Finavia abp MILJÖRAPPORT 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finavia abp MILJÖRAPPORT 2011"

Transkript

1 Finavia abp MILJÖRAPPORT 2011

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 02 Finavia deltar i det gemensamma frivilliga arbetet 03 Miljökonsekvenser av flygplatserna och flygtrafiken 04 Finavias företagsansvar i korthet 06 Händelser i Finavias miljöarbete Rationell kollektivtrafik 11 Luftfarten med i EU:s handel med utsläppsrätter 12 Helsingfors-Vanda och Lapland Airports med i de europeiska flygplatsernas frivilliga klimatarbete 14 Nyckeltal för flygplatserna Helsingfors-Vandas miljöår Helsingfors-Vanda & nytt miljöstillstånd 27 Miljöorganisation 27 Information om miljöfrågor inom luftfarten Finavia deltar i det gemensamma frivilliga arbetet År 2008 förband sig parterna inom luftfartsindustrin flygbolagen, flygplanstillverkarna, flygtrafiktjänstbolagen och flygplatserna till en koldioxidneutral tillväxt. Finavia gick också med på det gemensamma målet. Dessutom har flygplatsernas organisation, Airports Council International (ACI), uppmuntrat sina medlemmar att sträva efter att göra den egna verksamheten mer koldioxidneutral. Cirka 5 procent av alla klimatutsläpp från flygtrafiksystemet orsakas av flygplatsernas verksamhet. För att hjälpa flygplatserna att minska koldioxidutsläppen har ACI tagit fram ett särskilt program som skapar regler och krav för insamling, verifiering och rapportering av uppgifter. Det finns olika nivåer i programmet, och när deras kriterier är uppfyllda ackrediteras flygplatsen för dess åtgärder. Av Finavias flygplatser ansökte 6 Lapland Airports-flygplatser gemensamt och Helsingfors-Vanda flygplats om ackreditering. Mängden utsläpp på flygplatserna i Lappland år 2010 underskred nivån under de tidigare åren. Orsaker var bland annat att energieffektiviteten förbättrades i fastigheterna och att pelletuppvärmningen infördes på tre flygplatser. Vi fortsätter vårt arbete enligt programkraven och diskuterar om det är möjligt för oss att uppnå en koldioxidneutral verksamhet. I början av år 2012 anslöts flygbolagen och deras trafik till EU:s system för handel med utsläppsrätter. Till systemet hänför sig risker som snedvrider konkurrensen om flygbolag som är verksamma i länder utanför EU inte med stöd av sina stater samtycker till EU:s villkor. På den hårda marknaden kan detta göra att flygtrafiken koncentreras till flygbolag där minskningen av utsläppen är ett obetydligare mål än i företag som är verksamma inom EU. Handeln med utsläppsrätter bör dock ge passagerarna ett starkt budskap om att flygplanens utsläpp ingår i de internationella klimatdiskussionerna och att utsläppen i företag som är verksamma inom EU är kända och under kontroll. Finavia ansvarar för flygplatserna och flygtrafiktjänstens verksamhet. Vi deltar i det gemensamma frivilliga arbetet. Vanda den 1 mars 2012 Kari Savolainen, verkställande direktör Mikko Viinikainen, miljödirektör 2

3 Miljökonsekvenser av flygplatserna och flygtrafiken HALKBEKÄMPNING PÅ BANORNA I halkbekämpningen på banorna tillämpas i första hand mekaniska metoder: borstning och plogning. Kemiska medel behövs för att avlägsna rimfrost och is på banornas yta och för att förebygga halkbekämpning. De ämnen som används för närvarande är natriumacetat, kaliumacetat, natriumformiat och kaliumformiat i granulat och flytande form. Ämnena förbrukar syre när de kommer ut i sjöar och vattendrag, men de har minimala skadliga effekter på miljön. Finavia ansvarar för halkbekämpningen på banorna. AVISNING OCH FÖRHINDRANDE AV ISBILDNING PÅ FLYGPLANEN Snö och is måste avlägsnas från flygplanens ytor, och man måste också förhindra att ny is bildas för att säkerställa planens prestanda och manövrerbarhet. Propylenglykol som sprutas på flygplanens yta är inte klassificerat som ett farligt ämne, men den förbrukar syre vid nedbrytningen och förorsakar luktolägenheter. Markspeditionsbolagen ansvarar för avisningen och förhindrandet av isbildning. FLYGVERKSAMHET Flygbolagens och försvarsmaktens luftfartyg samt de privata luftfartygen orsakar buller och avgasutsläpp. Flygplansbullret hanteras genom planering av användningen av banorna, internationella bullerbestämmelser, utveckling av motortekniken och planering av markanvändningen. På flygplatserna orsakas utsläppen i luften av flera olika aktörer genom sina funktioner: Finavia, flygbolagen, markspeditionsbolagen och övriga företag som har verksamhet i flygplatsområdena samt försvarsmakten. Finavia ansvarar för sina egna funktioner och utsläpp och har i egenskap av ledningsenhet för en flygplats delansvar för miljökonsekvenserna av de funktioner som drivs på flygplatsen. Flygplatsens infrastruktur och landtrafik 1 Vägförbindelse till flygplatsen 2 Parkering och kollektivtrafik på land 3 Passagerarterminal 4 Flygledartorn (flygtrafiktjänsten) 5 Flygplatsens kontorsbyggnad 6 Hall för flygplatsens underhållsmaskiner 7 Hangar 8 Startbana och taxibanor Förhindrande av isbildning på flygplanen samt avrinningsvatten 9 Avisning och förhindrande av isbildning på flygplanen 10 Cisterner för frostskydds- och avisningsmedel (glykol) 11 Uppställningsplatta och ledning av vatten från denna Halkbekämpning på banorna samt avrinningsvatten 12 Underhållsmaskiner och halkbekämpning 13 Cisterner för halkbekämpningsmedel (formiater, acetater) Hantering av flygplansbränsle 14 Tankning av flygplan 15 Lagring av flygplans bränsle Underhållsmaskiner och kommunalteknik 16 Hantering av bränsle för underhållsmaskinerna 17 Kommunalt avfall 18 Problemavfall 19 Kommunalteknik i lokalerna (vatten och uppvärmning) Flygplatsens drift 20 Serviceprovdrift av flygplan 21 Flygplanens start, landning och rullning 3

4 Finavias företagsansvar i korthet Finavia är ett aktiebolag som ägs av finska staten och som upprätthåller driftsvillkoren för flygtrafiken, det vill säga flygplatserna och flygtrafiktjänsten. Flygtrafiken är en viktig del av trafiksystemet i landet, och vårt omfattande flygplatsnätverk möjliggör snabba förbindelser inom landet och mellan Finland och den övriga världen. Vi ser till att vår verksamhet är ekonomiskt hållbar och lönsam. Vi strävar efter att minimera miljökonsekvenserna i vår verksamhet och informerar öppet alla våra intressegrupper om dem. Vi vill också vara en god arbetsgivare för vår personal och en pålitlig samarbetspartner för våra intressegrupper. Våra viktigaste kunder är flygbolagen och flygpassagerarna. Andra viktiga intressegrupper är bland annat företag som betjänar flygbolagen, kommunala och statliga myndigheter och invånare som bor nära flygplatserna samt våra finansiärer. FYRA ANSVARSPELARE Ett företags samhällsansvar innebär ansvar för de konsekvenser som verksamheten har för det omgivande samhället, miljön och företagets intressegrupper. Samhällsansvaret benämns allt oftare företagsansvar. Företagsansvaret granskas i regel med avseende på ekonomiskt ansvar, miljöansvar och socialt ansvar. Finavia har dock också en väldigt viktig samhällelig roll som ledningsenhet för 25 flygplatser. Av den anledningen lyfts det samhälleliga ansvaret fram i ett eget avsnitt. FINLAND KAN INTE NÅ FRAMGÅNG UTAN GODA FÖRBINDELSER Finska staten uppställer, i egenskap av ägare, olika samhälleliga mål för Finavia, vilka anknyter till bestämda specialuppdrag för bolaget, bland annat underhåll av det riksomfattande flygplatsnätverket, uppgiften att möjliggöra en säkert fungerande flygtrafik och uppgifter inom den statliga luftfarten och räddningstjänsten. Finavias verksamhet styrs på ekonomiska grunder, men de ägarpolitiska målen bygger på ett samhälleligt och ekonomiskt totalresultat som ska vara så gott som möjligt. KOSTNADSEFFEKTIVITET ÄR ETT VILLKOR FÖR NÄTVERKET Finavia finansierar sin verksamhet med intäkter från försäljningen av de tjänster som bolaget producerar för flygbolag, passagerare och branschaktörer. Finavia tar ut flygtrafikavgifter för tjänsterna till flygbolagen, och dessa avgifter fördelas på flygplatsavgifter och flygtrafiktjänstavgifter. I europeiska jämförelser hör priserna på Finavias tjänster till de lägsta. En del av underhållet av flygplatsnätverket finansieras med intäkter från huvudflygplatsen Helsingfors-Vanda. Trots lönsamhetsaspekten hålls alla flygplatser som bedriver reguljär trafik i drift i enlighet med Finavias specialuppdrag. Vi strävar efter att vara långsiktigt kostnadseffektiva och att förbättra produktiviteten så att vi kan behålla vår ställning i priskonkurrensen. MILJÖKONSEKVENSER OMFATTAS AV STRÄNGA TILLSTÅND Ett av Finavias mål är att sköta flygtrafiken i Finland så att den förorsakar så små miljöef- 4

5 fekter som möjligt. De mest relevanta frågorna för detta mål är halkbekämpning på startver allt fler åtgärder på flygplatserna. Finavias Miljötillstånden blir allt strängare och kräbanorna, avisnings- och frostskyddsbehandling av flygplanen, effektiv bullerhantering i är att inom utsatt tid genomföra de utveck- mål för miljöarbetet i hela flygplatsnätverket närheten av flygplatserna och energieffektivitet i flygtrafiken och på flygplatserna. flygplatsernas miljötillstånd förutsätter. lingsuppgifter som bestämmelserna enligt Tabell 1. Finavia Abp:s verksamhet i siffror Antal flygplatser 25 Antal operationer Passagerarantal på flygplatserna totalt Omsättning 317,9 miljoner euro Vinst före extraordinära poster 19,8 miljoner euro Räkenskapsperiodens vinst -10,2 miljoner euro Investeringar 34,2 miljoner euro Finavias egen energiförbrukning 158 GWh Energiförbrukning per passagerare 9,0 kwh/pax Koldioxidutsläpp från den egna verksamheten t Koldioxidutsläpp från den egna verksamheten per passagerare 1,7 kg/pax Förbrukning av halkbekämpningsmedel t Flygplatser som beviljats tillstånd enligt miljöskyddslagen 15 st. Antal anställda per Totalt antal anställda på Finavia Finländarens resa till en passagerarflygplats i genomsnitt 34 km Finavias miljöansvar omfattar i första hand flygplatsernas miljöeffekter. Dessutom stödjer vi flygbolagen och andra aktörer inom luftfarten i att minska sina egna miljöeffekter genom att erbjuda effektiva flygtrafiktjänster, bland annat smidiga inflygningsmetoder och ett luftrum utan trängsel, genom att ge anvisningar för avisning av flygplan och genom att utveckla systemen för uppsamling av avrinningsvatten på flygplatserna. VI SÖRJER FÖR ANDRA MÄNNISKOR Finavia Abp har cirka anställda runt om i Finland och antalet anställda i hela koncernen är cirka Totalt arbetar cirka personer från olika företag antingen hel- eller deltid på Finavias flygplatser. För våra kunder erbjuder vi ett omfattande, fungerande och säkert flygplatsnätverk jämte tjänster. År 2011 satsade vi mycket resurser på att främja arbetshälsan, och till följd av detta minskade sjukfrånvaron betydligt. Sjukfrånvaron var 3,7 procent år 2011, vilket var mindre än året innan och i allmänhet inom servicesektorn. 5

6 Händelser i Finavias miljöarbete 2011 DET FEMTONDE ARBETET: ROVANIEMI Regionförvaltningsverket i Norra Finland fattade beslutet om miljötillstånd för Rovaniemi flygplats i december. Det var det femtonde tillståndet om flygplatsens verksamhet enligt miljöskyddslagen som har beviljats Finavia. Samtidigt slutfördes tillståndsomgången för Lapland Airports-flygplatserna (Ivalo, Enontekis, Kittilä, Rovaniemi, Kuusamo och Kemi-Torneå). Genom Rovaniemis tillstånd är det möjligt att på lång sikt utveckla en flygtrafik som främjar turism och andra näringar i regionen. I enlighet med tillståndsbeslutet kommer Finavia fram till slutet av september 2012 att utarbeta en kortsiktig plan för kontroll av propylenglykol i avrinningsvattnet. Propylenglykol, som markspeditionsbolagen använder vid avisnings- och frostskyddsbehandlingar av flygplanen, är ett biologiskt lätt nedbrytbart ämne, men det förbrukar syre i vattendragen och förorsakar luktolägenheter. Enligt beslutet får belastningen av halkbekämpningsmedel i vattendragen inte i väsentlig mån öka från den nuvarande nivån. För att effekterna av bullret ska minska, ska landningarna nattetid göras norrifrån och flygpla- nen ska starta norrut, förutsatt att inget annat krävs av flygsäkerhetsskäl. Staden Rovaniemi ligger söder om flygplatsen. År 2011 beviljades miljötillstånd också till flygplatserna i Kemi-Torneå, Enontekis och Helsingfors-Vanda. NATTRAFIKEN BEGRÄNSAS AV HELSINGFORS-VANDA MILJÖTILLSTÅND I slutet av år 2007 lämnade Finavia en ansökan om miljötillstånd för Helsingfors-Vanda. I augusti 2011 gav Regionförvaltningsverket i Södra Finland ett tillståndsbeslut som innefattar tiotals bestämmelser om minskning, uppföljning och rapportering av miljöeffekterna. För att Finavia ska kunna iaktta bestämmelserna krävs ett flertal åtgärder och många investeringar, bland annat i utvecklingen av vattenskyddet. Tillståndet begränsar nattrafiken på Finlands huvudflygplats och det buller som natttrafiken förorsakar. Begränsningarna försvårar dock inte i någon betydande mån de för Finland viktiga transferflygen mellan Europa och Asien, eftersom största delen av flygtrafiken infaller på eftermiddagen. Utan transferpassagerare utgör utbudet av flyg från Finland till Europa endast hälften av det nuvarande. Beslutet kan tolkas på så sätt att flygtrafiken på Helsingfors-Vanda och samtidigt i hela Finland, med undantag av midnattstimmarna, ska kunna utvecklas som en del av tillväxten i Helsingforsregionen inom ramen för bestämmelserna. Ändring i tillståndet söktes av 39 parter, och en av dem är Finavia. Största delen av kommunernas och privatpersonernas ändringsskrivelser gällde bullret från flygplanen. Dessutom krävdes att bestämmelserna om vattenskydd ska ändras. Enligt beslutet ska översyn av tillståndsbestämmelserna sökas före utgången av år Finavia anser att tidsfristen är för kort med tanke på utveckling av flygplatsens infrastruktur och verksamhet och kräver i sin ändringsansökan att tidsfristen ska förlängas. Finavia kommer antagligen att få ett lagakraftvunnet tillstånd år 2014 eller 2015 när Vasa förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen har behandlat ärendet. Då har tillståndsprocessen pågått inom Finavia i tio år. Mer information om åtgärder som krävs i tillståndet finns på sidorna

7 7

8 MINSKAT EGOLOGISKT FOTAVTRYCK PÅ FLYGPLATSERNA I LAPPLAND Den internationella flygplatsorganisationen Airports Council International (ACI) har skapat programmet Airport Carbon Accreditation (ACA) för att hjälpa de flygplatser som är medlemmar i organisationen att systematiskt beräkna, rapportera och minska koldioxidutsläppen. Det är fråga om ett fortlöpande ackrediteringsprogram där deltagarna ska visa årlig utveckling. Dessutom förutsätter Finavias energipolicy, som bolaget godkände år 2011, en kontinuerlig förbättring av energieffektiviteten och minskning av utsläppen. Mängden koldioxidutsläpp (CO 2 ) fastställdes från och med år 2007 och genomsnittet för åren jämfördes med mängden utsläpp år Det var en utmaning att samla in uppgifterna eftersom utsläppen fastställdes med denna noggrannhet för första gången. Uppgifterna om utsläppen verifierades av Enemi Oy. År 2010 uppgick CO 2 - utsläppen till ton på 6 flygplatser i Lappland och till ton på Helsingfors-Vanda. Sex Lapland Airports-flygplatser beviljades Airport Carbon Accreditation (nivå 2) som bevis på minskning av koldioxidutsläppen. Lapland Airports-flygplatsernas CO 2 -utsläpp minskade med totalt 637 ton år 2010 jämfört med genomsnittet för åren Helsingfors-Vanda flygplats nådde nivå 1 i programmet med 4 nivåer och nu eftersträvas nivå 2, som kommer att nås uppskattningsvis år Läs mer om programmet på sidorna RENOVERINGAR PÅ HELSINGFORS- VANDA GAV UPPHOV TILL FÖRFRÅGNINGAR På grund av underhållsarbetena på Helsingfors-Vanda flygplats var startbana 2 stängd en vecka och startbana 1 en månad sommaren De avvikande användningstiderna för banorna ledde till att antalet personer som kontaktade Finavia på grund av flygplansbullret ökade med tiotals personer jämfört med året innan. På några dagar blåste det också så kraftigt från sydost och nordväst att startbana 2 måste användas för start eller landning över norra Helsingfors, vilket också bidrog till ett ökat antal förfrågningar. Antalet landningar som styrdes i riktning från Esbo och västra Vanda och antalet starter som styrdes i riktning mot Kervo på grund av vindförhållanden var åren större än genomsnittet. År 2011 kunde startbanorna till följd av väderförhållanden användas i större utsträckning enligt företrädesprinciperna. Andelen landningar i riktning från Esbo och västra Vanda var 18 procent på årsnivå, medan den de två föregående åren var 31 procent. Vindförhållandenas effekt kan också betraktas som ett flygbullerområde som beräknats för hela året. Bullerområdet minskade i landningslinjernas riktning i västra Vanda och mellersta Esbo. Bullerområdet utvidgades i riktning med startbana 1 mot södra Kervo eftersom antalet landningar ökade samtidigt som antalet starter i samma riktning minskade. Antalet operationer på flygplatsen ökade med 11 procent och arealen för bullerområdet L den >55 db ökade med 6 km 2. Antalet invånare i området ökade med och uppgick till STRIKTARE STYRNING AV AVISNINGSBEHANDLINGAR Finavia utarbetade en åtgärdsstrategi för landskapsflygplatserna, som vägleder både 8

9 markspeditionsbolagen som gör avisningsbehandlingar för flygplan och Finavia i dess verksamhet för att minska effekterna på vattendragen mer effektivt. På tre landskapsflygplatser krävs att markspeditionsbolagens avisningsbilar ska vara försedda med justeringsanordningar för glykolhalten i tvättmedlet och att bolagen ska använda blåsmaskiner eller en annan motsvarande mekanisk metod för att avlägsna tjocka snölager fram till år Samtliga flygplatser ska tillämpa en mekanisk metod fram till år Dessutom krävs att markspeditionsbolagens lagerbehållare ska vara försedda med anslutningsstycken som har droppskydd senast år Finavia avbildar avloppssystemet på uppställningsplattorna minst vart sjunde år och genomför utan dröjsmål de renoveringar som behövs. När uppställningsplattor förnyas, utreder Finavia om det på flygplatsen finns tekniska och ekonomiska möjligheter till en separat uppsamling av avrinningsvatten på behandlingsplatserna. På Uleåborgs, Tammerfors-Birkala och Kuopio flygplatser byggs en uppsamlingsplats för glykolhaltigt smältvatten före år Om uppsamlingen av glykol redan är ordnad på flygplatsen, är målet att samla upp 50 procent av glykolen, om ingen högre nivå har fastställts särskilt. Finavia ska se till att det alltid vid behov finns tillräckligt med personal för rengöring av uppställningsplattorna. Finavia har för avsikt att tillämpa den på Helsingfors-Vanda välfungerande samarbetsmodellen även med de avisningsföretag som är verksamma på landskapsflygplatserna. BRANDÖVNINGSOMRÅDEN RENGÖRS Marken i brandövningsområden som har använts länge undersöktes i Ivalo, Rovaniemi och Åbo. Prov på marken togs i närheten av riskobjekten och vattenprov i utloppsdiken. I övningsområdena upptäcktes bland annat markområden som var förorenade på grund av olja och lösningsmedel. I nästa skede kommer Finavia att bedöma föroreningsnivån för marken samt rengöringsbehovet. Utifrån dessa fastställer Finavia saneringsmålen och gör upp planer för sanering av områdena. Områdena kommer att rengöras i enlighet med ELY-centralernas bestämmelser under år Projektet beräknas kosta totalt cirka 0,2 miljoner euro. UPPDATERING AV MILJÖ- SYSTEMET OCH ÖVRIGA MÅL FÖR ÅR 2012 Under år 2012 inleds genomförandet av strategin för styrning av avisningsverksamheten och dess miljöeffekter på samtliga flygplatser. Utfallet av kontinuerliga glidflygningar kommer att höjas speciellt på Helsingfors- Vanda. Som ett led i detta arbete utarbetas en utredning om bullerhantering i inflygningsskedet och dessutom uppgörs en plan för åtgärder som ska vidtas inom de närmaste åren. En av sådana åtgärder kan vara till exempel förfaranden för drift med minimalt buller nattetid. Finavias miljösystem uppdateras till att motsvara den förändrade organisationen. Bland annat upphandlingar avvägs med tanke på hur effektivt miljökraven kan användas som valkriterium för dem. Samtidigt fattas beslut om krav för år Miljötillstånden blir allt strängare och kräver en del åtgärder på flygplatserna. Ett viktigt mål för Finavias miljöarbete är att utföra de utrednings- och utvecklingsuppgifter som krävs i tillståndsbestämmelserna inom utsatt tid. 9

10 Rationell kollektivtrafik Flygtrafiken är viktig även för trafiksystemet inom landet. Flygtrafiken förbinder de ekonomiska regionerna med varandra och Finland med världen. På rutterna i inrikesflygtrafiken används energieffektiva flygplan som är anpassade till resornas längd. Moderna propeller- och jetplan förbrukar betydligt mindre bränsle än tidigare. Bränsleförbrukningen per flygstol har minskat med 70 procent under de senaste 40 åren. Bränsleförbrukningen för ett propellerplan (ATR) i inrikestrafiken är 2,5 3 l per 100 km per person med ett fullt plan. I mer än hälften av inrikestrafiken används propellerplan. På flygen till och från Lappland med jetplan (A320) är förbrukningen som minst 3,7 l per 100 km per person. Finlands luftrum är miljöeffektivt, eftersom behoven inom den civila och den militära luftfarten systematiskt anpassas till varandra. Det omfattande flygplatsnätverket i Finland tillgodoser olika resebehov. Nätverket möjliggör effektiva arbetsresor från olika delar av Finland till utlandet och smidiga fritidsresor inom Finland. Mer information: 10

11 I mer än hälften av inrikestrafiken används propellerplan. Luftfarten med i eu:s handel med utsläppsrätter Den första handelsperioden för luftfarten började den 1 januari Utsläppshandeln gäller samtliga avgående och ankommande flyg på flygplatserna inom EU-området. Målet är att minska utsläppen mellan olika produktions- och energisektorer på ett kostnadseffektivt sätt. Flygbolagen är tvungna att köpa utsläppsrätter från marknaden eftersom det antal som i förväg delats till bolagen i regel inte är tillräckligt. En utsläppsrättsenhet motsvarar ett ton koldioxidutsläpp. Det totala antalet utsläppsrätter grundar sig på de genomsnittliga utsläppen åren , och år 2012 delas ett antal som motsvarar 97 procent av genomsnittet. Under nästa handelsperiod är andelen 95 procent. Antalet utsläppsrätter per bolag fastställs utifrån de tonkilometer som bolaget har uppgett för år 2010 och som har verifierats. Flygbolagen lämnar uppgifterna till Trafiksäkerhetsverket (Trafi), som ansvarar för verkställandet av utsläppshandeln i Finland. Av utsläppsrätterna delas 3 procent ut avgiftsfritt till nya aktörer, och 85 procent av de återstående utdelningsbara utsläppsrätterna delas ut utifrån trafiken år Resten, 15 procent, auktoriseras ut, och i Finland ansvarar Energimarknadsverket för den. Enligt uppskattningar gör utsläppshandeln inom luftfarten att utsläppen relativt sett minskar med 46 procent fram till år 2020 jämfört med läget utan handel med utsläppsrätter. Mer information: 11

12 Helsingfors-Vanda och Lapland Airports med i de Europeiska flygplatsernas frivilliga klimatarbete Över 50 europeiska flygplatser har redan anslutit sig till ett internationellt program för minskning av det ekologiska fotavtrycket för flygplatserna. I programmet deltar även Helsingfors-Vanda och 6 flygplatser i Lappland. Enligt Internationella klimatpanelen (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC) är flygtrafikens andel av koldioxidutsläppen i hela jordklotet cirka 2 procent. Flygplatsernas andel av detta är ungefär 5 procent. I flygplatsområdet orsakas utsläppen i luften bland annat av flygplanen, markfordonens trafik i färdområdet, biltrafiken i marktrafikområdet och flygplatsens egen energiförbrukning. En- ergi förbrukas för uppvärmning, nedkylning, ventilation, belysning och drift av utrustning och system i byggnaderna och infrastrukturen på flygplatserna. De europeiska flygplatserna har inte enbart velat delta i det lokala miljöarbetet utan även varit intresserade av att minska utsläppen av växthusgaser och bekämpa den globala uppvärmningen. Flygplatserna vill ta ansvar för den belastning som deras industribransch orsakar för klimatet. MÅLET ÄR ATT KOLDIOXIDUTSLÄPPEN MINSKAR Den internationella flygplatsorganisationen Airports Council International (ACI) har intagit en aktiv roll i frågan. ACI har skapat ett program med 4 nivåer för att främja hållbar utveckling. Syftet med programmet är att steg för steg stödja flygplatsernas arbete för att minska koldioxidutsläppen. När en flygplats har nått nivå 4, kan den anses vara en koldioxidneutral aktör. Fram till slutet av januari 2012 hade så som många som 55 europeiska flygplatser, inklusive Helsingfors-Vanda och 6 turistflygplatser i Lappland, antagits i programmet Airport Carbon Accreditation (ACA), som lanserades år Via de antagna flygplatserna reser totalt cirka 750 miljoner passagerare per år. GRÖNT BUDSKAP Finavias beslut att ansluta sig till programmet är förenligt med statens energipolitiska styrning och bolagets egen energipolicy. Finavia strävar efter att kontinuerligt förbättra energieffektiviteten och minska miljöeffekterna av energiförbrukningen, säger Reijo Särkkä, biträdande direktör för flygplatsaffärsverksamheten och samordnare för energi- och klimatprogrammet. Enligt Särkkä är programmet ACA en god modell för kontinuerlig uppföljning av koldioxidutsläppen från energiförbrukningen och för utveckling av instruktioner. Deltagandet i programmet ger ett positivt och viktigt budskap till Finavias kunder, samarbetspartner, intressegrupper och egen personal: logotypen ACA vittnar om att vi på flygplatserna verkligen satsar på att skona miljön genom att spara energin och minska bränsleförbrukningen. FLYGPLATSERNA I LAPPLAND UPPNÅDDE MINSKNINGSMÅLET Inom ACA ändras flygplatsens energi- och bränsleförbrukning till koldioxidutsläpp i kommensurabel form med hjälp av olika koefficienter. Under sommaren och hösten 2011 kartlades och beräknades CO 2 -utsläppen på Helsingfors-Vanda och på 6 flygplatser som drivs enligt konceptet Lapland Airports. Föremål för kartläggningen var utsläppen från värme- och elanskaffningen och -produktionen, Finavias fordon, reservkraftsystem och bränslen som förbrukats i brandövningarna. Siffrorna för år 2010 jämfördes med medelvärdena åren Utifrån resultaten ansökte vi om nivå 1 (mapping/kartläggning) för Helsingfors-Vanda eftersom utsläppsvärdena hade stigit på grund av kall vinter och en ökad fastighetsmassa på flygplatsen. På flygplatserna i Lappland hade utsläppen minskat, och för dessa flygplatser kan vi ansöka om nivå 2 (reduction/ minskning). Utifrån resultaten för år 2011 tror vi att Helsingfors-Vanda också höjs till nivå 2, säger Särkkä. 12

13 Det krävs åtgärder för att spara energi, säger Vesa Santaniemi, chef för regionteknik på flygplatserna i Lappland. PÅ HELSINGFORS-VANDA HÖR ENERGIBESPARINGARNA TILL VARDAGEN Minskning av energiförbrukningen utgör ledmotivet i mitt arbete, säger Martin Alm, chef för underhållsfunktionen för byggnaderna på Helsingfors-Vanda flygplats. Alms arbete omfattar planering och daglig uppföljning. Vid sidan av den normala flygplatsverksamheten diskuteras energifrågor i anslutning till de pågående saneringsarbetena och nybygget. Mest energi förbrukas för uppvärmning och nedkylning av passagerarterminalerna. När det gäller temperaturer måste vi beakta både passagerarnas och personalens behov, vilket medför en ytterligare utmaning, säger Alm. Vid planering av nya lokaler fästs speciell uppmärksamhet vid energilösningar för ventilationen och belysningen. Genom styrteknik är det möjligt att få ventilationen att fungera på ett ändamålsenligt sätt, och energi sparas med hjälp av nya energieffektiva ljuskällor. Under år 2011 genomfördes många energisparprojekt på Helsingfors-Vanda, säger Alm. Nedkylningen av flygledartornet anslöts till centralkylsystemet där värme tas tillvara för uppvärmning av tilluften. Nedkylningen av ADB-rummet, som finns i driftcentralen intill terminal 2, byttes ut till en miljövänlig fri uppvärmning där kylvattnet kyls ned med kall uteluft utan kompressorer. Den andra ventilationsmaskinen i avgångshallen i terminal T2 stoppades under vintern eftersom vi märkte att vi i praktiken klarar även med en maskin, speciellt när det inte är rusning. På så sätt fick vi ytterligare besparingar. Enligt Alm skapas de flesta energisparande lösningar därför på så sätt att verksamheten justeras utifrån praktiska observationer så att den bättre passar för sitt ändamål. På så sätt gjorde man bland annat på uppställningsplattans maskinplatser som uppvärms med returvatten från fjärrvärme. Funktionen effektiviserades genast när sulorna som mäter snö justerades så att de ger mer exakta värden. SMÅ ÅTGÄRDER HAR STORA EFFEKTER Lapland Airports är en grupp av 6 turistflygplatser som Finavia driver och som omfattar flygplatserna i Ivalo, Enontekis, Kittilä, Rovaniemi, Kuusamo och Kemi-Torneå. På dessa flygplatser lyckades vi minska koldioxidutsläppen under observationsperioden främst av den orsaken att många av flygplatserna har övergått från oljeuppvärmning till pelletuppvärmning som belastar miljön i mindre omfattning. Det krävs åtgärder, inte enbart ord för att spara energi, säger chefen för regionteknik Vesa Santaniemi som ansvarar för Lapland Airports-flygplatserna. Även små åtgärder har effekter när de är flera. Man kan till exempel släcka lamporna när de inte behövs, och vattenkranarna kan förses med automatisk reglering. På så sätt kan man uppnå många sparmål och även påverka attityderna. Visserligen vidtar vi på flygplatserna i Lappland också större åtgärder. Till följd av CO 2 -givarna som hör till ventilationsautomatiken växlas luften inte förrän det är nödvändigt. En del besparingar nådde vi när vi bytte halogenlamporna till ledljus i passagerarbryggorna. Vid upphandlingar och andra funktioner strävar vi alltid efter att välja den mest energieffektiva lösningen. Den är inte nödvändigtvis just då det förmånligaste alternativet, men den betalar sig nog på lång sikt, säger Santaniemi. Mer information om programmet ACA: 13

14 NYCKELTAL FÖR FLYGPLATSERNA 2011 DATA OM FLYGPLATSERNAS OCH LUFTFARTENS MILJÖBELASTNING De bifogade figurerna och tabellerna visar dels flygplatsernas användning av halkbekämpnings- och avisningsmedel för flygplan, dels deras avfallsmängder och energi- och vattenförbrukning. Här presenteras också de senaste årens utveckling och orsakerna till denna. Tabellerna visar också trafikvolymerna på flygplatserna samt avgasutsläppen från de flygplan som trafikerar flygplatserna. Dessutom lämnas uppgifter om utsläppen från Finavias markfordon. Flygtrafikens avgasutsläpp i Finlands luftrum publiceras via LIPASTO-systemet, se Tabell 2. Antal landningar på Finavias flygplatser år 2011 samt förändring från föregående år. År 2011 Förändring från föregående år (%) Flygplats Trafikflyg Allmänflyg Militärflyg Totalt Trafikflyg Allmänflyg Militärflyg Totalt Enontekis ,4-55,6-96,8-49,3 Halli ,0-24,5-2,5-5,2 Helsingfors-Malm ,8 1,1-36,7 1,1 Helsingfors-Vanda ,2 49,8 0,0 9,8 Ivalo ,5 55,0 61,5 13,1 Joensuu ,2-10,6 4,5-10,0 Jyväskylä ,9-14,9 0,5-4,8 Kajana ,3 45,5 54,0 32,4 Kauhava ,0-37,9 7,5 6,2 Kemi-Torneå ,1-14,5 100,0-5,3 Kittilä ,3 2,8 358,3 23,8 Karleby-Jakobstad ,9-12,0-7,8-2,2 Kuopio ,9-7,2 8,3 4,4 Kuusamo ,7 127,3 460,0 16,8 Villmanstrand ,4 81,7-13,8 31,6 Mariehamn ,5 41,5 0,0 25,3 Uleåborg ,7-15,0 6,1 6,5 Björneborg ,9-22,1-44,0-20,0 Rovaniemi ,6-43,6-6,7-16,7 Nyslott ,3-28,8-46,7-22,4 Tammerfors-Birkala ,5-2,0-3,8-1,6 Åbo ,5-9,3 13,8-4,5 Uttis ,0 30,7 3,4 9,1 Vasa ,0 17,4 39,4 12,9 Varkaus ,5-32, ,6 Totalt ,0-6,9 1,6 2,4 14

15 NYCKELTAL FÖR FLYGPLATSERNA 2011 Tabell 3. Förbrukning av halkbekämpningsmedel på färdområdena och avisningsmedel för flygplan samt avfallsmängder per flygplats år Halkbekämpningsmedlen används av Finavia och avisningsmedlen av flygbolagen samt av de markspeditionsbolag som ger flygbolagen service. Från och med år 2010 ingår nätverksförlusterna inte längre i siffrorna över energi- och vattenförbrukningen på Helsingfors-Vanda flygplats, eftersom funktionerna har sålts. I avfallsmängden ingår också avfall som Finavia enligt avtal har tagit emot av aktörerna på flygplatsen. Flygplats Urea t Halkbekämpnings- och avisningskemikalier (år 2011) Acetat 100% t Formiat 100% t Betain 100% t Glykol 100% m 3 Energi- och vattenförbrukning (år 2011) El MWh Värme MWh Vatten m 3 Blandavfall t Avfallsmängder (år 2011) Enontekis Halli Helsingfors-Malm Helsingfors-Vanda Ivalo Joensuu Jyväskylä Kajana Kauhava Kemi-Torneå Kittilä Karleby-Jakobstad Kuopio Kuusamo Villmanstrand Mariehamn Uleåborg Björneborg Rovaniemi Nyslott Tammerfors-Birkala Åbo Uttis Vasa Varkaus Totalt Nyttoavfall t Problemavfall t 15

16 NYCKELTAL FÖR FLYGPLATSERNA 2011 Tabell 4. Flygplanens bränsleförbrukning och utsläpp vid flygning på en lägre höjd än 915 meter (3 000 fot) (under den s.k. LTO-cykeln) samt Finavias markfordons bränsleförbrukning och utsläpp per flygplats år Flygplanens totala utsläpp och bränsleförbrukning under LTO-cykeln ökade med i genomsnitt 10 procent år 2011 jämfört med år Finavias markfordons totala utsläpp och bränsleförbrukning minskade med i genomsnitt 16 procent. Flygplats LTOcykler st. CO (t) Utsläpp från flygplan (år 2011) HC (t) NO x (t) SO 2 (t) CO 2 (t) Bränsle (t) CO (t) HC (t) Utsläpp från Finavias markfordon (år 2011) NO x (t) Partiklar (t) Enontekis Halli Helsingfors-Malm Helsingfors-Vanda Ivalo Joensuu Jyväskylä Kajana Kauhava Kemi-Torneå Kittilä Karleby-Jakobstad Kuopio Kuusamo Villmanstrand Mariehamn Uleåborg Björneborg Rovaniemi Nyslott Tammerfors-Birkala Åbo Uttis Vasa Varkaus Totalt Siffrorna i tabellen är avrundade. I beräkningarna av flygplanens utsläpp ingår inte den militära luftfarten, helikopterflygningar eller segelflygplan. Uppgifter om flygplanens partikelutsläpp saknas. 1 liter kerosin = 0,800 kg. SO 2 (t) CO 2 (t) Bränsle (t) Tabell 5. Värme-, el- och vattenförbrukning i Finavias fastigheter år 2011 och förändring jämfört med året innan. I beräkningen av värdena per passagerare ingår inte Kauhava, Halli, Uttis och Malms flygplatser som inte har regelbunden passagerartrafik. År 2011 Förändring Värmeenergiförbrukning 52 GWh -19% Värmeenergiförbrukning per passagerare 3,0 kwh/pax -22% Elenergiförbrukning 79 GWh -1% Elenergiförbrukning per passagerare 4,7 kwh/pax -1% Vattenförbrukning m 3 2% Vattenförbrukning per passagerare 8,7 l/pax -12% Markfordonens energiförbrukning 27 GWh -17% Markfordonens energiförbrukning per passagerare 1,3 kwh/pax -28% Passagerare 19,1 milj. 16% LTO - CYKELN Flygplanens utsläpp beräknas för den internationellt fastställda s.k. LTO-cykeln (Landing and Take off Cycle). I beräkningen inkluderas de utsläpp som uppstår vid start, landning och därtill hörande rullningar på en höjd på upp till fot (ca 900 meter). Detta innebär utsläpp vid start för en färd på cirka 6 km och vid landning för en färd på cirka 18 km. MARKFORDON Till Finavias markfordon hör de fordon som används bland annat i vinterunderhållet, övervakningsfunktionen för uppställningsplattorna och reparationsoch serviceverksamheten. Utsläppen från markfordonen beräknas utifrån bränsleförbruknings- och materieluppgifterna. 16

17 NYCKELTAL FÖR FLYGPLATSERNA Figur 1. Årlig förbrukning av halkbekämpningsmedel på Finavias flygplatser Vid beräkningen av totalmängden exkluderades vattnet som de flytande acetat-, formiat- och betainlösningarna innehåller (50 procent). År 2011 låg mängden förbrukade kemikalier på en vanlig nivå eftersom vädret var mildare och regnigare än året innan. Helsingfors-Vanda står för ungefär hälften av den totala förbrukade mängden. Betain är ett nytt ämne som har testats på Tammerfors-Birkala, Kauhava och Kuopio flygplatser. Ton Figur 4. Fördelning av blandat avfall, nyttoavfall och problemavfall som samlades in på Finavias flygplatser år Alla flygplatser Urea Acetat Formiat Betain Blandavfall 49% Nyttoavfall 48% Problemavfall 3% 1200 Figur 2. Årlig syreförbrukning och kvävebelastning på grund av halkbekämpningsmedel Sedan millennieskiftet har belastningen minskat betydligt i och med att man slutade använda urea. Under 2000-talet har belastningen varit jämn trots att användningen av halkbekämpningsmedel har ökat. Detta beror på den ökade användningen av flytande formiat som är det minst miljöbelastande medlet. Åren sjönk belastningen på grund av att de använda volymerna hade minskat. Ton Helsingfors-Vanda flygplats Blandavfall 48% Nyttoavfall 51% Syreförbrukning (O 2 ) Kvävebelastning (N) Problemavfall 1% Figur 3. Markspeditionsbolagens förbrukning av propylenglykol vid avisning och frostskyddsbehandling av flygplan åren på Finavias flygplatser. I början av 2000-talet ökade användningen av avisnings- och frostskyddsmedel relativt kraftigt. Ökningen var en följd av den ökade trafiken, de nya behandlingsföreskrifterna och bytet av plantyper. År 2011 var mängden förbrukad propylenglykol mindre än vanligt på grund av mild höst m 3 Tabell 6. Genom Finavias avfallshantering år 2011 insamlat blandat avfall, nyttoavfall och problemavfall samt förorenad jord som transporterats för hantering (ingår inte i den totala mängden). Tabellen visar också förändringen jämfört med föregående år. Som nyttoavfall räknas följande separat insamlat avfall: bioavfall, metall, glas, plast, returpapper och -papp, smörjolja, begagnade bildäck, el- och elektronikavfall samt sorterat byggavfall. År 2011 transporterades förorenad jord för hantering i Jyväskylä, Kuopio, Kuusamo och på Helsingfors-Vanda. År 2011 Ton Förändring Blandavfall % Nyttoavfall % Problemavfall 90 14% Totalt % Förorenad jord % 17

18 Helsingfors- Vanda flygplats 2011 Helsingfors-Vandas miljöår 2011 NYTT MILJÖTILLSTÅND Helsingfors-Vanda flygplats beviljades ett nytt miljötillstånd i augusti I tillståndsbeslutet krävs bland annat begränsning av nattrafiken på grund av buller, ökning av mängden kontinuerliga glidflygningar och effektivisering av uppsamlingen av avisningsmedel för flygplan. Mer information om miljötillståndet finns på sidan 20. ÖKAD TRAFIK År 2011 uppgick antalet operationer (landningar och starter) på Helsingfors-Vanda flygplats till Jämfört med året innan ökade antalet med 11 procent. Passagerarantalet ökade med cirka 15 procent och uppgick till 14,9 miljoner. Den internationella trafikens andel av alla operationer i trafikflyget var cirka 70 procent. I något över hälften av den kommersiella inrikestrafiken används turbopropplan som förbrukar betydligt mindre mängder bränsle per person och kilometer än jetplanen. UNDERHÅLLSARBETEN FÖR STARTBANOR I juni juli utfördes underhållssarbeten på startbanorna 1 2. Under arbetena var banorna stängda, antingen helt eller delvis, och trafiken styrdes till två andra banor. Detta påverkade flygriktningarna i någon mån under sommaren. Invånarna i området informerades om bullereffekter till följd av arbetena via pressen och på Finavias webbplats. Helsingfors-Vanda flygplats har tre startbanor som används enligt väderförhållandena, trafiken och olika miljöfaktorer. Start och landning med flygplan är säkrast i motvind. Utöver säkerhetsfaktorerna påverkar trafikmängden och flygplansbullret valet av startbana. Den primära landningsriktningen på Helsingfors-Vanda nattetid (kl ) är startbana 2 från nordväst. Denna riktning användes i 57 procent av landningarna. Den primära startriktningen, startbana 3 mot sydväst, användes i 78 procent av starterna nattetid. FLYGPLANENS BULLEROMRÅDE VÄXTE NÅGOT År 2011 uppgick invånarantalet i bullerområdet (L den >55 db) till cirka personer, och bullerområdet hade en areal på cirka 64 km 2. Motsvarande siffor för år 2010 var och 58. Den ökade trafiken och vindförhållandena (västlig och nordvästlig vind) inverkade på att bullerområdet utvidgade främst i riktning mot Kervo. Bullerområdenas form och därigenom det kalkylmässiga invånarantalet i bullerområdet kan påverkas av att startbanorna på flygplatsen stängs på grund av underhållsarbeten. Flygbolagen kan effektivt minska bullret från flygplanen genom att ersätta gamla plan med nya plantyper som ger upphov till mindre buller. År 2010 uppgick andelen jetplan som förorsakar mindre buller till cirka 65 procent av trafiken och andelen turbopropplan till cirka 24 procent. Planen med bred flygplanskropp utgjorde cirka 5 procent av den totala trafikvolymen på Helsingfors-Vanda. I syfte att upprätthålla flygvapnets stödberedskap besökte Satakunta flygflottiljs plan F-18 Hornet Helsingfors-Vanda flygplats några gånger under året. BULLERHANTERINGEN I INFLYGNINGSSKEDET VIDAREUTVECKLAS Utsläppen i luften och bullret från flygplanen minskar om inflygningen görs genom kontinuerlig minskning av höjden utan planflyktsskede. Dessa inflygningar kallas inflygningar med kontinuerlig glidflygning (CDO = Continuous Descent Operation) eller gröna inflygningar. Metoden görs möjlig av en lämplig luftrumsstruktur och flygledningen, men det är piloten som ansvarar för genomförandet i praktiken. Under rusningstiden på eftermiddagen, när flera flygplan samtidigt landar på parallella banor, kan CDO-metoden enbart tillämpas på en av banorna. Vintern 2008 inledde Finavia ett samarbetsprojekt med tre finländska flygbolag för att öka antalet gröna inflygningar. Inom projektet har användningen av luftrummets gränser och inflygningsrutter optimerats längre bort från flygplatsen, och gemensamma instruktioner om bullerhantering i inflygningsskedet har skisserats för flygledningen och piloterna. Metoderna kommer att vidareutvecklas. Finavia följer upp CDO-utfallet med hjälp av vedertagna parametrar och systemet för uppföljning av flygrutter. Utfallet varierar stort. Man har upptäckt att olika flygbolag flyger samma plantyp på olika sätt. Dessutom har man konstaterat att utfallet är bättre kvällsoch nattetid än dagtid och att utfallet är minst vid användning av parallella banor. Utfallet varierar också enligt bana; det bästa resultatet har nåtts vid landningar på den primära banan 15 (bana 2 i riktning från Nurmijärvi). År 2011 var CDO-utfallet 55 procent. Utfallet var 59 procent nattetid och 29 procent under rusningstiden på eftermiddagarna. MINSKAD PROVDRIFT NATTETID Flygbolagen testar sina plan efter utförd motorservice. Provdriften efter servicen görs på provdriftsplatsen på flygplatsens tekniska område. Denna plats är omgärdad av cirka nio 18

19 Helsingfors- Vanda flygplats 2011 meter höga jordvallar. I vissa väderförhållanden kan bullret höras i de närliggande bostadsområdena trots vallarna. Till följd av att flygplanen har utvecklats har bullret från provdriften dock minskat. År 2011 testades jetplan på halv eller full effekt nattetid (kl ) i genomsnitt 11 gånger i månaden. Motsvarande siffra året innan var 12. MÄTNINGAR VISAR ATT LUFTKVALITETEN HAR FÖRBÄTTRATS Flyg- och fordonstrafikens effekter på kväveoxidkoncentrationerna utvärderades med en passivinsamlingsmetod under tre månader hösten Insamlarna placerades på 22 ställen på olika håll i flygplatsområdet. De byttes ut och analyserades varje månad. Motsvarande mätning hade genomförts på flygplatsen hösten Den livliga fordons- och markmaterieltrafiken avspeglar sig i mätresultaten framför och bakom terminalerna, i synnerhet på ställen som vädras dåligt. Start- och taxibanorna kan däremot vädras lätt och där används inga markmaterielanordningar eller markfordon som är på gång under lång tid, och därför är koncentrationerna av kväveoxid betydligt lägre på banorna. De högsta koncentrationerna mättes utanför flygplatsområdet, framför terminal 2 och vid korsningen av vägen (Luftleden) till flygplatsen, som är livligt trafikerad. Jämfört med mätningar år 2006 hade koncentrationerna av kväveoxid sjunkit på flera punkter. Mest förbättrades luftkvaliteten i slutändan av terminal 2 och vid korsningen av Luftfartsvägen och Datavägen utanför färdområdet. AUTOMATIK FÖR VATTENSTYRNING Till avisningen och förhindrandet av isbildning på flygplanen används propylenglykolbaserade vätskor. Behandlingarna görs i områden som är anslutna till ett avloppssystem. Dessutom uppsamlas en så stor andel av frostskydds- och avisningsmedlen som möjligt med sugbil och transporteras för återvinning till rötningsenheten på Viksbacka avloppsreningsverk. Snö från avisningsområdena samlas på ett separat område, varifrån smältvattnet leds till avloppssystemet. Hanteringen av glykolhaltigt vatten utvecklas kontinuerligt och behandlingarna koncentreras till mindre områden. För hantering av glykolhaltigt vatten har vi köpt ett nytt system för vattenstyrning. I det nya systemet styrs vatten delvis automatiskt med hjälp av sulor. Dessutom är systemet utrustat med ännu bättre alarmmetoder vid störningar och med funktioner för lagring och rapportering av information. En del av avisningsbehandlingarna koncentreras till fjärravisningsområdena där avisningsmedlen kan samlas upp och tas till vara mer effektivt än på de stora uppställningsplattorna. År 2011 användes 35 procent av frostskydds- och avisningsmedlen på fjärravisningsplatsen, medan motsvarande andel år 2010 var 13 procent. Fjärravisningsplatsen blev färdig för några år sedan. En annan fjärravisningsplats byggs för tillfället, och det första skedet blir färdigt under vintersäsongen Hela området blir färdigt inför vintersäsongen Mängden propylenglykol som används för avisning och förhindrande av is uppgick till cirka m 3 år 2011, medan den år 2010 uppgick till m 3. Mängden minskade främst till följd av mild och regnig höst. Mängden halkbekämpningsmedel för banor var däremot större än de två föregående åren. Väderförhållandena påverkar också halkbekämpningen: under torra, kalla vintrar behövs en mindre mängd bekämpningsmedel än när temperaturen varierar kring noll grader. UTREDNINGAR AV SPRIDNINGEN AV AVISNINGS- MEDEL FÖR FLYGPLAN I anslutning till byggandet av Ringbanan upptäcktes en bakterieflora i vissa tunnlar, som eventuellt beror på en långvarig användning av avisningsmedel för flygplan. För att utreda alla omständigheter bad miljömyndigheterna Finavia om omfattande utredningar av spridningen av avisnings- och frostskyddsmedel i området kring Helsingfors-Vanda flygplats. För utredningen togs vattenprov på 101 provpunkter. Glykolhaltiga ämnen förekommer i vattnet i marken och berggrunden främst på uppställningsplattan framför terminal T1. Betydande mängder skadliga ämnen upptäcktes endast i en av terminalens grundvattenbrunnar, i glykolvattenmagasinets omgivning och invid snöområdet i söderänden av startbana 2. Utredningarna fortsätter för tillfället. Ledningen av vatten som innehåller avisningsmedel har vidareutvecklats. Avloppsnätet framför terminal T1 avbildades år 2010, och skadorna reparerades sommaren År 2011 fortsatte avbildningen av avloppsnätet framför terminal T2, och nödvändiga reparationer kommer att göras år En regnvattentunnel som används för ledning av glykolhaltigt vatten kommer att tätas i enlighet med miljötillståndet. Invid tunneln för Ringbanan har man byggt pumpbrunnar som ska minska mängden spillvatten i tunneln. BELASTNINGEN I YTVATTEN HAR MINSKAT BETYDLIGT Under de tre senaste vintersäsongerna har den biologiska syreförbrukningen i ytvattnet varit betydligt lägre än de tio senaste åren i genomsnitt. Den gynnsamma förändringen har påverkats av Finavias åtgärder för att minska belastningen i ytvattnet, som är bland annat ökning av pumpkapaciteten och koncentration av avisningsbehandlingarna till fjärravisningsområdet. Den biologiska syreförbrukningen i avrinningsvattnet från flygplatsen som leds ut i dikena i närheten var cirka 150 ton förra vintersäsongen, medan den de senaste tio åren har varit i genomsnitt 300 ton per vintersäsong. Mest minskade belastningen på Kallbäcken, som under vintersäsongen var ungefär 12 ton. Under förra vintersäsongen var belastningen knappt 40 ton, och under de fem föregående åren har den varierat från 60 ton till 580 ton per vintersäsong. BÄTTRE ÅTERVINNING AV ENERGIAVFALL Mängden avfall från Helsingfors-Vanda flygplats som transporterades till Finavias avfallshantering var cirka ton år Mängden minskade med cirka 4 procent jämfört med året innan. Avfallssorteringen har effektiviserats, och mängden avfall som återvinns har ökat. Mängden biologiskt avfall har ökat markant, med cirka 32 procent. Samtidigt har dess andel av allt avfall ökat från 11 procent till 14 procent. Mängden separat insamlat energiavfall som återvinns ökade med 8 procent från år Det blandade avfallet, i likhet med merparten av det byggavfall som ska sorteras, transporterades också till energiåtervinning. Närmare hälften av allt avfall styrdes till energiåtervinningen. 19

Finavias delårsrapport 1.1 30.9.2011:

Finavias delårsrapport 1.1 30.9.2011: 1 (6) 25.10.2011 Finavias delårsrapport 1.1 30.9.2011: Fortsatt exceptionellt stor efterfrågan inom flygtrafiken Nyckeltal för januari september 2011 Omsättningen ökade med 17,6 procent och uppgick till

Läs mer

Innehåll LUFTFARTSVERKETS MILJÖRAPPORT 2001

Innehåll LUFTFARTSVERKETS MILJÖRAPPORT 2001 LUFTFARTSVERKET FINLAND Miljörapport 2001 Innehåll Vi vill bli en god granne 3 För luftfartens och miljöns bästa 4 Luftfartsverkets miljöpolitik 5 Luftfartsverket betjänar 6 Flygtrafiken i Finland 8 Flygplatsen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2007. Finavia Finlands port ut i världen

ÅRSREDOVISNING 2007. Finavia Finlands port ut i världen ÅRSREDOVISNING 2007 Finavia Finlands port ut i världen Finavia öppnar förbindelser till världen INNEHÅLL Finavia i korthet 4 2007 händelser och nyckeltal 6 Generaldirektörens översikt 8 Strategi 12 Flygtrafiken

Läs mer

Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS

Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS Nätverket Renare Mark 24 mars 2015 Malin Fridlund Swedavia AB Innehåll Om Swedavia Erfarenheter Vårt arbete med PFAS Framåtblick Tillståndsansökan

Läs mer

Luftfartsverkets årsberättelse 2002. Finland

Luftfartsverkets årsberättelse 2002. Finland Luftfartsverkets årsberättelse 2002 Finland m e d s i k t e p å f r a m t i d e n INNEHÅLL Verkställande direktörens översikt 2 Luftfartsverket - för flygpassagerarnas bästa 6 Vår service och våra värderingar

Läs mer

03.05.2011 FINAVIA OYJ VAIHDE 020 708 000

03.05.2011 FINAVIA OYJ VAIHDE 020 708 000 1 (7) 03.05.2011 FINAVIAS DELÅRSRAPPORT 1.1.2011 31.3.2011: Antalet flygpassagerare återgick till nivån före recessionen Nyckeltal för det första kvartalet Omsättningen ökade med 15,6 procent och uppgick

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Swedavias roll. Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten

Swedavias roll. Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten Skånes Energiting Swedavias roll Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten 2 80 % Kundnöjdhet 80 % Medarbetarnöjdhet 9 % Avkastning på eget kapital 0 % Utsläpp

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera erbjuder finansieringslösningar för etablering av företagsverksamhet, vid

Läs mer

De viktigaste händelserna 2009. Verkställande direktörens översikt. Finavia i korthet. Flygtrafikens betydelse

De viktigaste händelserna 2009. Verkställande direktörens översikt. Finavia i korthet. Flygtrafikens betydelse R E S O R L A N D S K A P F I N A V I A S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 1 New York 8:40 F I N A V I A S Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 I n n e h å l l Toronto 8:40 Boston 8:30 Reykjavik 3:35

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Nextjets miljöarbete

Nextjets miljöarbete Nextjets miljöarbete SAMMANFATTNING Flyget har idag en betydande miljöpåverkan och är samtidigt en stor och viktigt del av dagens infrastruktur. Utan flyg skulle Sverige stanna! Därför ser vi miljöarbetet

Läs mer

FINAVIA 2010. 365 möjligheter. På resa med modedesignern Paola Suhonen s. 22. På resa med riksdagsman Pekka Haavisto s. 28

FINAVIA 2010. 365 möjligheter. På resa med modedesignern Paola Suhonen s. 22. På resa med riksdagsman Pekka Haavisto s. 28 365 möjligheter Årsberättelse 2010 På resa med modedesignern Paola Suhonen s. 22 FINAVIA 2010 365 möjligheter Årsöversikt 4 De viktigaste händelserna år 2010 8 Verkställande direktörens översikt 12 Finavia

Läs mer

FINLÄNDARNA BEHÖVER NYARE, TRYGGARE OCH MILJÖVÄNLIGARE BILAR

FINLÄNDARNA BEHÖVER NYARE, TRYGGARE OCH MILJÖVÄNLIGARE BILAR FINLÄNDARNA BEHÖVER NYARE, TRYGGARE OCH MILJÖVÄNLIGARE BILAR I en ny medelstor familjebil består över en tredjedel av bilens pris av olika skatter. Finlands bilskatt är också den näst högsta inom EU. En

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

LUFTFARTSVERKETS ÅRSREDOVISNING E R C K V A Ä R E N S A T P L Y G F L

LUFTFARTSVERKETS ÅRSREDOVISNING E R C K V A Ä R E N S A T P L Y G F L LUFTFARTSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2 0 0 5 F I N L A N D Ä R V A C K E R! E N S A T P L Y G F L INNEHÅLL Chefdirektörens översikt 2 Den sista resan 5 Luftfartsverket 2005: Verksamhetsidé, värden och service

Läs mer

Sammanfattning av Swedavias ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för Göteborg Landvetter Airport

Sammanfattning av Swedavias ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för Göteborg Landvetter Airport Sammanfattning av Swedavias ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för Göteborg Landvetter Airport Detta är en sammanfattning av Swedavias ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för flygplatsverksamheten

Läs mer

Vi löser era lokalproblem

Vi löser era lokalproblem Vi löser era lokalproblem Ett steg före förväntningarna Senatfastigheter är ett statligt affärsverk som erbjuder lokaler och tillhörande tjänster till statsförvaltningen. Uthyrning av lokaler, utveckling

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

SAMRÅD MED SKURUPS KOMMUN AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN

SAMRÅD MED SKURUPS KOMMUN AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN SAMRÅD MED SKURUPS KOMMUN AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN Plats: Konferensrum Airbus, Malmö Airport Datum: 2009-06-10 Närvarande: Från Skurups kommun Robert Werner,

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Aviabulevarden Knutpunkten för experter

Aviabulevarden Knutpunkten för experter Aviabulevarden Knutpunkten för experter Huvudstadsregionens snabbast växande företagsområde i Finlands logistiska mittpunkt innebär möjligheter till framgång och nätverkande Redan läget är unikt. Kontorslokalerna

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport

Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport Detta är en förenklad redovisning av Swedavias ansökan om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport. Den kompletta

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-03-29 39 Miljötillstånd verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport (KS 2010.021) Beslut Näringslivs- och

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt miljötillstånd för verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-06-15 Dnr 542-3334-10 Rv Stockholm-Arlanda Airport Swedavia Att: Anette Näs 190 45 Stockholm-Arlanda Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför nytt

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Miljön vid Stockholm-Arlanda flygplats

Miljön vid Stockholm-Arlanda flygplats Miljön vid Stockholm-Arlanda flygplats Miljön vid Stockholm-Arlanda flygplats Stockholm-Arlanda är en av Europas största flygplatser. År 2001 passerade drygt 18 miljoner passagerare dess terminaler. Två

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE

VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE NORDENS LEDANDE KONCENTRATION AV ENERGITEKNOLOGI ERBJUDER ETT TOPPLÄGE FÖR LOGISTIKFÖRETAG EnergyVaasa LEDANDE PÅ ENERGI Vasaregionen är ledande i Norden på energiteknologi.

Läs mer

2011-02-10, Kenth Arvidsson. Energieffektivisering Arlanda

2011-02-10, Kenth Arvidsson. Energieffektivisering Arlanda 2011-02-10, Kenth Arvidsson Energieffektivisering Arlanda Stockholm-Arlanda Flygplats 16 miljoner resenärer per år 81 flygbolag 176 destinationer 3 start- och landningsbanor 4 terminaler 61 gater 52 butiker

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad -can/ y'l/?^ U/J>.,^J^C/ -v-^v^s; A Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummerförursprunglig ansökan: 462-2724/2005 Projektets nummer och namn: B104, Konvertering

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Canons program för återvinning av tonerkassetter

Canons program för återvinning av tonerkassetter Canons program för återvinning av tonerkassetter Först i världen med att tillverka och dessutom återvinna tonerkassetter År 1982 tillverkade Canon som första företag tonerkassetter med allt-i-ett för personkopiatorer.

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

FINLAND. Luftfartsverkets årsredovisning

FINLAND. Luftfartsverkets årsredovisning FINLAND Luftfartsverkets årsredovisning 2003 INNEHÅLL: Verkställande direktörens översikt 2 Luftfartsverkets verksamhetsidé, service och värderingar 6 Affärsverkets räkenskapsperiod i korthet 7 Vision

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Hyresavtal. Gör miljön en tjänst och

Hyresavtal. Gör miljön en tjänst och Teckna Grönt Hyresavtal Gör miljön en tjänst och sänk din hyreskostnad Tillsammans kan vi göra stor skillnad Genom att hyra kontor i miljövänliga Solna One gör du ett klokt miljöval. Väljer du dessutom

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/20 15.5.2013

Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/20 15.5.2013 Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) 20 Ryj / Den av ledamoten Mika Ebeling väckta motionen om bättre energieffektivitet i det gamla byggnadsbeståndet HEL 2012-014525 T 00 00 03 Beslutsförslag

Läs mer

Finansiering för att starta ett företag

Finansiering för att starta ett företag Finansiering för att starta ett företag Finansiering från Finnvera vid etablering av företagsverksamhet Planerar du att grunda ett företag? En bra affärsidé, företagarfärdigheter och en omsorgsfull planering

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Energiförbrukning inom boende 2013

Energiförbrukning inom boende 2013 Energi 204 Energiförbrukning inom boende 20 Energiförbrukningen inom boende sjönk år 20 Energiförbrukningen inom boende sjönk med sex procent år 20. När det gäller boende, dvs. uppvärmning av bostadsbyggnader

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Agenda 2012-09-19 Swedavia och dess flygplatser Inledning passagerarterminalens flöden Hur planerar man

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo

Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Fjärrkyla med hjälp av överskottsvärme Ilkka Salo Konventionella kylsystem för byggnader förbrukar inte bara stora mängder elektrisk energi, utan använder dessutom köldmedier av typ HFC/HCFC mera kända

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld

Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Vad gör flyget för klimatet? Flygets stora utmaning i en global värld Flyg skapar möten, relationer och förståelse. Flyg ger även utsläpp. Dom ska vi minimera. Flyget är en förutsättning för att människor

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar Spara pengar och på miljön med lågemissionsbilar Parkeringsrabatt för lågemissionsbilar Du får en rabatt på 50 procent på din parkeringsavgift i Helsingfors ifall du äger en personbil som uppfyller kriterierna

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde vid Mörby, Ekerö kommun, revidering med högst 7 000 flygrörelser per årsmedeldygn.

Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde vid Mörby, Ekerö kommun, revidering med högst 7 000 flygrörelser per årsmedeldygn. 1 (5) Handläggare: Bengt Simonsson, Antal sidor 5 Antal bilagor Beställare: Järntorget bostads AB gm Bengt Jansson Malmö 2014-02-21 rev. 2014-04-24 Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde

Läs mer

NYA LOKALER I KÄRNAN AV FÖRETAGSVÄRLDEN

NYA LOKALER I KÄRNAN AV FÖRETAGSVÄRLDEN EKOEFFEKTIVT KONTORSHUS PÅ KÄGELUDDEN www.keilaranta.fi En ny, genuint modifierbar kontorshelhet på Kägelstranden är den som ligger närmast den framtida metrostationen på Kägeludden. Trivsamma lokaler

Läs mer

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster

limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster Nordanå skall vara en attraktiv part när det gäller klimatsmarta logistiktjänster till företag i Sverige samt Europa. Vi skall också vara en attraktiv

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning:

Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning: 2282 Nr 542 Bilaga 1 1. SYSTEM FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning: 1) slamavskiljare (sedimenteringsbrunn), som avser en vattentät

Läs mer

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Möta är ett samverkansprojekt mellan länets 13 kommuner företrädda av miljökontoren samt Länsstyrelsen Östergötland. Maj 2009 Förvara kemiska produkter

Läs mer

Byggnadskontorets stämpel och kundtjänstens bestyrkande

Byggnadskontorets stämpel och kundtjänstens bestyrkande 1 29.4.2015 Avtal om rätt att använda ett allmänt område för smidig kioskverksamhet Registernummer på fordon eller dragbar anordning som används som kiosk (1 st./avtal) Avtalets giltighet Kioskens namn

Läs mer

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Avfallsnämnden kan med stöd av avfallslagens 81 nedsätta avfallsavgiften, ifall avgiften i avfallstaxan anses vara oskälig hög.

Avfallsnämnden kan med stöd av avfallslagens 81 nedsätta avfallsavgiften, ifall avgiften i avfallstaxan anses vara oskälig hög. AVFALLSAVGIFTSTAXA 2015 1 Avfallstaxans grunder Enligt avfallslagens 78 skall kommunen för avfallshanteringen som kommunen ordnar ta ut en avfallsavgift som täcker dess kostnader för uppgiften. Med avfallsavgift

Läs mer

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnvera Abp Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2012. Peter Danielsen 24.4.2013. Sidan 1 av 6

MILJÖRAPPORT 2012. Peter Danielsen 24.4.2013. Sidan 1 av 6 MILJÖRAPPORT 2012 Peter Danielsen 24.4.2013 Sidan 1 av 6 Uppgifter om företaget, omläggningar av verksamheten Edita Bobergs AB är ett Svanmärkt tryckeri, certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001, ISO 12647-2

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

HAGA BÅTKLUBB. Klubbens miljöregler och miljöarbete. Handlingsplan. Miljöpolicy. Miljöregler. Avfallsplan. Bottenmålning och tvätt

HAGA BÅTKLUBB. Klubbens miljöregler och miljöarbete. Handlingsplan. Miljöpolicy. Miljöregler. Avfallsplan. Bottenmålning och tvätt HAGA BÅTKLUBB Klubbens miljöregler och miljöarbete Handlingsplan Miljöpolicy Miljöregler Avfallsplan Bottenmålning och tvätt Båtklubbens unika och attraktiva läge vid Brunnsvikens västra sida gör att Haga

Läs mer

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning.

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. MILJÖHANDBOK Dokumentnamn Upprättat av Staffan Stenhag Fastställt av Sida (av) 1 (5) Fastställt datum Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. Grundutbildning

Läs mer