Verksamhetsplan 2014 KFUM KISTA UNGDOMSGÅRD. Bromma KFUM Box Kista bromma.kfum.se

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan 2014 KFUM KISTA UNGDOMSGÅRD. Bromma KFUM Box 1104 164 22 Kista 08-7526456 bromma.kfum.se"

Transkript

1 Verksamhetsplan 2014 KFUM KISTA UNGDOMSGÅRD Bromma KFUM Box Kista bromma.kfum.se I vår verksamhetsplan hittar du information om vårt uppdrag, resurser, hur vi lever upp till intressenternas krav, behov och förväntningar, mångfaldsoch jämställdhetsarbete, delaktighet och inflytande, nätverkande, kompetensutveckling, miljöarbete, preventivt arbete, våra prioriterade frågor och kvalitetsgarantier samt budget.

2 INNEHÅLL Inledning... 5 Beskrivning av föreningen... 5 Tidigare erfarenheter av verksamhetsområdet... 6 Uppdrag... 6 Resurser... 7 Medarbetare... 7 Kompetensresurser... 7 Kansliet... 7 Kista ungdomsgård... 7 Hur vi lever upp till intressenternas krav, behov och förväntningar... 8 Mångfalds- och jämställdhetsarbete... 8 Målsättning... 9 Metoder... 9 Do it yourself... 9 Genusperspektiv... 9 Normkritisk pedagogik Kartläggning av jämställdhetsintegrering Checklistor O/lika MOD- Mångfald och dialog Bromma KFUM:S Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling för Kista ungdomsgård Uppföljning...16 Delaktighet och inflytande...17 Målsättning...17 Metoder...17 Dialog Idédagboken Stormöten

3 Kulturstöd för unga och coacher Uppföljning...18 Nätverkande...18 Målsättning...18 Metoder...18 Uppföljning...19 Medarbetarsamling (MAS)...19 Fritidsgårdsträff...19 Storföreningsnätverket...19 Fryshusandan...19 Forum för Eldsjälar...19 Järvaandan...20 KFUM SVERIGE...20 LSU Sveriges ungdomsorganisationer YMCA YWCA...20 Förvaltningens samordningsstruktur för ungdomsverksamheterna...20 Myndigheter i Samverkan (MYS) och Områdesgruppen...20 Kompetensutveckling...21 Målsättning...21 Metoder...21 Uppföljning...21 Helheten...21 Sensus...22 Effektivare grupper och ledare EGOL...22 Utvecklingssamtal...22 Bromma KFUM:S Kompetenspolicy...22 Syfte Kompetens Kompetensutveckling Individuell kompetensutvecklingsplan

4 Utbildningar, konferenser, seminarier och forskning...24 Nätverk...24 Miljöarbete...24 Målsättning...25 Metoder...25 Uppföljning...25 Preventivt arbete...25 Målsättning...26 Metoder...26 Uppföljning united...26 STAN-programmet (Stockholms Tobaks- Alkohol- och Narkotikapolitiska program)...26 Policy mot klotter och liknande skadegörelse på Kista ungdomsgård...28 Stadens brottsförebyggande program...28 Våra prioriterade frågor och kvalitetsgarantier för Prioriterade frågor för Öka besökarnas upplevelse av delaktighet och inflytande Öka besökarnas upplevelse av trygghet och tillit till personalen Utveckla samverkan med lokala föreningar Kvalitetsgarantier för Bromma KFUK-KFUM garanterar besökarna:

5 INLEDNING BESKRIVNING AV FÖRENINGEN Bromma KFUM är en del av KFUM Sverige, som i sin tur är en del av två globala ungdomsrörelser, YMCA och YWCA. Tillsammans finns dessa organisationer i ca 130 länder och når ca 70 miljoner människor och erbjuder en bredd av aktiviteter att både prova på och fördjupa sig i. I Sverige samlar KFUM cirka 400 föreningar och medlemmar. Den viktigaste delen av vår organisation är våra lokalföreningar, men det finns en stödjande organisation även på regional och nationell nivå. De flesta aktiviteter vi erbjuder unga människor kan göras i många andra organisationers regi. Det finns många basketklubbar, ungdomsgårdar och scoutkårer därute. Men att vara med i KFUK-KFUM handlar om så mycket mer än själva innebandyspelandet eller lägervistelsen. Det handlar om attityd och idé. Om varför och hur vi gör saker, inte bara vad vi gör. Det handlar om helheten - Body Mind Spirit. KFUM har en enkel grundfilosofi: Vi tror att alla människor, inte minst unga, har behov av fysisk aktivitet, ökad kunskap och tid för reflektion för att kunna utvecklas och må bra. Vår logotyp, den röda triangeln, symboliserar dessa tre byggstenar BODY, MIND & SPIRIT. BODY handlar om människans behov av en sund kropp. Med en hälsosam livsstil ökar förutsättningarna för ett gott liv. Vi erbjuder drogfria miljöer där fysiska aktiviteter uppmuntras. MIND handlar om människans behov av att ständigt lära sig mer, att stärka sitt självförtroende och viljan att använda sina förmågor för att nå sina mål. SPIRIT handla om människans behov av att hantera existentiella frågor. Vi erbjuder miljöer och aktiviteter där barn och unga känner sig trygga att utforska frågor om tro, mening, moral och etik. Bokstäverna i förkortningen KFUM står för Kristliga Föreningen av Unga Människor. En behöver varken vara troende eller gå i kyrkan för att få vara med. Alla är välkomna till KFUK-KFUM, oavsett nationalitet, kön, social ställning, sexuell läggning, politisk uppfattning kulturell eller religiös tillhörighet. Inom KFUM är det viktigt att respektera människan och hennes möjligheter. Därför är KFUM en samlingsplats för alla unga människor, som vill hitta en gemenskap och bli respekterade för sin egen skull. KFUM gemenskapen innebär nationella och internationella kontakter och stora möjligheter till erfarenhetsutbyte. KFUM är världens äldsta och största ungdomsrörelse - en internationell rörelse med många verksamheter. Internationellt samarbete är en självklarhet då KFUM finns över nästan hela jordklotet. KFUM Sverige bedriver en omfattande internationell verksamhet i form av Sida-stött partnerskap tillsammans med länder i Afrika, Mellanöstern, Syd- och Centralamerika samt i Östeuropa. För närvarande har Bromma KFUM en partnerförening i KFUM Östra Jerusalem där de driver ett projekt tillsammans med demokrati och ledarutveckling. Bromma KFUM erbjuder en mångfald av aktiviteter för både gammal som ung. Fokus ligger på ungdomar, då det är en barn- och ungdomsförening. Bromma KFUM erbjuder verksamhet som volleyboll, innebandy, parkour, klättring och scouting. Det finns också en mångfald av fritidsaktiviteter som bedrivs i gruppform som teater, dans, sång, 5

6 animation, tjej- och killgrupper. Bromma KFUK-KFUM driver idag ungdomsgård i Kista på Jyllandsgatan 16 på uppdrag av stadsdelsförvaltningen. På somrarna arrangeras en mycket uppskattad daglägerverksamhet med sportläger, teaterläger, animationsläger, gröna dar, tjejläger, kultur- och dagkollo. Tillsammans med KFUM Söder/Fryshuset driver Bromma KFUM i föreningsallians med KFUM Kärsögården som är ett aktivitetscenter på nära kvm grönområden med omfattande barn- och ungdomsverksamhet, med ett socialt perspektiv. Bromma KFUK-KFUM arbetar även med olika projekt som t.ex. 164 United i Kista. TIDIGARE ERFARENHETER AV VERKSAMHETSOMRÅDET Bromma KFUM har på entreprenad bedrivit verksamhet på KFUM-gården Kista 5 sedan 1979 där den huvudsakliga uppdragsgivaren har varit Stockholm Stad, Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning. Den nu gällande entreprenaden drivs även den på uppdrag av Stockholm stad Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning Både området, verksamheten på gården och föreningen har förändrats och påverkats av utvecklingen. Personalen på gården har startat upp nya verksamheter för att möta områdets behov och förändring. Det finns idag en ungdomsgård och fritidsklubb för ungdomar med behov av särskilt stöd i åldrarna år. Dessa två drivs av samma huvudman Bromma KFUM. Projekten SANT (Sniffning, Alkohol, Narkotika, Tobak), MOD (Mångfald Och Dialog), Bättre klimat i skolan, Bättre arbetsklimat i klassrummet, Tjejkraft i Kista, 164 United m.m. har initierats av ledare från gården i samarbete med skolan och andra instanser för att informera och påverka barn- och ungdomars synsätt, attityder, värderingar och inställning till varandra. Även Kista SC och Kista Scoutkår startades av personal på KFUM-gården för att möta och komplettera områdets behov. KFUM-gårdens personal har under åren initierat och deltagit i flertalet olika nätverk i området med fokus på barn och ungdomar. KFUM-gården var med och startat nätverket Tjejfokus i Stockholm som arrangerade tjejfestivalen PUMA. Under de 30 år KFUM-gården varit verksam i området har personalen byggt upp en god kännedom, relation och samverkan med bl.a. föreningar, skolor, myndigheter, barn- och ungdomsinstanser samt boende i området. Inom KFUM bedrivs såväl omfattande social-, läger- och ungdomsgårdsverksamhet, av det slag som anbudet omfattar, på ett stort antal anläggningar runt om i landet. Personal- och ledarutbildning har skett kontinuerligt bl.a. genom både interna och externa kurser och konferenser. Enligt KFUM-gårdens kvalitetssäkringsmodell har verksamheten kontinuerligt utvärderats och omformats för att följa utvecklingen i samhället och det föränderliga behovet hos de lokala barnen och ungdomarna. UPPDRAG Bromma KFUM bedriver idag, på uppdrag av Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning, Kista ungdomsgård samt verksamhet på kvällstid för åringar på Jyllandsgatan 16 i Kista. Verksamheten bedrivs som en öppen verksamhet. Med öppen verksamhet menas en verksamhet som är öppen för alla, oavsett bakgrund, nationalitet, kön eller personlig förmåga. Fritidsformen är till sin karaktär obunden och inbjuder till spontana besök. 6

7 RESURSER MEDARBETARE Bromma KFUM:s medarbetare har sammantaget lång verksamhetserfarenhet. Bromma KFUM har en stabil och sammansvetsad personalgrupp. Större delen av medarbetarna är Fritidsledare eller har annan för verksamheten adekvat utbildning eller erfarenhet. Bromma KFUM:s medarbetare har ett stort kontaktnät på olika nivåer, i och utanför organisationen. Bromma KFUM:s medarbetare är delaktiga i vårt kvalitetssäkringssystem och kan därigenom i högsta grad påverka sin egen arbetssituation. Detta borgar för en hög verksamhetskvalitet. KOMPETENSRESURSER KANSLIET Eva-Maria Väfors är kanslichef. Har arbetat som fritidsledare på Jyllandsgatan Därefter arbetat med verksamhetsfrågor inom föreningen fram till Ansvarar idag för ekonomi, personal, sporthallsuthyrning, bidrag, handläggare styrelsen, stiftelsen samt fastighetsbolagen. Anna Paganus - Fritidspedagog och har arbetat i Kista på Jyllandgatan 16 som pedagogisk ansvarig för fritidshemmet och som biträdande enhetschef Idag anställd som projektkoordinator och är ansvarig för bland annat all barn- och ungdomsverksamhet, verksamhetsutveckling, fondansökningar/rapportering, sommarläger, arrangemang, skolsamarbeten, samt hemsidan. Erik Ekberg började som ung lägerdeltagare och har successivt växt i föreningen till en kompetent och ansvarsfull ledare. Är idag projektledare för all idrottsverksamhet i föreningen och studerar samt driver eget företag. Måddan Wasell är kontorsassistent. KISTA UNGDOMSGÅRD ENHETSCHEFEN är utbildad fritidsledare och har varit verksam som föreståndare på Södra och Norra Järva sedan Har fortlöpande utbildat sig med chefsutbildningar, men även inom bl.a. bokföring, kommunikation och förändringsarbete, genus- och jämställdhetsfrågor, arbetsmiljöfrågor och KFUK-KFUM kunskap både nationellt och internationellt. Se meritförteckning (bilaga 4). HELTID 1 är utbildad fritidsledare HELTID 2 har gått Skarpnäcks fritidsledarkurs steg 1 och 2. HELTID 3 började med ett års utvecklingsanställning på gården Blev därefter tillsvidareanställd och har gått många av våra interna ledarutbildningar. 7

8 DELTID 1 har gått Lidingö Folkhögskolas fritidsledarutbildning. DELTID 2 har lång erfarenhet av arbete med barn och ungdomar både från Akalla och Rinkebys ungdomsgård där han tidigare varit anställd. Han har även tidigare arbetat som ungdomsvärd i området. TIMLEDARE 1 är utbildad fritidsledare och anställd på gården i över 15 år. Arbetar även som fritidsledare på Adolf Fredriks musikskola. Har arbetat som fältassistent för Kungsholmens stadsdelsförvaltning. TIMLEDARE 2 arbetar även på Ungdomsgården i Gottsunda som drivs av KFUM Uppsala. TIMLEDARE 3 arbetar även på Reactor och på Ungdomens hus i Rinkeby. TIMLEDARE 4 har tidigare arbetat på andra ungdomsgårdar i stadsdelen. TIMLEDARE 5 konstnär, teologistuderande och musiker. Har varit med och arrangerat större festivaler som till exempel Peace and Love i Borlänge. HUR VI LEVER UPP TILL INTRESSENTERNAS KRAV, BEHOV OCH FÖRVÄNTNINGAR Att inom ramen för de resurser vi får disponera, så effektivt som möjligt leva upp till de krav, behov och förväntningar som våra intressenter har på verksamheten. För att kunna leva upp till ovanstående måste vi först och främst vi varje år definiera vilka våra intressenter är och sedan ta reda på vilka krav, behov och förväntningar de har. Därefter gör vi en utvärdering för att se om vi, med vår verksamhet, lever upp till dessa. Detta är sedan det underlag som vi vid planering använder för att se på vilka områden förbättringar måste göras. Dessa förbättrings- och utvecklingsområden kallar vi för våra prioriterade frågor. Vidare beskrivs de kvalitetsgarantier vi utlovar våra brukare, dessa ska vara välkända av brukarna. Verksamheten ska bedrivas på så sätt att den uppfyller de krav och arbetar för de mål enligt anbudet. MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kista ungdomsgård ska vara en mötesplats där alla skall kunna delta på lika villkor. Därför färgas verksamhetsutvecklingen ständigt av det högprioriterade och ständigt aktiva mångfalds- och jämställdhetsarbetet. Mångfald är ett brett begrepp. Det handlar både om yttre olikheter såsom exempelvis hudfärg, kön och ålder och om inre olikheter som egenskaper och erfarenheter vilka gör oss till olika individer. Ett samhälle med mångfald som grund förutsätter jämlikhet och jämställdhet. Bromma KFUM har i linje med KFUM Sverige alltid utgått från FN:s barnkonvention och särskilt beaktat det som sägs där om att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut, att barnen har rätt att komma till tals, att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Vi vill spegla det svenska samhället och vara en del av en organisation som verkar för ett samhälle fritt från diskriminering. Bromma KFUM ser att det finns en strukturell diskriminering av vissa människor i samhället. När vi pratar om diskriminering utgår vi ifrån de diskrimineringsgrunder som finns i svensk lagstiftning: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Denna diskriminering vill vi utrota genom att arbeta förebyggande med bland annat normkritisk pedagogik. Bromma KFUM har på uppdrag sedan många år tillbaka drivit LSS-verksamhet i huset under namnet Fritidsklubben. Det har skapat en naturlig plattform för integrering av funktionshindrade i den ordinarie verksamheten. Här får de funktionshindrade lära känna ledare och verksamheten och känner sig lättare trygga att besöka den öppna verksamheten på kvällstid. Bromma KFUM tar även aktivt del i Stockholms stads projekt Fritid för alla. Bromma 8

9 KFUM arbetar aktivt för att utveckla samverkan med föreningar som arbetar med barn och ungdomar med funktionsnedsättning med bland annat gemensamt läger och aktivitetsutbyte. Verksamheten är redan idag anpassad för att integrera ungdomar med funktionsnedsättning. Jämställdhet handlar om att utnyttja vår potential, förutsättningar och resurser. Om att stärka KFUM i en tid där ungas organiseringsformer förändras och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt begränsar verksamhetens bredd hindrar tjejer från att börja skejta och killar från att dansa. Med jämställdhet vill vi inspirera och engagera. Upplysa och utmana. Utveckla och framåtsträva! MÅLSÄTTNING Visionen är att Kista ungdomsgård ska vara en frizon från förtryck och ojusta värderingar. Alla anställda på Kista ungdomsgård ska ha kunskap om vad jämställdhets- och mångfaldsarbetet innebär. Kista ungdomsgård ska vara en mötesplats där alla skall kunna delta på lika villkor. Kista ungdomsgård ska ha en jämlik besökargrupp med 50% tjejer och 50% killar under året. METODER DO IT YOURSELF KFUM:s egna miniguide med några av de mest handfasta tipsen på hur en praktiskt kan arbeta och tänka om en vill utveckla sin förening till en mer jämställd sådan. Miniguiden får alla nyanställda och vid APT finns en återkommande punkt om just jämställdhet där vi aktivt diskuterar ledarskap och hur vi leder jämställt. GENUSPERSPEKTIV Bromma KFUM arbetar medvetet och uttalat utifrån ett genusperspektiv i sina verksamheter. Bland annat arbetar vi ständigt aktivt med att öka medvetenheten om genus i personalgruppen för att alla besökare och medlemmar på gården ska bemötas på lika villkor. Det sker genom fortlöpande utbildning inom området samt egna workshops och värderingsövningar. Kön är den biologiska skillnaden mellan kvinnor och män. Genus är den sociala skillnaden mellan kvinnor och män. Detta innebär att utifrån det kön som individen föds med behandlas hon/han olika ifrån samhället. Genus kan betecknas som "socialt" kön, det vill säga det som samhället enligt dess förespråkare konstruerar som kvinnlighet och manlighet. Att se något ur ett genusperspektiv är att ha denna konstruktionskaraktär i åtanke. Eftersom vi vet att genus är något som vi hela tiden skapar, kan vi alltså skapa nya former för genus, som inte blir begränsande eller ojämnställda. Det handlar om att öppna ögonen och börja agera. Därför vill vi aktivt uppmuntra unga i vår verksamhet att pröva andra roller för att utvecklas så mycket som möjligt. På Kista ungdomsgård driver vi bland annat tjej- och killgrupper samt arrangerar en del läger för tjejer respektive killar. Arbetet med könssegregerade grupper kräver en tydlig målsättning, en klar struktur, positiva förväntningar och tillitsskapande övningar. Därefter kan samma övningar göras i könsblandade grupper. På en del ungdomsgårdar där syftet endast är att stärka tjejerna kan det leda till en bekräftelse av föreställningen att tjejer är sämre, svagare och mindre värda än killarna. Man uttrycker då underförstått att mansrollen är fullkomlig och statisk, och inte behöver påverkas. Killar får i enkönad grupp möjlighet att identifiera sig med killar och uppmärksamma variationer inom det egna könet. Tjejer får möjlighet att identifiera sig med andra tjejer och inse 9

10 vidden av att vara tjej. På detta sätt kan stereotyper motarbetas. Det handlar inte om att förbättra killar och tjejer, utan att frigör dem från hur kön manifesteras i vardagen. Det handlar om att som pedagog/ledare föra medvetna samtal om vem som skapar och sätter gränser för hur tjejer respektive killar får vara och göra. Vi på Kista ungdomsgård anser att i skilda kill- och tjejgrupper kan de ge ungdomarna möjlighet att öva upp kompetenser som de kanske inte får möjlighet eller utrymme att utveckla, eller kanske inte ens törs pröva, när det andra könet är med. I tjej- respektive killgrupper kan man stärka barnens könsidentitet samtidigt som man kan stimulera varje barn att utmana stereotypa handlingar och mönster. Bromma KFUM har tagit fram en Genuslathund för Kista ungdomsgård. GENUSLATHUND KISTA UNGDOMSGÅRD 1. Vi säger inte pojkar/killar och flickor/tjejer, utan till exempel kompisar, kamrater eller barnen och ungdomarna. 2. Vi uppmuntrar alla barn och ungdomar till alla lekar/aktiviteter och när vi ger förslag på lekar/aktiviteter gör vi det inte enligt könsrollstänk, utan snarare tvärtom. 3. Vi förutsätter inte att ett barn eller en ungdom är på ett visst sätt, till exempel lugn, vild, busig eller försiktig, utifrån barnens kön. 4. Vi pratar, kramar, uppmuntrar och ser alla barn och ungdomar lika mycket. 5. Vi kommenterar inte barnens eller ungdomarnas kläder. Däremot bekräftar vi givetvis ett barn eller en ungdom som stolt visar upp ett nytt plagg. Vi försöker då använda neutrala ord som till exempel skön eller varm istället för tuff eller söt. 6. Vi ser till att materialet som finns tillgängligt, t.ex. böcker inte har ett innehåll som konserverar könsrollerna NORMKRITISK PEDAGOGIK Bromma KFUM arbetar med normfokuserad pedagogik både inom den egna personalgruppen och i grupper med ungdomar. Normfokuserad pedagogik handlar om att belysa de normer och strukturer som leder till bland annat diskriminering och att belysa normgruppers fördelar. Normgrupp kallar vi den grupp av människor som följer en viss norm. Genom att i värderingsövningar belysa normerna och förväntningarna som leder till diskriminering ifrågasätter vi det system som vi vill tala om. Om vi endast talar om vilka som är utanför och hur de känner sig förlorar vi hela dimensionen av att det är ett förtryckande system som ligger bakom diskriminering. Vi missar varför avvikarna blir avvikare. Vi riskerar också att återupprepa normer och att inte förändra något. Det är en del av normen att de som tillhör normen får tycka till om avvikarnas villkor och diskutera dem. Risken är också mycket stor om deltagarna skapar ett vi som ska tycka till om dem, att osynliggöra någon i gruppen som inte alls hör till det vi som skapats. Ofta hamnar då fokus på att skapa förståelse och tolerans för de som avviker i sammanhanget; kvinnor, HBTQ-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer), personer med funktionsnedsättningar, personer som inte ses som svenskar eller andra minoriteter. Är det rätt att homosexuella ska få adoptera? är en klassisk fråga i värderingsövningar. Tanken med frågan är givetvis god man varför frågar vi inte om det är rätt att heterosexuella ska få adoptera? Varför förutsätter vi att heterosexuella är bra på att ta hand om barn, men att det kan diskuteras om homosexuella 10

11 är det? Eller så talar vi om vad tjejer skulle behöva för att kunna ta mer utrymme i verksamheten. Fokus blir då på att ge tjejer redskap, istället för att titta på de orsaker som gör att tjejer inte får lika mycket plats som killar, och se att det inte är tjejer som behöver redskap utan formen som behöver förändras. Detta kallar vi i motsats till normfokuserad pedagogik för toleranspedagogik. Att använda normfokuserad pedagogik kan kännas ovant till en början, men det går ganska snabbt att komma in i det. Som ledare upptäcker vi att det är bekvämare att övningarna inte handlar om att tycka till om svaga gruppers villkor och att färre kränkningar uppstår. Med normfokuserad pedagogik har ledaren större möjlighet att sätta ned foten om kränkningar sker. Att arbeta med normkritisk pedagogik påverkar ofta på djupet. Den så kallade toleranspedagogiken riskerar att sortera upp världen i vi och dom medan normkritiskt tänkande innebär att den egna identiteten får sig en törn. Man tvingas helt enkelt ifrågasätta sin egen roll i ett komplicerat socialt system. Men Bromma KFUM anser att synliggöra de normer som styr samhället hjälper också till att stärka demokratin på sikt. KARTLÄGGNING AV JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Kartläggning genomförs regelbundet var fjärde år enligt 4 R-modellen för att synliggöra eventuella könsmönster i verksamheten. Nästa kartläggning sker R Representation (antal kvinnor och män, flickor och pojkar) 2R Resurser (budget, brukartid, information, material, yta etc) 3R Resultat (analys av 1R och 2R. Kostnader ställs i relation till insatser för båda könen och effekter av dessa.) 4R Realisera (nya mål och åtgärder föreslås för att komma till rätta med eventuell ojämställdhet i verksamheten). Representation Könsfördelning bland ungdomsgårdens besökare, verksamhet, ledning och beslutsfattare. Manuellt framtagen besökstatistik, könsuppdelad, för föregående års verksamhet. Resurser Hur väl är ungdomsgården anpassad för flickor pojkar. Vad gör flickor och vad gör pojkar? Hur ser könsfördelning ut i aktivitetsrum, Hur fördelas kostnader vid inköp? Resultat Enhetschef och personal reflekterar vid gemensamma träffar över könsfördelning i det framtagna underlaget. I vilken utsträckning uppfylls verksamhetens mål för respektive kön? Tillvaratas flickors och pojkars behov, intressen önskemål och rättigheter? Realisera För att säkerställa att flickors och pojkars intressen tillgodoses i lika hög grad tar enhetschefen och personalen uppdaterar handlingsplanen med rutiner och insatser för fortsatt arbete på ungdomsgården. Planen ska följas upp och utvärderas vart fjärde år. CHECKLISTOR Vi använder oss av ett flertal checklistor för kommunikation och information, rekrytering och beslutsfattande för att säkerhetsställa och ständigt utveckla mångfalden på Kista ungdomsgård. 11

12 BROMMA KFUM:S CHECKLISTA FÖR KOMMUNIKATION OCH INFORMATION Målet med vår verksamhet är att alla ska känna sig välkomna, oavsett könsidentitet, sexualitet, funktion, etnicitet och ålder. Tänk därför igenom nedanstående frågor när ni tar fram och publicerar nytt material. Är materialet könsneutralt och icke diskriminerandet skrivet? Vilka sanningar tas för givna? Det kan exempelvis röra sexualitet, kön och etnicitet. Kanske förutsätter vi i en text om föreningens nya dansklasser att medlemmen är en ung, heterosexuell tjej, vilket gör att vi omedvetet riktar informationen till den gruppen, i tilltal och bilder. Detta får som konsekvens att andra grupper inte blir inkluderade. Fundera på vilka sanningar som kan utläsas i materialet. Fundera på vilka sanningar som kan utläsas i materialet, och vilka sanningar som saknas. Se över bilder. Visas en grupp (kön, etnicitet, funktion, ålder osv.) på en majoritet av bilderna? Visas gruppen på ett stereotypt sätt, såsom aktiva killar och passiva tjejer? Om det är så, byt för att visa på möjligheten att bryta mot normer och att vi har förebilder av båda kön inom våra verksamheter. Vilka blir direkt berörda av beslutet/informationen? Vilka ska känna till innehållet? Se till att använda informationskanaler som når de berörda. Delge informationen på ett sätt som gör den tillgänglig. Är texten skriven på ett enkelt och tydligt sätt? Tänk igenom val av textstorlek, typsnitt och layout så att informationen blir tydlig. Tänk på att alla inte är seende, känner sig bekväma med ett akademiskt språk eller talar flytande svenska. BROMMA KFUM:S CHECKLISTA FÖR REKRYTERING Checklistan kan användas både vid rekrytering av ny personal, förtroendevalda, ledare och deltagare. Se över era rekryteringsvägar, vilka nätverk och kanaler använder ni? I vilka sammanhang syns ni? Det är lätt hänt att en för enkelhetens skull fastnar i att rekrytera personer från redan kända sammanhang. Se till så att informationen når personer från olika grupper och kontexter. Annonser. Om ni har annonser, fundera på vilka signaler de sänder ut. Om ni tycker att det är svårt att avgöra, kan ni se vilka som söker sig till er, det kan säga något om vilka signaler som ni sänder ut. Tänk igenom hur ni formulerar annonsen/uppdragsbeskrivningen så att den inte låter som att den enbart riktar sig till en grupp. Var också noga med att de eventuella bilder ni har med, inte enbart riktar sig till en grupp. Krav. Vilka krav ställs? Fundera igenom alla kraven är nödvändiga, eller om något av kraven kan tas bort för att öppna upp för fler grupper av sökanden. Ha en bred rekryteringsgrupp med personer med olika perspektiv, erfarenheter och bakgrunder, och framförallt grundläggande kunskap om jämställdhet och normer. Om det är svårt att hitta personer till ledaruppdrag, erbjud lösningar som går ut på att flera kan dela på samma uppdrag. Fråga två eller tre gånger! Studier har visat att män ofta tackar ja direkt till förtroende uppdrag, medan kvinnor tackar nej första gången. Frågar du däremot en eller två gånger till ökar chansen att hon vill vara med. 12

13 BROMMA KFUM:S CHECKLISTA FÖR BESLUTSFATTANDE Checklistans syfte är att fungera som ett stöd för arbetsgruppens arbete, för att säkerställa att vi utvecklar vår verksamhet i linje med KFUM:s jämställdhetsstrategi. Ofta tänker vi inte på att ett beslut kan få olika konsekvenser för olika grupper, därför måste vi aktivt analysera vilka effekter ett beslut får för att undvika att omedvetet gynna en grupp. Målet med vår verksamhet är att alla ska känna sig välkomna, oavsett könsidentitet, sexualitet, funktion, etnicitet och ålder. Tänk därför igenom nedanstående frågor innan ni fattar ett beslut. Hur ser gruppen som förberett beslutet ut? Har de grupper som kommer att påverkas av beslutet fått vara med och påverka dess utformning? Vilka grupper påverkas av beslutet? Direkt och indirekt? Får beslutet diskriminerande eller exkluderande konsekvenser kortsiktigt eller långsiktigt, direkt eller indirekt? Om ja anpassa beslutet så att det inte blir diskriminerande eller exkluderande. Gynnar beslutet en viss grupp? Män, kvinnor, funktionshindrade, heterosexuella, hbtq-personer, en viss etnisk grupp etc. Om ja varför ska gruppen gynnas? I vissa fall kan det vara motiverat att gynna en grupp, tänk då noga igenom varför just den gruppen ska gynnas. Missgynnar beslutet en viss grupp? Direkt eller indirekt? Om ja hur går det att undvika? Om beslutet handlar om att tilldela resurser, vilken grupp gynnas av resurserna? Även en till synes neutral verksamhet, kan ha en majoritet medlemmar eller utövare som tillhör en viss grupp. Tänk igenom om någon grupp konsekvent gynnas när ni fördelar resurser. Resurser kan vara pengar, lokaler, material, utrustning, ledarinsatser m.m. Om beslutet handlar om att tilldela resurser, vilken grupp gynnas av resurserna? Även en tillsynes neutral verksamhet, kan ha en majoritet utövare som tillhör en grupp. Tänk igenom om någon grupp konsekvent gynnas när ni resursfördelar. O/LIKA I Bromma KFUM:s olika forum för diskussion, både bland personalen och bland ungdomar använder vi oss ofta av metoder från andra upplagan av boken O/LIKA. O/LIKA innehåller konkreta verktyg för att arbeta med frågor som rör fördomar, normer, diskriminering och likabehandling. O/LIKA fokuserar på normer inom samhället och inom grupper. Övningarna syftar till att granska hur normer formar och påverkar oss. Genom metoderna arbetar deltagarna med att ifrågasätta värderingar och attityder, samt att ta ställning och agera. Övningarna i O/LIKA bygger på att inkludera deltagarna och ta tillvara deras erfarenheter, tankar och kompetens. Flera av metoderna gör direktskillnad i grupperna som de används i. Boken riktar sig både till ungdomar och vuxna. Första upplagan av O/LIKA togs fram i samarbete mellan flera olika ungdomsorganisationer som är specialiserade på frågorna som boken berör och på interaktiva övningar. Den första upplagan vann 2008 Svenska publishingpriset i klassen läromedel. Motiveringen löd: För en imponerande och modig bok som genom sin interaktivitet manar till handling. Andra upplagan baseras på erfarenheter från workshops med över ungdomar och flera tusen vuxna. Boken ges ut av LSU Sveriges ungdomsorganisationer där KFUM Sverige är medlem. LSU är samarbets- och intresseorganisationen för ungdomsorganisationer i Sverige. LSU utvecklar unga ledare och deras organisationer samtidigt som de arbetar för att förbättra ungas villkor i Sverige och världen. Deras verksamhet sker inom två områden: ledarskap och organisationsutveckling samt ungdomspolitik och påverkansarbete. Genom att 13

14 anordna utbildningar för unga ledare, möjliggöra samarbeten med andra organisationer och se till att unga blir delaktiga i politiska beslut, i Sverige och världen. MOD- MÅNGFALD OCH DIALOG KFUM:s dåvarande egna studieförbund var bland annat en av huvudmännen för MOD. MOD är ett pedagogiskt koncept för att arbeta med mångfalds- och diskrimineringsfrågor. MOD bygger på folkbildningens ideal om lärande och delaktighet där utgångspunkten är deltagarnas egna erfarenheter, upplevelser och reflektioner. Syftet är att bidra till att skapa insikt och nya handlingsmönster såväl på ett personligt som på ett samhälleligt plan. MOD vill bidra till en samhällsutveckling där människor med olika världsuppfattningar, livstolkningar och livsstilar kan leva sida vid sida utan diskriminering och förtryck. MOD utgår från alla människors lika värde och rättigheter enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. MOD inkluderar alla diskrimineringsfrågor i sitt angreppssätt, men fokuserar särskilt på dynamiken kring etnicitet och/eller kön. MOD är ett helhetskoncept som bygger på dialogpedagogik, ett processinriktat ledarskap och deltagarnas egna upplevelse, vilket innebär att man utgår från de specifika deltagarna i gruppen. Därför har MOD ofta mer långsiktig effekt - eftersom deltagarna upptäcker att det handlar om dem och deras egna värderingar. Bromma KFUM har sedan många år använts sig av material och utbildning inom MOD. BROMMA KFUM:S LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR KISTA UNGDOMSGÅRD ALLMÄNT Det räcker inte att behandla alla lika istället måste ambitionen vara att behandla alla utifrån vars och ens förutsättningar. I själva verket kan ambitionen att behandla alla lika i praktiken innebära ett stort osynliggörande av alla som exempelvis inte är heterosexuella, medelålders, med full funktionsförmåga, födda i Sverige och passar in i den traditionella kvinno-/mansrollen. För att personer som inte känner igen sig i standardmallen ska uppleva sig välkomna, sedda och bekräftade, krävs alltså ett mer aktivt agerande än att bara behandla alla lika. Likabehandlingsplanen för Kista ungdomsgård syftar till att främja barns, ungdomars, vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling. Inför varje terminsstart planerar personalen hur man ska arbeta med barn/ungdomarna med koppling till varje diskrimineringsgrund. För att öka personalens medvetenhet om förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska kompetensutveckling planeras in regelbundet. Likabehandlingsplanen skall utvärderas och uppdateras varje år. Ledarna skall ha god kännedom om innehållet i Kista ungdomsgårds Likabehandlingsplan. FRÄMJA > LIKABEHANDLING En verksamhet som har mening och väcker lust motverkar trakasserier och andra kränkande handlingar. 14

15 Verksamheten skall organiseras och utformas på ett sätt som främjar likabehandling, goda relationer och trygga miljöer samt skyddar barnen mot alla former av kränkningar. Vi skall ha nolltolerans, vi tolererar inga trakasserier och oegentligheter. Personalen på ungdomsgården skall vara en god förebild, respektera barnens känslor och ta barnens upplevelser på allvar. UPPTÄCKA > TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Vid misstanke eller inkommande uppgift om att kränkande behandling förekommer skall vi meddela personalgruppen som även fungerar som en antimobbinggrupp som skall arbeta både förebyggande och utredande. För att tidigt upptäcka trakasserier och andra kränkande behandlingar skall vi utreda uppgifterna med de inblandade genom samtal med barn, personal och vårdnadshavare. För att förhindra trakasserier och kränkande behandlingar skall vi cirkulera runt i de olika verksamhetsrummen inomhus samt i mån av möjlighet vid olika områden utomhus t.ex. fotbollsplanen, skateparken, klätterställningen och vid dolda utrymmen. Om någon inom personalen misstänks för att kränka eller trakassera en elev skall föreståndaren och styrelsen informeras och handlingen utredas. Genom personalgruppen/antimobbningsgruppen skall ledningen, personalen, barnen och vårdnadshavare ha en god kommunikation när trakasserier eller andra kränkande handlingar upptäcks. Det skall finnas goda rutiner för att följa upp det som skett. UTREDA > TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING. Så snart Bromma KFUM får kännedom om trakasserier eller annan kränkande behandling har Bromma KFUK-KFUM skyldighet att utreda. Om personal är inblandad i det inträffade skall föreståndaren och styrelsen ta ansvar för utredningen. Utredningen kan gälla; Barn Barn Barn Personal Personal Barn Personal Personal Utredningen skall inkludera samtal med utsatt person samt med utövare. Vårdnadshavare och föreståndare/styrelse skall informeras. Ärendet skall utredas och en åtgärdsplan upprättas. Utredningen skall omfatta alla berörda parter och allsidigt belysa det inträffade. Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. 15

16 Varje ärende skall dokumenteras och följas upp. ÅTGÄRDA > TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Utifrån utredningar av trakasserier eller annan kränkande behandling är det viktigt att genast besluta om och genomföra insatser/åtgärder. Dessa skall syfta till att kränkningarna upphör samt förhindra att de återkommer. Åtgärderna skall dokumenteras och uppföljas kontinuerligt. Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras av vilka åtgärder som skall vidtas: INDIVID-NIVÅ samtal med den utsatta samt den eller de som utsätter samtal med berörd personal på ungdomsgården samt vårdnadshavare informera enhetschefen utforma handlingsplan för det utsatta barnet samt för den/de som utsätter. Handlingsplanen skall utformas, utvärderas och följas upp av elev och berörd personal i samverkan med vårdnadshavare. GRUPP-NIVÅ se över om gruppsammansättningen behöver förändras arbeta med teman och ha diskussioner om till exempel kränkningar, våld, mobbning och trakasserier i olika konstellationer samarbetsövningar i olika konstellationer MILJÖN OCH VERKSAMHETEN förändra strukturer där det behövs i miljön och verksamheten fler vuxna som ser barnen i parken ORGANISATION OCH SAMHÄLLE Om inte Bromma KFUM besitter den kompetens som behövs för att åtgärden ska kunna vidtas skall Bromma KFUM söka hjälp från: Styrelsen Barn- och ungdomspsykiatrin Sociala myndigheter Polis Övriga organisationer UPPFÖLJNING 16

17 Uppföljning sker enligt handlingsplaner, kvalitetssäkringsmodellen och verksamhetsberättelsen. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Arbetet med besökarnas delaktighet och inflytande har varit en ständig kärnfråga för personalen under alla år och vi arbetar ständigt med att förbättra våra metoder och förhållningssätt för att skapa de bästa förutsättningarna för detta i vår verksamhet. Med utgångspunkt från vårt kvalitetssäkringssystem som omfattar till exempel omvärldsanalys (ny forskning m.m.) och brukarintervjuer (enkäter m.m.) utvecklar vi ständigt vårt arbete med delaktighet och inflytande. Kista ungdomsgård är ett hus som ska bygga på delaktighet och inflytande från våra besökare. Besökarna ska i alla möjliga situationer, små som stora, ges möjlighet att vara med och påverka. Det betyder att det mesta som händer på våra scener och i verksamheten är det besökarna som föreslår och iscensätter. Om de t.ex. vill uppträda på scenen, hänga upp en utställning, visa en film, spela in en demoskiva, trycka tröjor, arrangera ett skate event, lära sig mer om något som rör musik, dans eller kultur så ska det vara självklart att prata med oss i personalen så att vi tillsammans kan hitta ett sätt att genomföra idén. MÅLSÄTTNING Att alla besökare upplever att de har möjlighet till inflytande och delaktighet i gårdens verksamhet. METODER Att alla initiativ som leder till eller skulle kunna leda till aktivitet dokumenteras, följs upp och att återkoppling till alla besökare sker. En mer detaljerad beskrivning finns i bilaga 9 Besökarnas delaktighet och inflytande. DIALOG Personalen har en kontinuerlig dialog med ungdomarna om deras intressen, behov, önskemål och förväntningar på verksamheten som sedan ligger till grund för verksamhetsutvecklingen. IDÉDAGBOKEN Arbetet med att få alla besökare att förstå deras många möjligheter sker bl.a. genom att samtliga initiativ och förslag skrivs in i idédagboken gällande inflytande. När ett förslag kommer upp från en besökare så ber vi denne skriva ner eller beskriva den så vi kan notera den. Sedan delas informationen ut till alla som jobbar. På personalmöten så bestäms det att en av oss följer upp detta. STORMÖTEN 17

18 Stormöten hålls varje månad där ungdomarna har möjlighet att lyfta frågor, behov och synpunkter som rör verksamheten i huset. Det kan omfatta allt som t.ex. bygga om i huset, göra en resa, ordna en konsert. Inbjudan till stormöten går bland annat ut via Facebook, hemsida, mejl, affischering på gården och i området samt sms-utskick. KULTURSTÖD FÖR UNGA OCH COACHER Kista ungdomsgård har satsat på att utbilda personalen till coacher för kulturstöd för att direkt kunna stödja ungdomarna i deras möjlighet till delaktighet och inflytande. Av vår personal är flera utbildade coacher. Allt i linje med Kultur i ögonhöjd - strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm. Lärandet som sker på unga människors fria tid, det informella lärandet, får allt större betydelse i den unges framtida möjligheter i yrkeslivet. Kulturstödsarrangemanget är ett exempel på träning i både planering, genomförande och utvärdering. Att ta ansvar och projektleda blir något som är lättillgängligt. Därför har och kommer Bromma KFUM:s personal att fortsätta prioritera utbildning av coacher för kulturstöd i huset. UPPFÖLJNING Kvalitetssäkringsmodell Idédagboken Brukarintervju Övrig uppföljning - utöver uppföljning via verksamhetsplan respektive verksamhetsberättelse kommer uppföljning ske vid samverkansmöten/nätverksmöten samt vid avrapporteringsmöten till uppdragsgivaren Rinkeby- Kista Stadsdelsnämnd. NÄTVERKANDE Som förening finns KFUM representerade i ett flertal nätverk där vi kan hitta bland annat kunskap, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Nätverken är inte alltid låsta för personal utan kan även inkludera besökare. MÅLSÄTTNING Inhämta kunskap och hitta nya samarbetspartners vilket utvecklar verksamheten från de aktuella nätverk Bromma KFUM aktivt deltar i. METODER Bromma KFUM ska aktivt delta i de aktuella nätverk som rör vår målgrupp. 18

19 UPPFÖLJNING Uppföljning sker genom kvalitetssäkringsmodellen, verksamhetsberättelse, samverkansmöten/nätverksmöten samt vid avrapporteringsmöten till uppdragsgivaren Rinkeby- Kista Stadsdelsnämnd. MEDARBETARSAMLING (MAS) Anställda inom KFUM Stockholmsregionen Stockholm Gotland träffas regelbundet för erfarenhetsutbyte och diskussioner kring ämnen som deltagarna väljer. FRITIDSGÅRDSTRÄFF Fritidsgårdsträff varje år då representanter från KFUM Sveriges ungdoms- och fritidsgårdar träffas för erfarenhetsutbyte, personalutbildning, diskussioner kring valda ämnen, seminarier och samverkan. STORFÖRENINGSNÄTVERKET Varje år samlas anställda inom KFUM från hela Sverige för erfarenhetsutbyte och föreningsutveckling. Storföreningsträffarna syftar till att förmedla information mellan föreningarna, öka samarbetet och bidra till att kollegor och föreningar ökar sitt nätverk inom KFUM. FRYSHUSANDAN Bromma KFUM är en del av Fryshusandan. Riksnätverket Fryshusandan är en ideell riksorganisation för ideella föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Ändamålet är att för dessa möjliggöra utbyte av idéer, erfarenheter, metoder och kontakter över gränserna samt främja arbetet med att starta, driva och utveckla sådan verksamhet. Riksnätverket Fryshusandan består av lokalavdelningar spridda över landet. Nätverket erbjuder en rad förmåner till sina medlemmar, som till exempel: Ett nationellt nätverk för samverkan och utbyte Utbildningar Årligt riksläger Inbjudan till särskilda events på Fryshuset, t.ex. Forum för Eldsjälar Konferenser och andra läger Möjlighet till medieutrymme och marknadsföring Rabatterade priser till särskilda events Tävlingar FORUM FÖR ELDSJÄLAR 1995 startade Forum för eldsjälar som idag är en årlig konferens på Fryshuset där Bromma KFUM deltar. Tre dagar av inspiration, kunskap och nya kontakter. Om ungdomar, framtid, kraft och förändring. Ett möte för dig som bryr 19

20 dig om unga. Fokus ligger på att ge deltagarna verktyg för att arbeta med unga till exempel ge lärare verktyg för att arbeta med stökiga ungdomar i sin skolan, fältassistenter kan få lära sig att möta olika kulturer eller hur man skapar en attraktiv fritidsgård. Deltagarna ska kunna gå ut till sina egna kommuner och verksamheter med idéer och ny inspiration och på så sätt skapa nya relationer mellan unga och vuxna. Syftet är också att deltagarna skall bygga nätverk med varandra och med utställarna på torget. JÄRVAANDAN Kista ungdomsgård Kista är medlem i Järva andan. Med Järva andan vill stadsdelsförvaltningarna i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta fördjupa samarbetet ytterligare. Alla som arbetar med brottsförebyggande och trivselskapande arbete inbjuds att delta i Järva andans nätverk av goda krafter. Genom att stödja, samverka och ställa upp för varandra visar vi omtanke och gemenskap där även små insatser kan göra stor skillnad. KFUM SVERIGE Bromma KFUM är en del av KFUM Sverige och får då ta del av flera olika nätverk. Här följer ett par exempel. LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER LSU är samarbets- och intresseorganisationen för ungdomsorganisationer i Sverige. LSU utvecklar unga ledare och deras organisationer samtidigt som vi arbetar för att förbättra ungas villkor i Sverige och världen. Hur arbetar LSU? Vår verksamhet sker inom två områden: ledarskap och organisationsutveckling samt ungdomspolitik och påverkansarbete. Genom att anordna utbildningar för unga ledare, möjliggörasamarbeten med andra organisationer och se till att unga blir delaktiga i politiska beslut, i Sverige och världen. Vilken slags medlemsorganisationer har LSU? Våra medlemsorganisationer har olika verksamhet som baseras på till exempel intressen, politik, religion, etnicitet, sexualitet eller funktionalitet. Gemensamt är att vi är unga som har gått samman i olika organisationer för att vi vill förändra, umgås och utvecklas. YMCA YWCA KFUM är en del av världens största ungdomsrörelser YMCA och YWCA. Vi har goda kontakter och bjuds in på internationella konferenser, festivaler och utbildningar. Enhetschefen för Kista ungdomsgård arbetade med att planera och genomföra internationella personalkonferenser på Europanivå. Hon satt även som huvudansvarig för planeringsgruppen Ungdomar från vår verksamhet på gården deltog på den senaste YMCA Europe festival i Prag FÖRVALTNINGENS SAMORDNINGSSTRUKTUR FÖR UNGDOMSVERKSAMHETERNA Enhetschefen deltar i olika samordningsmöten med övriga ungdomsgårdar och mötesplatser för ungdomar. Det omfattar även alla möten gällande ungdomsverksamheten i förvaltningen. MYNDIGHETER I SAMVERKAN (MYS) OCH OMRÅDESGRUPPEN 20

21 Vi sitter med i MYS redan idag eftersom vi driver Kista ungdomsgård på entreprenad. Vi sitter även med i områdesgruppen. KOMPETENSUTVECKLING KFUM har en tradition av att erbjuda kvalitativa utbildningar till sina anställda, medlemmar och deltagare. Utbildning av personal på Kista ungdomsgård sker i linje med Bromma KFUM:s kompetenspolicy. Utbildning stärker och håller samman vår rörelse samtidigt som det ger unga människor möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Vi fokuserar på personlig utveckling, ledarskap och KFUM-kunskap. Kompetensutveckling av personalen ger direkt effekt på verksamhetsutvecklingen. MÅLSÄTTNING Målet är att skapa motivation, kraft, arbetsglädje och ökad prestation. METODER Utbildning Utvecklingssamtal och uppföljningssamtal Kompetensutvecklingsplan Nätverkande UPPFÖLJNING Uppföljningssamtal där enhetschefen tillsammans med den anställda följer upp den individuella kompetensutvecklingsplanen. HELHETEN KFUM har ett eget utbildningspaket - Helheten. Det är en av de utbildningar som är återkommande inom KFUM i Sverige. KFUM är en stor rörelse och ibland lite svår att förstå. Som medlem och blivande ledare är det bra att veta vad du är en del i och vilka oändliga möjligheter det finns för dig. Utbildningspaketet Helheten utmanar dig att förstå och hitta din egen roll i KFUM. * Helheten är också ett ledarutbildningsmaterial som ger dig utrymme att växa både som ledare och som människa. * Helheten ger dig ett lärande för livet! * Helheten har skapats utifrån några av Sveriges mest välkända ledarutbildningar. 21

22 Helheten har arbetats fram i samarbete mellan förbunden i KFUM Sverige och Sensus studieförbund. SENSUS Sensus hette tidigare KFUK-KFUM:s studieförbund och var en del i rörelsen. Idag är Sensus fristående men samarbetet fortsätter. Till exempel har Sensus varit en stor aktör då Utbildningspaketet Helheten växte fram. Sensus håller bland annat i utbildningen MOD. MOD står för Mångfald och Dialog och är ett koncept för att bemöta fördomar och diskriminering. EFFEKTIVARE GRUPPER OCH LEDARE EGOL Genom KFUM Stockholmsregionen erbjuds vi den eftertraktade och välrenommerade kursen EGOL. EGOL omfattar 4,5 dygn på internat. Syftet är att ge deltagarna möjlighet att utvärdera och utveckla sin förmåga att Planera och genomföra förändringar Ge och ta emot feedback Hantera konflikter Leda och styra grupparbete Identifiera och våga ta tag i problem Lita på sin egen ledarförmåga EGOL-kursen bygger på övningar som kräver inlevelse och aktivt deltagande. EGOL har en grundstruktur som förväntas användas mycket flexibelt, som en verktygslåda. Det som styr kursens väg mot de övergripande målen är den unika gruppens egna satta mål samt de specifika behov handledarna bedömer att just den aktuella gruppen har. EGOL bygger även den på FIRO, men belyser även andra grupputvecklingsteorier. UTVECKLINGSSAMTAL Utvecklingssamtal genomförs kontinuerligt med personalen minst två gånger per år och utifrån det underlaget lägger vi upp en individuell kompetensutvecklingsplan. Uppföljningssamtal sker alltid. Utvecklingssamtalen bygger på Kommunikologi; en tvärvetenskaplig metadiciplin kopplat till systematisk hjärnforkning. Framgångsrik utveckling och förändring handlar om att bli medveten om hur du själv och andra kommunicerar, medvetet och omedvetet. Målet är att skapa motivation, kraft, arbetsglädje och ökad prestation. BROMMA KFUM:S KOMPETENSPOLICY SYFTE 22

23 För att vi inom Bromma KFUM ska nå våra mål krävs att medarbetarna har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Rätt kompetens är en strategisk fråga och långsiktig investering för oss. Syftet med kompetenspolicyn är att säkerställa att våra medarbetare alltid har rätt kompetens. KOMPETENS Kompetens innebär kunskap, vilja och förmåga att lösa de uppgifter medarbetaren ställs inför. I vilja och förmåga väger vi även in värderingar, attityder och beteenden. Kompetens handlar även om att inhämta, använda och dela med sig av kunskap och erfarenheter. KOMPETENSUTVECKLING Kompetensutveckling avser olika former av lärande och aktiviteter för att öka förmågan hos medarbetaren och gruppen att uppnå verksamhetens mål och visioner t ex: Lärande och utveckling i det befintliga arbetet Nya eller utvidgade arbetsuppgifter Utbildningar Seminarier Studiebesök Omvärldsbevakning Ansvarsfördelning LEDNINGENS ansvar är att på ett övergripande plan definiera kompetenskrav och säkerställa organisation, resurser och processer för kompetensförsörjning. CHEFENS ANSVAR är att tydliggöra verksamhetskraven. Chefen har även ansvar för att årligen genomföra medarbetarsamtal och upprätta planer för kompetensutveckling med utgångspunkt i verksamhetens mål. Chefen ansvararför att prioriterad kompetensutveckling genomförs och utvärderas. MEDARBETAREN TAR ANSVAR för att i dialog med chef nå ställda kompetenskrav och planera för och genomföra utvecklingsåtgärder i linje med sin kompetensutvecklingsplanen. INDIVIDUELL KOMPETENSUTVECKLINGSPLAN Bromma KFUM använder sig av en framtagen mall för kompetensutveckling. Den används som underlag vid medarbetarsamtal där den anställde tillsammans med enhetschefen tar fram en individuell kompetensutvecklingsplan som följs upp och uppdateras regelbundet. Utbildningen är och skall var kopplad till den inriktning och de mål vi har med verksamheten. Det är också av största vikt att utbildningen är behovsinriktad och relaterad till ansvar och befogenheter. Vi arbetar sedan över tjugo år tillbaka med ett kvalitetssäkringssystem när det gäller verksamheten på gården. Den omfattar även kompetensutveckling som vi anser är nödvändigt för att behålla och ständigt förbättra och utveckla vår kvalitet. 23

Verksamhetsplan. Kista Ungdomsgård

Verksamhetsplan. Kista Ungdomsgård Verksamhetsplan Kista Ungdomsgård 2012 I vår verksamhetsplan hittar du information om vårt uppdrag, resurser, hur vi lever upp till intressenternas krav, behov och förväntningar, mångfaldsoch jämställdhetsarbete,

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-2014 2013-11-04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...

Läs mer

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen Trygghetsplan för Granbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Stamvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Stamvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Stamvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Elin Elfqvist Förskolechef, Lisa Andersson Brunna förskola Helena Lindblom Stamvägens förskola,

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Reviderad 131028 Utarbetad av: Malin, Monica, Louise och Kicki Mål Vi vill främja barns och vuxnas lika

Läs mer

Björnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Björnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen kommunalförskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen kommunalförskola a för planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 PUMPMAKARGÅRDENS FÖRSKOLA ANSVARIG: MARIA ASKENBERG Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Ulrika Ågren Likabehandlingsansvarig

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Upprättat 2013-08-01 Revideras 2014-08-01 ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Mål: Alla barn och elever har

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

Realgymnasiet Nyköpings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Realgymnasiet Nyköpings plan mot diskriminering och kränkande behandling Realgymnasiet Nyköpings plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola a för planen Rektor i samråd med Personal och EHT-Team Vår

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 1(7) Likabehandlingsplan för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 2(7) Bakgrund Idag regleras diskriminering och kränkande behandling i diskrimineringslagen, skollagen, arbetsmiljölagstiftningen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

M Å N G F A L D S P L A N

M Å N G F A L D S P L A N 2 0 1 5 2 0 1 7 MÅ N GFALDSPLAN fö r G ö t e b o r g s O per a n MÅNGFALDSPLAN GöteborgsOperan 2015-2017 INLEDNING GöteborgsOperans övergripande syften är att skapa scenkonst och att hålla diskussionen

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

SAGOGROTTANS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

SAGOGROTTANS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN SAGOGROTTANS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder

Läs mer

Familjedaghemmen i Innertavles plan mot diskriminering och kränkande behandling

Familjedaghemmen i Innertavles plan mot diskriminering och kränkande behandling Familjedaghemmen i Innertavles plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen familjedaghem 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen familjedaghem

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Heli Lindström,

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015 CSK 1 Syfte Gäller för Hela Trollhättans Stad Referensdokument Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, Föräldraledighetslagen Ansvar och genomförande Uppföljning Arbetsmiljöenkät Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2017

Likabehandlingsplan 2015-2017 Antagen ks 227/2014 Sida 1(5) Kommunledningskontoret Anna Olsson anna.olsson@osby.se Likabehandlingsplan 2015-2017 Likabehandlingsplanen beskriver och ger struktur åt likabehandlingsarbetet i kommunens

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasiet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015

Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015 Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015 Förskolan ska vara en plats där alla barn ska känna trivsel och uppleva trygghet. Förskolechef och personal i verksamheten tar klart

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling för Bygdsiljums förskoleklass, skola och fritidshem Läsåret 2013/2014 Bygdsiljums skola tillämpar barn- och elevskyddslagen (2006:67). Det är enligt lagen en rättighet för

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN Strandskolan 2014-2015 Datum för upprättande: 140626 Innehållsförteckning Till dig som elev 3 Till dig som är förälder 3 Likabehandlingsplanens syfte 4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Personalpolicy 2012-2015

Personalpolicy 2012-2015 2012-01-02 Personalpolicy 2012-2015 Den här policyn är för dig som arbetar i Järfälla kommun. Omvärlden förändras ständigt och vi måste vara beredda att ifrågasätta, förnya och utveckla våra verksamheter

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef har ansvar för upprättande

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Planen mot kränkande behandling och diskriminering

Planen mot kränkande behandling och diskriminering Planen mot kränkande behandling och diskriminering Torslunda Naturförskola Läsåret 2014-2015 Planen mot kränkande behandling och diskriminering All förskoleverksamhet Mörbylånga kommun ska vara fri från

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Glömminge skola och fritidshem för lå 2013/2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Glömminge skola och fritidshem för lå 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Glömminge skola och fritidshem för lå 2013/2014 Alla vid Glömminge skola och fritidshem ska vara trygga och känna förtroende för varandra 1(13)

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin Sidan 1 av 5 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin INLEDNING Bestämmelser i 1 skollagen och 2 diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt

Läs mer

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk verksamhet Läsår VT 2015 - HT 2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer