Redovisning av Landstinget Västernorrlands handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården.

Transkript

1 SKL:s Dnr 14/6942 Redovisning av Landstinget Västernorrlands handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården September 2015 Redovisningarna ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 1 november 2015

2 (12) Nationell satsning på kortare väntetider i cancervården Redovisning i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 Regeringen avser att avsätta 500 miljoner kronor per år för att skapa en mer jämlik och tillgänglig cancervård. I januari 2015 träffade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en överenskommelse om kortare väntetider i cancervården (dnr 14/6942). Målet med regeringens cancersatsning och överenskommelsen är att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. På så sätt skapas en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet. Den viktigaste åtgärden för att åstadkomma detta är att införa ett gemensamt nationellt system med standardiserade vårdförlopp (SVF). Samtliga landsting/regioner har i enlighet med överenskommelsen beslutat att införa SVF. Landstingen/regionerna har även tagit fram handlingsplaner för hur de avser att införa systemet. De landsting/regioner som senast den 1 november 2015 redovisar hur de fem pilotdiagnosernas SVF införts i enlighet med handlingsplanen kommer att kunna ta del av de medel som fördelas i november Följande föreslås ingå i landstingens redovisning: För att landstingen ska få ta del av höstens medel i enlighet med överenskommelsen ska landstingen lämna in en redovisning för hur de har arbetat enligt den handlingsplan som lämnades in under våren I redovisningen ska det framgå att de fem pilotdiagnosernas SVF 1 har införts. Denna mall ska underlätta landstingens/regionernas strukturering av redovisningen så att det blir tydligt hur SVF har införts. SKL och Socialdepartementet har gemensamt tagit fram mallen. Parterna rekommenderar landstingen att redovisa med stöd av/i enlighet med mallen. Enligt överenskommelsen ska redovisningen knyta an till handlingsplanen, som baserades på sju övergripande frågor. För att underlätta kopplingen till handlingsplanen citeras dessa frågor i rutor under respektive rubrik. De citerade frågorna utgör bakgrundsinformation och ska inte besvaras på nytt. 1 Akut myeloisk leukemi, huvud- och halscancer, matstrupe- och magsäckscancer, prostatacancer samt cancer i urinblåsa och övre urinvägar

3 (12) Information och förankring i verksamheten Hur tänker landstinget/regionen informera och föra dialog om SVF inom verksamheterna i syfte att skapa förankring och ett effektivt införande av SVF? 1. Hur har landstinget/regionen informerat och fört dialog om SVF inom verksamheterna i syfte att skapa förankring och ett effektivt införande av de fem pilotdiagnosernas SVF? Inom ramen för införandet av SVF i Landstinget Västernorrland, fortsättningsvis LVN, har en gedigen kommunikationsplan utarbetats. Se bilaga 1. Följande informationsinsatser har hitintills genomförts: länsgemensamma sjukvårdsrådgivningen 1177, folktandvårdens verksamhetschefer och enhetschefer, verksamhetschefer för både privat och landstingsdriven primärvård samt specialistvårdens medarbetare vid länets tre sjukhus. Vid tre informationstillfällena inom Specialistvården har 180 personer deltagit. Medverkande vid dessa informationstillfällen har varit Malin Isaksson, Anneli Jernberg, Lena Karlsson, Lennart Moberg och Ingela Pirttilä, Information och inbjudan till informationsträffar i specialistvården, både som nyhet och som artikel, har publicerats på LVN:s intranät. Se för övrigt bilaga 2 och 3. Medverkan har också skett vid LVN:s patientsäkerhetsdag med en monter där det gav tillfälle att träffa många medarbetare och informera om syftet med det nya arbetssätt som SVF utgår från. Se bilaga 4. Ytterligare information med fokus på KVÅ-koder med målgruppen medicinska sekreterare kommer att ske. Vidare insatser för att nå företrädare för den privat drivna tandvården. 2. Hur har landstinget/regionen samverkat med regionala cancercentrum (RCC) under införandet av SVF och vilka erfarenheter kan ni dela med er av inför 2016 års arbete? Styrgrupp för införandeprocessen i norra regionen utgörs av RCC norr:s ledningsgrupp. I denna grupp ingår som ordinarie ledamöter från Landstinget Västernorrland, hälso- och sjukvårdsdirektören och verksamhetschefen för onkologi/patologi. Därtill har LVN:s projektledare för SVF-införandet varit adjungerad till styrgruppen. Inom ramen för det regiongemensamma arbetet har även en särskild projektledargrupp RAFI-gruppen bildats. Som komplement till RAFI-gruppen återfinns dessutom ett regionalt kommunikatörsnätverk.

4 (12) I LVN återfinns from hösten 2015 LCC, Lokalt Cancercentrum, vars nav utgörs av cancerrådet. Cancerrådet utgör styrgrupp för införandet av SVF i LVN. I cancerrådet sker fortlöpande avstämning och förankring avseende genomförandeprocessen. I cancerrådet ingår förutom ordföranden, länsverksamhetschef medicin Christine Bylander, länsverksamhetschef kvinnosjukvård Marju Dahmoun, länsverksamhetschef kirurgi/urologi/öron-näsahals, Leif Israelsson, länsverksamhetschef hud-infektion-lungkliniken, Jens Ingemann Jensen, länsverksamhetschef för onkologi/patologi Lena Karlsson, beställarchef Jeanette Sehlberg samt primärvårdsdirektör Erik Grundberg. Koordinator för cancerrådets arbete är LVN:s projektledare för införandet av SVF. Särskild betydelse för SVF-införandet i LVN utgör input från den nationella nivån. Tidigt bildades en nationell arbetsgrupp under ledning av SKL som getts uppdrag att arbeta fram nationella riktlinjer och rutiner och varit delaktig i utformningen av RIV-specifikationerna i varje SVF. Denna arbetsgrupp har också tillsammans med Socialstyrelsens representanter i gruppen arbetat fram den nya kodstrukturen kapitel V i KVÅ-katalogen som möjliggöra förutsättningar att mäta ledtiderna. I denna grupp har norra regionen representerats av tillgänglighetssamordnaren från LVN. Då primärvården inte KVÅ-kodar i LVN så kommer kodsättningen att ske inom specialistvården. Beslutet att införa SVF och bildandet av LCC Västernorrland har vidare informerats till de fackliga företrädarna i specialistvårdens lokala personal- och arbetsmiljöråd. Involvering Hur avser landstinget/regionen involvera patientrepresentanter och representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF? 1. Hur har landstinget/regionen involverat patientrepresentanter i arbetet med SVF? I RCC norr:s styrgrupp ingår regionalt utsedda patientrepresentanter vilka fortlöpande och på ett positivt sätt, tillfört värdefulla synpunkter vad avser den regionala genomförandeprocessen. Dessa erfarenheter har även tillvaratagits optimalt för det lokala genomförandet i LVN. Utifrån genomförandet av de aktuella fem SVF: en utgör prostatacancer den volymmässigt största diagnosgruppen. Mot bakgrund av detta medverkar företrädare för den urologiska verksamheten i närtid vid årsmöte för patientföreningen Träpatronerna.

