FINAVIA STÖDER FINLAND PÅ ETT ANSVARSFULLT SÄTT

Transkript

1 MILJÖRAPPORT 2010

2 FINAVIA STÖDER FINLAND PÅ ETT ANSVARSFULLT SÄTT Trafiksystemet hör till samhällets grundstrukturer. Trafiksystemet i Finland består av de olika trafikformernas infrastruktur, trafiktjänsteutbud och trafikering. Finavia ansvarar för lufttrafikstrukturen och -tjänsterna, och i ett land som Finland med sitt perifera geografiska läge är dessa speciellt viktiga. Finavias affärsverksamhet är redan i sig en fråga om samhällsansvar, eftersom flygtrafiken gör Finland närvarande och tillgängligt på världskartan och stöder den samhällsekonomiska konkurrenskraften. Finavia upprätthåller de flygtrafikstrukturer som behövs genom sin internfinansiering. Därigenom betonas ansvaret i vår långsiktiga ekonomiska verksamhet. Finland har ett av världens tätaste flygplatsnätverk i relation till invånarantalet. Tack vare nätverket har alla finländare en relativt kort väg till den närmaste flygplatsen och således oftast bara en timmes väg till Helsingfors-Vanda flygplats, som förenar alla delar av Finland med världen. Underhållet av flygplatsnätverket ingår i vårt sociala ansvar och stöder finländarnas jämlika möjlighet att röra på sig. Inom flygtrafikbranschen ligger ansvaret för miljön på producenterna av flygplats- och flygtrafiktjänster, som Finavia samt flygbolagen och de övriga företag som ger dessa service. Miljökraven i samhället riktar sig allra tydligast till flygplatsens upprätthållare och innebär rent konkret ett antal miljötillstånd med en mängd olika villkor. Finavia ansvarar inte enbart för miljökonsekvenserna av den egna verksamheten utan också delvis för miljökonsekvenserna av flygbolagens verksamhet. Denna miljörapport innehåller miljönyckeltalen för alla Finavias flygplatser. Det internationella ramverket Global Reporting Initiative (GRI) tillämpas i allt större omfattning i rapporteringen av samhällsansvaret, och ramverket kommer att kompletteras med bestämmelser som gäller flygplatssektorn. Vi kommer att börja tillämpa dessa de kommande åren och övergår stegvis till översikter som följer GRI-ramverket. Vanda den 17 februari 2011 Samuli Haapasalo, verkställande direktör Mikko Viinikainen, miljödirektör INNEHÅLLSFÖRTECKNING Finavia stöder Finland på ett ansvarsfullt sätt 02 Miljökonsekvenser av flygplatserna 03 Finavias samhällsansvar i korthet 04 Finavias miljöarbete Förnuftig kollektivtrafik 10 Flygtrafiken inkluderas i EU:s utsläppshandel 11 Northport expert på avisning 12 Miljötillståndsprocessen för en flygplats tar många år 14 Nyckeltal för flygplatserna Helsingfors-Vandas miljöår Miljöorganisationen 27 Information om miljöfrågor inom luftfarten 27 2

3 MILJÖKONSEKVENSER AV FLYGPLATSERNA OCH FLYGTRAFIKEN HALKBEKÄMPNING PÅ BANORNA I halkbekämpningen på banorna används i första hand mekaniska metoder: borstning och plogning. Kemiska medel behövs för avlägsnande av rimfrost och is på banornas yta och för förebyggande halkbekämpning. De ämnen som används för närvarande är natriumacetat, kaliumacetat, natriumformiat och kaliumformiat i kornform och flytande form. Ämnena förbrukar syre när de kommer ut i sjöar och vattendrag, men de har en så liten skadlig effekt på miljön som möjligt. Finavia ansvarar för halkbekämpningen på banorna. AVISNING OCH FÖRHINDRANDE AV ISBILDNING PÅ FLYGPLANEN Snö och is måste avlägsnas från flygplanens ytor, och man måste också förhindra att ny is bildas för att säkerställa planens prestanda och manövrerbarhet. Propylenglykol som sprutas på flygplanens yta är inte klassificerat som ett farligt ämne, men förbrukar syre vid nedbrytningen och förorsakar luktolägenheter. Markspeditionsbolagen ansvarar för avisningen och förhindrandet av isbildning. FLYGVERKSAMHET Flygbolagens och försvarsmaktens luftfartyg samt de privata luftfartygen orsakar buller och avgasutsläpp. Flygplansbullret hanteras genom planering av användningen av banorna, internationella bullerbestämmelser, utveckling av motortekniken och planering av markanvändningen. På flygplatserna orsakas utsläppen i luften av flera olika aktörer genom deras funktioner: Finavia, flygbolagen, markspeditionsbolagen och övriga företag som har verksamhet på flygplatsområdena samt försvarsmakten. Finavia ansvarar för sina egna funktioner och utsläpp och har i egenskap av ledningsenhet för en flygplats delansvar för miljökonsekvenserna av de funktioner som bedrivs på flygplatsen. Flygplatsens infrastruktur och landtrafik 1. Vägförbindelse till flygplatsen 2. Parkering och kollektivtrafik på land 3. Passagerarterminal 4. Flygledartorn (flygtrafiktjänsten) 5. Flygplatsens kontorsbyggnad 6. Hall för flygplatsens underhållsmaskiner 7. Hangar 8. Startbana och taxibanor Förhindrande av isbildning på flygplanen samt avrinningsvatten 9. Avisning och förhindrande av isbildning på flygplanen 10. Cisterner för frostskydds- och avisningsmedel (glykol) 11. Uppställningsplatta och ledning av vatten från denna Halkbekämpning på banorna samt avrinningsvatten 12. Underhållsmaskiner och halkbekämpning 13. Cisterner för halkbekämpningsmedel (formiater, acetater) Hantering av flygplansbränsle 14. Tankning av flygplan 15. Lagring av flygplans bränsle Underhållsmaskiner och kommunalteknik 16. Hantering av bränsle för underhållsmaskinerna 17. Kommunalt avfall 18. Problemavfall 19. Kommunalteknik i lokalerna (vatten och uppvärmning) Flygplatsens drift 20. Serviceprovdrift av flygplan 21. Flygplanens start, landning och rullning 3

4 FINAVIAS SAMHÄLLSANSVAR I KORTHET Ett företags samhällsansvar innebär ansvar för de konsekvenser som företagsverksamheten har på det omgivande samhället, miljön och företagets intressegrupper. Termerna ansvarsfull företagsverksamhet och hållbar utveckling i företaget avser ofta samma sak. Delområdena i samhällsansvaret är ekonomiskt ansvar, miljöansvar och socialt ansvar. Företagens ansvarsfullhet anknyter till den globala nätverksekonomins utbredning. Varor och tjänster produceras i utvecklingsländer och genomgår långa underleveranskedjor. Informationen om produktionsförhållandena, arbetsförhållandena och miljökonsekvenserna är knapphändig. Ramverket Global Reporting Initiative (GRI) har utvecklats för rapporteringen av ansvaret. Finavia är verksamt enbart i Finland, men våra flygplatser, speciellt Helsingfors-Vanda, konkurrerar med de övriga flygplatserna i Nordeuropa. Finavia köper egentligen inga produkter eller tjänster från utvecklingsländerna. Därför måste vi behandla vår ansvarsfullhet ur ett annat perspektiv än industrin och handelsbranschen. 4

5 FINAVIA SOM ETT ANSVARSFULLT FÖRETAG Statsägda Finavia Abp upprätthåller det livsviktiga servicenätet för flygtrafiken i hela Finland och utvecklar detta med intäkterna från sin serviceverksamhet utan budgetfinansiering från staten. Vårt bolags ekonomiska ansvar är att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet så att vi kan upprätthålla flygplatserna och flygtrafiktjänsten med internationellt konkurrenskraftiga serviceavgifter och skapa en ytterst viktig konkurrensfaktor för Finland. Miljökonsekvenserna av Finavias flygplatser hanteras på så sätt att tjänster som motsvarar efterfrågan kan produceras på ett samhällsmässigt godtagbart sätt. Till vårt miljöansvar hör också att vi kontinuerligt strävar efter att minska konsekvenserna och att föra en dialog med aktörerna och intressegrupperna i flygplatsernas närområden. Till det sociala ansvaret hör att vi utvecklar medarbetarnas kompetens och arbetarskyddet. Finavias sociala ansvar inkluderar också upprätthållandet av flygplatser runt om i Finland, eftersom vi därigenom stöder näringarna och turismen samt människornas jämlika möjligheter att röra på sig oberoende av boendeort. UPPRÄTTHÅLLANDET AV FLYGPLATSERNA GRUNDAR SIG PÅ KOSTNADSEFFEKTIVITET Finavias omsättning uppgick till 318 miljoner euro och resultat till 36,4 miljoner euro år Skuldbeloppet ökade inte under året. Finavias investeringar uppgick till 55,3 miljoner euro. Flygplatsnätverket, som täcker hela Finland, kan upprätthållas tack vare de kommersiella intäkterna på Helsingfors-Vanda flygplats. Således fungerar nätverket ekonomiskt enligt EUlagstiftningen. MILJÖSKYDDET EN FÖRUTSÄTTNING FÖR VERKSAMHETEN Elva av Finavias flygplatser har fått ett miljötillståndsbeslut enligt den nuvarande lagstiftningen. Vid utgången av år 2010 pågick ett tillståndsprojekt gällande fem flygplatser. Energieffektiviteten i uppvärmningen av flygplatsnätverket förbättrades med närmare 7 procent. Den absoluta förbrukningen av värmeenergi ökade emellertid med 8 procent på grund av att nya byggnader togs i bruk samt den kalla vintern. Bullerområdet för flygtrafiken på Helsingfors-Vanda flygplats ökade i omfattning med 3 kvadratkilometer. Den biologiska syreförbrukningen i avrinningsvattnet från flygplatsen som leds ut i dikena i närheten var cirka 180 ton, medan den de senaste 10 åren har varit i genomsnitt 300 ton per vintersäsong. VÄLMÅENDE PERSONAL OCH REGIONAL JÄMLIKHET Rovaniemi flygplats. Flygtrafikförbindelserna är nödvändiga för näringslivet och turismen i Lappland. I slutet av år 2010 hade Finavia Abp anställda. Antalet minskade med 41 personer under året. Av Finaviamedarbetarna var 69 procent män och 31 procent kvinnor. Den stora andelen män beror på att många av uppgifterna i företaget traditionellt är mansdominerade. Antalet kvinnor i Finavias ledningsuppgifter har ökat avsevärt de senaste åren. Skillnaden mellan kvinnornas och männens löner är mindre än i företagen i genomsnitt. På våren inleddes ett projekt för främjande av arbetsförmågan och -hälsan hos underhållspersonalen på landskapsflygplatserna. Verkställande direktören höll strategimöten på alla flygplatser, och mötena främjade den öppna dialogen om utvecklingen av företaget och arbetet. Företagets effektivitet har förbättrats genom att man har koncentrerat arbetsskiftsplaneringen och utbildat personalens multikompetens. Tack vare att personalen har utbildats för olika uppgifter har man kunnat minska användningen av externa köptjänster och samtidigt trygga Finaviamedarbetarnas arbetsplatser. 5

6 FINAVIAS MILJÖARBETE 2010 Sugbilen samlar upp avrinningsvattnet från avisningen av flygplanen på uppställningsplattan. MILJÖTILLSTÅND FÖR FLYGPLATSERNA I LAPPLAND Hittills har elva av Finavias flygplatser fått ett miljötillståndsbeslut. År 2010 fick Ivalo och Kittilä flygplatser sina beslut. I slutet av verksamhetsåret var fem ansökningar under behandling vid regionförvaltningsverken. Tillståndsansökan för Rovaniemi flygplats kungjordes på vintern. Även om flygplatsen ligger i närheten av staden och Lapplands flygflottilj opererar på flygplatsen, gjordes endast två anmärkningar av medborgarna om ansökan. I tillståndsprövningen för Åbo flygplats väntar man på en Natura-utredning om det närliggande myrområdet. Arbetet, som hänför sig till planläggningen av området kring flygplatsen, utarbetas i samarbete med kommunerna. Helsingfors-Vanda flygplats tillståndsansökan har kompletterats med smärre utredningar. De övriga besluten som är under behandling gäller Kemi-Torneå och Enontekis. Finavia har lämnat ett förslag till den lokala NTM-centralen om att tillstånd för Kauhava, Vasa och Karleby-Jakobstad flygplatser skulle kunna sökas var sjätte månad med början i slutet av år

7 FINAVIA ÖVERKLAGADE TILLSTÅNDSVILLKOR År 2010 anhöll vi för första gången om ändringar i miljötillståndsvillkoren. Vasa förvaltningsdomstol ändrade ett villkor om den militära luftfartens användning av banorna som fanns i miljötillståndet för Uleåborgs flygplats till följd av besvär från privatpersoner. Finavia ansåg att en militär luftfart som följer de nya villkoren i praktiken är omöjlig dagtid, då den civila trafiken är livlig. Vi har överklagat till högsta förvaltningsdomstolen och krävt att tillståndsverkets villkor ska fortsätta att gälla. Tillståndsvillkoren för avrinningsvattnet på Tammerfors- Birkala flygplats kompletterades med ett beslut från Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland efter utredningar som Finavia hade låtit göra. Det tidigare tillståndsvillkoret gällande uppsamlingsgraden för propylenglykol skärptes. Uppsamlingsgraden kan inte höjas om inte vattnet med hög utspädningsgrad från uppställningsplattorna kan ledas till avloppsreningsverket för hantering. Det lokala reningsverket har emellertid tills vidare inte kapacitet att ta emot vattnet. Vi har överklagat beslutet till Vasa förvaltningsdomstol och kräver mer tid och att det tidigare beslutet fortsätter att gälla. KRÄVANDE BULLERUTREDNING I UTTIS Som tidigare år genomfördes en utredning av flygbullerområdets omfattning på Helsingfors-Vanda. I Kuopio utarbetade Finavia en bullerutredning i samarbete med Flygvapnet, enligt kraven i tillståndsbeslutet. På Uttis flygplats gjordes en motsvarande utredning med hjälp av Uttis jägarregemente. Utredningen av Uttis var tekniskt krävande, eftersom man för första gången tillämpade den amerikanska luftfartsmyndighetens bullerberäkningsprogram på en helikopterbas. Utredningar gällande den militära luftfarten görs i samarbete med försvarsmakten enligt ett samarbetsavtal. Planer för bullerhanteringen inom den civila trafiken i Kuopio och Uttis utarbetades i samarbete med flygledningen. Enligt tillståndet genomfördes en fyra veckor lång flygbullermätning i slutet av året i Uleåborg, och i Halli utarbetades en plan för bullerhantering och kontaktmottagning. MILJÖFRÅGORNA INGÅR I BYGGPROJEKTEN På Tammerfors-Birkala och Uleåborgs flygplatser bereddes utredningar enligt tillståndsbesluten om möjligheterna att hantera avrinningsvattnet. Nya vattenkontrollprogram utarbetades för Halli och Kuopio flygplatser. I Kuusamo kartlades miljöriskerna enligt tillsynsmyndigheternas krav. På Ivalo flygplats utreddes i vilken kondition flygplatsens brandövningsområde är till följd av utlåtanden om tillståndsansökan. På Helsingfors-Vanda, Kuopio, Uleåborgs och Tammerfors-Birkala flygplatser utreddes i samband med planeringen av byggprojekt om marken eventuell är förorenad. På Uleåborgs flygplats sanerades förorenad mark i samband med mark- och anläggningsarbetet för utbyggnadsdelen. Flera separata miljötillståndsansökningar för Helsingfors- Vanda flygplats område är under behandling. Finavia ansökte om tillstånd för fyra deponeringsområden för ren jord samt för utnyttjande av det gamla fyllnadsområdet i mark- och anläggningsarbetet för den nya uppställningsplattan. Dessutom ansökte vi om tillstånd för mellanlagring, krossning och återvinning av asfalt, betong och tegel på flygplatsområdet. 7

8 Snö som har plogats bort från startbanorna slungas upp till 60 meter bort från startbanan med hjälp av en effektiv snöslunga. PÅ HELSINGFORS-VANDA BYGGS ETT NYTT FJÄRRAVISNINGSOMRÅDE Finavia har fortsatt att utveckla hanteringen av avrinningsvattnet på Helsingfors-Vanda flygplats enligt den strategiska plan som utarbetades år Störst är belastningen av vattnet vid avisningen och frostskyddsbehandlingarna av flygplanen där man använder propylenglykolbaserade vätskor. Dessa behandlingar utförs av markspeditionsbolagen. Propylenglykol är ett biologiskt nedbrytbart ämne, som används bland annat som tillsatsämne i livsmedel. Det förbrukar syre i sjöar och vattendrag och ger tidvis upphov till en karakteristisk lukt. Avrinningsvattnet från områden där behandlingarna är tillåtna leds via avloppssystemet till avloppsreningsverket under behandlingarna. Genom en flygplatsbestämmelse har de behandlingar som görs på uppställningsplattan vid terminal 1 begränsats från och med hösten Man lyckades höja nyttjandegraden för det fjärravisningsområde som ligger i anslutning till startbana 3 efter att Finavia tog över koordineringen av avisningen från ett markspeditionsbolag på vårvintern I praktiken kan fjärravisningsområdet inte användas vid ostlig och nordlig vind då starterna görs i nordostlig riktning. Användningen varierar varje månad beroende på vindförhållandena till exempel i oktober kunde till och med hälften av alla behandlingar göras på området. År 2010 inleddes byggandet av ett andra fjärravisningsområde som ska användas vid nordlig och ostlig vind. Området tas delvis i bruk hösten 2011 och helt år Därefter kan den propylenglykol som blir kvar på avisningsområdena för flygplanen samlas upp effektivt som en högkoncentrerad lösning och transporteras för återvinning genom rötning. I kontrollen av vattendragen vintersäsongen var den biologiska syreförbrukningen den tredje minsta under de senaste tio vintersäsongerna trots att den glykolmängd som användes i behandlingen av flygplanen (3 300 m 3 ) var den största någonsin. KAMPANJER I LANDSKAPEN Under året genomfördes en kampanj på flera flygplatser i landskapen med information om flygtrafiken som en förnuftig trafikform. Flygtrafikens effektivitet grundar sig även i in- 8

9 plats samt för turistflygplatserna i Lappland (Kittilä, Ivalo, Enontekis, Kemi-Torneå, Kuusamo och Rovaniemi). Vårt energi- och klimatprogram, som koordineras av flygplatsaffärsverksamheten, är ett bra faktaunderlag för anslutningen till programmet. Uppgifterna om utsläppen verifierades senast för miljörapporten år 2004, men i fortsättningen görs verifieringen vartannat år. De obekräftade koldioxidutsläppen från Finavias egen verksamhet år 2010 uppgick till ton. FLYGPLANSRUTTERNA PÅ INTERNET Systemet för uppföljning av flygplanens rutter och buller, GEMS, som skaffades till Helsingfors-Vanda flygplats år 1996, behöver uppdateras. Cirka två miljoner euro har investerats i systemet under dess livscykel. Under år 2010 undersöktes olika system som används utomlands och vilka fördelar dessa ger, och anskaffningen av ett system bereddes. En helt förnyad apparatur kommer att installeras under år Med det nya systemet finns flygrutterna på Internet för alla som är intresserade. Också bullermätningsuppgifterna kommer att kopplas till samma tjänst. LONDON MODELL FÖR BULLERMINSKNING rikestrafiken på att den är snabb och säker. I kampanjen betonades att flygplatserna har en lätt infrastruktur jämfört med landtrafiken och att denna täcker hela landet. Dessutom poängterades att man på inrikesrutterna använder moderna flygplan som har lämplig storlek med tanke på resans längd och som har en hög energieffektivitet jämfört med personbilar. FINAVIA GÅR MED I KLIMATPROGRAM Flygplatsernas andel av koldioxidutsläppen från hela flygtrafiken uppgår till ett par procent. För att stödja arbetet med att minska utsläppen från flygplatserna har flygplatsernas intresseorganisation Airports Council International (ACI) skapat ackrediteringsprogrammet Airport Carbon Accreditation Scheme (ACAS) som ska minska flygplatsernas egna koldioxidutsläpp. Programmet förutsätter en övergripande utredning av flygplatsens egna koldioxidutsläpp och att utsläppen bevisligen minskas. Det finns fyra målnivåer i programmet: kartläggning, minskning, optimering och neutralisering. Finavia har beslutat att anhålla om ackreditering enligt nivån minskning i programmet för Helsingfors-Vanda flyg- Vintern 2008 inledde Finavias flygtrafikaffärsverksamhet ett samarbetsprojekt med tre flygbolag för att öka antalet inflygningar med kontinuerlig glidflygning, s.k. gröna inflygningar. Flygbolagen har informerat sina piloter om de positiva miljöeffekterna med den gröna inflygningstekniken. Dessa är att koldioxidutsläppen och bullret minskar i inflygningsskedet. Anvisningar om bullerhanteringen vid inflygningar har utarbetats för verksamheten mellan flygledningen och piloterna. Ett samarbetsavtal som används på flygplatsen Heathrow i London har använts som modell. Anvisningarna har ännu inte publicerats, eftersom prestanda och optimeringen av manövreringssystem för vissa luftfartygstyper fortfarande undersöks. I RIKTNING MOT UTSLÄPPSHANDELN Även om diskussionerna kring klimatet inte var lika livliga under detta verksamhetsår som år 2009, har de internationella förhandlingarna fortsatt. Internationella civila luftfartsorganisationen ICAO lanserade ett eget program vid klimatmötet i Mexiko. Målet för programmet är att förbättra miljöeffektiviteten med två procent varje år fram till år Mötet bekräftade ICAO:s ledande roll i hanteringen av utsläppen från flygtrafiken på global nivå, även om inga beslut ännu har fattats i fråga om det kommande systemets uppbyggnad. De bolag som trafikerar EU-länderna förebereder sig för närvarande för att flygtrafiken ska anslutas till EU:s utsläppshandelssystem i början av år Flygbolagen får sina avgiftsfria utsläppsrätter utifrån antalet flugna tonkilometer år Vid fördelningen av utsläppsrätterna blir man inom EU tvungen att fundera på hur man ska beakta det flygavbrott som var en följd av askkrisen våren 2010 och vilken effekt detta hade på de olika bolagens verksamhet. 9

10 FÖRNUFTIG KOLLEKTIVTRAFIKFORM Finavia spred information om flygtrafiken under temat förnuftig kollektivtrafikform på 13 flygplatser våren I temat betonades också flygtrafikens viktiga roll i trafiksystemet i Finland. Flygtrafiken är en viktig del av kollektivtrafikkedjan i Finland. Flygtrafiken förbinder de ekonomiska regionerna med varandra och Finland med världen. Det omfattande flygplatsnätverket i Finland tillgodoser olika resebehov. Nätverket möjliggör effektiva arbetsresor från olika delar av Finland till utlandet och smidiga fritidsresor inom Finland. Finlands luftrum är miljöeffektivt, eftersom behoven inom den civila och den militära luftfarten systematiskt anpassas till varandra. På de olika långa rutterna i inrikesflygtrafiken används energieffektiva flygplan som är anpassade till resornas längd. Bränsleförbrukningen för ett propellerplan (ATR) i inrikestrafiken är 2,5 3 l/100 km/person med ett fullt plan. På flygen till och från Lappland med jetplan (A320) är f örbrukningen som minst 3,7 l/100 km/person. Mer information: 10

11 FLYGTRAFIKEN INKLUDERAS I EU:S UTSLÄPPSHANDEL Flygtrafiken ansluts som en föregångare bland alla trafikformer till EU:s utsläppshandel år Utsläppshandeln kommer att gälla alla avgående och anländande flyg på flygplatserna inom EU. Utsläppshandelns syfte är att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt. Den ger flygbolagen möjlighet att handla med utsläppsrätter och att besluta hur och var de ska minska sina utsläpp. En utsläppsrättsenhet motsvarar ett ton koldioxidutsläpp. Den första utsläppshandelsperioden börjar den 1 januari 2012, och det totala antalet utsläppsrätter grundar sig på de genomsnittliga utsläppen åren År 2012 delas det antal utsläppsrätter ut som motsvarar 97 procent av detta genomsnittsvärde. För den andra utsläppshandelsperioden som börjar år 2013 minskas antalet utsläppsrätter till 95 procent av genomsnittsvärdet. Antalet utsläppsrätter per bolag fastställs utifrån de tonkilometer som bolaget uppger för år 2010 och som har verifierats. Av utsläppsrätterna delas 3 procent ut avgiftsfritt till nya aktörer, och 85 procent av de återstående utdelningsbara utsläppsrätterna delas ut utifrån trafiken år Resterande 15 procent av utsläppsrätterna auktioneras ut. Enligt uppskattningar kommer utsläppshandeln för flygtrafiken att minska koldioxidutsläppen med högst 183 miljoner ton före utgången av år Utsläppshandeln förväntas inverka på priserna på flygbiljetter med ett par procent. Mer information om hur utsläppen från flygtrafiken ska hanteras genom utsläppshandeln finns på Trafiksäkerhetsverket Trafi:s webbplats ( 11

12 NORTHPORT EXPERT PÅ AVISNING Snö, rimfrost, underkylt regn och is är bekanta fenomen för markspeditionsbolaget Northport. Avisningen är nödvändig med tanke på flygsäkerheten, och de negativa effekterna på miljön från avisningen har minskat tack vare nya metoder och samarbete mellan flygplatsaktörerna. Northport ansvarar för avisningen för moderbolaget Finnair och dessutom för cirka tjugo andra flygbolag på Helsingfors- Vanda flygplats. Från höst till vår står bolaget i avisningsberedskap 24 timmar om dygnet, på samma sätt som brandkåren har sin beredskap. För Finnair och de andra bolagen som opererar på Helsingfors-Vanda är det ytterst viktigt att de kan garantera sina kunder fungerande flygtrafikförbindelser även under de långa vintermånaderna, säger direktör Juha Fieandt på Northport. Eftersom Helsingfors-Vanda är ett viktigt flygtrafiknav, är avisningen en stor utmaning för oss, säger han. Avisning innebär i praktiken att snö och is avlägsnas från flygplanets yta och att ytan skyddas mot ny isbildning. Avisning (de-icing) och förhindrande av isbildning (anti-icing) är således två olika metoder. Avisningsbehandlingen är en ytterst viktig del av flygsäkerheten. Det får inte finnas några orenheter på planens yta, eftersom planens prestanda och manövrerbarhet har beräknats endast för rena plan, säger Fieandt. Behandlingen för förhindrande av isbildning ger flygplanen ett skydd som fungerar på startbanan. Flygplanen har egna system som förhindrar isbildning när planen är i luften. KRÅNGLIGT RECEPT Så sent som på 1950-talet användes sprit som avisningsmedel. Spriten avlägsnade isen, men förhindrade inte ny isbildning. I takt med att flygtrafiken och planen har utvecklats har också avisningsmedlen gått framåt. Receptet är krångligt, eftersom det behövs både avisning och frostskydd. Dessa faktorer ställer olika krav på medlen. Avisningsmedlet ska binda snön, men det får inte frysa. Vid starten ska det dessutom försvinna från vingarnas yta, säger den erfarne experten. Också de internationella standarderna ställer höga krav på medlen. Medlen får inte förändra flygplanens egenskaper eller aerodynamik. Medlen får inte heller skada miljön. Det grundläggande elementet i de medel som används i Finland är propylenglykol, som även används till exempel i makeup och hostmediciner. Den största skadeverkningen av propylenglykol i naturen är att ämnet förbrukar syre och ger upphov till en otrevlig lukt när det bryts ned. Med hänsyn till miljön är det därför viktigt att glykolen inte kommer ut i de kringliggande vattendragen. PÅ PILOTENS ANSVAR Det är piloten som ansvarar för bedömningen av huruvida avisning och frostskyddsbehandling behövs. Piloten kontrollerar planet och lämnar en begäran om den behandling som behövs till koordinatorn för uppställningsplattorna som i sin tur förmedlar uppdraget till markspeditionsbolaget. Innan glykollösningen appliceras med tryckluft avlägsnas all lös snö från planets yta genom borstning. Det går att minska glykolhalten i lösningen genom att använda en varm lösning och genom att reglera fryspunkten för lösningen utifrån temperaturen utomhus. Frostskyddsbehandlingen görs strax före starten. Piloten begär en behandling som ger skydd enligt väntetiden. Piloten kan också begära en ny behandling om väntetiden av någon orsak förlängs. Glykollösningens sammansättning och vattenhalt samt väderförhållandena inverkar på hur lång skyddstiden är. Piloten kan ta hjälp av en speciell skyddstidtabell vid fastställandet av skyddstiden. SÄKERHETSASPEKTEN Medlens egenskaper har förbättrats betydligt under årens lopp. Skyddstiderna har blivit längre, och medlen innehåller färre tillsatsämnen som är skadliga för miljön, säger Fieandt. Northport deltar i forskning kring och testning av nya avisnings- och frostskyddsmedel. Man har testat olika biologiska medel i stället för glykol, men dessa har inte fungerat tillräckligt bra med hänsyn till aerodynamiken. Flygsäkerheten är det allra viktigaste kriteriet även i fråga om avisningen, säger Fieandt. Lanseringen av ett nytt medel är alltid ett långvarigt och dyrt projekt. Därför måste verksamheten göras miljövänligare på andra sätt. FUNGERANDE SAMARBETE Northport och Finavia bedriver ett nära samarbete på Helsingfors-Vanda för att koordineringen av avisningen ska fungera så systematiskt som möjligt. Bolagen har tillsammans utvecklat verksamhetsmodeller i syfte att minimera de negativa effekterna på miljön. Enligt Juha Fieandt har samarbetet fungerat utmärkt. Vi har delat in Helsingfors-Vanda i olika avisningsområden enligt ett logiskt system. Övervakningsfunktionen för uppställningsplattorna på Finavia anvisar på vilka platser det är tillåtet att utföra behandlingarna. Samtidigt leder flygledningen planen till startplatserna. När denna process fungerar smidigt kan vi undvika förseningar, och planen kan lyfta omedelbart efter behandlingen. Då planen inte behöver behandlas på nytt minskar glykolförbrukningen och miljöbelastningen av denna. På Helsingfors-Vanda används dessutom ett fjärravisningsområde, där flera plan kan behandlas samtidigt. På ett 12

13 En snöklädd vinge bär inte. På den övre bilden visas en flygplansvinge före avisningen och frostskyddsbehandlingen och på den nedre samma vinge efter behandlingen. begränsat avisningsområde kan användningen av glykol variera något i fråga om typen av medel jämfört med avisningen på uppställningsplattorna. Eftersom området ligger nära startbanan kan planet normalt lyfta inom ett par minuter från frostskyddsbehandlingen. På området kan dessutom det glykolhaltiga avrinningsvattnet effektivt samlas upp. OPTIMERING OCH NY UTRUSTNING Man minskar de negativa effekterna på miljön också genom att utveckla utrustningen och ta i bruk nya avisningsmetoder. Northports nyaste avisningsfordon är utrustade med tekniska instrument, med vilka man kan fastställa den optimala blandningen av glykol och vatten beroende på temperaturen utomhus. Glykolförbrukningen minskar i och med att man kan ställa in glykolhalten på en mer exakt skala med en procents noggrannhet. Man har lyckats minska glykolförbrukningen också med hjälp av nya snöblåsare. Northport testade snöblåsare i avisningen för första gången vintern , och under verksamhetsåret var de redan i full drift. Blåsarna, som påminner om stora hårtorkar, fungerar bäst vid avlägsnande av lätt pudersnö. Markspeditionsbolaget testar också ett instrument som mäter nederbördens form och ger en prognos på medlets skyddstid. Instrumentet har utvecklats av Vaisala, och också här är syftet att optimera användningen av avisnings- och frostskyddsmedel. Olika avisningsmetoder har testats runt om i världen, bland annat infraröd strålning och het ånga, där snön smälts med hjälp av värme och tryckluft. Information från andra länder utnyttjas, och olika metoder som lämpar sig för vinterförhållandena i Finland testas kontinuerligt. FINAVIA SÖRJER FÖR ÅTERANVÄNDNING AV DAGVATTEN På Helsingfors-Vanda flygplats har man samlat upp den propylenglykol som används vid avisningen och frostskyddsbehandlingen av flygplanen i över tjugo års tid. I takt med att flygtrafiken ökar har man under åren kontinuerligt satsat på hanteringen av glykolhaltigt dagvatten och på att minska miljöbelastningen. Avisningen och frostskyddsbehandlingen av flygplanen görs på uppställningsplattorna, som är anslutna till ett avloppssystem. Det glykolhaltiga vattnet leds via avloppssystemet till Viksbacka avloppsreningsverk, där propylenglykolen används bland annat som kolkälla för mikroberna i den biologiska reningsprocessen. Propylenglykolen samlas också upp med sugbilar; Helsingfors-Vanda flygplats har sex sugbilar. Glykolvattnet samlas upp som en högkoncentrerad lösning med sugbilarna och transporteras till Viksbacka avloppsreningsverk för återanvändning inom energiproduktionen. På rötningsenheten bildas biogas av propylenglykolen, och av biogasen bildas med hjälp av en förbränningsmotor el- och värmeenergi som används vid avloppsreningsverket. En del av den propylenglykol som används under vintern blandas med snö på uppställningsplattorna. På flygplatsen finns det tre områden för dumpning av glykolhaltig snö. Områdena är asfalterade, och smältvattnet leds till avloppssystemet. Årligen leds cirka m 3 glykolhaltigt vatten till avloppssystemet på flygplatsen. Cirka m 3 högkoncentrerat glykolvatten transporteras årligen till rötenheten vid avloppsreningsverket. 13

14 MILJÖTILLSTÅNDSPROCESSEN FÖR EN FLYGPLATS TAR MÅNGA ÅR En flygplats beviljas inte miljötillstånd över en natt; att anhålla om tillståndet är en lång process som kräver mycket bakgrundsarbete, skrivelser och en öppen dialog med myndigheterna, kommunerna, medborgarna och de företag som opererar på flygplatsen. Miljötillståndet ger flygplatsen verksamhetsmöjligheter med stöd av lagen långt in i framtiden. Därför är det viktigt för hela flygplatsgemenskapen att få tillståndet, säger Finavias miljösakkunnig Kirsi Pitkäranta. Upprätthållandet av en flygplats är verksamhet som kräver miljötillstånd. Utarbetande av tillståndsansökningar och bemötanden samt ansökan om eventuella ändringar är en viktig del av arbetet på Finavias miljöenhet. ANSÖKAN UTARBETAS GENOM SAMARBETE I tillståndsansökan beskrivs flygplatsens verksamhet med hänsyn till skyddet av vattendrag och mark samt hanteringen av buller, utsläpp, avfall och kemikalier. Dessutom ska verksamheten utvärderas på lång sikt, till och med för 25 år framåt. I ansökan ingår långsiktiga prognoser för flygplatsen i fråga om bland annat hur flygbullret breder ut sig i takt med att flygtrafiken ökar samt uppskattningar av den mängd propylenglykol som används i halkbekämpningsmedlen och vid avisningen av flygplanen. Miljöenheten utarbetar tillståndsansökan i samarbete med koncernens experter och flygplatspersonalen, bland annat flygplatschefen, den miljöansvariga och flygledningen. Tillstånd för samarbetsflygplatserna söks i samarbete med försvarsmakten. Efter många utkast och kommenterade versioner skickas ansökan till det regionförvaltningsverk som beviljar miljötillstånd. Det tog två år att utarbeta Helsingfors-Vandas miljötillståndsansökan som lämnades in i slutet av år 2007, säger Pitkäranta som exempel på den omfattande tillståndsprocessen. ÖPPENHET OCH INFORMATION Efter att miljötillståndsansökan har lämnats in har myndigheter, kommuner, privatpersoner och operatörerna på flygplatsområdet möjlighet att ta del av och kommentera ansökan. Tillståndsansökan finns till påseende vid regionförvaltningsverket och de kommunala ämbetsverken i närområdet. Information om tillståndsansökan lämnas i de lokala dagstidningarna samt på Finavias och regionförvaltningsverkets webbplatser. Till exempel NTM-centralerna, de kommunala miljöoch planläggningsmyndigheterna, markägare, fiskeföreningar och enskilda medborgare ger utlåtanden och kommentarer. Kommentarerna kan gälla allt från oro för nattsömnen till ersättningsyrkanden gällande fiske eller rekreation. Störst intresse väckte Helsingfors-Vandas tillståndsansökan; regionförvaltningsverket tog emot 20 utlåtanden från myndigheterna och kommunerna och drygt 220 anmärkningar från medborgarna. Finavia sammanställde ett bemötande på alla dessa före utgången av år Vid samma tid presenterade Finavias miljöenhet verksamheten på Helsingfors-Vanda flygplats och tillståndsansökan för myndigheterna och kommunerna vid 15 olika informationsmöten. På dessa delade man ut information till beslutsfattarna om omfattningen av verksamheten på flygplatsen och om vilken betydelse flygplatsen har för det finländska samhället och näringslivet. Diskussionen kring Helsingfors-Vanda fortsatte vid ett möte för hörande av allmänheten som anordnades av miljötillståndsmyndigheten i början av år Också på detta möte fick alla fritt uttrycka sin åsikt om tillståndsansökan för flygplatsen. I juni 2009 sammanställde Finavia ett bemötande på de ytterligare anmärkningar som hade lämnats. Avrinningsvattnet från flygplatsområdet kontrolleras enligt ett kontrollprogram som har godkänts av tillsynsmyndigheten. 14

15 PROCESSEN FORTSÄTTER PÅ TAMMERFORS- BIRKALA Tammerfors-Birkala flygplats beviljades miljötillstånd år Tillståndet gäller Finavias och Satakunta flygflottiljs verksamhet på flygplatsen, och villkoren gäller bägge aktörerna med individuella specifikationer. Beslutet inkluderade villkor som är relativt stränga ur flygplatsens perspektiv. I dessa behandlades bland annat i vilken grad den vatten- och propylenglykollösning som används vid avisningen och frostskyddsbehandlingen av flygplanen kan samlas upp och i vilken omfattning vattnet på banorna belastar vattendragen, säger Kirsi Pitkäranta. Enligt miljötillståndet ska Finavia samla upp 50 procent av den propylenglykol som markspeditionsbolagen använder årligen. Uppsamlingen av glykolhaltigt vatten görs med en sugbil på Tammerfors-Birkala, och tack vare sugbilen kan man samla upp den mängd som krävs. Sugbilen togs i bruk redan år 2006, och den har minskat belastningen från det glykolhaltiga vattnet betydligt. Också i fråga om halkbekämpningsmedlen har man lyckats minska belastningen på vattendragen betydligt. Finavia lät enligt beslutet göra en utredning om behovet av och möjligheterna till att effektivisera uppsamlingen och hanteringen av halkbekämpningskemikalierna och det propylenglykolhaltiga vattnet. I februari 2010 lämnade Finavia utredningen till regionförvaltningsverket, som gav sitt beslut i frågan i november Regionförvaltningsverket skärpte den tidigare uppsamlingsgraden till 65 procent från och med Med sugbil har man kunnat samla upp cirka 50 procent av de propylenglykol som används årligen. För att kunna uppnå den nya kravnivån krävs att dagvattnet på uppställningsplattan leds till ett avloppsreningsverk. Problemet är att det kommunala avloppsreningsverket för närvarande inte har tillräcklig kapacitet för att ta emot dagvatten från uppställningsplattan. Vi har sökt ändring i ärendet i Vasa förvaltningsdomstol och kräver att det tidigare beslutet fortsätter att gälla i fråga om uppsamlingsgraden och att vi får mer tid för åtgärder. I väntan på ett nytt beslut följer vi nu det tidigare beslutet på Tammerfors-Birkala. Finavia strävar efter att effektivisera uppsamlingen av glykolhaltigt vatten med sugbil ytterligare. Dessutom kommer man att fästa speciell uppmärksamhet vid glykolförbrukningen och vid att minimera miljöbelastningen från glykol i de kommande avtalen mellan Finavia och de markspeditionsbolag som ansvarar för avisningen. Villkoren i tillstånden är ofta mycket stränga och förutsätter att Finavia gör investeringar. Beredningen av investeringarna tar sin tid, säger Pitkäranta. ANSVAR PÅ FLYGPLATSEN Flygplatsen har huvudansvaret för att verksamheten följer villkoren i tillståndet. Flygplatsen sörjer i praktiken för till exempel att stötskydd byggs kring bränslecisternerna. Miljöenheten å sin sida ansvarar för olika utredningar och mätningar, bland annat bullermätningar, med flygplatsens assistans. Flygplatsen rapporterar regelbundet om sin verksamhet till miljöenheten, som gör en sammanställning av alla miljöuppgifter som kommer från Finavias flygplatser. Vi rapporterar om miljöfrågorna på alla flygplatser till miljötillsynsmyndigheterna varje år. Vi lämnar uppgifter om flygtrafikvolymen, bränsleförbrukningen och energiförbrukningen samt om förbrukningen av halkbekämpningsmedel och propylenglykol. Utifrån dessa uppgifter skapas också Finavias miljörapport som publiceras varje år. ARBETET TAR INTE SLUT Miljötillståndsbesluten innehåller ofta villkor om att flygbullermätningar och modellberäkningar av bullerutbredningen ska göras. Slutresultaten av tillståndsprocesserna är viktiga för Finavia och för alla aktörer på flygplatsen. Flygplatserna måste ha ett miljötillstånd som möjliggör en tillväxt som följer efterfrågan på flygtrafik, säger Pitkäranta. Enligt Pitkäranta kommer miljökraven hela tiden att bli strängare och mer detaljerade. Utmaningen ligger i att säkerställa att man har kontroll över miljökonsekvenserna i alla situationer. Granskningarna av de redan beviljade miljötillstånden börjar år 2014 alltså sannolikt redan innan alla flygplatser har beviljats tillstånd. Arbetet tar alltså inte slut, på många år, säger Pitkäranta, som ansvarar för koordineringen av tillståndsprocesserna. Fram till utgången av år 2010 hade elva av Finavias flygplatser beviljats tillstånd enligt miljöskyddslagen, Fem ansökningar var under behandling. Under verksamhetsåret lämnade miljöenheten in en miljötillståndsansökan för Enontekis flygplats, och ansökningarna för Kittilä och Helsingfors-Vanda flygplat- ser kompletterades. Bemötanden lämnades på utlåtanden och påminnelser om tillståndsansökningarna för Rovaniemi, Kemi-Torneå och Enontekis flygplatser. Myndighetsgranskningar gällande behandlingen av miljötillståndsansökningarna hölls på Rovaniemi och Kemi-Torneå flygplats. 15

16 NYCKELTAL FÖR FLYGPLATSERNA 2010 DATA SOM BESKRIVER FLYGPLATSERNAS OCH LUFTFARTENS MILJÖBELASTNING De bifogade figurerna och tabellerna visar dels flygplatsernas användning av halkbekämpningsmedel och avisningsmedel för flygplan, dels deras avfallsmängder samt energi- och vattenförbrukning. Här presenteras också de senaste årens utveckling och orsakerna till denna. Tabellerna visar också trafikvolymerna på flygplatserna samt avgasutsläppen från de plan som trafikerar flygplatserna. Dessutom lämnas uppgifter om utsläppen från Finavias markfordon. Finavias beräkning av flygtrafikens avgasutsläpp i Finlands luftrum publiceras via LIPASTO-systemet, se Tabell 1. Antal landningar på Finavias flygplatser år 2010 samt förändring från föregående år. År 2010 Förändring från föregående år (%) Flygplats Trafikflyg Allmänflyg Militärflyg Totalt Trafikflyg Allmänflyg Militärflyg Totalt Enontekis ,8-35,7-47,1-32,0 Halli ,7-45,1-28,3-31,5 Helsingfors-Malm ,7-12,2-14,3-12,0 Helsingfors-Vanda ,2 1,5-3,9 0,2 Ivalo ,9 51,8-40,9-3,8 Joensuu ,7 38,3-12,0 16,5 Jyväskylä ,0 35,3-2,5 2,9 Kajana ,7-26,2-3,8-6,1 Kauhava ,0-61,1-22,5-24,7 Kemi-Torneå ,0 17,7-100,0 1,4 Kittilä ,1-2,7-64,7-7,3 Karleby-Jakobstad ,5 49,0-8,2 15,9 Kuopio ,9-8,3-10,8-6,4 Kuusamo ,4-46,1-80,8-2,0 Villmanstrand ,4 12,2-65,9 18,5 Mariehamn ,3-14,8 0,0-15,8 Uleåborg ,0 9,2-33,2 0,7 Björneborg ,0 39,9 78,5 33,6 Rovaniemi ,7 51,8 7,4 19,9 Nyslott ,7 15,9 36,4-6,9 Tammerfors-Birkala ,5 3,0 9,6 0,2 Åbo ,8-3,6-18,3-0,9 Uttis ,0-7,0-16,5-14,6 Vasa ,8-42,5-2,7-17,7 Varkaus ,9-17,7 100,0-12,4 Totalt ,9 0,2-9,1-1,7 16

17 NYCKELTAL FÖR FLYGPLATSERNA 2010 Tabell 2. Förbrukning av halkbekämpningsmedel på färdområdena och avisningsmedel för flygplan samt avfallsmängder per flygplats år Halkbekämpningsmedlen används av Finavia och avisningsmedlen av flygbolagen samt av de markspeditionsbolag som ger dessa service. I siffrorna över energi- och vattenförbrukningen vid Helsingfors-Vanda flygplats inkluderas nätförlusterna inte längre från och med år 2010, eftersom funktionerna har sålts. I avfallsmängden ingår också avfall som Finavia enligt avtal har tagit emot av aktörerna på flygplatsen. Flygplats Urea t Halkbekämpnings- och avisningskemikalier (år 2010) Acetat 100% t Formiat 100% t Betain 100% t Glycol fabrikslösning m 3 Energi- och vattenförbrukning (år 2010) El MWh värme MWh Vatten m 3 Blandavfall t Avfallsmängder (år 2010) Enontekis * Halli Helsingfors-Malm Helsingfors-Vanda Ivalo Joensuu Jyväskylä Kajana Kauhava Kemi-Torneå Kittilä Karleby-Jakobstad Kuopio Kuusamo Villmanstrand Mariehamn Uleåborg Björneborg Rovaniemi Nyslott Tammerfors-Birkala Åbo Uttis Vasa Varkaus Totalt *elenergiförbrukningen ingår i värmeförbrukningen Nyttoavfall t Problemavfall t 17

18 NYCKELTAL FÖR FLYGPLATSERNA 2010 Tabell 3. Flygplanens bränsleförbrukning och utsläpp vid flygning på lägre höjd än 915 meter (3 000 fot) (under den s.k. LTO-cykeln) samt Finavias markfordons bränsleförbrukning och utsläpp per flygplats år Flygplanens utsläpp och bränsleförbrukning under LTO-cykeln minskade med i genomsnitt 3 % år 2010 jämfört med år Finavias markfordons totala utsläpp och bränsleförbrukning ökade med i genomsnitt 15 % på grund av den kalla och snörika vintern. Flygplats LTOcykler st. CO (t) Utsläpp från flygplan (år 2010) HC (t) NO x (t) SO 2 (t) CO 2 (t) Bränsle (t) CO (t) HC (t) Utsläpp från Finavias markfordon (år 2010) NO x (t) Partiklar (t) Enontekis Halli Helsingfors-Malm Helsingfors-Vanda Ivalo Joensuu Jyväskylä Kajana Kauhava Kemi-Torneå Kittilä Karleby-Jakobstad Kuopio Kuusamo Villmanstrand Mariehamn Uleåborg Björneborg Rovaniemi Nyslott Tammerfors-Birkala Åbo Uttis Vasa Varkaus Totalt SO 2 (t) CO 2 (t) Bränsle (t) Siffrorna i tabellen är avrundade. I beräkningarna av flygplanens utsläpp ingår inte den militära luftfarten, helikopterflygningar eller segelflygplan. Uppgifter om flygplanens partikelutsläpp saknas. 1 liter kerosin = 0,800 kg. Tabell 4. Värme-, el- och vattenförbrukning i Finavias fastigheter år 2010 och förändring jämfört med året innan. I beräkningen av värdena per passagerare ingår inte Kauhava, Halli, Uttis och Malms flygplatser som inte har regelbunden passagerartrafik. År 2010 Förändring Värmeenergiförbrukning 66 GWh 7% Värmeenergiförbrukning per passagerare 3,8 kwh/pax 5% Elenergiförbrukning 80 GWh 4% Elenergiförbrukning per passagerare 4,8 kwh/pax 1% Vattenförbrukning m 3-13% Vattenförbrukning per passagerare 9,9 l/pax -14% Markfordonens energiförbrukning 30 GWh 11% Markfordonens energiförbrukning per passagerare 1,8 kwh/pax -18% Passagerare 16,5 milj. 2% LTO-CYKELN Flygplanens utsläpp beräknas för den internationellt fastställda s.k. LTO-cykeln (Landing and Take off Cycle). I beräkningen inkluderas de utsläpp som uppstår vid start, landning och därtill hörande rullningar på en höjd upp på till fot (ca 900 meter). Detta innebär utsläpp vid start för en färd på cirka 6 km och vid landning för en färd på cirka 18 km. MARKFORDON Till Finavias markfordon hör de fordon som används bland annat i vinterunderhållet, övervakningsfunktionen för uppställningsplattorna och reparationsoch serviceverksamheten. Utsläppen från markfordonen beräknas utifrån bränsleförbrukningsoch fordonsuppgifterna. 18

19 NYCKELTAL FÖR FLYGPLATSERNA 2010 Figur 1. Årlig förbrukning av halkbekämpningsmedel på Finavias flygplatser Vid beräkningen av den totala mängden exkluderades det vatten som de flytande acetat-, formiat- och betainlösningarna innehåller (50 %). De två senaste vintrarna har varit kalla i Södra och Mellersta Finland, och därför har det behövts mindre halbekämpningsmedel än normalt. Helsingfors-Vanda står för ungefär hälften av den totala förbrukade mängden. Betain är ett nytt ämne som har testats på Tammerfors-Birkala, Kauhava och Kuopio flygplatser. Figur 4. Fördelning av bland-, nytto- och problemavfall som samlades in på Finavias flygplatser år Alla flygplatser Ton Urea Acetat Formiat Betain Blandavfall 51% Nyttoavfall 47% Problemavfall 2% Figur 2. Årlig syreförbrukning och kvävebelastning på grund av halkbekämpningsmedel Sedan millennieskiftet har belastningen minskat betydligt i och med att man slutade använda urea. Under 2000-talet har belastningen varit jämn trots den ökade användningen av halkbekämpningsmedel. Detta beror på den ökade användningen av flytande formiat som är det minst miljöbelastande medlet. Åren 2009 och 2010 sjönk belastningen på grund av att de använda volymerna minskade. Helsingfors-Vanda flygplats Ton Blandavfall 49% 200 Nyttoavfall 50% Problemavfall 1% Syreförbrukning (O 2 ) Kvävebelastning (N) Figur 3. Förbrukning av propylenglykol som används för avisning och frostskyddsbehandling av flygplan åren på Finavias flygplatser. I början av 2000-talet ökade förbrukningen av avisnings- och frostskyddsmedel relativt kraftigt. Ökningen var en följd av trafikökningen, de nya behandlingsföreskrifterna och bytet av plantyper. År 2010 var förbrukningen av propylenglykol betydligt högre än tidigare till följd av två kalla på varandra följande vintrar. m 3 Tabell 5. Genom Finavias avfallshantering år 2010 insamlat bland-, nytto- och problemavfall samt förorenad jord som sänts för behandling (ingår inte i den totala mängden). Tabellen visar också förändringen från föregående år. Som nyttoavfall räknas följande separat insamlade avfall: bioavfall, metall, glas, plast, returpapper och -papp, smörjolja, begagnade däck, el- och elektronikavfall samt sorterat byggavfall. År 2010 transporterades förorenad jord för hantering i Joensuu och Uleåborg. Bottenfällningen från glykolvattenbassängerna på Helsingfors-Vanda transporteras för hantering som förorenad mark År 2010 Ton Förändring 2000 Blandavfall % 1500 Nyttoavfall % 1000 Problemavfall 79 8% 500 Totalt % Förorenad jord % 19