är sådan data som hjälper oss att identifiera och sortera objekt mot andra programvaror och arbetsmoment. Detta kan t.ex. vara koordinater, lägeskoder, BSAB-koder, litteran (vanligt vid husbyggande iaf), o.s.v. Objekten måste sedan kopplas mot recept i en kalkyl för att vi ska kunna få in den femte dimensionen, d.v.s. kostnaderna ligger inte inbakad i modellen i sig, utan de kommer utav att vi kan skicka mängddata in i vår kalkyl. Inom bygg så behöver vi för detta inte detaljmodellera allt i ex en vägg, vi behöver enbart veta vilken väggtyp det är och hur mycket vi ska ha av den och då ploppar kalkylprogrammet ut resten (via receptet). Här kommer ingående material, enhetstider, o.s.v. in i bilden. 4D är ju att man kopplar ihop en produktionsmodell med sin tidplan. Då är det viktigt att tänka på att tidplanen är strukturerad så att den kopplar mot vår modell, d.v.s. så att aktiviteterna motsvarar objekten. Genom att analysera våra recept kan vi identifiera olika arbetsmoment inom en viss byggdel, s.k. Produktionsresultat (se BSAB-systemet). Utifrån detta så kan vi koda de olika ingående momenten med egendefinierade s.k. produktionskoder. Genom att exportera vår kalkyl till ett tidplaneprogram med struktur utifrån produktionskoderna får vi nu en tidplan som innehåller mantimmar-satta aktiviteter med enhetstider, dess material och maskiner. Vi bygger upp en tidplanestruktur (i vilken ordning allt ska göras, länkar) och funderar på hur mycket resurser vi kan tillsätta. Här på Byggproduktion är vi varma förespråkare för lägesbaserad planering. Det finns folk som har doktorerat på detta, både här och på andra ställen runt om i världen (inte minst i Finland). Vad jag förstått så är t.ex. Line-of-Balance/Flowline vidare spritt inom anläggningsbyggande (såsom tunnlar, vägar, järnvägar) iom den självklara lägeskopplingen för anläggningens linje. Kopplat till lägen och 4D finns även detta med 4D-APD (arbetsplatsdisposition). Flera har börjat göra 4D-APD i Google Sketchup Pro, då man inte behöver mer avancerade modeller för detta. Jag gillar lite idén med att använda 4D som ett hjälpmedel för att kommunicera hur ett stort infra-projekt kommer att ta i anspråk terrängen över tiden, detta både inom och utom projektgruppen. Oftast visar man i regel hur det kommer att se ut när allt är klart. Ett stort infra-projekt a la ny järnväg typ Norrbotniabanan har ju extremt många intressenter (folk som på ett eller annat sätt berörs av den) och det tar ju väldigt många år på sig från första grävskopan är på plats till dess det går nån trafik på banan. Beställarna behöver bli bättre på att förklara skedet för de olika intressenterna. När och var kommer bef. vägar, hus, m.m. att flyttas, var kommer reningsanläggningar att hamna, o.s.v? Tidplanen finns regel endast som Gannt på projektkontoret. Min doktorandkollega Tim Johansson forskar om att använda makro-4d-visualisering via Google Earth för att flytta ut samrådet på Internet. Vad som vore väldigt intressant är ju om järnvägsbeställarna gjorde nåt liknande, att jag som vanlig medborgare kan gå in på en sajt och kolla hur järnvägen kommer att växa fram. Idag har de ju stora problem med överklaganden hit och dit och med bättre kommunikation med allmänheten tror jag att de skulle kunna tjäna pengar på just färre överklaganden. Kanske för långt att gå för dig nu, men 4D och kommunikation går iaf hand i hand.