Huvudbok: O Sullivan, Sheffrin och Perez som förkortas OSP. Ytterligare bok: Claes Berg, 2012 (2008), Global Ekonomi, Studentlitteratur

Transkript

1 LÄSLISTA: Makroekonomi A Huvudbok: O Sullivan, Sheffrin och Perez som förkortas OSP. Ytterligare bok: Claes Berg, 2012 (2008), Global Ekonomi, Studentlitteratur Moment 1. Nationalräkenskaper I OSP, kap. 5, 6; Berg, kap. 11, s (s ). Moment 2. Arbetsmarknad OSP, kap. 7; Berg, kap 5 Moment 3. Ekonomisk tillväxt OSP kap. 8; Berg, kap. 20 Moment 4A. Konjunkturcykelanalys: Keynes enkla modell OSP, kap Berg, kap. 11, s (s ) Moment 4B. Nationalräkenskaper II: sparande och bytesbalans OSP, avsnitt 8.2 (saving and investment); avsnitt 19.3 (The Current Account, The Financial Account, and the Capital Account); Berg; kap. 15, s (s ), kap.17 (I kap. 17 skall ni kunna definitionerna men behöver inte lära er teorin; dvs. diagrammen). Moment 5. Pengar och det finansiella systemet OSP, kap. 13, 14, ; Berg, kap. 7-9 Moment 6. Växelkurser OSP, kap. 19; Berg, kap. 12. Moment 7. Konjunkturcykelanalys: Mer Keynes och ekonomisk politik. OSP, kap ; Berg, Bergs generella makromodell (kap. 11, 13-15) skiljer sig från modellen i OSP genom att Berg har inflation på den vertikala axeln medan OSP har Prisnivå. Sammanfattning: Obligatorisk läsning: OSP, kap. 1-17, 19. Berg, 5, 7-9, 11-15, 17, 20.

2 NATIONALRÄKENSKAPER och grundläggande begrepp Av Joakim Persson, Läsning: OSP, Kap. 5: Measuring a nation s production and income. OSP, Kap.6: Unemployment and Inflation. Berg, kap. 11, s (s ). MAKROEKONOMI: KORT INTRODUKTION Ekonomi är läran om hushållning av knappa resurser. Nationalekonomi innehåller dels mikroteori som utgår från enskilda individer, företag och hushåll, dels makroteori som behandlar ekonomin som helhet, t ex den globala, nationella, regional eller lokala ekonomin. Sålunda används makroteori för att förstå ekonomiska förhållanden globalt, nationellt, regionalt eller lokalt, t ex i den egna kommunen. Makroekonomin kan i sin tur delas in i två huvuddelar; en huvuddel är konjunkturcykelanalys som studerar BNPs kortsiktiga fluktuaktioner kring en uppåtgående långsiktig trend och den andra huvuddelen är tillväxtteorin som förklarar den uppåtgående trenden. Historien visar på produktionsnedgångar och uppgångar kring en långsiktig uppgående trend, och att arbetslöshet resp. brist på arbetskraft upprepas äver tid. Förut var sk konjunkturcykler som innefattar en låg- och en högkonjuktur ca 5 år. Idag är de mer oregelbundna. NATIONALRÄKENSKAPER, BEGREPPEN ARBETSLÖSHET OCH INFLATION: OSP kap. 5, 6 BNP (bruttonationalprodukt) är marknadsvärdet av alla nyproducerade slutprodukter av varor och tjänster som produceras i ett land under 1 år. BNP är lika med summan av förädlingsvärdet (=försäljningsvärde kostnader för insatsvaror) i ekonomins alla branscher. BNP är lika med inkomsterna för individerna i landet om landet är slutet gentemot omvärlden och ungefär lika med inkomsterna för individerna i landet om landet är öppet gentemot omvärlden. En skillnad mellan BNP och inkomsterna uppkommer om landet får gåvor från utlandet och om landets invånare har kapitalinkomster från företag som är verksamma i utlandet och om vissa av invånarna arbetar utomlands. Sålunda är BNP är kakan; den delas mellan offentlig sektor och individerna (som är kapital- och arbetstagare.) På engelska heter BNP GDP (Gross Domestic Product). Det finns tre sätt att mäta BNP på: 1. Summan av alla utgifter för nyproducerade inhemska slutprodukter (varor och tjänster) för landets hushåll, företag, landets offentliga sektor och från utlandet. Dvs. BNP = hushållens konsumtion (C) + Företagens bruttoinvesteringar (I)+ den offentliga sektorns inköp av nyproducerade slutprodukter (G) + exportvärdet (X) importvärdet (M). Notera att eftersom ett lands hushåll och företag samt landets offentliga sektor inte endast köper inhemskt måste vi dra bort importvärdet. Exportvärdet importvärdet betecknas ofta NX som kallas handelsbalansen. Av detta följer: BNP= C+I+G+NX. 2. Summan av alla inkomster 3. Summan av värdet av all produktion, eller det totala förädlingsvärdet, som på engelska kallas value added. BNP kan således mätas på tre olika sätt. Den andra BNP-beräkningen, summa inkomster avser endast sådana inkomster som är en ersättning för produktion av varor och tjänster, dvs. löne- och kapitalinkomster. För den enskilde familjeförsörjaren är det kanske ingen skillnad på barnbidrag och lön. Men i BNP räknar vi endast in lön eftersom den är ersättning för någon vara eller tjänst som producerats. Barnbidraget är en penningöverföring (transferering från stat till hushåll) och utelämnas när BNP beräknas.

3 När vi använder tredje beräkningssättet, summa produktion, så kan vi inte addera alla företags försäljningsvärde. Vi måste dra bort värdet av insatsvaror från andra företag (intermediate goods), de har ju redan räknats som produktion från ett annat företag. Gör vi inte detta blir det dubbelräkning. När man väl har lärt sig den tekniska beräkningen är det dags att tolka det man fått fram. BNP i Sverige var mdr. år 2006 ( ). Det är en ökning med ca 4% sedan år Ökningen kan delas in i två delar, dels har priserna stigit (har prisökningen varit 4% så förklarar den hela ökningen) dels har produktionen kvantitativt ökat. Det är det sistnämnda vi är mest intresserade av. Genom att räkna bort prisökningar får vi fram den sk. reala ökningen, den var ca 2,5%%. Tekniken för att göra denna beräkning finner ni i kapitlet. Den reala ökning visar på hur mycket mer varor och tjänster vi har till vårt förfogande. Prisökningar är ett störande moment när vi är intresserade av reala storheter. Prisernas procentuella ökningstakt kallar vi i dagligt tal för inflation. Kom ihåg att inflation är den genomsnittliga prisnivåns ökningstakt i procent. Om vi sätter priserna till 100 ett år och de stiger till 110 nästa år så är inflationen 10%. Stiger priserna till 115 året därpå så har inflationen sjunkit till 4,54% eftersom 4,54 =( )/110. Priser kan alltså stiga trots att inflationen sjunker. Inflationen mäts främst med konsumentprisindex men även med BNPdeflatorn. Slutligen har vi begreppet arbetslöshet. Arbetslösheten är en allvarlig komplikation som följer av en produktionsminskning. Inte nog med att en massa produktion uteblir den kan dessutom föra med sig sociala problem, om den blir långvarig. I kapitlet struktureras arbetslösheten upp i olika typer. Det är ingen självklarhet hur vi mäter arbetslöshet. Den metod som presenteras i boken gäller i huvudsak alla västländer inkl Sverige. Efter att ha läst kap. 5 skall du kunna följande: 1. Förklara var och ett av de tre sätten för att beräkna BNP 2. Förklara skillnaden mellan real BNP och nominell BNP 3. Förklara vad som ingår i C, privat konsumtion 4. Förklara vad som ingår i I, privat bruttoinvestering. 5. Förklara skillnaden mellan nettoinvestering och bruttoinvestering 6. Förklara vad som ingår i G, offentlig sektors utgifter för köp av varor och tjänster. 7. Förklara begreppet nettoexport 8. Skilja på begreppen GDP och GNP (BNP och BNI på svenska). 9. Beräkna NNP 10. Beräkna inflation med hjälp av GDP-deflatorn 11. Förklara de olika faserna i en konjunkturcykel 12. Kritiskt granska BNP som mått på välstånd.

4 Efter att ha läst kap. 6 skall du kunna följande: 1. Förklara hur man mäter arbetslöshetsgrad (unemployment rate) 2. Förklara hur man mäter grad av arbetskraftsdeltagande (labour force participation rate) 3.. Särskilja arbetslöshet grundad på säsongs, friktion, struktur och cykliska förändringar 4. Förklara begreppet naturlig arbetslöshet (natural unemployment rate). 5. Precisera vad som menas med full sysselsättning. 6. Förklara begreppet inflation 7. Beräkna inflationen med hjälp av konsumentprisindex. 8. Förklara begreppet deflation 9. Redogöra för inflationens kostnader. Begrepp GDP - BNP GNP - BNI Intermediate goods - Insatsvaror Depreciation - Förslitning (avskrivning) Government purchases (G) - Offentlig sektors köp av nyproducerade varor och tjänster Transfer payments - Transferering, penningöverföring, från offentlig sektor till hushåll (eller företag). Trade deficit - handelsunderskott med utlandet Trade surplus - Handelsöverskott med utlandet Value added - Förädlingsvärde=försäljningsvärde kostnader för insatsvaror Recession - Konjunkturnedgång Expansion phase - Konjunkturuppgång Peak - Konjunkturtopp Trough - Konjunkturbotten Labour force - Arbetskraft Anticipated inflation - Förväntad inflation Unanticipated inflation - Oväntad inflation

5 Start: Föreläsning: NATIONALRÄKENSKAPER: Mäta produktion och inkomst Bruttonationalprodukten (BNP) till marknadspris är marknadsvärdet för alla nyproducerade slutprodukter (varor och tjänster) som produceras i ett land under ett år. På engelska heter BNP Gross Domestic Product (GDP). BNP är lika med summan av förädlingsvärdet (=försäljningsvärde kostnader för insatsvaror) i ekonomins alla branscher. BNP är också lika med inkomsterna för individerna i landet om landet är slutet gentemot omvärlden och ungefär lika med inkomsterna för individerna i landet om landet är öppet gentemot omvärlden. En skillnad mellan BNP och inkomsterna uppkommer om landet får gåvor från utlandet och om landets invånare har kapitalinkomster från företag som är verksamma i utlandet och om vissa av invånarna arbetar utomlands. Sålunda är BNP är kakan; den delas mellan offentlig sektor och individerna (som är kapital- och arbetstagare.) BNP kan mätas på 3 sätt: Metod 1. från utgiftssidan; dvs. genom att mäta utgifterna för nyproducerade slutprodukter. Metod 2. från inkomstsidan; dvs. genom att summera löner och kapitalinkomster. Metod 3. från produktionssidan. BNP kan beräknas genom att summera förädlingsvärdet i alla branscher I ekonomin. Förädlingsvärde = totalintäkt kostnader för inputs/produktionsfaktorer som inte är arbetskraft och kapital, vilket t ex är insatsvaror. Förädlingsvärde på engelska är value added. I en hypotetisk ekonomi utan offentlig sektor utan internationell handel (Export=import=0): There are 2 ways of viewing GDP Income, Expenditure And the Circular Flow Households Total income of everyone in the economy Total expenditure on the economy s output of goods and services Income $ Labor Firms HOUSEHOLDS supply the factors of production (capital and labor) to FIRMS which use these factors of production to produce final goods and services that are sold to the HOUSEHOLDS. Goods Expenditure $ For the economy as a whole, income must equal expenditure. GDP measures the flow of dollars in this economy. Metod 1 mäter BNP från baserat på utgifterna för nyproducerade varor och tjänster (slutprodukter). Det är pilen längst ner i diagrammet ovan. Metod 2 mäter BNP från

6 inkomstsidan. Det är pilen längst upp i diagrammet ovan. Den visar inkomsten för ersättning för arbete och kapital. Kapitalinkomster från företagen till hushållen sker eftersom hushållen äger företagen. Med andra ord, företagen använder produktionsfaktorerna arbete och fysiskt kapital (maskiner och byggnader), som ägs av hushållen, till att producera varor och tjänster som säljs till hushållen. Hushållens utgifter för varor och tjänster är lika med faktorinkomsterna, dvs. arbets- och kapitalinkomsterna (löner, räntor och vinster) enligt ekonomins kretslopp. Ex. på method 3; som innebär att BNP mäts genom att summera förädlingsvärdena I ekonomins olika branscher. I detta ex. antar vi att det finns en slutprodukt i ekonomin: bröd: Bransch: Totalintäkt= Kostnader för Förädlings- Kapital- och P*Q inputs som Värde arbetsinkomst inte är Kapital Försäljningsvärde and L (arbete): Kostnad för insatsvaror Bonde: Vete Mjölnare: mjöl Bagare: bröd Summa: Metod: Att jämföra BNP över tiden: BNP till marknadspris i löpande priser (nominell BNP) och i fasta priser (real BNP). BNP till marknadspris i löpande priser kan förändras pga. priserna förändras och pga. att större kvantiteter av varor och tjänster produceras. Vi beräknar BNP i fasta priser, real BNP, för att se om kvantiteten av varor och tjänster ökar eller minskar över tiden. Först, beräkning av BNP till marknadspris i löpande priser enligt metod Antag två varor i ekonomin (1 och 2) vars kvantiteter är: Q, Q Nominell BNP år 2000: GDP P Q P Q Real BNP 2000 (i 2000 års priser) = nominell BNP Real BNP 2001 (i 2000 års priser) = P2000 Q2001 P2000 Q2001 Om real BNP 2001 > real BNP 2000, då drar vi slutsatsen att ekonomin producerar mer varor och tjänster I media redovisas ofta data på BNP i löpande priser och data på ett prisindex. Hur beräknas BNP i fasta priser? Real BNP 2005 (i 2000 års priser) = Nominell BNP 2005/ prisindex 2005 År Nominell BNP= Prisindex = Real BNP BNP I löpande BNP-deflator: P I 2000 års priser: priser: P*Q (P*Q)/P=Q miljarder kr miljarder kr /1.02= miljarder kr /1.04= /1.07= /1.10=2636

7 /1.12= /1.14=2719 Notera att Q kan inte direkt observeras då det finns många varor och tjänster i ekonomin. Mer om beräkning av BNP: 2) begagnade varor inkluderas inte när BNP beräknas. 3) Om nyproducerade varor läggs I lager, så räknas det som lagerinvestering som är en del av privata bruttoinvesteringar. När varorna säljs till konsumenten räknas de som begagnade. 4) En del varor säljs inte på en marknad och saknar därför marknadspriser. T ex, tjänsten: boende i egna hem samt värdet av tjänster från den offentliga sektorn. De senare beräknas från kostnadssidan. Lönekostnaderna är ofta den största kostnaden inom offentlig sektor. Prisindexar syftar till att mäta hur den allmänna prisnivån förändras i ekonomin. Vi måste välja ett basår. KPI = konsumentprisindex. In English: consumer price index (CPI) Antag KPI (2000) = 100. Antag 2 varor i ekonomin: KPI (2001) P Q P Q P Q P Q När vi använder den ursprungliga varukorgen för att beräkna prisindexet så är indexet ett Laspereys index. Om KPI (2001) > KPI (2000) då har den allmänna prisnivån ökat enligt prisindexet. Alternativt KPI(2001) P Q P Q P Q P Q När vi använder den nuvarande varukorgen som beräkningsgrund, då har vi ett Paasche index. Konsumentprisindexet (KPI) och (BNP deflatorn) BNP-deflatorn mäter prisutvecklingen på samtliga varor och tjänster som produceras I ekonomin, inte bara de varor och tjänster som konsumenten konsumerar (som även inkluderar importerade varor). BNP-deflator = Nominell BNP (P*Q)/ real BNP (Q) BNP-deflatorn är ett Paasche index. I makroekonomiska modeller betecknas real BNP med Y, som då skall betraktas som ett kvantitetsmått. I makro används således inte Q för att beteckna kvantitet. Prisnivån betecknas med P.

8 Att mäta BNP genom utgiftsmetoden i verkligheten; dvs. med offentlig sektor och internationell handel. FÖRSÖRJNINGSBALANS Tillgång på nyproducerade varor och Användning Tjänster BNP = 3000 miljarder kronor Privat konsumtion = 1500 Import = 1500 miljarder kronor Privata investeringar = 400 Offentlig konsumtion = 700 Offentliga investeringar =300 Export = 1600 Summa: 4500 miljarder kronor Summa: 4500 Mao, BNP+importvärde = privat konsumtion+privata investeringar + Offentlig konsumtion och offentliga investeringar + exportvärde Vi skriver om denna ekvation: BNP = privat konsumtion+privata investeringar + Offentlig konsumtion och offentliga investeringar + export - import Vi kan uttrycka denna Nationalinkomstidentitet i reala termer (dvs. i konstanta priser): Real BNP (Y) = real privat konsumtion (C)+real privata investeringar (I) + Real offentlig konsumtion (GC) och reala offentliga investeringar (GI) + exports imports (NX) Sålunda: Real GDP (Y) = C+ I+ G+NX Där G = GC+ GI. Notera att P*Y= BNP I löpande priser. C = real privat konsumtion som är hushållens inköp av nyproducerade varor och tjänster. Dessa varor delas ibland in i varaktiga och icke-varaktiga varor. I = reala privata investeringar i fysiskt kapital som är företagens utgifter för nya maskiner, nya byggnader. Här inkluderas även lageruppbyggnad. Om ett företag köper en ny volvo räknas det som privat investering medan om ett hushåll köper en ny volvo räknas det som privat konsumtion. G: real offentlig konsumtion och investeringar. Exampel på offentlig konsumtion (GC) är utgifter för lärare och läkare. Exampel på offentliga investeringar (GI) är nya vägar och offentliga byggnader. Notera att offentliga transfereringar (bidrag och subventioner) till hushåll och företag inte räknas in i G (=GC+GI): Sålunda är den offentliga sektorns totala utgifter = G + offentliga transferingar till hushåll (A-kassa, social-, studie- och barnbidrag) och företag. NX = real nettoexport = handelsbalansen = värdet av exporten av nyproducerade varor och tjänster I fasta priser värdet av importen av nyproducerade varor och tjänster I fasta priser.

9 Notera: Kapitalstocken (reala värdet av maskiner och byggnader) innevarande år = kapitalstocken förra året + bruttoinvesteringarna (I) förslitningen av det fysiska kapitalet (dvs. minskningen av det reala värdet av det fysiska kapitalet t ex till följd av förslitning). Privata nettoinvesteringar = kapitalstocken innevarande år kapitalstocken förra året = Bruttoinvesteringarna (I) deprecieringen/förslitningen. Skilj på stock och flödesvariabel: Kapitalstocken mäts vid en viss tidpunkt, t ex värdet av kapitalstocken den 1:a januari Bruttoinvesteringar summan av investeringarna under en tidsperiod, t ex Även BNP som är produktionen i ett land under 1 år (som är en tidsperiod) är en flödesvariabel. Ett sätt att tänka på reala variabler. Antag att det endast produceras en vara i ekonomin; majs. I så fall mäts real BNP, Y, i termer av ton majs. En del av majsprodutionen (Y) äts av hushållen (privat konsumtion), en del planteras (privata investeringar) så att det kan ge avkastning nästa år, en del används till offentlig konsumtion och investeringar, en del kanske exporteras utomlands (export) eller så kanske man importerar majs Ex.: Y=C+I+G+NX: 100 = Syftet med följande avsnitt är att visa att BNP mer eller mindre är lika med befolkningens inkomster I en realistisk ekonomi; dvs. I en ekonomi med offentlig sektor och utrikeshandel. Andra inkomstmått än BNP: Bruttonationalinkomsten (BNI) = BNP (löner och kapitalinkomster för svenska arbetare och företag som är verksamma utomlands (löner och kapitalinkomster för utländska arbetare och företag som är verksamma I Sverige). Dvs.: Bruttonationalinkomsten till marknadspris (BNI) = Bruttonationalprodukten till marknadspris (BNP) + faktorinkomster från utlandet, netto (=löner från utlandet, netto + kapital- och företagsinkomster från utlandet, netto). BNI mäter värdet av alla slutprodukter som produceras av svenska produktionsfaktorer (arbetare och kapital/företag) oavsett var de finns i världen. BNP mäter värdet av alla slutprodukter som produceras i Sverige oavsett vem som producerar (svenska arbetare och företag eller utländska arbetare och företag). BNI är ett inkomstmått medan BNP är ett produktionsmått. I en sluten ekonomi (dvs. i en ekonomi utan utrikeshandel): BNI = BNP I Stockholms län: BNP > BNI eftersom många arbetare/tjänstemän som bor och är skrivna i andra län (Uppland och Södermanland) pendlar in till stockholm för att arbeta och därmed bidrar till produktionen där. För Uppsala län bör gälla: BNP < BNI eftersom värdet av produktionen är lägre än invånarnas inkomster pga. utpendling till Stockholm. Detsamma gäller för Kil eftersom Kilbor dagpendlar till Karlstad för att jobba. BNI (Stockholm) = BNP (Stockholm) löner för arbetare som arbetar i stockholm men som är skrivna I Uppsala och Södermanland.

10 Ett annat inkomstmått som ibland används: Disponibel bruttonationalinkomst till marknadspris (DBNI) = BNI + transfereringar från utlandet, netto. För Sverige DBNI < BNI eftersom transferingar från utlandet, netto, är negativa eftersom vi har ett ulandsbistånd samt är nettobidragsgivare till EU. Hushållens disponibla inkomst = DBNI inkomstskatter + tranfereringar/bidrag. Sammanfattning olika inkomstmått: Bruttonationalinkomsten till marknadspris (BNI) = Bruttonationalprodukten till marknadspris (BNP) + löner från utlandet, netto + kapital- och företagsinkomster från utlandet, netto. Disponibel bruttonationalinkomst till marknadspris (DBNI) = BNI + transfereringar från utlandet, netto. Att jämföra den materiella levnadsstandarden mellan länder/regioner Vem har en högre materiell standard; dvs. vem är rikare I termer av varor och tjänster de kan konsumera? 2 metoder används: 1. Växelkursmetoden. BNP ($) = e ($/kronor)*nominell BNP (kr) = e ($/kronor)*p(kr)*y Där e = exchange rate, dvs. nominell växelkurs, $/kr. Sålunda uttrycker den hur många dollar man får per krona, vilket är ca. 0,15. Det innebär att e (kr/$) = 6,7. dvs vi måste betala 6,7 kronor för att få en dollar. 1/0,15 = 6,70. Med växelkursmetoden konverteras alla länders BNP från inhemsk valuta till dollar. Då är det lättare att jämföra. Man bör även dividera med antal i befolkningen så att man får BNP per capita, dvs. antal varor och tjänster tillgängliga per individ. Ett problem med växelkursmetoden som mått på att mäta den materiella standarden i olika länder är att olika länder har olika prisnivåer. Köpkraftsmetoden syftar till att ta hänsyn till detta: 2. Köpkraftsparitetsmetoden använder samma priser för alla länder för samma varor och tjänster. Om vi vill ha en jämförelse vad beträffar kvantiteter (materiell standard) bör vi konstanthålla priserna påverkan på nominell BNP. Till exempel i ett riktigt fattigt land som Etiopien är priserna (omräknade till USD) lägre än ett världsmarknadsgenomsnitt. Det innebär att Etiopiens BNP (i USD) enligt växelkursmetoden lägre än BNP (i dollar) enligt köpkraftsparitetsmetoden: BNP ($) = Genomsnittligt P ($) * Y. Dvs. Växelkursmetoden underskattar den verkliga BNP (som ges av köpkraftsparitetsmetoden). I verkligheten finns fler än en vara I ekonomin. Nedan görs ett exempel med 2 typer av varor: en vara är en handelsvara. En sådan vara bör ha ungefär samma pris i dollar i alla världens länder ifall kostnaderna för att transportera varan är låg samtidigt som skillnader i varubeskattning (t ex moms) är liten mellan länder. För varor och tjänster som är kostsamma att transportera mellan länder kan skillnader i prisnivå (uttryckt i samma valuta) mellan länder vara betydande. T ex priset för ett restaurangbesök och en hårklippning.

11 I mer detalj: Ej obligatorisk läsning. 1. The Exchange Rate Method uses the current exchange rate to convert GDP in domestic currency to GDP expressed in dollars: Formula for calculating GDP in domestic currency when assuming 2 goods in the economy: GDP (kr) = Pnt(kr)*Qnt + Pt(kr)*Qt Pnt = price of the non-tradable good, e.g. hair-cuts, housing services, etc Qnt = quantity of the non-tradable good, Pt= price tradable good, Qt=quantity of the tradable good GDP in dollars: GDP ($) = e ($/kronor)*gdp(kr) = e ($/kronor)*pnt(kr)*qnt + e ($/kronor)*pt(kr)*qt e ($/kronor) is the nominal exchange rate: In 2007: e ($/kronor) =1/6. 2. Purchasing Power Parity (PPP) Method controls for the fact that prices differ across countries. The method replaces domestic prices with average prices across countries (in $). GDP in dollars according to the PPP-method: GDP ($) = e ($/kronor)*gdp(kr) = Average Pnt ($)*Qnt + Average Pt ($)*Qt We want to use the same prices because we want our measure of income to reflect the quantity of goods that are available in one country during a year. Using different prices for different countries distorts the picture when we want a measure of material standard. If the law of one price holds for tradable goods, then average Pt ($) = e ($/kronor)*pt(kr) That is, the law of one price says that the price of a tradable good expressed in the same currency should be the same in all countries. We expect the law of one price to hold if transportation costs and differences in VAT are zero across countries because the market mechanism tends to equalize prices across countries: If there are price differences (in the same currency) then it is profitable to buy the good where the price is low, and ship it to the country where the price is high. This leads to higher demand in the country in which the price was initially low which tends to put an upward pressure on the price in this country. Moreover, a higher supply in the country where the price was initially high tends to put a downward pressure on the price in this country. Thus, the market mechanism tends to equalize prices across countries for tradable goods. The law of one price does not hold for non-tradable goods and services: In a poor country, the price of a non-tradable good tends to be lower because of lower labor costs than in a richer country. Ex: e($/etiopian currency)* Pnt(Etiopian currency) < Average Pnt($) PPP-adjusted GDP ($) for Etiopia > Not PPP-adjusted GDP ($) for Etiopia= GDP ($) according to the exchange rate method. Thus, the exchange rate method understates GDP ($) in poor countries. Because domestic prices (in $) are lower in poor countries. In news reports you hear that in this country they earn 400 per capita and year. I have often thought: How can they survive? The explanation is that this income figure is not PPPadjusted.

12 Purchasing Power Parity means that prices expressed in the same currency are the same across countries and regions. PPP does empirically not hold for non-tradable goods; they tend to be lower in poor countries. Application on Regions within a country: If nominal income per capita in the Stockholm region is twice as high as the nominal income per capita in the Karlstad region, the purchasing power of income per capita in the Stockholm region might be less than twice as high due to a higher price level; e.g. on non-tradable goods and services such as housing. The BIG MAC INDEX: Lagen om ett pris innebär: e($/kronor) P(kronor) = P*(dollars) Där P*= priset på BIG MAC i utlandet, t ex USA. Exempel : If e($/kronor) P(kronor) > P*(dollars) In the example above the Swedish currency is too strong; overvalued according to the journal Economist. Detta eftersom e($/kronor) är för hög; man får för många dollar per krona. Kritik av BigMacIndex: Lagen om ett pris för Big Mac och Company kan inte förväntas gälla eftersom Big Mac & Co. inte är en handelsvara; dvs. inte kan skeppas mellan länder kostnadsfritt. Bättre att använda bokhyllan Billy.

13 Grundläggande samband i nationalräkenskaperna Y = C + I + G + EXP-IMP Y = produktion (real BNP) Om faktorinkomsterna från utlandet, netto = tranfereringarna från utlandet, netto = kapitalförslitningen = 0. Detta är en antagande i den Keynesianska makromodellen. Antagandet innebär att Y är inkomsten som hushållen och offentliga sektorn kan disponera: Y =BNP=BNI= DBNI = produktionsskatter + löner (före skatt) inklusive sociala avgifter + företagens driftsöverskott före skatt Antag: T = skatter, netto = skatter transfereringar/överföringar till hushållen Hushållens disponibla inkomst = Y - T Sålunda: Inkomsten Y delas mellan offentlig sektor (T) och hushållen (Y-T): Y = T + (Y-T) Hushållens inkomst, Y-T, består av arbets- och kapitalinkomster. Arbetsinkomsterna är ca. 2 större än kapitalinkomsterna. Y-T används av hushållen till konsumtion och sparande (Sp): T + C + Sp = Y = C + I + G + EXP IMP Subtrahera med T+C: Sp = Y C T = I + (G-T) + EXP IMP Privat realt sparande (Y-T-C) + offentlig sparande (T-G) = I + Exp-IMp

14 Problem med att använda BNP per capita som ett mått på materiell levnadsstandard: * BNP-måttet tar inte hänsyn till viss produktion som inte prissätts på marknader.det gäller t ex produktion som utförs i hemmet. Tidigare var de flesta kvinnor hemma och utförde där en rad sysslor som numera utförs av den offentliga sektorn. Hur värderas tjänsteproduktion av den offentliga sektorn? Denna tjänsteproduktion prissätts i allmänhet inte på marknaden. Värdet av den offentliga sektorns produktion räknas in i BNP från kostnadssidan. Därmed är värdet av denna tjänsteproduktion sätts lika med lönekostnaderna och övriga kostnader för tjänsteproduktionen. Tag t ex dagis-tjänster. Värdet av dagistjänsterna är lika med lönekostnaderna för dagispersonalen och hyran för lokalerna. Är det så att för U-länder så sker en större andel av produktionen utanför marknaden och den offentliga sektorn? Vad innebär detta ifall man använder BNP per capita som ett mått på levnadsstandard? Över- eller underskattas u-ländernas BNP per capita i relation till i- ländernas BNP-per capita? En stor svart sektor räknas inte in i BNP-måttet. BNP och lycka: * USA har högre BNP per capita än Europa. Men amerikanen jobbar i genomsnitt fler timmar än en person som bor i Europa. Ifall vi gillar fritid så är BNP per capita ett dåligt mått på lycka. *En högre BNP innebär en högre materiell standard men kan även innebära större miljöföroreningar. En ekonomi som inte producerar något förorenar inte heller. Dock när länder blir väldigt rika tenderar luft och vattenkvalitet bli bättre eftersom länderna då tenderar att skärpa miljölagstiftningen.

15 Matematik: En approximativ formel för att beräkna procent: Real BNP 2005 (i 2000 års priser) = Nominell BNP 2005/ prisindex 2005 År Nominell BNP= Prisindex = BNP I löpande BNP-deflator: P priser: P*Q Real BNP I 2000 års priser: (P*Q)/P=Q miljarder kr miljarder kr /1.02= miljarder kr /1.04= /1.07= /1.10= /1.12= /1.14=2719 Notera att Q kan inte direkt observeras då det finns många varor och tjänster i ekonomin. Hur räkna procent? Nominell BNP ökar med ( )/2500=0.24; dvs med 24 procent Prisnivån ökar med (1.14-1)/1=0.14; dvs. Med 14 procent mellan 2000 och Real BNP ökar med ( )/2500=0.088; dvs. Med 8.8 procent. Real BNP (Q) = Nominell BNP (P*Q)/Prisnivån (P) Hur räkna procent approximativt? Vi kan beräkna tillväxttakten (=procentuella förändringen) av real BNP genom att använda en approximativ formel: realbnp no m BNP BNPdeflator rea l BNP nombnp BNPdeflator Slutsats: det är 1.2 procents skillnad mellan den exakta och den approximativa beräkningen. Exempel 2: Reallön = nominallön / prisnivå Om nominallönen (=lönen i kronor, I löpande priser) ökar procentuellt mer än prisnivån, så ökar reallönen, vilket innebär att du kan köpa mer varor och tjänster: din köpkraft ökar alltså. reallön no mlön BNPdeflator rea llön nomlön BNPdeflator

16 ARBETSLÖSHET och något om inflation Arbetslöshetsmått etc: Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa. Arbetslöshet (i procent) = antalet arbetslösa/antalet i arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandegraden = arbetskraften/befolkningen Sysselsättningsgraden = sysselsatta/befolkningen, Detta mått visar hur stor andel av de personer som är i s k arbetsför ålder (dvs som potentiellt kan jobba) som faktiskt gör det. Valdebatten 2006 var sysselsättningsgraden central i debatten om utanförskapet. Teori: Typer av arbetslöshet Vid full sysselsättning är arbetslösheten lika med den naturliga arbetslösheten. Arbetslösheten = den naturliga arbetslösheten + cyklisk arbetslöshet. Den cykliska arbetslösheten > 0 eller < 0 eller = 0. I lågkonjunkturer är den cykliska arbetslösheten över 0. I en lågkonjunktur används inte heller anläggningar och fabriker (det fysiska kapitalet) fullt ut. Dvs. i en lågkonjunkur är även maskiner och byggnader arbetslösa. Den naturliga arbetslösheten = friktionsarbetslöshet och strukturell arbetslöshet Friktionsarbetslöshet är arbetslöshet till följd av att det tar tid för arbetare att hitta jobb och för arbetsgivare att hitta personal. Till exempel efter examen kanske det tar lite tid innan man hittar jobbet man utbildat sig till. Dvs. även om det finns lika många vakanser som personer som söker jobb med rätt kompetens förväntas en viss friktionsarbetslöshet i en marknadsekonomi. Nivån på friktionsarbetslösheten beror delvis på A-kassans storlek i förhållande till tidigare löneinkomster, visar forskning. Strukturell arbetslöshet uppstår pga. att nya branscher uppstår och expanderar medan andra stagnerar. Kompetensen för att jobba i de expanderande branscherna inte är desamma som kompetenserna för att jobba i de gamla sektorerna. Därför måste folk utbilda sig på nytt vilket tar tid. Militärer kan inte direkt börja jobba som lektorer på högskolan. Strukturell arbetslöshet kan även uppstå av geografiska skäl. Jobben finns på en ort, medan personal som i och för sig har rätt kompetens bor i en annan del av landet. Strukturell arbetslöshet uppstår också när lönerna är för höga i den meningen att faktiska lönen är högre än jämviktslönen, se figuren nedan. Ibland kallas arbetslöshet pga. för höga löner klassisk arbetslöshet. I så fall gäller: Den naturliga arbetslösheten = friktionsarbetslöshet + strukturell arbetslöshet + klassisk arbetslöshet.

17 I den relativt höga ungdomsarbetslösheten förklaras bland annat med för höga ungdomslöner som kan vidmakthållas pga. Relativt starka fackföreningar. Strukturell arbetslöshet: Real wage Rigid real wage U Labor If the real wage is stuck above the equilibrium level, then the supply of labor exceeds the demand. Result: unemployment U. S D Wage rigidity is the failure of wages to adjust until labor supply equals labor demand. The unemployment resulting from wage rigidity and job rationing is called structural unemployment. Workers are unemployed not because they can t find a job that best suits their skills, but rather, at the going wage, the supply of labor exceeds the demand. These workers are simply waiting for jobs to become available. Arbetslöshetens kostnader: Produktionsbortfall. Vid ofrivillig arbetslöshet uppstår även ohälsa etc

18 Inflationens kostnader: Inflation = procentuell förändring av prisnivån. Förväntad inflation: Om inflationen är förväntad och har varit så flera är då har individerna anpassat sig till denna inflation. Den samhällsekonomiska kostnaden (den reala kostnaden) av sådan inflation är att individerna då och då måste gå till bankomaten som tar tid eftersom de inte vill hålla så mycket pengar i plånboken eftersom pengar i plånboken inte tjänar ränta. Den samhällsekonomiska kostnaden är den tid som det tar att gå till bankomaten. Vid högre förväntad inflation vill individerna ha mindre pengar i plånboken pga. de vill avstå från ränta och de behöver därmed gå oftare till bankomaten. Därmed ökar den samhällsekonomiska kostnaden med högre förväntad inflation även om den reala kostnaden kan anses relativt liten. En annan samhällsekonomisk kostnad av hög förväntad inflation är att restauranger och kafeer måste trycka om menuerna ofta. Oförväntad inflation innebär att förmögenheter omfördelas mellan hushåll: Om den faktiska inflationen blir högre än den förväntade och låntagare och långivare bundit sin ränta, så vinner låntagare medan långivare (de som sparar) förlorar. Låntagare vinner eftersom det reala värdet av deras lån urholkas. Och med högre faktisk inflation följer högre marknadsränta; marknadsräntan brukar ligga ngn 1-3 procent över inflationen. Långivare förlorar av samma skäl som låntagare vinner. Vad är realränta/räntan korrigerad för inflation? Realräntan = bankräntan (som kan vara fast eller rörlig) inflation. Realräntan talar om hur lånet utvecklas realt sett: Antag att nominella räntan (bankräntan) är 10 procent. Du har tagit ett lån på en miljon. Med 10 procents ränta är lånet efter 1 år 1,1 miljoner. Om samtidigt inflationen är 10 procent, då hr din skuld inte ökat realt sett. Till exempel med 10 procents inflation så förväntar vi att också dina inkomster har ökat med 10 procent; dvs i paritet med inflationen. Skuld-inkomstkvoten har därmed inte ökat. Dvs skulden i relation till din inkomst. Antag att en långivare binder sitt lån till fast ränta. Innan han gör det gör han sannolikt en bedömning av den framtida räntan som beror av den framtida inflationen: Den förväntade reala avkastningen (=den förväntade realräntan) = fix bankränta förväntad inflation. Om den faktiska inflationen varit mindre än den förväntade då är långivarens reala avkastning större än han förväntat. Faktisk real avkastning = fix bankränta faktisk inflation. Nominalräntan som följer inflationen brukar vara någon eller ett par-tre procent högre än inflationen. Mao, realräntan brukar vara runt 1-3 procent. Vidare förlorar arbetstagare på inflation som är högre än den förväntade om de genom kollektivavtal fixerat och baserat nominallöneökningen på en lägre förväntad inflation. Om den faktiska inflationen blir högre än den förväntade så blir reallöneutvecklingen sämre än den förväntade. Hyperinflation är inflation som är högre än 50 procent per månad.