Statistikrapport. breddad rekrytering vid Umeå universitet. 1 Statistik - Breddad rekrytering -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statistikrapport. breddad rekrytering vid Umeå universitet. 1 Statistik - Breddad rekrytering -"

Transkript

1 rapport breddad rekrytering vid Umeå universitet 1

2 Inledning...3 Uppdraget...3 Definitioner...3 Kapitel 1 universitetens rekryteringsbas...5 Våra presumtiva studenter, vilka är de?...5 Kapitel 2 hur väljer ungdomar?...7 Kapitel 3 våra studenter...8 Vilka studerar på universitet och högskola i Sverige?...8 Vilka studerar vid Umeå universitet?...9 2

3 Inledning Denna del klargör uppdraget samt behandlar definitioner av begrepp. Uppdraget Den 30 september 2005 fastställde universitetsstyrelsen för Umeå Universitet en handlingsplan för breddad rekrytering. I denna handlingsplan finns en punkt som handlar om att sammanställa utbildningsstatistik av den sociala och etniska bakgrunden hos Umeå universitets studenter. (Punkt 4.1) Denna skrivelse är ett försök att göra en sådan sammanställning. Förutom sammanställning av vilka våra studenter är har jag valt att göra en kortare överblick över vilka våra presumtiva studenter kan vara. Tiden för den delen av kartläggningen har dock varit knapp och jag har helt enkelt sammanställt lättillgänglig existerande statistik vilket tyvärr fick fokus på ungdomar/gymnasieelever. Även om det är en viktig grupp så finns det även många fler potentiella studentgrupper, exempelvis äldre studenter. Definitioner Akademiker Person som studerar eller har utbildats vid högskola eller universitet. (www.ne.se) Arbetarbakgrund De som kommer från arbetarhem enligt den socioekonomiska indelning som SCB använder ("arbetare" som hushålls SEI, enligt FoB90). Uppgifterna avser högskolenybörjare upp till och med 34 års ålder och det bortfall som förekommer är ungefär tio procent. Skillnader mellan lärosäten kan vara betydande, vilket sammanhänger både med utbildningsutbud och social struktur i det område som är lärosätets huvudsakliga rekryteringsområde. Uppgiften redovisas i procent och endast om bortfallet < 30 procent. Jämförelsetal, arbetarbakgrund i statistiken För varje lärosäte anges ett jämförelsetal som visar andelen med arbetarbakgrund ("arbetare" som hushålls SEI, enligt FoB90) bland högskolenybörjarna (upp till och med 34 års ålder) det senaste läsåret vid lärosätet dividerat med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma åldrar, dvs. ett tal som visar hur hög andelen med arbetarbakgrund skulle ha varit om den sociala bakgrunden inte spelade någon roll för sannolikheten att börja studera. Jämförelsetalet 0,50 visar till exempel att andelen med arbetarbakgrund bland högskolenybörjarna bara är hälften så stor som den skulle ha varit om arbetarbarnen hade varit representerade bland högskolenybörjarna i samma utsträckning som i ett genomsnitt av befolkningen i samma åldrar och från samma kommuner. Förtydligande: År 2004 avser läsåret 2003/04. Breddad rekrytering Med breddad rekrytering menar vi planerade och systematiska åtgärder för att rekrytera studenter från underrepresenterade grupper i syfte att öka deras andel, men också planerade och systematiska åtgärder för att ta emot, introducera och stödja nya studenter i deras studier. Fokus i 3

4 Umeå universitets arbete med breddad rekrytering ligger på åtgärder för att minska den sociala och etniska snedrekryteringen. (Handlingsplan för breddad rekrytering, UmU) Föräldrar med högre utbildning Andel högskolenybörjare det senaste läsåret som kommer från en hemmiljö där minst en av föräldrarna har utbildning på högskolenivå ("minst treårig eftergymnasial utbildning" som hushålls- SUN, enligt FoB90). Uppgiften avser högskolenybörjare i åldrar upp till och med 34 år. Uppgiften avser andel i procent och redovisas om bortfallet < 30 procent. Förtydligande: År 2004 avser läsåret 2003/04. Jämförelsetal, andel med högutbildade föräldrar För varje lärosäte anges ett jämförelsetal som visar andelen med högutbildade föräldrar bland högskolenybörjarna (upp till och med 34 års ålder) det senaste läsåret vid lärosätet dividerat med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma åldrar, dvs. ett tal som visar hur hög andelen med högutbildade föräldrar skulle ha varit om föräldrars utbildning inte spelade någon roll för sannolikheten att börja studera. Jämförelsetalet 0,50 visar till exempel att andelen med högutbildade föräldrar bland högskolenybörjarna bara är hälften så stor som den skulle ha varit om antalet med högutbildade föräldrar hade varit representerade bland högskolenybörjarna i samma utsträckning som i ett genomsnitt av befolkningen i samma åldrar och från samma kommuner. Icke-traditionella studenter För att räknas som icke-traditionell student ska den studerande uppfylla minst ett av följande tre kriterier: att ha börjat studierna vid 25 års ålder eller senare, studera på deltid, ha gjort ett sammanhängande uppehåll i studierna vid universitet och högskolor som omfattar minst tre terminer. Uppgiften avser andelen icke-traditionella studenter av alla som var registrerade som studerande höstterminen under det valda kalenderåret, procent. Snedrekrytering Snedrekrytering innebär att personer med förutsättningar att klara av högskolestudier ändå medvetet eller omedvetet väljer bort denna möjlighet på grund av sociala, ekonomiska, etniska eller kulturella faktorer. Snedrekrytering föreligger när en viss grupp har andelsmässigt lägre representation vid universitet och högskolor än de har i samhället i övrigt. (Handlingsplan för breddad rekrytering, UmU) Social bakgrund Social bakgrund definieras som föräldrarnas samhällsklass. Det vanligaste måttet är SEI (socioekonomisk grupp) som huvudsakligen bygger på yrke. Studentens (högskolenybörjarens) sociala bakgrund beskrivs som den högsta av faders/moders socioekonomiska grupp (SEI) enligt en fastställd ordning. Uppgifterna om föräldrarnas SEI har hittills hämtats från folk- och bostadsräkningarna. SUN (svensk utbildnings- nomenklatur) i form av föräldrarnas utbildningsbakgrund kan användas som mått på social bakgrund. (www.hsv.se) Tjänsteman Person som är anställd för att utföra uppgifter som mera har anknytning till administration än till direkt produktion och som därför vanl. har inrutat skrivbordsarbete; i mots. dels till arbetare, dels till högre chefer, dels äv. till fria yrkesutövare. (www.ne.se) 4

5 Utländsk bakgrund Personer som själva är utrikes födda eller som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. I SCB:s rapporter om studenter med utländsk bakgrund (UF 19) räknas inte adoptivbarn som utrikes födda. För personer som är adopterade har adoptivföräldern prioriterats före den biologiska föräldern. Riktlinjer för hur personer med utländsk bakgrund bör redovisas i statistiken återfinns i Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik, Personer med utländsk bakgrund (MIS 2002:3). (www.hsv.se) Jämförelsetal, utländsk bakgrund i statistiken För varje lärosäte anges ett jämförelsetal som visar andelen med utländsk bakgrund bland högskolenybörjarna (i ålder < 65 år) vid lärosätet dividerat med motsvarande tal för ett genomsnitt av individer från samma kommuner och i samma åldrar, dvs. ett tal som visar hur hög andelen med utländsk bakgrund skulle ha varit om utländsk bakgrund inte spelade någon roll för sannolikheten att börja studera. Jämförelsetalet 0,50 visar till exempel att andelen med utländsk bakgrund bland högskolenybörjarna bara är hälften så stor som den skulle ha varit om antalet med utländsk bakgrund hade varit representerade bland högskolenybörjarna i samma utsträckning som i ett genomsnitt av befolkningen i samma åldrar och från samma kommuner. Kapitel 1 universitetens rekryteringsbas Att veta vilka våra presumtiva studenter är utgör en viktig del när man utformar informationsmaterial, en form av statistisk målgruppsanalys. Denna del ger en inblick i vilka våra presumtiva studenter är och bygger till stor del på en intern skrivelse av Lars Lustig på StudentCentrum. Våra presumtiva studenter, vilka är de? Inledning Presumtiva studenter kan vara alla i hela världen med någon möjlighet att skaffa behörighet att läsa på ett svenskt universitet. Den statistik som finns sammanställd här handlar dock främst om ungdomar och elever som kommer från det svenska gymnasiet. Anledningen till detta är att gymnasieskolan utgör en relativt avgränsad och uppenbar målgrupp. Kartläggningar av samtliga presumtiva studenter blir så stora att de knappast görs. Närmare elever lämnade gymnasieskolan våren 2005 med slutbetyg av gymnasieskolans samtliga elever med slutbetyg uppfyller kraven på grundläggande behörighet. Eleverna vid Naturvetarprogrammet och Samhällsvetarprogrammet utgör tillsammans ca 40 procent av alla elever inom gymnasieskolan. Det betyder att de övriga 15 programmen hyser 60 procent av gymnasieskolans elever. Från vilka gymnasieprogram kommer studenterna? Övergång till högskolan inom tre år för elever som avslutat gymnasieskolan läsåret 2000/01. 5

6 Program Totalt antal Antal i högskoleutbildning Andel i högskoleutbildning (%) Barn- och fritid (BF) ,0 Bygg (BP) ,4 El (EC) ,5 Energi (EN) ,9 Estetiska (ES) ,9 Fordon (FP) ,3 Handels- och adm. (HP) ,1 Hantverk (HV) ,7 Hotell- och restaurang (HR) ,1 Industri (IP) ,1 Livsmedel (LP) ,1 Medie (MP) ,5 Naturbruk (NP) ,1 Naturvetenskap (NV) ,4 Omvårdnad (OP) ,1 Samhällsvetenskap (SP) ,8 Specialutformat progr. (SM) ,4 Alla nationella program ,0 Källa: Skolverket, Beskrivande data procent av alla elever som lämnade gymnasieskolan läsåret 2001 med ett slutbetyg har påbörjat högskoleutbildning senast vårterminen Men andelen varierar kraftigt mellan programmen från 1,3% på bygg programmet till 80,4% på det naturvetenskapliga programmet. Hur mycket skiljer sig slutbetygen mellan olika gymnasieprogram? Elever som slutfört gymnasieskolan läsåret 2004/05 med slutbetyg. Andel av dessa med grundläggande behörighet till högskola samt genomsnittlig betygspoäng Program Antal elever Grundläggande behörighet % Genomsnittlig betygspoäng Barn- och fritid (BF) ,3 12,5 Bygg (BP) ,7 12,3 El (EC) ,5 12,4 Energi (EN) ,8 12,0 Estetiska (ES) ,5 14,8 Fordon (FP) ,3 11,5 Handels- och adm. (HP) ,8 12,7 Hantverk (HV) ,7 14,1 Hotell- och restaurang (HR) ,0 12,8 Industri (IP) ,3 11,9 Livsmedel (LP) ,9 12,6 Medie (MP) ,4 13,9 6

7 Naturbruk (NP) ,1 13,3 Naturvetenskap (NV) ,3 16,1 Omvårdnad (OP) ,0 13,1 Samhällsvetenskap (SP) ,1 14,7 Teknik (TE) ,1 13,8 Specialutformat progr. (SM) ,9 14,3 Alla nationella program ,5 14,0 Källa: Skolverket, Beskrivande data 2005 Slutbetygen skiljer sig inte så mycket som man kan tro. Det genomsnittliga betygspoängen för fordons är lägst på 11,5 medan det är högst på naturvetenskapliga programmet, 16,1. Problemet här är att gymnasieskolan endast producerar drygt personer med NV-utbildning varje år. Detta ska då jämföras med att närmare av högskolans nybörjarplatser kräver NVbehörighet1 (dvs. utbildningar inom naturvetenskap, teknik, medicin, farmaci och odontologi). Så även om alla naturvetare från gymnasieskolan skulle söka sig till naturvetarutbildningar inom högskolan så skulle de inte ens täcka upp hälften av högskolans utlysta platser. Kapitel 2 hur väljer ungdomar? Denna del utgör en mer kvalitativ målgruppsanalys. Social samt etnisk bakgrund påverkar motiven till att studera vidare och det är viktigt att ha en bild av vilka som motiveras av vad. En hel del forskning har gjorts på området och detta är ett försök att sammanställa vissa övergripande linjer. Avsnittet utgör en inblick i forskningen snarare än en sammanställning och är långt ifrån komplett. Inledning Ungdomars val är inte så olika de vuxnas som man ofta tror, ett antal undersökningar har visat att de flesta unga har sina föräldrar som förebilder och vill ha ett fast jobb (Skolverkets rapport 04:852 s. 58). Vid val till gymnasiet visade det sig att elevernas viktigaste motiv för att söka en särskilt utbildning var dess kvalité, innehåll samt värde för kommande arbete och studier (Skolverkets rapport 04:852 s. 62) genomförde Britta Jonsson en enkätundersökning av 20-åringar gällande vad de ansåg var viktigt i livet och hon delade in deras svar i tre grupper av livsprojekt. (1) Socialt orienterade projekt, att stå familjen nära etcetera, (2) Traditionella livsprojekt, att tjäna mycket pengar etcetera och (3) Individualiserade livsprojekt, att bli respekterad etcetera. Majoriteten av svenska 20- åringar väljer olika individualiserade livsprojekt medan man i länder med mindre välfärd tenderar att välja sociala och traditionella livsprojekt. (Skolverkets rapport 04:852 s. 65) Man kan också konstatera att de som tänkt sig arbetaryrken värderar traditionella livsprojekt, de som tänkt sig tjänstemannayrken värderar socialt orienterade projekt och de som tänker sig egenarbete av olika slag prioriterar individualiserade livsprojekt. Studien visar också att ungdomar med mindre social trygghet i ryggen spelar säkrare och tvekar att ta projektjobb och liknande. (Skolverkets rapport 04:852 s. 66) 7

8 Social bakgrund Val av studieinriktning och utbildningsnivå skiljer sig mellan ungdomar som vuxit upp med olika socionomiska förhållanden. Elever från högre socialgrupper väljer i högre utsträckning teoretiska alternativ trots lika betyg med andra elever. (Skolverkets rapport 04:852 s ) Allan Svensson vid Göteborgsuniversitet skrev 2002 en rapport (IPD rapport nr. 2002:10) om den sociala snedrekryteringen och när den uppstår. Han bygger sin undersökning på uppgifter från ett UGUprojekt (Utvärdering Genom Uppföljning) där man följer elever födda 1982 från klass tre till 25 års åldern. Projektet använder olika former av begåvningstester, intervjuer och betygsuppföljning för att se vilka studenter som väljer att läsa vidare och varför. Det man konstaterar är att även om man bortser från studiebegåvning så väljer elever från högre socialgrupper i betydligt högre utsträckning (16% oftare) att läsa vidare än elever från lägre social grupper. Skillnader i utbildningsnivå på grundval av kön finns knappt idag även om man väljer olika inriktning beroende på kön (SOU 1997:137). Utländsk bakgrund Elever med utländsk bakgrund har generellt ett lägre medelbetyg är svenska ungdomar, detta beror dock i mångt och mycket på att socialbakgrund spelar en så stor roll och gruppen utländska studenter utgör en mycket heterogen målgrupp. Exempelvis kan påpekas att av de elever som läste på det individuella programmet 2002 hade 37% utländsk bakgrund vilket kan jämföras med 15% på samtliga program. Flickor med utländsk bakgrund hade också högre betyg än svenska pojkar. Kapitel 3 våra studenter Denna del innehåller en sammanställning av vilka våra studenter är utifrån faktorer som utländsk bakgrund, socialbakgrund samt vilka gymnasieprogram de läst. Informationen finns på lite olika nivåer, lärosätesnivå, institutionsnivå samt programnivå. Ytterligare statistik är beställt från SCB och kommer att föras in i rapporten så snart som möjligt. Vilka studerar på universitet och högskola i Sverige? gällande grundutbildningen, 2005 Riket Linköping Lunds Malmö Stockholm Umeå Uppsala Arbetarbakgrund Utländsk bakgrund Högutbildade föräldrar Registrerade män Icke-traditionella studenter Jämförelsetal, grundutbildningen, 2005 Riket Linköping Lunds Malmö Stockholm Umeå Uppsala Arbetarbakgrund 0,71 0,6 0,49 0,78 0,65 0,74 0,58 Utländsk bakgrund 0,95 0,89 0,84 1,01 0,93 0,81 1,03 Föräldrar med högre 1,48 1,71 1,88 1,15 1,49 1,53 1,72 8

9 utbildning Generell information, grundutbildningen, 2005 Riket Linköping Lunds Malmö Stockholm Umeå Uppsala Antal helårsstudenter Nybörjare vid lärosätet Antal helårsprestationer Prestationsgrad (%) Antal avlagda examina Examenslängd (antal år) 3,7 3,9 4 3,3 3,7 3,6 4,1 Inresande studenter Utresande studenter Källa: Högskoleverket Vilka studerar vid Umeå universitet? Generellt En sak som är oerhört intressant att titta på i statistiken ovan är jämförelsetalen som tar hänsyn till hur universitetens upptagningsområde ser ut. Om vi exempelvis tittar på arbetarbakgrunden hos studenterna vid Umeå universitet kan vi konstatera att trots att vi har fler studenter med arbetarbakgrund än de andra universiteten (27%) och ligger över riksgenomsnittet (24%) så får vi inte ett särskilt bra jämförelsetal. Om den sociala bakgrunden inte spelat någon roll och alla individer börjat studera vidare i samma utsträckning i olika samhällsklasser så skulle 30% fler (än idag) med arbetarbakgrund läsa vidare här i Umeå. Om man ser på jämförelsetalet gällande utländsk bakgrund så ser det annorlunda ut. Umeå universitet har ett lägre antal studenter med utländsk bakgrund (8%) än de andra universiteten där snittet ligger på 16%. Om man ser på jämförelsetalen kan man dock konstatera att vi inte är 50% sämre utan i relation till vårt upptagningsområde så är det ungefär 20% fler (än idag) med utländsk bakgrund som borde läsa vidare för att återge hur det ser ut i befolkningen. Alla de stora universiteten har dock betydligt bättre jämförelsetal än Umeå universitet och i landet så återspeglar studenter med utländsk bakgrund till 95% befolkningen i det upptagningsområdet. Kort sagt så är vi inte särskilt bra på att attrahera studenter från arbetarbakgrund och vi är oerhört dåliga på att attrahera studenter med utländsk bakgrund. Detta är om man tar ställning till vårt upptagningsområde. Från vilka gymnasieprogram kommer studenterna? Vilka gymnasieprogram våra studenter kommer från är intressant eftersom att studenter med arbetarbakgrund i högre utsträckning än andra läser på praktiska program. Antal registrerade studenter vid UmU under 2006 Om samma student har flera gymnasieutbildningar kan han/hon återkomma i statistiken. GYMNASIEUTBILDNING Totalt % GYMNASIEUTBILDNING Totalt % BARN- O FRITIDSPROGRAMMET 776 1,82% LIVSMEDELSTEKNISK LINJE 126 0,30% BYGGPROGRAMMET 129 0,30% MEDIEPROGRAMMET 645 1,51% EKONOMISK LINJE 930 2,18% MUSIKLINJE 52 0,12% ELPROGRAMMET 535 1,26% NATURBRUKSPROGRAMMET 302 0,71% 9

10 ENERGIPROGRAMMET 30 0,07% NATURVETENSKAPLIG LINJE ,53% ESTETISKA PROGRAMMET 995 2,34% OMVÅRDNADSPROGRAMMET 522 1,23% FACKSKOLA 33 0,08% PROCESSTEKNISK LINJE 17 0,04% FOLKHÖGSKOLA ,37% REALLINJEN 48 0,11% FORDONSPROGRAMMET 102 0,24% REKLAM OCH DEKORATION 16 0,04% FRISKOLEPROGRAM 271 0,64% RESTAURANGLINJE 23 0,05% SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FRISÖR 48 0,11% LINJE ,33% GYMNASIEUTBILDNING/MOTSV 26 0,06% SAMLAT BETYGSDOKUMENT 301 0,71% HANDELS- O ADMINISTRATIONSPROGRAMMET 324 0,76% SOCIAL LINJE ,46% HANTVERKSPROGRAMMET 66 0,15% SPECIALUTFORMAT PROGRAM ,26% HOTELL- OCH RESTAURANG 388 0,91% STUDENTEXAMEN 106 0,25% HUMANISTISK LINJE 523 1,23% TANDSKÖTERSKEUTBILDNING 38 0,09% INDUSTRIPROGRAMMET 76 0,18% TEKNISK LINJE ,01% INTERNATIONELL BACCALAUREAT 171 0,40% UNDERSKÖTARE 11 0,03% JORDBRUKSLINJE 43 0,10% UTLÄNDSK GYMNASIEUTBILDNING ,37% KOMVUX ,96% VUXENUTBILDNING 7 0,02% KONSUMTIONSLINJE 349 0,82% VÅRDLINJEN 872 2,05% KONTORSLINJE 381 0,89% ÖVRIGT 395 0,93% Totalt Källa: Ladok 30/ Samiska studenter Hur många samiska studenter som finns vid Umeå universitet är ingen lätt fråga att besvara. Mig veterligen finns ingen egentlig statistik där man kartlagt antal samiska studenter, vem som räknas som same är inte heller uppenbart. Åsa Nordin vid centrum för samisk forskning (CESAM) skrev 2004 en skrift med titeln Samiska studenters inställning till högre utbildning vid Umeå universitet. För att hitta informanter så kontaktade hon personer som antogs ha god kännedom om vilka samiska studenter som fanns och fick fram namn på drygt 60 studenter som var samer eller behandlade samisk tematik under sin utbildning. En enkät skickades ut till 50 personer och 26 svarade, av dem ansåg sig 23 vara samer. Vid val till sametinget 2006 var 7179 samer registrerade för att rösta (SCB). Arbetarbakgrund på programnivå, 2004/2005 Högskolan hade totalt 23% med arbetarbakgrund läsåret 2004/2005. Ovanstående siffror mäter året 2005 och då är siffran 27%. Vad detta beror på är svårt att besvara. Studier mot yrkesexamen Arbetarbakgrund Övrig bakgrund Arbetarbakgrund andel Studier mot yrkesexamen - totalt ,25 Humaniora och teologi ,17 Teologie kandidatexamen ,17 Juridik och samhällsvetenskap ,27 Juris kandidatexamen ,20 Psykologexamen ,17 Socionomexamen ,33 10

11 Undervisning ,31 Lärarexamen ,30 Specialpedagogexamen ,18 Studie- och yrkesvägledarexamen ,43 Naturvetenskap ,35 Receptarieexamen ,35 Teknik ,21 Civilingenjörsexamen ,17 Högskoleingenjörsexamen ,30 Medicin och odontologi ,10 Läkarexamen ,09 Psykoterapeutexamen 0 0 Tandläkarexamen ,17 Vård och omsorg ,30 Arbetsterapeutexamen ,34 Barnmorskeexamen ,41 Biomedicinsk analytikerexamen ,29 Dietistexamen ,29 Logopedexamen ,28 Sjukgymnastexamen ,23 Sjuksköterskeexamen ,31 Specialistsjuksköterskeexamen ,29 Tandhygienistexamen ,47 Tandteknikerexamen ,33 Konstnärligt område ,19 Konstnärlig högskoleexamen ,19 Övrigt område ,31 Yrkeshögskoleexamen ,31 Studier mot generell examen Arbetarbakgrund Övrig bakgrund Arbetarbakgrund andel Program - totalt ,21 Humaniora och teologi ,20 Juridik och samhällsvetenskap ,21 Naturvetenskap ,21 Teknik.. 6 Medicin och odontologi ,30 Vård och omsorg ,20 Konstnärligt område ,17 Övrigt område ,16 Kurser ,21 Humaniora och teologi ,21 Juridik och samhällsvetenskap ,21 Naturvetenskap ,18 Teknik ,26 Medicin och odontologi ,20 Vård och omsorg ,20 11

12 Konstnärligt område ,14 Övrigt område ,23 Utländskbakgrund på ämnesområdets nivå, 2004/2005 Denna information är beställd från SCB och kommer att uppdateras inom kort. 12

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet

STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet 1 Inledning...3 Uppdraget...3 Intersektionalitet...3 Umeå universitet i ett nationellt perspektiv...3 Arbetarbakgrund vid Umeå universitet...6

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 UF 19 SM 0601 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2004/05 I korta drag Andelen nybörjare

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Högre utbildning Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Åh, jag ville att hela dagarna skulle vara en enda lång historielektion. Roland, 65 år Spanska? Usch Ted, 12 år Matematik! Här fanns ett facit

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 UF 46 SM 1201 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

900 000 i utbildningar ovanför grundskolenivån

900 000 i utbildningar ovanför grundskolenivån Utbildningssystemet Den starka uppgången av antalet studerande som ägde rum under 1990- talet fram till 1998 har stannat av. Antalet studerande i komvux är numera tillbaka på samma nivå som före kunskapslyftets

Läs mer

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10

Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10 UF 20 SM 1103 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10 Higher education Throughput and result at first and second cycle studies up to 2009/10

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Statistiska

Läs mer

Antal elever som ingår: N = 331

Antal elever som ingår: N = 331 Diagram A: Kursbetyg för barn- och fritidsprogrammet (BF) Elever som avslutat sina gymnasiestudier i årskurs 3 läsåret 26/7 med 1 5 2 249 godkända kurs ( 2 - < 3 års gymnasiestudier). Redovisning av elever

Läs mer

I korta drag Stor variation i examensfrekvens på yrkesexamensprogram

I korta drag Stor variation i examensfrekvens på yrkesexamensprogram UF 20 SM 1303 Universitet och högskolor Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2011/12 Higher Education. Throughput and result at first and second cycle studies up to

Läs mer

Övergången från gymnasieskolan till högskolan

Övergången från gymnasieskolan till högskolan STATISTISK ANALYS Anders Wiberg Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 39 anders.wiberg@hsv.se 2007/10 Övergången från gymnasieskolan till högskolan I regleringsbrevet för 2007 har regeringen

Läs mer

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11 UF 20 SM 1202 Universitet och högskolor Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11 Higher education. Students and graduated students at first and second cycle studies 2010/11 I korta

Läs mer

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken Universitetskanslersämbetet och SCB 82 UF 19 SM 1401 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Statistiken om högskolestuderande med utländsk bakgrund omfattar det totala antalet studenter på grundnivå,

Läs mer

Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan

Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan 1 er gällande för kursplaner i gymnasieskolan Dessa områdesbehörigheter och meritkurser gäller från antagningen till högskolan hösten 2010. Meritkurserna/Områdeskurserna kan ge maximalt 1,0 meritpoäng.

Läs mer

Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan

Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan 1 er gällande för kursplaner i gymnasieskolan Dessa områdesbehörigheter och meritkurser gäller från antagningen till högskolan hösten 2010. Meritkurserna/Områdeskurserna kan ge maximalt 1,0 meritpoäng

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Intagningsstatistik 2009

Intagningsstatistik 2009 Antal platser vid slutintagning Intagna elever 26/6 31/8 Intagningsstatistik 2009 Jenningsskolan, Robertsfors ES-MK 0 Estetiska programmet, Musik Starade inte HR-LRE 12 6 6 Hotell och restaurangprogammet,

Läs mer

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program.

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program. ENHET SOS84 Skolan erbjuder Fem studieförberedande, teoretiska program. Ekonomiska programmet, med inriktning ekonomi. Fördjupning entreprenörsskap och internationell ekonomi Programmet på skolan samarbetar

Läs mer

Gymnasieutbildning i Gävleborgs län Antal elever/program 2010/2011

Gymnasieutbildning i Gävleborgs län Antal elever/program 2010/2011 Gymnasieutbildning i Gävleborgs län Antal elever/program 2010/2011 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors GÄSTRIKLAND GÄVLE Borgarskolan Fordonsprogrammet

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Bilaga 1. Avdelning A

Bilaga 1. Avdelning A Avdelning A Bilaga 1 Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 2001 Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 UF 20 SM 1401 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 I korta drag

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Universitets- och högskolerådets författningssamling

Universitets- och högskolerådets författningssamling Universitets- och högskolerådets författningssamling ISSN 2001-5917 Universitets- och högskolerådets föreskrifter och allmänna råd om översättning till engelska av svenska examina; UHRFS 2013:6 Utkom från

Läs mer

Områdesbehörighet 1. Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi. Yrkesexamina: Juristexamen Lärarexamen

Områdesbehörighet 1. Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi. Yrkesexamina: Juristexamen Lärarexamen Områdesbehörighet 1 Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi Historia A Samhällskunskap A Juristexamen Lärarexamen steg 5 (alt. steg 2 i annat språk) 0,5 Matematik B 0.5 Matematik C 0,5 Etik och livsfrågor

Läs mer

Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan

Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan Bortfallsanalys Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan Förord Bortfallsanalys Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

Social bakgrund och genomströmning i högskolan

Social bakgrund och genomströmning i högskolan , Rapport 2013:4 Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram

Läs mer

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 1. För antagning till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet

Läs mer

TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan

TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING Etablering på tre år efter gymnasieskolan TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING Etablering på tre år efter gymnasieskolan Statistiska centralbyrån 2015 Report 2015:1 Establishment

Läs mer

2014-12-10 Områdesbehörigheter och meritpoäng till högskolan, GY11 Gäller fr.o.m. höstterminen 2013

2014-12-10 Områdesbehörigheter och meritpoäng till högskolan, GY11 Gäller fr.o.m. höstterminen 2013 2014-12-10 Områdesbehörigheter och meritpoäng till högskolan, GY11 Gäller fr.o.m. höstterminen 2013 Utbildningar inom Humaniora/Juridik/Teologi Arkitektur/Naturresurser Beteendevetenskap/Ekonomi/Samhällsvetenskap

Läs mer

Områdesbehörighet 1. Humaniora/Juridik/Teologi. Kurser för särskild behörighet: Yrkesexamina: Meritkurser: Områdeskurser: Historia A Samhällskunskap A

Områdesbehörighet 1. Humaniora/Juridik/Teologi. Kurser för särskild behörighet: Yrkesexamina: Meritkurser: Områdeskurser: Historia A Samhällskunskap A Områdesbehörighet 1 Humaniora/Juridik/Teologi Historia A Samhällskunskap A Juristexamen 0,5 Engelska B 0,5 Matematik B 0.5 Matematik C 0,5 Etik och livsfrågor 0,5 Filosofi A 0,25 Historia B 0,5 Historia

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14 UF 20 SM 1501 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14 I korta drag

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13 UF 19 SM 1401 Universitet och högskolor Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13 Swedish and foreign background among students and doctoral students in higher education 2012/13

Läs mer

NÄTUPPLAGA. Protokoll 2013-02-07. Jämtlands Gymnasieförbund! 831 82 Östersund Telefon: 063-14 02 00 (växel) info@jgy.se

NÄTUPPLAGA. Protokoll 2013-02-07. Jämtlands Gymnasieförbund! 831 82 Östersund Telefon: 063-14 02 00 (växel) info@jgy.se NÄTUPPLAGA Protokoll PROTOKOLL 2 Plats och tid Torsdag den 7 februari 2013, kl. 8.30 12.00 Jämtkrogen, Bräcke Paragrafer 1 37 Beslutande Enligt tjänstgöringslista Övriga deltagare Mikael Cederberg, förbundschef

Läs mer

Hur ska rekryteringen till högskolans mest eftersökta utbildningar breddas?

Hur ska rekryteringen till högskolans mest eftersökta utbildningar breddas? Pedagogisk Forskning i Sverige 2006 årg 11 nr 2 s 116 133 issn 1401-6788 Hur ska rekryteringen till högskolans mest eftersökta utbildningar breddas? ALLAN SVENSSON Institutionen för pedagogik och didaktik,

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Östra skolområdet Vilka bitar är viktiga inför årskurs 9? 1 Studie och yrkes vägledning, SYV Vägen

Läs mer

Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 2012

Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 2012 BILAGA 211-6-2 Dnr: 211/67 Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 212 Länsprislistan för de priser KSL fastställt för år 212 framgår av sidan 2 och 3. Priserna för de program, som Skolverket eller

Läs mer

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013 Bäckadalsgymnasiets elevresultat 29--213 Den som snabbt vill skapa sig en bild av Bäckadalsgymnasiets elevresultat hittar nedan uppgifter angående skolans resultat över tid. Resultaten presenteras genomgående

Läs mer

Högskoleverkets författningssamling

Högskoleverkets författningssamling Högskoleverkets författningssamling ISSN 1401-3509 Innehållsförteckning Utkom från trycket den 28 december 2007 hsvfs 2007 Nr 8 9 Författningar, allmänna råd 8 Högskoleverkets föreskrifter om områdesbehörigheter

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Förutsättningar i schemafilen

Förutsättningar i schemafilen Nova Software Rapport 2004 innehåller funktioner för att mycket snabbt skapa studieplaner för gymnasieelever. Elevernas studieplaner blir klara till över 90% med mycket få inmatningar. Detta är möjligt

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Arbetslöshet

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA FALKENBERGS GYMNASIESKOLA SITUATIONSPLAN ÖPPET HUS Alla program håller programpresentation Kl 10.00, 11.00, 12.00 Cafeterian håller öppet 09.30-13.00 Förbindelsegången hus 1-3 o Programbord o Elevhälsan

Läs mer

För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 2001

För kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 2001 Tabell för områdeser sid 1 (av 7) HUMANIORA JURIDIK TEOLOGI ARKITEKTUR NATURRESURSER BETEENDE- VETENSKAP EKONOMI SAMHÄLLS- VETENSKAP A1 A2 A3 A4 Historia 1b Historia 1a1 Moderna språk aktuellt språk 3

Läs mer

Områdesbehörighet A1 Humaniora/Juridik/Teologi. Områdesbehörighet A2 Humaniora/Juridik/Teologi. Yrkesexamina: Juristexamen

Områdesbehörighet A1 Humaniora/Juridik/Teologi. Områdesbehörighet A2 Humaniora/Juridik/Teologi. Yrkesexamina: Juristexamen 1 Områdesbehörighet A1 Humaniora/Juridik/Teologi Historia 1b eller 1a1 + 1a2 Matematik 2 0,5 mp Matematik4 0,5 mp Juristexamen Områdesbehörighet A2 Humaniora/Juridik/Teologi Moderna språk aktuellt språk

Läs mer

Sammanställning över elever och barn inskrivna i skola och förskola. Läsåret 2012/2013

Sammanställning över elever och barn inskrivna i skola och förskola. Läsåret 2012/2013 Danielle Marklund Åström Sammanställning över elever och barn inskrivna i skola och förskola Läsåret 2012/2013 Förskolan Inskrivna barn i förskolan < 3år >3 år Totalt Samtliga enheter inkl intraprenad

Läs mer

Utbud 2010/2011 Jämtlands Gymnasium!

Utbud 2010/2011 Jämtlands Gymnasium! BF BP BPHU BPMI EC EN ESBD ESDN ESMK ESTA ESTA-VA FP FPTP HP HR HV HVMD HVFL HVHK IP LINGONV LP MP NV NVNV-I OP SP SPEI SPSP-I Utbud 2010/2011 Jämtlands Gymnasium! www.jgy.se Östersunds kommun, 2380 Jämtlands

Läs mer

Rapport 2008:33 R. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige

Rapport 2008:33 R. Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Rapport 2008:33 R Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg Nya tillträdesregler Leif Strandberg Nya tillträdesregler - bakgrund Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29, feb 2004) Kunskap och kvalitet elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140,

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Områdesbehörighet A1 Humaniora/Juridik/Teologi. Områdesbehörighet A2 Humaniora/Juridik/Teologi. Områdesbehörighet A3 Arkitektur/Naturresurser

Områdesbehörighet A1 Humaniora/Juridik/Teologi. Områdesbehörighet A2 Humaniora/Juridik/Teologi. Områdesbehörighet A3 Arkitektur/Naturresurser 1 Områdesbehörighet A1 Humaniora/Juridik/Teologi Historia 1b eller 1a1 + 1a2 Juristexamen Områdesbehörighet A2 Humaniora/Juridik/Teologi Moderna språk aktuellt språk steg 3 Områdesbehörighet A3 Arkitektur/Naturresurser

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Antal grundskoleelever ht 2004 och ht 2005

Antal grundskoleelever ht 2004 och ht 2005 2005-11-17 Uppdrag UC beslutade den 14 oktober att uppdra åt Gymnasieintagningen att genomföra en simuleringskörning som bygger på tidigare års erfarenheter av elevernas val för att ge möjlighet att se

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Behörighets- och meritkurser

Behörighets- och meritkurser Behörighets- och meritkurser Utbildningar inom Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi 1, 2 Arkitektur/Naturresurser 3 Beteendevetenskap/Ekonomi/Samhällsvetenskap 4, 5 Samhällsvetenskap/Undervisning 6 Fysik//Teknik

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen

Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen EIO 2012 1 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 5 1 Inledning... 6 2 Anställda i EIO:s medlemsföretag... 6 3 Resultat

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11. Foreign background among students and doctoral students in higher education 2010/11

Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11. Foreign background among students and doctoral students in higher education 2010/11 UF 19 SM 1201 Universitet och högskolor Utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2010/11 Foreign background among students and doctoral students in higher education 2010/11 I korta drag Andelen

Läs mer

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Antal svar Antal enkäter som skickades ut till Ma/No-lärare 500 Antal svar 390 Antal ämnesansvariga av ovanstående 49 (12,5% av 390)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2011:186 Utkom från trycket den 15 mars

Läs mer

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 1 Bildningsnämnd 2008-08-21 Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Bengt Olsson (fp), telefon 013-20 69 37 eller 070-625

Läs mer

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14 STATISTISK ANALYS 1(6) Avdelning / löpunmmer 2015-02-03 / Nr 2 Analysavdelningen Handläggare Aija Sadurskis 08-563 086 03 aija.sadurskis@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

För vem är Umeå universitet anpassat? En uppsatsantologi inom projekt Breddad rekrytering

För vem är Umeå universitet anpassat? En uppsatsantologi inom projekt Breddad rekrytering För vem är Umeå universitet anpassat? En uppsatsantologi inom projekt Breddad rekrytering Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00, Fax 090-786 99 95 Hemsida: www.umu.se För vem är Umeå universitet

Läs mer

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Gymnasieskolan 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav De 6 högskoleförberedande nationella programmen EK - Ekonomi - Juridik - Ekonomi SA - Samhällsvetenskap - Beteendevetenskap

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Kan gymnasieskolan förse högskolan med studenter?

Kan gymnasieskolan förse högskolan med studenter? Omvärldsanalys för högskolan Arbetsrapport nr 5 www.hsv.se/verksamhet/ utredningar/ omvarldsrapporter.html Kan gymnasieskolan förse högskolan med studenter? Av Eivor Johansson och Leif Strandberg 1 2 Kan

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer