Elever lär sig göra film med lätt teknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elever lär sig göra film med lätt teknik"

Transkript

1

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Datorvirus i Vasa Vecka 37 drabbades Åbo Akademis datornätverk i Vasa av virus. Stefan Levander, sektionschef vid datacentralen i Vasa, vad var det som hände och hur är läget nu? Viruset var Lovsan, det vill säga samma virus som ÅA i Åbo hade i sitt nätverk tidigare. Vi hade en del störningar på nätsidan på grund av det, det blev ett par hektiska dagar, men nu snurrar allt som normalt igen. Folk blev litet oroade, men tur i oturen var ju att Lovsan inte är direkt farligt för datoranvändarnas eget material. De som tog kontakt med oss var överlag ganska förstående, jag hade faktiskt väntat mig fler upprörda samtal. Kanske det här betyder att vi lyckades med informationen om viruset. Vad annat har DC i Vasa på gång just nu? Vi är engagerade i flyttningen till Kvarnen och planerar hur alla datorer skall flyttas dit. Vissa användare kommer att få ökad nätkapacitet efter flytten, tack vare den nya kabeltekniken. I praktiken kommer de kanske inte att märka så stor skillnad, men om någon märker någonting hoppas vi förstås att det i så fall är en förändring till det bättre. Jag har själv jobbat mycket med planeringen, och jag tycker att det har gått fint. Ledningen har skött sig bra, vi har blivit väl informerade och fått diskutera. Datornätverket i Kvarnen har kunnat ordnats på ett vettigt sätt, för innandömet där är ju egentligen ett nytt komplex. Skulle vi flytta in ett vanligt renoverat hus så skulle man nog vara mera fundersam! MK 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Elever lär sig göra film med lätt teknik Det som förr fyllde buss ryms nu i resväska De finlandssvenska skoleleverna kan i framtiden få mer undervisning i filmkunskap, både i att lära sig se film och att själva göra film. Ett resurscentrum för att förbättra filmundervisningen i skolorna håller som bäst på att byggas upp kring MediaCity vid Åbo Akademi i Vasa. Ny, lätt teknik gör satsningen möjlig. Redan för cirka ett årtionde sedan fanns en idé om en filmbuss som skulle turnera runt med filmediteringsutrustning i de finlandssvenska skolorna. Härom året dammade Svenska kulturfondens filmpolitiska arbetsgrupp av filmbussidén, samtidigt som den tekniska utrustningen blev allt lättare och billigare. Den teknik som tidigare skulle ha fyllt en buss ryms i dag i en resväska. Och i samma mån har kostnaderna sjunkit. Mycket mer än en DV-kamera och en bärbar dator behövs inte förutom kunskap förstås. Med den här utgångspunkten startar i höst ett pilotprojekt som så småningom ska utmynna i ett finlandssvenskt resurscentrum för att stärka filmkunskapen i skolan. Ett tiotal lärare deltar i projektets inledningsskede och syftet är att utbilda och ge de verktyg som behövs för att ge filmundervisning i skolan. Fram till februari ordas fem träffar och utöver det kommer utbildningen och kontakten inom gruppen att ske via internet. I pilotskedet deltar lärare från österbottniska skolor, men projektet kommer senare att få en regional spridning över hela Svenskfinland. Det är Svenska kulturfonden som finansierar pilotprojektet. Tanken är att projektet ska omfatta tre områden: att se, prata och göra film. Se och prata-delen förekommer redan i viss mån i skolorna och nu försöker vi er- Professuren i kvinnovetenskap blir fast Professuren i kvinnovetenskap vid Åbo Akademis institut för kvinnoforskning blir fast. Det beslöt Åbo Akademis styrelse enhälligt på sitt möte den 11 september. Professuren inrättades 1996 och har varit tidsbestämd eftersom man ville ha en utvärderingsperiod innan beslut om fortsättning fattas. Ämnet har utvärderats både år 2001 och 2002, och bägge gångerna var utlåtandena mycket positiva. Kvinnovetenskap har blivit ett populärt ämne att studera och institutet för kvinnoforskning får de facto till och med mera extern än statsbudgeterad fi nansiering. Ämnet har bidragit till ett stort antal magisteroch doktorsexamina, och rekryteringen av forskare fungerar också väl. Det är dock än så länge möjligt att studera kvinnovetenskap endast inom en tvärvetenskaplig studiehelhet. Processen för att ge kvinnovetenskap huvudämnesstatus pågår som bäst, och vid den ekonomiska-statsvetenskapliga fakulteten, som ämnet lyder under, ser man den nuvarande lösningen som ett övergångsstadium. Professuren i kvinnovetenskap torde lediganslås senare i år. I detta nu innehas den av PD Harriet Silius. MK

3 bjuda de verktyg som behövs för att också göra film, säger Hasse Eriksson vid MediaCity/ÅA i Vasa. Eriksson är utvecklingsplanerare inom området media och lärande. Hasse Eriksson har haft flitig kontakt med sina kolleger i Sverige som sysslar med motsvarande projekt och erfarenheterna därifrån är positiva. Svenskarna har ju under flera årtionden varit oerhört framgångsrika när det gäller popmusik. Som förklaring nämns ofta satsningen på musikskolor. Samma utveckling får vi kanske snart se också på filmens område, och det här är någonting som vi kan ta exempel av i Finland, säger Eriksson. Att filmkunskap är ett ämne som hör hemma på skolschemat råder det enligt Eriksson inget tvivel om eftersom rörliga bilder En DV-kamera och en bärbar dator är den utrustning som behövs för att spela in och editera film. Hasse Eriksson vid MediaCity vid ÅA i Vasa leder ett projekt vars syfte är att förbättra filmkunskapen i de finlandssvenska skolorna. är det medium som i dag konsumeras överlägset mest. Dessutom börjar teknik för filminspelning och -editering redan finnas i många hem och skolor i form av digitala videokameror och snabba datorer. Då är det på sin plats att också erbjuda kunskap om hur man berättar med rörliga bilder, säger Eriksson. PATRIK HARALD INNEHÅLL NR 12/2003 Elever lär sig göra film med lätt teknik Det som förr fyllde buss ryms nu i resväska... Tillbaka till pedagogikens grundfrågor Michael Uljens ny professor vid PI... Schamaner och forskare Jan Svanberg disputerar om schamantropologi studerande i dyslexiprojekt Screeningtest för att upptäcka dyslexi utvecklas... Hur skriva en bra ansökan? Forskare fick finansieringstips på kurs vid ÅA... Rekreation & motion... Folk & fä Invandrarforskare slår ihop sig Nytt nätverk inom kraftigt växande område... Veckans skribent Är vi universitetslärare duktiga eller dåliga?... Disputation Thomas Nyholm... Personalspalten Arbetsklimatet vid Åbo Akademi... Baksidan Variation temat för ÅA-jumppan... Examina... Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 Pedagogikens grundfrågor har helt glömts bort Michael Uljens blir ny professor vid pedagogiska institutionen Pedagogie doktor Michael Uljens nämner Rousseau som exempel på en person som slarvade bort sin familj till förmån för vetenskapen. Själv säger Uljens att familjen är orsaken till att han lämnar den svenska professuren i pedagogik vid Helsingfors universitet för att i höst tillträda motsvarande befattning i hemstaden Vasa. I två år har Michael Uljens pendlat mellan huset på Frihetsvägen i Vasa och jobbet vid Helsingfors universitet. Den 1 oktober utnämns han till professor i pedagogik vid pedagogiska institutionen vid Åbo Akademi i Vasa och efterträder då Håkan Andersson som gick i pension i våras. Jobbet som Uljens nu lämnar är Nordens äldsta professur i pedagogik, inrättad Enligt Uljens är det ingen slump att pedagogiken som akademiskt ämne har så gamla traditioner just i Finland. Pedagogik och nationsbyggnad hänger nära samman med varandra. När man på 1800-talet började bygga upp detta land insåg man att det inte skulle göras med hjälp av vapenskrammel, utan att landet ska byggas upp inifrån. Lönnroth, Castrén, Snellman, Topelius och deras samtida hade då en avgörande betydelse, och skola och undervisning blev viktiga instrument i arbetet med att bygga nationen. Och enligt Uljens har den långvariga satsningen på utbildning gett goda resultat. Här har vi verkligen lyckats. Skolundervisningen i Finland är på en internationellt sett hög nivå, vilket är ett direkt resultat av nationsbyggnadssträvandena på 1800-talet. Därför skulle det vara perspektivlöst att i dag börja tumma på lärarnas kompetenskrav, varnar han. Michael Uljens bana inom den pedagogiska vetenskapen har gått från inlärningspsykologi och -vetenskap via didaktik och lärarutbildning, och sedan vidare till allmän pedagogik. Vid mitten av 1980-talet befann han sig vid Jyväskylä universitet och jobbade där med ett skolevalueringsprojekt. Från Jyväskylä återvände han till PF i Vasa och blev assistent och timlärare i huvudsyssla. Där kom han in på didaktik och lärarutbildning som han ägnade sig åt fram till mitten av 1990-talet när han började koncentrera sig på pedagogikens grundläggande teorier. Pedagogiken som vetenskap har expanderat och differentierats kraftigt och snabbt i Finland. Från och med 1970-talet har pedagogiken blivit väldigt inriktad på didaktik och lärarutbildning. I den processen har pedagogikens grundfrågor försvunnit ur sikte, säger Uljens. Han berättar dock att det i dag finns ett ökande intresse just för de grundläggande pedagogiska teorierna. Ett exempel på detta är en rätt nygrundad förening för forskare som sysslar med pedagogiska teorier. Vi måste lämna differentieringens och specialiseringens väg och igen satsa på generaliseringar, säger han. Under läsåret fick Uljens möjlighet att på allvar fördjupa sig i pedagogikens grundfrågor. Han var då gästforskare hos professor Dietrich Benner vid Institut für Allgemeine Pädagogik vid Humboldt-universitetet i Berlin. Dessförinnan hade han tillbringat ett par år i Göteborg där han bland annat skrev sin licentiatavhandling. Han var då intresserad av fenomenografisk forskning, en inriktning som inte i första hand fokuserar på fakta och årtal, utan utgår ifrån hur folk uppfattar sin omgivning. Han skrev också ett par böcker i ämnet. I dag har han fjärmat sig från fenomenologin eftersom den enligt honom inte i tillräckligt hög grad beaktar kulturell kontext och subjektets livsvärld. Nuförtiden har han ett mer hermeneutiskt synsätt. Fördjupa och bredda Vad gäller Vasaenhetens framtid konstaterar Uljens att det efter de senaste årtiondenas snabba expansion nu gäller att fördjupa och bredda de existerande områdena. Den förestående flytten till Kvarnen kan ge intressanta möjligheter för den interna dialo- 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

5 gen men Uljens påminner ändå om att det inre mentala landskapet är viktigare än det yttre fysiska rummet. Det råder inget tvivel om vilken viktig milstolpe flytten till Kvarnen är. Den är en markering och en manifestation, en symbol för det arbete som hittills gjorts och ett löfte inför framtiden. Men vi får inte glömma att det är det inre mentala reflektiva landskapet som är det viktiga, säger Uljens. De böcker jag har skrivit har inte varit beroende av vilken byggnad jag har suttit i. En forskare tar med sig sin dator och sina böcker, nätverket finns kvar oberoende av var man befinner sig. Samarbetet mellan forskare behöver inte öka bara för att man sitter i samma korridor, säger Uljens. Men överlag är han nöjd med sin blivande arbetsplats. Det finns ett bra gäng vid PI och forskarutbildningen har fått en bra start. Vid PI i Vasa finns i dag ungefär fem aktiva doktorander. I sitt tidigare jobb vid HU hade Uljens hand om sexton doktorander. Det var på tok för många. Man drunknade, säger han. Efter de senaste årens pendlande och åtskilliga flyttningar är familjen Uljens ambition i dag att rota sig i Vasa och bygga upp ett socialt liv där. Familjens rymliga hus är byggt på 1930-talet och har tidigare varit åldringshem. Här har jag en utmärkt chans att få utlopp för mitt snickarintresse, säger Uljens. PATRIK HARALD När vädret är fint tar Michael Uljens jobbet med ut i trädgården. MfÅA NOTERAR Kaj Karlsson en Honorary Fellow Nästa promotion Professor emeritus Kaj Karlsson, förutvarande professor i oorganisk kemi vid Åbo Akademi, har utnämnts till Honorary Fellow vid Society of Glass Technology, Storbritannien. En person kan utses till Honorary Fellow om han eller hon uppfyller föreningens krav på utbildning, prestationer och engagemang för industrin och föreningen. Utmärkelsen delas ut på föreningens årsmöte, som enligt planerna skall hållas april 2004 vid University of Liverpool. Tidigare har hedersbetygelsen tilldelats två skandinaver. Den första var Orrefors-konstnären Simon Gate på 1930-talet. Den andra var professor Bo Simmingsköld, grundare och chef för Glasforskningsinstitutet i Växjö, Sverige, på 1980-talet. Föreningens syfte är att uppmuntra och fördjupa studierna i glasets historia, konst, vetenskap, design, behandling och distribution. Åbo Akademis följande doktorspromotion ordnas den 20 maj Promotionen hålls i Konserthuset i Åbo, och promotionsmiddagen avnjuts på Åbo slott. Finlands Akademi stöder två projekt vid ÅA Forskningsrådet för kultur och samhälle vid Finlands Akademi har under juni 2003 beslutat om fi nansiering av följande två forskningsprojekt vid Åbo Akademi: Institutionen för språk och kultur, professor Lars Hertzberg, forskningsprojektet Emotions and understanding, euro. Institutionen för allmän samhällsforskning, akademiforskare Sirpa Wrede, forskningsutgifter för tjänsteforskare, Professionalismens nya dynamik inom omsorgsyrken, euro. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 AKTUELL FORSKNING Schamaner och forskare Jan Svanberg disputerar om schamantropologi Hur påverkar forskningen det som man forskar i? Religionsvetaren Jan Svanberg granskar i sin doktorsavhandling förhållandet mellan schamanismforskning och neoschamanism ett fall där forskningen i ett fenomen har haft rent avgörande betydelse för fenomenets fortlevnad och konstruktion. Schamanismen var relativt okänd bland en bred västerländsk allmänhet ännu i början på talet, men då man mot slutet av årtiondet började publicera populärantropologiska böcker om den fick schamanismen plötsligt fart på nytt och slog igenom bland de breda massorna på ett sätt som ingen hade kunnat förutspå. Genombrottet kom det magiska året 1968 då också flera andra subkulturer för första gången blev populära. Liksom många andra nyreligiösa fenomen kom nyschamanismen från en universitetsmiljö: UCLAs campus i Los Angeles. Schamanismen föll i bördig jord delvis tack vare tidsandan. Folk ville rättfärdiga orättvisorna och de överlägsna attityderna mot folk utanför västvärlden som hade rått bland annat under kolonialtiden. De ville bli av med skuldbördan. Detta syns också i vetenskapliga sammanhang. Andra orsaker till att schamanismen slog igenom var att ekologiskt tänkande blev populärt, och att många helt enkelt hade en fascination för andra folk. Drogkulturen på 1960-talet hade nog också en viss betydelse för fenomenet. De forskare som hade störst betydelse för nyschamanismens uppkomst var Carlos Castaneda och Michael Harner, bägge två antropologer. Castanedas vetenskapliga, så kallade schamantropologiska, böcker skrev han vid UCLA och de fick enorm FL Jan Svanberg disputerar i religionsvetenskap den 19 september. Avhandlingen heter Schamantropologi i gränslandet mellan forskning och praktik. En studie av förhållandet mellan schamanismforskning och neoschamanism. uppmärksamhet. Ännu mer uppståndelse blev det senare då det avslöjades att böckerna var ett rent hopkok av andras iakttagelser, inte baserade på hans påstådda fältstudier. Det har spekulerats i att UCLA visste om att böckerna inte var faktabaserade redan innan de gavs ut, men släppte genom dem ändå för att man insåg marknadsföringsvärdet. Att Castaneda avslöjades hade heller ingen negativ effekt på nyschamanismen. Inom schamanismforskningen är det enligt Svanberg inte bara Castaneda som inte har hållit sig vetenskaplig, det är betydligt vanligare än så. Schamantropologin betonar extremt kvalitativa metoder och ifrågasätter det västerländska kunskaps- och tolkningsmonopolet. Studier av främmande kulturer görs ofta för att forskarna själva skall kunna dra nytta av dem. Svanberg säger att schamantropologerna mer ofta än sällan själva praktiserar schamanism, och att många forskningsrapporter är förskönande och kan ses som pläderingar för ämnet. I litteraturen har schamanis- 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

7 men gjorts mera spännande än den är. Extas och trans överbetonas, så här trummar man sig till extas. Många av forskarna verkar dessutom tycka att man inte får vara kritisk mot det som är äkta, och glömmer att kulturer ständigt ändras och tar nya intryck. Fakta eller fiktion? I sin avhandling diskuterar Svanberg förhållandet mellan fakta och fiktion. Fiktion kan ibland fungera mer effektivt i schamantropologiska sammanhang, och i grunden kan det vara fiktion bakom mycket av det som diskuteras som vetenskap på området i dag. I skönlitteratur gör det inget om den är påhittad, men i vetenskap måste man följa vissa normer. Människor man skriver om måste till exempel finnas. För forskarna själva har det kanske inte så stor betydelse om någon påhittad reseberättelse accepteras som vetenskaplig det kan till och med vara roligt men det är synd om några stackars indianer plötsligt får en påhittad religion. Man bör akta sig för att exotisera, nostalgisera, romantisera och dramatisera, för det händer lätt att man gör folket man skriver om en björntjänst. I Tibetforskningen har det kanske ännu mer än i schamanismforskningen gått på det viset. Man har målat upp en bild av ett folk långt borta som lever i harmoni det har det ju också funnits ett politiskt intresse av. Detta har sedan lett till att man kommer till Tibet från utlandet och ger pengar till buddhastatyer i guld, men inte hjälper till med att bygga upp bättre infrastruktur. Svanberg säger att det etiskt är mycket komplicerat att försöka beskriva andras religion. Det finns visserligen metodböcker, men det är inte tillräckligt. Inom religionsvetenskapen och schamantropologin finns det en del fall där man har skyddat informanter som bryter mot den sekulära lagen. Klart att det är viktigt att få sin information, men som forskare bör man ändå följa lagen. Man har större ansvar som människa än som forskare. Å andra sidan är det relativt, i USA uppstod problem då antropologer beskrev meskalin- och peyotebruk bland vissa indianstammar. Det ledde nämligen till att new age-sökare och hippies, nästan en halv generation amerikaner, for ut till indianerna och de hade polisen i släptåg. Indianerna tvingades sluta med drogerna som de använt i rituellt syfte. Man kan ju tänka sig hur det skulle kännas för oss om vin skulle förbjudas i EU. Sedan skulle någon antropolog delta i kyrkans nattvard och avslöja: jo, de har riktigt vin här!. Sedan kommer polisen och förbjuder allting, en år gammal tradition. Ju avlägsnare, desto bättre Svanbergs intresse för religionsvetenskap och exotiska, främmande kulturer väcktes i princip av spännande pojkböcker som Biggles, Asterix och Tintin. Det var det här med att fara någonstans där det finns spännande människor och känna till någonting som andra inte vet. Och ju avlägsnare desto bättre! Schamanism började han intressera sig för i samband med magisterstudierna. I slutskedet av mina magisterstudier studerade jag den klassiska schamanismen i Nordamerika och Sibirien. Då märkte jag att schamanismen återskapats eller revitaliserats i Sverige, att nyschamanismen hade en boom just då i mitten på 1990-talet. Det ordnades till exempel trumresor och företag hyrde schamaner för att fara ut i skogen och trumma som personalrekreation. Skandinavisk nyschamanism blev temat för min avhandling pro gradu. Svanberg har själv behållit ett visst avstånd till schamanismen, han praktiserar den med andra ord inte. Han har visserligen gjort några intervjuer och deltagande observationer, men bara för att få bakgrundsmaterial. Doktorsavhandlingen är i stället baserad på texter om schamanism. Själv tycker jag att mycket inom schamanismen är svårt att omfatta på det personliga planet, till exempel pratet om energier, kristaller och andar, men de demokratiska idealen och att man vistas ute i naturen och respekterar allt levande är väl sunt. Jag förstår också att någon kan tycka att ritualerna är mera spännande än motsvarigheterna i den evangelisk-lutherska kyrkan. Det verkar fortfarande vara mest universitetsfolk och konstnärligt lagda personer som håller på med schamanism, människor som så att säga är intresserade av att hitta sig själva. De är ofta ekologiskt medvetna och vill ta del av sånt som de upplever att kommer från naturfolk och är genuint. Det som i dag allmänt anses vara schamanism har dock inte nödvändigtvis så mycket att göra med klassisk schamanism. Själva ordet schamanism har dessutom urvattnats och använts i så många olika sammanhang att det i dag är svårt att använda det vetenskapligt på grund av alla populära föreställningar. Assistent och allt-i-allo Svanberg har sedan 1995 jobbat som assistent i religionsvetenskap, och har liksom många andra upplevt det svårt att hitta tid för att skriva sin avhandling. Som assistent i ett ämne med så få anställda och många studerande, blir man en slags allt-i-allo som är inblandad i allt. Någon tid över för forskning har man inte utan stipendier eller tjänstledigt. Sommartid har jag ibland haft någon litet mera ostörd vecka, men då borde man ju egentligen hämta krafter och koppla av. Om man vill få en forskarutbildning snabbt avklarad är assistentjobb ett dåligt alternativ. Jag trodde inte själv då jag började att jag skulle klara av att forska samtidigt, men insåg senare att någonting ändå måste presteras. Det enda sättet att få både forskningsmeriter och många utexaminerade studerande är att jobba dygnet runt. Det här är inte kritik mot min chef, han har samma problem. Vårt ämne är litet, men vi skall ändå hålla i gång allt. Kanske akademins nya tjänstestruktur när den tas i bruk kan föra med sig att det här fungerar bättre? MICHAEL KARLSSON 7 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

8 AKTUELL FORSKNING 300 studerande i dyslexiprojekt Screeningtest för att upptäcka dyslexi utvecklas vid akademin Då studerande kommer till universitetet ökar studietakten, det är mycket som skall skrivas och läsas, och man ska minnas stora mängder material. Någon verkar kanske ha det kämpigare än andra, men vet inte vad det beror på. Då kan det hända att det finns dyslexi i bakgrunden. Jag vill hitta den här gruppen och hjälpa dem med olika trick och strategier för inlärning. Det här säger Signe-Anita Lindgrén, som är engagerad i det dyslexiprojekt som nyligen har startat vid akademin. Syftet med projektet är att dels ge redskap för att upptäcka de studerande som har dyslexi men inte vet om det, och dels underlätta studierna och inlärningen för dem som har dyslexi. Lindgrén doktorerar inom forskarskolan Langnet, och hennes handledare är Dagmar Neuendorff, professor i germansk filologi, och Matti Laine, professor i psykologi. Lindgrén har jobbat som lärare i tyska vid Språktjänst, och det var i samband med det hon konkret kom i kontakt med ämnet dyslexi. Prestationerna hos en del av de studerande påverkades av underliggande dyslektiska störningar, och Lindgrén blev intresserad av fenomenet. Det kom också fram att det fanns fall där varken den studerande själv eller läraren visste om att det var dyslexin som var orsaken till svaga prestationer. Universitetsstuderande har blivit gallrade flera gånger, så det är klart att de svårigheter man ser vid akademin är rätt lindriga, säger Laine. Det kan också hända att man inte ser något i modersmålet, utan att det är främst i främmande språk som svårigheterna kommer fram. Exakt hur många studerande med dyslexi det finns vid akademin är inte klart, men Matti Laine uppskattar att det kunde röra sig om två procent, och det skulle innebära totalt ca 160 personer. Det är en ganska stor grupp, men det är också klart att alla dyslektiker vid akademin inte kommer till kännedom. Fakta/dyslexi Symtom: Läs- och skrivsvårigheter, d.v.s. problem med att läsa, skriva och stava. Den individuella variationen i symtomen är stor. Bakom symtomen läs- och skrivsvårigheter kan det också fi nnas andra orsaker än dyslexi. Förekomst: Ca 5 10 % av befolkningen har dyslexi. Orsak: Dyslexi har en neurologisk bakgrund, och forskningen visar att det fi nns en genetisk komponent, d.v.s. att dyslexi är ärftligt. Den bakomliggande svårigheten är fonologisk processering, d.v.s. att processera språkljud. Dyslexiprojektet som inleds under hösten har att göra med dyslexi på tre nivåer, berättar Lindgrén. Först är det fråga om personnivån, och om att hitta de personer som har dyslexi. Andra skedet handlar om prestationer, då skall Lindgrén undersöka hur prestationerna, främst i främmande språk, påverkas av att en person har dyslexi. Den tredje nivån handlar om strategier, d.v.s. vad de som har dyslexi kan göra för att underlätta studierna. Forskningen är tvärvetenskaplig, den gäller både språkämnen och psykologi. Det är en gåva att vi har Matti Laine med som handledare, så att vi får den psykologiska biten med, säger Dagmar Neuendorff. Utvecklar screeningtest Lindgrén delar in studerande med dyslexi i tre kategorier. Till den första gruppen hör de som har intyg på att de har dyslexi, i den andra gruppen finns de som uppmanats att göra test för att reda ut om de har dyslexi, men som inte har gjort det och i den tredje gruppen finns de som inte alls är medvetna om att något som dyslexi kan påverka deras prestationer. Ett av syftena med det pågående projektet är just att skapa ett instrument för att hitta dessa studerande som har dyslexi, men som inte är medvetna om det. För att hitta dessa personer skall man använda ett screeningtest, som egentligen är gjort i Sverige, men som nu inom projektet skall normeras till finlandssvenska förhållanden. Det är Ingvar Lundberg och Ulrika Wolff vid Göteborgs universitet som har utvecklat det pinfärska testet. Testet är unikt eftersom det används för att testa ungdomar och vuxna, i stället för att vara avsett för barn, vilket vanligtvis är fallet med dyslexitest. Screeningtestet innehåller frågor om personen och uppgifter som har med språk att göra. Testet tar ungefär en timme att göra. En stor fördel är att det kan administreras för en grupp personer, vilket gör att man sparar både tid och pengar i screeningen. Testet visar vem som är i riskzonen för dyslexi, inte vem som har dyslexi, säger Lindgrén. Om det visar sig att en individ är i riskzonen blir nästa steg att 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

