För vem är Umeå universitet anpassat? En uppsatsantologi inom projekt Breddad rekrytering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För vem är Umeå universitet anpassat? En uppsatsantologi inom projekt Breddad rekrytering"

Transkript

1

2 För vem är Umeå universitet anpassat? En uppsatsantologi inom projekt Breddad rekrytering

3 Umeå universitet, Umeå Telefon: , Fax Hemsida: För vem är Umeå universitet anpassat? Producerad av Umeå universitets förvaltning i mars 2008 ISBN ISSN Ansvarig enhet: StudentCentrum (SC) Tryck: UmU Tryckeri, mars 2008

4 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 FÖR VEM ÄR UMEÅ UNIVERSITET ANPASSAT?... 5 Inledning. Stina Lindholm, projektledare för breddad rekrytering vid Umeå universitet och Åsa Bergenheim, prorektor vid Umeå universitet. INFORMATION UR ETT MÅNGFALDSPERSPEKTIV Umeå universitets tryckta informationsmaterial granskas ur ett mångfaldsperspektiv. Linn Norén, Kommunikationsvetenskap C. INSPIRATION ISTÄLLET FÖR INFORMATION Umeå universitets arbete med studentambassadörer analyseras ur ett mångfaldsperspektiv. Maria Stefansson, Kulturanalysprogrammet termin sex. ATT FÖRMEDLA MÅNGFALD En analys av fakulteternas syn på policydokument inom mångfaldsområdet. Ylva Hagervall och Malin Lewenhaupt, Programmet för personal och arbetslivsfrågor termin sju. TALET OM LEDAMOTEN OCH BREDDAD REKRYTERING Föreställningar kring breddad rekrytering hos fakultetsnämnds- och grundutbildningskommittéledamöter. Humanistisk och medicinsk fakultet. Madelene Wikstén, Kulturanalysprogrammet termin sex. UMEÅ STUDENTKÅR Kartläggning och problematisering av engagerade i Umeå studentkår samt vilka grupper de kan sägas representera. Josefin Eman, Sociologi D. 3

5 4

6 För vem är Umeå universitet anpassat? Projektet breddad rekrytering vid Umeå universitet 1 uppdrog åt sex studenter med bakgrund i lite olika ämnesområden att skriva uppsatser under rubriken för vem är Umeå universitet anpassat idag? Denna antologi innehåller fem uppsatser som utgör produkten av studenternas arbete. Stina Lindholm, projektledare breddad rekrytering Åsa Bergenheim, prorektor, Umeå universitet Att tillhöra en norm gör det lätt att bortse från sin egen bakgrund, socialklass, kön och etnicitet. Istället ser man dom andra och funderar om det verkligen är rätt att vi ska anpassa oss till dom. Anpassningen får en prislapp och avskrivs ofta som för dyr. Syftet med denna antologi är att vända på resonemanget, att försöka identifiera den norm som människor utgår från i samtal om mångfald, likabehandling och breddad rekrytering 2. För vem är Umeå universitet anpassat idag, är frågan som genom fem studentuppsatser undersöks. Sedan försöker studenterna hitta konstruktiva lösningar på hur universitetet kan vidga sina gränser, ta tillvara den bredd som finns, anpassa sig för fler och på så sätt tillmötesgå en allt mer mångfacetterad och globaliserad verklighet. De frågor som vi ställer oss i denna antologi saknar dock ett logiskt led, vilket också påtalas i uppsatsen att förmedla mångfald (se sidan 105), nämligen svaret på frågan: varför ska vi vara ett universitet för alla? 1 Projektet breddad rekrytering startade hösten 2006 och har i uppdrag att implementera handlingsplanen för breddad rekrytering. Läs mer på: Projektets fokus är studenter med utländsk bakgrund (själv födda utomlands eller med två utrikes födda föräldrar) samt studenter med arbetarbakgrund (hushålls SEI, FoB90). 2 Jmf. SFS rapport vem får synas Dnr: PM1-4/0607. På sidan 2 sammanfattar SFS sin undersökning av studenters upplevelser av mångfaldsperspektiv i kurslitteraturen med att säga att det finns en norm som präglar högskolan och att högskolan därmed är inkluderande gentemot vissa människor och mer exkluderande gentemot andra. Det innebär att högskolan producerar snedvriden kunskap, kunskap utifrån normens villkor. 5

7 Varför ska vi vara ett universitet för alla? Den svenska högskolan har under de senaste sextio åren genomgått en genomgripande förändring. Vid andra världskrigets slut hade samtliga universitet i Sverige totalt studenter, färre än vad som idag finns på forskarutbildningen (SOU 2007:81). Offentligdebatt har gått från att prata om ett gymnasium för alla till att tala om en högskola för alla och den föregående regeringen arbetade mot målet att femtio procent av en årskull skulle ha påbörjat högskoleutbildning innan tjugofem års ålder. Vad ligger bakom denna politik - varför ska vi gå från ett elituniversitet till ett universitet för alla? Argumenten är många och väldigt olika kom regeringens proposition (2001/02:15) Den öppna högskolan där dåvarande regering slår fast att: Utbildning och forskning driver på samhällets modernisering och förnyelse. Utbildningen får en allt mer central betydelse för välfärd, tillväxt och utveckling. / / Alla människors rätt till kunskap och utveckling är mot den bakgrunden utgångspunkt för regeringens politik. Kunskapssamhället ska stå öppet för alla. / / Ojämlikhet i tillgången till utbildning betyder ojämlikhet i makt både över det egna livet och samhället. / / Den öppna högskolan välkomnar alla lika oavsett bakgrund, etnisk tillhörighet, bostadsort, könstillhörighet eller funktionshinder. I ovanstående citat presenteras två svar på frågan varför universitet och högskolor ska bli till för alla. För det första ses utbildning som något gynnsamt för samhället - det innebär modernisering och förnyelse (samhällsargumentet), för det andra menar man att utbildning är en demokratisk rättighet, alla ska ha samma rätt till högre utbildning (demokratiska argumentet). I linje med samhällsargumentet ligger det national-ekonomiska argumentet, enligt vilket en högt utbildad befolkning har lättare att få arbete och i lägre utsträckning belastar välfärdssystemet (ex. OECD-rapport: Education at a glance 2007). Om man ser till organisationer så tillkommer ytterligare ett vanligt argument, kvalitetsargumentet. Kvalitetsargumentet utgår från att breddad rekrytering inte bara är bra för samhället utan även gynnar en organisation i sin verksamhet. I Den öppna högskolan skriver man bland annat: En breddad rekrytering, ökad mångfald och mer blandade studentgrupper ökar utbildningens kvalité. I en grupp där studenterna har skiftande bakgrund berikas utbildningen av att olika erfarenheter, perspektiv och uppfattningar bryts mot varandra. 6

8 Samma tanke återfinns i 2006 års regleringsbrev: Universitet och högskolor skall bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. / / I målet ingår att / / - spegla och dra nytta av mångfalden i det svenska samhället , Mål 3 Varför ska vi då arbeta med att bredda rekryteringen? Är det för att utbildning av alla är gynnsamt för samhället? (Samhällsargumentet) Är det för att utbildning är en demokratisk rättighet oavsett bakgrund? (Demokratiska argumentet) Eller är det för att breddad rekrytering och mångfald gynnar oss vid Umeå universitet? (Kvalitetsargumentet) Måste vi verkligen välja ett och bara ett argument för att arbeta med mångfald och breddad rekrytering? När projektet initierade var denna fråga en av de första vi ställde oss. Slutsatsen var då att alla argument var lika sanna och viktiga samt att man kunde arbeta med dem parallellt. Efter uppsatsen att förmedla mångfald i denna antologi (sidan 105) har vi delvis ändrat uppfattning. Visserligen är alla argumenten viktiga men utan att avgränsa varför vi vid Umeå universitet i första hand arbetar med dessa frågor blir det svårt för organisationen att se vad målet med arbetet skulle vara. Ylva och Malin visar i sin uppsats att det råder stor förvirring ute på fakulteterna varför universitetet arbetar med breddad rekrytering, en osäkerhet som påverkar motivationen negativt. Argumenten till varför vi ska arbeta med bredd och mångfald bygger på varandra. Om arbetet för mångfald utgår från exempelvis det demokratiska argumentet uppnås troligtvis även kvalitet, samhällsekonomisk nytta och så vidare. Men hur arbetet utförs, vilka aktiviteter som prioriteras är direkt avhängigt målet med arbetet vilket formuleras utifrån syftet (argumentet). Om vi exempelvis arbetar med rättviseargumentet som syfte så kan man argumentera att en breddad rekrytering är uppnådd när andelen studenter med utländsk bakgrund och arbetarbakgrund återspeglar universitetets upptagningsområde och alla studenter behandlas lika. Om samhällsargumentet utgör syftet så borde universitetet, för att bidra så mycket som möjligt, lägga resurserna på att rekrytera och utbilda de människor som har det svårast i Sverige samt stödja dessa genom utbildningen. Om däremot utgångspunkten är att en bredd, en mångfald, av studenter är bra för oss som universitet (kvalitetsargumentet) så vill Umeå universitet rekrytera så olika studenter som möjligt och arbeta för att ta tillvara denna bredd i organisationen. Projektet breddad rekrytering utgår från att det viktigaste, dock inte det enda viktiga, argumentet för bredd och mångfald är att det utgör en kvalitet för universitetet (kvalitetsargumentet). Med denna utgångspunkt går arbetet 7

9 bortom rekrytering och bortom rättvisa, det blir en del av universitetets kvalitetsarbete. Målet blir såväl att uppnå en mångfald av studenter som att kunna ta tillvara denna mångfald i syfte att höja kvaliten på utbildning och forskning. Även om Umeå universitetet inte explicit har valt ett prioriterat argument för bredd och mångfald så har man anammat kvalitetsargumentet i ett antal dokument, däribland de strategiskt mycket viktiga Vision 2010, Handlingsplan samt handlingsplan för breddad rekrytering En ökad mångfald kan innebära en bredare dialog, nya perspektiv och en kritisk granskning av konventioner. Vi ska därför mer aktivt inrikta rekryteringen på att öka mångfalden i syfte att stärka vår konkurrenskraft. (UmU Vision 2010) Att samhällets mångfald avspeglas bland studenterna är inte bara en rättviseoch demokratifråga, utan i minst lika stor utsträckning en kvalitetsfråga. (UmU handlingsplan ) Inom det goda lärosätet utgör social, etnisk och kulturell mångfald centrala kriterier för god kvalitet. I en grupp där studenterna har skiftande bakgrund berikas utbildningen av att olika erfarenheter, perspektiv och uppfattningar bryts mot varandra. Värdet av mångfald i verksamheten ska också betraktas som en viktig demokrati- och jämlikhetsfråga. (Handlingsplan för breddad rekrytering ) Att erbjuda en bredd och mångfald av perspektiv i utbildningen är inte bara positivt i allmänhet, det är nödvändigt för att våra studenter ska kunna få en anställning. Det handlar om anpassning till ett förändrat och föränderligt samhälle. Studenter utgörs inte längre av en homogen grupp som utbildar sig för att förvärva kulturellt kapital - vi utbildar idag en bredd studenter vars huvudsakliga syfte med studierna är att komma ut i arbete (ex. Skolverkets rapport 04:852 s. 66). När dessa studenter söker sysselsättning så gör de det inte i pappas företag utan i en globaliserad värld, på en global arbetsmarknad vilket ställer helt andra krav på deras utbildning. En läkare, lärare, socionom eller polis kommer inte att fungera på dagens arbetsmarknad utan att under utbildningen ha konfronterats med en sådan bredd av människor som återfinns i verkligheten. Vid en internationell utblick är synen på mångfald som kvalitet är oerhört stark. Exempelvis arbetar amerikanska universitet aktivt med bredd och mångfald i syfte att höja kvalitén på utbildningarna och två av tre amerikaner 8

10 menar att det är av enorm vikt att studenter under utbildningen lär sig arbeta med en mångfald av människor (ex. Artikel Ford Foundation:2007). En heterogen studentgrupp att bolla idéer med under utbildningen ger studenten en bättre förberedelse inför arbetslivet (ex. AAUP:2000). På senare tid har amerikanska universitet satsat massivt på mångfald och breddad rekrytering. Exempelvis har Washington State University femtiofem heltidsanställda samt en budget på tre miljoner dollar. Harvard University, Texas A & M University och University of California at Berkeley bland andra har sedan 2004 satsat offensivt genom att anställa det man kallar Chief Diversity Officers (Gose 2006). Även i Storbritannien görs satsningar på breddad rekrytering. Där avsätts nationellt fem procent av utbildnings- och forskningsbudgeten för att arbeta med frågan. För vem är då Umeå universitet anpassat? När vi nu etablerat ett prioriterat varför är det dags att gå över till frågan som antologin är tillägnad: för vem Umeå universitet är anpassat idag? Studentuppsatserna täcker tillsammans stora delar av Umeå universitets verksamhet. Linn Norén och Maria Stefansson undersöker vilka studenter som universitetets rekryteringsinsatser vänder sig till medan Ylva Hagervall och Malin Lewenhaupt ger sig i kast med hur universitetets policies används på fakulteterna. Madelene Wikstén undersöker hur rekrytering till nämnder och kommittéer går till och Josefin Eman granskar Umeå studentkår och vilka studenter de kan sägas representera. Tillsammans ger uppsatserna en bild av vilka studenter vi vill ha, hur fakulteterna och ledningen ser på mångfald och breddad rekrytering, hur olika policies implementeras samt vilka student- och personalgrupper som representeras i beslutande och beredande organ. Allt likabehandlingsarbete börjar och slutar med attityder. Om bredd och mångfald sågs som kvalitet så skulle det troligtvis inte finnas problem på detta område. Vilka attityder till bredd och mångfald finns då vid Umeå universitet? Två av studentuppsatserna tillägnas detta område, genom djupintervjuer ute på fakulteterna ställer studenterna frågor om synen på mångfald, bredd och likabehandling. Madelene Wikstén intervjuar tio ledamöter i nämnder och kommittéer på humanistisk- samt medicinskfakultet (sid. 145) medan Ylva Hagervall och Malin Lewenhaupt genomför intervjuer på fakultetskanslierna (sid. 105). Ett slående resultat i Madelenes intervjuer är hur informanterna hela tiden skjuter frågan om breddning ifrån sig. Allt ansvar ligger på grundskolan, föräldrarna och samhället i stort. Vid den medicinska fakulteten menar man 9

11 att universitetet inte får sökande från vissa grupper och då finns ju ingenting att göra, eller? Uppfattningen att problemet ligger hos någon annan och att vi ingenting kan göra är intressant och i arbetet med breddad rekrytering möts man av den överallt på universitetet. Med utgångspunkten att universitetet är fullständigt och att de som kommer får anpassa sig är argumentationen kanske logisk. Utifrån kvalitetsargumentet måste man vända blicken inåt och fundera över vad Umeå universitet kan göra för att attrahera en bredd. I vissa av informanternas sätt att resonera framstår det som att det aldrig finns någon poäng att arbeta med någonting om man inte sitter på hela lösningen. Varför ska jag källsortera, min arbetsinsats gör väl ingen skillnad? Varför ska man forska om Balkankonflikten, det finns ju även krig på andra ställen? Snedrekryteringen till högre utbildning är kanske inte Umeå universitets fel men det finns saker vi kan göra för att det ska bli bättre. Universitetet äger en del i processen och den delen kan vi påverka. Om universitetet sedan ser bredd och mångfald som något berikande så kanske vi även vill göra någonting? En annan slående argumentationslinje träder fram i Ylva och Malins intervjuer. Här menar informanterna att det nog är bra med bredd men att det kostar pengar och innebär vissa problem. Presumtionen är att studenter med utländsk bakgrund och arbetarbakgrund behöver mer stöd och därmed kostar mer. Denna inställning återfinns även i Madelenes intervjuer och det verkligt intressanta med påståendet är att det inte stämmer med den fakta som finns. Studenter med utländsk bakgrund tar examen 3 i högre utsträckning än andra studenter och studenter med arbetarbakgrund tar examen i lika hög utsträckning 4. Beror det verkligen på att dessa studentgrupper får så bra stöd eller kan premissen att icke traditionella studenter utgör ett problem vara felaktig? Gällande rekrytering till Umeå universitet så menar Linn Norén (sid. 15), mycket glädjande, att hemsidan och utbildningskatalogen genom sitt tilltalande och enkla språk inte exkluderar studenter från studieovana miljöer. Linn har dock genomfört fokusgrupper med studenter som har utländsk bakgrund och under dessa sammankomster blir det uppenbart att katalogen omedvetet exkluderar. Fokusgrupperna menade entydigt att katalogen inte tilltalade dem utan att den riktade sig till svenskar. Linn pekar på problem som, homogenitet hos intervjupersonerna och i bildmaterialet. Ett problem som även Maria Stefansson uppmärksammar i sin undersökning av universitetets studentambassadörsverksamhet (sid. 75). Ambassadörerna vid Umeå universitet idag har nästan uteslutande sin bakgrund i Sverige och läste under 3 Examensfrekvens ger naturligtvis inte en fullständig bild av prestation men det är den indikator vi har tillgång till. 4 Se statistikrapport #2 på: 10

12 gymnasiet teoretiska program. Även om deras bakgrund skulle vara representativ för studenter vid Umeå universitet så menar Maria att rekryteringsverksamheten handlar om vilka studenter universitetet vill ha, inte vilka studenter som finns på plats. Även denna ståndpunkt går tillbaka till frågan varför vi arbetar med breddad rekrytering. Eftersom att projektet anser att en bredd av studenter tillför kvalitet så kan vi bara instämma i Marias slutsats, Umeå universitet borde ha ambassadörer som rekryterar andra studentgrupper än de vi redan har. I sin undersökning granskade Linn ifall bredd och mångfald lyfts fram som kvalitet i universitetets informationsmaterial. Hennes slutsats vart att den enda positiva aspekten av bredd och mångfald som syns är internationella studenter. Det är denna grupp med inresande studenter som anses tillföra universitetet något kvalitativt. Studenter med utländsk bakgrund som är permanent bosatta i Sverige exkluderas. Att man skiljer mellan internationella studenter och studenter med utländsk bakgrund är intressant. Varför skulle en student som kommer inresande från ett annat land och stannar i Sverige en kort period tillföra mer än studenter som flyttat/invandrat/flytt hit? Hur kan det vara så att en invandrare utgör ett problem medan en utbytesstudent är berikande internationell? Universitetet arbetar med internationalisering och begreppet internationalisering på hemmaplan används frekvent. Borde inte studenter med utländsk bakgrund utgöra vår största resurs i det arbetet? Josefin Eman skriver om Umeå studentkår och vilka den kan sägas representera (sid. 176). Hon intervjuar representanter i kårstyrelsen och använder enkäter. Hennes informanter menar själva att det är samma typ av människor som engagerar sig i kåren och diskussionen handlar i mångt och mycket om ifall en homogen grupp kan representera en heterogen grupp. Den allmänna uppfattningen bland informanterna är att det är möjligt. Samtidigt visar Josefins undersökning att studenter med utländsk bakgrund och studenter med funktionshinder är två målgrupper som inte prioriteras i kårens arbete vilket sammanfaller med att dessa grupper är underrepresenterade i styrelse och fullmäktige. Frågor som härrör till socialbakgrund och jämställdhet prioriteras vilket sammanfaller med att ledamöter med arbetarbakgrund är överrepresenterade samt att könsfördelningen är relativt jämn. Vidare har Umeå universitet profilerat sig mot jämställdhetsfrågor under en längre tid vilket gör den frågan svår att glömma bort. Frågan som lyfts i Josefins uppsats gällande om en homogen grupp kan representera en heterogen grupp är bara delvis intressant när man ska besvara den övergripande frågan gällande för vem Umeå universitet är anpassat. Homogenitet tyder på minskad möjlighet till avancemang och representation 11

13 men här faller vi än en gång tillbaka till frågan om varför vi i första hand arbetar med detta. Orsaken är, som klarlagts, inte representation och rättvisa utan kvalitet. Hur når vi kvalitet i vår utbildning? Vår fasta övertygelse är att de organ som styr vårt universitet skulle tjäna på att vara heterogena. Olika bakgrunder ger en dynamik, en utveckling, en bredd av perspektiv och därmed en ökad möjlighet att hitta nya lösningar. För vem är då Umeå universitet är anpassat? Ylva och Malin drar slutsatsen att universitetet idag är anpassat för svenska akademikerbarn eftersom att det är den gruppen som inte ses som ett problem och en merkostnad. Linn fyller på bilden med att universitetets målgrupp är ungdomar som prioriterar fest och sport framför utbildning. Bredd och mångfald ses generellt inte som kvalitet utan snarare som ett problem och diskussion som prioriteras av informanterna handlar om kostnader för sidospår och stödåtgärder inte hur mångfald kan tas tillvara i utbildningen. Man funderar över hur dom kan anpassa sig till vårt sätt att göra saker inte hur vi kan förändras. Problemet ligger nämligen, som alltid, någon annanstans. Att anpassa sig för fler ingen liten uppgift Hur kan vi vid Umeå universitet vända synen att mångfald är dyrt och arbetskrävande till en diskussion om hur vi ska rekrytera samt ta tillvara en bredd av studenter i syfte att öka kvalitén på våra utbildningar? Det handlar om att förändra attityder, att försöka bryta den norm som för tillfället råder. Arbetet för kvinnans lika möjligheter inom akademin har varit aktiv sedan kvinnan fick tillträde till universitet för cirka 130 år sedan och det finns fortfarande mycket att göra (exempelvis Carls 2004, Markusson, Winkvist 2003). Det är dock inte enbart en manlig norm som styr våra universitet. I studenternas material träder en bild fram av för vem universitetet är anpassat idag och attityder om att de som inte kan anpassa sig har inget här att göra. Det är inte allt för olikt den attityd som de första kvinnliga pionjärerna mötte för 130 år sedan (exempelvis Carls 2004, Markusson, Winkvist 2003). En fråga som ofta lyfts handlar om kvalitet på utbildningen. Många är rädda att en breddning ska försämra kvalitén och ställa lägre krav på studenterna. Det får naturligtvis inte hända, frågan är dock vad vi menar med kvalitet? Kvinnor ansågs sänka universitetens prestige och kvalitet, inte kan väl en kvinna klara akademiska studier? Idag har vi fler kvinnliga än manliga studenter, är det verkligen någon som menar att det sänkt våra utbildningars kvalitet? Det finns mycket att arbeta med och allting börjar och slutar med attityder. Vi måste ta avstamp i (den politisk inkorrekta) frågan varför vi ska arbeta 12

14 för en bredd och mångfald. Om vi inte börjar där blir inte målet tydligt och vi blir kvar på en teoretiskt flummig nivå om att mångfald säkert är bra. Nästa steg blir att ifrågasätta den norm som idag präglar universitetet. Till det hör att diskutera i vilken utsträckning de som söker högre utbildning ska anpassa sig samt i vilken utsträckning universitetet bör förändra sig för att passa en ny verklighet. Arbete med attityder tar tid, kanske kan vi nyttja att jämställdhetsarbetet redan fört normargumentationen och delvis etablerat en förståelse, men som vi skrev i inledningen: när man tillhör en norm glömmer man lätt bort sin egen bakgrund och ser bara dom andra. Så är vi tillbaka där vi började, arbetet med breddad rekrytering och mångfald handlar inte om att lägga ner extra medel på att finansiera stödåtgärder för icke traditionella studentgrupper och på så sätt dra upp parallella spår till ordinarie insatser. Det handlar inte om att se hur vi kan anpassa dom andra till Umeå universitet. Istället bör vi vända på resonemanget, se över normen, undersöka för vem är Umeå universitet anpassat idag och ställa oss frågan: hur kan vi ta tillvara en bredd av studenter och hur kan vi anpassa oss för fler? 13

15 Källförteckning: Tryckta källor AAUP: American Association of University Professors (2000) Does Diversity Make a Difference? Three Research Studies on Diversity in College Classrooms. Washington, DC: American Council on Education and American Association of University Professors. Carls, Lina (2004) Våp eller nucka? Riga: Preses nams Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) Goose, Ben (2006) The Rise of the Chief Diversity Officer I: The Chronicle of higher education. 29 september 2006 Markusson Winkvist, Hanna (2003) Som isolerade öar. Stockholm: Symposion Resurser för kvalitét (SOU 2007:81) Skolverkets rapport (04:852), Studieresultat och social bakgrund Elektroniska källor Ford Foundation hemsida, Interna dokument Vision 2010, Handlingsplan , Handlingsplan för breddad rekrytering , 14

16 Information ur ett mångfaldsperspektiv en diskursanalys av Umeå universitets informationsmaterial Jag heter Linn Norén och det här detta är min C-uppsats inom ämnet kommunikationsvetenskap. För Umeå Universitet, som arbetar aktivt med att bredda rekryteringen till universitetet, är det viktigt att man i sin kommunikation med omvärlden inte utestänger någon grupp potentiella studenter. Jag valde därför att ur ett mångfaldsperspektiv kritiskt granska innehåll och utformning av det informationsmaterial Umeå universitet tagit fram för året 2007/2008. Jag valde detta ämne eftersom jag anser att mångfaldsperspektivet är en viktig och aktuell fråga för alla som arbetar med informationsverksamhet i dagens mångkulturella samhälle. Inledning Mångfald är ett begrepp som ofta hörs i dagens samhälle. Företag arbetar aktivt med frågan och man talar ofta om de positiva effekterna av ökad mångfald inom arbetslivet. Även högskolor och universitet arbetar med mångfaldsfrågor och att bredda rekryteringen till utbildningarna. Regeringen lade i september 2001 fram en proposition kallad Den öppna högskolan där man fastställer att högskolan ska sträva efter att spegla den mångfald som finns i samhället. Detta arbete är viktigt ur en ekonomisk, kvalitativ och inte minst demokratisk aspekt (se Umeå universitets hemsida för breddad rekrytering). För ämnen och universitet som går sämre ekonomiskt är det viktigt med en bredare rekryteringsbas för att få fler studenter till sina utbildningar. Kvalitetsaspekten innebär istället att man ser mångfald på universitet och högskola i form av olika bakgrunder och erfarenheter som en resurs och något som kan stärka universitetets konkurrenskraft. Men mångfald är inte minst en viktig demokratisk fråga. I dagens informationssamhälle och med den situation vi har på arbetsmarknaden blir tillgång till högre utbildning i hög grad en 15

17 rättvisefråga. Utbildning är många gånger nyckeln till arbetsmarknaden idag. Att personer oavsett etnisk tillhörighet, social bakgrund, kön, funktionshinder ska ha tillgång till högre utbildning kan därför ses som en demokratisk rättighet. Universiteten har också ansvar för att utbilda samhällets medborgare som ska påverka och forma vår framtid. För både individen och samhället är det således viktigt att högskolor och universitet är öppna för alla medborgare oavsett etnicitet, klass, kön eller funktionshinder. Umeå Universitet har i sitt arbete med mångfald startat ett projekt för breddad rekrytering (Se Umeå universitets hemsida för breddad rekrytering). Som en del i detta arbete har man gett studenter på C- och D- nivå i uppdrag att undersöka olika aspekter av hur den breddade rekryteringen till universitetet ser ut i dag. Jag har fått i uppdrag att göra en analys inom problemområdet: Vilka målgrupper vänder sig den skriftliga informationen som tas fram i syfte att rekrytera nya studenter till? Jag har valt detta problemområde eftersom jag tycker att det är intressant att studera kommunikation ur ett mångfaldsperspektiv. I vår globaliserade värld och vårt mångkulturella samhälle kommer organisationer såväl som individer dagligen i kontakt med andra kulturer och personer med olika erfarenheter och bakgrunder. Mångfald är en fråga som i dag i mitt tycke bör finnas med på agendan inom alla informationsverksamheter och som definitivt kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Det är viktigt både ur en demokratisk aspekt då ingen bör stå utanför vårt moderna informationssamhälle men även ur en ekonomisk synpunkt då företag många gånger tjänar på att nå ut till så många som möjligt. I arbetet med rekrytering av nya studenter har den skriftliga information som Umeå Universitet producerar en viktig roll. I detta material presenterar universitetet sig själv, sina utbildningar och sina studenter. Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv speglar inte enbart de representationer vi skapar genom språket verkligheten - de bidrar till att skapa den. Hur universitet framställs i sitt informationsmaterial är därför viktigt då det både producerar och reproducerar föreställningar, normer och värderingar som får praktiska effekter för vår kultur och vårt samhälle. För att bredda rekryteringen till högskolan är det därför viktigt att det sätt som universitet representeras i sitt informationsmaterial inte utestänger någon eller några grupper av potentiella studenter då det kan få en praktisk effekt i det att dessa inte söker till högskolan. Jag har därför valt att göra en diskursanalys av hur Umeå universitet representeras för att analysera om den framställningen kan tänkas exkludera någon grupp av potentiella studenter. 16

18 Syfte Syftet med studien är att analysera hur Umeå universitet representeras i det material som används för att rekrytera nya studenter ur ett mångfaldsperspektiv och att undersöka hur den representationen verkar inkluderande och/eller exkluderande för potentiella studenter. Frågeställningar En diskursanalys à la Fairclough görs i tre delar: en analys av texten, av den diskursiva praktiken och av den sociala praktiken. I min analys kommer jag att analysera dessa tre dimensioner av materialet utifrån frågorna: Vad innehåller representationen av Umeå Universitet, studier vid Umeå Universitet och Umeå Universitets studenter (lärare och forskare)? Det vill säga: vilka aktörer finns respektive finns inte med och hur framställs de? Vilka diskurser och genrer bygger man på (och vilka används inte)? Hur uppfattar mottagaren inom målgruppen utländsk bakgrund5 materialet och uppfattar de att materialet riktar sig till dem? Hur representeras Umeå Universitet, studier vid Umeå Universitet och Umeå Universitets studenter (lärare och forskare)? Vad kan utifrån denna representation sägas om vilka som är/inte är potentiella studenter vid Umeå Universitet d.v.s. utesluter den någon? Avgränsningar Jag har koncentrerat mig på det material som tas fram centralt och rör Umeå Universitet i allmänhet och inte det material som varje institution och fakultet producerar. Jag har endast analyserat det material som är aktuellt hösten Materialet består av: Utbildningskatalogen för 2007/2008 framförallt de delar som presenterar Umeå Universitet och hur det är att studera där. Mindre vikt läggs vid den information om olika program och kurser som finns med. 5 Utländsk bakgrund definieras av Statistiska Central Byrån som personer folkbokförda i Sverige som själva är födda utomlands eller som är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands. Med svensk bakgrund menas personer födda i Sverige med minst en föräldrar född i Sverige. Adoptivbarn räknas inte som utrikes födda. Källa: asp 17

19 Internet: Jag har analyserat den del av universitetets hemsida som riktar sig till potentiella studenter. I analysen har jag inkluderat Umeå Universitets hemsidas första sida (http://www.umu.se) från vilken man kan välja för dig som vill studera, startsidan man då kommer till och de sidor som denna sida länkar till: Studier, Umeå som studentstad, stöd och hjälp samt bostad. Jag har inte analyserat de sidor som dessa sidor har länkar till. Adressen till vill studera är Jag har alltså endast analyserat de sidor som ligger under den adressen. Eftersom Internet är ett medium som ständigt förändras har jag analyserat innehållet på sidorna under en bestämd tidsperiod nämligen november Receptionsstudie: Som en del i analysen av den diskursiva praktiken har jag analyserat konsumtionen av materialet i en målgrupp för breddad rekrytering nämligen personer med utländsk bakgrund. Receptionsstudien har gjorts genom fokusgruppsintervjuer och har sedan transkriberats för analys. Detta material har valts ut från den stora mängd som universitetet och dess fakulteter och institutioner producerar. Jag har valt att utesluta de informationsbroschyrer som fakulteterna producerar eftersom projektledaren för projektet för breddad rekrytering, Stina Lindholm, redan analyserat dessa ur mångfaldsperspektiv (Se Hemsidan för breddad rekrytering vid Umeå Universitet). Jag har valt att koncentrera mig på det material som produceras centralt, av informationsenheten, och som alltså gäller för hela universitetet. Det material som de olika institutionerna producerar har därför uteslutits. Jag har även uteslutit den broschyr om Umeå Universitet som visserligen produceras av informationsenheten men som riktar sig framförallt till konferensgäster, besökare och för forskare att ta med när de är ute och reser 6. Även på hemsidan har jag endast analyserat de delar som specifikt riktar sig till nya studenter, d.v.s. de sidor som finns under avdelningen: För dig som vill studera. Jag tycker att det skulle vara intressant att även analysera det material som varje institution och fakultet tar fram och deras respektive hemsidor samt den mer specifika informationen för varje utbildning eftersom studier har gjorts som visar att för de flesta studenter är valet av utbildning viktigare än valet av universitet (se t.ex. enhetschefen för studentcentrum Lars Lustigs PM: De presumtiva studenterna var finns de? s. 9). Det skulle även kunna ha varit av intresse att titta bakåt i tiden och jämföra med äldre material för att analysera eventuella förändringar som har skett. När det gäller hemsidan hade det även kunnat vara intressant att titta på den under en längre period då en del av informationen uppdateras nästan dagligen. Det hade även varit 6 Ejvår Falck, Projektledare, Informationsenheten Umeå Universitet, e-post den 17/

20 intressant att analysera kampanjer och reklammaterial. Mycket av materialet har dock samma tema som utbildningskatalogen och den del av hemsidan jag analyserat, d.v.s. Umeå Universitet beskrivs bäst av våra studenter, lärare och forskare. Jag anser att det material jag valt till viss del även täcker in detta material eftersom det bygger på samma idé d.v.s. att låta studenter m.fl., representera universitetet. Avslutningsvis skulle det i vidare studier av detta problemområde vara intressant och givande att analysera större delar av universitetets informationsoch marknadsföringsmaterial. Utbildningskatalogen och hemsidan är dock ett material som presenterar Umeå Universitet, dess utbildningar och hur det är att studera och leva i Umeå för personer som inte är studenter vid universitetet idag. Det är också ett material som når många potentiella studenter då det finns på gymnasieskolor, komvux, studiecentra och utbildningsmässor runt om i landet 7. I denna tidsbegränsade undersökning bedömer jag därför att materialet jag valt är tillräckligt för studiens syfte. Receptionsstudien gjordes genom fokusgruppintervjuer med personer med utländsk bakgrund. De personer som ingår i studien läser svenska som främmande språk. Eftersom det är en heterogen grupp när det gäller social bakgrund, etnicitet och kön ger det en nyanserad bild av hur materialet uppfattas. Tanken är inte att resultatet av intervjuerna ska vara representativt för hela målgruppen då det hade krävt en större studie med ett bredare urval. Målet med fokusgruppsintervjuerna är istället att få en djupare förståelse för hur faktorer som kulturell och språklig bakgrund kan påverka hur mening och betydelse skapas i ett konkret fall, hur denna grupp uppfattar materialet och i förlängningen om de uppfattar att materialet är riktat till dem. Bakgrund Breddad rekrytering Med breddad rekrytering menas att ett universitet eller högskola gör planerade och systematiska åtgärder för att rekrytera studenter från grupper som är underrepresenterade på lärosätet samt att man vidtar åtgärder för att ta emot och stödja nya studenter under studietiden (Lindholm 2006:3). Med snedrekrytering menar man att personer som kan klara av högskolestudier inte väljer detta på grund av sociala, ekonomiska, etniska eller kulturella faktorer. När en viss grupp är mindre representerad vid universitet och hög- 7 Ulrika Nordlander, Informatör, Informationsenheten Umeå Universitet, e-post den 30/

21 skolor än i samhället i övrigt talar man alltså om snedrekrytering (Ibid:4) Att arbeta med breddad rekrytering innebär alltså att man vidtar åtgärder mot snedrekrytering. Umeå Universitet antog en handlingsplan för breddad rekrytering i september Arbetet innebär att jobba aktivt med extern rekrytering av studenter från flera grupper i samhället men även ett internt arbete för att erbjuda alla studenter en bra studietid. Målet är att universitetet ska vara till för alla där olikheter ses som positivt och berikande (Umeå Universitets hemsida för breddad rekrytering). Arbetet fokuseras på åtgärder för att minska den sociala och etniska snedrekryteringen (Handlingsplan för breddad rekrytering, Umeå Universitet). I augusti 2006 sjösattes projektet för breddad rekrytering med Stina Lindholm som projektledare. Projektets syfte är att implementera planen för breddad rekrytering vid Umeå Universitet. (Umeå Universitets hemsida för breddad rekrytering). Ett led i detta arbete är att några studenter utreder olika aspekter av breddad rekrytering i c- och d- uppsatser. Denna uppsats är en av dessa. Det finns en mängd olika argument för varför det är en viktig fråga att arbeta med breddad rekrytering. Några av dessa argument presenteras på Umeå Universitets hemsida för projektet för breddad rekrytering. Där kan man läsa att förutom att regeringen ställer krav på att universitet och högskolor jobbar för breddad rekrytering ses det som viktigt från en ekonomisk, demokratisk och kvalitetsaspekt. Den ekonomiska aspekten innebär att ämnen och universitet som går sämre ekonomiskt behöver en bredare rekryteringsbas. Den demokratiska aspekten handlar dels om att människor i samhället, oavsett etnisk, social bakgrund, funktionshinder, kön, sexualitet, ska ha samma möjligheter dels om att universitet har ansvar för att utbilda samhällets medborgare som röstar och påverkar. Kvalitetsaspekten innebär istället att man ser mångfald på universitet och högskola i form av olika bakgrunder och erfarenheter som en resurs (Umeå Universitets hemsida för breddad rekrytering). I handlingsplanen för breddad rekrytering vid Umeå Universitet säger man att: En ökad mångfald kan innebära en bredare dialog, nya perspektiv och en kritisk granskning av konventioner. Vi ska därför mer aktivt inrikta rekryteringen på att öka mångfalden i syfte att stärka vår konkurrenskraft. (Handlingsplan för breddad rekrytering, Umeå Universitet) Informationsenheten Informationsenheten arbetar med att marknadsföra Umeå Universitet men även med intern kommunikation till personal och studenter. När det 20

22 gäller extern kommunikation jobbar de bland annat med att producera informationsmaterial som riktar sig till t.ex. skolor, allmänhet m.fl. och med att organisera olika informationsaktiviteter. Här är även webbsidan en viktig del. En annan del av den externa kommunikationen är kontakter med pressen. Informationsenheten arbetar även med att informera om utbildningar och forskning och att planera och genomföra olika högtider. Man är också ansvarig för universitetets grafiska profil (Umeå Universitets hemsida, informationsenheten). Det är informationsenheten som står bakom det material som granskas i denna studie. Informationsenheten arbetar med den grundläggande principen att: Umeå universitets information ska ge en saklig och korrekt bild av universitetets utbildning och forskning samt bidra till att skapa goda och långsiktiga relationer med samhället. Umeå universitet lyder under offentlighetsprincipen och har enligt högskolelagen ett ansvar att samverka med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet. (Informationspolicy : 4). Informationen som produceras är oftast samhällsinformation, profilering, marknadsföring eller en blandning av dessa (Ibid.). Med samhällsinformation menas att universitetet ska sprida kunskap om sin verksamhet och samverka med det omgivande samhället, med profilering att öka kännedomen om universitetet och skapa positiva attityder till universitetets verksamhet och med marknadsföring vill man påverka någons beteende och t.ex. få honom eller henne att välja en utbildning vid universitetet (Ibid.). När det gäller arbetet med att informera om universitetets utbildningar vilket är särskilt intressant för den här studien arbetar man för att / / att öka intresset bland ungdomar och vuxna för högre studier i allmänhet och studier vid Umeå universitet i synnerhet. (Ibid.: 7). Målen för arbetet är att informationen ska vara lätt att hitta, lätt att förstå, behovsanpassad och att snedrekryteringen ska minska (Ibid.: 7). Den syftar även till att öka kännedomen och de positiva attityderna till Umeå Universitet och att få fler att välja universitetet som första handsval och påbörja och avsluta sin utbildning vid universitetet (Ibid.: 8). Webben ges en viktig roll i arbetet med att informera om utbildningar då den ska vara den primära kanalen för skriftlig information om universitetets utbildningar. (Ibid.: 8). 21

23 Studenterna vid Umeå universitet idag På grundutbildningen vid Umeå Universitet har 27 % av studenterna arbetarbakgrund 8 vilket kan jämföras med 24 % i landet i stort. Endast 8 % av studenterna i Umeå har utländsk bakgrund (inresande studenter ej inräknade) medan siffran för hela riket där är 16 %. Bilden ser något annorlunda ut om man tar hänsyn till upptagningsområde och ser till jämförelsetalen istället. Då är jämförelsetalet för Umeå när det gäller utländsk bakgrund 0,81 jämfört med 0,95 i landet i stort och när det gäller arbetarbakgrund 0,74 jämfört med 0,71. Det betyder alltså att det borde vara ungefär 20 % fler med utländsk bakgrund som läser vid universitetet i relation till Umeå universitets upptagningsområde. Jämfört med de stora universiteten i Sverige har Umeå det sämsta jämförelsetalet när det gäller utländsk bakgrund. Uppsala har bäst jämförelsetal med 1,03 och Lund det näst sämsta med 0,84 (Lindholm 2006: 8). När det gäller arbetarbakgrund är Umeå något bättre än genomsnittet i landet. För att sammanfatta kan man konstatera att Umeå inte är bra på att locka studenter med både arbetarbakgrund och utländsk bakgrund om man tar hänsyn till upptagningsområdet. Många som börjar studera flyttar dock till andra orter och i och med utvecklingen av distansstudier över Internet kan man diskutera hur stor vikt man ska lägga vid upptagningsområdet. Bortser man från det och inte ser till jämförelsetal ligger Umeå över genomsnittet för landet när det gäller arbetarbakgrund men långt efter när det gäller utländsk bakgrund. Oavsett hur man räknar kan man i alla fall slå fast att det är viktigt för Umeå att arbeta med att bredda rekryteringen speciellt när det gäller utländsk bakgrund men även i fallet arbetarbakgrund. Ungdomars val av utbildning Många olika faktorer påverkar en individs val av studieinriktning och utbildningsnivå. I skolverkets rapport om ungdomars utbildnings- och yrkesval (Fransson & Lindh 2004) konstaterar man att det finns ett samband mellan ungdomars sociala bakgrund och deras tankar och val kring framtida yrke (Ibid:65). Britta Jonsson gjorde 2001 en enkätundersökning bland 20-åringar för att undersöka vad de ansåg var viktigt att uppnå och förverkliga i livet inom forskningsprojektet Ungdomars livsprojekt och skolan som arena 8 Med arbetarbakgrund menas de som kommer från arbetarhem enligt den socioekonomiska indelning som SCB använder ("arbetare" som hushålls SEI, enligt FoB90). (Projektet för breddad rekrytering, , 22

24 (Ibid:64). Jonsson fann i undersökningen tre grupper av livsprojekt9 hos ungdomar: socialt orienterade livsprojekt (socialt ansvar ses som viktigt t.ex. anses familj eller att bidra till en bättre värld betydelsefullt), traditionella livsprojekt (som t.ex. att tjäna mycket pengar eller att ha ett trevligt hem) och individualiserade livsprojekt (att bli respekterad och att få utveckla sig själv och sina talanger t.ex.) (Ibid.). I undersökningen framkom att det finns ett samband mellan ungdomarnas livsprojekt och deras tankar kring yrkesval. De som funderar på arbetaryrken värderar traditionella livsprojekt högt, de som tänkt sig tjänstemannayrken värderar socialt orienterade livsprojekt högt medan de som tänker sig fria yrken och egenarbete värderar individualiserade livsprojekt högt (Ibid:65). Enligt Jonssons undersökning finns det tydliga skillnader mellan de ungdomar som kommer från högre och lägre utbildade familjer. De med större social och materiell trygghet hemma har möjlighet och vågar ta tillfälliga projektanställningar medan mer utsatta ungdomar upplever osäkerhet och otrygga anställningar som påfrestande (Ibid:65). Andra undersökningar har visat att personer från högre socialgrupper i högre utsträckning läser vidare än personer från lägre sociala grupper (16 % oftare) och att de även i högre utsträckning väljer teoretiska utbildningar även om de inte har högre betyg än andra grupper (Lindholm 2006:8, Fransson & Lind 2004:43-44). Personer från arbetarhem väljer yrkesinriktade utbildningar på gymnasiet istället för studieförberedande program (Franke & Forneng 2002). På högskolan väljer ungdomar från arbetarhem ofta kortare och mer yrkesinriktade utbildningar (Forneng & Nordström 2005). Ungdomar med utländsk bakgrund är en heterogen grupp där den sociala bakgrunden är en viktig faktor för hur val av studieinriktning och utbildningsnivå ser ut. Generellt kan man dock säga att elever med utländsk bakgrund har lägre medelbetyg än svenska ungdomar men att flickor med utländsk bakgrund har högre betyg än svenska pojkar (Lindholm 2006:8). Även genus är något som undersökningar visar påverkar valet av utbildning (Fransson & Lind 2004:45ff). Jag kommer dock inte att gå in djupare på detta här då jag valt att koncentrera mig på social och utländsk bakgrund i denna uppsats. Det går alltså inte att se någon större skillnad i studieinriktning om man jämför personer med utländsk bakgrund med inrikes födda utan det är snarare social bakgrund som kan vara en faktor som förklarar dessa val. Det är dock färre personer med utländsk bakgrund än med svensk bakgrund som påbörjat en högre utbildning vid 25 års ålder visar en undersökning gjord av 9 Begreppet livsprojekt används för det som ungdomar just nu känner är viktigt att förverkliga eller uppnå i livet (Jonsson 2001:121 i Fransson & Lindh 2004:64, Skolverkets rapport, Ungdomars utbildnings- och yrkesval i egna och andras ögon.) 23

25 Statistiska Centralbyrån. 44 % av dem som fyllde 25 år 2004 har påbörjat en utbildning. Andelen med svensk bakgrund är högre än andelen med utländsk bakgrund då 45 % av 25-åringarna med svensk bakgrund hade påbörjat högre utbildning 2004 jämfört med endast 32 % av 25-åringarna med utländsk bakgrund (SCB Publikation:170514). Tidigare forskning Det finns en hel del forskning som behandlar mångfald på olika sätt och som har studerat mångfald i olika sammanhang. Sari Pietikäinen har i sin avhandling Discourses of Differentiation. Ethnic representations in newspaper texts (University of Jyväskylä: 2000) studerat hur skillnader mellan etniska majoriteter och minoriteter är diskursivt konstruerade i media. Denna studie har varit mig till hjälp eftersom den analyserar representation och konstruktion av identitet med kritisk diskursanalys som metod vilket har varit målet även med denna studie. Ekonomihistoriken Paulina de los Reyes har gjort en analys av begreppet och diskursen mångfald inom forskning och offentlig debatt: Mångfald och differentiering (Arbetslivsinstitutet: 2001). I sin analys utgår hon från forskning om genus och etnicitet men även ålder och funktionshinder i arbetslivssammanhang. Hennes analys behandlar riskerna med mångfaldsbegreppet som hon menar bidrar till att befästa olikheter och osynliggöra diskriminering. Det som uppfattas som olikheter mellan människor ifrågasätts inte, menar hon, och förväntas inte heller förändras. Hon belyser också vikten av att diskutera mångfald som begrepp och föreslår att begreppet borde vara föremål för mer forskning. En studie som mer direkt anknyter till min undersökning är Högskoleverkets rapporter om lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och etnisk mångfald (2000 och uppföljning 2003). Det är framförallt delen om social och etnisk mångfald som är intressant för min studie. Utredningen bedömer där hur lärosätena arbetar med rekrytering och integrering av nya studenter. En av de rekommendationer som ges är att vidareutveckla rekryteringsinsatserna och att målgruppsanpassa innehållet (2000:69). I uppföljningen från 2003 är man överlag nöjd med insatserna som har gjorts runt om i landet för att bredda rekryteringen (2003:64). Det tekniska och naturvetenskapliga basåret har varit framgångsrikt för att rekrytera personer från studieovana miljöer och man rekommenderar sådana satsningar även inom andra ämnesområden (2000:61). Umeå Universitets collegeutbildning i samarbete med Folkuniversitetet som ger grundläggande behörighet lyfts fram som ett exempel på en sådan satsning som andra univer- 24

Breddad rekrytering - en diskursanalys av representation i Umeå Universitets informationsmaterial från ett mångfaldsperspektiv -

Breddad rekrytering - en diskursanalys av representation i Umeå Universitets informationsmaterial från ett mångfaldsperspektiv - UMEÅ UNIVERSITET Inst. för kultur och medier Medie- och kommunikationsvetenskap Breddad rekrytering - en diskursanalys av representation i Umeå Universitets informationsmaterial från ett mångfaldsperspektiv

Läs mer

BREDDAD REKRYTERING OCH BREDDAT DELTAGANDE HELENA LINDHOLM, PROREKTOR

BREDDAD REKRYTERING OCH BREDDAT DELTAGANDE HELENA LINDHOLM, PROREKTOR BREDDAD REKRYTERING OCH BREDDAT DELTAGANDE HELENA LINDHOLM, PROREKTOR Vad ÄR det för något? Att uppnå mer heterogen sammansättning av studentgrupper Öka andelen underrepresenterade grupper Breddad rekrytering

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

Handlingsplan för breddad rekrytering vid Umeå universitet 2009 2012

Handlingsplan för breddad rekrytering vid Umeå universitet 2009 2012 Handlingsplan för breddad rekrytering vid Umeå universitet 2009 2012 Fastställd av rektor 2009-03-03 Sid 3 (9) 1. Att aktivt främja och bredda rekryteringen I detta kapitel beskrivs som en bakgrund till

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Brett deltagande i högskoleutbildning

Brett deltagande i högskoleutbildning Promemoria 2017-07-18 Utbildningsdepartementet Brett deltagande i högskoleutbildning Sammanfattning Promemorian innehåller ett förslag till ändring i högskolelagen (1992:1434) som innebär att universitet

Läs mer

Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering?

Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? 18 nov 2016 Aleksandra Sjöstrand Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? Vad handlar breddad rekrytering om? Jag är, hittills, den enda i familjen som läst på universitet. En följd av att komma

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Högskolan på Gotland

Högskolan på Gotland Högskolan på Gotland Kort om högskolan Högskolan på Gotland grundades som självständig högskola 1998. Högskolan finns inom Campus Almedalen i Visby, men har också en betydande del av sin verksamhet som

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet

STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet 1 Inledning...3 Uppdraget...3 Intersektionalitet...3 Umeå universitet i ett nationellt perspektiv...3 Arbetarbakgrund vid Umeå universitet...6

Läs mer

BREDDAD REKRYTERING. webbadress www.umu.se/projektetswebbplats/dokumentnamn.pdf. Projektnamn. Fastställt av. Dokumentansvarig

BREDDAD REKRYTERING. webbadress www.umu.se/projektetswebbplats/dokumentnamn.pdf. Projektnamn. Fastställt av. Dokumentansvarig BREDDAD REKRYTERING webbadress www.umu.se/projektetswebbplats/dokumentnamn.pdf Projektnamn Fastställt av Dokumentansvarig Dokumentidentitet Version Datum Status Dokumenthistorik Version Datum Ändrad av

Läs mer

Från breddad rekrytering till breddat deltagande

Från breddad rekrytering till breddat deltagande Från breddad rekrytering till breddat deltagande 2014-11-04 Caroline Tovatt, UHR En analys av hur lärosäten presenterar sitt arbete med lika möjligheter till högre studier Begreppsförklaringar Breddad

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan

Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor Mångfaldspolicy och mångfaldsplan Denna plan är fastställd av KTHs styrelse i september 2003. Den är framtagen i samarbete med arbetstagar- och studentrepresentanter.

