Verksamhetsplan. Kista Ungdomsgård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan. Kista Ungdomsgård"

Transkript

1 Verksamhetsplan Kista Ungdomsgård 2012 I vår verksamhetsplan hittar du information om vårt uppdrag, resurser, hur vi lever upp till intressenternas krav, behov och förväntningar, mångfaldsoch jämställdhetsarbete, delaktighet och inflytande, nätverkande, kompetensutveckling, miljöarbete, preventivt arbete, våra prioriterade frågor och kvalitetsgarantier samt budget. Bromma KFUK-KFUM Box Kista kfum-garden.nu

2 INNEHÅLL Inledning... 6 Beskrivning av föreningen... 6 Tidigare erfarenheter av verksamhetsområdet... 7 Uppdrag... 7 Resurser... 8 Ekonomi... 8 Medarbetare... 8 Kompetensresurser... 8 Styrelsen... 8 Kansliet... 9 Kista ungdomsgård... 9 Hur vi lever upp till intressenternas krav, behov och förväntningar...10 Mångfalds- och jämställdhetsarbete...10 Målsättning...11 Metoder...11 Do it yourself Genusperspektiv Normkritisk pedagogik Kartläggning av jämställdhetsintegrering Checklistor O/lika Kön spelar roll MOD- Mångfald och dialog Jämställdhetsstrategi KFUK-KFUM Sverige Utbildning Kommunikation Rekrytering Resursfördelning Bromma KFUK-KFUM:s jämställdhetshandlingsplan

3 Bromma KFUK-KFUM:S Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling för Kista ungdomsgård Uppföljning...21 Delaktighet och inflytande...21 Målsättning...22 Metoder...22 Dialog Idédagboken Stormöten Pengar direkt Kulturstöd för unga och coacher Uppföljning...23 Nätverkande...23 Målsättning...23 Metoder...23 Uppföljning...23 Medarbetarsamling (MAS)...23 Oktoberdagarna...24 Storföreningsnätverket...24 Fryshusandan...24 Forum för Eldsjälar...24 Järvaandan...24 Youth work...25 KFUK-KFUM SVERIGE...25 LSU Sveriges ungdomsorganisationer Sektor 3 Tankesmedjan Social Venture Network YMCA YWCA...26 Förvaltningens samordningsstruktur för ungdomsverksamheterna...26 Myndigheter i Samverkan (MYS) och Områdesgruppen...26 Nätverksblomman

4 Kompetensutveckling...27 Målsättning...27 Metoder...27 Uppföljning...27 Helheten...27 Sensus...28 Utveckling av grupp och ledare UGL...28 Effektivare grupper och ledare EGOL...28 Utvecklingssamtal...29 Bromma KFUK-KFUM:S Kompetenspolicy...29 Syfte Kompetens Kompetensutveckling Individuell kompetensutvecklingsplan...30 Utbildningar, konferenser, seminarier och forskning...30 Nätverk...30 Miljöarbete...30 Målsättning...31 Metoder...31 Uppföljning...31 Preventivt arbete...32 Målsättning...32 Metoder...32 Uppföljning united...32 STAN-programmet (Stockholms Tobaks- Alkohol- och Narkotikapolitiska program)...33 Policy mot klotter och liknande skadegörelse på Kista ungdomsgård...35 Stadens brottsförebyggande program...35 Våra prioriterade frågor och kvalitetsgarantier för Prioriterade frågor för

5 Öka besökarnas upplevelse av delaktighet och inflytande Öka besökarnas upplevelse av trygghet och tillit till personalen Utveckla samverkan med lokala föreningar Kvalitetsgarantier för Bromma KFUK-KFUM garanterar besökarna: Budget

6 INLEDNING BESKRIVNING AV FÖRENINGEN Bromma KFUK-KFUM är en del av KFUK-KFUM Sverige, som i sin tur är en del av två globala ungdomsrörelser, YMCA och YWCA. Tillsammans finns dessa organisationer i ca 130 länder och når ca 70 miljoner människor och erbjuder en bredd av aktiviteter att både prova på och fördjupa sig i. I Sverige samlar KFUK-KFUM cirka 400 föreningar och medlemmar. Den viktigaste delen av vår organisation är våra lokalföreningar, men det finns en stödjande organisation även på regional och nationell nivå. De flesta aktiviteter vi erbjuder unga människor kan göras i många andra organisationers regi. Det finns många basketklubbar, ungdomsgårdar och scoutkårer därute. Men att vara med i KFUK-KFUM handlar om så mycket mer än själva innebandyspelandet eller lägervistelsen. Det handlar om attityd och idé. Om varför och hur vi gör saker, inte bara vad vi gör. Det handlar om helheten - Body Mind Spirit. KFUK-KFUM har en enkel grundfilosofi: Vi tror att alla människor, inte minst unga, har behov av fysisk aktivitet, ökad kunskap och tid för reflektion för att kunna utvecklas och må bra. Vår logotyp, den röda triangeln, symboliserar dessa tre byggstenar BODY, MIND & SPIRIT. BODY handlar om människans behov av en sund kropp. Med en hälsosam livsstil ökar förutsättningarna för ett gott liv. Vi erbjuder drogfria miljöer där fysiska aktiviteter uppmuntras. MIND handlar om människans behov av att ständigt lära sig mer, att stärka sitt självförtroende och viljan att använda sina förmågor för att nå sina mål. SPIRIT handla om människans behov av att hantera existentiella frågor. Vi erbjuder miljöer och aktiviteter där barn och unga känner sig trygga att utforska frågor om tro, mening, moral och etik. Bokstäverna i förkortningen KFUK-KFUM står för Kristliga Föreningen av Unga Kvinnor och Män. Man behöver varken vara troende eller gå i kyrkan för att få vara med. Alla är välkomna till KFUK-KFUM, oavsett nationalitet, kön, social ställning, sexuell läggning, politisk uppfattning kulturell eller religiös tillhörighet. Inom KFUK-KFUM är det viktigt att respektera människan och hennes möjligheter. Därför är KFUK-KFUM en samlingsplats för alla unga människor, som vill hitta en gemenskap och bli respekterade för sin egen skull. KFUK-KFUM gemenskapen innebär nationella och internationella kontakter och stora möjligheter till erfarenhetsutbyte. KFUK-KFUM är världens äldsta och största ungdomsrörelse - en internationell rörelse med många verksamheter. Internationellt samarbete är en självklarhet då KFUK och KFUM finns över nästan hela jordklotet. Svenska KFUK-KFUM bedriver en omfattande internationell verksamhet i form av Sida-stött partnerskap tillsammans med länder i Afrika, Mellanöstern, Syd- och Centralamerika samt i Östeuropa. För närvarande har Bromma KFUK-KFUM en partnerförening i KFUM Östra Jerusalem där de driver ett projekt tillsammans med demokrati och ledarutveckling. Bromma KFUK-KFUM erbjuder en mångfald av aktiviteter för både gammal som ung. Fokus ligger på ungdomar, då det är en barn- och ungdomsförening. Bromma KFUK-KFUM erbjuder verksamhet som volleyboll, innebandy, klättring och scouting. Det finns också en mångfald av fritidsaktiviteter som bedrivs i gruppform som teater, dans, sång, animation, tjej- och killgrupper. Bromma KFUK-KFUM driver idag ungdomsgård i Kista på Jyllandsgatan 16 på uppdrag av stadsdelsförvaltningen. 6

7 På somrarna arrangeras en mycket uppskattad daglägerverksamhet med sportläger, teaterläger, animationsläger, ungdomsläger Body Mind Spirit, Youth leadership training camp, gröna dar, kultur- och dagkollo på Kärsö. Tillsammans med KFUM Söder/Fryshuset driver Bromma KFUK-KFUM i föreningsallians med KFUM Kärsögården som är ett aktivitetscenter på nära kvm grönområden med omfattande barn- och ungdomsverksamhet, med ett socialt perspektiv. Bromma KFUK-KFUM arbetar även med olika projekt. Vi har en skolsatsning i Hässelby Gårdsskolan med tjej- och killgrupper. Vi driver även projektet 164 united i Kista. TIDIGARE ERFARENHETER AV VERKSAMHETSOMRÅDET Bromma KFUK-KFUM har på entreprenad bedrivit verksamhet på KFUM-gården Kista 5 sedan 1979 där den huvudsakliga uppdragsgivaren har varit Stockholm Stad, Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning. Den nu gällande entreprenaden drivs även den på uppdrag av Stockholm stad Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning Både området, verksamheten på gården och föreningen har förändrats och påverkats av utvecklingen. Personalen på gården har startat upp nya verksamheter för att möta områdets behov och förändring. Det finns idag en ungdomsgård och fritidsklubb för ungdomar med behov av särskilt stöd i åldrarna år. Dessa två drivs av samma huvudman Bromma KFUK-KFUM. Projekten SANT (Sniffning, Alkohol, Narkotika, Tobak), MOD (Mångfald Och Dialog), Bättre klimat i skolan, Bättre arbetsklimat i klassrummet, Tjejkraft i Kista, 164 united m.m. har initierats av ledare från gården i samarbete med skolan och andra instanser för att informera och påverka barn- och ungdomars synsätt, attityder, värderingar och inställning till varandra. Även Kista SC och Kista Scoutkår startades av personal på KFUM-gården för att möta och komplettera områdets behov. KFUM-gårdens personal har under åren initierat och deltagit i flertalet olika nätverk i området med fokus på barn och ungdomar. KFUM-gården var med och startat nätverket Tjejfokus i Stockholm som arrangerade tjejfestivalen PUMA. Under de 30 år KFUM-gården varit verksam i området har personalen byggt upp en god kännedom, relation och samverkan med bl.a. föreningar, skolor, myndigheter, barn- och ungdomsinstanser samt boende i området. Inom KFUK-KFUM bedrivs såväl omfattande social-, läger- och ungdomsgårdsverksamhet, av det slag som anbudet omfattar, på ett stort antal anläggningar runt om i landet. Personal- och ledarutbildning har skett kontinuerligt bl.a. genom både interna och externa kurser och konferenser. Enligt KFUM-gårdens kvalitetssäkringsmodell har verksamheten kontinuerligt utvärderats och omformats för att följa utvecklingen i samhället och det föränderliga behovet hos de lokala barnen och ungdomarna. UPPDRAG Bromma KFUK-KFUM bedriver idag, på uppdrag av Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning, Kista ungdomsgård samt verksamhet på kvällstid för åringar på Jyllandsgatan 16 i Kista. Nuvarande uppdrag löper fram till Verksamheten bedrivs som en öppen verksamhet. Med öppen verksamhet menas en verksamhet som är öppen för alla, oavsett bakgrund, nationalitet, kön eller personlig förmåga. Fritidsformen är till sin karaktär obunden och inbjuder till spontana besök. Bemanningsschema med öppettider om vi får fortsatt förtroende att driva verksamheten: 7

8 Dag Öppettider år t.o.m Öppettider år t.o.m Öppettider år fr.o.m Öppettider år fr.o.m Antal i tjänst Möten Måndag 17:30-20: Tisdag 17:30-20:00 18:00-22: Onsdag 17:30-20:00 18:00-22: APT varje vecka Torsdag 17:30-20:00 18:00-22: Fredag 17:30-20:00 18:00-23: Lördag 18:00-23: Om en behovsanalys skulle visa att det finns ett behov av utökade eller ändrade öppettider är Bromma KFUK- KFUM öppna för diskussion. Uppdraget omfattar de krav och riktlinjer som beskrivs i förfrågningsunderlaget. RESURSER EKONOMI För drift av Kista ungdomsgård med utökat uppdrag för åringar, enligt den nya uppdragsbeskrivningen, får Bromma KFUK-KFUM SEK/år. Utöver detta söker personalen medel från olika stiftelser och fonder. MEDARBETARE Bromma KFUK-KFUM medarbetare har sammantaget lång verksamhetserfarenhet. Bromma KFUK-KFUM har en stabil och sammansvetsad personalgrupp. Större delen av medarbetarna är Fritidsledare eller har annan för verksamheten adekvat utbildning eller erfarenhet. Bromma KFUK-KFUM medarbetare har ett stort kontaktnät på olika nivåer, i och utanför organisationen. Bromma KFUK-KFUM medarbetare är delaktiga i vårt kvalitetssäkringssystem och kan därigenom i högsta grad påverka sin egen arbetssituation. Detta borgar för en hög verksamhetskvalitet. KOMPETENSRESURSER STYRELSEN Ordförande Malin Samzelius är utbildad socionom och diakon. Vice ordförande Emilie Rodén är personalvetare och arbetar med utbildning. Sekreterare Christina Holmqvist arbetar som ekonom på Stockholms Läns Landsting. Kassör Göran Brunnberg är egen företagare i fastighetsbranschen. 8

9 Ledamot Jan Johansson har arbetat med barn och ungdomsfrågor i hela sitt yrkesverksamma liv både praktiskt och administrativt. Har arbetat både som föreståndare för ungdomsgård och som tjänsteman med barn och ungdomsfrågor. Ledamot Torbjörn Johansson arbetar som kanslichef på GAF Golfadministratörernas förening. Torbjörn har tidigare arbetat som sportchef på Svenska Volleybollförbundet och dessförinnan Generalsekreterare på Svenska Rugbyförbundet. Torbjörn är utbildad idrottspedagog. Ledamot Peter Jansson har över 20 års erfarenhet som socialchef, omsorgschef och ställföreträdande sjukvårdsdirektör samt tio år som utredare. Driver idag egen konsultfirma. KANSLIET Eva-Maria Väfors är kanslichef. Har arbetat som fritidsledare på Jyllandsgatan Därefter arbetat med verksamhetsfrågor inom föreningen fram till Ansvarar idag för ekonomi, personal, sporthallsuthyrning, bidrag, handläggare styrelsen, stiftelsen samt fastighetsbolagen. Anna Paganus - Fritidspedagog och har arbetat i Kista på Jyllandgatan 16 som pedagogisk ansvarig för fritidshemmet och som biträdande enhetschef Idag anställd som projektkoordinator och är ansvarig för all barn- och ungdomsverksamhet, sommarläger, arrangemang, skolsamarbeten, vision & verksamhetsgruppen, jämställdhetsprojekt samt hemsidan. Erik Ekberg började som ung lägerdeltagare och har successivt växt i föreningen till en kompetent och ansvarsfull ledare. Är idag projektledare för all idrottsverksamhet i föreningen och studerar på KTH. Måddan Wasell är kontorsassistent. KISTA UNGDOMSGÅRD ENHETSCHEFEN är utbildad fritidsledare och har varit verksam som föreståndare på Södra och Norra Järva sedan Har fortlöpande utbildat sig med chefsutbildningar, men även inom bl.a. bokföring, kommunikation och förändringsarbete, genus- och jämställdhetsfrågor, arbetsmiljöfrågor och KFUK-KFUM kunskap både nationellt och internationellt. Se meritförteckning (bilaga 4). HELTID 1 är utbildad fritidsledare HELTID 2 har gått Skarpnäcks fritidsledarkurs steg 1 och 2. HELTID 3 började med ett års utvecklingsanställning på gården Blev därefter tillsvidareanställd och har gått många av våra interna ledarutbildningar. DELTID 1 har gått Lidingö Folkhögskolas fritidsledarutbildning. DELTID 2 har lång erfarenhet av arbete med barn och ungdomar både från Akalla och Rinkebys ungdomsgård där han tidigare varit anställd. Han har även tidigare arbetat som ungdomsvärd i området. Vi har idag fem timledare, men är i rekryteringsfas av en sjätte. TIMLEDARE 1 är utbildad fritidsledare och anställd på gården i över 15 år. Arbetar även som fritidsledare på Adolf Fredriks musikskola. Har arbetat som fältassistent för Kungsholmens stadsdelsförvaltning. 9

10 TIMLEDARE 2 har gått socialpedagogiska ungdomsprogrammet och är ansvarig för Hip Hop studion och verksamheten kring denna. TIMLEDARE 3 arbetar även på Reactor och på Ungdomens hus i Rinkeby. TIMLEDARE 4 har tidigare arbetat på andra ungdomsgårdar i stadsdelen. TIMLEDARE 5 konstnär, teologistuderande och musiker. Har varit med och arrangerat större festivaler som till exempel Peace and Love i Borlänge. TIMLEDARE 6 Inte klart i skrivande stund. Vi söker en kvinnlig medarbetare med kompetens inom främst musik och kultur. HUR VI LEVER UPP TILL INTRESSENTERNAS KRAV, BEHOV OCH FÖRVÄNTNINGAR Att inom ramen för de resurser vi får disponera, så effektivt som möjligt leva upp till de krav, behov och förväntningar som våra intressenter har på verksamheten. För att kunna leva upp till ovanstående måste vi först och främst vi varje år definiera vilka våra intressenter är och sedan ta reda på vilka krav, behov och förväntningar de har. Därefter gör vi en utvärdering för att se om vi, med vår verksamhet, lever upp till dessa. Detta är sedan det underlag som vi vid planering använder för att se på vilka områden förbättringar måste göras. Dessa förbättrings- och utvecklingsområden kallar vi för våra prioriterade frågor. Vidare beskrivs de kvalitetsgarantier vi utlovar våra brukare, dessa ska vara välkända av brukarna. Verksamheten ska bedrivas på så sätt att den uppfyller de krav och arbetar för de mål som är uppsatta i förfrågningsunderlaget och dess kravspecifikation. MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kista ungdomsgård ska vara en mötesplats där alla skall kunna delta på lika villkor. Därför färgas verksamhetsutvecklingen ständigt av det högprioriterade och ständigt aktiva mångfalds- och jämställdhetsarbetet. Mångfald är ett brett begrepp. Det handlar både om yttre olikheter såsom exempelvis hudfärg, kön och ålder och om inre olikheter som egenskaper och erfarenheter vilka gör oss till olika individer. Ett samhälle med mångfald som grund förutsätter jämlikhet och jämställdhet. Bromma KFUK-KFUM har i linje med KFUK-KFUM alltid utgått från FN:s barnkonvention och särskilt beaktat det som sägs där om att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut, att barnen har rätt att komma till tals, att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Vi vill spegla det svenska samhället och vara en del av en organisation som verkar för ett samhälle fritt från diskriminering. Bromma KFUK- KFUM ser att det finns en strukturell diskriminering av vissa människor i samhället. När vi pratar om diskriminering utgår vi ifrån de diskrimineringsgrunder som finns i svensk lagstiftning: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Denna diskriminering vill vi utrota genom att arbeta förebyggande med bland annat normkritisk pedagogik. Bromma KFUK-KFUM har på uppdrag sedan många år tillbaka drivit LSS-verksamhet i huset under namnet Fritidsklubben. Det har skapat en naturlig plattform för integrering av funktionshindrade i den ordinarie verksamheten. Här får de funktionshindrade lära känna ledare och verksamheten och känner sig lättare trygga att besöka den öppna verksamheten på kvällstid. Bromma KFUK-KFUM tar även aktivt del i Stockholms stads projekt Fritid för alla. Bromma KFUK-KFUM arbetar aktivt för att utveckla samverkan med föreningar som arbetar med barn och ungdomar med funktionsnedsättning med bland annat gemensamt läger och aktivitetsutbyte. Verksamheten är redan idag anpassad för att integrera ungdomar med funktionsnedsättning. 10

11 Jämställdhet handlar om att utnyttja vår potential, förutsättningar och resurser. Om att stärka KFUK-KFUM i en tid där ungas organiseringsformer förändras och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt begränsar verksamhetens bredd hindrar tjejer från att börja skejta och killar från att dansa. Med jämställdhet vill vi inspirera och engagera. Upplysa och utmana. Utveckla och framåtsträva! MÅLSÄTTNING Visionen är att Kista ungdomsgård ska vara en frizon från förtryck och ojusta värderingar. Alla anställda på Kista ungdomsgård ska ha kunskap om vad jämställdhets- och mångfaldsarbetet innebär. Kista ungdomsgård ska vara en mötesplats där alla skall kunna delta på lika villkor. Kista ungdomsgård ska ha en jämlik besökargrupp med 50% tjejer och 50% killar under året. METODER DO IT YOURSELF KFUK-KFUM:s egna miniguide med några av de mest handfasta tipsen på hur en praktiskt kan arbeta och tänka om en vill utveckla sin förening till en mer jämställd sådan. Miniguiden får alla nyanställda och vid APT finns en återkommande punkt om just jämställdhet där vi aktivt diskuterar ledarskap och hur vi leder jämställt. GENUSPERSPEKTIV Bromma KFUK-KFUM arbetar medvetet och uttalat utifrån ett genusperspektiv i sina verksamheter. Bland annat arbetar vi ständigt aktivt med att öka medvetenheten om genus i personalgruppen för att alla besökare och medlemmar på gården ska bemötas på lika villkor. Det sker genom fortlöpande utbildning inom området samt egna workshops och värderingsövningar. Kön är den biologiska skillnaden mellan kvinnor och män. Genus är den sociala skillnaden mellan kvinnor och män. Detta innebär att utifrån det kön som individen föds med behandlas hon/han olika ifrån samhället. Genus kan betecknas som "socialt" kön, det vill säga det som samhället enligt dess förespråkare konstruerar som kvinnlighet och manlighet. Att se något ur ett genusperspektiv är att ha denna konstruktionskaraktär i åtanke. Eftersom vi vet att genus är något som vi hela tiden skapar, kan vi alltså skapa nya former för genus, som inte blir begränsande eller ojämnställda. Det handlar om att öppna ögonen och börja agera. Därför vill vi aktivt uppmuntra unga i vår verksamhet att pröva andra roller för att utvecklas så mycket som möjligt. På Kista ungdomsgård driver vi bland annat tjej- och killgrupper samt arrangerar en del läger för tjejer respektive killar. Arbetet med könssegregerade grupper kräver en tydlig målsättning, en klar struktur, positiva förväntningar och tillitsskapande övningar. Därefter kan samma övningar göras i könsblandade grupper. På en del ungdomsgårdar där syftet endast är att stärka tjejerna kan det leda till en bekräftelse av föreställningen att tjejer är sämre, svagare och mindre värda än killarna. Man uttrycker då underförstått att mansrollen är fullkomlig och statisk, och inte behöver påverkas. Killar får i enkönad grupp möjlighet att identifiera sig med killar och uppmärksamma variationer inom det egna könet. Tjejer får möjlighet att identifiera sig med andra tjejer och inse vidden av att vara tjej. På detta sätt kan stereotyper motarbetas. Det handlar inte om att förbättra killar och tjejer, utan att frigör dem från hur kön manifesteras i vardagen. Det handlar om att som pedagog/ledare föra medvetna samtal om vem som skapar och sätter gränser för hur tjejer respektive killar får vara och göra. Vi på Kista ungdomsgård anser att i skilda kill- och tjejgrupper kan de ge ungdomarna möjlighet att öva upp 11

12 kompetenser som de kanske inte får möjlighet eller utrymme att utveckla, eller kanske inte ens törs pröva, när det andra könet är med. I tjej- respektive killgrupper kan man stärka barnens könsidentitet samtidigt som man kan stimulera varje barn att utmana stereotypa handlingar och mönster. Bromma KFUK-KFUM har tagit fram en Genuslathund för Kista ungdomsgård. GENUSLATHUND KISTA UNGDOMSGÅRD 1. Vi säger inte pojkar/killar och flickor/tjejer, utan till exempel kompisar, kamrater eller barnen och ungdomarna. 2. Vi uppmuntrar alla barn och ungdomar till alla lekar/aktiviteter och när vi ger förslag på lekar/aktiviteter gör vi det inte enligt könsrollstänk, utan snarare tvärtom. 3. Vi förutsätter inte att ett barn eller en ungdom är på ett visst sätt, till exempel lugn, vild, busig eller försiktig, utifrån barnens kön. 4. Vi pratar, kramar, uppmuntrar och ser alla barn och ungdomar lika mycket. 5. Vi kommenterar inte barnens eller ungdomarnas kläder. Däremot bekräftar vi givetvis ett barn eller en ungdom som stolt visar upp ett nytt plagg. Vi försöker då använda neutrala ord som till exempel skön eller varm istället för tuff eller söt. 6. Vi ser till att materialet som finns tillgängligt, t.ex. böcker inte har ett innehåll som konserverar könsrollerna NORMKRITISK PEDAGOGIK Bromma KFUK-KFUM arbetar med normfokuserad pedagogik både inom den egna personalgruppen och i grupper med ungdomar. Normfokuserad pedagogik handlar om att belysa de normer och strukturer som leder till bland annat diskriminering och att belysa normgruppers fördelar. Normgrupp kallar vi den grupp av människor som följer en viss norm. Genom att i värderingsövningar belysa normerna och förväntningarna som leder till diskriminering ifrågasätter vi det system som vi vill tala om. Om vi endast talar om vilka som är utanför och hur de känner sig förlorar vi hela dimensionen av att det är ett förtryckande system som ligger bakom diskriminering. Vi missar varför avvikarna blir avvikare. Vi riskerar också att återupprepa normer och att inte förändra något. Det är en del av normen att de som tillhör normen får tycka till om avvikarnas villkor och diskutera dem. Risken är också mycket stor om deltagarna skapar ett vi som ska tycka till om dem, att osynliggöra någon i gruppen som inte alls hör till det vi som skapats. Ofta hamnar då fokus på att skapa förståelse och tolerans för de som avviker i sammanhanget; kvinnor, HBTQ-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer), personer med funktionsnedsättningar, personer som inte ses som svenskar eller andra minoriteter. Är det rätt att homosexuella ska få adoptera? är en klassisk fråga i värderingsövningar. Tanken med frågan är givetvis god man varför frågar vi inte om det är rätt att heterosexuella ska få adoptera? Varför förutsätter vi att heterosexuella är bra på att ta hand om barn, men att det kan diskuteras om homosexuella är det? Eller så talar vi om vad tjejer skulle behöva för att kunna ta mer utrymme i verksamheten. Fokus blir då på att ge tjejer redskap, istället för att titta på de orsaker som gör att tjejer inte får lika mycket plats som killar, och se att det inte är tjejer som behöver redskap utan formen som behöver förändras. Detta kallar vi i motsats till normfokuserad pedagogik för toleranspedagogik. 12

13 Att använda normfokuserad pedagogik kan kännas ovant till en början, men det går ganska snabbt att komma in i det. Som ledare upptäcker vi att det är bekvämare att övningarna inte handlar om att tycka till om svaga gruppers villkor och att färre kränkningar uppstår. Med normfokuserad pedagogik har ledaren större möjlighet att sätta ned foten om kränkningar sker. Att arbeta med normkritisk pedagogik påverkar ofta på djupet. Den så kallade toleranspedagogiken riskerar att sortera upp världen i vi och dom medan normkritiskt tänkande innebär att den egna identiteten får sig en törn. Man tvingas helt enkelt ifrågasätta sin egen roll i ett komplicerat socialt system. Men Bromma KFUK-KFUM anser att synliggöra de normer som styr samhället hjälper också till att stärka demokratin på sikt. KARTLÄGGNING AV JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Kartläggning genomförs regelbundet var fjärde år enligt 4 R-modellen för att synliggöra eventuella könsmönster i verksamheten. Nästa kartläggning sker R Representation (antal kvinnor och män, flickor och pojkar) 2R Resurser (budget, brukartid, information, material, yta etc) 3R Resultat (analys av 1R och 2R. Kostnader ställs i relation till insatser för båda könen och effekter av dessa.) 4R Realisera (nya mål och åtgärder föreslås för att komma till rätta med eventuell ojämställdhet i verksamheten). Representation Könsfördelning bland ungdomsgårdens besökare, verksamhet, ledning och beslutsfattare. Manuellt framtagen besökstatistik, könsuppdelad, för föregående års verksamhet. Resurser Hur väl är ungdomsgården anpassad för flickor pojkar. Vad gör flickor och vad gör pojkar? Hur ser könsfördelning ut i aktivitetsrum, Hur fördelas kostnader vid inköp? Resultat Enhetschef och personal reflekterar vid gemensamma träffar över könsfördelning i det framtagna underlaget. I vilken utsträckning uppfylls verksamhetens mål för respektive kön? Tillvaratas flickors och pojkars behov, intressen önskemål och rättigheter? Realisera För att säkerställa att flickors och pojkars intressen tillgodoses i lika hög grad tar enhetschefen och personalen uppdaterar handlingsplanen med rutiner och insatser för fortsatt arbete på ungdomsgården. Planen ska följas upp och utvärderas vart fjärde år. CHECKLISTOR Vi använder oss av ett flertal checklistor för kommunikation och information, rekrytering och beslutsfattande för att säkerhetsställa och ständigt utveckla mångfalden på Kista ungdomsgård. BROMMA KFUK-KFUM:S CHECKLISTA FÖR KOMMUNIKATION OCH INFORMATION Målet med vår verksamhet är att alla ska känna sig välkomna, oavsett könsidentitet, sexualitet, funktion, etnicitet och ålder. Tänk därför igenom nedanstående frågor när ni tar fram och publicerar nytt material. 13

14 Är materialet könsneutralt och icke diskriminerandet skrivet? Vilka sanningar tas för givna? Det kan exempelvis röra sexualitet, kön och etnicitet. Kanske förutsätter vi i en text om föreningens nya dansklasser att medlemmen är en ung, heterosexuell tjej, vilket gör att vi omedvetet riktar informationen till den gruppen, i tilltal och bilder. Detta får som konsekvens att andra grupper inte blir inkluderade. Fundera på vilka sanningar som kan utläsas i materialet. Fundera på vilka sanningar som kan utläsas i materialet, och vilka sanningar som saknas. Se över bilder. Visas en grupp (kön, etnicitet, funktion, ålder osv.) på en majoritet av bilderna? Visas gruppen på ett stereotypt sätt, såsom aktiva killar och passiva tjejer? Om det är så, byt för att visa på möjligheten att bryta mot normer och att vi har förebilder av båda kön inom våra verksamheter. Vilka blir direkt berörda av beslutet/informationen? Vilka ska känna till innehållet? Se till att använda informationskanaler som når de berörda. Delge informationen på ett sätt som gör den tillgänglig. Är texten skriven på ett enkelt och tydligt sätt? Tänk igenom val av textstorlek, typsnitt och layout så att informationen blir tydlig. Tänk på att alla inte är seende, känner sig bekväma med ett akademiskt språk eller talar flytande svenska. BROMMA KFUK-KFUM:S CHECKLISTA FÖR REKRYTERING Checklistan kan användas både vid rekrytering av ny personal, förtroendevalda, ledare och deltagare. Se över era rekryteringsvägar, vilka nätverk och kanaler använder ni? I vilka sammanhang syns ni? Det är lätt hänt att en för enkelhetens skull fastnar i att rekrytera personer från redan kända sammanhang. Se till så att informationen når personer från olika grupper och kontexter. Annonser. Om ni har annonser, fundera på vilka signaler de sänder ut. Om ni tycker att det är svårt att avgöra, kan ni se vilka som söker sig till er, det kan säga något om vilka signaler som ni sänder ut. Tänk igenom hur ni formulerar annonsen/uppdragsbeskrivningen så att den inte låter som att den enbart riktar sig till en grupp. Var också noga med att de eventuella bilder ni har med, inte enbart riktar sig till en grupp. Krav. Vilka krav ställs? Fundera igenom alla kraven är nödvändiga, eller om något av kraven kan tas bort för att öppna upp för fler grupper av sökanden. Ha en bred rekryteringsgrupp med personer med olika perspektiv, erfarenheter och bakgrunder, och framförallt grundläggande kunskap om jämställdhet och normer. Om det är svårt att hitta personer till ledaruppdrag, erbjud lösningar som går ut på att flera kan dela på samma uppdrag. Fråga två eller tre gånger! Studier har visat att män ofta tackar ja direkt till förtroende uppdrag, medan kvinnor tackar nej första gången. Frågar du däremot en eller två gånger till ökar chansen att hon vill vara med. BROMMA KFUK-KFUM:S CHECKLISTA FÖR BESLUTSFATTANDE Checklistans syfte är att fungera som ett stöd för arbetsgruppens arbete, för att säkerställa att vi utvecklar vår verksamhet i linje med KFUK-KFUM:s jämställdhetsstrategi. Ofta tänker vi inte på att ett beslut kan få olika konsekvenser för olika grupper, därför måste vi aktivt analysera vilka effekter ett beslut får för att undvika att omedvetet gynna en grupp. 14

15 Målet med vår verksamhet är att alla ska känna sig välkomna, oavsett könsidentitet, sexualitet, funktion, etnicitet och ålder. Tänk därför igenom nedanstående frågor innan ni fattar ett beslut. Hur ser gruppen som förberett beslutet ut? Har de grupper som kommer att påverkas av beslutet fått vara med och påverka dess utformning? Vilka grupper påverkas av beslutet? Direkt och indirekt? Får beslutet diskriminerande eller exkluderande konsekvenser kortsiktigt eller långsiktigt, direkt eller indirekt? Om ja anpassa beslutet så att det inte blir diskriminerande eller exkluderande. Gynnar beslutet en viss grupp? Män, kvinnor, funktionshindrade, heterosexuella, hbtq-personer, en viss etnisk grupp etc. Om ja varför ska gruppen gynnas? I vissa fall kan det vara motiverat att gynna en grupp, tänk då noga igenom varför just den gruppen ska gynnas. Missgynnar beslutet en viss grupp? Direkt eller indirekt? Om ja hur går det att undvika? Om beslutet handlar om att tilldela resurser, vilken grupp gynnas av resurserna? Även en till synes neutral verksamhet, kan ha en majoritet medlemmar eller utövare som tillhör en viss grupp. Tänk igenom om någon grupp konsekvent gynnas när ni fördelar resurser. Resurser kan vara pengar, lokaler, material, utrustning, ledarinsatser m.m. Om beslutet handlar om att tilldela resurser, vilken grupp gynnas av resurserna? Även en tillsynes neutral verksamhet, kan ha en majoritet utövare som tillhör en grupp. Tänk igenom om någon grupp konsekvent gynnas när ni resursfördelar. O/LIKA I Bromma KFUK-KFUM:s olika forum för diskussion, både bland personalen och bland ungdomar använder vi oss ofta av metoder från andra upplagan av boken O/LIKA. O/LIKA innehåller konkreta verktyg för att arbeta med frågor som rör fördomar, normer, diskriminering och likabehandling. O/LIKA fokuserar på normer inom samhället och inom grupper. Övningarna syftar till att granska hur normer formar och påverkar oss. Genom metoderna arbetar deltagarna med att ifrågasätta värderingar och attityder, samt att ta ställning och agera. Övningarna i O/LIKA bygger på att inkludera deltagarna och ta tillvara deras erfarenheter, tankar och kompetens. Flera av metoderna gör direktskillnad i grupperna som de används i. Boken riktar sig både till ungdomar och vuxna. Första upplagan av O/LIKA togs fram i samarbete mellan flera olika ungdomsorganisationer som är specialiserade på frågorna som boken berör och på interaktiva övningar. Den första upplagan vann 2008 Svenska publishingpriset i klassen läromedel. Motiveringen löd: För en imponerande och modig bok som genom sin interaktivitet manar till handling. Andra upplagan baseras på erfarenheter från workshops med över ungdomar och flera tusen vuxna. Boken ges ut av LSU Sveriges ungdomsorganisationer där KFUK-KFUM Sverige är medlemmar. LSU är samarbetsoch intresseorganisationen för ungdomsorganisationer i Sverige. LSU utvecklar unga ledare och deras organisationer samtidigt som de arbetar för att förbättra ungas villkor i Sverige och världen. Deras verksamhet sker inom två områden: ledarskap och organisationsutveckling samt ungdomspolitik och påverkansarbete. Genom att anordna utbildningar för unga ledare, möjliggöra samarbeten med andra organisationer och se till att unga blir delaktiga i politiska beslut, i Sverige och världen. 15

16 KÖN SPELAR ROLL Kön spelar roll är ett nätverk av organisationer som arbetar med frågor som rör unga och jämställdhet. Nätverket vill väcka intresse, skapa tillfällen för möten och spridande av material, metoder och arbetssätt rörande arbetet med unga och jämställdhet. Under 2009 och 2010 var KFUK-KFUM och Jämt framåt aktiva i KSR. Bromma KFUK- KFUM använder sig av mycket material och metoder från just KSR i sitt metodarbete med jämställdhet. MOD- MÅNGFALD OCH DIALOG KFUK-KFUM:s dåvarande egna studieförbund var bland annat en av huvudmännen för MOD. MOD är ett pedagogiskt koncept för att arbeta med mångfalds- och diskrimineringsfrågor. MOD bygger på folkbildningens ideal om lärande och delaktighet där utgångspunkten är deltagarnas egna erfarenheter, upplevelser och reflektioner. Syftet är att bidra till att skapa insikt och nya handlingsmönster såväl på ett personligt som på ett samhälleligt plan. MOD vill bidra till en samhällsutveckling där människor med olika världsuppfattningar, livstolkningar och livsstilar kan leva sida vid sida utan diskriminering och förtryck. MOD utgår från alla människors lika värde och rättigheter enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. MOD inkluderar alla diskrimineringsfrågor i sitt angreppssätt, men fokuserar särskilt på dynamiken kring etnicitet och/eller kön. MOD är ett helhetskoncept som bygger på dialogpedagogik, ett processinriktat ledarskap och deltagarnas egna upplevelse, vilket innebär att man utgår från de specifika deltagarna i gruppen. Därför har MOD ofta mer långsiktig effekt - eftersom deltagarna upptäcker att det handlar om dem och deras egna värderingar. Bromma KFUK-KFUM har sedan många år använts sig av material och utbildning inom MOD. JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI KFUK-KFUM SVERIGE KFUK-KFUM har tagit fram en jämställdhetsstrategi som ska ligga till grund för jämställdhetsarbetet inom rörelsen. Målet för KFUK-KFUM:s jämställdhetsarbete är att rörelsen ska ha en jämn könsfördelning, rättvis resursfördelning och att tjejer och killar, kvinnor och män ska ha lika möjligheter på alla nivåer och i rörelsens alla områden. KFUK-KFUM är världens största och äldsta ungdomsrörelse. Vi skapar mening för stunden och framtiden. Vi vill erbjuda mötesplatser och verksamhet för barn och unga oberoende av kön, ålder, etnicitet, religion, sexualitet, funktionsduglighet och klass. Vi är på god väg, men vi är inte framme än. KFUK-KFUM är inte jämställt. Vi speglar samhället, men vi vill vara bättre än så. Den här strategin visar vår vilja att arbeta aktivt för att alla barn och unga hör hemma i vår rörelse. Vi är på gång! OM STRATEGIN KFUK-KFUM:s jämställdhetsstrategi uppmärksammar att det finns flera faktorer som samverkar med kön när det gäller ojämlika maktordningar. Exempel på faktorer är ålder, etnicitet, religion, sexualitet, funktionsduglighet och klass. Det kallas att strategin har ett intersektionellt perspektiv. Jämställdhet är en demokrati- och rättvisefråga. Men det handlar också om trovärdighet - vi är till för alla! MÅL Målet för KFUK-KFUM:s jämställdhetsarbete är att rörelsen ska ha jämn könsfördelning, rättvis resursfördelning och att tjejer och killar, kvinnor och män ska ha lika möjligheter på alla nivåer och i rörelsens alla områden. 16

17 För att nå dit ska ett jämställdhetsperspektiv integreras i och genomsyra alla beslut och frågor samt all verksamhet. Jämställdhetsarbete ska inte ske separat utan vara en naturlig del av det vardagliga arbetet. FYRA UTVECKLINGSOMRÅDEN Genom kartläggning och strategidiskussioner har fyra områden identifierats som bör prioriteras i KFUK-KFUM:s jämställdhetsarbete. Utbildning Kommunikation Rekrytering Resursfördelning UTBILDNING DELMÅL 1 KUNSKAP OCH MEDVETENHET OM GENUS- OCH JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR GENOMSYRAR RÖRELSEN PÅ ALLA NIVÅER Hur? Utbildning i genus- och jämställdhetsfrågor samt härskarteknikerna för styrelser, anställda, förtroendevalda och ledare. DELMÅL 2 ALLA KFUK-KFUMS UTBILDNINGAR OCH UTBILDNINGSMATERIAL ÄR JÄMSTÄLLDHETSSÄKRAT Hur? Gå igenom befintliga utbildningar och utbildningsmaterial utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ändra eller lägg till där det behövs. KOMMUNIKATION DELMÅL 3 ALL INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION ÄR GENUSMEDVETEN Hur? Utbildning i genusmedveten kommunikation för informatörer och anställda. DELMÅL 4 ALLT KOMMUNIKATIONSMATERIAL ÄR JÄMSTÄLLDHETSSÄKRAT Hur? Gå igenom befintligt kommunikationsmaterial såsom hemsidor, broschyrer och foldrar utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Nytt kommunikationsmaterial skapas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. REKRYTERING DELMÅL 5 RÖRELSEN HAR EN JÄMN KÖNSFÖRDELNING PÅ ALLA NIVÅER Hur? Arbeta för en jämn könsfördelning i hela rörelsen och på alla nivåer genom medveten och riktad rekrytering. Vi har inte för många killar inom idrotten. Men för få tjejer! Hur kan vi få in fler tjejer? 17

18 DELMÅL 6 KFUK-KFUM HAR FÖREBILDER FÖR BÅDE TJEJER OCH KILLAR I ALLA OMRÅDEN OCH PÅ ALLA NIVÅER Hur? Arbeta för att hitta förebilder/ambassadörer där ett kön är underrepresenterat. Till exempel vid informationstillfällen eller evenemang. En tjej i de fall där tjejer är underrepresenterade, till exempel inom idrotten. En kille i de fall där killar är underrepresenterade, till exempel i det internationella engagemanget såsom praktikantprogrammet. RESURSFÖRDELNING DELMÅL 7 FÖRENINGARS/KÅRERS RESURSER FÖRDELAS RÄTTVIST UTIFRÅN KÖN Hur? Arbeta för en rättvis resursfördelning utifrån kön i verksamheterna. Resurser är pengar, tillgång till lokaler, tid, tillgång till information med mera. Gör en kartläggning av hur resurserna fördelas utifrån kön och åtgärda eventuella brister. DELMÅL 8 STYRELSERNAS RESURSER FÖRDELAS RÄTTVIST UTIFRÅN KÖN Hur? Arbeta för en rättvis fördelning av styrelsens resurser utifrån kön. Får tjejer och killar samma utrymme i din styrelse? Gör en kartläggning av hur resurserna fördelas utifrån kön och åtgärda eventuella brister. BROMMA KFUK-KFUM:S JÄMSTÄLLDHETSHANDLINGSPLAN Bromma KFUK-KFUM har en handlingsplan för Kista ungdomsgård knuten till jämställdhetsstrategin. Delmål Aktivitet Deadline Ansvarig Uppföljning/Kostnad Ökad kunskap och medvetenhet i genus-, jämställdhetsfrågor, härskarteknikerna hos all fast personal Allt kommunikationsmaterial ska vara jämställdhetssäkrat En jämn könsfördelning personalgruppen En jämn könsfördelning i besökargruppen; 50% killar 50% tjejer Dokumentera jämställdhetsintegrering Utbildning Juni 2013 Enhetschef Medarbetarsamtal Kompetensutvecklingsplan Gå igenom befintligt kommunikationsmaterial såsom hemsidor, broschyrer och foldrar utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Nytt kommunikationsmaterial skapas utifrån ett jämställdhetsperspektiv Medveten och riktad rekrytering Använda checklistorna Arbeta ut ett genusperspektiv Kartläggning genom 4R modellen December Jimmy Ulrika Anna Informationsansvarig APT Januari APT - Enhetschef Verksamhetsberättelse Verksamhetsplan Januari Enhetschef Sammanställning av varje år All personal statistik vid varje årsslut. Verksamhetsberättelse Rapport till uppdragsgivare 2014 Enhetschef Verksamhetsberättelse 18

19 BROMMA KFUK-KFUM:S LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR KISTA UNGDOMSGÅRD ALLMÄNT Det räcker inte att behandla alla lika istället måste ambitionen vara att behandla alla utifrån vars och ens förutsättningar. I själva verket kan ambitionen att behandla alla lika i praktiken innebära ett stort osynliggörande av alla som exempelvis inte är heterosexuella, medelålders, med full funktionsförmåga, födda i Sverige och passar in i den traditionella kvinno-/mansrollen. För att personer som inte känner igen sig i standardmallen ska uppleva sig välkomna, sedda och bekräftade, krävs alltså ett mer aktivt agerande än att bara behandla alla lika. Likabehandlingsplanen för Kista ungdomsgård syftar till att främja barns, ungdomars, vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling. Inför varje terminsstart planerar personalen hur man ska arbeta med barn/ungdomarna med koppling till varje diskrimineringsgrund. För att öka personalens medvetenhet om förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska kompetensutveckling planeras in regelbundet. Likabehandlingsplanen skall utvärderas och uppdateras varje år. Ledarna skall ha god kännedom om innehållet i Kista ungdomsgårds Likabehandlingsplan. FRÄMJA > LIKABEHANDLING En verksamhet som har mening och väcker lust motverkar trakasserier och andra kränkande handlingar. Verksamheten skall organiseras och utformas på ett sätt som främjar likabehandling, goda relationer och trygga miljöer samt skyddar barnen mot alla former av kränkningar. Vi skall ha nolltolerans, vi tolererar inga trakasserier och oegentligheter. Personalen på ungdomsgården skall vara en god förebild, respektera barnens känslor och ta barnens upplevelser på allvar. UPPTÄCKA > TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Vid misstanke eller inkommande uppgift om att kränkande behandling förekommer skall vi meddela personalgruppen som även fungerar som en antimobbinggrupp som skall arbeta både förebyggande och utredande. För att tidigt upptäcka trakasserier och andra kränkande behandlingar skall vi utreda uppgifterna med de inblandade genom samtal med barn, personal och vårdnadshavare. För att förhindra trakasserier och kränkande behandlingar skall vi cirkulera runt i de olika verksamhetsrummen inomhus samt i mån av möjlighet vid olika områden utomhus t.ex. fotbollsplanen, skateparken, klätterställningen och vid dolda utrymmen. 19

20 Om någon inom personalen misstänks för att kränka eller trakassera en elev skall föreståndaren och styrelsen informeras och handlingen utredas. Genom personalgruppen/antimobbningsgruppen skall ledningen, personalen, barnen och vårdnadshavare ha en god kommunikation när trakasserier eller andra kränkande handlingar upptäcks. Det skall finnas goda rutiner för att följa upp det som skett. UTREDA > TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING. Så snart Bromma KFUK-KFUM får kännedom om trakasserier eller annan kränkande behandling har Bromma KFUK- KFUM skyldighet att utreda. Om personal är inblandad i det inträffade skall föreståndaren och styrelsen ta ansvar för utredningen. Utredningen kan gälla; Barn Barn Barn Personal Personal Barn Personal Personal Utredningen skall inkludera samtal med utsatt person samt med utövare. Vårdnadshavare och föreståndare/styrelse skall informeras. Ärendet skall utredas och en åtgärdsplan upprättas. Utredningen skall omfatta alla berörda parter och allsidigt belysa det inträffade. Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras. Varje ärende skall dokumenteras och följas upp. ÅTGÄRDA > TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Utifrån utredningar av trakasserier eller annan kränkande behandling är det viktigt att genast besluta om och genomföra insatser/åtgärder. Dessa skall syfta till att kränkningarna upphör samt förhindra att de återkommer. Åtgärderna skall dokumenteras och uppföljas kontinuerligt. Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras av vilka åtgärder som skall vidtas: INDIVID-NIVÅ samtal med den utsatta samt den eller de som utsätter samtal med berörd personal på ungdomsgården samt vårdnadshavare informera enhetschefen utforma handlingsplan för det utsatta barnet samt för den/de som utsätter. 20

21 Handlingsplanen skall utformas, utvärderas och följas upp av elev och berörd personal i samverkan med vårdnadshavare. GRUPP-NIVÅ se över om gruppsammansättningen behöver förändras arbeta med teman och ha diskussioner om till exempel kränkningar, våld, mobbning och trakasserier i olika konstellationer samarbetsövningar i olika konstellationer MILJÖN OCH VERKSAMHETEN förändra strukturer där det behövs i miljön och verksamheten fler vuxna som ser barnen i parken ORGANISATION OCH SAMHÄLLE Om inte Bromma KFUK-KFUM besitter den kompetens som behövs för att åtgärden ska kunna vidtas skall Bromma KFUK-KFUM söka hjälp från: Styrelsen Barn- och ungdomspsykiatrin Sociala myndigheter Polis Övriga organisationer UPPFÖLJNING Uppföljning sker enligt handlingsplaner, kvalitetssäkringsmodellen och verksamhetsberättelsen. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Arbetet med besökarnas delaktighet och inflytande har varit en ständig kärnfråga för personalen under alla år och vi arbetar ständigt med att förbättra våra metoder och förhållningssätt för att skapa de bästa förutsättningarna för detta i vår verksamhet. Med utgångspunkt från vårt kvalitetssäkringssystem som omfattar till exempel omvärldsanalys (ny forskning m.m.) och brukarintervjuer (enkäter m.m.) utvecklar vi ständigt vårt arbete med delaktighet och inflytande. Kista ungdomsgård är ett hus som ska bygga på delaktighet och inflytande från våra besökare. Besökarna ska i alla möjliga situationer, små som stora, ges möjlighet att vara med och påverka. Det betyder att det mesta som händer på våra scener och i verksamheten är det besökarna som föreslår och iscensätter. Om de t.ex. vill uppträda på scenen, hänga upp en utställning, visa en film, spela in en demoskiva, trycka tröjor, arrangera ett skate event, lära sig mer om något som rör musik, dans eller kultur så ska det vara självklart att prata med oss i personalen så att vi tillsammans kan hitta ett sätt att genomföra idén. 21

22 MÅLSÄTTNING Att alla besökare upplever att de har möjlighet till inflytande och delaktighet i gårdens verksamhet. METODER Att alla initiativ som leder till eller skulle kunna leda till aktivitet dokumenteras, följs upp och att återkoppling till alla besökare sker. En mer detaljerad beskrivning finns i bilaga 9 Besökarnas delaktighet och inflytande. DIALOG Personalen har en kontinuerlig dialog med ungdomarna om deras intressen, behov, önskemål och förväntningar på verksamheten som sedan ligger till grund för verksamhetsutvecklingen. IDÉDAGBOKEN Arbetet med att få alla besökare att förstå deras många möjligheter sker bl.a. genom att samtliga initiativ och förslag skrivs in i idédagboken gällande inflytande. När ett förslag kommer upp från en besökare så ber vi denne skriva ner eller beskriva den så vi kan notera den. Sedan delas informationen ut till alla som jobbar. På personalmöten så bestäms det att en av oss följer upp detta. STORMÖTEN Stormöten hålls varje månad där ungdomarna har möjlighet att lyfta frågor, behov och synpunkter som rör verksamheten i huset. Det kan omfatta allt som t.ex. bygga om i huset, göra en resa, ordna en konsert. Inbjudan till stormöten går bland annat ut via Facebook, hemsida, mejl, affischering på gården och i området samt sms-utskick. PENGAR DIREKT Besökare på Kista ungdomsgård har en frivillig möjlighet att gratis bli medlemmar i Bromma KFUK-KFUM. De medlemskapen ger oss en mindre summa pengar från vårt förbund som vi har valt att gå direkt in i en pott som vi valt att kalla Pengar direkt. Ungdomarna kan ansöka ur potten för att genomföra aktiviteter för, eller tillsammans med, andra ungdomar i stadsdelen. Det är inte bara medlemmar som kan söka utan är öppet för alla att söka. KULTURSTÖD FÖR UNGA OCH COACHER Kista ungdomsgård har satsat på att utbilda personalen till coacher för kulturstöd för att direkt kunna stödja ungdomarna i deras möjlighet till delaktighet och inflytande. Av vår personal är sex redan utbildade coacher. Allt i linje med Kultur i ögonhöjd - strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm. Lärandet som sker på unga människors fria tid, det informella lärandet, får allt större betydelse i den unges framtida möjligheter i yrkeslivet. Kulturstödsarrangemanget är ett exempel på träning i både planering, 22

23 genomförande och utvärdering. Att ta ansvar och projektleda blir något som är lättillgängligt. Därför har och kommer Bromma KFUK-KFUM:s personal att fortsätta prioritera utbildning av coacher för kulturstöd i huset. Bromma KFUK-KFUM har som policy att all fast personal ska vara utbildade coacher. UPPFÖLJNING Kvalitetssäkringsmodell Idédagboken Brukarintervju Övrig uppföljning - utöver uppföljning via verksamhetsplan respektive verksamhetsberättelse kommer uppföljning ske vid samverkansmöten/nätverksmöten samt vid avrapporteringsmöten till uppdragsgivaren Rinkeby- Kista Stadsdelsnämnd. NÄTVERKANDE Som förening finns KFUK-KFUM representerade i ett flertal nätverk där vi kan hitta bland annat kunskap, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Nätverken är inte alltid låsta för personal utan kan även inkludera besökare. MÅLSÄTTNING Inhämta kunskap och hitta nya samarbetspartners vilket utvecklar verksamheten från de aktuella nätverk Bromma KFUK-KFUM aktivt deltar i. METODER Bromma KFUK-KFUM ska aktivt delta i de aktuella nätverk som rör vår målgrupp. UPPFÖLJNING Uppföljning sker genom kvalitetssäkringsmodellen, verksamhetsberättelse, samverkansmöten/nätverksmöten samt vid avrapporteringsmöten till uppdragsgivaren Rinkeby- Kista Stadsdelsnämnd. MEDARBETARSAMLING (MAS) Anställda inom KFUK-KFUM Stockholmsregionen Stockholm Gotland träffas regelbundet för erfarenhetsutbyte och diskussioner kring ämnen som deltagarna väljer. Under våren 2012 kommer träffarna handla om ledarvård och rekrytering av nya medlemmar. 23

Verksamhetsplan 2014 KFUM KISTA UNGDOMSGÅRD. Bromma KFUM Box 1104 164 22 Kista 08-7526456 bromma.kfum.se

Verksamhetsplan 2014 KFUM KISTA UNGDOMSGÅRD. Bromma KFUM Box 1104 164 22 Kista 08-7526456 bromma.kfum.se Verksamhetsplan 2014 KFUM KISTA UNGDOMSGÅRD Bromma KFUM Box 1104 164 22 Kista 08-7526456 bromma.kfum.se I vår verksamhetsplan hittar du information om vårt uppdrag, resurser, hur vi lever upp till intressenternas

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Förebyggande arbete mot diskriminering

Förebyggande arbete mot diskriminering Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Nolhaga förskola Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker det

Läs mer

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Klossdammen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klossdammen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Klossdammen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Fastställd 2018-10-28 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolans personal. Värdegrundsuppdraget

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För

Läs mer

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2015/2016 Datum: Oktober 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef, utvecklingspedagog samt arbetslagen.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2015/2016 Datum: Oktober 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Arbetslagen på. Förskolechef. Vår vision På vår förskola

Läs mer

Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Hagaströmsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Kristina Hjertberg, Birgitta Brandt och

Läs mer

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2017- Vt- 2018 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht- 2016- Vt 2017... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att

Läs mer

Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor

Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor Vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö med trygga vuxna som skapar

Läs mer

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Likabehandlingsplan för Berga förskola Likabehandlingsplan för Berga förskola 2018/2019 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016 ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP SID 1 (7) 2015-0605 Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016 Bakgrund Denna likabehandlingsplan

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan April 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje

Läs mer

Likabehandlingsplan Borås folkhögskola

Likabehandlingsplan Borås folkhögskola Likabehandlingsplan Borås folkhögskola Likabehandlingsplan och handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Skolans mål Alla ska känna sig trygga på Borås folkhögskola; ingen skall

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019 Vision Att alla ska känna sig välkomna, trygga, respekterade och trivas. Att skapa värderingar och normer som ger alla möjlighet

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Fastställd 2018-06-20 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolans personal.

Läs mer

Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd

Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Fastställd 180910 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolans personal. Värdegrundsuppdraget

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Verksamhetsformer: Planen gäller förskoleverksamhet. Vision På Hallsta förskola ska alla barn känna sig trygga, sedda och respekterade för

Läs mer

Förebyggande arbete mot diskriminering

Förebyggande arbete mot diskriminering Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Förskolan Nolängen Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Galaxen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Galaxen Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-2018 Galaxen 2(5) Vision Att vara förebild i en verksamhet där alla kan växa och utvecklas! Där man har mod att vara den man är och blir accepterad.

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2016 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2016/ 2017 Hallebergs förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vesslans förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Myrbackagårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Myrbackagårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Myrbackagårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 1(9) Utbildningsförvaltningen 2019-02-20 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 Post Box 500, 343 23 Älmhult. Besök Stortorget 1, Älmhult. Telefon

Läs mer

Ryrsjöns. Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Ryrsjöns. Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Ryrsjöns Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Läsåret 2018-2019 Innehåll 1.Inledning... 1 2. Vad styr vårt likabehandlingsarbete... 1 3. Våra mål... 1 4. Utvärdering... 1 5. Främja... 2-3 6.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2020 Utvärderad 19/3-18. Ny kartläggning och nulägesanalys för 2018 gjord 19/3-18. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Palettens förskola 2016-2017 161003 Innehållsförteckning Till dig som är barn 3 Till dig som är vårdnadshavare 3 Likabehandlingsplanens syfte 4 Definitioner

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2017/2018 Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen: Barbro Ådvall, Lena Sjölund, Ing-Marie

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Vår barngrupp består

Läs mer

Diskrimineringslagen (2008:567)

Diskrimineringslagen (2008:567) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (1985:1100) kap 14 a Definitioner Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och att missgynnandet har samband med

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (7) Rev 2016-05-18 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Bullerbyns förskola En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (8) 2013-08-15 Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302 52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017 Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017 Skollagens 1 kap 2 tredje stycket fastslås att Verksamheten i skolan

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

Likabehandlingsplan Munsö förskola

Likabehandlingsplan Munsö förskola Likabehandlingsplan förskola 2013-2014 Vision På förskola skall vi främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i verksamheten utsättas för kränkande behandling eller trakasserier.

Läs mer

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019

Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019 Plan mot diskriminering & kränkande behandling 2019 LILJEBACKENS FÖRSKOLA Bakgrund och syfte: den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Lagändringen innebär att

Läs mer

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechef Pedagogisk utvecklare/pedagogista Förskolans förskollärare Vår vision Att visa respekt

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola För alla elevers trygghet, trivsel, lika rättigheter och möjligheter Inom Vuxenutbildningen/Karlsborgs Gymnasieskola ska vi förebygga och

Läs mer

Centralortens dagbarnvårdargrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centralortens dagbarnvårdargrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling Centralortens dagbarnvårdargrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Familjedaghem, med fyra dagbarnvårdare och två pooltjänster. 1/7 Grunduppgifter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Palettens förskola 2017-2018 161003 Innehållsförteckning Till dig som är barn 3 Till dig som är vårdnadshavare 3 Syfte med planen mot diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gottsta förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gottsta förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gottsta förskola Grunduppgifter Verksamhetsformer Planen gäller förskoleverksamhet. Vision Vår vision är att allas lika värde respekteras i en trygg och

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018 Om oss Metallen är en-avdelningsförskola med barn i åldern 1-4 år. Vi finns mitt i Bolidens samhälle och har nära till

Läs mer

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS). Likabehandlingsplan Beslutad xx av xx 1. Inledning Trelleborgs kommun ska kännetecknas av öppenhet, respekt och ansvar vilket ska bidra till bra arbetsklimat och en god och stimulerande arbetsmiljö. Trelleborgs

Läs mer

Edsbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Edsbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Edsbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola 1-5 år 161201-171130 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (7) Rev 2018-03-27 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Bullerbyns förskola En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Staffansgården förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Staffansgården förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Staffansgården förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Förskolan Kristallens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Kristallens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kristallens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola 2016-03-04 Jeanette Libera och Erica Rafstedt Innehållsförteckning Grunduppgifter...3 Definiering av olika begrepp...3 Aktuell kartläggning...3-5

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Utbildningscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utbildningscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling Utbildningscentrums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Komvux, svenska för invandrare och lärvux 2018 Gnesta kommun 646 80 Gnesta vxl: 0158-275 000

Läs mer

Hållänget förskolas likabehandlingsplan

Hållänget förskolas likabehandlingsplan Hållänget förskolas likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla på vår förskola ska visa respekt för varandra Verksamhetsåret 2014-2015 2014-09-10 Till dig med barn på

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Parkskolans fritidshem plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fritids åk 2-6 Läsår:

Parkskolans fritidshem plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fritids åk 2-6 Läsår: Parkskolans fritidshem plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fritids åk 2-6 Läsår: 2017-2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Sörby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sörby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sörby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 BJÖRKHAGA FÖRSKOLA Björkhaga förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Bakgrund Alla förskolor och skolor ska ha en aktuell och levande plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs mer