9 Dagmar Neuendorff, Signe-Anita Lindgrén och Matti Laine önskar att personer med dyslexi eller misstänkt dyslexi tar kontakt med dem. göra en mera detaljerad neuropsykologisk utredning, efter vilken man kan konstatera om personen har dyslexi eller inte. 300 ÅA-studerande deltar Första steget i Lindgréns arbete med dyslexiprojektet är att revidera testet så att det passar för finlandssvenskar. Testet kompletteras också med frågor om språkbakgrund. Språkets struktur kan nämligen påverka förekomsten av dyslexi, och således kan ens språkbakgrund påverka symtomen av dyslexi. Det här vill Lindgrén också se på. Efter bearbetningen och kompletteringen testas testet tillsammans med ÅA-studerande och normativt data för akademistuderande samlas in, det vill säga resultat från studerande vid ÅA. På basis av resultaten skall gränslinjerna för riskområdet för dyslexi fastställas. För det här behöver jag hjälp, vi behöver studerande som testar testet med oss, säger Lindgrén. Hon kommer därför att i oktober skicka ut brev med inbjudan att delta i projektet åt 300 slumpmässigt utvalda gulnäbbar vid ÅA, och också åt en del äldre studerande. Det är frivilligt, men jag hoppas att alla deltar. Testet är lite klurigt och det innehåller skojiga uppgifter. Man behöver inte skriva långa texter, utan man svarar genom att kryssa i, dra ett streck eller skriva en bokstav. Alla resultat och personuppgifter används endast för forskningen, och anonymiteten garanteras. De som deltar har rätt att se sina resultat i efterhand. Då screeningtestet är klart går arbetet inom projektet vidare med att jämföra prestationerna för studerande som har dyslexi och sådana som inte har det. Hur man i framtiden skall använda sig av screeningtest vid akademin är öppet. Det bör diskuteras med universitetsledningen och fakulteterna hur man skall göra för att tillämpa det vi kommer fram till och bygga upp ett system för hur man testar för dyslexi, säger Matti Laine. Längre tid i tenter Det finns olika sätt att underlätta studierna för dem som har dyslexi, bland dem kan nämnas att ge personen mera tid i tenter, att hålla delar av tenterna muntliga eller att låta personen använda en bärbar dator med rättstavningsprogram i tenter. Det finns datorprogram som är utvecklade speciellt för att hjälpa personer med dyslexi att stava rätt, de ger förslag på rättelser, ger alternativ där orden syns i en mening, och ger hela tiden feedback, så att personen får veta vilka bokstavskombinationer det är som vållar problem för honom eller henne, säger Matti Laine. Det är också viktigt att sprida ut information om dyslexi åt universitetslärare, och därför hoppas man inom dyslexiprojektet att lärare tar kontakt om de misstänker att någon av deras studerande har dyslexi och har frågor om det. Vi är förstås också intresserade av att studerande med dyslexi eller misstänkt dyslexi tar kontakt med oss, säger Laine, Lindgrén och Neuendorff. HEIDI BACKAS Mera information om dyslexiprojektet fi nns på Signe-Anita Lindgréns webbsida: /~salindgr MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 FORSKNINGSFINANSIERING Hur skriva en bra ansökan? Tekes och EU:s sjätte ramprogram behandlades på kurs vid ÅA Hur skall man skriva en bra ansökan då man söker forskningsfinansiering från EU:s sjätte ramprogram? Vad prioriterar Tekes då de finansierar inhemsk forskning? Det här var två av de frågor som besvarades under den kurs som ordnades i gemensam regi av Tekes och Åbo Akademis forskningsservice i Åbo den 1 september. Programmet handlade dels om ansökningsförfarandet till EU:s sjätte ramprogram, dels om Tekes och principerna för finansiering av forskningsprojekt. Det var mycket bra att vi fick Tekes att komma hit till Åbo och informera oss om de här sakerna, säger Margareta Nybacka-Willner, forskningsombud vid akademins enhet för forskningsservice och -finansiering. Tekes är en av de viktigaste finansiärerna för forskare vid ÅA, till och med viktigare än EU. Därför är det bra att vi fick information om båda finansiärerna vid samma tillfälle. Totalt samlade kursen omkring 115 deltagare, och bland dem fanns det representanter för de mest berörda institutionerna vid akademin. Det är bra om forskare kommer på kurser som den här, så är de lite förberedda på vad som väntar. Det kommer hela tiden ändringar i administrationen för hur man skriver ansökningar och gör avtal, säger Nybacka-Willner. Nyttiga webblänkar: * Tekes: * Forskningsservice: / fa/forsk/ * Presentationerna från alla föreläsningar under kursen fi nns också på webben: / eu/fi n/tapahtumat/euturku.html och /eu/ tapahtumat/tekesturku.html EU:s sjätte ramprogram Skillnaderna är stora mellan EU:s nu aktuella sjätte ramprogram, som gäller för åren , och de tidigare EUprogrammen. De som har sökt om bidrag har varit förvånade över hur mycket som har ändrats. Nu börjar forskare förstå varför vi på forskningsservice finns till, säger Nybacka-Willner. De största skillnaderna är att projekten nu är större, svårare att administrera och räcker längre tid. En tumregel är att det skall finnas ett minimum på tre organisationer från tre olika europeiska länder i projekten. EU stöder forskning och utveckling på en mängd olika områden, och ett projekt kan innehålla allt från grundforskning, forskarskolning och spridning av information till innovationsarbete eller tillverkning av prototyper, säger Maija Hakkarainen, rådgivare vid Finlands EU-FoUsekretariat. De områden som främst stöds är biovetenskap för förbättrad hälsa, informationssamhällets teknologi, nanoteknologi, material och processer, flyg- och rymdfart, livsmedelssäkerhet och -kvalitet, energi, miljö, trafik och samhällsvetenskaplig forskning. EU satsar också på forskarmobilitet och utbildning, på infrastruktur för forskning, och forskning som förutspår teknologiska behov. Inom projekten talar man om de två begreppen deliverables och milestones. Deliverables är resultaten, t.ex. i formen av publikationer, rapporter, prototyper eller resultat av mätningar. Milestones är mellanetapper inom projektet, och på basis av dem kan man fatta beslut om kommande arbetshelheter inom projektet och om deras innehåll. Syftet med EU:s finansiering är att stimulera forskning och utveckling i Europa. Bidraget från EU skall vara en morot för att få alla forsknings- och undervisningsorganisationer inom området att satsa egna resurser på projekten. Universiteten ska nu kunna bevisa att de själva satt mera resurser på projekten än vad de erhållit från EU. Förut fick projekten ändå fortsätta en viss tid, men nu kan de avbrytas om rapporteringen inte fungerar. Det har alltså blivit lättare att bli utsparkad ur ett projekt, men man kan också ta in nya parter mitt i ett projekt, säger Nybacka- Willner. Vissa avtal kring projekten som tidigare var frivilliga är inte längre det, och det leder till att det i värsta fall kan finnas upp till åtta avtal per EU-projekt, vilket i praktiken betyder stora mängder text. Därför är man på forskningsservice mer än nöjd över att nu ha en fast anställd jurist på enheten, Jari Vuorijoki, som är specialiserad på avtal. Några projekt vid akademin har hittills gått vidare till förhandlingsskedet, och även om det inte ännu garanterar att de får finansiering från EU är det ett fint resultat. Forskare vid ÅA har hittills klarat sig bra i konkurrensen, säger Nybacka-Willner. Råd för en bra ansökan Maija Hakkarainen kom under kursen med råd för hur man skriver en bra ansökan. Det är viktigt att ansökan och bilagorna noggrant görs enligt de direktiv som finns. Ansökningstext som skickas i docformat öppnas till exempel inte 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

11 alls i kommissionen på grund av risken för virus, och då kan en papperskopia av ansökan rädda den ansökande. Det gäller att läsa ansökningsguiden som gäller den aktuella ansökan, där kommer det till exempel fram maximilängder för olika dokument och det är all anledning att följa dessa. Det är också viktigt att ansökan skrivs klart och koncist, och att den skrivs på ett språk som kan förstås av en person som inte är guru på det område den gäller. Att lära sig skriva bra ansökningar är alltså en konst för sig. Hjälp kan forskaren få dels genom att gå de kurser som ordnas, dels genom att kontakta forskningsservice. Ett annat sätt att lära sig ansökandet är att anmäla sig som frivillig evaluerare. De olika forskningsfinansiärerna vill ha bra evaluerare. Evaluerarna läser under en veckas tid en massa ansökningar, och lär sig mycket samtidigt. Det är som en kurs i att skriva ansökningar, säger Nybacka-Willner. En forskare kan anmäla sitt intresse för att vara evaluerare på webben, arviointi/arviointi.html. Tekes en inhemsk finansiär Den andra delen av kursen handlade om den inhemska finansiären Tekes. Tekes delade under år 2002 ut totalt 381 miljoner euro till drygt projekt, och av denna summa gick 144 miljoner till universitet och andra forskningsinstanser. Bakgrunden är att Tekes vill stöda finländska företag för att förbättra deras konkurrenskraft på den internationella marknaden, samt för att öka exporten och förbättra lönsamheten, och därigenom stöda sysselsättningen i landet. Det här gör man genom att stöda samarbete mellan företag som verkar i Finland och universitet eller forskningsinstanser då det gäller forskning och teknologiskt utvecklingsarbete. Tekes stöder inte grundforskning eller produktutveckling. Tekes främsta uppgift är inte heller att stöda en enskild forskare i karriären, och därför är det organisationerna och inte enskilda forskare som får bidragen, säger Marita Virtanen, företagsekonomiexpert i Tekes, och en av föredragshållarna under kursen. De pengar Tekes delar ut kommer från statens budgetmedel, och de får inte användas till att finansiera enskilda personer, utan endast till utgifter som uppstår hos statliga verk. I projekt som har att göra med tillämpad forskning och som finansieras av Tekes är det vanligtvis ett företag med på ett hörn, och företaget står för en del av finansieringen. Projekten får inte leda till att ett företag får fördelar så att konkurrensen snedvrids, något som strider mot EU-reglerna. Då Tekes utvärderar forskningsprojekt fäster de speciell uppmärksamhet vid att de utvecklar och överför teknologi speciellt för små och medelstora företag, att ett tillräckligt stort antal företag drar nytta av resultaten, att de skapar förutsättningar för ny affärsverksamhet, förstärker teknologikunnandet och utnyttjar nationella och internationella nätverk. Sedan början av år 2003 sänds ansökningarna om finansiering centralt, och för ÅA:s del betyder det att det är rektor Gustav Björkstrand som undertecknar alla ansökningar. Det är också förvaltningen som nuförtiden tar emot besluten från Tekes, och inte som tidigare institutionerna. Ändringen gjordes för att vi fick en känsla av att man inom en del universitet inte visste vilka Maija Hakkarainen säger att en bra ansökan är kort och koncist och följer direktiven. som ansökt om bidrag, och vilka slags projekt som pågick. Universitetens ekonomiavdelningar fick inte alltid i tid veta om nya ansökningar, och det försvårade arbetet med ekonomiförvaltningen, säger Marita Virtanen. Forskningsservice hjälper Om ansökningsförfarandet känns svårt och besvärligt då det gäller EU:s sjätte ramprogram eller Tekes skall man komma ihåg att enheten forskningsservice finns till för att hjälpa forskarna, påminner Margareta Nybacka-Willner. Det är inte vi hjälppersoner som hittar på reglerna, utan vi försöker tillämpa dem. Vi är ett slags tolkar mellan finansiärerna och forskarna, och ska se till att finansiärernas och akademins regler går ihop och att forskarna får tid att forska. Vi måste komma ihåg att det inte är av snällhet som finansiärerna ger pengar de har sina krav och förväntningar. HEIDI BACKAS MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12

13 Invandrarforskare slår ihop sig Nytt inhemskt nätverk inom kraftigt växande forskningsområde Sällskapet för forskning i etniska relationer och internationell migration, förkortat ETMU, är ett nytt finländskt forskarnätverk inom en växande forskningsgren. Med ETMU vill man skapa en gemensam instans för området, som ger forskningen ett ansikte i de finländska universitetskretsarna. ETMU har vuxit fram ur ett tydligt behov. Sedan starten i början av juni har många ivriga forskare kontaktat oss, och mottagandet har varit entusiastiskt också vid berörda ministerier, säger Tuomas Martikainen, forskare i religionsvetenskap vid Åbo Akademi och ETMU:s styrelseordförande. ETMU har två huvudrötter: Finlands Akademis forskningsprogram Syreeni, och de forskargrupper som vuxit upp vid olika finländska forskningsinstitut. Man hoppas att ETMU skall kunna utvidga detta nätverk. ETMU ersätter ingenting, uppgiften är att koordinera det som redan finns. Sällskapet är nationellt, akademiskt och mångvetenskapligt. Vår främsta aktivitet nu i början är att etablera kontakter till forskningsinstitut och ministerier. Vi har gjort webbsidor och startat en e-postlista, och planerar också något slags vetenskapligt publikationsforum för ämnet, berättar Martikainen. Forskningen om etniska relationer och internationell migration kommer säkert att bli ännu viktigare inom de närmaste 20 åren, tror Tuomas Martikainen och Östen Wahlbeck. Aktiva ÅA-forskare Antalet officiella medlemmar är i dag ungefär 80. Åbo Akademi är välrepresenterad i sällskapets styrelse: i den sitter utöver ordförande Martikainen också Timo Makkonen, som håller på att doktorera vid ÅA, och som suppleant Östen Wahlbeck, överassistent vid ÅA:s sociologiska institution. ETMU har ändå bara en handfull medlemmar än så länge vid akademin, och Martikainen och Wahlbeck hoppas att fler skall ta kontakt och bidra med sina idéer. Som finlandssvenskt universitet har ÅA en naturlig kontakt till Sverige, där forskningen har utvecklats längre. I Sverige finns redan ett väletablerat nätverk för forskning i etniska relationer och internationell migration. Det heter IMER-förbundet, och kan sägas vara ETMU:s förebild, säger Wahlbeck. Finlandssvenskarna hör ju dessutom också själva till en minoritet och har kanske därför bättre öga för etniska relationer. Själv kommer jag från en finsk bakgrund, och jag ser nog en viss skillnad finlandssvenskar verkar ha litet mera öppenhet för ämnet, tillägger Martikainen. Kraftigt ökat intresse Sedan det andra världskriget har den internationella migrationen ökat kraftigt. Finland var dock länge liksom Italien och Irland ett land som mera människor flyttade ut ur än in i. Sent på 1980-talet svängde trenden, och sedan dess har Finland varit ett invandringsland. Detta har fört med sig att intresset har ökat kraftigt för forskning i etniska relationer och internationell migration. Mycket av forskningen på området har vuxit fram under talet, innan dess fanns bara enstaka aktiva forskare. I dag finns det säkert flera hundra forskare på området, och då inom många olika ämnen: humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi, pedagogik, och så vidare, säger Martikainen. Själv forskar Martikainen i invandrarnas religiösa samfund, och de människor som är aktiva inom dessa i Åbo. Östen Wahlbeck började med flyktingforskning i början på 1990-talet disputerade han i England om kurdiska flyktingar, helt enkelt för att Finland då inte hade så stort underlag för den typen av forskning. Efter det har jag mest intresserat mig för övriga invandrare. Finlands Akademi har finansierat den forskning jag gör just nu, om turkiska egenföretagare och varför de väljer en viss typ av företagande. För att slippa vara arbetslösa startar de ofta kebabrestauranger, även om de i sitt hemland aldrig har jobbat med sånt tidigare, berättar Wahlbeck. Bredare forskning Den invandrarforskning som gjordes i Finland i början på 1990-talet fokuserade mest på flyktingar. Sedan dess har antalet invandrare via äktenskap, återvändare och olika typer av arbetskraftsinvandrare ökat. Bredden på forskningen är i dag därför betydligt större. Det är viktigt att komma ihåg att forskning om etniska relationer och internationell migration inte handlar bara om rasism och diskriminering, det finns mycket annat utöver det och det kan också vara positiva saker, påminner Martikainen. De här frågorna kommer säkert att bli ännu viktigare inom de närmaste 20 åren. Befolkningen med invandrarbakgrund har vuxit de senaste tio åren, och allt tyder på att den fortsätter att göra det. Blir Finland ett annat Sverige? Det tror jag inte, men vi lever i intressanta tider. MICHAEL KARLSSON Mera info om ETMU på webben: /~etmu/svenska/ MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13

14 VECKANS SKRIBENT Är vi universitetslärare duktiga Petri Salo är överassistent i vuxenpedagogik vid Åbo Akademi. UNIVERSITETSLÄRARNA slappnar aldrig helt av, även om sommaren skulle vara vacker och varm. Det är ett flertal teman i anslutning till universitetsstudier som diskuterats under den gångna sommaren. Jag skall beröra två av dessa. Enligt Undervisningsministern och -ministeriet är det ett problem att de nybakade studenterna inte omedelbart kommer in till våra universitet. Man har bl.a. föreslagit kvoter (upp till 50%) för nya studenter vid intagningen. Det andra problemet är att våra universitetsstuderande och de som utexamineras från våra universitet i genomsnitt äldre är än studerande som utexamineras från universitet i andra EUländer. Som underlag har man bl.a. använt sig av en kartläggning, Eurostudent Jag har inte ännu noterat att någon skulle ha föreslagit konkreta åtgärder för att avlägsna detta problem. Dessa är säkert på kommande. Argumenten för att öka andelen nybakade studenter vid intagningen och sänka genomsnittsåldern för de utexaminerade har varit mycket dunkla. Man har främst hänvisat till ansträngd nationalekonomi samt det nu- och framtida behovet av medborgare som är aktiva på arbetsmarknaden. BEGREPPET MELLANÅR är enligt min mening en märklig och förnedrande metafor. Det finns nämligen inga mellanår i en människas levnadsförlopp. Vare hon vill det eller inte lever hon hela tiden varje år ett fullständigt och -värdigt liv. Samma sak gäller inlärning. Vi människor lär oss fortlöpande, varje år, även då vi inte utbildar oss. Livslångt lärande är naturligt, oundvikligt. Begreppet mellanår ger uttryck för en ytterst instrumentell och mekanistisk syn. Metaforen för utbildningssystemet blir en industrianläggning, i vilken unga människor slussas fram på en produktionslinje. Universitetslärarens uppgift består av att 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI eller dåliga? bearbeta studerandematerialet med lämpliga verktyg. Trots att vi sägs ha lämnat industrisamhället bakom oss kännetecknas många av dagens beslut beträffande vårt utbildningssystem av en gammalmodig och mekanistisk syn. I FRÅGA OM MELLANÅRENS BETYDELSE borde man även ta fasta på de studerandes framgångar i fråga om att utveckla ett kritiskt-analytiskt, ett vetenskapligt, förhållningssätt. Här blir jag något egoistisk. Som universitetslärare ser jag det som min absolut främsta uppgift att fortlöpande hos mig själv och mina studerande utveckla det vetenskapliga, på forskning baserade, förhållnings- och tankesättet. En klar majoritet av de studerande som söker sig till vår enhet (enheten för pedagogik och vuxenpedagogik) för att så småningom avlägga en magisterexamen, har tagit ett eller två mellanår. I de intresseintervjuer som vi varje försommar genomför har det framkommit att studerande (en klar majoritet av dem kvinnliga) spenderar sina mellanår främst på tre olika sätt. En del arbetar som au-pair i ett annat land, en del lär sig det andra inhemska språket genom att vistas vid en finskspråkig folkhögskola och en del arbetar (d.v.s. ingår i den aktiva arbetskraften). Vad innebär detta för studierna då de väl kommer igång? Framför allt att de studerande har flera perspektiv på samhället, sig själv och livet i allmänhet jämfört med att de endast skulle ha fösts framåt på produktionslinjen inom utbildningssystemet. De studerandes mångsidigare (livs)erfarenheter medför att beredskapen att diskutera och reflektera, utveckla ett analytiskt och kritiskt sätt att betrakta sig själv, sin omgivning och sitt vetenskapsområde är god. Att efter en tids övervägande välja en given universitetsutbildning innebär ofta att valet är mera genomtänkt och likaså att de studerande är mera motiverade för sina studier. Ur ett universi-

15 Begreppet mellanår är enligt min mening en märklig och förnedrande metafor. Det finns nämligen inga mellanår i en människas levnadsförlopp. Vare hon vill det eller inte lever hon hela tiden varje år ett fullständigt och -värdigt liv. tetsinternt effektivitetsperspektiv är det dessutom bra att unga människor tar sitt mellanår utanför universitetet. För studerande som kommer direkt från gymnasiet tenderar det första studieåret ändå bli ett mellanår. Man flyttar hemifrån och prövar på ett självständigt liv. EGENTLIGEN ÄR MELLANÅR INGEN universitetsintern angelägenhet. Men jag misstänker att det är universiteten (läs universitetslärarna) som så småningom förväntas vidta åtgärder. Här närmar vi oss ett tredje tema som diskuterats under sommaren, nämligen antagningen och antagningsprocedurerna. SEDAN TILL PROBLEMET MED våra åldriga universitetsstuderande. Medelåldern för universitetsstuderande i Finland är 25,5 år. Denna kan jämföras med 24,7 år i t.ex. Tyskland eller 23,7 år i Italien. I Finland avläggs examen i genomsnitt på 6,6 år jämfört med 4,3 år i Tyskland och 8,2 år i Italien. Ser man enbart på de medeltal för samtliga universitetsutbildningar, som går att finna i Eurostudent 2000-kartläggningen, för hur länge det i genomsnitt tar att avlägga en universitetsexamen, kan man dra följande slutsats: finska universitet(slärare) är bättre (läs effektivare) än kollegerna i Italien men sämre än kollegerna i Tyskland. Inom mitt vetenskapsområde pedagogik (education) avlägger studerande i Finland sin examen i genomsnitt på 5 år (detta gäller även för ÅA). I Tyskland är medeltalet 5,3 år och i Italien 7,2 år. Vi är bäst! Innan man blir för nöjd med sig själv är de orsak att beakta vissa fakta. I Finland studerar nästan alla blivande lärare för en högre högskoleexamen. Dessutom är inte antalet effektiva studiemånader per år desamma i olika länder. I Italien är antalet effektiva studiemånader per år omkring 11. MEDELTAL SÄGER SÅ LITE. Dessutom är den här typen av jämförelser de facto meningslösa. En meningsfull jämförelse skulle förutsätta att man förutom att ta fasta på de strukturella skillnaderna inom den högre utbildningen i olika länder beaktar ett stort antal bakomliggande och mellankommande variabler. Många av dessa komplexa variabler, såsom universitetsväsendets historiska bakgrund eller nuvarande status, går inte att mäta eller uttrycka matematiskt. Att blint stirra på medeltalen för hur gamla universitetsstuderande är då de utexamineras blir lätt ensidigt. Studerande på vår enhet har ett sommarlov som varar omkring tre månader. Under den tid utgör de en del av den lågavlönade, flexibla arbetskraften. Under läsåren jobbar många på deltid. På arbetsmarknaden har man allt större behov av just den här typen av arbetskraft. Våra studerandes medsystrar i andra Europeiska länder har ofta kortare sommarlov. De är också i mindre utsträckning tillgängliga på arbetsmarknaden under studietiden. En följd av detta är att då de finska studerande utexamineras har de klart längre arbetserfarenhet och finner en arbetsplats snabbare än utexaminerade universitetsstuderande i andra länder. INNAN VI UNIVERSITETSLÄRARE tvingas att ta tag i de problem som berörts ovan borde man inse att frågorna är mycket mer komplexa än vad man vill medge eller antyda. Ju mera jag har lärt mig om utbildning i andra länder desto mer övertygad har jag blivit att vårt utbildningssystem är bra. Detta gäller även oss universitetslärare! PETRI SALO Eurostudent 2000 kartläggningen är tillgänglig på internet: MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 DISPUTATION BIOKEMI FM Thomas Nyholm disputerar i biokemi fredagen den 19 september Avhandlingen heter: Membrane properties of sphingomyelins and phosphatidylcholine. Som opponent fungerar prof. Antoinette Killian, Utrecht University, och som kustos prof. J. Peter Slotte. Så här sammanfattar Nyholm själv sin avhandling: Biologiska membraner separerar cellens inre från omgivningen samt indelar cellen olika delar. Membranerna är uppbyggda av en komplex blandning av olika lipider och proteiner. Membranens sammansättning är viktig för att membranen ska kunna uppfylla sin funktion och är därför noggrant reglerad i cellen. I djurcellmembranen är de vanligaste lipiderna glycerofosfolipider, sfingolipider, och kolesterol. Sfingomyelin och fosfatidylkolin utgör tillsammans mer än hälften av den totala mängden fosfolipider i djurcellens membran. Förutom att de fungerar som strukturella molekyler har sfingomyelin och fosfatidylkolin också en viktig roll i signaltransduktionen. Membranens egenskaper beror på dess sammansättning. Lipider med olika egenskaper kan anrikas i vissa delar av membranen varvid ordnade membran domäner kan uppstå. Dylika domäner antas vara inblandade i till exempel signalerings processer och proteinsortering. Även om man ännu inte vet dessa domäners exakta sammansättning är det klart att sfingomyelin tillsammans med kolesterol är viktiga komponenter. Målet med min avhandling var att studera sfingomyelinets och fosfatidylkolinets membranegenskaper. Speciell vikt lades vid att få djupare insikt i dihydrosfingomyelinets membranegenskaper. Fosfolipidernas egenskaper studerades med hjälp av modellmembran med definierad sammansättning. Genom att studera fosfolipidernas membranegenskaper och deras växelverkan med kolesterol erhöll vi information som kan hjälpa oss att förstå lipidernas egenskaper och hur dessa kan påverka membrankomponenternas fördelning i biologiska membran. Stipendier för studier i Sverige ur Gunvor Plantings fond Gunvor Plantings stiftelse för studier ledigförklarar stipendier för studier i Sverige. Stipendierna är avsedda för finländare och ålänningar som har fått sin skolbildning i Finland eller på Åland och som bedriver heltidsstudier för examen vid något universitet eller högskola i Sverige. Stipendium kan sökas för studier såväl för forskarexamen som för grundexamen. För att komma i fråga för stipendium bör sökanden ha avklarat högskolestudier om minst 80 poäng resp. studieveckor. Ledigförklarade stipendier är: 1) två doktorandstipendier på SEK , samt 2) 6 studerande-stipendier, vart och ett på SEK Ansökan, som formuleras fritt, bör åtföljas av intyg över den ovan avsedda skolbildningen och över hittills avklarade studier samt en studieplan för detta läsår. Ansökan riktas till Gunvor Plantings stiftelse för studier och sänds till Åbo Akademi, studieförvaltningen, Tavastgatan 13, FIN ÅBO, Finland. Frågor kan riktas till byråchef Johan Nikula, tel , fax , e-post Ansökan bör vara Åbo Akademi tillhanda senast Är du Du som har studerat vid ÅA, vill du ha information per e-post om sådant som är aktuellt vid ditt gamla lärosäte? Akademins informationsenhet har upprättat e-postlistan Alumni just för dig! Anmäl dig genom att skicka ett e-postmeddelande till adressen för anmälningar som lyder Lämna fältet för subject/rubrik tomt och skriv endast ordet subscribe i själva meddelandet. I retur får du ett e-postmeddelande som innehåller anvisningar om hur du använder listan. Ifall anmälningen inte lyckas, skriv till Finlandssvenska klassiker Föreläsningsserie hösten 2003 i Svenska litteratursällskapets hus, Riddaregatan 5, Helsingfors Måndagen den 29 september kl Prof. Clas Zilliacus: Daniel Hjort av J.J. Wecksell Fil.mag. Åsa Stenwall-Albjerg: Katrina av Sally Salminen Måndagen den 13 oktober kl Fil.dr Arne Toftegaard-Pedersen: Sämre folk av Ina Lange Fil.lic. Michel Ekman: Andedräkt av koppar av Rabbe Enckell Måndagen den 27 oktober kl Prof. Johan Wrede: Ett liv av Arvid Mörne Fil.lic. Maria Antas: Ansa och samvetet av Solveig von Schoultz Rätt till programförändringar förbehålles MASSAGE Åbo Akademis egen massör Markku Tammi ger massage i Axelia, Biskopsgatan 8, tredje våningen, rum 379. Under höstterminen uppbärs av de anställda som anlitar massören en avgift om 8,40 euro. Avgiften är oberoende av antalet besök. Tid hos massören beställs via telefonväxeln, tfn 9. För varje kund reserveras maximalt 45 minuter per besök. 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

17 PERSONALSPALTEN Arbetsklimatet vid ÅA Det finns knappast någon som inte vill trivas på sin arbetsplats eller med sitt arbete. Vi fungerar helt enkelt bättre i en miljö där stämningen är god och vi kan känna oss uppskattade och trygga. Åbo Akademi uppfattas allmänt som en bra arbetsplats men också här förekommer det stress, konkurrens och inre konflikter som kan leda till dåliga prestationer och dåliga resultat eller till frustrationer och ohälsa. Alla har vi ett ansvar för att vår arbetsgemenskap fungerar men det är arbetsgivarens skyldighet att vidta åtgärder som förbättrar och utvecklar arbetsmiljön. Ingen anställd skall behöva må dåligt på sin arbetsplats genomfördes en grundläggande undersökning av den psykosociala miljön vid ÅA (Björkqvist och Bergbom, 1997) och på basis av informationen framlades värdefulla förslag som har lett till konkreta åtgärder. I oktober genomförs enligt planerna en uppföljande utredning. Den här gången är sättet ett annat och som grund används en modell som utarbetats vid Finansministeriets personalavdelning och som modifierats för ÅA:s behov. I undersökningen ställs frågor om arbetets innehåll, ansvar, utmaningar, stress, ledarskap, kompetens- och karriärutveckling, samarbete, kommunikation, mobbning, jämställdhet, lönesystem etc. Också den här gången görs undersökningen för att det skall vara möjligt att identifiera problem, vidta åtgärder och planera för utvecklingen. Det är naturligt med rädslor inför en undersökning av det här slaget. En av rädslorna handlar om anonymiteten. Anonymiteten i den här undersökningen är garanterad i och med att svaren aldrig hanteras individuellt eller manuellt utan samlas direkt i en databas och resultaten bearbetas endast i statistisk form. Frågorna besvaras med hjälp av ett frågeformulär på nätet. I de fall där resultaten ger möjlighet till identifikation på personnivå kommer dessa inte att publiceras. Tillgång till det statistiska materialet har endast en mycket begränsad expertgrupp, som också kommer att delta i analysen av resultaten. Resultaten i övrigt kommer förhoppningsvis att bli föremål för diskussioner och åtgärder såväl på ÅA-nivå som på enhetsnivå. I det här skedet finslipas formuleringar och det tekniska utförandet. I det följande skedet testas undersökningen och om en dryg månad borde den vara klar att genomföras. Vi återkommer till detta. För att undersökningen skall kunna ligga till grund för beslut och åtgärder så behövs tillförlitlig information. Vi hoppas att alla anställda deltar i undersökningen och på detta sätt tar ansvar för sin arbetsmiljö vid ÅA. Har Du synpunkter så tag kontakt! MARGITA VAINIO personalchef REKREATION & MOTION CIRKELTRÄNING. Tillfälligt i Raunistula skola torsdagar kl Den 7 oktober tillbaka till Katedralskolan tisdagar kl VATTENGYMNASTIK. I Åbo simhall onsdagar kl Deltagaravgift 1 euro/gång. Anmälningar till idrottskansliet innan man går första gången. SPINNING. OBS! NYA TIDER! Måndagar och torsdagar kl på M&M. Deltagaravgift 2 euro/gång. BODYPUMP. Onsdagar kl på M&M. Deltagaravgift 2 euro/gång. STEP. Tisdagar kl på M&M. Deltagaravgift 2 euro/gång. GOLF/ÅA-MÄSTERSKAP. Måndagen den 29 september kl framåt i Pargas. Anmälningar till idrottskansliet senast 22.9 kl Både scratch, handicap och poängbogey. TERRÄNGLÖPNING/INDIVIDUELLA MÄS- TERSKAP. Arrangeras i Impivaara fredagen den 10 oktober kl Anmälningar till idrottskansliet senast 9.10 kl Sträckor: Tävlingsklass: 6,8 km, motionsklass: 3,4 km. Både dam- och herrklass. BÅGSKYTTE FÖR ÅA-PERSONALEN/ GRUNDKURS. Planerat datum är onsdagen den 1 oktober kl i Kuppis idrottshall, bredvid bowlinghallen. Datumet bekräftas inom en snar framtid och exakt info sätts på webben och flygblad skickas ut. Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi i samarbete med Utbildningsstyrelsen erbjuder Kurser 2003 / Courses 2003 The centre for Continuing education in cooperation with the Board of Education arrange OPE.FI II IKT i Undervisning, 3 sv IKT i undervisningen: fördelar och nackdelar. Nätpedagogik: Kursuppläggning, inlärningsprocessen, kommunikation och handledning över nätet. Dator i klassrummet: effektiv informationssökning, Office-program och Internet. Målgrupp: Lärare i Åboland och Västra Nyland. Förkunskaper: Deltagarna förutsätts ha grundläggande datorvana. Kurslängd: 10 oktober-december Sista anmälningsdatum: OPE.FI II ICT in Language Teaching, 3 sv Introduction to the Internet and how to use it. Teaching, speaking, listening, reading and writing with the help of ICT. The use of Internet in teaching: on-line quizzes / dictionaries, using , story creators. Office-programmes and the Internet. Development of teaching plans and the design of classroom tasks based on the Internet. Length: 17 October-December Registration: by NB! Basic knowledge in the use of computers required. OPE.FI III Multimedia for Language Teaching, 3 sv The use of multimedia in teaching. Free ware on the Internet: discussion forums, chat rooms, Creating a web page. HotPotatoe for interactive exercises. Length: January-April Registration: by NB! Advanced knowledge in the use of computers required. För anmälningar och mera information / registration and more information: Johanna Quiroz-Schauman, tfn: (02) eller MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 17

