De viktigaste händelserna Verkställande direktörens översikt. Finavia i korthet. Flygtrafikens betydelse

Transkript

1 R E S O R L A N D S K A P F I N A V I A S Å R S R E D O V I S N I N G

2 New York 8:40 F I N A V I A S Å R S R E D O V I S N I N G I n n e h å l l Toronto 8:40 Boston 8:30 Reykjavik 3:35 Ö V E R S I K T De viktigaste händelserna 2009 Verkställande direktörens översikt Finavia i korthet Flygtrafikens betydelse Förändringen i flygtrafik- och verksamhetsmiljön Personalen och Finavia som arbetsgivare Flygplatsen, kunden och miljön Ett år av förändringar på Helsingfors-Vanda flygplats Finavias styrelse och ledningsgrupp Dublin 3:10 Manchester 3: S T Y R E L S E N S V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E O C H B O K S L U T Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut Nyckeltal Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Noter till bokslutet Revisionsberättelse Lisbon 4:40 Ponta Delgada 6:10 London 3:10 Paris 3:05 Madrid 4:20 Biarritz 3:40 Malaga 4:45 Palma de Mallorca 4:00 Barcelona 3:45 Funchal 5:45 Faro 4:45 Jerez de la Frontera 4:35 Alicante 4:25 2 R E S O R. L A N D S K A P Tenerife 6:20 Las Palmas 6:05

3 Tokyo 9:25 Nagoya 9:35 Osaka 9:45 Seoul 8:35 Hong Kong 9:50 Beijing 7:40 Shanghai 8:55 Bangkok 9:45 Petrozavodsk 1:20 Bergen 1:55 Oslo 1:30 Gothenburg 1:25 Stockholm 0:55 Norrköping 1:20 Visby 1:30 HELSINKI St. Petersburg 0:55 Tallinn 0:35 Moscow 1:50 Delhi 6:40 Billund 2:20 Copenhagen 1:35 Riga 0:55 Vilnus 1:15 Ekatarinburg 2:45 3:10 Amsterdam 2:35 Brussels 2:40 Geneva 3:00 Düsseldorf 2:25 Zurich 2:55 Milan 3:15 Frankfurt 2:40 Stuttgart 2:50 Hamburg 1:55 Munich 2:35 Venice 3:10 Ljubljana 2:35 Berlin 2:00 Prague 2:20 Vienna 2:30 Budapest 2:25 Krakow 1:45 Warsaw 1:45 Bucharest 2:30 Kiev 1:45 Dubai 5:55 Nice 3:35 Pisa 2:55 Rome 3:35 Split 3:00 Dubrovnik 3:30 Istanbul 3:15 Athens 3:40 Samos 3:50 Larnaca 4:00 Heraklion 3:55 Kos 3:50 Malta 4:05 F I N AV I A. Å R S R E D O V I S N I N G 3 Paphos 4:15 Chania 3:50 Rhodes 4:00

4 2009 De viktigaste händelserna Antalet parkeringsplatser på Helsingfors-Vanda flygplats ökade med när Finavia 3.2 öppnade ett nytt parkeringshus. Avtalet med NORACON undertecknades 9.2. Via konsortiet NO- RACON har Finavia möjlighet att delta i EU:s forsknings- och utvecklingsprogram SESAR som fokuserar på utveckling av system och teknik för flygtrafiktjänster. Programmet beräknas kosta 2,1 miljarder euro. Bygget av Ringbanan kring Helsingfors-Vanda inleddes. Banan som byggs från huvudbanan via Helsingfors-Vanda flygplats till Vandaforsen kommer att färdigställas år Finavias styrelse beslutade att alla områdeskontrolltjänster i Finland tillhandahålls via södra Finlands flygtrafiktjänstecentral i Aitovuori i Tammerfors. Den nya verksamhetsmodellen införs under år Under juli öppnade Finavia en öppen internetuppkoppling på 13 flygplatser: Björneborg, Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Kittilä, Kronoby, Kuopio, Nyslott, Rovaniemi, Tammerfors-Birkala, Uleåborg, Vasa och Åbo. På Helsingfors-Vanda flygplats har den avgiftsfria uppkopplingen varit i bruk redan tidigare. Avtal med NORACON Byggandet av Ringbanan inleddes Avgiftsfri internetuppkoppling Utbyggnaden av Kuusamo flygplats blev färdig Utbyggnaden för ankommande passagerare på Kuusamo flygplats öppnades Där finns lokalerna för bagagehantering och -överlåtelse samt två bagagetransportörer för ankommande bagage. Inom Finavia bedrevs i mars juni samarbetsförhandlingar som syftade till att nå besparingar på cirka fem miljoner euro. Miljötillstånd för Jyväskylä och Kuopio Finavia, Uleåborg stad och den ekonomiska regionen avtalade om utökning av kapaciteten på Uleåborg flygplats samt renovering av terminalen och konstruktionerna i enlighet med statsrådets stimulansbeslut. Östra Finlands miljötillståndsverk beviljade flygplatserna i Jyväskylä och Kuopio miljötillstånd enligt miljöskyddslagen. Terminalindelningen förändrades På Helsingfors-Vanda flygplats avskaffades indelningen av terminalerna i inrikes- och utrikesflyg 5.8. Avgångar och ankomster sker i den terminal där passagerarens flygbolag opererar. 4 R E S O R. L A N D S K A P

5 På Helsingfors-Vanda flygplats öppnades den första delen av den utbyggda terminalen för passagerare. I den utbyggda delen finns dessutom den nya bagagecentralen. En 280 meter lång tunnel förenar de nuvarande bagagelokalerna i utrikesterminalen med de nya bagagelokalerna. Finavia sänkte flygplats- och flygtrafikavgifterna samt säkerhetsavgifterna för den kommersiella civila flygtrafiken. Den tidsbegränsade sänkningsperioden började och sänkningen var cirka tio procent till och med slutet av året. Terminalutbyggnaden på Helsingfors-Vanda flygplats öppnades för passagerare inom fjärrtrafiken Finavia avtalade med Palace Kämp Hotellit Oy om hotellverksamhet vid Helsingfors- Vanda. Palace Airport öppnades vid terminal 2. Ny bagagecentral Avgifterna sänktes Terminalutbyggnaden togs i bruk Webbtjänsten förnyades Mariehamn årets flygplats Finavia bolagiserades Finavias webbtjänst förnyades så att den kan tjäna flygpassagerarna ännu bättre än tidigare. Nylanseringen gällde webbplatserna för koncernen ( fi) och flygplatserna, med undantag av webbplatsen för Helsingfors-Vanda. Mariehamn valdes till årets flygplats Till valet bidrog bland annat hur flygplatsen har hanterat kostnadsutvecklingen under lågkonjunkturen. Dessutom har personalen på flygplatsen tillägnat sig den nya verksamhetsmodellen som syftar till en förändring. Mer om händelserna under Luftfartsverket Finavia bolagiserades i början av år Det ekonomisk-politiska ministerutskottet biföll Kommunikationsministeriets förslag av om att bolagisera Finavia från och med Under riksdagsbehandlingen bekräftades att Finavia skulle ombildas till ett aktiebolag. F I N AV I A. Å R S R E D O V I S N I N G 5

6 2009 Verkställande direktörens översikt År 2009 var utmanande såväl för Finavia som för hela flygtrafikbranschen. Den långvariga uppgången vände nedåt redan året innan och den globala ekonomin gjorde en djupdykning vilket ledde till att passagerarsiffrorna inom flygtrafiken gick på minus överallt i världen. Detta hände också i Finland där antalet passagerare minskade med 7,7 procent. Nedgången gällde särskilt inrikesflygtrafiken där minskningen uppgick till 12,2 procent jämfört med året innan. Antalet passagerare inom den internationella reguljärtrafiken minskade med 4,8 procent. Förändringarna återspeglades i lönsamheten för hela branschen. Vidare försvagades flygbolagens situation också av en priserosion i och med att minskningen av antalet kunder gällde särskilt platserna i den dyrare klassen. Investering i kunderna, ansvar för hela luftfarten Finavia är medveten om sin roll som en central aktör inom flygfartsbranschen och bolaget vill bära sitt ansvar. I den svåra situationen som omfattade hela branschen beslutade Finavias styrelse att sänka flygplats- och flygtrafikavgifterna samt säkerhetsavgifterna för den kommersiella civila flygtrafiken i enlighet med de riktlinjer som statsrådet lade fram i budgetmanglingen. Sänkningen som trädde i kraft den 1 september 2009 var ungefär 10 procent. Genom sänkningen förbättrades verksamhetsförutsättningarna för flygtrafiken särskilt för inrikestrafiken som stod inför stora utmaningar. Prissänkningen hade en omvänd effekt på Finavias ekonomi eftersom den innebar en intäktsförlust på omkring 20 miljoner euro på årsnivå. Finavias satsningar på effektivare verksamhet hjälper å andra sidan flygbolagen som kämpar med utmaningar gällande lönsamheten. Trafikavgifterna som uppbärs av flygbolagen har reellt sjunkit redan under flera år, även om Finavias investeringsprogram som utgår från flygbolagens kundefterfrågan samtidigt har varit omfattande. Priserna har ökat med högst hälften jämfört med inflationsstegringen, den mellanliggande differensen har kompenserats genom att göra den egna verksamheten effektivare. Finavia försöker genom aktiv prissättning skapa förutsättningar för en positiv utveckling av flygtrafikutbudet. I en europeisk jämförelse ligger Finavias prisnivå inom den lägsta tredjedelen. Exempelvis säkerhetsavgiften är i Finland mer än hälften lägre än på många flygplatser i Centraleuropa. År 2010 kommer vi att uppnå en ännu fördelaktigare nivå tack vare konkurrensutsättning av tjänsterna och nya avtalsstrukturer. Avgifterna som uppbärs för flygplatsernas flygtrafiktjänster har i sin tur för liten täckning. De finansieras med intäkterna från Finavias kommersiella affärsverksamhet som trots det minskade antalet passagerare förblev lika stora som året innan och skapar förutsättningar för utbudet. Kostnaderna anpassas till de minskade intäkterna Vid sidan av rabatten till flygbolagen tärde den långsammare flygmarknaden på Finavias ekonomi. För att anpassa kostnaderna till de mindre kundintäkterna tvingades Finavia för första gången under bolagets historia att inleda samarbetsförhandlingar som gällde hela personalen. Förhandlingarna pågick från mars till juni i en öppen och positiv anda. Samarbetsdelegationen begrundade i en konstruktiv anda vilken typ av åtgärder som behövs för att uppnå sparmålet om fem miljoner euro. I samarbete med personalorganisationerna ingicks en överenskommelse om att byta ut semesterpenningarna mot ledighet samt om permitteringar. Den öppna och interaktiva förhandlingsprocessen var tung för del- 6 R E S O R. L A N D S K A P

7 F I N AV I A. Å R S R E D O V I S N I N G 7

8 Finavias verksamhet främjar Finlands konkurrens tagarna trots att slutresultatet var bra. Jag vill tacka personalens representanter för att de förstod så väl den internationella finanskrisens inverkan på branschen och Finavias behov av att trygga utvecklingsmöjligheterna på lång sikt. Flygtrafiken förbinder regionerna i Finland med resten av världen. De ekonomiska konjunkturerna förändras och i anknytning till dem förekommer det uppgångar och nedgångar i antalet passagerare inom flygtrafiken. Flygtrafikens betydelse för Finland förändras dock inte. Finland är ett stort nordiskt land som avskärmas av hav och från vilket det är lång väg till näringslivets viktiga exportmål, världens kultur- och vetenskapscenter, de beslutsfattande orterna inom Europeiska unionen samt varma semestermål. Flygtrafiken är en mycket viktig faktor för det finländska samhällets livskraft eftersom det inte existerar några alternativ. Tack vare flygtrafikens tjänster är Finland närvarande såväl i Europa som globalt. Finavia är starkt engagerat i främjandet av konkurrensförmågan och välfärden i Finland. Vi utvecklar flygplatsernas tjänster i samarbete med de ekonomiska regionerna för att våra flygplatser ska betjäna de lokala aktörernas behov på bästa möjliga sätt. Förutom att nätverket med 25 flygplatser främjar jämlikheten mellan regionerna bidrar det också till att minska marktrafikens miljökonsekvenser. Tack vare det täta nätverket utgör flygtrafiken ett alternativ till marktrafiken överallt i Finland. Flygtrafiken är ett snabbt och säkert kollektivtrafikmedel och energieffektivt som bäst. Trafiken ger upphov till växthusgaser och flygtrafikens andel av de globala koldioxidutsläppen är ungefär 2 procent. Det går att minska trafikens miljöbelastning med förnuftiga åtgärder. Det är möjligt att minska flygplanens utsläpp i inflygningsskedet med procent med hjälp av metoden för kontinuerlig minskning av höjden (gröna inflygningar). 60 procent av alla landningar på Helsingfors-Vanda flygplats hör till dessa miljövänligare landningar. Helsingfors-Vanda understöder hela flygplatsnätverket Recessionen har inte ändrat Helsingfors-Vanda flygplats ställning som hub, dvs. knutpunkt för flygtrafiken mellan Asien och Europa. Detta visar sig även i att flygen till Asien fortfarande är är en central del i Finnairs strategi. Helsingfors-Vanda flygplats är den ledande fjärrtrafikflygplatsen för trafiken mellan Europa och Asien, via den reste passagerare. Passagerarmängden som Helsingfors-Vanda flygplats hubställning medför möjliggör ett mångsidigt nätverk av flygrutter som det annars skulle vara omöjligt att upprätthålla i ett land med så få invånare. En betydande del av till exempel de direkta målen i trafiken till Europa stöder sig på Asientrafiken. Därför är det viktigt för hela landet att bibehålla Helsingfors- Vanda flygplats ställning i konkurrensen om de internationella transferpassagerarna. Därför är det skäl att betrakta investeringarna i Helsingfors-Vanda inte bara som investeringar i flygplatsnätverket och flygtrafiken i hela Finland utan också i Finlands konkurrenskraft och närvaro. Satsningarna på att upprätthålla och förbättra Helsingfors- Vanda flygplats konkurrenskraft har varit omfattande. Den 10 december hölls den festliga invigningen av flygplatsens nya terminalutbyggnad som satsar på tjänster fyllda av upplevelser och smidigt resande. Under innevarande år tas en ny bagagehanteringscentral i terminalutrymmena i användning. Det toppmoderna systemets kapacitet och snabbhet är ytterst viktiga konkurrensfaktorer för Helsingfors-Vanda flygplats vars målsättning är att vara världens snabbaste transferflygplats. Helsingfors-Vanda flygplats hub-ställning har i marknadsföringen presenterats med hjälp av konceptet Via Helsinki som framhäver Helsingfors-Vandas betydelse som en viktig transferflygplats. För att en oavbruten resekedja och utmärkta passagerarerfarenheter samt flygplatsens goda rykte ska kunna garanteras krävs det förutom de konkurrenskraftiga omständigheterna som Finavia har skapat även att alla aktörer som är verksamma på flygplatsen har fungerande processer och att arbetsmarknaden fungerar. Den typen av dröjsmål och inställda flyg som förekom i slutet av hösten kan tära på den konkurrenskraft som vi alla är i stort behov av. Besluten om investeringarna i Helsingfors-Vanda flygplats fattades år Trots att antalet passagerare minskade tydligt år 2009, har volymen i Asientrafiken, som utgjorde grunden för investeringen, förverkligats och terminal 2 utnyttjas maximalt under rusningstider. Utvecklingen av flygplatsen fortsätter. Finavia deltar till exempel i finansieringen av byggandet av Ringbanan under fyra år från och med När banan är färdig har flygplatsen en järnvägsförbindelse med Helsingfors centrum. Övriga investeringar i flygplatsnätverket under år 2009 var bland annat utbyggnaden av flygplatsen i Kuusamo och mo- 8 R E S O R. L A N D S K A P

9 kraft och välfärd. derniseringen av lokaliteterna samt inledningen av utbyggnaden av terminalen i Uleåborg som ingick i regeringens stimulansprogram. Från affärsverk till aktiebolag med bibehållna värderingar År 2009 var det sista året för Finavia som statligt affärsverk. Riksdagen fastställde lagpropositionen enligt vilken Luftfartsverket Finavia blev aktiebolaget Finavia Abp som från och med den 1 januari 2010 i sin helhet ägs av staten. Under året förbereddes bolagiseringen aktivt. Ändringen av bolagsformen, precis som allt nytt, kan väcka misstankar hos bolagets anställda och kunder om hur bestående riktlinjerna för verksamheten är. Ändringen av bolagsformen är dock ett naturligt steg i Finavias utveckling. Den inverkar inte på de strategiska riktlinjerna men ger större förutsättningar för att genomföra dem. Till exempel övergår personalen till det nygrundade bolaget enligt kontinuitetsprincipen både i fråga om anställningsförhållandets varaktighet, anställningsvillkoren och pensionsfinansieringen. Vi är starkt engagerade i att underhålla flygplatsnätverket i den omfattning som det finns efterfrågan på reguljärtrafik. Vi vill också i fortsättningen producera tjänster för alla våra kunder med utgångspunkt såväl i de civila flygbolagens som i flygvapnets kundbehov. Vi förverkligar Internationella civila luftfartsorganisationen ICAO:s och EU:s principer om transparens, kostnadsmotsvarighet och icke-diskriminering i prissättningen. En av de grundläggande utgångspunkterna för bolagiseringen är att kunderna erhåller tjänster som har producerats på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och att de betalar för den service som de behöver. Kostnadsbaserad prissättning ger en möjlighet att erbjuda konkurrenskraftiga priser till alla kundgrupper. Samtidigt skapar den en grund för balanserad utveckling av tjänsterna och för underhåll av hela flygplatsnätverket. Redo för förändringar inför den nya tiden År 2010 kommer att bli det mest utmanande året i Finavias historia. Vår uppfattning är att passagerarantalet inom inrikestrafiken kommer att minska med ungefär fem procent medan passagerarantalet inom den internationella trafiken kommer att förbli oförändrat eller kanske växa något, vilket delvis beror på de små passagerarmängderna under jämförelseåret Utvecklingen av passagerarantalet är dock i hög grad beroende av både utvecklingen av hela den globala ekonomin och särskilt av den allmänna ekonomiska situationen i Finland. Särskilda utmaningar för bolagets ekonomi orsakas i intäktsflödet framför allt av prissänkningen som beviljades kunderna och av övergångsperiodens pensionslösning i samband med bolagiseringen, som belastar ekonomin med 35 miljoner euro. Under den rådande stränga ekonomiska situationen är det särskilt viktigt för oss att undersöka alla möjligheter till att utveckla intäkterna och kontrollera kostnaderna. Vidare måste vi göra en kritisk bedömning av vår egen verksamhet och överväga om det lönar sig att själv utföra alla de uppgifter som vi nu gör och om den nuvarande servicenivån som upprätthålls i hela nätverket är den förnuftigaste med tanke på verksamheten. Samtidigt skapades genom ägarlösningar hållbara förutsättningar för bolaget då tillgångarna, dvs. våra produktionsfaktorer, som överförts med apport till bolaget omvärderades till ett lägre värde i enlighet med de förväntade intäkterna inom branschen. Nedskrivningen är 230 miljoner euro och den bidrog till en försvagning av resultatet för Finavias sista verksamhetsår i likhet med finansieringsandelen för Ringbanan på 45 miljoner som upptogs under reserveringar. Före dessa poster i anknytning till bolagiseringen var koncernens resultat 25,4 miljoner euro positivt. Recessionen har förorsakat bestående förändringar inom flygtrafikbranschen, de gamla tiderna kommer inte att återvända i sin dåvarande form. Många flygbolag befinner sig i en lönsamhetskris och en konsolideringsutveckling är att vänta inom branschen. Lågprisbolagen har ökat sin marknadsandel även i Finland med 9 procent och har nått nya kundgrupper med sitt utbud. På Finavia har vi utvecklat kundsamarbetet för att bättre kunna svara på kundernas behov och erbjuda kundorienterade lösningar på ett kostnadseffektivt sätt. Finavia står på en stabil grund och den förnyade organisationsstrukturen stöder den dagliga verksamheten och svarar på utmaningarna i framtiden. Vår kompetenta och motiverade personal har i det stränga ekonomiska läget visat att den har förmåga att förnya sig och att den kan arbeta för såväl Finavias som för hela luftfartsbranschens bästa. Vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen i Finavia Abp. Samuli Haapasalo verkställande direktör F I N AV I A. Å R S R E D O V I S N I N G 9

10 Kort om Finavia Finavia erbjuder internationellt konkurrenskraftiga, säkra och pålitliga flygplats- och flygtrafiktjänster. Flygplatsaffärsverksamheten ansvarar för Finavias flygplatsnätverk. Den producerar flygplatstjänster och svarar för flygplatsernas processer, terminalernas externa och interna infrastruktur och alla tjänster från byggande av lokaler till smidigheten i servicekedjan. Flygtrafiktjänstverksamheten har i uppgift att förbättra kundernas verksamhetsförutsättningar genom att producera säkra tjänster som ger mervärde. Verksamheten styr användningen av luftrummet och ansvarar för flygtrafiktjänsterna inom sitt ansvarsområde i luftrummet ovanför Finland och det internationella havsområdet. De riksomfattande flygtrafiktjänsterna svarar för en säker flygtrafik utan förseningar i Finlands luftrum där rusningen är mindre än i Centraleuropa. Den kommersiella affärsverksamheten sköter centraliserat planeringen och utvecklingen av de kommersiella tjänsterna på Finavias samtliga flygplatser tillsammans med de företag som har verksamhet på flygplatserna. Tjänsterna omfattar flygplatsernas butiks-, kiosk-, restaurang- och mötestjänster samt parkerings- och annonseringslokaler. Största delen av tjänsterna produceras av samarbetspartnerna. Affärsverksamheten Airpro. Finavias dotterbolag Airpro Oy utvecklar och producerar trafik-, flygplats- och resetjänster till trafik- och turistföretag samt direkt till passagerare. Airpros styrka är personalens mångsidiga kompetens som möjliggör att de olika uppgifterna som krävs på flygplatserna kan skötas på ett högklassigt sätt. Fastighetsaffärsverksamheten. LAK Lentoasemakiinteistöt Oyj är Finavias dotterbolag. LAK:s mål är att erbjuda de bästa verksamhetslokalerna på flygplatserna. LAK hyr främst ut verksamhetslokaler i de byggnader som bolaget äger på flygplatserna till företag som är verksamma inom flygtrafiken. Bolaget äger kontors- och logistikfastigheter samt utrymmen för förvaring och underhåll av flygplan i första hand på Helsingfors-Vanda flygplats. Bolaget låter också uppföra olika byggobjekt för sina kunder efter behov. R E S O R 10. L A N D S K A P

11 Finavias värderingar S ä k e r h e t > > > > Utgångspunkten i vår verksamhet är säkerheten inom flygtrafiken, som vi inte ger avkall på. Säkerheten bygger på vår kompetens, vårt samarbete och vår ansvarskänsla. E f f e k t i v i t e t o c h f ö r n y e l s e > > > > Vi har initiativförmåga, vi utvecklar vår yrkeskunskap och vi är mottagliga för nyheter. Vi beaktar miljöaspekterna. K u n d i n t r e s s e > > > > Kundintresset är själva drivkraften för vår verksamhet. Kunden kan lita på oss i alla situationer. Vi reagerar snabbt och effektivt på all kundrespons. S a m a r b e t e > > > > Vi värdesätter varandras arbete. Vårt samarbete bygger på diskussion, öppenhet och inbördes förtroende. L Ä N K A R I A N K N Y T N I N G T I L L F I N AV I A S V E R K S A M H E T: Finavias hemsida: Airpro Oy: LAK-lentoasemakiinteistöt Oyj: Kampanjen Turvallinen kiitotie (säker startbana): Finavia publicerar årligen separat en miljööversikt i tryckt form. Den finns även på nätet: Flyginformationstjänsten: F I N AV I A. Å R S R E D O V I S N I N G 11

12 Flygtrafikens betydelse Finland deltar aktivt i globaliseringsutvecklingen: I en internationell jämförelse är landets ekonomi exceptionellt beroende av utrikeshandeln, år 2008 härrörde 45 procent av bruttonationalprodukten från export. Även om recessionen har bidragit till att minska utrikeshandelns andel något, har exporten fortfarande en central betydelse för Finlands välfärd. Företagen letar efter partners överallt i världen i den nätverkande ekonomin. Ett flertal globala spetsföretag inom sin bransch har utvecklats i Finland och de har nätverk av underleverantörföretag som byggts upp kring dem. Samtidigt som företagen har hållit kvar en del verksamheter i Finland har de aktivt utvidgat sin verksamhet till övriga Europa och till de övriga kontinenterna. Snabba förbindelser till viktiga marknader och samarbetspartners har varit en förutsättning för att dessa företag och företagsnätverk, som bygger upp hela landets välfärd, ska kunna vara framgångsrika i den öppna ekonomin. Den teknologiska utvecklingen ger visserligen nya möjligheter att upprätthålla kontakter, men personliga möten och arbetskraftens rörlighet spelar fortfarande en viktig roll. Många företag väljer sin placeringsort utgående från fungerande flygtrafikförbindelser. Samtidigt som de internationella flygrutterna har gjort de finländska företagen till en del av den globala ekonomin, har de nationella flygförbindelserna upprätthållit och ökat hela landets livskraft och jämlikheten mellan regionerna. Umgängesnätverket betjänar arbets- och fritidsresande Täta kontakter med den övriga världen är förutom för ekonomin också viktiga för de övriga sektorerna i samhället. Till exempel för universiteten har samarbete med det internationella vetenskapssamfundet blivit ett livsvillkor, förfarandena inom den Europeiska unionen förutsätter att medlemsländerna samarbetar intensivt och man vill göra kulturen till en exportprodukt. Vidare har det omfattande flygplatsnätverket gjort fritidsmålen i såväl Finland som i andra länder tillgängliga för alla passagerare oberoende av var de bor. Trafiken är dubbelriktad: samtidigt som ett finländskt företags försäljare reser från Helsingfors-Vanda flygplats på tio timmar med den snabbaste förbindelsen i Europa till Tokyo för ett viktigt kundmöte, reser hundratals polska fackmän från sin hemort med en direkt flygförbindelse enkelt och snabbt till Finland för att bygga ett nytt kärnkraftverk i Olkiluoto. Turismnäringen i Lappland skapar i sin tur en äkta julstämning för tiotusentals brittiska turister samtidigt som finländarna njuter av solljuset långt borta från hemlandet. Styrningen och regleringen av flygtrafiktjänsten omfattar hela Europa och hela världen. Utmaningen för flygtrafiken i Europa är rusningen i luftrummet och därför vill Europeiska unionen utveckla utnyttjandet av luftrummet oberoende av medlemsländernas gränser. Det gemensamma luftrummet för unionens medlemsländer går under namnet Single European 12 R E S O R. L A N D S K A P

13 H e l s i n g f o r s S : t P e t e r s b u r g 1 h, 18 flygningar per vecka En gång i tiden måste besökaren ta med sig en sten som byggmaterial för S:t Petersburg, staden som är uppbyggd på en myr. Nuförtiden behöver man endast pass och visum för att få komma till denna metropol med cirka 5 miljoner invånare som har nått en ny blomstringstid. istockphoto.com/anton_sokolov F I N AV I A. Å R S R E D O V I S N I N G 13

14 Snabba flygförbindelser till marknaderna och samarbets Sky (SES). EU:s program för kontroll och utveckling av lufttrafiken SESAR har inletts i syfte att uppnå EU:s mål. Finavia ansvarar för kontrollen av användningen av Finlands luftrum samt för flygtrafiktjänsterna på landets flygplatser, vidare deltar bolaget i den internationella verksamheten inom branschen. Matts-Anders Nyberg, planeringsdirektör för trafiktjänstavdelningen på Finavia, arbetar som ledare för de nordeuropeiska flygtrafiktjänsteproducenternas (NEAP) projektkontor. Anne Ilola, direktör för trafiktjänstavdelningen, är i sin tur ordförande för det högsta beslutande organet inom sammanslutningen NEAP. Finavias intresse för att aktivt medverka på de europeiska beslutsfattande arenorna grundar sig på ett behov att fästa uppmärksamhet vid de särskilda förhållandena i Finland när besluten fattas om de internationella riktlinjerna för utvecklingen av flygtrafiktjänsterna. På de internationella forumen tar man vidare upp kostnadseffektiva verksamhetsmodeller som har konstaterats fungera väl i Finland. I anknytning till SES-utvecklingen ska verksamhetsmässiga luftrumsblock på EU-kommissionens yrkande etableras före utgången av Enligt SES indelas Europa i nio luftrumsblock och Finland hör till det Nordeuropeiska blocket (NEFAB). Genom att göra ändringar i luftrummet vill man att planen ska kunna flyga den rakaste vägen till destinationerna. Detta skulle göra trafiken smidigare, minska bränsleförbrukningen och samtidigt trafikutsläppen. För att det ska vara möjligt att ta i användning luftrumsblock som överskrider statsgränserna måste staterna ha enhetliga flygtrafiktjänster och arbetsmetoder. Finland samarbetar med de övriga länderna i det Nordeuropeiska luftblocket för att utveckla förfarandena. Den regionala flygledningens uppbyggnad har förnyats SES-regleringen förutsätter att tjänsteleverantörerna utvecklar verksamheten och tjänsterna så kostnadseffektivt som möjligt. För Finavias del har detta framskridit till förnyande av tjänstestrukturerna. Finavias produktion av flygtrafiktjänster grundar sig på de fyra landsomfattande servicekoncepten (konceptet med Enroute Services, internationella flygplatser, samarbetsflygplatser och basflygplatser) som fastställdes år Verksamhetsmodellen gör verksamheten entydigare och effektivare när koncepten fastställer gemensamma metoder för att producera tjänster. Effektiviseringsåtgärderna som EU kräver hänför sig i huvudsak till servicekonceptet Enroute Services. Konceptet omfattar servicehelheterna flygtrafiktjänsten, tjänsten för kontroll av luftrummet, tjänsten för hantering av flygtrafikströmmar, luftfartens sök- och räddningstjänst, flygrådgivningstjänsten samt luftrummets övervakningstjänst. Den regionala flygledningen i Finland svarar för produktionen av flygtrafiktjänsterna för servicekonceptet Enroute Services. De regionala organisationerna lades ned i samband med effektiviseringsåtgärderna år 2009 och den regionala flygledningen förflyttades direkt under produktionsstyrningen. Vidare har Finavias styrelse beslutat att Finlands alla regionala flygtrafikledningstjänster ges från Södra Finlands flygtrafikledningscentral som är belägen i Aitovuori i Tammerfors. I enlighet med detta sammanslås de regionala flygtrafikledningarna i Rovaniemi och Tammerfors i november 2010 och samtidigt koncentreras flygräddningsverksamheten till Tammerfors. Tanken bak- Omsättning per affärsverksamhet Miljoner euro 64,8 59,2 5,0 165,7 Flygplatsaffärsverksamhet Flygtrafiktjänstverksamhet Kommersiell affärsverksamhet Övriga Dröjsmål på grund av flygledningen % Andel försenade flyg i % av alla flyg Andelen flyg som försenats på grund av Finland (källa Eurocontrol: CFMU) Flygtrafik- och undervägsavgifter 2009 Maskintyp A320 EUR Undervägsavgifter Flygtrafikavgifter Keflavik Tallinn Riga Dublin Warsaw St. Petersburg Helsinki Prague Athens Lisbon Stockholm - Arlanda Vilnius Vienna Paris - CdG Copenhagen Oslo Amsterdam Rome London - Heathrow Frankfurt Zurich Brussels Madrid 14 R E S O R. L A N D S K A P

15 partnerna är en förutsättning för landets välfärd. om organisationsreformen är att effektivisera planeringen och förenhetliga ledningen. Genom koncentreringen av tjänsterna uppnås fram till år 2019 besparingar på drygt 4 miljoner euro jämfört med den tidigare verksamhetsmodellen. Flygplatsnätverket med 25 flygplatser ger livskraft till hela landet Finlands läge bakom havet långt uppe i Norden isolerar landet från övriga Europa med sina snabba landtrafikförbindelser. Det är ofta ett klokt val att transportera varor med havs-, järnvägs- och landtransporter, men för människorna är flygplanet ofta det enda möjliga transportalternativet i motsats till vad som är fallet i exempelvis de tättbebodda områdena i Centraleuropa. Det är inte heller bra om det alltid tar ett par extra dagar för varor att nå fram. Om produktionen vid en fabrik till exempel står stilla på grund av att en reservdel fattas blir varje timme verkligt dyr. Finavias strategi går ut på att i flygtrafiken skapa nödvändiga konkurrensförutsättningar för Finland och dess ekonomiska regioner. Finavia vill agera med kunden som utgångspunkt och bolaget är starkt engagerat i att främja konkurrensförmågan och välfärden i Finland. Finland har i förhållande till befolkningsmängden ett av de tätaste flygplatsnätverken i världen. Tack vare detta bor varje finländare på ett relativt kort avstånd från flygplatsen. De tunna trafikströmmarna på landskapsflygplatserna möjliggör inte direkta flyg till huvuddestinationerna i Europa, men via Helsingfors-Vanda flygplats kan finländarna nå hela världen. Flygplatserna bidrar också starkt till att öka områdets livskraft. I ett forskningsprojekt som Helsingin kauppakorkeakoulu lät utföra år 2007 utreddes Helsingfors-Vanda flygplats ekonomiska effekter. Undersökningen visade att flygplatsen direkt medför cirka arbetsplatser och indirekt cirka arbetsplatser. Deras sammanlagda andel av Finlands bruttonationalprodukt är 3,17 procent. Flygplatsernas tjänster utvecklas i samarbete med de ekonomiska regionerna för att de i allt högre grad ska uppfylla de lokala kundbehoven. Transparent, kostnadsmotsvarig och jämlik prissättning Finavias nätverk av flygplatser består av 25 flygplatser av vilka 21 är med i den regelbundna reguljärtrafiken. Nätverket omfattar dessutom tre militärflygplatser. Finansieringen av flygplatserna grundar sig på den totala lönsamheten hos Finavias affärsverksamheter och på den så kallade nätverksprincipen som bygger på lönsamhet. Detta innebär att staten får tillgång till hela flygplatsnätverket som en helt och hållet kommersiell affärsverksamhet utan att behöva använda budgetpengar på flygtrafikens infrastruktur. Nätverksmodellen tillämpas i Europa i glest bebodda länder som har stor areal och i stater där flyg är nödvändiga för att sköta förbindelser som omfattar skärgårdsförbindelser. Två tredjedelar av Finavias intäkter härrör från avgifter för flygtrafiken. Avgifterna hör till den lägsta tredjedelen vid en europeisk jämförelse. De förmånliga avgifterna stärker de finländska flygplatsernas ställning i den internationella konkurrensen om flygen som råder mellan flygplatserna. En tredjedel av intäkterna härrör från övrig verksamhet. Finavia uppbär samma servicepriser av flygbolagen på alla flygplatser som bolaget upprätthåller, de enda variationerna i prisnivån beror på skillnader i servicenivån. Finavia förverkligar Internationella civila luftfartsorganisationen ICAO:s och EU:s principer om transparens, kostnadsmotsvarighet och ickediskriminering i prissättningen. Europeiska unionens direktiv om flygplatsavgifter godkänner de nationella flygplatsnätverken samt enhetliga priser inom nätverket. Det tillåter att ekonomiskt lönsamma stora flygplatser stöder små flygplatser. Direktivet och även lagstiftningen som förpliktigar Finland är redan i kraft. Den kommer att implementeras i den finländska lagstiftningen inom ramen för direktivets övergångsbestämmelser sannolikt under år Det låga antalet operationer på Finavias små flygplatser räcker inte till för att täcka kostnaderna för flygplatsernas verksamhet. De små flygplatsernas ekonomiska förluster täcks i enlighet med direktivets principer bland annat med intäkterna från den kommersiella affärsverksamheten. Finavias kommersiella intäkter uppstår till största delen på Helsingfors-Vanda flygplats. De utgörs av hyror för affärslokalerna i terminalerna, parkeringsintäkter, hyror för reklam och intäkter från taxfreeförsäljningen. De tjänster som flygbolagen vill ha inne i flygplatsen kan variera och därigenom även priset som uppbärs för tjänsterna. Finavia anser att bolaget ska utveckla sitt serviceutbud så att alla aktörer kan erbjudas de optimala tjänster na som verksamheten förutsätter. I enlighet med denna princip har flygplatserna i Tammerfors och Åbo också low cost-terminaler i vilka Finavia agerar med en lägre servicenivå. De här terminalerna, som är öppna för alla operatörer, har utnyttjats av vissa lågprisflygbolag som erbjuder nya rutter och som har utökat utbudet av rutter. Den förmånliga prisnivån hos dessa bolag F I N AV I A. Å R S R E D O V I S N I N G 15

16 6 kilometer startbana en lätt infrastruktur är har lockat nya kundgrupper som resenärer. Lågprisflygbolagen har bidragit till att öka trafikmängden vilket höjer flygplatsernas nyttjandegrad och hjälper samtidigt upprätthållandet av hela flygplatsnätverket. Flygplatserna som en ansvarsfull del av det omgivande samhället Flygtrafiken binder samman regionerna i Finland och skapar förbindelser till den övriga världen, flygtrafiken behöver betydligt mindre infrastruktur än landsvägs- eller järnvägstrafiken. Projektet FIN-MIPS Liikenne har undersökt förbrukningen av naturresurserna i trafiken i Finland. Enligt undersökningen klarar sig flygtrafiken bättre än järnvägstrafiken då man betraktar naturresurserna som trafiken och den nödvändiga infrastrukturen förbrukar i förhållande till de transporterade person- och tonkilometrarna. Finavias målsättning är att flygtrafiken ska belasta miljön så litet som möjligt. Lagstiftningen betonar Finavias lokala miljöansvar, den kräver ett miljötillstånd som gäller hela flygplatsens verksamhet och miljökonsekvenserna som är anknutna till den. Flygplatsens verksamhet och dess miljökonsekvenser bedöms i samband med ansökan om tillstånd grundligt i en offentlig process som resulterar i ett verksamhetstillstånd och bestämmelser gällande verksamheten. Finavia är via tillståndsprocessen kopplat till ett nära samarbete med intressegrupperna. Till exempel på Helsingfors- Vanda har man samarbetat aktivt med invånarna och myndigheterna anordnade ett tillfälle för hörande av allmänheten i anknytning till ansökan om miljötillstånd i Dickursby gymnasium. Omkring etthundra intresserade deltog i tillfället. År 2009 fattades beslut om miljötillstånd för flygplatserna i Kuopio, Jyväskylä och Halli. Därtill är tillstånden för två flygplatser under behandling i förvaltningsdomstolar och behandlingen av sex tillstånd är under arbete hos tillståndsmyndigheterna. År 2009 gjordes en bullerutredning för fem flygplatser och vidare uppgjordes planer för bullerhantering i enlighet med miljötillstånden för två flygplatser. Finavias miljöenhet ger ut en separat miljörapport för översiktsåret. Flygtrafiken drar sitt strå till stacken i klimattalkot Klimatuppvärmningen utgör en global utmaning som berör alla delområden i samhället. Trafiken ger upphov till växthusgaser vilkas andel av de växthusgasutsläpp som människor förorsakar är 13 procent. Flygtrafikens andel av koldioxidutsläppen är 2 procent globalt och utsläppens klimateffekt är 3 4 procent. Flygtrafiken är en föregångare i tillämpandet av ekonomiska styråtgärder i syfte att minska växthusgaserna. Europeiska unionen har arbetat aktivt i frågan och inkluderat flygtrafiken som en del i EU:s utsläppshandelssystem från och med början av år Detta är rätt riktning eftersom flygtrafiken är internationell och därför måste åtgärderna för att minska dess utsläpp grunda sig på internationella avtal. Finavia har deltagit i utarbetandet av kommunikationsministeriets klimatpolitiska program och bolaget förverkligar ofta programmets mål på olika sätt. Finavia utvecklar samarbetet med trafiksystemplanerarna för att säkerställa de lokala kollektivtrafikförbindelserna till flygplatserna. Finavia deltar till Utrikesflygets destinationer 2009 Inrikesflygets destinationer 2009 Passagerarantal i Europa och mellan Europa och Asien ,8 % EU Asien Övriga Europa Nordamerika Afrika Mellanöstern Sydamerika Helsingfors-Vanda Uleåborg Rovaniemi Kuopio Vasa Kittilä Övriga (15 kpl) Europa Europa-Asien Källa: AEA. Statistiken innehåller endast de europeiska bolagens passagerare (exkl. lågprisflygbolag). 16 R E S O R. L A N D S K A P

17 tillräckligt for att komma från Helsingfors till Kajana. exempel under fyra år från och med 2010 i finansieringen av byggandet av Ringbanan som kommer att ge Helsingfors-Vanda flygplats avsevärt bättre marktrafikförbindelser. När Ringbanan är färdig kommer den att förbinda flygplatsen med järnvägsnätet varvid det blir möjligt att komma till flygplatsen med tåg såväl från Helsingfors centrum som från övriga Finland. FINAVIA Ekonomiska nyckeltal (mn euro) Omsättning 312,4 294,8 - förändring, %, 7,6 % -5,7 % Rörelseresultat före avskrivningar 86 74,1 - rörelseres. före avskrivn., % av omsättn. 27,5 % 25,1 % Rörelsevinst 41,4-203,9 - rörelsevinst, %, av omsättningen 13,3 % -69,2 % Vinst 34,7-252,3 - vinst, %, av omsättningen 11,1 % -85,6 % Avkastning, %, på sysselsatt kapital 5,3 % -44,8 % Avkastning på grundkapitalet, %, 18,8 % -136,7 % Avkastning på hela kapitalet, %, 4,1 % -39,0 % Soliditet, %, 71,2 % 51,6 % Investeringar 108,0 76,2 Investeringar, %, av omsättningen 34,6 % 25,8 % Prisändring, %, i trafiken, i genomsnitt 1,1-2,4 Årsverken (åv) Löner och arvoden 76,7 78,8 FINAVIAKONCERNEN Ekonomiska nyckeltal (mn euro) Omsättning 336,1 321,0 - förändring, %, 8,3 % -4,5 % Rörelsevinst 46,6-197,0 - rörelsevinst, %, av omsättningen 13,9 % -61,4 % Vinst 35,4-249,6 - vinst, %, av omsättningen 10,5 % -77,8 % Avkastning, %, på sysselsatt kapital 5,5 % -35,6 % Avkastning på hela kapitalet, %, 3,7 % -32,4 % Soliditet, %, 61,8 % 44,7 % Investeringar, euro 112,7 78,4 Investeringar, %, av omsättningen 33,5 % 24,4 % Balansomslutning 966,4 769,4 Årsverken (åv) Ackumulerade årsverken = personal i genomsnitt F I N AV I A. Å R S R E D O V I S N I N G 17

18 Förändringen i flygtrafiken och verksamhetsmiljön År 2009 präglades av en snabbt förvärrad internationell ekonomisk kris vars effekter sträckte sig över hela världen. Den tröga ekonomin och de dalande tillväxtsiffrorna återspeglades i flygtrafiken: passagerarmängderna minskade såväl i Finland som på andra håll. I Europa minskade resekilometrarna inom flygtrafiken med 5 procent på ett år. År 2009 skötte Finavias flygtrafikaffärsverksamhet flyg. Antalet inrikesflyg var , internationella flyg och överflygningar Antalet ton inom godstrafiken var , en minskning med 16 procent jämfört med året innan. Antalet passagerare minskade särskilt inom inrikestrafiken År 2009 minskade antalet passagerare inom flygtrafiken i Finland med 7,7 procent. Via Finavias flygplatser reste totalt passagerare, varav 30 procent var passagerare inom inrikestrafiken. Det var särskilt antalet passagerare inom inrikestrafiken som minskade mest. Antalet passagerare var , dvs. en minskning med 12,2 procent från året innan. Efterfrågan minskade särskilt på flygrutter med betoning på arbetsresor, till exempel trafiken till Uleåborg minskade 14 procent. Lågkonjunkturen minskade efterfrågan på resor och dessutom måste flygtrafiken konkurrera ännu hårdare än tidigare om passagerarna med landsvägs- och tågtrafiken. Konkurrensen gällde speciellt mål som ligger inom en körtid på under tre timmar. Betoningen av kostnadsnedskärningarna kommer till synes i en del företag som ett ökat antal telekonferenser och mindre resande. Samtidigt räknar företagen med att de minskar på utsläppen som resandet medför. Diskussionen om utsläppen har inte i nämnvärd grad inverkat på människornas fritidsflygresor. Antalet passagerare på flygplatserna minskade i sin helhet, endast antalet passagerare, , på Kemi-Torneå flygplats låg på samma nivå som året innan. Flygplatserna som hade det största antalet passagerare var: Helsingfors-Vanda (-6 %), Uleåborg (-14 %), Tammerfors-Birkala (-11 %), Rovaniemi (-23 %), Vasa (-14 %), Åbo (-12%). Inom inrikestrafiken var flygbolagens marknadsandelar: Finnair 57 %, Finncomm Airlines 23 %, Blue1 17 % och övriga 2 %. Chartertrafiken till Lappland hade mindre volym än året innan Antalet passagerare inom inrikestrafiken till Lappland minskade med 8,8 procent jämfört med året innan. Totaltrafiken till Lappland minskade med 12,8 procent då antalet passagerare inom den internationella trafiken minskade tydligt. I Lapplandstrafiken under hela året står inrikespassagerarna för cirka 70 procent och utländska passagerare för 30 procent. 18 R E S O R. L A N D S K A P

19 H e l s i n g f o r s T o k y o 9 h 45 min, 7 flygningar per vecka Den snabbaste vägen från Nordeuropa till Tokyo går från Helsingfors. Det är möjligt att flyga från Helsingfors-Vanda till 60 olika destinationer i Europa, vilket garanterar goda anslutningsflyg för flygrutten mellan Helsingfors och Tokyo. istockphoto.com/bbossom F I N AV I A. Å R S R E D O V I S N I N G 19

20 Helsingfors-Vanda är den ledande FINAVIAKONCERNEN Koncernens nyckeltal (mn euro) förändring % Omsättning 336,1 321,0-4 % Rörelsevinst 46,6-197,0-523 % - rörelsevinst, % av omsättningen 13,9 % -61,4 % Vinst 35,4-249,6-806 % - vinst, % av omsättningen 10,5 % -77,8 % Avkastning på sysselsatt kapital, % 5,5 % -35,6 % Avkastning på hela kapitalet, % 3,7 % -32,4 % Soliditet, % 61,8 % 44,7 % Investeringar 112,7 78,4-30 % Investeringar, % av omsättningen 33,5 % 24,4 % Årsverken % Mera om nyckeltalen på sidan 55. FINAVIAKONCERNEN Övriga nyckeltal förändring % Flygplatsernas areal totalt, ha % Antal flygbolag som bedriver reguljär trafik (mv), Helsingfors-Vanda Antal reguljärtrafikmål (mv), Helsingfors-Vanda Passagerarmängder, trafikflyg totalt % % % Antal flygningar, totalt % Mängd hanterat bagage Helsingfors-Vanda, st % Fraktmängd, ton % Mängden transporterad post, ton % Antal parkeringsplatser för flygplan % Försäljningslokaler som hyrs ut, totalt m % Antal parkeringsplatser för bilar, st. totalt, Helsingfors-Vanda Antal bäddplatser på Aviapolis område Mera om nyckeltalen på sidan 55. n n % Chartertrafiken till Norra Finland minskade från 500 flygningar (2008) till 388 flygningar, dvs. en minskning med 22,4 procent från året innan. Den största förklaringen till utvecklingen är att omkring 80 procent av charterflygen i december har kommit från Storbritannien där flygmarknaden minskade avsevärt. Helsingfors-Vanda flygplats klarade sig bättre än de nordiska konkurrenterna År 2009 var antalet passagerare i den internationella trafiken på Finavias flygplatser , dvs. en minskning med 5,7 procent jämfört med året innan. På Helsingfors-Vanda flygplats, som är huvudflygplatsen för internationella flyg i Finland, bedrev 30 flygbolag reguljär trafik till 90 destinationer över hela världen. Via Helsingfors-Vanda flygplats reste totalt passagerare (-6,2 %) och antalet passagerare i den internationella trafiken var (-4,7 %). De viktigaste destinationsländerna inom Finavias totala trafik var: Tyskland passagerare (-1,1 %), Sverige passagerare (-12,2 %) och Storbritannien passagerare (-1,9 %). Antalet passagerare ökade betydligt till Portugal (+21,5 %) och Lettland (+19,4 %) till följd av den betydande ökningen i trafikutbudet. Via Helsinki upprätthåller flygplats- och ruttnätverket Antalet passagerare på Helsingfors-Vanda flygplats minskade mindre än på de övriga huvudflygplatserna i Norden. Mer än två miljoner internationella transferpassagerare (-5 %) reste via Helsingfors-Vanda flygplats. Transferpassagerarnas andel är cirka 20 procent av det totala antalet internationella passagerare på flygplatsen. Helsingfors-Vanda erbjuder de mest heltäckande direkta flygförbindelserna till Asien i Nordeuropa och är den ledande transferflygplatsen i fråga om trafiken mellan Europa och Asien. De viktigaste destinationsländerna i Asien var: Thailand ( passagerare), Japan ( passagerare) och Kina passagerare. Antalet passagerare till Hongkong ökade (+8 %). Trafiken till Indien minskade med 39 procent till följd av att rutten till Mumbai lades ned. Även trafiken till Kina minskade med 20 procent på grund av att rutten till Kanton lades ned. Antalet passagerare som reste till USA ökade med 10 procent till följd av ett större trafikutbud. Helsingfors-Vanda flygplats är en knutpunkt, dvs. hub som utnyttjar sitt geografiska läge. Den rakaste rutten från Asien 20 R E S O R. L A N D S K A P