5 (12) Därtill planeras motsvarande dialogträffar under 2016 med företrädare för bröstcancerföreningen Olivia. Därtill träffar med öron/näsa/hals larynx cancerförening och gynekologisk cancerförening Linnéa planeras. 2. Hur har landstinget/regionen involverat representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF? LVN har, som framgår av avsnittet Information och förankring i verksamheten, utarbetat en kommunikationsplan. Se bilaga 1. I denna betonas bland annat betydelsen av primärvårdens respektive tandvårdens engagemang för införandet av SVF. I syfte att så tidigt som möjligt medvetandegöra såväl primärvårdens som tandvårdens utförare i hela länet tillsändes redan i mars brev till samtliga utförare. I primärvården genomfördes därtill två informationsträffar under våren Då primärvård såväl som tandvård är geografiskt utspridda i länet tog LVN i den så kallade RAFI-gruppen initiativet till produktion av en film som numera återfinns på Youtube länk till filmen När det gäller primärvården så har därtill ett informationsmöte genomförts med alla verksamhetschefer från såväl landstingsdrivna som privata vårdgivare. Bildmaterial och film avsedd för primärvården respektive tandvården har under hösten därefter distribuerats till alla chefer så att berörda chefer ska kunna informera sin personal vid arbetsplatsträffar. När det gäller privat tandvård så har inte dessa nåtts av liknande information i nuläget. Möjligheten att se över detta och att nå dem i närtid pågår. Stöd till verksamheternas utvecklingsarbete Hur avser landstinget/regionen att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införande av koordinatorfunktion och obokade/reserverade tider? Det gäller både offentliga och privata vårdgivare. 1. Hur har stödet inom landstinget/regionen sett ut för införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården? Det vägval som LVN gjorde redan vid upprättandet av handlingsplanen bygger på ett aktivt engagemang från linjeorganisationen. Här har berörda verksamhetsföreträdare medverkat på ett föredömligt sätt. Utifrån den framtagna handlingsplanen togs en aktivitetsplan fram innan sommaren. Denna har sedan utgjort ram för införandeprocessen. Den grupp som initialt bildades för att upprätta handlingsplanen fortsätter att arbeta med implementeringsdelen. Omfattande informationsinsatser har som framgår enligt ovan genomförts i september och

6 (12) oktober. Se för övrigt avsnittet Information och förankring i verksamheten. Särskilda möten med Bild- och funktionsmedicin och patologiverksamheten har därtill genomförts för att säkra övergångarna när remiss till undersökning och diagnostik skickas. Se för övrigt Bild- och funktionsmedicins arbete med att ta fram förslag till rutiner och riktlinjer för säkra övergångar. Se bilaga 5. Efter handlingsplanens framtagande har därtill ett flertal arbetsmöten genomförts tillsammans med den diagnosspecifika professionen. Syftet med dessa möten har varit att säkra de fem diagnosspecifika processerna där samtliga berörda aktörer ges möjlighet att bidra med verksamhetsspecifik kompetens. Efter beslut i LCC så kommer samtliga fem SVF för införande under 2015 att vara i produktion före Vilka första observationer har ni gjort avseende effekter utifrån patientoch verksamhetsperspektiv efter införande av SVF? Ännu så har inte några inrapporterade SVF skett varför det är svårt att redovisa utfall härav. 2. Hur har landstinget/regionen löst införandet av koordinatorfunktion för respektive diagnosspecifikt SVF? Se punkten ekonomi - Hur har landstinget/regionen definierat koordinatorfunktionens uppdrag? Se punkten Ekonomi - Vid vilken tidpunkt infördes koordinatorfunktionen för respektive pilotdiagnos? Se punkten ekonomi - Vilka första observationer har ni gjort avseende effekter utifrån patientoch verksamhetsperspektiv efter införande av SVF? Se punkten Implementering nedan 3. Hur har landstinget/regionen löst obokade/reserverade tider för respektive pilotdiagnos? Inom Bild- och funktionsmedicin har man organiserat arbetet så att man remissgranskar alla dagar, även helgdagar. En plan för snabbspår på obokade tider återfinns. Denna plan ska över tid stämmas av mot den produktionsplan som man arbetar utifrån för att se om tiderna räcker till på de olika orterna. Se bilaga 6. Bild- och funktionsmedicin har också skrivit fram ett dokument till verksamheterna som beskriver vad som är viktigt för att de ska kunna prioritera på rätt grund. I sitt journalsystem, RIS/Pacs, tillskapas även en ny rubrik under önskad prioritet SVF. Vid granskning och prioritering av inkomna remisser så kommer också där en ny rubrik SVF att finnas tillgänglig. Sedan kommer dialog att ske mellan kontaktsjuksköterskan om den aktuella ledtiden. Vikten av att komma ihåg att skriva patientens telefonnummer betonas.