18 FOLK & FÄ Lektor i latin, TD Anni Maria Laato, har deltagit i en kurs för latinlärare i Villa Lante, Rom Hon har också som representant för den Ev. luth. kyrkan i Finland deltagit i en Anglo- Baltisk-Nordisk teologkonferens med temat Atonement and Memory i Riga FM Kajsa Appelgren från miljö- och marinbiologi har under tiden deltagit i kursen Population and community dynamics of aquatic plants and their interaction with the environment vid Syddansk Universitet på fältstationen Søgårdlejren i Danmark. Kursen gav en djupdykning i hur den akvatiska vegetationen samverkar med vattnets kemiska sammansättning. Resan finansierades med medel ur Gustav Packaléns Mindefond. Christian Braw är docent vid Åbo Akademi och bosatt i Sverige. Hans ämne är dogmatik; hans inriktning är kristendomens idéhistoria. Han har också arbetat med allmän idéhistoria och skrivit om Vaclav Hável, Vidkun Quisling och Georg Henrik von Wright. Den 6 maj presenterade han vid filosofiska institutionen en undersökning om debatten kring von Wrights självbiografi. Titeln var I överkant fennocentrisk? en formulering som von Wright i självbiografin använder om sin uppsats Betraktelser om Europa (Finsk Tidskrift 4/41). Undersökningen finns tillgänglig på institutionens hemsida. 7 maj presenterade Christian Braw vid forskarseminariet i dogmatik ett inledande avsnitt till en kommande lärobok om Martin Luther. Titeln var En lära om nåden. Resa och vistelse bekostades av Jubileumsfonden. 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Fil. stud. Mia Häggblom från historiska institutionen har genom understöd från Jubileumsfonden 1968 haft möjlighet att bedriva arkivforskning vid Kungliga Biblioteket och Sveriges riksarkiv under tiden för insamling av material till avhandling pro gradu om dvalapredikanten Anna Rogel ( ). FM Jan Hellgren har tillbringat läsåret som gästdoktorand på Litteraturvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Han har även verkat som timlärare vid universitetets finsk-ugriska institution. FM Jon Engström från institutionen för geologi och mineralogi har under vårterminen 2003 varit gästforskare vid geologiska institutionen vid Lunds universitet. Syftet med vistelsen var att knyta kontakter till Lunds universitet och bekanta sig med deras forskning. Jon Engström deltog även i en doktorandkurs i svepelektronmikroskopi (SEM). Resan finansierades med understöd från Åbo Akademis Jubileumsfond Forskare FM Mia Österlund (assistent) och FM Mia Franck från litteraturvetenskap, samt FM Maria Lassén-Seger och FM Elin Fellman-Suominen från engelskan har under tiden 6 14 augusti deltagit i en tre dagar lång workshop arrangerad av nordiska nätverket i barnlitteraturforskning (Norchilnet) och i den därpåföljande internationella barnlitteraturkonferensen arrangerad av IRSCL. Samtliga evenemang anordnades i Kristiansand, Norge. Norchilnets forskar-workshop, den andra i ordningen, har visat sig vara ett ypperligt tillfälle för unga forskare i barnlitteratur att presentera sina avhandlingsprojekt under arbete och få djupgående respons av internationell expertis samt knyta kontakter med andra nordiska forskarkolleger. Vid IRSCL:s konferens bidrog samtliga med egna papers. Fellman-Suominen, Lassén-Seger och Österlund gav sina föredrag inom en panel om bilderboksforskning tillsammans med Norchilnet-nätverksmedlemmarna PhD Carole Scott och PhD Nina Christensen. Franck presenterade ett eget paper i anslutning till hennes forskning om flicksexualitet i svensk ungdomsroman. Representanter för ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi gjorde en studieresa till Linköpings universitet den 21 maj 2003 för att bekanta sig med virtualiseringsverksamheten där vid bl.a. Centrum för undervisning och lärande samt Universitetsbiblioteket. Anslag för resan erhölls ur Åbo Akademis jubileumsfond Akademins f.d. kansler, akademiker Nils Erik Enkvist deltog efter personlig inbjudan i Världskongressen i lingvistik som hölls i Prag den juli Dessa stormönstringar av världens språkforskning anordnas vart femte år av CIPL, Unescos permanenta kommitté för språkvetenskap. Enkvist deltog aktivt i arbetet inom den workshop som diskuterade text- och diskurslingvistik och hedrades med ordförandeskapet för plenarsektionen över det högaktuella temat Language and Mind, alltså gränsområdet mellan lingvistik och kognitiv psykologi. MfÅA:s utgivning hösten 2003 Nr Utgivning Deadline (26.9) (10.10) (24.10) (7.11) (21.11) (5.12)

19 EXAMINA Examina avlagda under tiden HF Filosofie doktorsexamen har avlagts av Yvonne Bertills, Åbo (Vörå samgymnasium), Johannes Brusila, Åbo (Gymnasiet Lärkan), Anna-Maria Nordman, Vasa (Vasa övningsskola). Filosofie licentiatexamen har avlagts av Joanna Anckar, Nousis (Katedralskolan i Åbo), Ruth Illman, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Yrsa Lindqvist, Sibbo (Sibbo Gymnasium), Mia Panisse, Åbo (Karleby svenska gymnasium), Birgitta Sandås, Åbo (Vasa övningsskola). Filosofie magisterexamen har avlagts av Susanna Aarva, Åbo (Hangö gymnasium), Johanna Björkholm, Malax (Gymnasiet i Petalax), Anette Blomqvist, Kimito (Kimitoöns gymnasium), Matts Blomqvist, Kyrkslätt (Kyrkslätts gymnasium), Petra Blomqvist, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), Helen Frankenhaeuser-Henry, Åbo (Borgå gymnasium), Eva Jägerholm, Helsingfors (Sibbo gymnasium), Kristina Ketonen, Kronoby (Kronoby gymnasium), Johanna Koski, Raumo (Uotilanrinteen lukio), Anders Lassenius, Grankulla (Gymnasiet Grankulla samskola), Daniel Lindfors, Åbo (Pedersöre gymnasium), Henrica Ljungqvist, Helsingfors (Gymnasiet Lärkan), Yrsa Neuman, Åbo (Vasa övningsskola), Johanna Nordenswan, Vasa (Vasa övningsskola), Jenni Ojanen, Åbo (Puolalanmäen lukio), Marja-Leena Pitkäaho, Kronoby (Kronoby gymnasium), Jenny Riska, Vasa (Vasa svenska aftonläroverk), Mikael Sarelin, Åbo (Jakobstads gymnasium), Annika Snellman, Åbo (Jakobstads gymnasium), Åsa Westlin, Korsholm (Korsholms gymnasium), Tony Weckström, Esbo (Helsinge gymnasium), Sanna Wolin, Åbo (Hangö gymnasium). Psykologie magisterexamen har avlagts av Ulla Ellfolk, Åbo (Katedralskolan i Åbo). Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper har avlagts av Siv Henriksson, Åbo (Borgå gymnasium), Linda Nylund, Kronoby (Kronoby gymnasium), Elizabeth Nyman, Dragsfjärd (utländsk skola), Johanna Sonck, Helsingfors (Lönnbeckska gymnasiet), Anja Söderström, Borgå (Borgå gymnasium). MNF Filosofie doktorsexamen har avlagts av Britt-Marie Loo, Åbo (Korsholms gymnasium), Filosofie magisterexamen har avlagts av Essi Alinen, Kyrkslätt (Ressun lukio), Peik Aura, Vanda (Helsinge gymnasium), Monica Essen-Huhtala, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Linda Grandell, Åbo (Kristinestads gymnasium), Miika Hakala, Kristinestad (Kristinestads gymnasium), Mattias Järvinen, Åbo (Borgå gymnasium), Irene Knutar, Karleby (Karleby svenska gymnasium), Sara Källström, Vasa (Vasa övningsskola), Cecilia Landgren, Vichtis (Virkby gymnasium), Pernilla Lervik, Åbo (Korsholms gymnasium), Nicklas Nordbäck, Vasa (Vasa övningsskola), Catherine Strandell, Sibbo (Sibbo gymnasium), Ulrika Theqvist, Dragsfjärd (Handelsläroverket i Ekenäs), Erik Vahtola, Grankulla (Gymnasiet Grankulla samskola), Fredrik Wahrman, Borgå (Borgå gymnasium), Tao Wu, utlandet (utländsk skola). Kandidatexamen i naturvetenskaper har avlagts av Mika Seppä, Åbo (Liedon lukio). Farmaceutexamen har avlagts av Solveig Danielsson, Ekenäs (Ekenäs yrkesinstitut), Anna-Mari Jokinen, S:t Karins (Kaarinan lukio), Tarja Karhu, Åbo (Svenska samskolan i Tammerfors gymnasiet), Nina Nyman, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Susanna Strömberg, Kimito (Kimitoöns gymnasium), Ann-Sophie Sunden, Åbo (Kotka svenska samskola gymnasiet). ESF Politices licentiatexamen har avlagts av Hans Göran Rosenlund, Närpes (utländsk skola). Politices magisterexamen har avlagts av Daniela Andersson, Åbo (Högre svenska lantbruksläroverket), Lilian Björklund, Jakobstad (Nykarleby gymnasium), Johanna Carlberg, Helsingfors (Ekenäs gymnasium), Anette Gothoni, Vanda (Helsinge gymnasium), Jonna Helin, Björneborg, (Pargas svenska gymnasium), Annika Holmbom, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Jonas Holmström, Mariehamn (Ålands lyceum), Marika Högbacka, Åbo (Gymnasiet i Petalax), Pasi Kokkonen, Åbo (Juuan lukio), Päivi Koskinen, Esbo (Tapiolan lukio), Hannaleena Kuula, Åbo (Vasa övningsskola), Johanna Sundman, Borgå (Borgå gymnasium), Carina Åkerholm, Jakobstad (Jakobstads gymnasium). Politices kandidatexamen har avlagts av Ann-Helen Grundström, Pernå (Lovisa gymnasium), Marjaana Vesala, Esbo (Loimaan lukio), Antero Visaheimo, Åbo (Ekenäs gymnasium). Rättsnotarieexamen har avlagts av Crista Berndtsson, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Annika Björkqvist, Åbo (Gymnasiet i Petalax), Martina Henriksson, Åbo (Pargas svenska gymnasium), Kristian Lehtola, Dragsfjärd, (Karjaan lukio), Martina Lindblom, Nagu (Pargas svenska gymnasium), Moritz Oker-Blom, Helsingfors (Rudolf Steinerskolan i Helsingfors), Katarina Pörn, Korsholm (Korsholms gymnasium). Ekonomie doktorsexamen har avlagts av Barbro Schauman, utlandet (Lovisa gymnasium). Ekonomie magisterexamen har avlagts av Fredrik Brunberg, Åbo (Virkby gymnasium), Christer Eklund, Åbo (Handelsläroverket i Ekenäs), Fred MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 EXAMINA, forts. Eklund, Karis (Karis-Billnäs gymnasium), Marcus Ekman, Åbo (Handelsläroverket i Åbo), Viktor Enberg, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), Kim Forsén, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Johanna Gottberg, Mariehamn (Ålands lyceum), Sonja Grönblom-Holmqvist, Åbo (Borgå gymnasium), Timo Hellén, Åbo (Jakobstads gymnasium), Anna Janson, Mariehamn (Ålands lyceum), Karoliina Kivistö, Åbo (Björneborgs svenska samskola gymnasiet), Stephan Kristiansson, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Stefan Kronkvist, Nykarleby (Nykarleby gymnasium), Jonas Kulp, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Laura Langh, Pikis (Katedralskolan i Åbo), Henna Lassi, Kuusankoski (Kouvolan lyseon lukio), Fredrik Lindahl, Åbo (Jakobstads gymnasium), Bettina Lindholm, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), Mia Pulkkinen, Uleåborg (Oulun lyseon lukio), Mikael Pyy, Karis (Karis-Billnäs gymnasium), Paulina Rytkönen, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Johan Siren, Tammerfors (Svenska samskolan i Tammerfors gymnasiet), Linda Skogberg, Karis (Karis-Billnäs gymnasium), Otto Westerberg, Lemland (Svenska handelsläroverket). Ekonomie kandidatexamen har avlagts av Dina Alexandersson, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Anna von Bergmann, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Magnus Björklund, Vasa (Vasa övningsskola), Laura Langh, Pikis (Katedralskolan i Åbo), Jan Lehtinen, Jomala (Ålands lyceum), Lena Lindholm, S:t Karins (Pargas svenska samgymnasium), Maria Ljungeld, Jakobstad (Pietarsaaren lukio), Henrica Ljungqvist, Helsingfors (Gymnasiet Lärkan), Janek Luuka, Vanda (utländsk skola), Marika Maukonen, Åbo (Sveitsinrinteen lukio), Andreas Neovius, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Jenni Niemi, Hangö (Hangö gymnasium), Johanna Nordström, Grankulla (Gymnasiet Grankulla samskola), Niklas Nummela, Åbo 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI (Katedralskolan i Åbo), Karin Olin, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Mikael Pyy, Karis (Karis Billnäs gymnasium), Heidi Virta, Åbo (Katedralskolan i Åbo). KTF Teknologie doktorsexamen har avlagts av Jan Hinnelä, Åbo (Svenska klassiska lyceum i Åbo), Mari Nurmi, Åbo (Kupittaan lukio). Teknologie licentiatexamen har avlagts av Eija Bergelin, Åbo (Virkby gymnasium). Diplomingenjörsexamen har avlagts av Niclas Caldén, Nykarleby (Vörå samgymnasium), Markus Ehrström, Åbo (Vasa övningsskola), Erika Eriksson, Pedersöre (Jakobstads gymnasium), Johnny Kackur, Åbo (Jakobstads gymnasium), Johan Kallis, Åbo (Karleby svenska gymnasium), Mia Koskinen, Åbo (Harjavallan lukio), Tomas Lundström, Kronoby (Kronoby gymnasium), Heidi Markus, Oravais (Vörå samgymnasium), Rasmus Nygård, Åbo (Jakobstads gymnasium), Marcus Riissanen, Kristinestad (Kristinestads gymnasium), Sari Siirtola, Åbo (Kastun lukio), Richard Sjöblom, Larsmo (Jakobstads gymnasium), Xiangbin Zhu, utlandet (utländsk skola), Björn Åkerlund, Åbo (Jakobstads gymnasium), Johan Åkerlund, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Dan Österberg, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), Glen Österås, Kimito (Kimitoöns gymnasium), Fredrik Östman, Åbo (Korsholms gymnasium). TF Teologie magisterexamen har avlagts av Anneli Jääskeläinen, Nykarleby, Jani Kairavuo, Åbo (Mynämäen lukio), Raimo Mattsson, Åbo (Ålands yrkesskola), Madeleine Wendelin-Derenyi, Esbo (Ekenäs gymnasium). PF Pedagogie licentiatexamen har avlagts av Ann-Christina Kjeldsen, Mariehamn (Nya svenska samskolan), Marie- Louise Smeds, Helsingfors (Korsholms gymnasium), Camilla Öhberg, Jakobstad (Jakobstads gymnasium). Pedagogie magisterexamen har avlagts av Ann Andersson, Korsholm (Korsholms gymnasium), Mikaela Asplund, Korsholm (Korsholms gymnasium), Johanna Berlin, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Sofia Berlin, Sjundeå (Vasa svenska aftonläroverk), Carita Björkstrand, Nykarleby, Magdalena Böling, Vasa (Vasa svenska aftonläroverk), Mathias Furu, Vasa (Kronoby gymnasium), Lillemor Gammelgård, Vasa (Vasa svenska samskola), Nina Granqvist, Vasa (Vasa övningsskola), Linda Mari Greggas, Närpes (Närpes gymnasium), Lotta Grönholm, Strömfors (Katedralskolan i Åbo), Charlotta Havia, Pargas (Pargas svenska gymnasium), Maria Holmvik, Pedersöre (Pedersöre gymnasium), Åsa Höglund, Jakobstad (Vörå samgymnasium), Andrea Jansson, Pedersöre (Vörå samgymnasium), Susanne Karlsson, Lovisa (Lovisa gymnasium), Fredrika Kuosmanen, Kronoby (Kronoby gymnasium), Ann-Charlotte Lindblom, Jakobstad (Kimitoöns gymnasium), Johanna Lindqvist, Karis (Karis-Billnäs gymnasium), Pia Lönnqvist, Pedersöre (Pedersöre gymnasium), Åsa Lönnqvist, Borgå (Borgå gymnasium), Tomas Mattbäck, Vasa (Korsholms gymnasium), Ronnie Niemi, Vasa (Topeliusgymnasiet i Nykarleby), Christian Porthin, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Melina Renqvist, Vanda (Gymnasiet Lärkan), Nina Sandström, Pedersöre, Anna-Leena Sillanpää, Oravais (Vörå samgymnasium), Nina Sippola, Esbo (Gymnasiet Grankulla samskola), Mattias Stenmark, Pedersöre (Pedersöre gymnasium), Henrik Strang, Borgå (Borgå gymnasium), Sanna Ström, Nykarleby (Topeliusgymnasiet i Nykarleby), Thomas Södergård, Vörå (Vörå samgymnasium), Christian Tho-

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15. Ingvar Dahlbacka

Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15. Ingvar Dahlbacka Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15 Ingvar Dahlbacka Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut grundades år 1972 tillkom för att möjliggöra en bred forskning också

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 1 Antagen av prefekt och institutionsstyrelse 2012-03-26. Författad av Viktor Aldrin. Grafisk form:

Läs mer

Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier)

Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier) Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier) 2013-2014 Uppdaterad per den.6.2013 Termin 1: Grunder i kön och jämställdhet:

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion

Läs mer

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Fakulteten utbildar experter (för både mera yrkesinriktade och mera generella samhälleliga expertuppdrag)

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003

RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003 UNDERVISNINGSMINISTERIET 6.9.2000 RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003 MÅL FÖR VERKSAMHETEN Universitetens gemensamma mål Universitetens uppgifter anges i universitetslagen.

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Torgmötet

Torgmötet Torgmötet 12.10.2010 ÅA-styrelsen ansvarar för akademins långsiktiga utveckling som organisation Genom en strategi beskriver styrelsen hur den vill utveckla verksamheten Förändra för att bli lika bra eller

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier

Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier Förstå dyslexi - erfarenheter och tips för undervisning och studier ÅA Åbo 25.3.2011 Tre studerande & Anne Uppgård Hjärnkrokar Dyslexi Loss Alternativa verktyg (komp.hjälpmedel) Vad hjälper, vad stjälper?

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

PISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra?

PISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? PISA och lärarutbildningen. l Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? Michael Uljens prefekt Åbo Akademi OM DE SVENSKA SKOLORNAS RESULTAT I PISA 2009 Svenska Kulturfonden Seminarium 18.5.2011 PISA i vår

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007 Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom

Läs mer

Information om språkval - stödmaterial

Information om språkval - stödmaterial Information om språkval - stödmaterial Denna information om språkval riktar sig till lärare, rektorer samt studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Texten är tänkt som ett stöd för den person/de personer

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land 1 Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land Läkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin vill avge följande yttrande: Bakgrund

Läs mer

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP Ett ledande forskningscenter I konkurrens med andra etablerade universitet fick forskare vid Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads universitet möjligheten att starta ett VINN Exellence Center. Projektet

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar i Finland med campus i Åbo,

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Toppuniversitet och toppundervisning

Toppuniversitet och toppundervisning Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Rektor Henrik Hägglunds tal vid publiken 30.5.2007 Toppuniversitet och toppundervisning I dag talas det mycket om toppuniversitet. Planerna

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 FD, universitetslektor Åsa Mickwitz Språkcentrum, Helsingfors universitet Ibland undrar jag ifall jag verkligen vet vad jag skriver

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer Kursmål Du utvecklas

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 1. Arbetssätt och uppdrag 1. Jag är insatt i målen för min grupp/enhet/avdelning. c c c c c c 2. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. c c c c c c 3....

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer