Elever lär sig göra film med lätt teknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elever lär sig göra film med lätt teknik"

Transkript

1

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Datorvirus i Vasa Vecka 37 drabbades Åbo Akademis datornätverk i Vasa av virus. Stefan Levander, sektionschef vid datacentralen i Vasa, vad var det som hände och hur är läget nu? Viruset var Lovsan, det vill säga samma virus som ÅA i Åbo hade i sitt nätverk tidigare. Vi hade en del störningar på nätsidan på grund av det, det blev ett par hektiska dagar, men nu snurrar allt som normalt igen. Folk blev litet oroade, men tur i oturen var ju att Lovsan inte är direkt farligt för datoranvändarnas eget material. De som tog kontakt med oss var överlag ganska förstående, jag hade faktiskt väntat mig fler upprörda samtal. Kanske det här betyder att vi lyckades med informationen om viruset. Vad annat har DC i Vasa på gång just nu? Vi är engagerade i flyttningen till Kvarnen och planerar hur alla datorer skall flyttas dit. Vissa användare kommer att få ökad nätkapacitet efter flytten, tack vare den nya kabeltekniken. I praktiken kommer de kanske inte att märka så stor skillnad, men om någon märker någonting hoppas vi förstås att det i så fall är en förändring till det bättre. Jag har själv jobbat mycket med planeringen, och jag tycker att det har gått fint. Ledningen har skött sig bra, vi har blivit väl informerade och fått diskutera. Datornätverket i Kvarnen har kunnat ordnats på ett vettigt sätt, för innandömet där är ju egentligen ett nytt komplex. Skulle vi flytta in ett vanligt renoverat hus så skulle man nog vara mera fundersam! MK 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Elever lär sig göra film med lätt teknik Det som förr fyllde buss ryms nu i resväska De finlandssvenska skoleleverna kan i framtiden få mer undervisning i filmkunskap, både i att lära sig se film och att själva göra film. Ett resurscentrum för att förbättra filmundervisningen i skolorna håller som bäst på att byggas upp kring MediaCity vid Åbo Akademi i Vasa. Ny, lätt teknik gör satsningen möjlig. Redan för cirka ett årtionde sedan fanns en idé om en filmbuss som skulle turnera runt med filmediteringsutrustning i de finlandssvenska skolorna. Härom året dammade Svenska kulturfondens filmpolitiska arbetsgrupp av filmbussidén, samtidigt som den tekniska utrustningen blev allt lättare och billigare. Den teknik som tidigare skulle ha fyllt en buss ryms i dag i en resväska. Och i samma mån har kostnaderna sjunkit. Mycket mer än en DV-kamera och en bärbar dator behövs inte förutom kunskap förstås. Med den här utgångspunkten startar i höst ett pilotprojekt som så småningom ska utmynna i ett finlandssvenskt resurscentrum för att stärka filmkunskapen i skolan. Ett tiotal lärare deltar i projektets inledningsskede och syftet är att utbilda och ge de verktyg som behövs för att ge filmundervisning i skolan. Fram till februari ordas fem träffar och utöver det kommer utbildningen och kontakten inom gruppen att ske via internet. I pilotskedet deltar lärare från österbottniska skolor, men projektet kommer senare att få en regional spridning över hela Svenskfinland. Det är Svenska kulturfonden som finansierar pilotprojektet. Tanken är att projektet ska omfatta tre områden: att se, prata och göra film. Se och prata-delen förekommer redan i viss mån i skolorna och nu försöker vi er- Professuren i kvinnovetenskap blir fast Professuren i kvinnovetenskap vid Åbo Akademis institut för kvinnoforskning blir fast. Det beslöt Åbo Akademis styrelse enhälligt på sitt möte den 11 september. Professuren inrättades 1996 och har varit tidsbestämd eftersom man ville ha en utvärderingsperiod innan beslut om fortsättning fattas. Ämnet har utvärderats både år 2001 och 2002, och bägge gångerna var utlåtandena mycket positiva. Kvinnovetenskap har blivit ett populärt ämne att studera och institutet för kvinnoforskning får de facto till och med mera extern än statsbudgeterad fi nansiering. Ämnet har bidragit till ett stort antal magisteroch doktorsexamina, och rekryteringen av forskare fungerar också väl. Det är dock än så länge möjligt att studera kvinnovetenskap endast inom en tvärvetenskaplig studiehelhet. Processen för att ge kvinnovetenskap huvudämnesstatus pågår som bäst, och vid den ekonomiska-statsvetenskapliga fakulteten, som ämnet lyder under, ser man den nuvarande lösningen som ett övergångsstadium. Professuren i kvinnovetenskap torde lediganslås senare i år. I detta nu innehas den av PD Harriet Silius. MK

3 bjuda de verktyg som behövs för att också göra film, säger Hasse Eriksson vid MediaCity/ÅA i Vasa. Eriksson är utvecklingsplanerare inom området media och lärande. Hasse Eriksson har haft flitig kontakt med sina kolleger i Sverige som sysslar med motsvarande projekt och erfarenheterna därifrån är positiva. Svenskarna har ju under flera årtionden varit oerhört framgångsrika när det gäller popmusik. Som förklaring nämns ofta satsningen på musikskolor. Samma utveckling får vi kanske snart se också på filmens område, och det här är någonting som vi kan ta exempel av i Finland, säger Eriksson. Att filmkunskap är ett ämne som hör hemma på skolschemat råder det enligt Eriksson inget tvivel om eftersom rörliga bilder En DV-kamera och en bärbar dator är den utrustning som behövs för att spela in och editera film. Hasse Eriksson vid MediaCity vid ÅA i Vasa leder ett projekt vars syfte är att förbättra filmkunskapen i de finlandssvenska skolorna. är det medium som i dag konsumeras överlägset mest. Dessutom börjar teknik för filminspelning och -editering redan finnas i många hem och skolor i form av digitala videokameror och snabba datorer. Då är det på sin plats att också erbjuda kunskap om hur man berättar med rörliga bilder, säger Eriksson. PATRIK HARALD INNEHÅLL NR 12/2003 Elever lär sig göra film med lätt teknik Det som förr fyllde buss ryms nu i resväska... Tillbaka till pedagogikens grundfrågor Michael Uljens ny professor vid PI... Schamaner och forskare Jan Svanberg disputerar om schamantropologi studerande i dyslexiprojekt Screeningtest för att upptäcka dyslexi utvecklas... Hur skriva en bra ansökan? Forskare fick finansieringstips på kurs vid ÅA... Rekreation & motion... Folk & fä Invandrarforskare slår ihop sig Nytt nätverk inom kraftigt växande område... Veckans skribent Är vi universitetslärare duktiga eller dåliga?... Disputation Thomas Nyholm... Personalspalten Arbetsklimatet vid Åbo Akademi... Baksidan Variation temat för ÅA-jumppan... Examina... Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 Pedagogikens grundfrågor har helt glömts bort Michael Uljens blir ny professor vid pedagogiska institutionen Pedagogie doktor Michael Uljens nämner Rousseau som exempel på en person som slarvade bort sin familj till förmån för vetenskapen. Själv säger Uljens att familjen är orsaken till att han lämnar den svenska professuren i pedagogik vid Helsingfors universitet för att i höst tillträda motsvarande befattning i hemstaden Vasa. I två år har Michael Uljens pendlat mellan huset på Frihetsvägen i Vasa och jobbet vid Helsingfors universitet. Den 1 oktober utnämns han till professor i pedagogik vid pedagogiska institutionen vid Åbo Akademi i Vasa och efterträder då Håkan Andersson som gick i pension i våras. Jobbet som Uljens nu lämnar är Nordens äldsta professur i pedagogik, inrättad Enligt Uljens är det ingen slump att pedagogiken som akademiskt ämne har så gamla traditioner just i Finland. Pedagogik och nationsbyggnad hänger nära samman med varandra. När man på 1800-talet började bygga upp detta land insåg man att det inte skulle göras med hjälp av vapenskrammel, utan att landet ska byggas upp inifrån. Lönnroth, Castrén, Snellman, Topelius och deras samtida hade då en avgörande betydelse, och skola och undervisning blev viktiga instrument i arbetet med att bygga nationen. Och enligt Uljens har den långvariga satsningen på utbildning gett goda resultat. Här har vi verkligen lyckats. Skolundervisningen i Finland är på en internationellt sett hög nivå, vilket är ett direkt resultat av nationsbyggnadssträvandena på 1800-talet. Därför skulle det vara perspektivlöst att i dag börja tumma på lärarnas kompetenskrav, varnar han. Michael Uljens bana inom den pedagogiska vetenskapen har gått från inlärningspsykologi och -vetenskap via didaktik och lärarutbildning, och sedan vidare till allmän pedagogik. Vid mitten av 1980-talet befann han sig vid Jyväskylä universitet och jobbade där med ett skolevalueringsprojekt. Från Jyväskylä återvände han till PF i Vasa och blev assistent och timlärare i huvudsyssla. Där kom han in på didaktik och lärarutbildning som han ägnade sig åt fram till mitten av 1990-talet när han började koncentrera sig på pedagogikens grundläggande teorier. Pedagogiken som vetenskap har expanderat och differentierats kraftigt och snabbt i Finland. Från och med 1970-talet har pedagogiken blivit väldigt inriktad på didaktik och lärarutbildning. I den processen har pedagogikens grundfrågor försvunnit ur sikte, säger Uljens. Han berättar dock att det i dag finns ett ökande intresse just för de grundläggande pedagogiska teorierna. Ett exempel på detta är en rätt nygrundad förening för forskare som sysslar med pedagogiska teorier. Vi måste lämna differentieringens och specialiseringens väg och igen satsa på generaliseringar, säger han. Under läsåret fick Uljens möjlighet att på allvar fördjupa sig i pedagogikens grundfrågor. Han var då gästforskare hos professor Dietrich Benner vid Institut für Allgemeine Pädagogik vid Humboldt-universitetet i Berlin. Dessförinnan hade han tillbringat ett par år i Göteborg där han bland annat skrev sin licentiatavhandling. Han var då intresserad av fenomenografisk forskning, en inriktning som inte i första hand fokuserar på fakta och årtal, utan utgår ifrån hur folk uppfattar sin omgivning. Han skrev också ett par böcker i ämnet. I dag har han fjärmat sig från fenomenologin eftersom den enligt honom inte i tillräckligt hög grad beaktar kulturell kontext och subjektets livsvärld. Nuförtiden har han ett mer hermeneutiskt synsätt. Fördjupa och bredda Vad gäller Vasaenhetens framtid konstaterar Uljens att det efter de senaste årtiondenas snabba expansion nu gäller att fördjupa och bredda de existerande områdena. Den förestående flytten till Kvarnen kan ge intressanta möjligheter för den interna dialo- 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

5 gen men Uljens påminner ändå om att det inre mentala landskapet är viktigare än det yttre fysiska rummet. Det råder inget tvivel om vilken viktig milstolpe flytten till Kvarnen är. Den är en markering och en manifestation, en symbol för det arbete som hittills gjorts och ett löfte inför framtiden. Men vi får inte glömma att det är det inre mentala reflektiva landskapet som är det viktiga, säger Uljens. De böcker jag har skrivit har inte varit beroende av vilken byggnad jag har suttit i. En forskare tar med sig sin dator och sina böcker, nätverket finns kvar oberoende av var man befinner sig. Samarbetet mellan forskare behöver inte öka bara för att man sitter i samma korridor, säger Uljens. Men överlag är han nöjd med sin blivande arbetsplats. Det finns ett bra gäng vid PI och forskarutbildningen har fått en bra start. Vid PI i Vasa finns i dag ungefär fem aktiva doktorander. I sitt tidigare jobb vid HU hade Uljens hand om sexton doktorander. Det var på tok för många. Man drunknade, säger han. Efter de senaste årens pendlande och åtskilliga flyttningar är familjen Uljens ambition i dag att rota sig i Vasa och bygga upp ett socialt liv där. Familjens rymliga hus är byggt på 1930-talet och har tidigare varit åldringshem. Här har jag en utmärkt chans att få utlopp för mitt snickarintresse, säger Uljens. PATRIK HARALD När vädret är fint tar Michael Uljens jobbet med ut i trädgården. MfÅA NOTERAR Kaj Karlsson en Honorary Fellow Nästa promotion Professor emeritus Kaj Karlsson, förutvarande professor i oorganisk kemi vid Åbo Akademi, har utnämnts till Honorary Fellow vid Society of Glass Technology, Storbritannien. En person kan utses till Honorary Fellow om han eller hon uppfyller föreningens krav på utbildning, prestationer och engagemang för industrin och föreningen. Utmärkelsen delas ut på föreningens årsmöte, som enligt planerna skall hållas april 2004 vid University of Liverpool. Tidigare har hedersbetygelsen tilldelats två skandinaver. Den första var Orrefors-konstnären Simon Gate på 1930-talet. Den andra var professor Bo Simmingsköld, grundare och chef för Glasforskningsinstitutet i Växjö, Sverige, på 1980-talet. Föreningens syfte är att uppmuntra och fördjupa studierna i glasets historia, konst, vetenskap, design, behandling och distribution. Åbo Akademis följande doktorspromotion ordnas den 20 maj Promotionen hålls i Konserthuset i Åbo, och promotionsmiddagen avnjuts på Åbo slott. Finlands Akademi stöder två projekt vid ÅA Forskningsrådet för kultur och samhälle vid Finlands Akademi har under juni 2003 beslutat om fi nansiering av följande två forskningsprojekt vid Åbo Akademi: Institutionen för språk och kultur, professor Lars Hertzberg, forskningsprojektet Emotions and understanding, euro. Institutionen för allmän samhällsforskning, akademiforskare Sirpa Wrede, forskningsutgifter för tjänsteforskare, Professionalismens nya dynamik inom omsorgsyrken, euro. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 AKTUELL FORSKNING Schamaner och forskare Jan Svanberg disputerar om schamantropologi Hur påverkar forskningen det som man forskar i? Religionsvetaren Jan Svanberg granskar i sin doktorsavhandling förhållandet mellan schamanismforskning och neoschamanism ett fall där forskningen i ett fenomen har haft rent avgörande betydelse för fenomenets fortlevnad och konstruktion. Schamanismen var relativt okänd bland en bred västerländsk allmänhet ännu i början på talet, men då man mot slutet av årtiondet började publicera populärantropologiska böcker om den fick schamanismen plötsligt fart på nytt och slog igenom bland de breda massorna på ett sätt som ingen hade kunnat förutspå. Genombrottet kom det magiska året 1968 då också flera andra subkulturer för första gången blev populära. Liksom många andra nyreligiösa fenomen kom nyschamanismen från en universitetsmiljö: UCLAs campus i Los Angeles. Schamanismen föll i bördig jord delvis tack vare tidsandan. Folk ville rättfärdiga orättvisorna och de överlägsna attityderna mot folk utanför västvärlden som hade rått bland annat under kolonialtiden. De ville bli av med skuldbördan. Detta syns också i vetenskapliga sammanhang. Andra orsaker till att schamanismen slog igenom var att ekologiskt tänkande blev populärt, och att många helt enkelt hade en fascination för andra folk. Drogkulturen på 1960-talet hade nog också en viss betydelse för fenomenet. De forskare som hade störst betydelse för nyschamanismens uppkomst var Carlos Castaneda och Michael Harner, bägge två antropologer. Castanedas vetenskapliga, så kallade schamantropologiska, böcker skrev han vid UCLA och de fick enorm FL Jan Svanberg disputerar i religionsvetenskap den 19 september. Avhandlingen heter Schamantropologi i gränslandet mellan forskning och praktik. En studie av förhållandet mellan schamanismforskning och neoschamanism. uppmärksamhet. Ännu mer uppståndelse blev det senare då det avslöjades att böckerna var ett rent hopkok av andras iakttagelser, inte baserade på hans påstådda fältstudier. Det har spekulerats i att UCLA visste om att böckerna inte var faktabaserade redan innan de gavs ut, men släppte genom dem ändå för att man insåg marknadsföringsvärdet. Att Castaneda avslöjades hade heller ingen negativ effekt på nyschamanismen. Inom schamanismforskningen är det enligt Svanberg inte bara Castaneda som inte har hållit sig vetenskaplig, det är betydligt vanligare än så. Schamantropologin betonar extremt kvalitativa metoder och ifrågasätter det västerländska kunskaps- och tolkningsmonopolet. Studier av främmande kulturer görs ofta för att forskarna själva skall kunna dra nytta av dem. Svanberg säger att schamantropologerna mer ofta än sällan själva praktiserar schamanism, och att många forskningsrapporter är förskönande och kan ses som pläderingar för ämnet. I litteraturen har schamanis- 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

7 men gjorts mera spännande än den är. Extas och trans överbetonas, så här trummar man sig till extas. Många av forskarna verkar dessutom tycka att man inte får vara kritisk mot det som är äkta, och glömmer att kulturer ständigt ändras och tar nya intryck. Fakta eller fiktion? I sin avhandling diskuterar Svanberg förhållandet mellan fakta och fiktion. Fiktion kan ibland fungera mer effektivt i schamantropologiska sammanhang, och i grunden kan det vara fiktion bakom mycket av det som diskuteras som vetenskap på området i dag. I skönlitteratur gör det inget om den är påhittad, men i vetenskap måste man följa vissa normer. Människor man skriver om måste till exempel finnas. För forskarna själva har det kanske inte så stor betydelse om någon påhittad reseberättelse accepteras som vetenskaplig det kan till och med vara roligt men det är synd om några stackars indianer plötsligt får en påhittad religion. Man bör akta sig för att exotisera, nostalgisera, romantisera och dramatisera, för det händer lätt att man gör folket man skriver om en björntjänst. I Tibetforskningen har det kanske ännu mer än i schamanismforskningen gått på det viset. Man har målat upp en bild av ett folk långt borta som lever i harmoni det har det ju också funnits ett politiskt intresse av. Detta har sedan lett till att man kommer till Tibet från utlandet och ger pengar till buddhastatyer i guld, men inte hjälper till med att bygga upp bättre infrastruktur. Svanberg säger att det etiskt är mycket komplicerat att försöka beskriva andras religion. Det finns visserligen metodböcker, men det är inte tillräckligt. Inom religionsvetenskapen och schamantropologin finns det en del fall där man har skyddat informanter som bryter mot den sekulära lagen. Klart att det är viktigt att få sin information, men som forskare bör man ändå följa lagen. Man har större ansvar som människa än som forskare. Å andra sidan är det relativt, i USA uppstod problem då antropologer beskrev meskalin- och peyotebruk bland vissa indianstammar. Det ledde nämligen till att new age-sökare och hippies, nästan en halv generation amerikaner, for ut till indianerna och de hade polisen i släptåg. Indianerna tvingades sluta med drogerna som de använt i rituellt syfte. Man kan ju tänka sig hur det skulle kännas för oss om vin skulle förbjudas i EU. Sedan skulle någon antropolog delta i kyrkans nattvard och avslöja: jo, de har riktigt vin här!. Sedan kommer polisen och förbjuder allting, en år gammal tradition. Ju avlägsnare, desto bättre Svanbergs intresse för religionsvetenskap och exotiska, främmande kulturer väcktes i princip av spännande pojkböcker som Biggles, Asterix och Tintin. Det var det här med att fara någonstans där det finns spännande människor och känna till någonting som andra inte vet. Och ju avlägsnare desto bättre! Schamanism började han intressera sig för i samband med magisterstudierna. I slutskedet av mina magisterstudier studerade jag den klassiska schamanismen i Nordamerika och Sibirien. Då märkte jag att schamanismen återskapats eller revitaliserats i Sverige, att nyschamanismen hade en boom just då i mitten på 1990-talet. Det ordnades till exempel trumresor och företag hyrde schamaner för att fara ut i skogen och trumma som personalrekreation. Skandinavisk nyschamanism blev temat för min avhandling pro gradu. Svanberg har själv behållit ett visst avstånd till schamanismen, han praktiserar den med andra ord inte. Han har visserligen gjort några intervjuer och deltagande observationer, men bara för att få bakgrundsmaterial. Doktorsavhandlingen är i stället baserad på texter om schamanism. Själv tycker jag att mycket inom schamanismen är svårt att omfatta på det personliga planet, till exempel pratet om energier, kristaller och andar, men de demokratiska idealen och att man vistas ute i naturen och respekterar allt levande är väl sunt. Jag förstår också att någon kan tycka att ritualerna är mera spännande än motsvarigheterna i den evangelisk-lutherska kyrkan. Det verkar fortfarande vara mest universitetsfolk och konstnärligt lagda personer som håller på med schamanism, människor som så att säga är intresserade av att hitta sig själva. De är ofta ekologiskt medvetna och vill ta del av sånt som de upplever att kommer från naturfolk och är genuint. Det som i dag allmänt anses vara schamanism har dock inte nödvändigtvis så mycket att göra med klassisk schamanism. Själva ordet schamanism har dessutom urvattnats och använts i så många olika sammanhang att det i dag är svårt att använda det vetenskapligt på grund av alla populära föreställningar. Assistent och allt-i-allo Svanberg har sedan 1995 jobbat som assistent i religionsvetenskap, och har liksom många andra upplevt det svårt att hitta tid för att skriva sin avhandling. Som assistent i ett ämne med så få anställda och många studerande, blir man en slags allt-i-allo som är inblandad i allt. Någon tid över för forskning har man inte utan stipendier eller tjänstledigt. Sommartid har jag ibland haft någon litet mera ostörd vecka, men då borde man ju egentligen hämta krafter och koppla av. Om man vill få en forskarutbildning snabbt avklarad är assistentjobb ett dåligt alternativ. Jag trodde inte själv då jag började att jag skulle klara av att forska samtidigt, men insåg senare att någonting ändå måste presteras. Det enda sättet att få både forskningsmeriter och många utexaminerade studerande är att jobba dygnet runt. Det här är inte kritik mot min chef, han har samma problem. Vårt ämne är litet, men vi skall ändå hålla i gång allt. Kanske akademins nya tjänstestruktur när den tas i bruk kan föra med sig att det här fungerar bättre? MICHAEL KARLSSON 7 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

8 AKTUELL FORSKNING 300 studerande i dyslexiprojekt Screeningtest för att upptäcka dyslexi utvecklas vid akademin Då studerande kommer till universitetet ökar studietakten, det är mycket som skall skrivas och läsas, och man ska minnas stora mängder material. Någon verkar kanske ha det kämpigare än andra, men vet inte vad det beror på. Då kan det hända att det finns dyslexi i bakgrunden. Jag vill hitta den här gruppen och hjälpa dem med olika trick och strategier för inlärning. Det här säger Signe-Anita Lindgrén, som är engagerad i det dyslexiprojekt som nyligen har startat vid akademin. Syftet med projektet är att dels ge redskap för att upptäcka de studerande som har dyslexi men inte vet om det, och dels underlätta studierna och inlärningen för dem som har dyslexi. Lindgrén doktorerar inom forskarskolan Langnet, och hennes handledare är Dagmar Neuendorff, professor i germansk filologi, och Matti Laine, professor i psykologi. Lindgrén har jobbat som lärare i tyska vid Språktjänst, och det var i samband med det hon konkret kom i kontakt med ämnet dyslexi. Prestationerna hos en del av de studerande påverkades av underliggande dyslektiska störningar, och Lindgrén blev intresserad av fenomenet. Det kom också fram att det fanns fall där varken den studerande själv eller läraren visste om att det var dyslexin som var orsaken till svaga prestationer. Universitetsstuderande har blivit gallrade flera gånger, så det är klart att de svårigheter man ser vid akademin är rätt lindriga, säger Laine. Det kan också hända att man inte ser något i modersmålet, utan att det är främst i främmande språk som svårigheterna kommer fram. Exakt hur många studerande med dyslexi det finns vid akademin är inte klart, men Matti Laine uppskattar att det kunde röra sig om två procent, och det skulle innebära totalt ca 160 personer. Det är en ganska stor grupp, men det är också klart att alla dyslektiker vid akademin inte kommer till kännedom. Fakta/dyslexi Symtom: Läs- och skrivsvårigheter, d.v.s. problem med att läsa, skriva och stava. Den individuella variationen i symtomen är stor. Bakom symtomen läs- och skrivsvårigheter kan det också fi nnas andra orsaker än dyslexi. Förekomst: Ca 5 10 % av befolkningen har dyslexi. Orsak: Dyslexi har en neurologisk bakgrund, och forskningen visar att det fi nns en genetisk komponent, d.v.s. att dyslexi är ärftligt. Den bakomliggande svårigheten är fonologisk processering, d.v.s. att processera språkljud. Dyslexiprojektet som inleds under hösten har att göra med dyslexi på tre nivåer, berättar Lindgrén. Först är det fråga om personnivån, och om att hitta de personer som har dyslexi. Andra skedet handlar om prestationer, då skall Lindgrén undersöka hur prestationerna, främst i främmande språk, påverkas av att en person har dyslexi. Den tredje nivån handlar om strategier, d.v.s. vad de som har dyslexi kan göra för att underlätta studierna. Forskningen är tvärvetenskaplig, den gäller både språkämnen och psykologi. Det är en gåva att vi har Matti Laine med som handledare, så att vi får den psykologiska biten med, säger Dagmar Neuendorff. Utvecklar screeningtest Lindgrén delar in studerande med dyslexi i tre kategorier. Till den första gruppen hör de som har intyg på att de har dyslexi, i den andra gruppen finns de som uppmanats att göra test för att reda ut om de har dyslexi, men som inte har gjort det och i den tredje gruppen finns de som inte alls är medvetna om att något som dyslexi kan påverka deras prestationer. Ett av syftena med det pågående projektet är just att skapa ett instrument för att hitta dessa studerande som har dyslexi, men som inte är medvetna om det. För att hitta dessa personer skall man använda ett screeningtest, som egentligen är gjort i Sverige, men som nu inom projektet skall normeras till finlandssvenska förhållanden. Det är Ingvar Lundberg och Ulrika Wolff vid Göteborgs universitet som har utvecklat det pinfärska testet. Testet är unikt eftersom det används för att testa ungdomar och vuxna, i stället för att vara avsett för barn, vilket vanligtvis är fallet med dyslexitest. Screeningtestet innehåller frågor om personen och uppgifter som har med språk att göra. Testet tar ungefär en timme att göra. En stor fördel är att det kan administreras för en grupp personer, vilket gör att man sparar både tid och pengar i screeningen. Testet visar vem som är i riskzonen för dyslexi, inte vem som har dyslexi, säger Lindgrén. Om det visar sig att en individ är i riskzonen blir nästa steg att 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

9 Dagmar Neuendorff, Signe-Anita Lindgrén och Matti Laine önskar att personer med dyslexi eller misstänkt dyslexi tar kontakt med dem. göra en mera detaljerad neuropsykologisk utredning, efter vilken man kan konstatera om personen har dyslexi eller inte. 300 ÅA-studerande deltar Första steget i Lindgréns arbete med dyslexiprojektet är att revidera testet så att det passar för finlandssvenskar. Testet kompletteras också med frågor om språkbakgrund. Språkets struktur kan nämligen påverka förekomsten av dyslexi, och således kan ens språkbakgrund påverka symtomen av dyslexi. Det här vill Lindgrén också se på. Efter bearbetningen och kompletteringen testas testet tillsammans med ÅA-studerande och normativt data för akademistuderande samlas in, det vill säga resultat från studerande vid ÅA. På basis av resultaten skall gränslinjerna för riskområdet för dyslexi fastställas. För det här behöver jag hjälp, vi behöver studerande som testar testet med oss, säger Lindgrén. Hon kommer därför att i oktober skicka ut brev med inbjudan att delta i projektet åt 300 slumpmässigt utvalda gulnäbbar vid ÅA, och också åt en del äldre studerande. Det är frivilligt, men jag hoppas att alla deltar. Testet är lite klurigt och det innehåller skojiga uppgifter. Man behöver inte skriva långa texter, utan man svarar genom att kryssa i, dra ett streck eller skriva en bokstav. Alla resultat och personuppgifter används endast för forskningen, och anonymiteten garanteras. De som deltar har rätt att se sina resultat i efterhand. Då screeningtestet är klart går arbetet inom projektet vidare med att jämföra prestationerna för studerande som har dyslexi och sådana som inte har det. Hur man i framtiden skall använda sig av screeningtest vid akademin är öppet. Det bör diskuteras med universitetsledningen och fakulteterna hur man skall göra för att tillämpa det vi kommer fram till och bygga upp ett system för hur man testar för dyslexi, säger Matti Laine. Längre tid i tenter Det finns olika sätt att underlätta studierna för dem som har dyslexi, bland dem kan nämnas att ge personen mera tid i tenter, att hålla delar av tenterna muntliga eller att låta personen använda en bärbar dator med rättstavningsprogram i tenter. Det finns datorprogram som är utvecklade speciellt för att hjälpa personer med dyslexi att stava rätt, de ger förslag på rättelser, ger alternativ där orden syns i en mening, och ger hela tiden feedback, så att personen får veta vilka bokstavskombinationer det är som vållar problem för honom eller henne, säger Matti Laine. Det är också viktigt att sprida ut information om dyslexi åt universitetslärare, och därför hoppas man inom dyslexiprojektet att lärare tar kontakt om de misstänker att någon av deras studerande har dyslexi och har frågor om det. Vi är förstås också intresserade av att studerande med dyslexi eller misstänkt dyslexi tar kontakt med oss, säger Laine, Lindgrén och Neuendorff. HEIDI BACKAS Mera information om dyslexiprojektet fi nns på Signe-Anita Lindgréns webbsida: /~salindgr MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 FORSKNINGSFINANSIERING Hur skriva en bra ansökan? Tekes och EU:s sjätte ramprogram behandlades på kurs vid ÅA Hur skall man skriva en bra ansökan då man söker forskningsfinansiering från EU:s sjätte ramprogram? Vad prioriterar Tekes då de finansierar inhemsk forskning? Det här var två av de frågor som besvarades under den kurs som ordnades i gemensam regi av Tekes och Åbo Akademis forskningsservice i Åbo den 1 september. Programmet handlade dels om ansökningsförfarandet till EU:s sjätte ramprogram, dels om Tekes och principerna för finansiering av forskningsprojekt. Det var mycket bra att vi fick Tekes att komma hit till Åbo och informera oss om de här sakerna, säger Margareta Nybacka-Willner, forskningsombud vid akademins enhet för forskningsservice och -finansiering. Tekes är en av de viktigaste finansiärerna för forskare vid ÅA, till och med viktigare än EU. Därför är det bra att vi fick information om båda finansiärerna vid samma tillfälle. Totalt samlade kursen omkring 115 deltagare, och bland dem fanns det representanter för de mest berörda institutionerna vid akademin. Det är bra om forskare kommer på kurser som den här, så är de lite förberedda på vad som väntar. Det kommer hela tiden ändringar i administrationen för hur man skriver ansökningar och gör avtal, säger Nybacka-Willner. Nyttiga webblänkar: * Tekes: * Forskningsservice: / fa/forsk/ * Presentationerna från alla föreläsningar under kursen fi nns också på webben: / eu/fi n/tapahtumat/euturku.html och /eu/ tapahtumat/tekesturku.html EU:s sjätte ramprogram Skillnaderna är stora mellan EU:s nu aktuella sjätte ramprogram, som gäller för åren , och de tidigare EUprogrammen. De som har sökt om bidrag har varit förvånade över hur mycket som har ändrats. Nu börjar forskare förstå varför vi på forskningsservice finns till, säger Nybacka-Willner. De största skillnaderna är att projekten nu är större, svårare att administrera och räcker längre tid. En tumregel är att det skall finnas ett minimum på tre organisationer från tre olika europeiska länder i projekten. EU stöder forskning och utveckling på en mängd olika områden, och ett projekt kan innehålla allt från grundforskning, forskarskolning och spridning av information till innovationsarbete eller tillverkning av prototyper, säger Maija Hakkarainen, rådgivare vid Finlands EU-FoUsekretariat. De områden som främst stöds är biovetenskap för förbättrad hälsa, informationssamhällets teknologi, nanoteknologi, material och processer, flyg- och rymdfart, livsmedelssäkerhet och -kvalitet, energi, miljö, trafik och samhällsvetenskaplig forskning. EU satsar också på forskarmobilitet och utbildning, på infrastruktur för forskning, och forskning som förutspår teknologiska behov. Inom projekten talar man om de två begreppen deliverables och milestones. Deliverables är resultaten, t.ex. i formen av publikationer, rapporter, prototyper eller resultat av mätningar. Milestones är mellanetapper inom projektet, och på basis av dem kan man fatta beslut om kommande arbetshelheter inom projektet och om deras innehåll. Syftet med EU:s finansiering är att stimulera forskning och utveckling i Europa. Bidraget från EU skall vara en morot för att få alla forsknings- och undervisningsorganisationer inom området att satsa egna resurser på projekten. Universiteten ska nu kunna bevisa att de själva satt mera resurser på projekten än vad de erhållit från EU. Förut fick projekten ändå fortsätta en viss tid, men nu kan de avbrytas om rapporteringen inte fungerar. Det har alltså blivit lättare att bli utsparkad ur ett projekt, men man kan också ta in nya parter mitt i ett projekt, säger Nybacka- Willner. Vissa avtal kring projekten som tidigare var frivilliga är inte längre det, och det leder till att det i värsta fall kan finnas upp till åtta avtal per EU-projekt, vilket i praktiken betyder stora mängder text. Därför är man på forskningsservice mer än nöjd över att nu ha en fast anställd jurist på enheten, Jari Vuorijoki, som är specialiserad på avtal. Några projekt vid akademin har hittills gått vidare till förhandlingsskedet, och även om det inte ännu garanterar att de får finansiering från EU är det ett fint resultat. Forskare vid ÅA har hittills klarat sig bra i konkurrensen, säger Nybacka-Willner. Råd för en bra ansökan Maija Hakkarainen kom under kursen med råd för hur man skriver en bra ansökan. Det är viktigt att ansökan och bilagorna noggrant görs enligt de direktiv som finns. Ansökningstext som skickas i docformat öppnas till exempel inte 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

11 alls i kommissionen på grund av risken för virus, och då kan en papperskopia av ansökan rädda den ansökande. Det gäller att läsa ansökningsguiden som gäller den aktuella ansökan, där kommer det till exempel fram maximilängder för olika dokument och det är all anledning att följa dessa. Det är också viktigt att ansökan skrivs klart och koncist, och att den skrivs på ett språk som kan förstås av en person som inte är guru på det område den gäller. Att lära sig skriva bra ansökningar är alltså en konst för sig. Hjälp kan forskaren få dels genom att gå de kurser som ordnas, dels genom att kontakta forskningsservice. Ett annat sätt att lära sig ansökandet är att anmäla sig som frivillig evaluerare. De olika forskningsfinansiärerna vill ha bra evaluerare. Evaluerarna läser under en veckas tid en massa ansökningar, och lär sig mycket samtidigt. Det är som en kurs i att skriva ansökningar, säger Nybacka-Willner. En forskare kan anmäla sitt intresse för att vara evaluerare på webben, arviointi/arviointi.html. Tekes en inhemsk finansiär Den andra delen av kursen handlade om den inhemska finansiären Tekes. Tekes delade under år 2002 ut totalt 381 miljoner euro till drygt projekt, och av denna summa gick 144 miljoner till universitet och andra forskningsinstanser. Bakgrunden är att Tekes vill stöda finländska företag för att förbättra deras konkurrenskraft på den internationella marknaden, samt för att öka exporten och förbättra lönsamheten, och därigenom stöda sysselsättningen i landet. Det här gör man genom att stöda samarbete mellan företag som verkar i Finland och universitet eller forskningsinstanser då det gäller forskning och teknologiskt utvecklingsarbete. Tekes stöder inte grundforskning eller produktutveckling. Tekes främsta uppgift är inte heller att stöda en enskild forskare i karriären, och därför är det organisationerna och inte enskilda forskare som får bidragen, säger Marita Virtanen, företagsekonomiexpert i Tekes, och en av föredragshållarna under kursen. De pengar Tekes delar ut kommer från statens budgetmedel, och de får inte användas till att finansiera enskilda personer, utan endast till utgifter som uppstår hos statliga verk. I projekt som har att göra med tillämpad forskning och som finansieras av Tekes är det vanligtvis ett företag med på ett hörn, och företaget står för en del av finansieringen. Projekten får inte leda till att ett företag får fördelar så att konkurrensen snedvrids, något som strider mot EU-reglerna. Då Tekes utvärderar forskningsprojekt fäster de speciell uppmärksamhet vid att de utvecklar och överför teknologi speciellt för små och medelstora företag, att ett tillräckligt stort antal företag drar nytta av resultaten, att de skapar förutsättningar för ny affärsverksamhet, förstärker teknologikunnandet och utnyttjar nationella och internationella nätverk. Sedan början av år 2003 sänds ansökningarna om finansiering centralt, och för ÅA:s del betyder det att det är rektor Gustav Björkstrand som undertecknar alla ansökningar. Det är också förvaltningen som nuförtiden tar emot besluten från Tekes, och inte som tidigare institutionerna. Ändringen gjordes för att vi fick en känsla av att man inom en del universitet inte visste vilka Maija Hakkarainen säger att en bra ansökan är kort och koncist och följer direktiven. som ansökt om bidrag, och vilka slags projekt som pågick. Universitetens ekonomiavdelningar fick inte alltid i tid veta om nya ansökningar, och det försvårade arbetet med ekonomiförvaltningen, säger Marita Virtanen. Forskningsservice hjälper Om ansökningsförfarandet känns svårt och besvärligt då det gäller EU:s sjätte ramprogram eller Tekes skall man komma ihåg att enheten forskningsservice finns till för att hjälpa forskarna, påminner Margareta Nybacka-Willner. Det är inte vi hjälppersoner som hittar på reglerna, utan vi försöker tillämpa dem. Vi är ett slags tolkar mellan finansiärerna och forskarna, och ska se till att finansiärernas och akademins regler går ihop och att forskarna får tid att forska. Vi måste komma ihåg att det inte är av snällhet som finansiärerna ger pengar de har sina krav och förväntningar. HEIDI BACKAS MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12

13 Invandrarforskare slår ihop sig Nytt inhemskt nätverk inom kraftigt växande forskningsområde Sällskapet för forskning i etniska relationer och internationell migration, förkortat ETMU, är ett nytt finländskt forskarnätverk inom en växande forskningsgren. Med ETMU vill man skapa en gemensam instans för området, som ger forskningen ett ansikte i de finländska universitetskretsarna. ETMU har vuxit fram ur ett tydligt behov. Sedan starten i början av juni har många ivriga forskare kontaktat oss, och mottagandet har varit entusiastiskt också vid berörda ministerier, säger Tuomas Martikainen, forskare i religionsvetenskap vid Åbo Akademi och ETMU:s styrelseordförande. ETMU har två huvudrötter: Finlands Akademis forskningsprogram Syreeni, och de forskargrupper som vuxit upp vid olika finländska forskningsinstitut. Man hoppas att ETMU skall kunna utvidga detta nätverk. ETMU ersätter ingenting, uppgiften är att koordinera det som redan finns. Sällskapet är nationellt, akademiskt och mångvetenskapligt. Vår främsta aktivitet nu i början är att etablera kontakter till forskningsinstitut och ministerier. Vi har gjort webbsidor och startat en e-postlista, och planerar också något slags vetenskapligt publikationsforum för ämnet, berättar Martikainen. Forskningen om etniska relationer och internationell migration kommer säkert att bli ännu viktigare inom de närmaste 20 åren, tror Tuomas Martikainen och Östen Wahlbeck. Aktiva ÅA-forskare Antalet officiella medlemmar är i dag ungefär 80. Åbo Akademi är välrepresenterad i sällskapets styrelse: i den sitter utöver ordförande Martikainen också Timo Makkonen, som håller på att doktorera vid ÅA, och som suppleant Östen Wahlbeck, överassistent vid ÅA:s sociologiska institution. ETMU har ändå bara en handfull medlemmar än så länge vid akademin, och Martikainen och Wahlbeck hoppas att fler skall ta kontakt och bidra med sina idéer. Som finlandssvenskt universitet har ÅA en naturlig kontakt till Sverige, där forskningen har utvecklats längre. I Sverige finns redan ett väletablerat nätverk för forskning i etniska relationer och internationell migration. Det heter IMER-förbundet, och kan sägas vara ETMU:s förebild, säger Wahlbeck. Finlandssvenskarna hör ju dessutom också själva till en minoritet och har kanske därför bättre öga för etniska relationer. Själv kommer jag från en finsk bakgrund, och jag ser nog en viss skillnad finlandssvenskar verkar ha litet mera öppenhet för ämnet, tillägger Martikainen. Kraftigt ökat intresse Sedan det andra världskriget har den internationella migrationen ökat kraftigt. Finland var dock länge liksom Italien och Irland ett land som mera människor flyttade ut ur än in i. Sent på 1980-talet svängde trenden, och sedan dess har Finland varit ett invandringsland. Detta har fört med sig att intresset har ökat kraftigt för forskning i etniska relationer och internationell migration. Mycket av forskningen på området har vuxit fram under talet, innan dess fanns bara enstaka aktiva forskare. I dag finns det säkert flera hundra forskare på området, och då inom många olika ämnen: humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi, pedagogik, och så vidare, säger Martikainen. Själv forskar Martikainen i invandrarnas religiösa samfund, och de människor som är aktiva inom dessa i Åbo. Östen Wahlbeck började med flyktingforskning i början på 1990-talet disputerade han i England om kurdiska flyktingar, helt enkelt för att Finland då inte hade så stort underlag för den typen av forskning. Efter det har jag mest intresserat mig för övriga invandrare. Finlands Akademi har finansierat den forskning jag gör just nu, om turkiska egenföretagare och varför de väljer en viss typ av företagande. För att slippa vara arbetslösa startar de ofta kebabrestauranger, även om de i sitt hemland aldrig har jobbat med sånt tidigare, berättar Wahlbeck. Bredare forskning Den invandrarforskning som gjordes i Finland i början på 1990-talet fokuserade mest på flyktingar. Sedan dess har antalet invandrare via äktenskap, återvändare och olika typer av arbetskraftsinvandrare ökat. Bredden på forskningen är i dag därför betydligt större. Det är viktigt att komma ihåg att forskning om etniska relationer och internationell migration inte handlar bara om rasism och diskriminering, det finns mycket annat utöver det och det kan också vara positiva saker, påminner Martikainen. De här frågorna kommer säkert att bli ännu viktigare inom de närmaste 20 åren. Befolkningen med invandrarbakgrund har vuxit de senaste tio åren, och allt tyder på att den fortsätter att göra det. Blir Finland ett annat Sverige? Det tror jag inte, men vi lever i intressanta tider. MICHAEL KARLSSON Mera info om ETMU på webben: /~etmu/svenska/ MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13

14 VECKANS SKRIBENT Är vi universitetslärare duktiga Petri Salo är överassistent i vuxenpedagogik vid Åbo Akademi. UNIVERSITETSLÄRARNA slappnar aldrig helt av, även om sommaren skulle vara vacker och varm. Det är ett flertal teman i anslutning till universitetsstudier som diskuterats under den gångna sommaren. Jag skall beröra två av dessa. Enligt Undervisningsministern och -ministeriet är det ett problem att de nybakade studenterna inte omedelbart kommer in till våra universitet. Man har bl.a. föreslagit kvoter (upp till 50%) för nya studenter vid intagningen. Det andra problemet är att våra universitetsstuderande och de som utexamineras från våra universitet i genomsnitt äldre är än studerande som utexamineras från universitet i andra EUländer. Som underlag har man bl.a. använt sig av en kartläggning, Eurostudent Jag har inte ännu noterat att någon skulle ha föreslagit konkreta åtgärder för att avlägsna detta problem. Dessa är säkert på kommande. Argumenten för att öka andelen nybakade studenter vid intagningen och sänka genomsnittsåldern för de utexaminerade har varit mycket dunkla. Man har främst hänvisat till ansträngd nationalekonomi samt det nu- och framtida behovet av medborgare som är aktiva på arbetsmarknaden. BEGREPPET MELLANÅR är enligt min mening en märklig och förnedrande metafor. Det finns nämligen inga mellanår i en människas levnadsförlopp. Vare hon vill det eller inte lever hon hela tiden varje år ett fullständigt och -värdigt liv. Samma sak gäller inlärning. Vi människor lär oss fortlöpande, varje år, även då vi inte utbildar oss. Livslångt lärande är naturligt, oundvikligt. Begreppet mellanår ger uttryck för en ytterst instrumentell och mekanistisk syn. Metaforen för utbildningssystemet blir en industrianläggning, i vilken unga människor slussas fram på en produktionslinje. Universitetslärarens uppgift består av att 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI eller dåliga? bearbeta studerandematerialet med lämpliga verktyg. Trots att vi sägs ha lämnat industrisamhället bakom oss kännetecknas många av dagens beslut beträffande vårt utbildningssystem av en gammalmodig och mekanistisk syn. I FRÅGA OM MELLANÅRENS BETYDELSE borde man även ta fasta på de studerandes framgångar i fråga om att utveckla ett kritiskt-analytiskt, ett vetenskapligt, förhållningssätt. Här blir jag något egoistisk. Som universitetslärare ser jag det som min absolut främsta uppgift att fortlöpande hos mig själv och mina studerande utveckla det vetenskapliga, på forskning baserade, förhållnings- och tankesättet. En klar majoritet av de studerande som söker sig till vår enhet (enheten för pedagogik och vuxenpedagogik) för att så småningom avlägga en magisterexamen, har tagit ett eller två mellanår. I de intresseintervjuer som vi varje försommar genomför har det framkommit att studerande (en klar majoritet av dem kvinnliga) spenderar sina mellanår främst på tre olika sätt. En del arbetar som au-pair i ett annat land, en del lär sig det andra inhemska språket genom att vistas vid en finskspråkig folkhögskola och en del arbetar (d.v.s. ingår i den aktiva arbetskraften). Vad innebär detta för studierna då de väl kommer igång? Framför allt att de studerande har flera perspektiv på samhället, sig själv och livet i allmänhet jämfört med att de endast skulle ha fösts framåt på produktionslinjen inom utbildningssystemet. De studerandes mångsidigare (livs)erfarenheter medför att beredskapen att diskutera och reflektera, utveckla ett analytiskt och kritiskt sätt att betrakta sig själv, sin omgivning och sitt vetenskapsområde är god. Att efter en tids övervägande välja en given universitetsutbildning innebär ofta att valet är mera genomtänkt och likaså att de studerande är mera motiverade för sina studier. Ur ett universi-

15 Begreppet mellanår är enligt min mening en märklig och förnedrande metafor. Det finns nämligen inga mellanår i en människas levnadsförlopp. Vare hon vill det eller inte lever hon hela tiden varje år ett fullständigt och -värdigt liv. tetsinternt effektivitetsperspektiv är det dessutom bra att unga människor tar sitt mellanår utanför universitetet. För studerande som kommer direkt från gymnasiet tenderar det första studieåret ändå bli ett mellanår. Man flyttar hemifrån och prövar på ett självständigt liv. EGENTLIGEN ÄR MELLANÅR INGEN universitetsintern angelägenhet. Men jag misstänker att det är universiteten (läs universitetslärarna) som så småningom förväntas vidta åtgärder. Här närmar vi oss ett tredje tema som diskuterats under sommaren, nämligen antagningen och antagningsprocedurerna. SEDAN TILL PROBLEMET MED våra åldriga universitetsstuderande. Medelåldern för universitetsstuderande i Finland är 25,5 år. Denna kan jämföras med 24,7 år i t.ex. Tyskland eller 23,7 år i Italien. I Finland avläggs examen i genomsnitt på 6,6 år jämfört med 4,3 år i Tyskland och 8,2 år i Italien. Ser man enbart på de medeltal för samtliga universitetsutbildningar, som går att finna i Eurostudent 2000-kartläggningen, för hur länge det i genomsnitt tar att avlägga en universitetsexamen, kan man dra följande slutsats: finska universitet(slärare) är bättre (läs effektivare) än kollegerna i Italien men sämre än kollegerna i Tyskland. Inom mitt vetenskapsområde pedagogik (education) avlägger studerande i Finland sin examen i genomsnitt på 5 år (detta gäller även för ÅA). I Tyskland är medeltalet 5,3 år och i Italien 7,2 år. Vi är bäst! Innan man blir för nöjd med sig själv är de orsak att beakta vissa fakta. I Finland studerar nästan alla blivande lärare för en högre högskoleexamen. Dessutom är inte antalet effektiva studiemånader per år desamma i olika länder. I Italien är antalet effektiva studiemånader per år omkring 11. MEDELTAL SÄGER SÅ LITE. Dessutom är den här typen av jämförelser de facto meningslösa. En meningsfull jämförelse skulle förutsätta att man förutom att ta fasta på de strukturella skillnaderna inom den högre utbildningen i olika länder beaktar ett stort antal bakomliggande och mellankommande variabler. Många av dessa komplexa variabler, såsom universitetsväsendets historiska bakgrund eller nuvarande status, går inte att mäta eller uttrycka matematiskt. Att blint stirra på medeltalen för hur gamla universitetsstuderande är då de utexamineras blir lätt ensidigt. Studerande på vår enhet har ett sommarlov som varar omkring tre månader. Under den tid utgör de en del av den lågavlönade, flexibla arbetskraften. Under läsåren jobbar många på deltid. På arbetsmarknaden har man allt större behov av just den här typen av arbetskraft. Våra studerandes medsystrar i andra Europeiska länder har ofta kortare sommarlov. De är också i mindre utsträckning tillgängliga på arbetsmarknaden under studietiden. En följd av detta är att då de finska studerande utexamineras har de klart längre arbetserfarenhet och finner en arbetsplats snabbare än utexaminerade universitetsstuderande i andra länder. INNAN VI UNIVERSITETSLÄRARE tvingas att ta tag i de problem som berörts ovan borde man inse att frågorna är mycket mer komplexa än vad man vill medge eller antyda. Ju mera jag har lärt mig om utbildning i andra länder desto mer övertygad har jag blivit att vårt utbildningssystem är bra. Detta gäller även oss universitetslärare! PETRI SALO Eurostudent 2000 kartläggningen är tillgänglig på internet: MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 DISPUTATION BIOKEMI FM Thomas Nyholm disputerar i biokemi fredagen den 19 september Avhandlingen heter: Membrane properties of sphingomyelins and phosphatidylcholine. Som opponent fungerar prof. Antoinette Killian, Utrecht University, och som kustos prof. J. Peter Slotte. Så här sammanfattar Nyholm själv sin avhandling: Biologiska membraner separerar cellens inre från omgivningen samt indelar cellen olika delar. Membranerna är uppbyggda av en komplex blandning av olika lipider och proteiner. Membranens sammansättning är viktig för att membranen ska kunna uppfylla sin funktion och är därför noggrant reglerad i cellen. I djurcellmembranen är de vanligaste lipiderna glycerofosfolipider, sfingolipider, och kolesterol. Sfingomyelin och fosfatidylkolin utgör tillsammans mer än hälften av den totala mängden fosfolipider i djurcellens membran. Förutom att de fungerar som strukturella molekyler har sfingomyelin och fosfatidylkolin också en viktig roll i signaltransduktionen. Membranens egenskaper beror på dess sammansättning. Lipider med olika egenskaper kan anrikas i vissa delar av membranen varvid ordnade membran domäner kan uppstå. Dylika domäner antas vara inblandade i till exempel signalerings processer och proteinsortering. Även om man ännu inte vet dessa domäners exakta sammansättning är det klart att sfingomyelin tillsammans med kolesterol är viktiga komponenter. Målet med min avhandling var att studera sfingomyelinets och fosfatidylkolinets membranegenskaper. Speciell vikt lades vid att få djupare insikt i dihydrosfingomyelinets membranegenskaper. Fosfolipidernas egenskaper studerades med hjälp av modellmembran med definierad sammansättning. Genom att studera fosfolipidernas membranegenskaper och deras växelverkan med kolesterol erhöll vi information som kan hjälpa oss att förstå lipidernas egenskaper och hur dessa kan påverka membrankomponenternas fördelning i biologiska membran. Stipendier för studier i Sverige ur Gunvor Plantings fond Gunvor Plantings stiftelse för studier ledigförklarar stipendier för studier i Sverige. Stipendierna är avsedda för finländare och ålänningar som har fått sin skolbildning i Finland eller på Åland och som bedriver heltidsstudier för examen vid något universitet eller högskola i Sverige. Stipendium kan sökas för studier såväl för forskarexamen som för grundexamen. För att komma i fråga för stipendium bör sökanden ha avklarat högskolestudier om minst 80 poäng resp. studieveckor. Ledigförklarade stipendier är: 1) två doktorandstipendier på SEK , samt 2) 6 studerande-stipendier, vart och ett på SEK Ansökan, som formuleras fritt, bör åtföljas av intyg över den ovan avsedda skolbildningen och över hittills avklarade studier samt en studieplan för detta läsår. Ansökan riktas till Gunvor Plantings stiftelse för studier och sänds till Åbo Akademi, studieförvaltningen, Tavastgatan 13, FIN ÅBO, Finland. Frågor kan riktas till byråchef Johan Nikula, tel , fax , e-post Ansökan bör vara Åbo Akademi tillhanda senast Är du Du som har studerat vid ÅA, vill du ha information per e-post om sådant som är aktuellt vid ditt gamla lärosäte? Akademins informationsenhet har upprättat e-postlistan Alumni just för dig! Anmäl dig genom att skicka ett e-postmeddelande till adressen för anmälningar som lyder Lämna fältet för subject/rubrik tomt och skriv endast ordet subscribe i själva meddelandet. I retur får du ett e-postmeddelande som innehåller anvisningar om hur du använder listan. Ifall anmälningen inte lyckas, skriv till Finlandssvenska klassiker Föreläsningsserie hösten 2003 i Svenska litteratursällskapets hus, Riddaregatan 5, Helsingfors Måndagen den 29 september kl Prof. Clas Zilliacus: Daniel Hjort av J.J. Wecksell Fil.mag. Åsa Stenwall-Albjerg: Katrina av Sally Salminen Måndagen den 13 oktober kl Fil.dr Arne Toftegaard-Pedersen: Sämre folk av Ina Lange Fil.lic. Michel Ekman: Andedräkt av koppar av Rabbe Enckell Måndagen den 27 oktober kl Prof. Johan Wrede: Ett liv av Arvid Mörne Fil.lic. Maria Antas: Ansa och samvetet av Solveig von Schoultz Rätt till programförändringar förbehålles MASSAGE Åbo Akademis egen massör Markku Tammi ger massage i Axelia, Biskopsgatan 8, tredje våningen, rum 379. Under höstterminen uppbärs av de anställda som anlitar massören en avgift om 8,40 euro. Avgiften är oberoende av antalet besök. Tid hos massören beställs via telefonväxeln, tfn 9. För varje kund reserveras maximalt 45 minuter per besök. 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

17 PERSONALSPALTEN Arbetsklimatet vid ÅA Det finns knappast någon som inte vill trivas på sin arbetsplats eller med sitt arbete. Vi fungerar helt enkelt bättre i en miljö där stämningen är god och vi kan känna oss uppskattade och trygga. Åbo Akademi uppfattas allmänt som en bra arbetsplats men också här förekommer det stress, konkurrens och inre konflikter som kan leda till dåliga prestationer och dåliga resultat eller till frustrationer och ohälsa. Alla har vi ett ansvar för att vår arbetsgemenskap fungerar men det är arbetsgivarens skyldighet att vidta åtgärder som förbättrar och utvecklar arbetsmiljön. Ingen anställd skall behöva må dåligt på sin arbetsplats genomfördes en grundläggande undersökning av den psykosociala miljön vid ÅA (Björkqvist och Bergbom, 1997) och på basis av informationen framlades värdefulla förslag som har lett till konkreta åtgärder. I oktober genomförs enligt planerna en uppföljande utredning. Den här gången är sättet ett annat och som grund används en modell som utarbetats vid Finansministeriets personalavdelning och som modifierats för ÅA:s behov. I undersökningen ställs frågor om arbetets innehåll, ansvar, utmaningar, stress, ledarskap, kompetens- och karriärutveckling, samarbete, kommunikation, mobbning, jämställdhet, lönesystem etc. Också den här gången görs undersökningen för att det skall vara möjligt att identifiera problem, vidta åtgärder och planera för utvecklingen. Det är naturligt med rädslor inför en undersökning av det här slaget. En av rädslorna handlar om anonymiteten. Anonymiteten i den här undersökningen är garanterad i och med att svaren aldrig hanteras individuellt eller manuellt utan samlas direkt i en databas och resultaten bearbetas endast i statistisk form. Frågorna besvaras med hjälp av ett frågeformulär på nätet. I de fall där resultaten ger möjlighet till identifikation på personnivå kommer dessa inte att publiceras. Tillgång till det statistiska materialet har endast en mycket begränsad expertgrupp, som också kommer att delta i analysen av resultaten. Resultaten i övrigt kommer förhoppningsvis att bli föremål för diskussioner och åtgärder såväl på ÅA-nivå som på enhetsnivå. I det här skedet finslipas formuleringar och det tekniska utförandet. I det följande skedet testas undersökningen och om en dryg månad borde den vara klar att genomföras. Vi återkommer till detta. För att undersökningen skall kunna ligga till grund för beslut och åtgärder så behövs tillförlitlig information. Vi hoppas att alla anställda deltar i undersökningen och på detta sätt tar ansvar för sin arbetsmiljö vid ÅA. Har Du synpunkter så tag kontakt! MARGITA VAINIO personalchef REKREATION & MOTION CIRKELTRÄNING. Tillfälligt i Raunistula skola torsdagar kl Den 7 oktober tillbaka till Katedralskolan tisdagar kl VATTENGYMNASTIK. I Åbo simhall onsdagar kl Deltagaravgift 1 euro/gång. Anmälningar till idrottskansliet innan man går första gången. SPINNING. OBS! NYA TIDER! Måndagar och torsdagar kl på M&M. Deltagaravgift 2 euro/gång. BODYPUMP. Onsdagar kl på M&M. Deltagaravgift 2 euro/gång. STEP. Tisdagar kl på M&M. Deltagaravgift 2 euro/gång. GOLF/ÅA-MÄSTERSKAP. Måndagen den 29 september kl framåt i Pargas. Anmälningar till idrottskansliet senast 22.9 kl Både scratch, handicap och poängbogey. TERRÄNGLÖPNING/INDIVIDUELLA MÄS- TERSKAP. Arrangeras i Impivaara fredagen den 10 oktober kl Anmälningar till idrottskansliet senast 9.10 kl Sträckor: Tävlingsklass: 6,8 km, motionsklass: 3,4 km. Både dam- och herrklass. BÅGSKYTTE FÖR ÅA-PERSONALEN/ GRUNDKURS. Planerat datum är onsdagen den 1 oktober kl i Kuppis idrottshall, bredvid bowlinghallen. Datumet bekräftas inom en snar framtid och exakt info sätts på webben och flygblad skickas ut. Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi i samarbete med Utbildningsstyrelsen erbjuder Kurser 2003 / Courses 2003 The centre for Continuing education in cooperation with the Board of Education arrange OPE.FI II IKT i Undervisning, 3 sv IKT i undervisningen: fördelar och nackdelar. Nätpedagogik: Kursuppläggning, inlärningsprocessen, kommunikation och handledning över nätet. Dator i klassrummet: effektiv informationssökning, Office-program och Internet. Målgrupp: Lärare i Åboland och Västra Nyland. Förkunskaper: Deltagarna förutsätts ha grundläggande datorvana. Kurslängd: 10 oktober-december Sista anmälningsdatum: OPE.FI II ICT in Language Teaching, 3 sv Introduction to the Internet and how to use it. Teaching, speaking, listening, reading and writing with the help of ICT. The use of Internet in teaching: on-line quizzes / dictionaries, using , story creators. Office-programmes and the Internet. Development of teaching plans and the design of classroom tasks based on the Internet. Length: 17 October-December Registration: by NB! Basic knowledge in the use of computers required. OPE.FI III Multimedia for Language Teaching, 3 sv The use of multimedia in teaching. Free ware on the Internet: discussion forums, chat rooms, Creating a web page. HotPotatoe for interactive exercises. Length: January-April Registration: by NB! Advanced knowledge in the use of computers required. För anmälningar och mera information / registration and more information: Johanna Quiroz-Schauman, tfn: (02) eller MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 17

18 FOLK & FÄ Lektor i latin, TD Anni Maria Laato, har deltagit i en kurs för latinlärare i Villa Lante, Rom Hon har också som representant för den Ev. luth. kyrkan i Finland deltagit i en Anglo- Baltisk-Nordisk teologkonferens med temat Atonement and Memory i Riga FM Kajsa Appelgren från miljö- och marinbiologi har under tiden deltagit i kursen Population and community dynamics of aquatic plants and their interaction with the environment vid Syddansk Universitet på fältstationen Søgårdlejren i Danmark. Kursen gav en djupdykning i hur den akvatiska vegetationen samverkar med vattnets kemiska sammansättning. Resan finansierades med medel ur Gustav Packaléns Mindefond. Christian Braw är docent vid Åbo Akademi och bosatt i Sverige. Hans ämne är dogmatik; hans inriktning är kristendomens idéhistoria. Han har också arbetat med allmän idéhistoria och skrivit om Vaclav Hável, Vidkun Quisling och Georg Henrik von Wright. Den 6 maj presenterade han vid filosofiska institutionen en undersökning om debatten kring von Wrights självbiografi. Titeln var I överkant fennocentrisk? en formulering som von Wright i självbiografin använder om sin uppsats Betraktelser om Europa (Finsk Tidskrift 4/41). Undersökningen finns tillgänglig på institutionens hemsida. 7 maj presenterade Christian Braw vid forskarseminariet i dogmatik ett inledande avsnitt till en kommande lärobok om Martin Luther. Titeln var En lära om nåden. Resa och vistelse bekostades av Jubileumsfonden. 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Fil. stud. Mia Häggblom från historiska institutionen har genom understöd från Jubileumsfonden 1968 haft möjlighet att bedriva arkivforskning vid Kungliga Biblioteket och Sveriges riksarkiv under tiden för insamling av material till avhandling pro gradu om dvalapredikanten Anna Rogel ( ). FM Jan Hellgren har tillbringat läsåret som gästdoktorand på Litteraturvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Han har även verkat som timlärare vid universitetets finsk-ugriska institution. FM Jon Engström från institutionen för geologi och mineralogi har under vårterminen 2003 varit gästforskare vid geologiska institutionen vid Lunds universitet. Syftet med vistelsen var att knyta kontakter till Lunds universitet och bekanta sig med deras forskning. Jon Engström deltog även i en doktorandkurs i svepelektronmikroskopi (SEM). Resan finansierades med understöd från Åbo Akademis Jubileumsfond Forskare FM Mia Österlund (assistent) och FM Mia Franck från litteraturvetenskap, samt FM Maria Lassén-Seger och FM Elin Fellman-Suominen från engelskan har under tiden 6 14 augusti deltagit i en tre dagar lång workshop arrangerad av nordiska nätverket i barnlitteraturforskning (Norchilnet) och i den därpåföljande internationella barnlitteraturkonferensen arrangerad av IRSCL. Samtliga evenemang anordnades i Kristiansand, Norge. Norchilnets forskar-workshop, den andra i ordningen, har visat sig vara ett ypperligt tillfälle för unga forskare i barnlitteratur att presentera sina avhandlingsprojekt under arbete och få djupgående respons av internationell expertis samt knyta kontakter med andra nordiska forskarkolleger. Vid IRSCL:s konferens bidrog samtliga med egna papers. Fellman-Suominen, Lassén-Seger och Österlund gav sina föredrag inom en panel om bilderboksforskning tillsammans med Norchilnet-nätverksmedlemmarna PhD Carole Scott och PhD Nina Christensen. Franck presenterade ett eget paper i anslutning till hennes forskning om flicksexualitet i svensk ungdomsroman. Representanter för ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi gjorde en studieresa till Linköpings universitet den 21 maj 2003 för att bekanta sig med virtualiseringsverksamheten där vid bl.a. Centrum för undervisning och lärande samt Universitetsbiblioteket. Anslag för resan erhölls ur Åbo Akademis jubileumsfond Akademins f.d. kansler, akademiker Nils Erik Enkvist deltog efter personlig inbjudan i Världskongressen i lingvistik som hölls i Prag den juli Dessa stormönstringar av världens språkforskning anordnas vart femte år av CIPL, Unescos permanenta kommitté för språkvetenskap. Enkvist deltog aktivt i arbetet inom den workshop som diskuterade text- och diskurslingvistik och hedrades med ordförandeskapet för plenarsektionen över det högaktuella temat Language and Mind, alltså gränsområdet mellan lingvistik och kognitiv psykologi. MfÅA:s utgivning hösten 2003 Nr Utgivning Deadline (26.9) (10.10) (24.10) (7.11) (21.11) (5.12)

19 EXAMINA Examina avlagda under tiden HF Filosofie doktorsexamen har avlagts av Yvonne Bertills, Åbo (Vörå samgymnasium), Johannes Brusila, Åbo (Gymnasiet Lärkan), Anna-Maria Nordman, Vasa (Vasa övningsskola). Filosofie licentiatexamen har avlagts av Joanna Anckar, Nousis (Katedralskolan i Åbo), Ruth Illman, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Yrsa Lindqvist, Sibbo (Sibbo Gymnasium), Mia Panisse, Åbo (Karleby svenska gymnasium), Birgitta Sandås, Åbo (Vasa övningsskola). Filosofie magisterexamen har avlagts av Susanna Aarva, Åbo (Hangö gymnasium), Johanna Björkholm, Malax (Gymnasiet i Petalax), Anette Blomqvist, Kimito (Kimitoöns gymnasium), Matts Blomqvist, Kyrkslätt (Kyrkslätts gymnasium), Petra Blomqvist, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), Helen Frankenhaeuser-Henry, Åbo (Borgå gymnasium), Eva Jägerholm, Helsingfors (Sibbo gymnasium), Kristina Ketonen, Kronoby (Kronoby gymnasium), Johanna Koski, Raumo (Uotilanrinteen lukio), Anders Lassenius, Grankulla (Gymnasiet Grankulla samskola), Daniel Lindfors, Åbo (Pedersöre gymnasium), Henrica Ljungqvist, Helsingfors (Gymnasiet Lärkan), Yrsa Neuman, Åbo (Vasa övningsskola), Johanna Nordenswan, Vasa (Vasa övningsskola), Jenni Ojanen, Åbo (Puolalanmäen lukio), Marja-Leena Pitkäaho, Kronoby (Kronoby gymnasium), Jenny Riska, Vasa (Vasa svenska aftonläroverk), Mikael Sarelin, Åbo (Jakobstads gymnasium), Annika Snellman, Åbo (Jakobstads gymnasium), Åsa Westlin, Korsholm (Korsholms gymnasium), Tony Weckström, Esbo (Helsinge gymnasium), Sanna Wolin, Åbo (Hangö gymnasium). Psykologie magisterexamen har avlagts av Ulla Ellfolk, Åbo (Katedralskolan i Åbo). Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper har avlagts av Siv Henriksson, Åbo (Borgå gymnasium), Linda Nylund, Kronoby (Kronoby gymnasium), Elizabeth Nyman, Dragsfjärd (utländsk skola), Johanna Sonck, Helsingfors (Lönnbeckska gymnasiet), Anja Söderström, Borgå (Borgå gymnasium). MNF Filosofie doktorsexamen har avlagts av Britt-Marie Loo, Åbo (Korsholms gymnasium), Filosofie magisterexamen har avlagts av Essi Alinen, Kyrkslätt (Ressun lukio), Peik Aura, Vanda (Helsinge gymnasium), Monica Essen-Huhtala, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Linda Grandell, Åbo (Kristinestads gymnasium), Miika Hakala, Kristinestad (Kristinestads gymnasium), Mattias Järvinen, Åbo (Borgå gymnasium), Irene Knutar, Karleby (Karleby svenska gymnasium), Sara Källström, Vasa (Vasa övningsskola), Cecilia Landgren, Vichtis (Virkby gymnasium), Pernilla Lervik, Åbo (Korsholms gymnasium), Nicklas Nordbäck, Vasa (Vasa övningsskola), Catherine Strandell, Sibbo (Sibbo gymnasium), Ulrika Theqvist, Dragsfjärd (Handelsläroverket i Ekenäs), Erik Vahtola, Grankulla (Gymnasiet Grankulla samskola), Fredrik Wahrman, Borgå (Borgå gymnasium), Tao Wu, utlandet (utländsk skola). Kandidatexamen i naturvetenskaper har avlagts av Mika Seppä, Åbo (Liedon lukio). Farmaceutexamen har avlagts av Solveig Danielsson, Ekenäs (Ekenäs yrkesinstitut), Anna-Mari Jokinen, S:t Karins (Kaarinan lukio), Tarja Karhu, Åbo (Svenska samskolan i Tammerfors gymnasiet), Nina Nyman, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Susanna Strömberg, Kimito (Kimitoöns gymnasium), Ann-Sophie Sunden, Åbo (Kotka svenska samskola gymnasiet). ESF Politices licentiatexamen har avlagts av Hans Göran Rosenlund, Närpes (utländsk skola). Politices magisterexamen har avlagts av Daniela Andersson, Åbo (Högre svenska lantbruksläroverket), Lilian Björklund, Jakobstad (Nykarleby gymnasium), Johanna Carlberg, Helsingfors (Ekenäs gymnasium), Anette Gothoni, Vanda (Helsinge gymnasium), Jonna Helin, Björneborg, (Pargas svenska gymnasium), Annika Holmbom, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Jonas Holmström, Mariehamn (Ålands lyceum), Marika Högbacka, Åbo (Gymnasiet i Petalax), Pasi Kokkonen, Åbo (Juuan lukio), Päivi Koskinen, Esbo (Tapiolan lukio), Hannaleena Kuula, Åbo (Vasa övningsskola), Johanna Sundman, Borgå (Borgå gymnasium), Carina Åkerholm, Jakobstad (Jakobstads gymnasium). Politices kandidatexamen har avlagts av Ann-Helen Grundström, Pernå (Lovisa gymnasium), Marjaana Vesala, Esbo (Loimaan lukio), Antero Visaheimo, Åbo (Ekenäs gymnasium). Rättsnotarieexamen har avlagts av Crista Berndtsson, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Annika Björkqvist, Åbo (Gymnasiet i Petalax), Martina Henriksson, Åbo (Pargas svenska gymnasium), Kristian Lehtola, Dragsfjärd, (Karjaan lukio), Martina Lindblom, Nagu (Pargas svenska gymnasium), Moritz Oker-Blom, Helsingfors (Rudolf Steinerskolan i Helsingfors), Katarina Pörn, Korsholm (Korsholms gymnasium). Ekonomie doktorsexamen har avlagts av Barbro Schauman, utlandet (Lovisa gymnasium). Ekonomie magisterexamen har avlagts av Fredrik Brunberg, Åbo (Virkby gymnasium), Christer Eklund, Åbo (Handelsläroverket i Ekenäs), Fred MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 EXAMINA, forts. Eklund, Karis (Karis-Billnäs gymnasium), Marcus Ekman, Åbo (Handelsläroverket i Åbo), Viktor Enberg, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), Kim Forsén, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Johanna Gottberg, Mariehamn (Ålands lyceum), Sonja Grönblom-Holmqvist, Åbo (Borgå gymnasium), Timo Hellén, Åbo (Jakobstads gymnasium), Anna Janson, Mariehamn (Ålands lyceum), Karoliina Kivistö, Åbo (Björneborgs svenska samskola gymnasiet), Stephan Kristiansson, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Stefan Kronkvist, Nykarleby (Nykarleby gymnasium), Jonas Kulp, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Laura Langh, Pikis (Katedralskolan i Åbo), Henna Lassi, Kuusankoski (Kouvolan lyseon lukio), Fredrik Lindahl, Åbo (Jakobstads gymnasium), Bettina Lindholm, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), Mia Pulkkinen, Uleåborg (Oulun lyseon lukio), Mikael Pyy, Karis (Karis-Billnäs gymnasium), Paulina Rytkönen, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Johan Siren, Tammerfors (Svenska samskolan i Tammerfors gymnasiet), Linda Skogberg, Karis (Karis-Billnäs gymnasium), Otto Westerberg, Lemland (Svenska handelsläroverket). Ekonomie kandidatexamen har avlagts av Dina Alexandersson, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Anna von Bergmann, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Magnus Björklund, Vasa (Vasa övningsskola), Laura Langh, Pikis (Katedralskolan i Åbo), Jan Lehtinen, Jomala (Ålands lyceum), Lena Lindholm, S:t Karins (Pargas svenska samgymnasium), Maria Ljungeld, Jakobstad (Pietarsaaren lukio), Henrica Ljungqvist, Helsingfors (Gymnasiet Lärkan), Janek Luuka, Vanda (utländsk skola), Marika Maukonen, Åbo (Sveitsinrinteen lukio), Andreas Neovius, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Jenni Niemi, Hangö (Hangö gymnasium), Johanna Nordström, Grankulla (Gymnasiet Grankulla samskola), Niklas Nummela, Åbo 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI (Katedralskolan i Åbo), Karin Olin, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Mikael Pyy, Karis (Karis Billnäs gymnasium), Heidi Virta, Åbo (Katedralskolan i Åbo). KTF Teknologie doktorsexamen har avlagts av Jan Hinnelä, Åbo (Svenska klassiska lyceum i Åbo), Mari Nurmi, Åbo (Kupittaan lukio). Teknologie licentiatexamen har avlagts av Eija Bergelin, Åbo (Virkby gymnasium). Diplomingenjörsexamen har avlagts av Niclas Caldén, Nykarleby (Vörå samgymnasium), Markus Ehrström, Åbo (Vasa övningsskola), Erika Eriksson, Pedersöre (Jakobstads gymnasium), Johnny Kackur, Åbo (Jakobstads gymnasium), Johan Kallis, Åbo (Karleby svenska gymnasium), Mia Koskinen, Åbo (Harjavallan lukio), Tomas Lundström, Kronoby (Kronoby gymnasium), Heidi Markus, Oravais (Vörå samgymnasium), Rasmus Nygård, Åbo (Jakobstads gymnasium), Marcus Riissanen, Kristinestad (Kristinestads gymnasium), Sari Siirtola, Åbo (Kastun lukio), Richard Sjöblom, Larsmo (Jakobstads gymnasium), Xiangbin Zhu, utlandet (utländsk skola), Björn Åkerlund, Åbo (Jakobstads gymnasium), Johan Åkerlund, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Dan Österberg, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), Glen Österås, Kimito (Kimitoöns gymnasium), Fredrik Östman, Åbo (Korsholms gymnasium). TF Teologie magisterexamen har avlagts av Anneli Jääskeläinen, Nykarleby, Jani Kairavuo, Åbo (Mynämäen lukio), Raimo Mattsson, Åbo (Ålands yrkesskola), Madeleine Wendelin-Derenyi, Esbo (Ekenäs gymnasium). PF Pedagogie licentiatexamen har avlagts av Ann-Christina Kjeldsen, Mariehamn (Nya svenska samskolan), Marie- Louise Smeds, Helsingfors (Korsholms gymnasium), Camilla Öhberg, Jakobstad (Jakobstads gymnasium). Pedagogie magisterexamen har avlagts av Ann Andersson, Korsholm (Korsholms gymnasium), Mikaela Asplund, Korsholm (Korsholms gymnasium), Johanna Berlin, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Sofia Berlin, Sjundeå (Vasa svenska aftonläroverk), Carita Björkstrand, Nykarleby, Magdalena Böling, Vasa (Vasa svenska aftonläroverk), Mathias Furu, Vasa (Kronoby gymnasium), Lillemor Gammelgård, Vasa (Vasa svenska samskola), Nina Granqvist, Vasa (Vasa övningsskola), Linda Mari Greggas, Närpes (Närpes gymnasium), Lotta Grönholm, Strömfors (Katedralskolan i Åbo), Charlotta Havia, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Maria Holmvik, Pedersöre (Pedersöre gymnasium), Åsa Höglund, Jakobstad (Vörå samgymnasium), Andrea Jansson, Pedersöre (Vörå samgymnasium), Susanne Karlsson, Lovisa (Lovisa gymnasium), Fredrika Kuosmanen, Kronoby (Kronoby gymnasium), Ann-Charlotte Lindblom, Jakobstad (Kimitoöns gymnasium), Johanna Lindqvist, Karis (Karis-Billnäs gymnasium), Pia Lönnqvist, Pedersöre (Pedersöre gymnasium), Åsa Lönnqvist, Borgå (Borgå gymnasium), Tomas Mattbäck, Vasa (Korsholms gymnasium), Ronnie Niemi, Vasa (Topeliusgymnasiet i Nykarleby), Christian Porthin, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Melina Renqvist, Vanda (Gymnasiet Lärkan), Nina Sandström, Pedersöre, Anna-Leena Sillanpää, Oravais (Vörå samgymnasium), Nina Sippola, Esbo (Gymnasiet Grankulla samskola), Mattias Stenmark, Pedersöre (Pedersöre gymnasium), Henrik Strang, Borgå (Borgå gymnasium), Sanna Ström, Nykarleby (Topeliusgymnasiet i Nykarleby), Thomas Södergård, Vörå (Vörå samgymnasium), Christian Tho-

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

1(4) Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur

1(4) Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur 1(4) 8.4.2015 Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur Professuren i inre medicin, undervisningsspråk svenska Arbetsuppgifter, område, placering, lön Arbetsuppgifter och

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

Öppna föreläsningar Våren 2012

Öppna föreläsningar Våren 2012 I samarbete med Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö, erbjuder Dorotea Lärcentrum föreläsningar under våren via videokonferens, torsdagar kl 07.45-09.00 och förutom trevliga populärvetenskapliga föreläsningar

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Nationella Samordnaren utsatta EU-medborgare S2015:01 Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Bakgrund Unionsmedborgares rätt att fritt röra och uppehålla sig i andra

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Idrott med inriktning mot didaktik Physical Education and Sport Pedagogy Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskap

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING

SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING SPECIALISERINGSUTBILDNING I PSYKOLOGI I FINLAND EN KORT SVENSK SAMMANFATTNING Sammanställt av Psykonets material på finska av Matti Laine & Harriet Eriksson 1. ALLMÄNT Vad är en specialpsykologutbildning?

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Fresh Experts-programmet i detalj

Fresh Experts-programmet i detalj Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fresh Experts-programmet för magistrar 2010 2011 Studerande Du är viktig för oss. Bli färdig och delta i Fresh Experts-programmet! Hallå

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Bakgrund. Förförståelse. Undersökning - Musikproducenter

Bakgrund. Förförståelse. Undersökning - Musikproducenter Bakgrund Även om man som musikproducent arbetar tillsammans med musiker, arrangörer, tekniker och artister är det inte så ofta man ingår några djupare samarbeten med andra producenter. I samband med den

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap Göran Larsson, Göteborgs universitet Religionsvetenskap är på många sätt ett illustrativt exempel på att upprätthållandet av traditionella

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci

Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci Centret för språk och kommunikation utbildningschef Jan Jylhä tf. avdelningsföreståndare Marjaana Laaksonen 27.8.2015 Informationen kan läsas

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 1 Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 Dessa anvisningar förklarar hur man gör och lämnar in en konsortieansökan, vilka bilagor som behövs och hur de skrivs. Anvisningarna förnyades den 26 juni 2014.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

Answers submitted by info@obsonline.de 8/11/2014 1:39:50 PM (12:24:26)

Answers submitted by info@obsonline.de 8/11/2014 1:39:50 PM (12:24:26) From: Netigate Sent: den 11 augusti 214 13:39:5 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by info@obsonline.de 8/11/214 1:39:5 PM (12:24:26) Adress-

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Examensfordringar 2015-2020

Examensfordringar 2015-2020 Examensfordringar 2015-2020 Doktorandprogram i konstnärlig forskning inom teater, dans och performance (240 sp) Doktorandprogrammets syfte och målsättningar Doktorandstudierna vid Forskningscentret för

Läs mer

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0. 1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer Kursmål Du utvecklas

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten 59 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen i hälsovetenskaper. Man kan också

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer