Verksamhetsplan 2014 KFUM KISTA UNGDOMSGÅRD. Bromma KFUM Box Kista bromma.kfum.se

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan 2014 KFUM KISTA UNGDOMSGÅRD. Bromma KFUM Box 1104 164 22 Kista 08-7526456 bromma.kfum.se"

Transkript

1 Verksamhetsplan 2014 KFUM KISTA UNGDOMSGÅRD Bromma KFUM Box Kista bromma.kfum.se I vår verksamhetsplan hittar du information om vårt uppdrag, resurser, hur vi lever upp till intressenternas krav, behov och förväntningar, mångfaldsoch jämställdhetsarbete, delaktighet och inflytande, nätverkande, kompetensutveckling, miljöarbete, preventivt arbete, våra prioriterade frågor och kvalitetsgarantier samt budget.

2 INNEHÅLL Inledning... 5 Beskrivning av föreningen... 5 Tidigare erfarenheter av verksamhetsområdet... 6 Uppdrag... 6 Resurser... 7 Medarbetare... 7 Kompetensresurser... 7 Kansliet... 7 Kista ungdomsgård... 7 Hur vi lever upp till intressenternas krav, behov och förväntningar... 8 Mångfalds- och jämställdhetsarbete... 8 Målsättning... 9 Metoder... 9 Do it yourself... 9 Genusperspektiv... 9 Normkritisk pedagogik Kartläggning av jämställdhetsintegrering Checklistor O/lika MOD- Mångfald och dialog Bromma KFUM:S Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling för Kista ungdomsgård Uppföljning...16 Delaktighet och inflytande...17 Målsättning...17 Metoder...17 Dialog Idédagboken Stormöten

3 Kulturstöd för unga och coacher Uppföljning...18 Nätverkande...18 Målsättning...18 Metoder...18 Uppföljning...19 Medarbetarsamling (MAS)...19 Fritidsgårdsträff...19 Storföreningsnätverket...19 Fryshusandan...19 Forum för Eldsjälar...19 Järvaandan...20 KFUM SVERIGE...20 LSU Sveriges ungdomsorganisationer YMCA YWCA...20 Förvaltningens samordningsstruktur för ungdomsverksamheterna...20 Myndigheter i Samverkan (MYS) och Områdesgruppen...20 Kompetensutveckling...21 Målsättning...21 Metoder...21 Uppföljning...21 Helheten...21 Sensus...22 Effektivare grupper och ledare EGOL...22 Utvecklingssamtal...22 Bromma KFUM:S Kompetenspolicy...22 Syfte Kompetens Kompetensutveckling Individuell kompetensutvecklingsplan

4 Utbildningar, konferenser, seminarier och forskning...24 Nätverk...24 Miljöarbete...24 Målsättning...25 Metoder...25 Uppföljning...25 Preventivt arbete...25 Målsättning...26 Metoder...26 Uppföljning united...26 STAN-programmet (Stockholms Tobaks- Alkohol- och Narkotikapolitiska program)...26 Policy mot klotter och liknande skadegörelse på Kista ungdomsgård...28 Stadens brottsförebyggande program...28 Våra prioriterade frågor och kvalitetsgarantier för Prioriterade frågor för Öka besökarnas upplevelse av delaktighet och inflytande Öka besökarnas upplevelse av trygghet och tillit till personalen Utveckla samverkan med lokala föreningar Kvalitetsgarantier för Bromma KFUK-KFUM garanterar besökarna:

5 INLEDNING BESKRIVNING AV FÖRENINGEN Bromma KFUM är en del av KFUM Sverige, som i sin tur är en del av två globala ungdomsrörelser, YMCA och YWCA. Tillsammans finns dessa organisationer i ca 130 länder och når ca 70 miljoner människor och erbjuder en bredd av aktiviteter att både prova på och fördjupa sig i. I Sverige samlar KFUM cirka 400 föreningar och medlemmar. Den viktigaste delen av vår organisation är våra lokalföreningar, men det finns en stödjande organisation även på regional och nationell nivå. De flesta aktiviteter vi erbjuder unga människor kan göras i många andra organisationers regi. Det finns många basketklubbar, ungdomsgårdar och scoutkårer därute. Men att vara med i KFUK-KFUM handlar om så mycket mer än själva innebandyspelandet eller lägervistelsen. Det handlar om attityd och idé. Om varför och hur vi gör saker, inte bara vad vi gör. Det handlar om helheten - Body Mind Spirit. KFUM har en enkel grundfilosofi: Vi tror att alla människor, inte minst unga, har behov av fysisk aktivitet, ökad kunskap och tid för reflektion för att kunna utvecklas och må bra. Vår logotyp, den röda triangeln, symboliserar dessa tre byggstenar BODY, MIND & SPIRIT. BODY handlar om människans behov av en sund kropp. Med en hälsosam livsstil ökar förutsättningarna för ett gott liv. Vi erbjuder drogfria miljöer där fysiska aktiviteter uppmuntras. MIND handlar om människans behov av att ständigt lära sig mer, att stärka sitt självförtroende och viljan att använda sina förmågor för att nå sina mål. SPIRIT handla om människans behov av att hantera existentiella frågor. Vi erbjuder miljöer och aktiviteter där barn och unga känner sig trygga att utforska frågor om tro, mening, moral och etik. Bokstäverna i förkortningen KFUM står för Kristliga Föreningen av Unga Människor. En behöver varken vara troende eller gå i kyrkan för att få vara med. Alla är välkomna till KFUK-KFUM, oavsett nationalitet, kön, social ställning, sexuell läggning, politisk uppfattning kulturell eller religiös tillhörighet. Inom KFUM är det viktigt att respektera människan och hennes möjligheter. Därför är KFUM en samlingsplats för alla unga människor, som vill hitta en gemenskap och bli respekterade för sin egen skull. KFUM gemenskapen innebär nationella och internationella kontakter och stora möjligheter till erfarenhetsutbyte. KFUM är världens äldsta och största ungdomsrörelse - en internationell rörelse med många verksamheter. Internationellt samarbete är en självklarhet då KFUM finns över nästan hela jordklotet. KFUM Sverige bedriver en omfattande internationell verksamhet i form av Sida-stött partnerskap tillsammans med länder i Afrika, Mellanöstern, Syd- och Centralamerika samt i Östeuropa. För närvarande har Bromma KFUM en partnerförening i KFUM Östra Jerusalem där de driver ett projekt tillsammans med demokrati och ledarutveckling. Bromma KFUM erbjuder en mångfald av aktiviteter för både gammal som ung. Fokus ligger på ungdomar, då det är en barn- och ungdomsförening. Bromma KFUM erbjuder verksamhet som volleyboll, innebandy, parkour, klättring och scouting. Det finns också en mångfald av fritidsaktiviteter som bedrivs i gruppform som teater, dans, sång, 5

6 animation, tjej- och killgrupper. Bromma KFUK-KFUM driver idag ungdomsgård i Kista på Jyllandsgatan 16 på uppdrag av stadsdelsförvaltningen. På somrarna arrangeras en mycket uppskattad daglägerverksamhet med sportläger, teaterläger, animationsläger, gröna dar, tjejläger, kultur- och dagkollo. Tillsammans med KFUM Söder/Fryshuset driver Bromma KFUM i föreningsallians med KFUM Kärsögården som är ett aktivitetscenter på nära kvm grönområden med omfattande barn- och ungdomsverksamhet, med ett socialt perspektiv. Bromma KFUK-KFUM arbetar även med olika projekt som t.ex. 164 United i Kista. TIDIGARE ERFARENHETER AV VERKSAMHETSOMRÅDET Bromma KFUM har på entreprenad bedrivit verksamhet på KFUM-gården Kista 5 sedan 1979 där den huvudsakliga uppdragsgivaren har varit Stockholm Stad, Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning. Den nu gällande entreprenaden drivs även den på uppdrag av Stockholm stad Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning Både området, verksamheten på gården och föreningen har förändrats och påverkats av utvecklingen. Personalen på gården har startat upp nya verksamheter för att möta områdets behov och förändring. Det finns idag en ungdomsgård och fritidsklubb för ungdomar med behov av särskilt stöd i åldrarna år. Dessa två drivs av samma huvudman Bromma KFUM. Projekten SANT (Sniffning, Alkohol, Narkotika, Tobak), MOD (Mångfald Och Dialog), Bättre klimat i skolan, Bättre arbetsklimat i klassrummet, Tjejkraft i Kista, 164 United m.m. har initierats av ledare från gården i samarbete med skolan och andra instanser för att informera och påverka barn- och ungdomars synsätt, attityder, värderingar och inställning till varandra. Även Kista SC och Kista Scoutkår startades av personal på KFUM-gården för att möta och komplettera områdets behov. KFUM-gårdens personal har under åren initierat och deltagit i flertalet olika nätverk i området med fokus på barn och ungdomar. KFUM-gården var med och startat nätverket Tjejfokus i Stockholm som arrangerade tjejfestivalen PUMA. Under de 30 år KFUM-gården varit verksam i området har personalen byggt upp en god kännedom, relation och samverkan med bl.a. föreningar, skolor, myndigheter, barn- och ungdomsinstanser samt boende i området. Inom KFUM bedrivs såväl omfattande social-, läger- och ungdomsgårdsverksamhet, av det slag som anbudet omfattar, på ett stort antal anläggningar runt om i landet. Personal- och ledarutbildning har skett kontinuerligt bl.a. genom både interna och externa kurser och konferenser. Enligt KFUM-gårdens kvalitetssäkringsmodell har verksamheten kontinuerligt utvärderats och omformats för att följa utvecklingen i samhället och det föränderliga behovet hos de lokala barnen och ungdomarna. UPPDRAG Bromma KFUM bedriver idag, på uppdrag av Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning, Kista ungdomsgård samt verksamhet på kvällstid för åringar på Jyllandsgatan 16 i Kista. Verksamheten bedrivs som en öppen verksamhet. Med öppen verksamhet menas en verksamhet som är öppen för alla, oavsett bakgrund, nationalitet, kön eller personlig förmåga. Fritidsformen är till sin karaktär obunden och inbjuder till spontana besök. 6

7 RESURSER MEDARBETARE Bromma KFUM:s medarbetare har sammantaget lång verksamhetserfarenhet. Bromma KFUM har en stabil och sammansvetsad personalgrupp. Större delen av medarbetarna är Fritidsledare eller har annan för verksamheten adekvat utbildning eller erfarenhet. Bromma KFUM:s medarbetare har ett stort kontaktnät på olika nivåer, i och utanför organisationen. Bromma KFUM:s medarbetare är delaktiga i vårt kvalitetssäkringssystem och kan därigenom i högsta grad påverka sin egen arbetssituation. Detta borgar för en hög verksamhetskvalitet. KOMPETENSRESURSER KANSLIET Eva-Maria Väfors är kanslichef. Har arbetat som fritidsledare på Jyllandsgatan Därefter arbetat med verksamhetsfrågor inom föreningen fram till Ansvarar idag för ekonomi, personal, sporthallsuthyrning, bidrag, handläggare styrelsen, stiftelsen samt fastighetsbolagen. Anna Paganus - Fritidspedagog och har arbetat i Kista på Jyllandgatan 16 som pedagogisk ansvarig för fritidshemmet och som biträdande enhetschef Idag anställd som projektkoordinator och är ansvarig för bland annat all barn- och ungdomsverksamhet, verksamhetsutveckling, fondansökningar/rapportering, sommarläger, arrangemang, skolsamarbeten, samt hemsidan. Erik Ekberg började som ung lägerdeltagare och har successivt växt i föreningen till en kompetent och ansvarsfull ledare. Är idag projektledare för all idrottsverksamhet i föreningen och studerar samt driver eget företag. Måddan Wasell är kontorsassistent. KISTA UNGDOMSGÅRD ENHETSCHEFEN är utbildad fritidsledare och har varit verksam som föreståndare på Södra och Norra Järva sedan Har fortlöpande utbildat sig med chefsutbildningar, men även inom bl.a. bokföring, kommunikation och förändringsarbete, genus- och jämställdhetsfrågor, arbetsmiljöfrågor och KFUK-KFUM kunskap både nationellt och internationellt. Se meritförteckning (bilaga 4). HELTID 1 är utbildad fritidsledare HELTID 2 har gått Skarpnäcks fritidsledarkurs steg 1 och 2. HELTID 3 började med ett års utvecklingsanställning på gården Blev därefter tillsvidareanställd och har gått många av våra interna ledarutbildningar. 7

8 DELTID 1 har gått Lidingö Folkhögskolas fritidsledarutbildning. DELTID 2 har lång erfarenhet av arbete med barn och ungdomar både från Akalla och Rinkebys ungdomsgård där han tidigare varit anställd. Han har även tidigare arbetat som ungdomsvärd i området. TIMLEDARE 1 är utbildad fritidsledare och anställd på gården i över 15 år. Arbetar även som fritidsledare på Adolf Fredriks musikskola. Har arbetat som fältassistent för Kungsholmens stadsdelsförvaltning. TIMLEDARE 2 arbetar även på Ungdomsgården i Gottsunda som drivs av KFUM Uppsala. TIMLEDARE 3 arbetar även på Reactor och på Ungdomens hus i Rinkeby. TIMLEDARE 4 har tidigare arbetat på andra ungdomsgårdar i stadsdelen. TIMLEDARE 5 konstnär, teologistuderande och musiker. Har varit med och arrangerat större festivaler som till exempel Peace and Love i Borlänge. HUR VI LEVER UPP TILL INTRESSENTERNAS KRAV, BEHOV OCH FÖRVÄNTNINGAR Att inom ramen för de resurser vi får disponera, så effektivt som möjligt leva upp till de krav, behov och förväntningar som våra intressenter har på verksamheten. För att kunna leva upp till ovanstående måste vi först och främst vi varje år definiera vilka våra intressenter är och sedan ta reda på vilka krav, behov och förväntningar de har. Därefter gör vi en utvärdering för att se om vi, med vår verksamhet, lever upp till dessa. Detta är sedan det underlag som vi vid planering använder för att se på vilka områden förbättringar måste göras. Dessa förbättrings- och utvecklingsområden kallar vi för våra prioriterade frågor. Vidare beskrivs de kvalitetsgarantier vi utlovar våra brukare, dessa ska vara välkända av brukarna. Verksamheten ska bedrivas på så sätt att den uppfyller de krav och arbetar för de mål enligt anbudet. MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kista ungdomsgård ska vara en mötesplats där alla skall kunna delta på lika villkor. Därför färgas verksamhetsutvecklingen ständigt av det högprioriterade och ständigt aktiva mångfalds- och jämställdhetsarbetet. Mångfald är ett brett begrepp. Det handlar både om yttre olikheter såsom exempelvis hudfärg, kön och ålder och om inre olikheter som egenskaper och erfarenheter vilka gör oss till olika individer. Ett samhälle med mångfald som grund förutsätter jämlikhet och jämställdhet. Bromma KFUM har i linje med KFUM Sverige alltid utgått från FN:s barnkonvention och särskilt beaktat det som sägs där om att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut, att barnen har rätt att komma till tals, att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Vi vill spegla det svenska samhället och vara en del av en organisation som verkar för ett samhälle fritt från diskriminering. Bromma KFUM ser att det finns en strukturell diskriminering av vissa människor i samhället. När vi pratar om diskriminering utgår vi ifrån de diskrimineringsgrunder som finns i svensk lagstiftning: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Denna diskriminering vill vi utrota genom att arbeta förebyggande med bland annat normkritisk pedagogik. Bromma KFUM har på uppdrag sedan många år tillbaka drivit LSS-verksamhet i huset under namnet Fritidsklubben. Det har skapat en naturlig plattform för integrering av funktionshindrade i den ordinarie verksamheten. Här får de funktionshindrade lära känna ledare och verksamheten och känner sig lättare trygga att besöka den öppna verksamheten på kvällstid. Bromma KFUM tar även aktivt del i Stockholms stads projekt Fritid för alla. Bromma 8

9 KFUM arbetar aktivt för att utveckla samverkan med föreningar som arbetar med barn och ungdomar med funktionsnedsättning med bland annat gemensamt läger och aktivitetsutbyte. Verksamheten är redan idag anpassad för att integrera ungdomar med funktionsnedsättning. Jämställdhet handlar om att utnyttja vår potential, förutsättningar och resurser. Om att stärka KFUM i en tid där ungas organiseringsformer förändras och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt begränsar verksamhetens bredd hindrar tjejer från att börja skejta och killar från att dansa. Med jämställdhet vill vi inspirera och engagera. Upplysa och utmana. Utveckla och framåtsträva! MÅLSÄTTNING Visionen är att Kista ungdomsgård ska vara en frizon från förtryck och ojusta värderingar. Alla anställda på Kista ungdomsgård ska ha kunskap om vad jämställdhets- och mångfaldsarbetet innebär. Kista ungdomsgård ska vara en mötesplats där alla skall kunna delta på lika villkor. Kista ungdomsgård ska ha en jämlik besökargrupp med 50% tjejer och 50% killar under året. METODER DO IT YOURSELF KFUM:s egna miniguide med några av de mest handfasta tipsen på hur en praktiskt kan arbeta och tänka om en vill utveckla sin förening till en mer jämställd sådan. Miniguiden får alla nyanställda och vid APT finns en återkommande punkt om just jämställdhet där vi aktivt diskuterar ledarskap och hur vi leder jämställt. GENUSPERSPEKTIV Bromma KFUM arbetar medvetet och uttalat utifrån ett genusperspektiv i sina verksamheter. Bland annat arbetar vi ständigt aktivt med att öka medvetenheten om genus i personalgruppen för att alla besökare och medlemmar på gården ska bemötas på lika villkor. Det sker genom fortlöpande utbildning inom området samt egna workshops och värderingsövningar. Kön är den biologiska skillnaden mellan kvinnor och män. Genus är den sociala skillnaden mellan kvinnor och män. Detta innebär att utifrån det kön som individen föds med behandlas hon/han olika ifrån samhället. Genus kan betecknas som "socialt" kön, det vill säga det som samhället enligt dess förespråkare konstruerar som kvinnlighet och manlighet. Att se något ur ett genusperspektiv är att ha denna konstruktionskaraktär i åtanke. Eftersom vi vet att genus är något som vi hela tiden skapar, kan vi alltså skapa nya former för genus, som inte blir begränsande eller ojämnställda. Det handlar om att öppna ögonen och börja agera. Därför vill vi aktivt uppmuntra unga i vår verksamhet att pröva andra roller för att utvecklas så mycket som möjligt. På Kista ungdomsgård driver vi bland annat tjej- och killgrupper samt arrangerar en del läger för tjejer respektive killar. Arbetet med könssegregerade grupper kräver en tydlig målsättning, en klar struktur, positiva förväntningar och tillitsskapande övningar. Därefter kan samma övningar göras i könsblandade grupper. På en del ungdomsgårdar där syftet endast är att stärka tjejerna kan det leda till en bekräftelse av föreställningen att tjejer är sämre, svagare och mindre värda än killarna. Man uttrycker då underförstått att mansrollen är fullkomlig och statisk, och inte behöver påverkas. Killar får i enkönad grupp möjlighet att identifiera sig med killar och uppmärksamma variationer inom det egna könet. Tjejer får möjlighet att identifiera sig med andra tjejer och inse 9

10 vidden av att vara tjej. På detta sätt kan stereotyper motarbetas. Det handlar inte om att förbättra killar och tjejer, utan att frigör dem från hur kön manifesteras i vardagen. Det handlar om att som pedagog/ledare föra medvetna samtal om vem som skapar och sätter gränser för hur tjejer respektive killar får vara och göra. Vi på Kista ungdomsgård anser att i skilda kill- och tjejgrupper kan de ge ungdomarna möjlighet att öva upp kompetenser som de kanske inte får möjlighet eller utrymme att utveckla, eller kanske inte ens törs pröva, när det andra könet är med. I tjej- respektive killgrupper kan man stärka barnens könsidentitet samtidigt som man kan stimulera varje barn att utmana stereotypa handlingar och mönster. Bromma KFUM har tagit fram en Genuslathund för Kista ungdomsgård. GENUSLATHUND KISTA UNGDOMSGÅRD 1. Vi säger inte pojkar/killar och flickor/tjejer, utan till exempel kompisar, kamrater eller barnen och ungdomarna. 2. Vi uppmuntrar alla barn och ungdomar till alla lekar/aktiviteter och när vi ger förslag på lekar/aktiviteter gör vi det inte enligt könsrollstänk, utan snarare tvärtom. 3. Vi förutsätter inte att ett barn eller en ungdom är på ett visst sätt, till exempel lugn, vild, busig eller försiktig, utifrån barnens kön. 4. Vi pratar, kramar, uppmuntrar och ser alla barn och ungdomar lika mycket. 5. Vi kommenterar inte barnens eller ungdomarnas kläder. Däremot bekräftar vi givetvis ett barn eller en ungdom som stolt visar upp ett nytt plagg. Vi försöker då använda neutrala ord som till exempel skön eller varm istället för tuff eller söt. 6. Vi ser till att materialet som finns tillgängligt, t.ex. böcker inte har ett innehåll som konserverar könsrollerna NORMKRITISK PEDAGOGIK Bromma KFUM arbetar med normfokuserad pedagogik både inom den egna personalgruppen och i grupper med ungdomar. Normfokuserad pedagogik handlar om att belysa de normer och strukturer som leder till bland annat diskriminering och att belysa normgruppers fördelar. Normgrupp kallar vi den grupp av människor som följer en viss norm. Genom att i värderingsövningar belysa normerna och förväntningarna som leder till diskriminering ifrågasätter vi det system som vi vill tala om. Om vi endast talar om vilka som är utanför och hur de känner sig förlorar vi hela dimensionen av att det är ett förtryckande system som ligger bakom diskriminering. Vi missar varför avvikarna blir avvikare. Vi riskerar också att återupprepa normer och att inte förändra något. Det är en del av normen att de som tillhör normen får tycka till om avvikarnas villkor och diskutera dem. Risken är också mycket stor om deltagarna skapar ett vi som ska tycka till om dem, att osynliggöra någon i gruppen som inte alls hör till det vi som skapats. Ofta hamnar då fokus på att skapa förståelse och tolerans för de som avviker i sammanhanget; kvinnor, HBTQ-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer), personer med funktionsnedsättningar, personer som inte ses som svenskar eller andra minoriteter. Är det rätt att homosexuella ska få adoptera? är en klassisk fråga i värderingsövningar. Tanken med frågan är givetvis god man varför frågar vi inte om det är rätt att heterosexuella ska få adoptera? Varför förutsätter vi att heterosexuella är bra på att ta hand om barn, men att det kan diskuteras om homosexuella 10

11 är det? Eller så talar vi om vad tjejer skulle behöva för att kunna ta mer utrymme i verksamheten. Fokus blir då på att ge tjejer redskap, istället för att titta på de orsaker som gör att tjejer inte får lika mycket plats som killar, och se att det inte är tjejer som behöver redskap utan formen som behöver förändras. Detta kallar vi i motsats till normfokuserad pedagogik för toleranspedagogik. Att använda normfokuserad pedagogik kan kännas ovant till en början, men det går ganska snabbt att komma in i det. Som ledare upptäcker vi att det är bekvämare att övningarna inte handlar om att tycka till om svaga gruppers villkor och att färre kränkningar uppstår. Med normfokuserad pedagogik har ledaren större möjlighet att sätta ned foten om kränkningar sker. Att arbeta med normkritisk pedagogik påverkar ofta på djupet. Den så kallade toleranspedagogiken riskerar att sortera upp världen i vi och dom medan normkritiskt tänkande innebär att den egna identiteten får sig en törn. Man tvingas helt enkelt ifrågasätta sin egen roll i ett komplicerat socialt system. Men Bromma KFUM anser att synliggöra de normer som styr samhället hjälper också till att stärka demokratin på sikt. KARTLÄGGNING AV JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Kartläggning genomförs regelbundet var fjärde år enligt 4 R-modellen för att synliggöra eventuella könsmönster i verksamheten. Nästa kartläggning sker R Representation (antal kvinnor och män, flickor och pojkar) 2R Resurser (budget, brukartid, information, material, yta etc) 3R Resultat (analys av 1R och 2R. Kostnader ställs i relation till insatser för båda könen och effekter av dessa.) 4R Realisera (nya mål och åtgärder föreslås för att komma till rätta med eventuell ojämställdhet i verksamheten). Representation Könsfördelning bland ungdomsgårdens besökare, verksamhet, ledning och beslutsfattare. Manuellt framtagen besökstatistik, könsuppdelad, för föregående års verksamhet. Resurser Hur väl är ungdomsgården anpassad för flickor pojkar. Vad gör flickor och vad gör pojkar? Hur ser könsfördelning ut i aktivitetsrum, Hur fördelas kostnader vid inköp? Resultat Enhetschef och personal reflekterar vid gemensamma träffar över könsfördelning i det framtagna underlaget. I vilken utsträckning uppfylls verksamhetens mål för respektive kön? Tillvaratas flickors och pojkars behov, intressen önskemål och rättigheter? Realisera För att säkerställa att flickors och pojkars intressen tillgodoses i lika hög grad tar enhetschefen och personalen uppdaterar handlingsplanen med rutiner och insatser för fortsatt arbete på ungdomsgården. Planen ska följas upp och utvärderas vart fjärde år. CHECKLISTOR Vi använder oss av ett flertal checklistor för kommunikation och information, rekrytering och beslutsfattande för att säkerhetsställa och ständigt utveckla mångfalden på Kista ungdomsgård. 11

12 BROMMA KFUM:S CHECKLISTA FÖR KOMMUNIKATION OCH INFORMATION Målet med vår verksamhet är att alla ska känna sig välkomna, oavsett könsidentitet, sexualitet, funktion, etnicitet och ålder. Tänk därför igenom nedanstående frågor när ni tar fram och publicerar nytt material. Är materialet könsneutralt och icke diskriminerandet skrivet? Vilka sanningar tas för givna? Det kan exempelvis röra sexualitet, kön och etnicitet. Kanske förutsätter vi i en text om föreningens nya dansklasser att medlemmen är en ung, heterosexuell tjej, vilket gör att vi omedvetet riktar informationen till den gruppen, i tilltal och bilder. Detta får som konsekvens att andra grupper inte blir inkluderade. Fundera på vilka sanningar som kan utläsas i materialet. Fundera på vilka sanningar som kan utläsas i materialet, och vilka sanningar som saknas. Se över bilder. Visas en grupp (kön, etnicitet, funktion, ålder osv.) på en majoritet av bilderna? Visas gruppen på ett stereotypt sätt, såsom aktiva killar och passiva tjejer? Om det är så, byt för att visa på möjligheten att bryta mot normer och att vi har förebilder av båda kön inom våra verksamheter. Vilka blir direkt berörda av beslutet/informationen? Vilka ska känna till innehållet? Se till att använda informationskanaler som når de berörda. Delge informationen på ett sätt som gör den tillgänglig. Är texten skriven på ett enkelt och tydligt sätt? Tänk igenom val av textstorlek, typsnitt och layout så att informationen blir tydlig. Tänk på att alla inte är seende, känner sig bekväma med ett akademiskt språk eller talar flytande svenska. BROMMA KFUM:S CHECKLISTA FÖR REKRYTERING Checklistan kan användas både vid rekrytering av ny personal, förtroendevalda, ledare och deltagare. Se över era rekryteringsvägar, vilka nätverk och kanaler använder ni? I vilka sammanhang syns ni? Det är lätt hänt att en för enkelhetens skull fastnar i att rekrytera personer från redan kända sammanhang. Se till så att informationen når personer från olika grupper och kontexter. Annonser. Om ni har annonser, fundera på vilka signaler de sänder ut. Om ni tycker att det är svårt att avgöra, kan ni se vilka som söker sig till er, det kan säga något om vilka signaler som ni sänder ut. Tänk igenom hur ni formulerar annonsen/uppdragsbeskrivningen så att den inte låter som att den enbart riktar sig till en grupp. Var också noga med att de eventuella bilder ni har med, inte enbart riktar sig till en grupp. Krav. Vilka krav ställs? Fundera igenom alla kraven är nödvändiga, eller om något av kraven kan tas bort för att öppna upp för fler grupper av sökanden. Ha en bred rekryteringsgrupp med personer med olika perspektiv, erfarenheter och bakgrunder, och framförallt grundläggande kunskap om jämställdhet och normer. Om det är svårt att hitta personer till ledaruppdrag, erbjud lösningar som går ut på att flera kan dela på samma uppdrag. Fråga två eller tre gånger! Studier har visat att män ofta tackar ja direkt till förtroende uppdrag, medan kvinnor tackar nej första gången. Frågar du däremot en eller två gånger till ökar chansen att hon vill vara med. 12

13 BROMMA KFUM:S CHECKLISTA FÖR BESLUTSFATTANDE Checklistans syfte är att fungera som ett stöd för arbetsgruppens arbete, för att säkerställa att vi utvecklar vår verksamhet i linje med KFUM:s jämställdhetsstrategi. Ofta tänker vi inte på att ett beslut kan få olika konsekvenser för olika grupper, därför måste vi aktivt analysera vilka effekter ett beslut får för att undvika att omedvetet gynna en grupp. Målet med vår verksamhet är att alla ska känna sig välkomna, oavsett könsidentitet, sexualitet, funktion, etnicitet och ålder. Tänk därför igenom nedanstående frågor innan ni fattar ett beslut. Hur ser gruppen som förberett beslutet ut? Har de grupper som kommer att påverkas av beslutet fått vara med och påverka dess utformning? Vilka grupper påverkas av beslutet? Direkt och indirekt? Får beslutet diskriminerande eller exkluderande konsekvenser kortsiktigt eller långsiktigt, direkt eller indirekt? Om ja anpassa beslutet så att det inte blir diskriminerande eller exkluderande. Gynnar beslutet en viss grupp? Män, kvinnor, funktionshindrade, heterosexuella, hbtq-personer, en viss etnisk grupp etc. Om ja varför ska gruppen gynnas? I vissa fall kan det vara motiverat att gynna en grupp, tänk då noga igenom varför just den gruppen ska gynnas. Missgynnar beslutet en viss grupp? Direkt eller indirekt? Om ja hur går det att undvika? Om beslutet handlar om att tilldela resurser, vilken grupp gynnas av resurserna? Även en till synes neutral verksamhet, kan ha en majoritet medlemmar eller utövare som tillhör en viss grupp. Tänk igenom om någon grupp konsekvent gynnas när ni fördelar resurser. Resurser kan vara pengar, lokaler, material, utrustning, ledarinsatser m.m. Om beslutet handlar om att tilldela resurser, vilken grupp gynnas av resurserna? Även en tillsynes neutral verksamhet, kan ha en majoritet utövare som tillhör en grupp. Tänk igenom om någon grupp konsekvent gynnas när ni resursfördelar. O/LIKA I Bromma KFUM:s olika forum för diskussion, både bland personalen och bland ungdomar använder vi oss ofta av metoder från andra upplagan av boken O/LIKA. O/LIKA innehåller konkreta verktyg för att arbeta med frågor som rör fördomar, normer, diskriminering och likabehandling. O/LIKA fokuserar på normer inom samhället och inom grupper. Övningarna syftar till att granska hur normer formar och påverkar oss. Genom metoderna arbetar deltagarna med att ifrågasätta värderingar och attityder, samt att ta ställning och agera. Övningarna i O/LIKA bygger på att inkludera deltagarna och ta tillvara deras erfarenheter, tankar och kompetens. Flera av metoderna gör direktskillnad i grupperna som de används i. Boken riktar sig både till ungdomar och vuxna. Första upplagan av O/LIKA togs fram i samarbete mellan flera olika ungdomsorganisationer som är specialiserade på frågorna som boken berör och på interaktiva övningar. Den första upplagan vann 2008 Svenska publishingpriset i klassen läromedel. Motiveringen löd: För en imponerande och modig bok som genom sin interaktivitet manar till handling. Andra upplagan baseras på erfarenheter från workshops med över ungdomar och flera tusen vuxna. Boken ges ut av LSU Sveriges ungdomsorganisationer där KFUM Sverige är medlem. LSU är samarbets- och intresseorganisationen för ungdomsorganisationer i Sverige. LSU utvecklar unga ledare och deras organisationer samtidigt som de arbetar för att förbättra ungas villkor i Sverige och världen. Deras verksamhet sker inom två områden: ledarskap och organisationsutveckling samt ungdomspolitik och påverkansarbete. Genom att 13

14 anordna utbildningar för unga ledare, möjliggöra samarbeten med andra organisationer och se till att unga blir delaktiga i politiska beslut, i Sverige och världen. MOD- MÅNGFALD OCH DIALOG KFUM:s dåvarande egna studieförbund var bland annat en av huvudmännen för MOD. MOD är ett pedagogiskt koncept för att arbeta med mångfalds- och diskrimineringsfrågor. MOD bygger på folkbildningens ideal om lärande och delaktighet där utgångspunkten är deltagarnas egna erfarenheter, upplevelser och reflektioner. Syftet är att bidra till att skapa insikt och nya handlingsmönster såväl på ett personligt som på ett samhälleligt plan. MOD vill bidra till en samhällsutveckling där människor med olika världsuppfattningar, livstolkningar och livsstilar kan leva sida vid sida utan diskriminering och förtryck. MOD utgår från alla människors lika värde och rättigheter enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. MOD inkluderar alla diskrimineringsfrågor i sitt angreppssätt, men fokuserar särskilt på dynamiken kring etnicitet och/eller kön. MOD är ett helhetskoncept som bygger på dialogpedagogik, ett processinriktat ledarskap och deltagarnas egna upplevelse, vilket innebär att man utgår från de specifika deltagarna i gruppen. Därför har MOD ofta mer långsiktig effekt - eftersom deltagarna upptäcker att det handlar om dem och deras egna värderingar. Bromma KFUM har sedan många år använts sig av material och utbildning inom MOD. BROMMA KFUM:S LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR KISTA UNGDOMSGÅRD ALLMÄNT Det räcker inte att behandla alla lika istället måste ambitionen vara att behandla alla utifrån vars och ens förutsättningar. I själva verket kan ambitionen att behandla alla lika i praktiken innebära ett stort osynliggörande av alla som exempelvis inte är heterosexuella, medelålders, med full funktionsförmåga, födda i Sverige och passar in i den traditionella kvinno-/mansrollen. För att personer som inte känner igen sig i standardmallen ska uppleva sig välkomna, sedda och bekräftade, krävs alltså ett mer aktivt agerande än att bara behandla alla lika. Likabehandlingsplanen för Kista ungdomsgård syftar till att främja barns, ungdomars, vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling. Inför varje terminsstart planerar personalen hur man ska arbeta med barn/ungdomarna med koppling till varje diskrimineringsgrund. För att öka personalens medvetenhet om förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska kompetensutveckling planeras in regelbundet. Likabehandlingsplanen skall utvärderas och uppdateras varje år. Ledarna skall ha god kännedom om innehållet i Kista ungdomsgårds Likabehandlingsplan. FRÄMJA > LIKABEHANDLING En verksamhet som har mening och väcker lust motverkar trakasserier och andra kränkande handlingar. 14

15 Verksamheten skall organiseras och utformas på ett sätt som främjar likabehandling, goda relationer och trygga miljöer samt skyddar barnen mot alla former av kränkningar. Vi skall ha nolltolerans, vi tolererar inga trakasserier och oegentligheter. Personalen på ungdomsgården skall vara en god förebild, respektera barnens känslor och ta barnens upplevelser på allvar. UPPTÄCKA > TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Vid misstanke eller inkommande uppgift om att kränkande behandling förekommer skall vi meddela personalgruppen som även fungerar som en antimobbinggrupp som skall arbeta både förebyggande och utredande. För att tidigt upptäcka trakasserier och andra kränkande behandlingar skall vi utreda uppgifterna med de inblandade genom samtal med barn, personal och vårdnadshavare. För att förhindra trakasserier och kränkande behandlingar skall vi cirkulera runt i de olika verksamhetsrummen inomhus samt i mån av möjlighet vid olika områden utomhus t.ex. fotbollsplanen, skateparken, klätterställningen och vid dolda utrymmen. Om någon inom personalen misstänks för att kränka eller trakassera en elev skall föreståndaren och styrelsen informeras och handlingen utredas. Genom personalgruppen/antimobbningsgruppen skall ledningen, personalen, barnen och vårdnadshavare ha en god kommunikation när trakasserier eller andra kränkande handlingar upptäcks. Det skall finnas goda rutiner för att följa upp det som skett. UTREDA > TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING. Så snart Bromma KFUM får kännedom om trakasserier eller annan kränkande behandling har Bromma KFUK-KFUM skyldighet att utreda. Om personal är inblandad i det inträffade skall föreståndaren och styrelsen ta ansvar för utredningen. Utredningen kan gälla; Barn Barn Barn Personal Personal Barn Personal Personal Utredningen skall inkludera samtal med utsatt person samt med utövare. Vårdnadshavare och föreståndare/styrelse skall informeras. Ärendet skall utredas och en åtgärdsplan upprättas. Utredningen skall omfatta alla berörda parter och allsidigt belysa det inträffade. Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. 15

16 Varje ärende skall dokumenteras och följas upp. ÅTGÄRDA > TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Utifrån utredningar av trakasserier eller annan kränkande behandling är det viktigt att genast besluta om och genomföra insatser/åtgärder. Dessa skall syfta till att kränkningarna upphör samt förhindra att de återkommer. Åtgärderna skall dokumenteras och uppföljas kontinuerligt. Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras av vilka åtgärder som skall vidtas: INDIVID-NIVÅ samtal med den utsatta samt den eller de som utsätter samtal med berörd personal på ungdomsgården samt vårdnadshavare informera enhetschefen utforma handlingsplan för det utsatta barnet samt för den/de som utsätter. Handlingsplanen skall utformas, utvärderas och följas upp av elev och berörd personal i samverkan med vårdnadshavare. GRUPP-NIVÅ se över om gruppsammansättningen behöver förändras arbeta med teman och ha diskussioner om till exempel kränkningar, våld, mobbning och trakasserier i olika konstellationer samarbetsövningar i olika konstellationer MILJÖN OCH VERKSAMHETEN förändra strukturer där det behövs i miljön och verksamheten fler vuxna som ser barnen i parken ORGANISATION OCH SAMHÄLLE Om inte Bromma KFUM besitter den kompetens som behövs för att åtgärden ska kunna vidtas skall Bromma KFUM söka hjälp från: Styrelsen Barn- och ungdomspsykiatrin Sociala myndigheter Polis Övriga organisationer UPPFÖLJNING 16

17 Uppföljning sker enligt handlingsplaner, kvalitetssäkringsmodellen och verksamhetsberättelsen. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Arbetet med besökarnas delaktighet och inflytande har varit en ständig kärnfråga för personalen under alla år och vi arbetar ständigt med att förbättra våra metoder och förhållningssätt för att skapa de bästa förutsättningarna för detta i vår verksamhet. Med utgångspunkt från vårt kvalitetssäkringssystem som omfattar till exempel omvärldsanalys (ny forskning m.m.) och brukarintervjuer (enkäter m.m.) utvecklar vi ständigt vårt arbete med delaktighet och inflytande. Kista ungdomsgård är ett hus som ska bygga på delaktighet och inflytande från våra besökare. Besökarna ska i alla möjliga situationer, små som stora, ges möjlighet att vara med och påverka. Det betyder att det mesta som händer på våra scener och i verksamheten är det besökarna som föreslår och iscensätter. Om de t.ex. vill uppträda på scenen, hänga upp en utställning, visa en film, spela in en demoskiva, trycka tröjor, arrangera ett skate event, lära sig mer om något som rör musik, dans eller kultur så ska det vara självklart att prata med oss i personalen så att vi tillsammans kan hitta ett sätt att genomföra idén. MÅLSÄTTNING Att alla besökare upplever att de har möjlighet till inflytande och delaktighet i gårdens verksamhet. METODER Att alla initiativ som leder till eller skulle kunna leda till aktivitet dokumenteras, följs upp och att återkoppling till alla besökare sker. En mer detaljerad beskrivning finns i bilaga 9 Besökarnas delaktighet och inflytande. DIALOG Personalen har en kontinuerlig dialog med ungdomarna om deras intressen, behov, önskemål och förväntningar på verksamheten som sedan ligger till grund för verksamhetsutvecklingen. IDÉDAGBOKEN Arbetet med att få alla besökare att förstå deras många möjligheter sker bl.a. genom att samtliga initiativ och förslag skrivs in i idédagboken gällande inflytande. När ett förslag kommer upp från en besökare så ber vi denne skriva ner eller beskriva den så vi kan notera den. Sedan delas informationen ut till alla som jobbar. På personalmöten så bestäms det att en av oss följer upp detta. STORMÖTEN 17

18 Stormöten hålls varje månad där ungdomarna har möjlighet att lyfta frågor, behov och synpunkter som rör verksamheten i huset. Det kan omfatta allt som t.ex. bygga om i huset, göra en resa, ordna en konsert. Inbjudan till stormöten går bland annat ut via Facebook, hemsida, mejl, affischering på gården och i området samt sms-utskick. KULTURSTÖD FÖR UNGA OCH COACHER Kista ungdomsgård har satsat på att utbilda personalen till coacher för kulturstöd för att direkt kunna stödja ungdomarna i deras möjlighet till delaktighet och inflytande. Av vår personal är flera utbildade coacher. Allt i linje med Kultur i ögonhöjd - strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm. Lärandet som sker på unga människors fria tid, det informella lärandet, får allt större betydelse i den unges framtida möjligheter i yrkeslivet. Kulturstödsarrangemanget är ett exempel på träning i både planering, genomförande och utvärdering. Att ta ansvar och projektleda blir något som är lättillgängligt. Därför har och kommer Bromma KFUM:s personal att fortsätta prioritera utbildning av coacher för kulturstöd i huset. UPPFÖLJNING Kvalitetssäkringsmodell Idédagboken Brukarintervju Övrig uppföljning - utöver uppföljning via verksamhetsplan respektive verksamhetsberättelse kommer uppföljning ske vid samverkansmöten/nätverksmöten samt vid avrapporteringsmöten till uppdragsgivaren Rinkeby- Kista Stadsdelsnämnd. NÄTVERKANDE Som förening finns KFUM representerade i ett flertal nätverk där vi kan hitta bland annat kunskap, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Nätverken är inte alltid låsta för personal utan kan även inkludera besökare. MÅLSÄTTNING Inhämta kunskap och hitta nya samarbetspartners vilket utvecklar verksamheten från de aktuella nätverk Bromma KFUM aktivt deltar i. METODER Bromma KFUM ska aktivt delta i de aktuella nätverk som rör vår målgrupp. 18

19 UPPFÖLJNING Uppföljning sker genom kvalitetssäkringsmodellen, verksamhetsberättelse, samverkansmöten/nätverksmöten samt vid avrapporteringsmöten till uppdragsgivaren Rinkeby- Kista Stadsdelsnämnd. MEDARBETARSAMLING (MAS) Anställda inom KFUM Stockholmsregionen Stockholm Gotland träffas regelbundet för erfarenhetsutbyte och diskussioner kring ämnen som deltagarna väljer. FRITIDSGÅRDSTRÄFF Fritidsgårdsträff varje år då representanter från KFUM Sveriges ungdoms- och fritidsgårdar träffas för erfarenhetsutbyte, personalutbildning, diskussioner kring valda ämnen, seminarier och samverkan. STORFÖRENINGSNÄTVERKET Varje år samlas anställda inom KFUM från hela Sverige för erfarenhetsutbyte och föreningsutveckling. Storföreningsträffarna syftar till att förmedla information mellan föreningarna, öka samarbetet och bidra till att kollegor och föreningar ökar sitt nätverk inom KFUM. FRYSHUSANDAN Bromma KFUM är en del av Fryshusandan. Riksnätverket Fryshusandan är en ideell riksorganisation för ideella föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Ändamålet är att för dessa möjliggöra utbyte av idéer, erfarenheter, metoder och kontakter över gränserna samt främja arbetet med att starta, driva och utveckla sådan verksamhet. Riksnätverket Fryshusandan består av lokalavdelningar spridda över landet. Nätverket erbjuder en rad förmåner till sina medlemmar, som till exempel: Ett nationellt nätverk för samverkan och utbyte Utbildningar Årligt riksläger Inbjudan till särskilda events på Fryshuset, t.ex. Forum för Eldsjälar Konferenser och andra läger Möjlighet till medieutrymme och marknadsföring Rabatterade priser till särskilda events Tävlingar FORUM FÖR ELDSJÄLAR 1995 startade Forum för eldsjälar som idag är en årlig konferens på Fryshuset där Bromma KFUM deltar. Tre dagar av inspiration, kunskap och nya kontakter. Om ungdomar, framtid, kraft och förändring. Ett möte för dig som bryr 19

20 dig om unga. Fokus ligger på att ge deltagarna verktyg för att arbeta med unga till exempel ge lärare verktyg för att arbeta med stökiga ungdomar i sin skolan, fältassistenter kan få lära sig att möta olika kulturer eller hur man skapar en attraktiv fritidsgård. Deltagarna ska kunna gå ut till sina egna kommuner och verksamheter med idéer och ny inspiration och på så sätt skapa nya relationer mellan unga och vuxna. Syftet är också att deltagarna skall bygga nätverk med varandra och med utställarna på torget. JÄRVAANDAN Kista ungdomsgård Kista är medlem i Järva andan. Med Järva andan vill stadsdelsförvaltningarna i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta fördjupa samarbetet ytterligare. Alla som arbetar med brottsförebyggande och trivselskapande arbete inbjuds att delta i Järva andans nätverk av goda krafter. Genom att stödja, samverka och ställa upp för varandra visar vi omtanke och gemenskap där även små insatser kan göra stor skillnad. KFUM SVERIGE Bromma KFUM är en del av KFUM Sverige och får då ta del av flera olika nätverk. Här följer ett par exempel. LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER LSU är samarbets- och intresseorganisationen för ungdomsorganisationer i Sverige. LSU utvecklar unga ledare och deras organisationer samtidigt som vi arbetar för att förbättra ungas villkor i Sverige och världen. Hur arbetar LSU? Vår verksamhet sker inom två områden: ledarskap och organisationsutveckling samt ungdomspolitik och påverkansarbete. Genom att anordna utbildningar för unga ledare, möjliggörasamarbeten med andra organisationer och se till att unga blir delaktiga i politiska beslut, i Sverige och världen. Vilken slags medlemsorganisationer har LSU? Våra medlemsorganisationer har olika verksamhet som baseras på till exempel intressen, politik, religion, etnicitet, sexualitet eller funktionalitet. Gemensamt är att vi är unga som har gått samman i olika organisationer för att vi vill förändra, umgås och utvecklas. YMCA YWCA KFUM är en del av världens största ungdomsrörelser YMCA och YWCA. Vi har goda kontakter och bjuds in på internationella konferenser, festivaler och utbildningar. Enhetschefen för Kista ungdomsgård arbetade med att planera och genomföra internationella personalkonferenser på Europanivå. Hon satt även som huvudansvarig för planeringsgruppen Ungdomar från vår verksamhet på gården deltog på den senaste YMCA Europe festival i Prag FÖRVALTNINGENS SAMORDNINGSSTRUKTUR FÖR UNGDOMSVERKSAMHETERNA Enhetschefen deltar i olika samordningsmöten med övriga ungdomsgårdar och mötesplatser för ungdomar. Det omfattar även alla möten gällande ungdomsverksamheten i förvaltningen. MYNDIGHETER I SAMVERKAN (MYS) OCH OMRÅDESGRUPPEN 20

21 Vi sitter med i MYS redan idag eftersom vi driver Kista ungdomsgård på entreprenad. Vi sitter även med i områdesgruppen. KOMPETENSUTVECKLING KFUM har en tradition av att erbjuda kvalitativa utbildningar till sina anställda, medlemmar och deltagare. Utbildning av personal på Kista ungdomsgård sker i linje med Bromma KFUM:s kompetenspolicy. Utbildning stärker och håller samman vår rörelse samtidigt som det ger unga människor möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Vi fokuserar på personlig utveckling, ledarskap och KFUM-kunskap. Kompetensutveckling av personalen ger direkt effekt på verksamhetsutvecklingen. MÅLSÄTTNING Målet är att skapa motivation, kraft, arbetsglädje och ökad prestation. METODER Utbildning Utvecklingssamtal och uppföljningssamtal Kompetensutvecklingsplan Nätverkande UPPFÖLJNING Uppföljningssamtal där enhetschefen tillsammans med den anställda följer upp den individuella kompetensutvecklingsplanen. HELHETEN KFUM har ett eget utbildningspaket - Helheten. Det är en av de utbildningar som är återkommande inom KFUM i Sverige. KFUM är en stor rörelse och ibland lite svår att förstå. Som medlem och blivande ledare är det bra att veta vad du är en del i och vilka oändliga möjligheter det finns för dig. Utbildningspaketet Helheten utmanar dig att förstå och hitta din egen roll i KFUM. * Helheten är också ett ledarutbildningsmaterial som ger dig utrymme att växa både som ledare och som människa. * Helheten ger dig ett lärande för livet! * Helheten har skapats utifrån några av Sveriges mest välkända ledarutbildningar. 21

22 Helheten har arbetats fram i samarbete mellan förbunden i KFUM Sverige och Sensus studieförbund. SENSUS Sensus hette tidigare KFUK-KFUM:s studieförbund och var en del i rörelsen. Idag är Sensus fristående men samarbetet fortsätter. Till exempel har Sensus varit en stor aktör då Utbildningspaketet Helheten växte fram. Sensus håller bland annat i utbildningen MOD. MOD står för Mångfald och Dialog och är ett koncept för att bemöta fördomar och diskriminering. EFFEKTIVARE GRUPPER OCH LEDARE EGOL Genom KFUM Stockholmsregionen erbjuds vi den eftertraktade och välrenommerade kursen EGOL. EGOL omfattar 4,5 dygn på internat. Syftet är att ge deltagarna möjlighet att utvärdera och utveckla sin förmåga att Planera och genomföra förändringar Ge och ta emot feedback Hantera konflikter Leda och styra grupparbete Identifiera och våga ta tag i problem Lita på sin egen ledarförmåga EGOL-kursen bygger på övningar som kräver inlevelse och aktivt deltagande. EGOL har en grundstruktur som förväntas användas mycket flexibelt, som en verktygslåda. Det som styr kursens väg mot de övergripande målen är den unika gruppens egna satta mål samt de specifika behov handledarna bedömer att just den aktuella gruppen har. EGOL bygger även den på FIRO, men belyser även andra grupputvecklingsteorier. UTVECKLINGSSAMTAL Utvecklingssamtal genomförs kontinuerligt med personalen minst två gånger per år och utifrån det underlaget lägger vi upp en individuell kompetensutvecklingsplan. Uppföljningssamtal sker alltid. Utvecklingssamtalen bygger på Kommunikologi; en tvärvetenskaplig metadiciplin kopplat till systematisk hjärnforkning. Framgångsrik utveckling och förändring handlar om att bli medveten om hur du själv och andra kommunicerar, medvetet och omedvetet. Målet är att skapa motivation, kraft, arbetsglädje och ökad prestation. BROMMA KFUM:S KOMPETENSPOLICY SYFTE 22

23 För att vi inom Bromma KFUM ska nå våra mål krävs att medarbetarna har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Rätt kompetens är en strategisk fråga och långsiktig investering för oss. Syftet med kompetenspolicyn är att säkerställa att våra medarbetare alltid har rätt kompetens. KOMPETENS Kompetens innebär kunskap, vilja och förmåga att lösa de uppgifter medarbetaren ställs inför. I vilja och förmåga väger vi även in värderingar, attityder och beteenden. Kompetens handlar även om att inhämta, använda och dela med sig av kunskap och erfarenheter. KOMPETENSUTVECKLING Kompetensutveckling avser olika former av lärande och aktiviteter för att öka förmågan hos medarbetaren och gruppen att uppnå verksamhetens mål och visioner t ex: Lärande och utveckling i det befintliga arbetet Nya eller utvidgade arbetsuppgifter Utbildningar Seminarier Studiebesök Omvärldsbevakning Ansvarsfördelning LEDNINGENS ansvar är att på ett övergripande plan definiera kompetenskrav och säkerställa organisation, resurser och processer för kompetensförsörjning. CHEFENS ANSVAR är att tydliggöra verksamhetskraven. Chefen har även ansvar för att årligen genomföra medarbetarsamtal och upprätta planer för kompetensutveckling med utgångspunkt i verksamhetens mål. Chefen ansvararför att prioriterad kompetensutveckling genomförs och utvärderas. MEDARBETAREN TAR ANSVAR för att i dialog med chef nå ställda kompetenskrav och planera för och genomföra utvecklingsåtgärder i linje med sin kompetensutvecklingsplanen. INDIVIDUELL KOMPETENSUTVECKLINGSPLAN Bromma KFUM använder sig av en framtagen mall för kompetensutveckling. Den används som underlag vid medarbetarsamtal där den anställde tillsammans med enhetschefen tar fram en individuell kompetensutvecklingsplan som följs upp och uppdateras regelbundet. Utbildningen är och skall var kopplad till den inriktning och de mål vi har med verksamheten. Det är också av största vikt att utbildningen är behovsinriktad och relaterad till ansvar och befogenheter. Vi arbetar sedan över tjugo år tillbaka med ett kvalitetssäkringssystem när det gäller verksamheten på gården. Den omfattar även kompetensutveckling som vi anser är nödvändigt för att behålla och ständigt förbättra och utveckla vår kvalitet. 23

Verksamhetsplan. Kista Ungdomsgård

Verksamhetsplan. Kista Ungdomsgård Verksamhetsplan Kista Ungdomsgård 2012 I vår verksamhetsplan hittar du information om vårt uppdrag, resurser, hur vi lever upp till intressenternas krav, behov och förväntningar, mångfaldsoch jämställdhetsarbete,

Läs mer

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet

Läs mer

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2015/2016 Datum: Oktober 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef, utvecklingspedagog samt arbetslagen.

Läs mer

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Kristina Hjertberg, Birgitta Brandt och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2015/2016 Datum: Oktober 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Arbetslagen på. Förskolechef. Vår vision På vår förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola 2016-03-04 Jeanette Libera och Erica Rafstedt Innehållsförteckning Grunduppgifter...3 Definiering av olika begrepp...3 Aktuell kartläggning...3-5

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (7) Rev 2016-05-18 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Bullerbyns förskola En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechef Pedagogisk utvecklare/pedagogista Förskolans förskollärare Vår vision Att visa respekt

Läs mer

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vesslans förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen: Barbro Ådvall, Lena Sjölund, Ing-Marie

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Christina Petersson Maria Nyberg Vår vision På vår förskola

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Centralortens dagbarnvårdargrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centralortens dagbarnvårdargrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling Centralortens dagbarnvårdargrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Familjedaghem, med fyra dagbarnvårdare och två pooltjänster. 1/7 Grunduppgifter

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Verksamhetsformer: Planen gäller förskoleverksamhet. Vision På Hallsta förskola ska alla barn känna sig trygga, sedda och respekterade för

Läs mer

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Mårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Mårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Försoleverksamhet Läsår 2015 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola

Läs mer

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola Likabehandlingsplan Skurholmens förskola 2016-2017 Vad säger lagen? Skollagen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 BJÖRKHAGA FÖRSKOLA Björkhaga förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Bakgrund Alla förskolor och skolor ska ha en aktuell och levande plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Kållekärr och Långekärrs förskolor Handläggare: Pia Johnsson, förskolechef Datum: 2015-04-13 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Brunnsnäs förskola Upprättad januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gottsta förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gottsta förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gottsta förskola Grunduppgifter Verksamhetsformer Planen gäller förskoleverksamhet. Vision Vår vision är att allas lika värde respekteras i en trygg och

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola Handläggare: Linda Markus, förskolechef Datum: 2014-11-01 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen Vår vision Alla i förskolan, barn, föräldrar,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-2014 2013-11-04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Förskolan Pillrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: Ht 2016-Ht 2017

Förskolan Pillrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: Ht 2016-Ht 2017 Förskolan Pillrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: Ht 2016-Ht 2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

1 av 7 2015-02-13 08:33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15

1 av 7 2015-02-13 08:33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15 1 av 7 2015-02-13 08:33 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår vt15/ht15 2 av 7 2015-02-13 08:33 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Samtliga

Läs mer

Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2014-2015 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Förskolan Äppelgården Vision På Äppelgården förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer