Införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2016 i Landstinget Västernorrland

Transkript

1 Införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2016 i Landstinget Västernorrland Rapporten är utarbetad av: Lokala Cancerrådet i Landstinget Västernorrland i samråd med företrädare för berörda medicinska specialistområden och kvalitetsgranskad av länsverksamhetschef Lena Karlsson tillika ordföranden i Lokala Cancerrådet. Rapporten är därefter fastställd av regiondirektör Inger Bergström.

2 1. Uppföljning av tidigare införda vårdförlopp 1.1 Nuläge För närvarande har 18 SVF fastställts och fem av dessa infördes Beskriv nuläget för de fem SVF som landstinget implementerade under 2015 och beskriv också om utredningsgången fungerar som planerat? Utifrån granskning av genomförd inregistrering i den nationella databasen jämte vår egen produktionsstatistik av aktuella patienter samt inte minst, vår interna dialog, kan det konstateras att handläggningen av patienter jämlikt de fem första fastställda SVF:en som startade upp under 2015 fungerar. Med hänsyn taget till det faktiska antalet insjuknade patienter jämte koppling till aktuell demografi i Västernorrland kan det dock konstateras att en relativt stor variation föreligger vad avser antalet handlagda patienter för respektive fastställt SVF. Noteras att i föreliggande dokument används förkortningen NUS fortsättningsvis som avser Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Följande diagnos-/svf-specifik redovisning kan avges vad avser de fem först fastställda SVF:en: AML: Vi arbetar utifrån fastställt SVF vilket vi även gjorde innan implementeringen. Skillnaden är att alla benmärgsanalyser på samtliga patienter nu skickas till Hematopatologlab vid NUS som tillhandahåller snabba svarstider. Vi finner inte att några utmaningar kvarstår. Vad gäller införandet har handlingsplanen följts utan några större justeringar. Under 2016 har dialog/information skett med hälso-/vårdscentralerna om att även de ska tänka på SVF akut leukemi. Dessutom viktigt att upprepat uppmana till muntlig kontakt med hematologsektionen, Sundsvall, när patient går in i SVF. Annars kan en fördröjning uppkomma från det att remiss skrivs till att den nu ankommer. En utmaning är att i nuläget kan bara benmärgsprov tas fram till klockan torsdag eftermiddag i Sundsvall. För prover tagna senare under veckan måste analys göras vid NUS under jourtid. Inga undanträngningseffekter har uppkommit eftersom hematologsektionen tillämpat dessa riktlinjer sedan ett flertal år. Huvud- och halscancer: Utredningsgången fungerar allt bättre och bättre och var redan i stort införd när SVF Huvud- och halscancer tillkom. Remisserna skall komma till oss samma dag som det anges/avges i SVF. I nuläget skickas remisserna med post vilket tar minst 1 dag, emellanåt flera. Undanträngning kan eventuellt ske p.g.a.de förbokade tiderna. Sådana schemalagda tider vid Öron- Näsa och Halsmottagningen har återfunnits sedan sommaren 2015, men vi har tillsett att dessa inte blivit obokade, d v s outnyttjade. Det som ytterligare framkommit är att bedömningar av inkomna remisser dagligen inte alltid sker. Därför har schemalagd tid för en läkare erfordrats för att denna remissbedömning skall kunna ske. 2

3 Matstrupe och magsäckscancer: Vi handlägger patienter jämlikt fastställd SVF vid länets samtliga tre sjukhus. Prostatacancer: Handläggning av patienter vad avser prostata enligt fastställt SVF sker i Sundsvall sedan december Motsvarande uppstart har skett i Sollefteå respektive Örnsköldsvik inklusive fortlöpande uppföljning. Rörande prostatacancer kan eventuellt behandling bli aktuell utomläns och detta sköts då genom ordinarie remissförfarande. Undanträngningseffekter kan eventuellt bli aktuellt då främst på grund av att kötiden för benigna åkommor till mottagningen eventuellt kan komma att öka. Detta följs upp fortlöpande via bevakning av planeringslista till mottagningen. Någon ytterligare åtgärd utifrån detta är dock inte planerad i nuläget. Urinblåsa- och urinvägscancer: Sedan december 2015 sker handläggning av patienter vad avser urinblåse- och urinvägscancer enligt fastställt SVF i Sundsvall, motsvarande uppstart har även skett i Sollefteå respektive Örnsköldsvik inklusive fortlöpande uppföljning. Överföring av behandling kan vara aktuellt i enstaka fall rörande urinblåsecancer, vilket sker via veckovis MDK med NUS. Sammantaget vad gäller nuläget för samtliga fem SVF är att införandet av respektive fastställt SVF fungerar väl. Hur har det förändrade arbetssättet för dessa stabiliserats? Om inte, vilka utmaningar kvarstår? Som framgår av ovanstående nulägesbeskrivning kan det konstateras att handläggningsprocesserna jämlikt de fem första SVF:en fungerar och tillämpas. I klartext, stabiliserats. Utmaningar förutom vad som tidigare anförts avser vikten av uthållig intern dialog- och information avseende väsentliga faktorer som kunskap och SVF-processarbetet och kravet på att alla tar sitt ansvar vad avser exempelvis diagnossättning och kodning. Av dialog med Bild- och Funktionsmedicin framgår att genomförandet har, i stort sett, fungerat väl. De fastställda rutinerna har förbättrat flödena inom Bild- och Funktionsmedicin. Det förekommer dock att remisser inte är märkta SVF eller att remisser för diagnoser som inte är införda enligt planen märkta SVF. Hur har landstinget arbetat med resultatet utifrån de nationella mätpunkterna för de SVF som infördes 2015? Av vår upprättade Handlingsplan 2016 framgick vår ambition som för övrigt kvarstår - att vi inom ramen för vårt systematiska förbättringsarbete som sker på samtliga nivåer i vårt landsting kommer aktuell utdata att tillvaratas för verksamhetsinterna dialoger. Inte minst kommer detta tillvaratagande att få en än större betydelse då vi har goda skäl att anta att det systematiserade arbetssätt som SVF inom cancervården påbjuder även kommer att implementeras från den nationella nivån inom andra medicinska specialiteter. Arenor inom vår linjeorganisation för tillvaratagandet av aktuell utdata är 3

4 exempelvis: - Arbetsplatsträffar - Ledningsgrupper såväl inom primärvård som inom den specialiserade vården. - Läns-/regionvisa möten av yrkesvis karaktär Övergripande processanalyser kan därtill komma att genomföras genom tillvaratagande av de regionala processledarnas diagnos-/svf-specifika utvecklingsarbete utifrån deras besök i länet. Inom det lokala cancerrådet som tillika utgör styrgrupp för SVF-införandet i Landstinget Västernorrland och består av de länsverksamhetschefer vilka är berörda av dessa nu aktuella SVF har en fortlöpande analys/diskussionen förts. Denna kommer att intensifieras då antalet inrapporterade/handlagda patienter över tid kommer att öka. Aktuell utdata kommer även att behandlas processas i vårt diagnosoberoende patient- och närståenderåd. 2. Införande av de 13 nya vårdförloppen under Införande Har landstinget infört samtliga 13 SVF? När började landstinget inkludera patienter i vårdförloppen? Utifrån uppföljning av 2015 års implementeringsarbete som genomförts av det Lokala cancerrådet, vilket som tidigare redovisats, utgör styrgrupp för SVF-införandet i Landstinget Västernorrland, framkom med största tydlighet att 2016 års införande måste ske före sommaren Vid rådets första sammanträde, januari 2016, beslutades därför mot bakgrund av den på nationell nivå dels, gjorda Överenskommelsen 2016 och dels, den fastställda Handlingsplanen 2016 att införandet av de 13 nya SVF:en i huvudsak skulle vara påbörjad Uppstart av SVF gällande Allvarliga ospecifika symptom som kan bero på cancer respektive CUP skulle ske fr.o.m Vad avser uppstart av handläggning av patienter jämlikt det fastställda SVF:et Malignt hudmelanom skulle detta ske fr.o.m Ytterligare en viktig lärdom utgjorde kommunikationsprocessen visavi primärvården. Således gick erbjudande ut om arbetsplatsvisa informationstillfällen till/vid länets samtliga hälso- och vårdcentraler. Då detta erbjudande mottagits mycket positivt har en omfattande informationsoch dialogprocess med fokus på primärvården genomförts, i första hand under första halvåret I nuläget har därför cirka 60 % av länets hälso- och vårdcentraler besökts. Som komplement till detta har ett personligt brev med fokus på SVF-processarbetet i vårt landsting nu under hösten tillsänts samtliga familjeläkare, AT- respektive ST-läkare, distriktssköterskor samt verksamhetschefer oberoende av huvudman. Vidare har riktad information och dialog med fokus på SVF genomförts vid länets tre Akutmottagningar. 4

5 Riktad information kring SVF- processarbetet visavi primärvårdens respektive den specialiserade vårdens läkare samt länets tandläkare (oberoende av huvudman) kopplat till tillskapandet av vårt DC, Diagnostiska centra fysiskt lokaliserat till Örnsköldsvik har skett genom ett personligt brev. Därtill har information skett i Landstingets hushållstidning Liv & Hälsa, se bilaga 1A-B. Vidare gavs information om SVF och om vårt DC, Diagnostiska Centra, vid Patientsäkerhetsdagen Se bilaga 2. Fortlöpande samråd har skett med företrädare för Bild- och Funktionsmedicin och Patologin. Dialog med länets brukar- och patientorganisationer har även genomförts med positiv respons som följd. En dialog som inneburit att vi nu beslutat om inrättandet av ett diagnosoberoende patient- och närståenderåd som sammanträffar för första gången nu i november Se bilaga 3. Sist men inte minst gäller att fortsatt utbildning, stöttning och dialog skett- respektive sker visavi flertalet länsverksamhetsområden. Det metodikval som gjordes inför upprättandet av Handlingsplan 2015 vidareutvecklades i Handlingsplan 2016 på så sätt att samtliga genomförandebeskrivningar i aktuell handlingsplan upprättades i samråd med företrädare för respektive medicinsk specialitet. Föreliggande rapport har även upprättats på motsvarande sätt. Behovet av en systematiserad instruktion för kodning har medfört att utarbetande av en landstingsspecifik instruktion prioriterats vilken var klar för att tas i bruk under våren Se bilaga 4. En mycket positiv iakttagelse är att handläggningsrutinerna implementerats väl inom såväl Bildoch Funktionsmedicin respektive Patologin. Noteras bör att inom Patologin har svarstiderna i allt väsentligt förbättrats läs: förkortats! Se för övrigt upprättad tabell på sidan

6 Koordinatorfunktioner för nya SVF är tillsatta fr.o.m: Obokade tider för de nya SVF gäller fr.o.m: Inkludering av patienter i respektive SVF sker fr.o.m: Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Maj 2016 Maj 2016 Maj 2016 Bröstcancer Cancer i bukspottkörteln och periampullärt Cancer i gallblåsa och perihilär gallgång Sköts av kontaktsjuksköterska, etablerad sedan tidigare. Inrättande av befattning som koordinator har skett, hösten Sköts av kontaktsjuksköterska, etablerad sedan tidigare. Inrättande av befattning som koordinator har skett, hösten Sköts av kontaktsjuksköterska, etablerad sedan tidigare. Inrättande av befattning som koordinator har skett, hösten April 2016 April 2016 April 2016 April 2016 April 2016 April 2016 Cancer utan känd primärtumör, CUP Maj 2016 Maj 2016 Maj 2016 Lungcancer Sköts av kontaktsjuksköterska, etablerad sedan tidigare. Inrättande av befattning som koordinator har skett, hösten April 2016 April

7 Maligna lymfom Sköts av kontaktsjuksköterska, etablerad sedan tidigare. Inrättande av befattning som koordinator har skett, hösten April 2016 April 2016 Malignt hudmelanom Sköts av kontaktsjuksköterska, etablerad sedan tidigare. Inrättande av befattning som koordinator har skett, hösten Successivt fr.o.m. september 2016 Successivt fr.o.m. september 2016 Myelom Primär levercancer Primära maligna hjärntumörer Tjock- och ändtarmscancer Äggstockscancer Sköts av kontaktsjuksköterska, etablerad sedan tidigare. Inrättande av befattning som koordinator har skett, hösten Sköts av kontaktsjuksköterska, etablerad sedan tidigare. Inrättande av befattning som koordinator har skett, hösten Inrättandet av ytterligare en befattning som kontaktsjuksköterska har skett, hösten Sköts av kontaktsjuksköterska, etablerad sedan tidigare. Inrättande av befattning som koordinator har skett, hösten Sköts av kontaktsjuksköterska, etablerad sedan tidigare. Inrättande av befattning som koordinator har skett, hösten April 2016 April 2016 April 2016 April 2016 Ej applicerbart April 2016 April 2016 April 2016 April 2016 April

8 b) När infördes koordinatorfunktionen för respektive vårdförlopp? Som framgår av tidigare upprättad-/ och insänd Handlingsplan 2016 skulle inrättandet av befattningar som koordinatorer övervägas under Initialt gjordes bedömningen att befintligt antal inrättade kontaktsjuksköterskebefattningar förstärkt med den utökning som genomförts under hösten 2015 skulle vara tillfyllest. Efterhand har emellertid behovet av den specifika kompetens som koordinatorfunktionen kan tillföra bedömts så strategisk att tillskapande av totalt 10 koordinatorbefattningar har genomförts. Noteras bör att 5,5 årsarbetare/kontaktsjukskötersketjänster inrättats under hösten Anledningen till denna i sig mycket medvetna strategi baserades på ambitionen vi i Landstinget Västernorrland haft att först säkra funktionen som kontaktsjuksköterska samt därtill, i vissa fall, undersöka möjligheten till en kombination av uppdragen som kontaktsjuksköterska och koordinator. Se för övrigt tabell under avsnittet 2.1. Som komplement till ovanstående kan noteras att deltagande från Landstinget Västernorrland skett och sker vid de av RCC Norr genomförda respektive kommande utbildningarna för kontaktsjuksköterskor respektive koordinatorer. c) När infördes obokade tider för respektive SVF? - Bild- och Funktionsmedicin: Obokade tider är säkrade utifrån avstämningsmöten med Bild- och Funktionsmedicin. Planeringen av bokningarna har anpassats efterhand att SVF-diagnoserna har införts. Bild- och Funktionsmedicin har anpassat verksamheten utan att ta hjälp utifrån. En stor del av dessa undersökningar har även tidigare varit akuta/brådskande varför omställningen inte varit så omfattande. Kompetensförstärkning har därtill skett inom Bild- och Funktionsmedicin under Patologi: I och med att användningen av Qlikview har påbörjats som statistikhjälpmedel har flödena visualiserats för all personal, allt från patologer till sekreterare varvid svarstiderna minskat drastiskt. Detta gäller alla personalkategoriers del i flödet. Inom Patologin väntar vi numera inte med att ta hand om prioriterade prover eftersom rätt person gör rätt sak. Inom Patologin har fyra biomedicinska analytiker rekryterats, varav två började sin anställning i september. Detta har starkt bidragit till att vi fått fler händer in i våra processer även om det i och för sig just nu är en omfattande inskolningsprocess. Inom Patologin återfinns även två nya ST-läkare på plats från hösten vilket gör att fem av 8

9 sex ST-läkartjänster är bemannade. Ytterligare en överläkare på 25 % är bemannad vilket möjliggjort att dessa idag kan schemaläggas så att två överläkare finns på plats, tre dagar i veckan. Detta gagnar inte bara analysprocessen utan ger också ST-läkarna en än bättre lärandesituation. Glädjande nog kan konstateras att farhågan att andra preparat skulle trängas undan av SVF inte har besannats. De förbättrade flödena har gagnat hela provsvarsprocessen, för alla preparat. Se för övrigt bilaga 5A-5C som visar: Bilaga 5A. Totala svarstiden för histologiska preparat under 2015: 90 % uppnåddes (av totalt utsvarade) inom 24 dagar. Märk att vid denna tidpunkt loggades inte SVF på särskilt sätt i SymPhaty utan detta speglar alla preparat inom histopatologin där de första fem SVF:en finns inräknade. Bilaga 5B. Totala svarstiden för samtliga SVF för 2016 fram till 19 oktober: 90 % uppnåddes (av totalt 911 utsvarade) inom 8 dagar. Bilaga 5C. Totala svarstiden för samtliga SVF för oktober månad 2016: 90 % uppnåddes (av totalt 58 utsvarade) inom 4,7 dagar. Patologen ingår därtill i det nationella ExDin nätverket. d) Har införandet följt handlingsplanen eller har det skett justeringar? I så fall varför och på vilket sätt? Införandeprocesserna har i stort sett följt fastställd handlings-/införandeplan. Extrem uthållighet erfordras dock. Konstateras dock att förväntade farhågor inom bland annat Patologin glädjande nog inte infriats. Personalbemanningssituationen inklusive vårt stafettberoende utgör dock en stor utmaning. 2.2 Stöd till utvecklingsarbete Hur har landstinget gett stöd till verksamheternas utvecklingsarbete med a) införandet av välgrundad misstanke i primärvården? Som framgår av avsnittet 2.1 Införandet är/har primärvården tydligt inkluderade/inkluderats i detta vårt utvecklings-/genomförandearbete. Primärvården har hitintills inte KVÅ-kodat vilket dock kommer successivt att förändras fr.o.m Arbetet med automatiserad överföring av data till SKL:s nationella databas är påbörjad och har beräknats vara i skarp drift från och med november

10 Särskild anteckning i vårt journalsystem är tillskapad för de KVÅ-koder som återfinns för SVF. Den allmänna konsultationsremissen är numera försedd med ett sökord och en kryssruta för SVF. Motsvarande gäller för histopatologiremissen. I röntgenremissen kan prioritet SVF - väljas. Obokade tider inom Bild- och funktionsmedicin är, som framgår av avsnitt 2.1.c, säkerställt. b) införandet av välgrundad misstanke i den specialiserade vården? Se avsnitt 2.1. c) införande av koordinatorfunktion? Se avsnitt 2.1.a-b. d) införande av obokade tider? Se avsnitt 2.1.a respektive 2.1.c. 2.3 Utmaningar Beskriv utmaningarna med införandet av årets SVF: a) Hur har landstinget omhändertagit de utmaningar som beskrevs i handlingsplanen? Detta har skett- respektive sker fortlöpande enligt nedan redovisade processkarta : Som ett nav och strategiskt komplement till linjeorganisationen vad avser cancervårdens vidareutveckling i vårt landsting återfinns det lokala cancerrådet vilket i sin tur rapporterar till Hälso- och sjukvårdens samverkansgrupp en del av i Regiondirektörens ledningsgrupp. Cancerrådet leds av länsverksamhetschefen för Onkologi Patologi Mammografi. I rådet ingår länsverksamhetschefer för bl.a. Hud/Lung/Infektion, Kirurgi Urologi Öron/Näsa/Hals, Kvinnosjukvården, Medicin samt Primärvården. I rådet behandlas frågor av främst koncernövergripande karaktär. Genom fortlöpande avstämnings-/ hängrännemöten bearbetas därtill frågor av drifts-/ löpande natur. Ett av flera konkreta exempel vad avser värdet av avstämnings-/ hängrännemöten är redovisade erfarenheter från Länsverksamhetsområde Kvinnosjukvård som redovisar följande: Samarbetet med Bild- och Funktionsmedicin samt Patologavdelningen löstes med fysiska möten. Jätteviktigt. Vi kan inte bara skicka PM och tro att de efterlevs. Ett möte för att hitta fungerande rutiner/förståelse/kontaktpersoner etc. är ovärderligt! 10

11 Inom ramen för de regionala processledarnas besök som sker SVF-specifikt bearbetas därtill SVF-specifika frågeställningar utifrån ett regionalt- och lokalt perspektiv. b) Har det uppstått oförutsedda utmaningar? Om ja, vilka? Hur har landstinget löst detta? Stafettberoendet har i vissa situationer påverkat SVF-införandet då vi genom detta haft svårt att fullt ut säkra att upparbetade/fastställda rutiner verkligen till fullo åtföljts/åtföljs. Sektionsansvariga överläkare kvalitetssäkrar dock detta genom fortlöpande uppföljning. Se för övrigt avsnitt 2.3.a. c) Hur har landstinget arbetat med att följa och åtgärda eventuella s.k. undanträngningseffekter? Undanträngningseffekter kan eventuellt uppkomma. Detta följs emellertid via bevakning av planeringslistan till respektive mottagning. Någon ytterligare åtgärd utifrån detta är dock inte planerad i nuläget, men kan komma att övervägas Fortlöpande under verksamhetsåret sker därtill väntetidsuppföljning som ger indikationer om de i aktuella SVF:en stipulerade förkortade väntetiderna medför längre tid för andra patientgrupper.. Genom den fr.o.m. september 2015 införda länsverksamhetsområdesorganisationen möjliggörs därtill att flera diagnosgrupper handläggs/vårdas inom samma verksamhet - oavsett sjukhusort - vilket möjliggör en i allt väsentligt snabbare identifiering respektive åtgärdande för att hantera eventuella undanträngningseffekter. Vad avser införandet av obokade tider inom Bild- och Funktionsmedicin som skett för att säkra måluppfyllelsen vad avser fastlagda tider kunde en viss risk tidigare/initialt identifierats att aktuella tider emellanåt inte fullt ut skulle kunna tillvaratas. En farhåga som därtill, glädjande nog inte infriats! Eventuellt outnyttjade obokade tider nyttjas av patienter i slutenvården. Vad avser Patologin se avsnitt 2.1.c. 11

12 2.4. Antal avslutade patienter Hur många patienter har genomgått och avslutat (påbörjat behandling eller avslutat av annan anledning) SVF fram till och med senast den 31 oktober 2016? Ange redovisningsdatum här. Redovisa antal uppdelat på kön. Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF. Använd gärna tabellen. (Uppdaterad ). Standardiserat vårdförlopp Män Kvinnor AML 9 5 (+3*) Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Huvud- och halscancer 0 (+8*) 3 (+5*) Matstrups- och magsäckscancer 7 (+8*) 7 (+3*) Prostatacancer 231 (+5*) 0 Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer 5 6 Bröstcancer Cancer i bukspottkörteln och periampullärt 3 (+2*) 9 (+5*) Cancer i gallblåsa och perihilär gallgång 2 1 Cancer utan känd primärtumör, CUP 0 3 Lungcancer 26 (+2*) 14 (+2*) Maligna lymfom Malignt melanom 3 3 Myelom 9 4 Primär levercancer 2 3 (+1*) Primära maligna hjärntumörer 0 0 (+1*) Tjock- och ändtarms cancer Äggstockscancer 0 1 (+3*) * Patienter där välgrundad misstanke kodats i Landstinget Västernorrland men start av behandling har skett i annat landsting. 12

13 2.5 Överföring av information Hur har landstinget löst frågor gällande överföring av information/data när flera landsting har ansvar för olika delar i ett enskilt SVF? Sedan tidigare har landstinget ett fungerande samarbete i de diagnoser där behandling startar i annat landsting/region. Detta vidimeras genom att betalningsförbindelse med kompletterande upplysningar i form av allmän remiss, brev eller liknande översänds. Ansvar för kodning etc. följer i övrigt upprättad redovisning jämlikt bilaga 6. Motsvarande landstingsinterna riktlinje framgår av bilaga 4. Mottagande landsting/region behöver information för att rapportera patienten till den nationella väntetidsdatabasen om vart patienten startat sitt SVF primärvård eller specialistvård och också vilket SVF med tillhörande kod för start av SVF. Fastställd rutin som fastställts av RCC Norr framgår av bilaga 6. Av beslut i Landstinget Västernorrlands lokala cancerråd i januari 2016 framgår att handläggning av patienter jämlikt de i december fastställda SVF:en i huvudsak skulle starta upp senast Uppstart av handläggning av patienter vad avser SVF Allvarliga diffusa symtom respektive CUP skedde fr.o.m SVF Hudmelanom som fastställdes den skedde till För att realisera dessa för oss - djärva tidsatta mål/tidsmässiga inriktning - förelåg behov av strukturerad dialog/information/utbildning. Mot denna bakgrund av detta utarbetades en kommunikationsplan utarbetats, se bilaga 7 som i allt väsentligt är genomförd. Jämte denna har en specifik hemsida på intranätet utarbetats, se bilaga 8. Strategiska verktyg inför/under implementeringsprocessen har utgjorts av exempelvis: - Fortlöpande informations-/dialogträffar med/vid länets hälso-/vårdcentraler. - Fortlöpande informations-/dialogträffar vid länets tre sjukhus. I detta sammanhang har det varit särskilt viktigt att nå ledning och medarbetare vid länets akutmottagningar/ambulansorganisationen. - Systematiserad information utbildning av medicinska sekreterare med fokus på KVÅ-kodning. - Nätverksträffar för/med länets kontaktsjuksköterskor/koordinatorer. - Information om SVF-arbetet i landstingets hushållstidning. Se bilaga 1A-1B. Vilka rutiner finns? Bifoga gärna rutiner/regelverk som implementerats. Se ovan, avsnitt 2.5. jämte bilaga 4 och 6. 13

14 Vilka ytterligare åtgärder kommer att vidtas för att informationsöverföringen ska förbättras under 2017? Fortsatta dialog-/informationsinsatser. Dialog-/informationsinsatser kan bli aktuella under 2017 för enskilda diagnosgrupper i samverkan med mottagande vårdgivare. 3. Information och förankring 3.1 Patienter Hur har landstinget involverat patientföreträdare i arbetet med SVF under året? I samband med upprättandet av Handlingsplan 2016 inbjöds företrädare för ett flertal patientorganisationer. I de under 2016 genomförda så kallade Dialogmötena då de regionala processledarna från RCC Norr besökt landstinget har även patientföreträdare deltagit. Därtill har beslut se för övrigt avsnitt 2.1. fattats att inrätta till ett diagnosberoende patientoch närståenderåd. Se bilaga Privata vårdgivare Hur har landstinget involverat representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF under året? Se avsnitt 1.1, 2.3.a respektive 2.5. Företrädare för Vårdvalsenheten ingår sedan tidigare i det lokala cancerrådet. 3.3 Primärvård Hur har landstinget säkerställt att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF? Se avsnitt 1.1, 2.3.a respektive 2.5. Företrädare för Vårdvalsenheten och den landstingsdrivna primärvården ingår därtill som ordinarie ledamöter i det lokala cancerrådet. 4. Arbete med PREM-enkäten För att ta del av stimulansmedlen ska den nationella PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC och följer strukturen för nationell patientenkät (NPE), användas under Kravet gäller för de fem SVF som har implementerats under 2015 men önskvärt är att även de patienter som ingår i de SVF som införs under 2016 utvärderas med enkäten. Resultaten ska kunna användas såväl nationellt som regionalt och för respektive landsting. 14

15 4.1 Utskick av PREM-enkät Hur har landstinget arbetat inför utskick av PREM-enkäten för de fem första vårdförloppen? Genom dialog-/informationsinsatser med länets brukarorganisationer, intern dialog samt fortlöpande inrapportering/avrop till upphandlat företag. Har landstinget startat utskick av PREM enkäten även till patienter ingående i 2016 års SVF? I så fall vilka? Se ovan. Därtill, samtliga aktuella - nya SVF - omfattas av vår beställning. 4.2 Användning av resultat Hur har/kommer resultaten från PREM-enkäten att användas? Se avsnitt 1, Hur har landstinget. Ser landstinget redan nu om utveckling av enkäten behövs för att ge ytterligare vägledning till landstingets förbättringsarbete för patienternas upplevelse av SVF? I nuläget har vi enbart en begränsad utdata att tillgå varför frågan enligt vår mening är för tidig att besvara. 5. Erfarenheter av 2016 års arbete Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2016 lett till förändringar i upplägget inför arbetet 2017? Om ja, på vilket sätt? Internt i Landstinget Västernorrland har vi identifierat att SVF-införandet inte var först! Här kan exempelvis arbetet inom bröstcancervården, hematologin (AML), snabbspåret inom Öron- Näsa-Hals respektive strokesjukvården omnämnas vad gäller ett systematiserat/standardiserat arbetssätt. Viktigt att aktuella SVF vilka ska införas under 2017 blir fastställda snarast möjligt för att vi inför införandeprocessen 2017 kan påbörja implementeringsprocessen. Vidare att beslut i Lokala Cancerrådet utifrån ovanstående kan ske så tidigt som möjligt inför/under 2017 års så att vårt lokala implementeringsarbete skall kunna initieras snarast möjligt. 6. Ekonomi Ge en översiktlig bild av hur årets medel samt föregående års eventuellt överförda medel har använts. Vad kommer årets återstående medel att användas till och hur mycket av årets medel kommer att föras över från år 2016 till 2017? 15

16 Tilldelade stimulansmedel nyttjas till primärt fyra strategiska fokusområden: - Lönemedel - nytillsatta kontaktssjuksköterskor. - Lönemedel - tillsatta koordinatorer. - Till del lönemedel - nytillsatta befattningar inom DC, Diagnostiskt Centrum. - Betalning av uppkomna kostnader utifrån PREM-enkätens genomförande. 7. Inför överenskommelse 2017 Delge oss gärna synpunkter och erfarenheter som kan vara viktiga att ta med inför arbetet med 2017-års överenskommelse mellan regeringen och SKL. Att tänka på inför överenskommelsen 2017: Kommentarer från borden den 3 oktober vid den av SKL inbjudna erfarenhetsdagen där vi från Landstinget Västernorrland deltog med två deltagare är exempelvis följande synpunkter: Vi behöver trovärdig utdata på lokal och nationell nivå då dokumentationen driver patientresan. Finns den inte på plats står flödet still. Följsamhet till arbetssätt som är beskrivna för att få dokumentationen på plats. Säkra att få in SVF i reguljär verksamhet efter 2018 Smidigt välordnat system där alla känner till sin roll i SVF inte en tillfällig satsning. SVF är kvar för att stanna. I överenskommelsen tänk på att inte öka kraven. Ge stabilitet, kvalitetssäkra och ge följsamhet till arbetet Hållbarhet vad händer efter Tankar redan nu för verksamhetens planering framåt. Det här är här för att stanna grundläggande arbetssätt. Håll ut, håll ut! Informera medborgarna om SVF via kampanj Framförhållning Tolkning av KVÅ-koder behövs förtydliganden mellan start och stopp. Ex prostata och melanom. Samarbete Primärvård och Specialistvård i fokus Information till alla som arbetar med patienter: Hälso-/vårdcentraler, privata aktörer, specialistvård 16

17

18 Bilaga 1B

19 Bilaga 2 Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Lennart Moberg Samordnare (1) Distribution SVF har kommit för att stanna! SVF har kommit för att stanna var huvudbudskapet då SVF-processarbetet återfanns som ett av flera teman vid monterutställningen i samband med Patientsäkerhetsdagen som genomfördes på Härnösands teater, Medverkade i SVF-montern var Ann Holmström, Malin Isaksson, Lennart Moberg och Sara Svanholm. Sara Svanholm och intresserade monterbesökare! I den dialog som uppkom vid besöken i vår monter var det många som för första gången fick kunskap om dels, SVF införandet och dels, de mål som hitintills uppnåtts.

20 Besökarna fick även ett erbjudande med sig hem att gå in på aktuell hemsida på Intranätet: Hälsa & Vård och därefter klicka på just: Standardiserade Vårdförlopp i cancervården. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post lennart.moberg@lvn.se

21 Bilaga 3

22 Dokumentrubrik Standardiserat vårdförlopp - Anvisning för Bilaga 4 uppföljning Dokumenttyp Riktlinje Fastställt Sida 1(4) Diarienr / Dokumentnr / Version / / Version 1 Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Malin Isaksson (min001) Lennart Moberg (lmg001) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Granskare Lena Karlsson (lkn001), Ann Holmström (ajn042) Gäller för Specialistvården Västernorrland Primärvården Privata vårdgivare Ytterligare information Standardiserat vårdförlopp - Anvisning för uppföljning I införandet av standardiserade vårdförlopp ingår att på nationell nivå följa upp väntetider. Uppföljningen skall omfatta följande mätpunkter med datum beslut om att välgrundad misstanke föreligger start av första behandling Rapportering sker månaden efter start av behandling och båda mätpunkterna med datum måste finnas registrerade vid inrapporteringen. Utskrivet av Utskriftsdatum Lotta Johansson Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet

23 Dokumentrubrik Standardiserat vårdförlopp - Anvisning för Sida 2(4) För att kunna registrera och rapportera mätpunkterna på ett enhetligt sätt har Socialstyrelsen utvecklat ett nytt kapitel i KVÅ-strukturen, kapitel V, med ett antal SVF-koder. Strukturen är uppbyggd på 5 positioner, där de två sista är lika i alla SVF och anger den aktivitet som avses rapporteras. Detta dokument beskriver hur registrering av SVF-koder ska göras i Landstinget Västernorrlands journalsystem NCS Cross. uppföljning Dokumenttyp Fastställt Diarienr / Dokumentnr / Version Riktlinje / / Version 1 Start av SVF När en välgrundad misstanke föreligger, registreras koden för aktuellt SVF i NCS Cross, se aktuell kodvägledning. - När den välgrundade misstanken startar i primärvård I allmän remiss väljs sökord SVF och rutan för SVF bockas i. Primärvården registrerar SVF-kod för den välgrundade misstanken under sökordet KVÅ, det är viktigt att komma ihåg att sätta datum på koden. Ansvaret för att SVF-koder registreras ligger på specialiserade vården. Vad remissen ska innehålla framgår av aktuellt SVF. Skickas remiss till så kallad filterfunktion sätts koden för välgrundad misstanke i specialistvården. - När den välgrundade misstanken startar i specialistvård I specialistvården används anteckningstypen Standardiserat vårdförlopp med enda sökordet KVÅ. Den mottagande kliniken ansvarar för att tillse att koder med datum finns registrerade. Alla SVF har ett hälsoproblem som ska anges när remissen bedöms och vårdåtagandet startar. Utskrivet av Utskriftsdatum Lotta Johansson Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet

24 Dokumentrubrik Standardiserat vårdförlopp - Anvisning för Sida 3(4) Start av första behandling När första behandling startar registreras SVF-kod för aktuell behandling i aktuellt SVF, se aktuell kodvägledning. Studiepatient Om patient deltar i klinisk studie, registreras KVÅ-kod ZV047 i anteckningstypen Standardiserat vårdförlopp. Överflyttning till/från annat landsting Om patienten överflyttas till/från annat landsting/region, registreras SVF-kod för detta, se aktuell kodvägledning. Specialistvårdsremiss/betalningsförbindelse och allmän remiss eller brev skickas till annat landsting för fortsatt utredning och/eller start av behandling. I allmän remiss väljs sökord SVF och rutan för SVF bockas i. Remissen ska innehålla de koder som satts på patienten i förloppet fram till registrering av koden för överflyttning mellan landsting/region. uppföljning Dokumenttyp Fastställt Diarienr / Dokumentnr / Version Riktlinje / / Version 1 Vid varje remittering ska kontakt tas mellan ansvariga kontaktsjuksköterskor och/eller ansvarig koordinator i respektive landsting/region för muntlig överrapportering. OBS! Behandlande landsting/region/sjukhus ansvarar för inrapportering av förloppet, från välgrundad misstanke till start av behandling till SKL. För ytterligare information se vidare under Varje dag räknas och uppföljning; När patienten är färdigbehandlad ska remissvar skickas till inremitterande landsting/ region, med uppgift om datum och SVF-kod för start av behandling, eller avslut av SVF innan första behandling. Dessa uppgifter ska INTE rapporteras till den nationella databasen av hemlandstinget, utan kan användas i den interna uppföljningen av SVF. För att dessa SVF-koder ska bli sökbara måste de registreras i enlighet med övriga SVF-koder i NCS Cross. Avslut av SVF innan första behandling Ska det standardiserade vårdförloppet avslutas innan start av behandling, registreras KVÅ-kod med orsak för detta, se aktuell kodvägledning. Utskrivet av Utskriftsdatum Lotta Johansson Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet

25 Dokumentrubrik Standardiserat vårdförlopp - Anvisning för Sida 4(4) Mätpunkter under utredningsförloppet De koder som beskriver de aktiviteter som sker mellan start av välgrundad misstanke och start av behandling registreras i anteckningstypen Standardiserat vårdförlopp. Idag är dessa mätpunkter inte obligatoriska, men kan vara ett bra verktyg när ledtiden ska följas upp. Relaterad information För detaljerad beskrivning av vårdförloppen RCCnorr:s hemsida Standardiserat vårdförlopp på intranätet, kodvägledningar m.m. uppföljning Dokumenttyp Fastställt Diarienr / Dokumentnr / Version / / Version 1 Riktlinje Utskrivet av Utskriftsdatum Lotta Johansson Observera att ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på Intranätet

26 Bilaga 3 Bilaga 5A Bilaga 5B Bilaga 5C

27 Bilaga Rutin för rapportering av patient i standardiserade vårdförlopp (SVF) mellan landsting/region Ett SVF kan starta i ett landsting/region och senare i vårdförloppet kan patienten överföras för start av utredning/behandling i ett annat landsting/region, se bilaga 1. Då en patient överflyttas till annat landsting/region skickas remiss för fortsatt utredning och/eller start av första behandling. Då olika journalsystem inte automatiskt kommunicerar med varandra är det viktigt att remissen innehåller Datum när beslut om välgrundad misstanke om cancer fattats i hemlandstinget och tillhörande KVÅ-kod Ursprunglig remittent (primärvård eller specialistvård) Hemlandstinget kodar KVÅ-kod xxx90. Mottagande landsting som ska genomföra behandling kodar KVÅ-kod xxx91. Exempel: Patienten överflyttad till annat landsting/region: KVÅ-kod xxx Patienten mottagen från annat landsting/region: KVÅ-kod xxx D.v.s. samma datum noteras i hemlandsting/region som i mottagande landsting/region OBS! Det är det landsting som startar behandling/avslutar SVF som ansvarar för att rapportera uppgifter om patienten till den nationella databasen. När patienten är färdigbehandlad ska remissvar skickas till inremitterande landsting/ region, med uppgift om datum och kod för start av behandling, eller avslut av SVF innan första behandling. Dessa uppgifter ska INTE rapporteras till den nationella databasen av hemlandstinget, utan kan användas i den interna uppföljningen av SVF. Vid varje remittering bör också en aktiv överlämning ske. Aktiv överlämning innebär att den som har ansvaret för patienten tar kontakt, muntligt och skriftligt, med nästa instans. Den som aktivt överlämnat har fortsatt ansvar till dess att mottagande instans bekräftat att kontakt tagits med patienten. För ytterligare information se: Kortare väntetider/uppföljning på webbplatsen: Regionala cancercentrum i samverkan landstingens och regionernas nationella samverkan inom cancervården Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm info@cancercentrum.se

28 F Version1.1 Bilaga 1 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Harald Grönqvist 08/ harald.gronqvist@skl.se Generell beskrivning för rapportering av SVF (standardiserat vårdförlopp vid välgrundad misstanke om cancer) då patienten överförs till annat landsting/region för fortsatt utredning och/eller start av behandling Start av SVF, Beslut om att välgrundad misstanke Avslut av SVF, Start av behandling eller Annat avslut av SVF innan start av behandling Det landsting/region som genomför Start av behandling eller Annat avslut av SVF innan start av behandling ska ansvara för rapporteringen av ledtider till den nationella väntetidsdatabasen. Varje överflyttat/mottaget SVF märks med vilket och respektive SVF landsting/region det är överflyttat från, vilket innebär att man kan följa var det startades respektive avslutades. När processerna för SVF standardiseras och införs i landsting/region och man beslutar om respektive SVF ska utredas inom det egna landstinget eller om ansvaret ska överföras till annat landsting under vårdförloppet bör även ansvaret för rapportering av ledtider regleras. I den strukturerade dokumentation som följer med när SVF/patienten överförs till annat landsting ska även tidsatta KVÅ-koder ingå för den del av SVF som hittills genomförts. Exempel: SVF startar i Landsting (1), men behandling sker i Landsting (2). Vid överföring av information från Landsting (1) till Landsting (2) ska informationen omfatta KVÅ-koden för Beslut om start av SVF, datum för detta och information om Remittenttyp, dvs. om beslutet fattades i Primärvård eller Specialiserad vård.

29 När sedan Landsting (2) rapporterar ledtider för SVF till den nationella uppföljningen ska den rapporteringen innehålla även för Beslut om start av SVF och datum som skett i Landsting (1). Landsting (1) rapporterar alltså endast SVF till den nationella uppföljningen där man genomfört Start av behandling eller avslutat SVF före Start av behandling som avslutats i Landsting (1) Versionshistorik Version

30 7 Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Anneli Jernberg (15) Kommunikationsavdelningen KOMMUNIKATIONSPLAN 2016 Varje dag räknas en satsning för kortare väntetider i cancervården Bakgrund Regeringen har beslutat om en särskild satsning under för att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna i cancervården. En överenskommelse för 2015 träffades med Sveriges Kommuner och Landsting om det första steget i satsningen. Därtill har en ny överenskommelse träffats för Satsningen finansieras med 500 miljoner kronor per år under fyra år. Målet med satsningen är att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att: Korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. Skapa en mer jämlik vård med ökad kvalitet och mer nöjda patienter. Fortsätta arbetet med nationella cancerstrategin och regionala cancercentrum och knyta linjeorganisationen och RCC närmare varandra års pengar (406 miljoner) fördelas i form av stimulansmedel till landsting och regioner för att de under året ska genomföra olika insatser som syftar till att korta väntetiderna i cancervården och göra den mera jämlik. Det görs bland annat genom att införa ytterligare 12 standardiserade vårdförlopp inom cancervården införa av ett nationellt enhetligt system med standardiserade vårdförlopp inom cancervården. För att få ta del av stimulansmedlen krävs att landstingen/regionerna uppfyller vissa uppställda kriterier. För LVN:s del handlar det om stimulansmedel i storleksordningen xx miljoner kronor för Socialstyrelsen kommer under perioden att följa och utvärdera landstingens och regionernas arbete med att införa och implementera standardiserade vårdförlopp (SVF) i cancervården. Uppföljningen avser perioden från välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling. Syftet med kommunikationsplanen Datum Dnr Sida (15)

31 Postadress Besöksadress Telefon E-post , Införandet av standardiserade vårdförlopp kräver förändringar i stora delar inom vården, både då det gäller arbetssätt och vårdens organisation. Samtliga verksamheter som behandlar cancer men också verksamheter som hanterar remisser eller kan komma i kontakt med patienter under utredningsförloppet ska omfattas av kommunikationen runt standardiserade vårdförlopp. Också patienter och deras närstående samt brukarorganisationer ska involveras och informeras. Eftersom många individer och verksamheter berörs av de standardiserade vårdförloppen, är det mycket viktigt att utforma en strategi för kommunikationen under arbetets gång. Syftet med denna kommunikationsplan är att beskriva målgrupper, kommunikationsmål, budskap, kanaler, kommunikationsaktiviteter med mera för att göra kommunikationen så smidig och effektiv som möjligt. Norrlandstingen och Region Jämtland Härjedalen benämns kollektivt landstingen i denna plan, även om Jämtland Härjedalen organisatoriskt är en region. Vad är ett standardiserat vårdförlopp? Ett standardiserat vårdförlopp är ett förutbestämt och innehållsmässigt definierat utredningsförlopp för en viss cancerdiagnos, med för varje del definierad värdeskapande ledtid. Det standardiserade vårdförloppet kan starta då en läkare har en välgrundad misstanke om cancer. Ett standardiserat vårdförlopp för en viss cancerdiagnos omfattar: vad som ligger till grund för en välgrundad misstanke om cancer, vilka utredningar som ska göras för att ställa diagnos och besluta om behandling, vilka maximala ledtider som gäller, dels för hela utredningsförloppet, dels för de olika utredningsåtgärder som ingår i förloppet. Beskrivningarna av de standardiserade vårdförloppen har tagits fram på nationell nivå, utan hänsyn till de begränsningar eller resurser som kan finnas i dagens organisation. Ledtiderna i förloppen är framtagna med ett patientperspektiv och beskriver hur ideala utredningsförlopp ser ut. De bygger på ett multidisciplinärt arbetssätt och förutsätter väl fungerande kommunikation mellan olika professioner och vårdgivare och med patienter och närstående. Standardiserade vårdförlopp för fem pilotdiagnoser togs fram under 2014 och vårdförlopp för minst ytterligare tio cancerdiagnoser har utarbetats under 2015 inför Datum Dnr Sida (15) Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

32 Den ledtid som inledningsvis ska följas upp är tiden från då välgrundad misstanke om cancer uppstår till dess att den första behandlingen startar (se bild nedan). Målet är att den som har en misstänkt cancer ska utredas och få behandling betydligt snabbare än idag. Andra centrala begrepp Vad är välgrundad misstanke om cancer? Den välgrundade misstanken varierar mellan olika cancerformer. Kriterierna finns beskriva i varje vårdförlopp och inkluderar både kliniska fynd och resultat från olika undersökningar, till exempel röntgen och laboratorieprover. Välgrundad misstanke om cancer kan både uppstå i primärvården och i sjukhusvården. Vad innebär start av behandling? Start av behandling i vårdförloppet är när patienten startar sin första cancerbehandling. Denna behandling kan vara operation, strålbehandling, medicinsk behandling eller ett beslut om så kallad aktiv expektans (regelbunden uppföljning av patienten utan att sätta in tumörbehandling). För patienter som inte har cancer slutar vårdförloppet då utredningar visar att cancer kan uteslutas. Vad menas med reserverade tider? I standardiserade vårdförlopp ingår att man reserverar tider för undersökningar för personer med välgrundad misstanke om cancer, till exempel röntgen eller endoskopi. Hur många platser som ska reserveras bestäms för respektive cancerform. När en välgrundad misstanke om cancer uppstår bokar en koordinatorfunktion, eller motsvarande, in samtliga undersökningar som ingår i olika förutbestämda block, från tiderna som redan är reserverade. En del av dem som undersöks kommer visa sig ha cancer, en del kommer att vara friska och en del kommer att ha andra sjukdomar. Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

33 Datum Dnr Sida (15) Vad är en koordinatorfunktion? Koordinatorfunktionen bokar in undersökningarna som ska göras i de olika undersökningsblocken (se text ovan). Det behöver inte vara en specifik profession, utan kan till exempel vara en undersköterska, vårdadministratör eller en sekreterare. Hur detta görs bestäms lokalt. I Landstinget Västernorrland kan funktionen utgöras av en kontaktsjuksköterska. Vad är en vårdprocess? En vårdprocess/patientprocess är en beskrivning av en viss patientgrupps väg genom vården från det att en person söker hjälp, till att personen utreds, behandlas och rehabiliteras eller får palliativ vård. Regionalt cancercentrum Norr arbetar med att tillsammans med landstingen i norra regionen utveckla vårdprocesserna inom cancervården. Detta utvecklingsarbete drivs av regionala och lokala processledare. Det är viktigt att införandet av de standardiserade vårdförloppen knyter an till det arbete som pågår. Vad är en PREM-enkät? PREM-enkäten (Patient Report Experience Measures) mäter patientens upplevelser för att utveckla och förbättra cancervården ur ett patientperspektiv. Den bygger på arbetet med nationell patientenkät och kommer att börja användas under Frågor & svar Mer information om satsningen, informationsmaterial, frågor och svar samt möjlighet att ställa egna frågor finns på den nationella informationssidan: Gemensamma utmaningar Landstinget Västernorrlands arbetsgrupp för SVF har identifierat utmaningar som är gemensamma för de flesta av de fem utvalda diagnoserna och som kräver en särskild kommunikationsinsats. Utbildning och information utbildning och information är nyckeln till implementeringen. (I första hand är det alla som möter eller arbetar kring patienten vid Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

34 vårdkontakt. Efter införandet ska informationen även spridas till patienter och finnas tillgänglig på mottagningar och i väntrum.) Rådgivningsstöd ett kommunikativt rådgivningsstöd utformad för respektive verksamhet Brukarmedverkan patientdelaktigheten behöver säkras Datum Dnr Sida (15) Absolut följsamhet till SVF överenskommelserna ska säkras, alla ska göra lika. Diagnosspecifika utmaningar Eftersom varje diagnos har ett eget förlopp som ser olika ut, finns det även diagnosspecifika utmaningar. Det är dock inget som påverkar kommunikationen i någon högre utsträckning. Övergripande kommunikationsmål Kommunikationsinsatserna ska bidra till att: politisk ledning, tjänstemannaledning inom specialistvård, primärvård, tandvård, verksamhetsansvariga hos privata vårdgivare samt all berörd personal, förstår vad standardiserade vårdförlopp innebär, kan sprida kunskap vidare och arbeta för att införa dem inom cancervården, motivera medarbetarna i förändringsarbetet och skapa den dialog som krävs för införandet, skapa nya rutiner och arbetssätt i berörda verksamheter samt sprida goda exempel. Mål i olika faser I förankringsfasen är målet att förankra införandet av SVF i olika förvaltning- och ledningsgrupper samt i linjen och bland medarbetarna. Chefer i linjen måste få verktyg med vilka de kan skapa förståelse för varför förändringen behövs och skapa delaktighet bland medarbetarna. Här kan positiva exempel inspirera. Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se