MAKROEKONOMI: KORT INTRODUKTION

Transkript

1 MAKROEKONOMI: KORT INTRODUKTION Ekonomi är läran om hushållning av knappa resurser. Nationalekonomi innehåller dels mikroteori som utgår från enskilda individer, företag och hushåll, dels makroteori som behandlar ekonomin som helhet, t ex den globala, nationella, regional eller lokala ekonomin. Sålunda används makroteori för att förstå ekonomiska förhållanden globalt, nationellt, regionalt eller lokalt, t ex i den egna kommunen. Makroekonomin kan i sin tur delas in i två huvuddelar; en huvuddel är konjunkturcykelanalys som studerar BNPs kortsiktiga fluktuationer kring en långsiktig uppåtgående trend och den andra huvuddelen är tillväxtteorin som förklarar trenden. Historien visar på produktionsnedgångar och uppgångar kring en långsiktig uppgående trend, och att arbetslöshet resp. brist på arbetskraft upprepas över tid. Förut var s k konjunkturcykler som innefattar en låg- och en högkonjuktur ca 5 år. Idag är de mer oregelbundna. OM BNP OCH PRISINDEX: BNP (bruttonationalprodukten) till marknadspris är marknadsvärdet av alla nyproducerade slutprodukter (varor och tjänster) som produceras i ett land under 1 år. BNP är lika med inkomsterna för individerna i landet om landet är slutet gentemot omvärlden och ungefär lika med inkomsterna för individerna i landet om landet är öppet gentemot omvärlden som ju är fallet i verkligheten. En skillnad mellan BNP och individernas inkomster uppkommer om landet får gåvor från utlandet och om landets invånare har kapitalinkomster från företag som är verksamma i utlandet och om vissa av invånarna arbetar utomlands. Sålunda är BNP ungefärligen inkomst-kakan som delas mellan offentlig sektor och individerna (som är kapital- och arbetstagare.) Det finns tre sätt att mäta BNP på: 1. Summan av alla utgifter för nyproducerade inhemska slutprodukter (varor och tjänster) från landets hushåll, företag, landets offentliga sektor och från utlandet. 2. Summan av alla inkomster: dvs. summan av löne-och kapitalinkomster. 3. Summan av värdet av all produktion, eller det totala förädlingsvärdet som erhålls genom att summera förädlingsvärdet i alla branscher i ekonomin. Förädlingsvärde = totalintäkt kostnader för inputs/produktionsfaktorer som inte är arbetskraft och kapital, vilket t ex är insatsvaror. Den andra BNP-beräkningen, summa inkomster avser endast sådana inkomster som är en ersättning för produktion av varor och tjänster, dvs. löne- och kapitalinkomster. För en enskild är det kanske ingen skillnad på barnbidrag och lön. Men i BNP räknar vi endast in lön eftersom den är ersättning för någon vara eller tjänst som producerats. Barnbidraget är en penningöverföring (transferering från stat till hushåll) och utelämnas när BNP beräknas. Mer om beräkning av BNP till marknadspris: En del varor säljs inte på en marknad och saknar därför marknadspriser. T ex, tjänsten: boende i egna hem samt värdet av tjänster från den offentliga sektorn. De senare beräknas från kostnadssidan. Lönekostnaderna är ofta den största kostnaden inom offentlig sektor. BNP i Sverige var mdr. år 2006 ( ). Det är en ökning med ca 4% sedan år Ökningen kan delas in i två delar, dels har priserna stigit (har prisökningen varit 4% så förklarar den hela ökningen) dels har produktionen kvantitativt ökat. Det är det sistnämnda vi är mest intresserade av. Genom att räkna bort prisökningar får vi fram den sk. reala ökningen,

2 den var ca 2,5%. Tekniken för att göra denna beräkning finner ni nedan. Den reala ökning visar på hur mycket mer varor och tjänster vi har till vårt förfogande. Prisökningar är ett störande moment när vi är intresserade av reala storheter. Prisernas procentuella ökningstakt kallar vi inflation. Inflation är den genomsnittliga prisnivåns ökningstakt i procent. Om vi sätter priserna till 100 ett år och de stiger till 110 nästa år så är inflationen 10%. Stiger priserna till 115 året därpå så är inflationen 4,54% =( )/110. Inflationen mäts med konsumentprisindex och med BNP-deflatorn. Arbetslöshet följer av en minskad produktion och kan innebära sociala problem, inte minst om den blir långvarig. Att jämföra BNP över tiden: BNP till marknadspris i löpande priser (nominell BNP) och i fasta priser (real BNP). BNP till marknadspris i löpande priser kan förändras pga. priserna förändras och pga. att större kvantiteter av varor och tjänster produceras. Vi beräknar BNP i fasta priser, real BNP, för att se om kvantiteten av varor och tjänster ökar eller minskar över tiden. Först, beräkning av BNP till marknadspris i löpande priser enligt metod 1 (ovan). 1 2 Antag två varor i ekonomin (1 och 2) vars kvantiteter är: Q, Q Nominell BNP år : GDP P Q P Q Real BNP (i års priser) = nominell BNP. Real BNP 2001 (i års priser) = P Q P Q Om real BNP 2001 > real BNP, då drar vi slutsatsen att ekonomin producerar mer varor och tjänster BNP-deflatorn mäter prisutvecklingen på samtliga varor och tjänster som produceras i ekonomin. BNP-deflator = Nominell BNP (P*Q)/ real BNP (Q) real BNP (Q) = Nominell BNP (P*Q)/ BNP-deflatorn (P) I media redovisas ofta data på BNP i löpande priser och data på ett prisindex. Hur beräknas BNP i fasta priser? Real BNP 2005 (i års priser) = Nominell BNP 2005/ prisindex 2005 År Nominell BNP= Prisindex = Real BNP BNP I löpande BNP-deflator: P I års priser: priser: P*Q (P*Q)/P=Q 2500 miljarder kr miljarder kr /1.02= miljarder kr /1.04= /1.07= /1.10= /1.12= /1.14=2719

3 Notera att Q kan inte direkt observeras då det finns många varor och tjänster i ekonomin. I makroekonomiska modeller betecknas real BNP med Y, som då skall betraktas som ett kvantitetsmått. I makro används således inte Q för att beteckna kvantitet. Prisnivån betecknas med P i makroekonomiska modeller. Prisindexar, BNP-deflatorn och KPI, syftar till att mäta hur den allmänna prisnivån förändras i ekonomin. Vi måste välja ett basår. Konsumentprisindex syftar till att mäta hur den allmänna prisnivån utvecklas (relativt basåret) för de varor och tjänster som hushållen konsumerar vilket innebär att KPI även inkluderar importerade varor och tjänster. Antag att det valda basåret är år : KPI () = 1. Antag 2 varor i ekonomin: KPI (2001) P Q P Q P Q P Q När vi använder den ursprungliga varukorgen för att beräkna prisindexet så är indexet ett Laspereys index. Om KPI (2001) > KPI () då har den allmänna prisnivån ökat enligt prisindexet. När vi använder den nuvarande varukorgen som beräkningsgrund, då har vi ett Paasche index. BNP-deflatorn är ett Paasche index. Antag att det valda basåret är år : BNP-deflatorn ()=1 BNP-deflator (2001)= Nominell BNP (2001)/ real BNP (2001) P Q P Q BNP deflatorn(2001) P Q P Q

4 Antal inkomsttagare Real BNP per capita som mått på materiell levnadsstandard. Som mått på materiell levnadstandard används BNP per capita. För att se om den materiella levnadsstandarden utvecklats över tiden studerar ekonomer real BNP per capita. Problem med att använda BNP per capita som ett mått på materiell levnadsstandard: BNP-måttet tar inte hänsyn till viss produktion som inte prissätts på marknader. Det gäller t ex produktion som utförs i hemmet. Tidigare var de flesta kvinnor hemma och utförde där en rad sysslor som numera utförs av den offentliga sektorn. Hur värderas tjänsteproduktion av den offentliga sektorn? Denna tjänsteproduktion prissätts i allmänhet inte på marknaden. Värdet av den offentliga sektorns produktion räknas in i BNP från kostnadssidan. Därmed är värdet av denna tjänsteproduktion sätts lika med lönekostnaderna och övriga kostnader för tjänsteproduktionen. Tag t ex dagis-tjänster. Värdet av dagistjänsterna är lika med lönekostnaderna för dagispersonalen och hyran för lokalerna. Är det så att för U-länder så sker en större andel av produktionen utanför marknaden och den offentliga sektorn? Vad innebär detta ifall man använder BNP per capita som ett mått på levnadsstandard? Över- eller underskattas u-ländernas BNP per capita i relation till i- ländernas BNP-per capita? Den svarta sektorn räknas inte in i BNP-måttet. BNP per capita som ett mått på den materiella levnadsstandarden för genomsnittsindividen Genomsnittsinkomsten (BNP per capita) kan vara en dålig indikator för inkomsten för genomsnittsindividen; dvs. för medianen, ifall inkomstspridningen mellan individer är stor. En typisk inkomstfördelning Inkomstklasser Inkomstfördelningen är assymmetrisk eftersom det finns några personer med extremt höga inkomster: medianinkomsten < genomsnittsinkomst. ju större inkomstspridning desto större skillnad mellan median och genomsnittsinkomst och desto större andel av befolkningen har en inkomst under genomsnittsinkomsten.

5 Ett extremt exempel: Country Equal. 10 individuals: Each with an income of The median and mean income is Country Unequal. 9 individuals, each has an income of. One individual has an income of 3. Average income is Median income is. BNP och lycka: * USA har högre BNP per capita än Europa. Men amerikanen jobbar i genomsnitt fler timmar än en person som bor i Europa. Ifall vi gillar fritid så är BNP per capita ett dåligt mått på lycka. Är BNP per capita en bra indikator på human development och på lycka? We have concluded that average income per capita may be a poor indicator of the income of the average person; that is, of the median person. What is the relationship between income per capita and other indicators of welfare/happiness? We want (but cannot) measure is happiness/utility: U = U (y, x1, x2, x3, x4, ) Where y = real income per capita, x1=literacy rate, x2=assess to clean water, x3= infant mortality rate, x4=life expectancy, etc. 2 views: 1. The correlation between income per capita and other variables (x1,x2,x3,x4,..) which we believe impact the welfare of people is high. Therefore, it is sufficient to study determinants to real income per capita. 2.The correlation is not necessarily high. Therefore we should study not only determinants of real income per capita but also the other indicators of human development. The UN (UNDP s) Human Development Index has 3 components: 1. Life expectancy. 2. Educational level (e.g. literacy rate). 2. Income per capita. According to this index Sweden s is a top 5 (?) whereas with respect to income per capita Sweden is only top 25. Hushållsundersökningar om lycka Problem of Household surveys that ask Are you happy? is that the meaning of the word happy may differ across cultures. We are rich now but are we happier? The importance of relative position for a person s happiness. Harvard-students were asked what alternative they preferred: a) USD 50000/year whereas others get half. b) USD /year whereas others get the double. Source: The economist, Aug. 9, 2003.

6 BNP och miljökvalitet *En högre BNP innebär en högre materiell standard men kan även innebära större miljöföroreningar. En ekonomi som inte producerar något förorenar inte. För världen som helhet pratar vi om växthuseffekten. Den är en konsekvens av ökade utsläpp som orsakats av en högre produktion (BNP) i världen. *Dock när länder blir väldigt rika tenderar luft- och vattenkvalitet lokalt bli bättre eftersom länderna då tenderar att skärpa miljölagstiftningen. Dvs. föroreningar i luft och vattendrag är mindre i rika länder än i medelinkomstländer. ARBETSLÖSHET: Arbetslöshetsmått etc: Den arbetsföra befolkningen är mellan år. Människor i denna ålder är potentiellt sysselsatta. Vissa individer äldre än 65 arbetar. Men de inkluderas för närvarande inte i definitionen av den arbetsföra befolkningen. Den arbetsföra befolkningen är antingen i arbetskraften eller inte i arbetskraften. Arbetskraften består av sysselsatta och av arbetslösa. För att definieras som arbetslös måste en person aktivt söka jobb. Arbetslöshet (i procent) = antalet arbetslösa/antalet i arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandegraden = arbetskraften/befolkningen Sysselsättningsgraden = antal sysselsatta/befolkning, år. Detta mått visar hur stor andel av de personer som är i s k arbetsför ålder (dvs som potentiellt kan jobba) som faktiskt gör det. Valdebatten 2006 var sysselsättningsgraden central i debatten om utanförskapet. Exempel: Antalet personer i åldern år som är utanför arbetskraften = Antalet sysselsatta = Antalet arbetslösa = Arbetskraften = = 457 Arbetslöshet (i %) = /457=0,045: dvs. 4,5 %. Antal i befolkningen år = = Sysselsättningsgrad = /( )= Dvs. 75 %. Arbetslöshetens kostnader: Produktionsbortfall. Ohälsa etc Teori: Typer av arbetslöshet Vid full sysselsättning är arbetslösheten lika med den naturliga arbetslösheten = strukturell arbetslöshet = den långsiktiga jämviktsarbetslösheten. Den naturliga arbetslösheten beräknas som genomsnittlig arbetslöshet över en längre tidsperiod. Sett över de sista 30 åren har den naturliga arbetslösheten ökat. Arbetslösheten = den naturliga arbetslösheten + konjunkturell (cyklisk) arbetslöshet.

7 Den konjunkturella arbetslösheten > 0 eller < 0 eller = 0. I lågkonjunkturer är den konjunkturella arbetslösheten över 0. (I en lågkonjunktur används inte heller anläggningar och fabriker (det fysiska kapitalet) fullt ut. Dvs. i en lågkonjunkur är även maskiner och byggnader arbetslösa.) I en högkonjunktur är den konjunkturella arbetslösheten mindre än 0. Strukturell arbetslöshet = friktionsarbetslöshet + klassisk arbetslöshet (som orsakas av för höga reallöner) Friktionsarbetslöshet är arbetslöshet till följd av att det tar tid för arbetare att hitta jobb och för arbetsgivare att hitta personal. Till exempel efter examen kanske det tar lite tid innan man hittar jobbet man utbildat sig till. Dvs. även om det finns lika många vakanser som personer som söker jobb med rätt kompetens förväntas en viss friktionsarbetslöshet i en marknadsekonomi. Nivån på friktionsarbetslösheten beror delvis på A-kassans storlek i förhållande till tidigare löneinkomster, visar forskning. Friktionsarbetslöshet uppstår också pga. att nya branscher uppstår och expanderar medan andra stagnerar. Kompetensen för att jobba i de expanderande branscherna inte är desamma som kompetenserna för att jobba i de gamla sektorerna. Därför måste folk utbilda sig på nytt vilket tar tid. Militärer kan inte direkt börja jobba som lärare på högskolan. Friktionsarbetslöshet kan även uppstå av geografiska skäl. Jobben finns på en ort, medan personal som i och för sig har rätt kompetens bor i en annan del av landet. Strukturell arbetslöshet uppstår också när lönerna är för höga i den meningen att faktiska lönen är högre än jämviktslönen vid perfekt konkurrens, se figuren nedan. Arbetslöshet, som uppstår pga. för höga löner, kallas klassisk arbetslöshet. I den relativt höga ungdomsarbetslösheten förklaras bland annat med för höga ungdomslöner som kan vidmakthållas pga. Relativt starka fackföreningar. Klassisk arbetslöshet: En del av strukturell arbetslöshet: Real wage Rigid real wage U Labor If the real wage is stuck above the equilibrium level, then the supply of labor exceeds the demand. Result: unemployment U. S D Wage rigidity is the failure of wages to adjust until labor supply equals labor demand. The unemployment resulting from wage rigidity and job rationing is called structural unemployment. Workers are unemployed not because they can t find a job that best suits their skills, but rather, at the going wage, the supply of labor exceeds the demand. These workers are simply waiting for jobs to become available.

8 APPENDIX (Ej nödvändigt att helt förstå nu. Detta tas upp mer senare.): Matematik: En approximativ formel för att beräkna procent: Real BNP 2005 (i års priser) = Nominell BNP 2005/ prisindex 2005 År Nominell BNP= BNP I löpande priser: P*Q Prisindex = BNP-deflator: P Real BNP I års priser: (P*Q)/P=Q 2500 miljarder kr miljarder kr /1.02= miljarder kr /1.04= /1.07= /1.10= /1.12= /1.14=2719 Notera att Q kan inte direkt observeras då det finns många varor och tjänster i ekonomin. Hur räkna procent? Nominell BNP ökar med ( )/2500=0.24; dvs med 24 procent Prisnivån ökar med (1.14-1)/1=0.14; dvs. Med 14 procent mellan och Real BNP ökar med ( )/2500=0.088; dvs. Med 8.8 procent. Real BNP (Q) = Nominell BNP (P*Q)/Prisnivån (P) Hur räkna procent approximativt? Vi kan beräkna tillväxttakten (=procentuella förändringen) av real BNP genom att använda en approximativ formel: realbnp no m BNP BNPdeflator rea l BNP nombnp BNPdeflator Slutsats: det är 1.2 procents skillnad mellan den exakta och den approximativa beräkningen. Exempel 2: Reallön = nominallön / prisnivå Om nominallönen (=lönen i kronor, I löpande priser) ökar procentuellt mer än prisnivån (i kronor), så ökar reallönen, vilket innebär att du kan köpa mer varor och tjänster: din köpkraft ökar alltså. reallön no mlön BNPdeflator rea llön nomlön BNPdeflator