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

Handlingsplan för breddad rekrytering

Handlingsplan för breddad rekrytering UFV 2013/168 Handlingsplan för breddad rekrytering 2014 2016 Fastställd av Rektor 2014-01-21 Innehållsförteckning Inledning 3 Planer och aktiviteter vid Uppsala universitet 3 Bakgrund 4 Olika utbildningar-

Läs mer

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 1. BAKGRUND Högskolan ska vara öppen för alla oavsett social eller etnisk bakgrund, funktionshinder,

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Sahlgrenska akademins kansli

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Sahlgrenska akademins kansli HANDLINGSPLAN Dnr V 2015/424 Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Sahlgrenska akademins kansli Publicerad Beslutsfattare http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/jamstalldhet/ Kanslichef, Margareta

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet Riktlinjer Fastställt av fakultetsstyrelsen 2001-06-20 Reviderad 2004-12-01, 2006-12-21, 2010-04-13 Dnr M:A9 46/2001 1 Studievägledningen Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad

Läs mer

Umeå universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive år, procent

Umeå universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive år, procent Umeå universitet Kort om universitetet Umeå universitet grundades för drygt 40 år sedan och består av fakulteterna för humaniora, medicin, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap samt lärarutbildning.

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet KAROLINSKA INSTITUTET Dnr. 4808/03-200 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005 Beslutad av konsistoriet 2003-02-19 samt 2003-10-07 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Växjö universitet Kort om högskolan Växjö universitet startade som en filial till Lunds universitet 1967, blev självständig högskola 1977 och universitet 1999. Här studerar numera drygt 15 000 studenter.

Läs mer

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås Dnr: 354-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 1.1 Ett gemensamt ansvar...

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Statistikrapport. breddad rekrytering vid Umeå universitet. 1 Statistik - Breddad rekrytering -

Statistikrapport. breddad rekrytering vid Umeå universitet. 1 Statistik - Breddad rekrytering - rapport breddad rekrytering vid Umeå universitet 1 Inledning...3 Uppdraget...3 Definitioner...3 Kapitel 1 universitetens rekryteringsbas...5 Våra presumtiva studenter, vilka är de?...5 Kapitel 2 hur väljer

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

MARKNADSPLAN KULTURVERKSTAN

MARKNADSPLAN KULTURVERKSTAN MARKNADSPLAN KULTURVERKSTAN Splittring är vår styrka! Karin Dahlborg, utbildningsledare Björn Kleinhenz Joel Lind Johanna Palmborg Hanna Sjögren Britta Wålstedt KV10 September 2011 Marknadskommunikation

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Handelshögskolan i Stockholm

Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm Kort om högskolan Handelshögskolan i Stockholm (HHS) är en privat högskola med knappt tjugo procent av intäkterna i statligt stöd. HHS grundades 1909 på initiativ av det svenska

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Högskolan i Jönköping

Högskolan i Jönköping Högskolan i Jönköping Kort om högskolan Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform och har därmed större autonomi än de statliga lärosätena. Verksamheten bestäms genom avtal med staten. I avtalet står

Läs mer

Luleå Studentkår Vision

Luleå Studentkår Vision Luleå Studentkår Vision Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: ks@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/7 Innehållsförteckning VISION...3 MÅLBILD...4 Vad vi gör... 4 Utbildningsbevakning... 4

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

HUR KAN VI BEHÅLLA VÅRA MANLIGA STUDENTER?

HUR KAN VI BEHÅLLA VÅRA MANLIGA STUDENTER? HUR KAN VI BEHÅLLA VÅRA MANLIGA STUDENTER? Rapporten sammanställd av: Lena Haglund, Universitetslektor Jan Sandqvist, Universitetsadjunkt Arbetsterapeututbildningen Hälsouniversitetet Linköpings universitet

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Mångfaldspolicy och mångfaldsplan För Ljusdals kommuns förvaltningar

Mångfaldspolicy och mångfaldsplan För Ljusdals kommuns förvaltningar Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-24 Mångfaldspolicy och mångfaldsplan För Ljusdals kommuns förvaltningar Människor från olika kulturer välkomnas att flytta till Ljusdals kommun. Öppenhet för andra

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2013

Övergångar från gymnasium till högskola 2013 FS 14:7 14-11-25 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 13 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation

Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation All information och kommunikation ska vara: korrekt tydlig och begriplig trovärdig lättillgänglig

Läs mer

Dnr KK13/232 STRATEGI. Strategi för integration och social sammanhållning. Antagen av Kommunfullmäktige

Dnr KK13/232 STRATEGI. Strategi för integration och social sammanhållning. Antagen av Kommunfullmäktige Dnr KK13/232 STRATEGI Strategi för integration och social sammanhållning Antagen av Kommunfullmäktige 2013-06-11 144 Dnr KK13/232 2/10 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrundsanalys

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14

4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14 Avsändare: Datum: Kårstyrelsen 2013-09-09 4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14 Kårstyrelsen föreslår fullmäktige: att anta den konkretiserade verksamhetsplanen för verksamhetsåret

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ Agneta Ericsson TF. Likabehandlingsplan vid Komvux Värmdö Verksamheten vid Komvux utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden där var och en, verksam

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

jämlikhets- och jämställdhetsplan

jämlikhets- och jämställdhetsplan Beslut 2015-06-18 Dnr SU FV-1.1.2-1967-15 Stockholms universitets jämlikhets- och jämställdhetsplan 2015-2017 Stockholms universitet 2(19) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Policy för lika rättigheter

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Delrapport Internationell marknadsföring

Delrapport Internationell marknadsföring Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wåger 2013-04-10 Delrapport Internationell marknadsföring Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Problemformulering 1.2 Projektets

Läs mer

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Kommittédirektiv En ny polisutbildning Dir. 2006:10 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur polisutbildningen helt

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket HANDLINGSPLAN Dnr V 2013/1012 Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket Publicerad Beslutsfattare http://svenska.gu.se/digitalassets/1469/1469290_likabehandlingsplan2014.pdf

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

PDA004 BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER, 15 högskolepoäng

PDA004 BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER, 15 högskolepoäng Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA004 BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER, 15 högskolepoäng Assessment of Knowledge and Skills,15 higher education credits Avancerad nivå/ Second Cycle 1. FASTSTÄLLANDE

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Studentperspektiv på validering och tillgodoräknande. Bolognaseminarium 11 februari 2010

Studentperspektiv på validering och tillgodoräknande. Bolognaseminarium 11 februari 2010 Studentperspektiv på validering och tillgodoräknande Bolognaseminarium 11 februari 2010 Vision SFS vision Den goda högskolan säger: I den goda högskolan har alla individer samma reella möjlighet att studera.

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2012

Övergångar från gymnasium till högskola 2012 FS 2013:7 2013-11-04 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 2012 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Högskolans expansion de senaste 50 åren Den högre utbildningens omfattning har ökat: från ca 40 000 studenter, fördelade på fyra universitet

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer