Kapitlet är främst en introduktion till följande kapitel. Avsnitt 9-1, 9-2, 9-4 och 9-5 ingår i kursen.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitlet är främst en introduktion till följande kapitel. Avsnitt 9-1, 9-2, 9-4 och 9-5 ingår i kursen."

Transkript

1 Kurs 407, VT 2010 Martin Flodén Läsanvisningar för föreläsning 9 15 Vi kommer inte att följa lärobokens kapitel 9 12 till fullo. Boken introducerar inledningsvis (i kapitel 10) den s k LM-kurvan som utgår från att centralbanken styr penningmängden och låter räntan bestäms som ett jämviktsutfall. I kapitel 14 ändras detta till att anta att centralbanken styr räntan och låter penningmängden bestämmas som ett jämviktsutfall. Vi kommer genomgående att fokusera på det senare angreppssättet, dvs vi kommer att utgå från att centralbanken styr räntan. Läroboken presenterar dessutom tre olika varianter av den s k AD-kurvan (ekonomins aggregerade efterfrågan). I kapitel 9 härleds denna utifrån kvantitetsekvationen. I kapitel 11 härleds en ny AD-kurva utifrån LM-kurvan i kombination med jämvikt på varu- och tjänstemarknaderna. I kapitel 14 härleds slutligen AD-kurvan utifrån centralbankens räntesättningsbeteende i kombination med jämvikt på varu- och tjänstemarknaderna. Dels är det olyckligt med ett antal olika härledningar och motiveringar till denna kurva, dels är det enligt min mening endast härledningen i kapitel 14 som innehåller realistiska beskrivningar av hur ekonomin och dess anpassningsmekanismer fungerar. Vi kommer därför att introducera ADkurvan först i kapitel 14. Mitt förslag är att ni i kapitel 9 13 ignorerar alla härledningar av AD-kurvan. I kapitel 9 ges dock en bra introduktion till AS-AD-modellen. Ni bör läsa denna men utan att fundera allt för mycket på varför AD-kurvan ser ut som den gör. I kapitel 10 och framåt behöver ni inte lägga speciellt mycket energi på att förstå härledningen av LM-kurvan. Men jag rekommenderar att ni ändå i stora drag försöker förstå vad den beskriver. Detta dels eftersom ni ofta kommer att höra referenser till -LM-modellen i den allmänna makroekonomiska diskussionen, dels eftersom ni kommer att stöta på begreppet i senare delar av läroboken. Kapitel 9 Kapitlet är främst en introduktion till följande kapitel. Avsnitt 9-1, 9-2, 9-4 och 9-5 ingår i kursen. Läs avsnitt 9-3 mer översiktligt, och just som en introduktion till det som ska komma. Figurerna och härledningarna i detta avsnitt är mindre viktiga. Kapitel 10 Avsnitt 10-1 är viktigt. I avsnitt 10-2 härleds LM-kurvan. Vi kommer att behandla detta avsnitt kortfattat. Avsnittet bygger på ett antagande om att centralbanken fixerar penningmängden. Jämvikt på penningmarknaden medför då en viss ränta (vid en given inkomstnivå). Vi kommer i stället vanligen att utgå från att centralbanken direkt väljer räntenivån (se Figur 10-9 ). 1 Som jag nämnde 1 Penningmängden kommer då att anpassas så att vi har jämvikt på penningmarknaden. Om vi inte är intresserade just av hur penningmängden utvecklas, kan vi emellertid vanligen helt ignorera utvecklingen på

2 tidigare kan det dock vara värdefullt att åtminstone ha en vag förståelse av den s k LM-kurva som analysen i avsnitt 10-2 resulterar i. FIGURE 10-9 r Interest-rate line Demand, L(r) The Theory of Liquidity Preference The demand for real money balances in combination with the interest rate set by the central bank determine the equilibrium real money balances. The interest-rate line is horizontal because the interest rate set by the central bank does not depend on the level of real money balances. The demand curve is downward sloping because a higher interest rate raises the cost of holding money and thus lowers the quantity demanded. Equilibrium real money balances Real money balances, M/P I avsnitt 10-3 härleds ekonomins kortsiktiga jämvikt utifrån jämvikt på varu- och tjänstemarknaderna (-kurvan i avsnitt 10-1) och jämvikt på penningmarknaden (LM-kurvan i avsnitt 10-2). Vi ersätter alltså jämvikt på penningmarknaden med centralbankens val av räntenivå. För att följa lärobokens struktur, kan vi tänka på den kortsiktiga jämvikten som bestämd av följande två ekvationer (se Figur ): ( T ) + I( r) G Y = C Y + r = centralbanksbeslut Tillsvidare antar vi alltså att räntan är exogent bestämd. I kapitel 11 kommer vi att analysera effekterna av ränteändringar och hur centralbanken bör reagera på olika ekonomiska chocker. I kapitel 14 kommer vi att introducera en penningpolitisk regel. Med en sådan regel bestäms räntan endogent utifrån den ekonomiska utvecklingen. Figure FIGURE r Equilibrium in the - Model The intersection of the curve and the line represents equilibrium in the market for goods and services for the chosen interest rate and for given values of government spending, taxes, and the price level. Equilibrium level of income penningmarknaden. Antagandet att centralbanken väljer räntenivån medför då att analysen både blir enklare och mer realistisk (centralbanker fokuserar nuförtiden på räntan snarare än penningmängden).

3 Kapitel 11 I avsnitt 11-1 medför förändringar i finanspolitiken att -kurvan skiftar precis så som texten beskriver. LM-kurvan ersätts dock av den horisontella -linjen i Figur 11-1 och Finanspolitiken får alltså större effekter när centralbanken håller räntan konstant (dvs när vi använder -linjen) än när den håller penningmängden konstant (dvs när vi använder LMkurvan). Ändrad penningpolitik ska nu tolkas som en ändrad räntenivå. Om centralbanken höjer räntan (kontraktiv penningpolitik) skiftar -linjen uppåt, och om centralbanken sänker räntan (expansiv penningpolitik) skiftar -linjen nedåt. Effekterna av en räntesänkning visas i Figur FIGURE A reduction in the interest rate shifts the line downward, A Reduction in the Interest Rate in the - Model A reduction in the interest rate from r 1 to r 2 shifts the line downward. The equilibrium moves from point A to point B. Income rises from Y 1 to Y 2. r 1 1 r 2 2 Y 1 Y 2 2. which raises income. Avsnitt 11-2 är inte relevant. Ni kan hoppa över detta. Avsnitt 11-3 ingår. Just vid analys av 1930-talsdepressionen finns det ett visst värde vid att även fundera kring penningmängden, och kanske även LM-kurvan. Dels för att centralbanker fokuserade mer på penningmängden på den tiden, dels för att räntan var nära sin undre gräns (nominalräntan kan inte gärna bli negativ) samtidigt som penningmängden tidvis sjönk. Notera att vi hittills har sagt att centralbanken väljer räntan. I själva verket menar vi att centralbanken väljer (den korta) nominalräntan. Vi har antagit att prisnivån är konstant och implicit också att den förväntas förbli konstant, dvs att inflationsförväntningarna är Eπ = 0. Under dessa förutsättningar är realräntan identisk med nominalräntan. Om vi tillåter (exogena) förändringar av inflationsförväntningarna måste vi dock använda Fishersambandet för att skilja på nominalräntan, i, och realräntan, r: r = i Eπ (se Figur 11-8 ). 2 I motsvarigheten till lärobokens figur 11-4 kommer -linjen att skifta så att ekonomin att rör sig från punkt A till samma punkt B som i bokens figur 11-4: I panel (a) måste centralbanken sänka räntan ( skiftas ned) för att hålla penningmängden konstant (vid oförändrad ränta skulle annars den lägre inkomsten medföra minskad penningefterfrågan och i jämvikt också minskad penningmängd). I panel (b) är -linjen oförändrad eftersom vi antar att räntan hålls konstant. I panel (c) sänker centralbanken räntan kraftigt ( skiftas ned) så att inkomsten stabiliseras.

4 FIGURE 11-8 Interest rate, i r 2 r 1 = i Expected Deflation in the - Model An expected deflation (a negative value of Eπ) raises the real interest rate for any given nominal interest rate (recall that the Fisher equation states that r = i -Eπ), and this depresses investment spending. The reduction in investment shifts the curve downward. When the central bank holds the nominal interest rate constant at i, the real interest rate increases from r 1 to r 2. Eπ 1 Y 2 Y 1 2 Kapitel 12 Kapitel 12 ingår ej i kursen utan ersätts av Flodén (2010). Kapitel 13 Kapitel 13 analyserar ekonomins aggregerade utbud (AS-kurvan och Phillipskurvan). Hela detta kapitel, med undantag för appendixet, ingår i kursen. Kapitel 14 I kapitel 14 introduceras en mer realistisk beskrivning av hur moderna centralbanker bedriver penningpolitik genom att fatta beslut om en (kort) nominell ränta. Ekonomins aggregerade utbuds- och efterfrågekurvor härleds utifrån denna penningpolitik i kombination med tidigare analyserade samband (-kurvan, Fishersambandet och Phillipskurvan) samt ett antagande om hur inflationsförväntningar bildas. 3, 4 Kapitlet ingår till fullo i kursen. Kapitel 15, 16 och epilog Dessa kapitel ingår till fullo i kursen. Jonung (2000) Jonungs artikel är avsedd att ge en beskrivning av och koppling till den svenska utvecklingen. Förhoppningsvis bidrar texten även till förståelse av vilka praktiska implikationer (och problem/svagheter) de stabiliseringspolitiska teorierna har. Artikeln är obligatorisk läsning, men vi kommer inte att ställa direkta frågor om denna text på tentan. 3 Modellen i kapitel 14 utgår från att ekonomin är sluten. Om tiden tillåter kommer vi även att modifiera analysen till en liten öppen ekonomi. 4 Jag kommer vanligen att benämna kurvorna AS och AD (aggregate supply och aggregate demand) även om Mankiw kallar dem DAS och DAD (D för dynamic) i detta kapitel.

5 Riksbanken (2010a, 2010b) Av det penningpolitiska protokollet (Riksbanken 2010a) framgår hur ledamöterna i Riksbankens direktion motiverade reporäntebeslutet och prognosen för räntebanan i december 2009 (eller hur de motiverade avvikande uppfattning). Den penningpolitiska rapporten (Riksbanken 2010b) publiceras 11 februari Bägge dessa dokument är rekommenderad men ej obligatorisk läsning. 5 Titta gärna på dokumenten före Barbro Wickman-Paraks gästföreläsning 23 februari. Litteratur Flodén, Martin (2010), The Open Economy Revisited: The Mundell-Fleming Model and the Exchange-Rate Regime, [finns på kurswebben som Floden_Chapter12.pdf] Jonung, Lars (2000), Från guldmyntfot till inflationsmål svensk stabiliseringspolitik under 20:e århundradet, Riksbanken (2010a), Penningpolitiskt protokoll från direktionens sammanträde den 15 december 2009, Riksbanken (2010b), Penningpolitisk rapport februari 2010, [publiceras på 11 februari 2010] 5 Protokoll från Riksbankens penningpolitiska möte den 10 februari kommer att publiceras på Riksbankens webbsidor (www.riksbank.se) den 24 februari.

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen Makroekonomi 1 1 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2 FUNKTIONER

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 4 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Makroekonomi Övningar. Juan Carlos Estibill Ht-2012

Makroekonomi Övningar. Juan Carlos Estibill Ht-2012 Makroekonomi Övningar Juan Carlos Estibill Ht-2012 Se Kursinformation BILAGA: ÖVNINGAR KRAV: Tydliga, ej handskrivna, OH. Kommentera samtliga uppgifter med hjälp av data från Sverige och Ditt land, d.v.s.

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

ECTS- grades Credits Percentages 9. The final examination can be answered in Swedish or in English Skriv ej svar på tentamen utan på Lösblad

ECTS- grades Credits Percentages 9. The final examination can be answered in Swedish or in English Skriv ej svar på tentamen utan på Lösblad Mittuniversitet/Institutionen för samhällsvetenskap. Makroekonomi B-kurs, 7,5 hp, VT11 Tentamen: 25 mars 2011 Examinator: A. Khalik Salman Instruktioner: 1. Answer all Questions. Svara på alla frågor.

Läs mer

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK MAKROEKONOMI, 10hp SPREK Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar Vi koncentrerar oss på och fördjupar oss i en huvudbok, Blanchard m.fl..

Läs mer

Y=Y. Output (Y) Varför är AD-kurvan negativt lutad? Dvs. varför minskar aggregerad efterfrågan=produktion när prisnivån ökar?

Y=Y. Output (Y) Varför är AD-kurvan negativt lutad? Dvs. varför minskar aggregerad efterfrågan=produktion när prisnivån ökar? Läs själva: Härledning av AD-kurvan i P-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet. AD-kurvan i P-diagrammet antar att =AD, vilket innebär att faktiska investeringar = I (planerade)., AD A B = AD = C(-T) +

Läs mer

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2) Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner)

Läs mer

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:

U t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s: Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten

Läs mer

Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar.

Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar. Makroekonomisk teori och politik: Kurs 730G78: Ht-2013 MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar.

Läs mer

FACIT version 121101 (10 sid)

FACIT version 121101 (10 sid) FACIT version 20 (0 sid) Frågor inom moment VM, Virkesmarknad, inom tentamen i kursen SG006: Skogsindustriell försörjningsstrategi För frågorna inom moment VM gäller följande: Totalt antal poäng är 8.

Läs mer

Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet

Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet Kap 11-13 Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet 1 Pengar och dess funktioner Bytesmedel Pengar fungerar som bytesmedel för varor och tjänster effektiviserar handel Räkenskapsenhet Anger priser och

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

Kort och medelfristig sikt: Konjunktur

Kort och medelfristig sikt: Konjunktur Del 5 Kort och medelfristig sikt: Konjunktur Utgångspunkten för analysen: det finns perioder där ekonomins resurser används mindre än de skulle användas i ekonomin utan pengar (eller om alla marknader

Läs mer

Makroekonomi Övningar REVIDERAD MED HÄNSYN TAGET TILL KURSENS LÅGA KUNSKAPER I. Gäller Kap

Makroekonomi Övningar REVIDERAD MED HÄNSYN TAGET TILL KURSENS LÅGA KUNSKAPER I. Gäller Kap Makroekonomi Övningar REVIDERAD MED HÄNSYN TAGET TILL KURSENS LÅGA KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATIK Gäller Kap 11-13. 2011-09-13 Juan Carlos Estibill Ht-2011 Se Kursinformation BILAGA: ÖVNINGAR KRAV:

Läs mer

Nationalekonomiska institutionen

Nationalekonomiska institutionen Nationalekonomiska institutionen Har deflation alltid negativa effekter på ekonomisk tillväxt? Kandidatuppsats augusti 2015 Författare: Richard Blom Klas Pyk Handledare: Fredrik NG Andersson Abstrakt Med

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp

MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp Makroekonomisk teori och politik: Kurs 730G78: Ht-2012 MAKROEKONOMISK TEORI OCH POLITIK, 10hp REVIDERAD 2012 08 31 Kursens struktur är ett resultat av studenternas konstruktiva och övervägande positiva

Läs mer

Kommentar på rapporten. Frontfagsmodellen i forntid, nåtid og framtid. (og Pengepolitikk med sterkt koordinert lonndannelse)

Kommentar på rapporten. Frontfagsmodellen i forntid, nåtid og framtid. (og Pengepolitikk med sterkt koordinert lonndannelse) Senter for lønnsdannelse 15 februari, 2016 Kommentar på rapporten Frontfagsmodellen i forntid, nåtid og framtid (og Pengepolitikk med sterkt koordinert lonndannelse) Göran Hjelm och Åsa Olli Segendorf

Läs mer

ANFÖRANDE. Finns en typisk konjunkturcykel?

ANFÖRANDE. Finns en typisk konjunkturcykel? ANFÖRANDE DATUM: 2008-10-07 TALARE: PLATS: HANTERINGSKLASS: Barbro Wickman-Parak Nordea SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap Joakim Persson. Vt 2012.

DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap Joakim Persson. Vt 2012. DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap. 9-12. Joakim Persson. Vt 2012. 1. Konjunkturer Från den långsiktiga modellen kan man dra slutsatsen att utvecklingen av BNP per capita ökar med den tekniska utvecklingen

Läs mer

Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder

Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Räntemodeller och marknadsvärdering av skulder Fredrik Armerin Matematisk statistik, KTH Aktuarieföreningen 17-18 november 2004 Dag 1 INTRODUKTION TILL RÄNTEMARKNADEN 1 Kreditmarknaden Penningmarknaden

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Institutionen för Samhällsvetenskap

Institutionen för Samhällsvetenskap Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2010 06 03 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Reservation mot Redogörelse för penningpolitiken 2012

Reservation mot Redogörelse för penningpolitiken 2012 Protokollsbilaga B till Direktionens protokoll nr 7, 2013-03-19 Reservation mot Redogörelse för penningpolitiken 2012 Lars E.O. Svensson Jag reserverar mig mot Redogörelse för penningpolitiken 2012 därför

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 21 februari 2012 Konjunkturer och stabiliseringspolitik En modell för makroekonomisk analys Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Introduktion Det

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna

Läs mer

Studieguide och schema Makroekonomi och Arbetsmarknad

Studieguide och schema Makroekonomi och Arbetsmarknad Studieguide och schema Makroekonomi och Arbetsmarknad Struktur/upplägg våren 2013 Det övergripande syftet med kurserna är att ge en god förståelse för hur samhällsekonomin fungerar och utvecklas över tid.

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 1/6 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p.

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p. Lördagen den 24 mars 2007 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, måndagen

Läs mer

Ett finansiellt mått på inflationsförväntningar

Ett finansiellt mått på inflationsförväntningar Ett finansiellt mått på inflationsförväntningar AV MALIN ANDERSSON OCH HENRIK DEGRÉR Författarna är verksamma på avdelningen för penningpolitik. Ett tillfredsställande mått på inflationsförväntningar är

Läs mer

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Föreläsning 4: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors

Föreläsning 4: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors Föreläsning 4: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors 1 Krugman-Obstfelds växelkursdefinitioner Real växelkurs: relativpriset mellan varor i olika länder Nominell växelkurs: relativpriset mellan olika

Läs mer

Makroekonomi, 730G43, 10hp

Makroekonomi, 730G43, 10hp LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Civilekonomprogrammet, T2 Birgit Hagberg, Bo Sjö, Mikael Wendschlag Vt11 Kursinformation Makroekonomi, 730G43, 10hp Makroekonomisk teori analyserar samhällens ekonomi ur ett

Läs mer

DEN KEYNIANSKA SYNEN (S )

DEN KEYNIANSKA SYNEN (S ) DEN KEYNIANSKA SYNEN (S. 177-188) JOHN MAYNARD KEYNES Hans teorier presenterades under depressionen på 1930-talet Innefattar de kortsiktiga konjunkturröelserna och stabiliseringspolitikenà aktiv stabiliseringspolitik

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

E N K L A R E G L E R, SVÅRA TIDER. Anders Vredin (ordf.) Martin Flodén Anna Larsson Morten O. Ravn

E N K L A R E G L E R, SVÅRA TIDER. Anders Vredin (ordf.) Martin Flodén Anna Larsson Morten O. Ravn Konjunkturrådets rapport E N K L A R E G L E R, SVÅRA TIDER behöver stabiliserings- politiken förändras? 2012 Anders Vredin (ordf.) Martin Flodén Anna Larsson Morten O. Ravn SNS Förlag sns Förlag Box 5629

Läs mer

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder.

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder. 1 GRUNDKURS I NATIONALEKONOMI: MAKROEKONOMI Tentamen NAMN: MATRIKELNR: Examinator: Jonas Lagerström Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Förklara alltid dina svar tydligt och visa att du förstår

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Tillväxt och jobb. Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013

Tillväxt och jobb. Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013 Tillväxt och jobb Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013 Tillväxt och sysselsättning är inte samma sak Vanligt missförstånd att tillväxt och sysselsättning alltid går hand

Läs mer

Kursen är en grundkurs på distans i ämnet nationalekonomi. Kursen kan ingå i flera program på grundnivå.

Kursen är en grundkurs på distans i ämnet nationalekonomi. Kursen kan ingå i flera program på grundnivå. Ekonomihögskolan NEKA52, Nationalekonomi: Makroekonomisk teori och ekonomisk politik, 9 högskolepoäng Economics: Macroeconomic Theory and Economic Policy, 9 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

Vice riksbankschef Lars E. O. Svensson Uppsala universitet

Vice riksbankschef Lars E. O. Svensson Uppsala universitet ANFÖRANDE DATUM: 009-03-13 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars E. O. Svensson Uppsala universitet SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 1 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna

Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna Konjunkturläget mars 1 85 FÖRDJUPNING Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna Priset på råolja har sjunkit betydligt sedan mitten av. Bara sedan sommaren i fjol har priset på Nordsjöolja fallit med

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

Pre-Test 1: M0030M - Linear Algebra.

Pre-Test 1: M0030M - Linear Algebra. Pre-Test : M3M - Linear Algebra. Test your knowledge on Linear Algebra for the course M3M by solving the problems in this test. It should not take you longer than 9 minutes. M3M Problem : Betrakta fyra

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng

Läs mer

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.

Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH1A 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 5/11 2014 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Nr 7. SÄRSKILT PROTOKOLL från direktionens sammanträde 2001-05-30

Nr 7. SÄRSKILT PROTOKOLL från direktionens sammanträde 2001-05-30 Nr 7 SÄRSKILT PROTOKOLL från direktionens sammanträde 2001-05-30 Närvarande: Urban Bäckström, ordförande Lars Heikensten Eva Srejber Villy Bergström Lars Nyberg Kristina Persson - Sven Hulterström, fullmäktiges

Läs mer

Tentamen i Matematik 2: M0030M.

Tentamen i Matematik 2: M0030M. Tentamen i Matematik 2: M0030M. Datum: 2010-01-12 Skrivtid: 09:00 14:00 Antal uppgifter: 6 ( 30 poäng ). Jourhavande lärare: Norbert Euler Telefon: 0920-492878 Tillåtna hjälpmedel: Inga Till alla uppgifterna

Läs mer

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 1997. Tidsbunden del

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 1997. Tidsbunden del Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av november 1997. NATIONELLT

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

Läs själva: Härledning av AD-kurvan I PY-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet.

Läs själva: Härledning av AD-kurvan I PY-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet. Läs själva: Härledning av AD-kurvan I P-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet. AD-kurvan I P-diagrammet antar att =AD, vilket innebär att faktiska investeringar = I (planerade)., AD A B = AD = C(-T) +

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. Tentamen består av

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Kursupplägg och referenser

Kursupplägg och referenser Kursupplägg och referenser C Makro VT2009 Bengt Assarsson 2009 03 06 Preliminärt En del av framställningen i föreläsningarna finns i (Assarsson, B. 2008). Alla referenser kan hittas i bibliotekets databas

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Penningpolitik med inflationsmål

Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitiken i media Road map Vad är penningpolitik? Vad innebär ett inflationsmål? Hur påverkar penningpolitiken ekonomin? Vägen till ett penningpolitiskt beslut Penningpolitik

Läs mer

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics Kursplan NA1032 Makroekonomi, introduktion 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introductory Macroeconomics 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Det övergripande målet med kursen är att studenterna

Läs mer

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior National- och företagsekonomi HT 2009-09-06 Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior Boken är indelad i fem delar 1) Introduktion till ekonomiskt tänkande och marknadsmodellen 2) Konsumenten

Läs mer

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Riksbankens roll i svensk ekonomi Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Blog:

Läs mer

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1. PASS 9. OLIKHETER 9. Grundbegrepp om olikheter Vi får olikheter av ekvationer om vi byter ut likhetstecknet mot något av tecknen > (större än), (större än eller lika med), < (mindre än) eller (mindre än

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Investeringsbedömning 27/2 2013 Martin Abrahamson Doktorand UU Föreläsningen avhandlar Genomgång av Grundläggande begrepp och metoder NPV och jämförbara tekniker Payback Internränta/Internal Rate of Return

Läs mer

Kommentar till bilderna. Att spara hörsel för framtiden. Bara det värdefulla är vi beredda att skydda! Hörseln vad kan vi förstå?!

Kommentar till bilderna. Att spara hörsel för framtiden. Bara det värdefulla är vi beredda att skydda! Hörseln vad kan vi förstå?! Kommentar till bilderna Att spara hörsel för framtiden SIS-seminarium i Stockholm 2010-11-10 Anders Jönsson Dessa bilder är gjorda att tala till och innehåller inte en sammanfattning av föredraget. Dessutom

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind De senaste årens penningpolitik leaning against the wind Lars E O Svensson är affilierad professor vid Stockholms universitet och gästprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm. Han var vice riksbankschef

Läs mer

UTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET

UTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/göran Zettergren 2011-11-30 Direkttel: 08-782 91 33 E-post: goran.zettergren@tco.se Sveriges Riksdag Finansutskottet 100 12 STOCKHOLM

Läs mer

Är full sysselsättning

Är full sysselsättning Är full sysselsättning DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER möjlig? Roger Mörtvik Göran Zettergren Arbetslösheten i Sverige 14 12 1 8 6 4 2 196 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 Anders Borg (januari

Läs mer

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur

Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Kapitel 7 Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och konjunktur Nu har vi analyserat de tre viktigaste företeelser inom makroekonomin var för sig: konjunktur, tillväxt, och arbetslöshet. I och med

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

DEN FRAMTIDA REALA LÅNG- RÄNTAN

DEN FRAMTIDA REALA LÅNG- RÄNTAN FASTIGHETSÄGARNA DECEMBER 2015 DEN FRAMTIDA REALA LÅNG- RÄNTAN LÅNG REALRÄNTA: 1 1,5 PROCENT Förväntningarna på den framtida ränteutvecklingen är av central betydelse för de flesta långsiktiga ekonomiska

Läs mer

Föreläsning 8: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

Föreläsning 8: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors Föreläsning 8: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors Inflation och arbetslöshet - Hur aktivistisk ska penningpolitiken vara? - Penningpolitikens trovärdighetsproblem - Hur självständiga ska centralbankerna

Läs mer

Föreläsning 6: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors

Föreläsning 6: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors Föreläsning 6: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors 1 2 Fasta växelkurser Guldmyntfoten 1871-1915 Återgångsförsök 1920-talet Bretton Woods-systemet 1945 1973 Nuvarande situation Fr o m 1973 flytande

Läs mer