7 (12) Implementering av de fem standardiserade vårdförloppen Hur avser landstinget/regionen implementera de fem pilotdiagnosernas SVF under 2015? 1. Om och i så fall hur har landstinget/regionen implementerat de fem pilotdiagnosernas SVF under 2015? Inkludera om möjligt följande i beskrivningen: - Hur många patienter har startat utredning i respektive SVF efter beslut om välgrundad misstanke (ange tidsperiod 2015)? Akut myeloisk leukemi,: Planerad start * Huvud- och halscancer: Planerad start Matstrupe- och magsäckscancer: Planerad start före Prostatacancer: Planerad start före Cancer i urinblåsa och övre urinvägar. Infört. KVÅ-kodning har emellertid inte startat - Hur många av de patienter som utretts med SVF har fått diagnosen: Akut myeloisk leukemi: 0 * Huvud- och halscancer: 0 Matstrupe- och magsäckscancer: 0 Prostatacancer: 0 Cancer i urinblåsa och övre urinvägar: 0 - Hur många patienter inom respektive SVF har avslutats genom start av behandling? Akut myeloisk leukemi: 0 * Huvud- och halscancer: 0 Matstrupe- och magsäckscancer: 0 Prostatacancer: 0 Cancer i urinblåsa och övre urinvägar: 0 - Hur många patienter har avslutat SVF av annan anledning exempelvis av medicinska skäl eller annat? Akut myeloisk leukemi: 0 * Huvud- och halscancer: 0 Matstrupe- och magsäckscancer: 0 Prostatacancer: 0

8 (12) Cancer i urinblåsa och övre urinvägar: 0 - Finns delar av SVF som inte implementerats och hur ser tidplanen ut för att det ska genomföras? Akut myeloisk leukemi: Se nedan. * Huvud- och halscancer. Förbokade tider är införda, men kan komma att behöva utökas. Matstrupe- och magsäckscancer: Prostatacancer: Cancer i urinblåsa och övre urinvägar: - Finns det rutiner för överföring utan fördröjning av patient till behandlande enhet när denna är annan än utredande? Akut myeloisk leukemi: Se nedan. * Huvud- och halscancer. Ja, enligt så kallat snabbspår Matstrupe- och magsäckscancer: Prostatacancer: Cancer i urinblåsa och övre urinvägar. Enstaka patienter som opererats i Umeå. Där återfinns fungerande MDK *AML har redan idag en ledtid som understiger de 8 dagar som är gränsen från start av SVF, tills patienten är utredd och behandling startad. Vi har hittills i år 8 st AML som utretts och behandlats enligt SVF, fast termen SVF inte här använts. Uppföljning av ledtider och indikatorer i vårdadministrativa system Hur tänker landstinget/regionen tillse att det vårdadministrativa systemet går att använda för uppföljning av den ledtid som ska följas nationellt? 1. Hur har landstinget/regionen tillsett att SVF från välgrundad misstanke till start av behandling går att följa i de vårdadministrativa systemen? Finns åtgärder som ska genomföras för att uppföljningen ska kunna ske och hur ser tidplanen för dessa ut? Redan i februari genomfördes tillsammans med Vårdsystem en inventering för att se hur remisshanteringen, dokumentation av kontaktsjuksköterskan och kodverket skulle komma genomföras/tillämpas rent praktiskt. Detta resulterade i en rad åtgärder vi lade bland annat till SVF som ett eget sökord i den allmänna remissen som används mellan olika utförare. Dessutom testades detta så att vi såg att detta fungerade. Sedan har kodverket för de fem SVF: en införlivats i vår datajournal.

9 (12) CGI, vår externa IT-leverantör, har vidare genomfört tester för att se hur datat ska extraheras ur vårdsystemet. Modell för automatisk filöverföring är under bearbetning av CGI. Kvar att göra är att beställa justering av remisserna histopatologi och cytologi för att kunna signalera när en remiss avser ett SVF och på det sättet göra alla medvetna om de ledtider som gäller för just den undersökningen. 2. Vilka av de nationella ledtiderna kan redovisas via vårdadministrativt system för SVF vid rapportskrivandet? Just nu pågår tester av vilka ledtidsangivelser som återfinns i skarp drift. Avsikten är att vi i närtid ska återfinna koder på de platser i datajournalen som vi planerat att dessa ska ligga på. Ett arbete ska initieras i dagarna för att rutinerna gällande vem som ska dokumentera vad i journalen kommer på plats. Ansvar och aktiviteter för att IT- stöd blir funktionellt Hur avser landstinget/regionen definiera ansvar och aktiviteter för att utveckla och införa stödprocesser för att följa och följa upp SVF i landstingens IT stöd? 1. Hur har landstinget/regionen utvecklat de stödprocesser som behövs för att följa och följa upp SVF i respektive IT-stöd? På ett tidigt stadium initierade tillgänglighetssamordnaren ett samverkansprojekt för att tillsammans med CGI ta fram förslag till fil för automatisk inrapportering till den nationella väntetidsdatabasen. Vi har inte nått ända fram ännu så i inledningsskedet kommer LVN att rapportera data till nationella väntetidsdatabasen manuellt. Införandet av fler standardiserade vårdförlopp 2016 Hur avser landstinget/regionen planera för införande av fler SVF 2016? 1. Hur har landstinget/regionen planerat för införandet av fler SVF 2016? Redan vid upprättandet av handlingsplanen diskuterades införandet av ytterligare SVF under Utvärdering måste, enligt vår mening göras av den initiala införandeprocessen för att adekvata slutsatser ska kunna beaktas inför det fortsatta SVF-införandet. Vi kommer således enligt vår mening, att behöva dra nytta av de erfarenheter processinförandet ger oss innan vi går vidare till införandet av ytterligare SVF.

10 (12) 2. Hur har landstinget/regionen samverkat och löst övergångar för patienter som går över landstingsgränserna? Skriv lite om arbetsgruppens arbete på nationell nivå. Vi ansluter oss till den rutin som tagits fram av den nationella arbetsgruppen där LVN:s tillgänglighetssamordnaren ingår. Denna rutin är nu fastställd och innebär att den som startar behandling också äger ansvaret för inrapportering till den nationella väntetidsdatabasen. Utmaningar och åtgärder 1. Vilka har varit de stora utmaningarna vid införandet av de fem första SVF och hur har ni hanterat dem? Som tidigare redovisats utgör handlingsplanen för införande av SVF i LVN ett strategiskt dokument, där valet av arbetssätt och de kliniska företrädarnas arbetsinsats varit ovärderlig. Realiseringen av handlingsplanen har innefattat ett flertal diagnosspecifika arbetsmöten med deltagande av företrädare för respektive diagnosområde, läkare, medicinska sekreterare, enhetschefer, verksamhetschefer och sjuksköterskor. Av handlingsplanen framgick ett antal utmaningar t.ex. behovet av kontaktsjuksköterskor, hur flaskhalsar inom Bild- och funktionsmedicin respektive inom patologin ska hanteras. Vad gäller behovet av kontaktsjuksköterska. Se punkten ekonomin. 2. Vilka goda exempel på lösningar har ni erfarenhet av från införandet under 2015? Informationsfilmen som togs fram regiongemensamt för SVF-införandet med fokus på primärvård och tandvård. Vi önskar därtill omnämna Bild- och funktionsmedicins förslag till framtagande av rutiner för remissgranskning och prioritering. och förslaget till märkning av remiss i RIS/Pacs. Se bilaga 5-6. Liknande åtgärder planeras också inom patologin. För att ta ett samlat grepp om övergångar och rutiner i samband med detta har en kartläggning gjorts. Att på ett tidigt stadium fånga upp primärvårdens, tandvårdens och sjukvårdsrådgivningens behov av information som ju många gånger möter patienten först är också ett sådant exempel. 3. Vilka utmaningar ser ni inför kommande SVF 2016?

11 (12) Se punkten Införande av standardiserade vårdförlopp ovan. När det gäller det fortsatta arbetet kommer fler diagnoser införlivas i nytt arbetssätt och fler medarbetare bli involverade. Detta kommer sannolikt att innebära behov av liknande informationsinsatser som hittills ägt rum. Den nationella nivåstruktureringen kommer också att påverka införandet av SVF, då vi ju förstår att allt inte kommer att utföras överallt. Våra patienter kan således komma att bli något annat centras utmaning. Avslutningsvis kan den i närtid avslutade så kallade Högspec-utredninge komma att påverka ett fortsatt, framtida SVF-införande. Ekonomi Ge en översiktlig bild av hur stimulansmedlen har använts (exempelvis projektmedel, medel för åtgärdande av tillgänglighet och andra utmaningar, medel för införande av koordinatorsfunktion) och vad återstående stimulansmedel kommer att användas till. Hur mycket medel från 2015 kommer att överföras till 2016? Hur medlen har använts kommer inte att påverka utbetalning av medel i november 2015 men är av värde inför diskussion av ny överenskommelse mellan regeringen och SKL Av de erhållna medel som LVN i nuläget tilldelats, kr, har en övergripande prioritering gjorts enligt följande. Utgångspunkt för fördelningsmodellen har varit ekonomiskt stöd till verksamheterna med fokus på förmågeuppbyggnad. Därtill har insjuknandetalen per aktuell diagnos haft betydelse. Den tidigare i mars upprättade och fastställda handlingsplanen har under våren/försommaren översatts till en aktivitetsplan innebärande att kr avdelats för finansiering av arbete med fokus på utbildnings- och informationsinsatser. Resterande medel destineras till verksamheterna men fokus på förmågeuppbyggnad. Hittills har kr avdelats för uppdragsutbildning till röntgensjuksköterskor. Vidare stöd för att införa kontaktsjuksköterska inom diagnosen AML med motsvarande, 1,5 årsarbetare kr/år, huvud- halscancer 1,0 årsarbetare kr/år, matstrupe- magsäckscancer 1,5 årsarbetare kr/år samt urinvägs- urinblåse- och prostatacancer, 1,5 årsarbetare kr/år. Därtill kommer ytterligare stöd till förmågeuppbyggnad att prioriteras, t.ex. psykosocialt stöd vad gäller AML, samt inom cancerrehabiliteringsområdet. Vad gäller frågeställningen om koordinatorer har vi i LVN i nuläget inte övervägt införande av denna funktion, då högsta prioritet har varit säkerställande av kontaktsjuksköterskefunktionen. Se ovan!

12 (12) De tilldelade medel för 2015 som inte kommer att disponeras före utgången av 2015 avses att överföras till 2016.

13 Tjänsteställe, handläggare Datum Dnr Sida Anneli Jernberg (15) Kommunikationsavdelningen KOMMUNIKATIONSPLAN Varje dag räknas en satsning för kortare väntetider i cancervården Ur den övergripande kommunikationsplanen för införande av standardiserade vårdförlopp för kortare väntetider inom cancervården i norra regionen har denna kommunikationsplan utformats för Landstinget Västernorrland. Bakgrund Regeringen har beslutat om en särskild satsning under för att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna i cancervården. En överenskommelse för 2015 har träffats med Sveriges Kommuner och Landsting om det första steget i satsningen. Satsningen finansieras med 500 miljoner kronor per år under fyra år. Målet med satsningen är att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att: Korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. Skapa en mer jämlik vård med ökad kvalitet och mer nöjda patienter. Fortsätta arbetet med nationella cancerstrategin och regionala cancercentrum och knyta linjeorganisationen och RCC närmare varandra. Större delen av 2015 års pengar (413 miljoner) fördelas i form av stimulansmedel till landsting och regioner för att de under året ska påbörja införandet av ett nationellt enhetligt system med standardiserade vårdförlopp inom cancervården. För att få ta del av stimulansmedlen krävs att landstingen/regionerna uppfyller vissa uppställda kriterier. För LVNs del handlar det om stimulansmedel i storleksordningen 11,5 miljoner kronor för Socialstyrelsen kommer under fyra år att följa och utvärdera landstingens och regionernas arbete med att införa och implementera standardiserade vårdförlopp (SVF) i cancervården. Uppföljningen avser perioden från välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling. Syftet med kommunikationsplanen Införandet av standardiserade vårdförlopp kräver förändringar i stora delar inom vården, både då det gäller arbetssätt och vårdens organisation. Samtliga verksamheter som behandlar cancer men också verksamheter som hanterar remisser eller kan komma i kontakt med patienter under utredningsförloppet ska omfattas av kommunikationen runt Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

14 Datum Dnr Sida (15) standardiserade vårdförlopp. Också patienter och deras närstående samt brukarorganisationer ska involveras och informeras. Eftersom många individer och verksamheter berörs av de standardiserade vårdförloppen, är det mycket viktigt att utforma en strategi för kommunikationen under arbetets gång. Syftet med denna kommunikationsplan är att beskriva målgrupper, kommunikationsmål, budskap, kanaler, kommunikationsaktiviteter med mera för att göra kommunikationen så smidig och effektiv som möjligt. Norrlandstingen och Region Jämtland Härjedalen benämns kollektivt landstingen i denna plan, även om Jämtland Härjedalen organisatoriskt är en region. Vad är ett standardiserat vårdförlopp? Ett standardiserat vårdförlopp är ett förutbestämt och innehållsmässigt definierat utredningsförlopp för en viss cancerdiagnos, med för varje del definierad värdeskapande ledtid. Det standardiserade vårdförloppet kan starta då en läkare har en välgrundad misstanke om cancer. Ett standardiserat vårdförlopp för en viss cancerdiagnos omfattar: vad som ligger till grund för en välgrundad misstanke om cancer, vilka utredningar som ska göras för att ställa diagnos och besluta om behandling, vilka maximala ledtider som gäller, dels för hela utredningsförloppet, dels för de olika utredningsåtgärder som ingår i förloppet. Beskrivningarna av de standardiserade vårdförloppen har tagits fram på nationell nivå, utan hänsyn till de begränsningar eller resurser som kan finnas i dagens organisation. Ledtiderna i förloppen är framtagna med ett patientperspektiv och beskriver hur ideala utredningsförlopp ser ut. De bygger på ett multidisciplinärt arbetssätt och förutsätter väl fungerande kommunikation mellan olika professioner och vårdgivare och med patienter och närstående. Standardiserade vårdförlopp för fem pilotdiagnoser har tagits fram under 2014 och vårdförlopp för minst ytterligare tio cancerdiagnoser kommer att utarbetas under Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

15 Datum Dnr Sida (15) Den ledtid som inledningsvis ska följas upp är tiden från då välgrundad misstanke om cancer uppstår till dess att den första behandlingen startar (se bild nedan). Målet är att den som har en misstänkt cancer ska utredas och få behandling betydligt snabbare än idag. Andra centrala begrepp Vad är välgrundad misstanke om cancer? Den välgrundade misstanken varierar mellan olika cancerformer. Kriterierna finns beskriva i varje vårdförlopp och inkluderar både kliniska fynd och resultat från olika undersökningar, till exempel röntgen och laboratorieprover. Välgrundad misstanke om cancer kan både uppstå i primärvården och i sjukhusvården. Vad innebär start av behandling? Start av behandling kan vara olika i de olika standardiserade vårdförloppen. Det kan vara antigen kirurgi, läkemedel, strålning, kombinerad metod eller ingen behandling som utgör startpunkten för behandling. Det datum då detta sker är den mätpunkt som identifieras i det standardiserade vårdförloppet med start av behandling. Vad menas med reserverade tider? I standardiserade vårdförlopp ingår att man reserverar tider för undersökningar för personer med välgrundad misstanke om cancer, till exempel röntgen eller endoskopi. Hur många platser som ska reserveras bestäms för respektive cancerform. När en välgrundad misstanke om cancer uppstår bokar en koordinatorfunktion in samtliga undersökningar som ingår i olika förutbestämda block, från tiderna som redan är reserverade. En del av dem som undersöks kommer visa sig ha cancer, en del kommer att vara friska och en del kommer att ha andra sjukdomar. Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

16 Datum Dnr Sida (15) Vad är en koordinatorfunktion? Koordinatorfunktionen bokar in undersökningarna som ska göras i de olika undersökningsblocken (se text ovan). Det behöver inte vara en specifik profession, utan kan till exempel vara en undersköterska, vårdadministratör eller en sekreterare. Hur detta görs bestäms lokalt. I Landstinget Västernorrland kan funktionen utgöras av en kontaktsjuksköterska. Vad är en vårdprocess? En vårdprocess/patientprocess är en beskrivning av en viss patientgrupps väg genom vården från det att en person söker hjälp, till att personen utreds, behandlas och rehabiliteras eller får palliativ vård. Regionalt cancercentrum Norr arbetar med att tillsammans med landstingen i norra regionen utveckla vårdprocesserna inom cancervården. Detta utvecklingsarbete drivs av regionala och lokala processledare. Det är viktigt att införandet av de standardiserade vårdförloppen knyter an till det arbete som pågår. Frågor & svar Mer information om satsningen, informationsmaterial, frågor och svar samt möjlighet att ställa egna frågor finns på den nationella informationssidan: Nulägesanalys Nuläge Väntetid från remissbeslut till start av behandling i Landstinget Västernorrland: Akut myeloisk leukemi - Huvud- och halscancer 62* Matstrupe- och magsäckscancer - Median antal dgr Prostatacancer 46/196** Cancer i urinblåsa och urinvägar 42*** Källa: Öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård (Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer, Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer, Nationella prostataregistret) Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

17 Datum Dnr Sida (15) * Väntetid från remissankomst till specialistklinik till start av behandling ** Statistik gäller metastaserad prostatacancer/prostatacancer med intermediär risk och hög risk. *** Statistik gäller urinblåsecancer Gemensamma utmaningar Landstinget Västernorrlands arbetsgrupp för SVF har identifierat utmaningar som är gemensamma för de flesta av de fem utvalda diagnoserna och som kräver en särskild kommunikationsinsats. Utbildning och information utbildning och information är nyckeln till implementeringen. (I första hand är det alla som möter eller arbetar kring patienten vid vårdkontakt. Information ska efter införandet även spridas till patienter och finnas tillgänglig på mottagningar och i väntrum.) Rådgivningsstöd ett kommunikativt rådgivningsstöd utformad för respektive verksamhet Brukarmedverkan patientdelaktigheten behöver säkras Diagnosspecifika utmaningar Eftersom varje diagnos har en egen process som ser olika ut, finns det även diagnosspecifika utmaningar. Det är dock inget som påverkar kommunikationen i någon högre utsträckning. Övergripande kommunikationsmål Kommunikationsinsatserna ska bidra till att: politisk ledning, tjänstemannaledning inom specialistvård, primärvård, tandvård, verksamhetsansvariga hos privata vårdgivare samt all berörd personal, förstår vad standardiserade vårdförlopp innebär, kan sprida kunskap vidare och arbeta för att införa dem inom cancervården, motivera medarbetarna i förändringsarbetet och skapa den dialog som krävs för införandet, skapa nya rutiner och arbetssätt i berörda verksamheter samt sprida goda exempel. Mål i olika faser Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

18 Datum Dnr Sida (15) I förankringsfasen är målet att förankra införandet av SVF i olika förvaltning- och ledningsgrupper samt i linjen och bland medarbetarna. Chefer i linjen måste få verktyg med vilka de kan skapa förståelse för varför förändringen behövs och skapa delaktighet bland medarbetarna. Här kan positiva exempel inspirera. I startfasen är målet att skapa en realistisk bild av förändringen och att var och en vet vad som förväntas. För att uppnå detta är det viktigt att chefer i linjen får verktyg för att bryta ner övergripande budskap och mål till en avdelnings- enhets- och medarbetarnivå. Vi bör även sätta upp tidiga delmål, så att vi tidigt kan visa på positiva exempel. Under genomförandefasen är målet att skapa förändring, att upprätthålla engagemanget hos medarbetarna och att behålla en tydlig rollfördelning. Spridning av positiva exempel och tidiga delmål som har uppnåtts är viktigt, exempelvis via lärandeseminarier. Det är även centralt att återkoppling från verksamheterna uppåt i organisationen fungerar. Mätbara mål Målen för satsningen på SVF anges i respektive vårdförlopp. Till exempel ska patienter med akut myeloisk leukemi behandlas inom sex dagar, från det att en välgrundad misstanke om cancer uppkommer. Några målnivåer har inte satts nationellt, men kan komma längre fram. Det är viktigt att varje verksamhet sätter upp egna delmål för hur de kan bidra till de nya måltiderna i varje vårdförlopp. Även målen för kommunikation bör brytas ner lokalt. EXEMPEL: att alla medarbetare som berörs inom respektive förvaltning har fått information på ett APT senast september 2015, att alla chefer i linjen får ett baspaket med information, att alla lokala lärandeseminarier är fullbokade, att alla förvaltningar ska ha informationssidor eller länkar vidare till cancercentrum.se senast september 2015, Att det finns minst tio positiva exempel på genomförandet av SVF, senast i december Budskapsplattform: Varje dag räknas De standardiserade vårdförloppen kommer att göra vägen genom vården snabbare och tydligare för patienten men den kommer också att medföra att många medarbetare i vården måste lära sig att tänka och arbeta på ett annat sätt. Att ändra människors attityder, Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

19 Datum Dnr Sida (15) kunskaper och beteenden är svårt. Det kräver personliga möten, dialog, enskildas kreativitet, initiativ och uthållighet samt tid och utrymme för frågor, eftertanke och kritik. Det måste vara tydligt varför och för vems skull förändringen ska genomföras. Satsningens budskap kan sammanfattas med följande text: Omkring personer i Sverige kommer att få cancer nästa år. Runt omkring sig har de många nära och kära som också kommer att bli berörda. Varje dag med misstanke eller insikt om att man har cancer men kanske ovisshet om när man ska få behandling är för många en näst intill outhärdlig dag av oro, dödsångest och kanske smärta. Därför startar nu en omfattande och nödvändig utveckling av hälso- och sjukvården i vårt land. Nu börjar vi införa standardiserade vårdförlopp i den svenska cancervården. Målet är att inte en enda cancerpatient ska behöva vänta en dag, en timme, längre än nödvändigt. På utredningsinsatser, på diagnosbesked, på behandling. Tiden från misstanke, remiss och diagnos till start av behandling ska bli så kort den överhuvudtaget kan bli. Men det får inte bli snabbhet som går ut över kvaliteten. I vissa fall krävs det mer tid för att ge en säker diagnos och den bästa behandlingen. Det är tid och kvalitet som gäller. Och att den som är sjuk är involverad och införstådd med vad som väntar härnäst och när det ska ske. Det är omotiverad och oviss väntan som måste bort. Cancervården i Sverige ska bli mer jämlik och likvärdig över hela landet. Du eller jag eller någon i vår nära omgivning kan komma att vara en av de Ingen av oss vill vänta längre än vi måste. Varje dag räknas! Huvudbudskap: Satsningen på standardiserade vårdförlopp ska: korta väntetiderna inom cancervården all väntetid ska vara medicinskt motiverad, skapa en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet, Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

20 Datum Dnr Sida (15) göra cancerpatienterna och närstående mer nöjda med vården och bemötandet. Det ska göras genom att: ledtiderna i cancervårdsprocesserna optimeras, förbättra kommunikationen med patienten och ge tydlig information om innehållet i det standardiserade vårdförloppet. kontinuerligt följa upp och kommunicera i vilken mån standardiserade vårdförlopp tillämpas och ledtiderna hålls, mäta patienternas grad av nöjdhet med cancervården. Viktigt att tänka på! Utforma budskapen så att de har en positiv klang. Fokusera på att det är en satsning, inte en effektivisering/besparing. Beskriv bakgrunden, så att det blir tydligt varför satsningen görs. Lyft fram positiva exempel som visar att förändringen är möjlig. Anpassa budskapen så att medarbetare på olika nivåer och i olika funktioner i vården förstår hur de påverkas och vad som förväntas av dem. Varför standardiserade vårdförlopp? Svensk cancervård är bra och den nationella cancerstrategin har bidragit till att göra den ännu bättre. Men fortfarande finns regionala skillnader och många patienter får vänta orimligt länge på att få utredning och behandling. Det är stora skillnader mellan olika diagnoser och beroende på var i landet man bor. Den nationella satsningen och stimulansmedlen från regeringen ska öka takten på förbättringsarbetet. Med standardiserade vårdförlopp ska nya arbetssätt och rutiner utvecklas, som gör vägen genom vården snabbare, tydligare och tryggare för patienten. All omotiverad och oviss väntan i cancervården måste bort. Ingen ska behöva vänta en dag längre än nödvändigt. Varje dag räknas! Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

21 Datum Dnr Sida (15) Målgrupper och mål per målgrupp Målgrupper Politiker/landstingsledning Ska vara informerade om arbetet med vårdförlopp och fatta beslut om införande. Landstingsstyrelsen Nämnd med ansvar för cancervården Tjänstemannaledning Specialistvården Ska ha generell kunskap om vårdförloppen och implementera och agera efter dessa enligt beslut. Cheferna ska även sprida kunskapen vidare. Länsverksamhetschefer specialistvård berörda av pilotdiagnoserna: onkologi, urologi, patologi, radiologi, ÖNH, hematologi, övre gastrokirurgi, operation, akutmottagning Läkare inom respektive enhet enligt ovan Kontaktsjuksköterskor Medarbetare, t ex omvårdnadspersonal och läkarsekreterare Sekundära (ska vara informerade): Primärvården Ska ha generell kunskap om vårdförloppen och implementera och agera efter dessa enligt beslut. Cheferna ska även sprida kunskapen vidare. Primärvårdsledning i landstinget Verksamhetschefer i landstingets primärvård Verksamhetschefer hos privata vårdgivare Medarbetare, t ex läkare, sjuksköterska och läkarsekreterare 1177 (målgrupp här?) Tandvården Ska ha generell kunskap om de vårdförlopp man berörs av och implementera och agera efter dessa enligt beslut. Cheferna ska även sprida kunskapen vidare. Tandvårdsledning i landstinget Verksamhetschefer inom folktandvården Verksamhetschefer hos privata vårdgivare Medarbetare, t ex tandläkare, tandhygienist, tandsköterska och sekreterare Övrigt Ska ha generell kunskap om vårdförloppen och beslut om dessa samt bidra till att sprida kunskapen. Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

22 Datum Dnr Sida (15) Verksamhetschefer inom rehabilitering och palliativ vård och inom andra områden som berörs av kommande SVF. Övrig sjukvård som inte direkt berörs av vårdförloppen Chefläkare Fackliga organisationer Privatläkarförening? Förening för privattandläkare? Patienter Ska ha generell kunskap om vårdförloppen och bidra till att sprida kunskapen vidare. Patientrådet Patientorganisationer inom cancer Invånare Ska kunna hitta information om vårdförloppen om de är intresserade. Sprida kunskap om alarmsymtom, ex. synligt blod i urin? Invånare i Västernorrland Kanaler Möten Specialistvårdens ledningsgrupp Primärvårdens ledningsgrupp Dialogmöten inom primärvården APT-möten med medarbetare Informationsmöten Enhetschefsträffar Temadagar Digitala kanaler Intranätet Chefskanalen Externwebben lvn.se E-post Nationell informationssida Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

23 Datum Dnr Sida (15) Specialistvårdens nyhetsbrev Regional samlingssida RCC Norrs nyhetsbrev 1177-Vårdguiden LVNs facebook-sida RCC app för smarta telefoner Tryckt material Hushållstidningen Liv & Hälsa Speciellt anpassade produktioner för information och implementering, se nedan. Talespersoner för väntetidssatsningen Rollfördelning Regionalt cancercentrum Norr RCC Norr har regionansvar för information till tjänstemannaledning och politisk ledning i landstingen. RCC Norr involverar patientråd och patientrepresentanter. RCC Norr samordnar kommunikationen inom norra regionen och är sammankallande i norra regionens kommunikatörsnätverk. Kommunikationskonceptet Varje dag räknas att tagits fram av Cancercentrum i samverkan tillsammans med en extern kommunikationsbyrå. Konceptet har delgetts till landstingens kommunikationsstaber via och är fritt att användas i kommunikationen runt väntetidssatsningen. All övergripande information finns samlad på cancercentrum.se. RCC Norr har utformat ett gemensamt ramverk för denna kommunikationsplan. Landstingen i norra regionen Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

24 Datum Dnr Sida (15) Landstingen ansvarar, med stöd från RCC Norr, för kommunikationsplanering och för att informationen når målgrupperna. Varje landsting ska ha tillgång till samma information, t ex bildspel, folder, informationstext, pressmeddelande, FAQ. Varje landsting ska genom informationsinsatser, kommunikation och dialog i linjeorganisationen säkerställa att berörda verksamheter har god kännedom om satsningen och om vad som krävs för att ta del av stimulansmedlen. Lokalt cancerråd För att möta upp behovet av en samverkande funktion inom Landstinget Västernorrland har ett Lokalt cancercentrum (LCC) bildats. LCC och dess nav cancerrådet, ska fungera som en länk mellan RCC Norr och berörda verksamheter inom LVN. I LCC:s cancerråd ingår länsverksamhetscheferna inom onkologi, kvinnosjukvård, medicin, infektion/hud, kirurgi, urologi och ÖNH samt primärvård. Koordinator är projektledaren för SVF. Vid behov adjungeras ytterligare länsverksamhetsföreträdare. Uppföljning Uppföljning av kommunikationsinsatserna görs under projektets gång. En slutlig summering av kommunikationen görs i slutet av projektet, förslagsvis december månad. Då ska alla kommunikations- och implementeringsinsatser för de fem första processerna vara gjorda och en utvärdering av kommunikationen kan ske. Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

25 Datum Dnr Sida (15) Kommunikationsaktiviteter Datum Aktivitet Kommentar Målgrupp Ansvar OK 2015 januari Information på VOLG: VO opererande, VO medicin, VO psyk/hab samt primärvårdens ledningsgrupp Information om handlingsplan och införandet av SVF Verksamhetschefer inom specialistvården och primärvård Postadress Besöksadress Telefon E-post , Lennart Moberg 26 jan Information Notis på intranätet Alla anställda Anneli Jernberg februari Specialistvårdens Information kring Anställda inom nyhetsbrev SVF-införande specialistvården Anneli Aktuell Information och maj information till diskussioner kring Specialistvårdens specialistvårdens SVF-införande ledningsgrupp Lennart ledningsgrupp maj septemb er oktober Verksamhetsdialoger Informationsträffar Informationsträffar Videomöten för hela länet: Urologen Röntgen Kirurg Medicin Implementering och diskussioner kring skarpt läge för SVF. Implementering och diskussioner kring skarpt läge för SVF. Tryckt info: - Kodstruktur - Checklista för personal - primärvård - Exempel på patientinfo (små foldrar) Speciellt inbjuden personal från berörda specialiteter Lennart Primärvård och tandvård Lennart Primärvård, tandvård och berörda verksamheter inom Specialistvården Lennart

26 Datum Dnr Sida (15) 6 okt oktober decemb er Decemb er-jan jan jan Patientsäkerhetsdagen Specialistvårdens nyhetsbrev 1177.se Liv & Hälsa Lvn.se facebook Bemannad informationspunkt samt tryckt material Text om detaljerad information kring SVF-införande Regionala tillägg på 1177.se på respektive diagnos Övergripande patient-information om SVF Övergripande patient-information om SVF Varje dag räknas länk till lvn.se Deltagare på KPAs patientsäkerhetsdag Anställda inom specialistvården Allmänheten Allmänheten Allmänheten Allmänheten Lennart Anneli Anneli Anneli Anneli Anneli Material att ta fram Ett tydligt och relevant material ska tas fram för att underlätta implementeringen av SVF i Landstinget Västernorrland. Materialet utgår från det material som producerats centralt och som sedan anpassas för LVN. PPT Rollup Trycksak: SVF i fickformat (en gemensam alt en för varje diagnos förutom AML. Utredning och behandling av AML startar i princip samtidigt och därför har patientinformationsbladet bedömts mindre relevant för patienter med denna diagnos.) Små kort: checklista/rådgivningsstöd för personal Anpassad information till primärvården (SVF primärvårdsversioner) Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

27 Datum Dnr Sida (15) Om särskilda utbildningsinsatser i LVN genomförs bör ovanstående material kompletteras med ett utbildningsmaterial. Kontaktpersoner Kommunikationsstrateg Anneli Jernberg , anneli.jernberg@lvn.se Projektledare Lennart Moberg , lennart.moberg@lvn.se Representanter i styrgruppen för RCC Norr och SVF Peter Löthman Hälso- och sjukvårdsdirektör Lena Karlsson Verksamhetschef Onkologkliniken , I styrgruppen i RCC Norr för SVF är även Lennart Moberg adjungerande. Postadress Besöksadress Telefon E-post , anneli.jernberg@lvn.se

28 Bilaga 2 Inbjudan till information för Specialistvården om Standardiserade vårförlopp i cancervården Örnsköldsvik Konferensrum Havet måndagen den 5 oktober 2015 kl , 10.30, och Sollefteå Blå rummet torsdagen den 8 oktober 2015 kl , 10.30, och Sundsvall Stora salen fredagen den 9 oktober 2015 kl , 10.30, och Sundsvall Aulan måndagen den 12 oktober 2015 kl , 10.30, och Hur är det tänkt att vi i Landstinget Västernorrland ska jobba med SVF? Vi bjuder på kaffe och tilltugg. Informationen tar max en timme. Medverkande: Lennart Moberg, samordnare, Lena Karlsson, verksamhetschef Onkologi, Ingela Pirttilä, tillgänglighetssamordnare och Malin Isaksson, klassificeringskoordinator. Har du frågor, kontakta Lennart Moberg, tel Anmälan: Chefen på resp arbetsplats samordnar och sammanställer anmälan som skickas senast den 30 september till Malin Isaksson, malin.isaksson@lvn.se

29 Bilaga 3 Efter en tids förberedelser införs nu standardiserade vårdförlopp i cancervården (SVF). Många delar av landstingets verksamhet är berörda av införandet, liksom många yrkesgrupper. Exempel på patientinformation för ett standardiserat vårdförlopp Standardiserade vårdförlopp i cancervården Regeringen satsar 500 miljoner kr per år under perioden för att förkorta väntetiderna, minska de regionala skillnaderna i cancervården. Genom att införa standardiserade vårdförlopp i cancervården ges förutsättning för en mer jämlik vård med ökad kvalitet och mer nöjda patienter. Kortare väntan för patienten Standardiserade vårdförlopp i cancervården (SVF) handlar om att ta hand om befintliga patienter på ett mer rationellt och jämlikt sätt. Varje diagnos har ett förutbestämt och tidsatt vårdförlopp. Det betyder att patienten vet vilka utredningar och första behandlingar som kommer att göras samt vilka tidsgränser som gäller för hela förloppet och de olika utredningsstegen. Tidsgränserna är medicinskt motiverad tid och varierar mellan diagnoser och behandlingar. Tiden från välgrundad misstanke till start av behandling ska bli så Lennart Moberg, projektledare, Malin Isaksson, klassificeringskoordinator, Ingela Pirttilä, tillgänglighetssamordnare och Lena Karlsson, länsverksamhetschef, onkologi, informerade om SVF på sjukhusorterna i början av oktober. kort som den överhuvudtaget kan bli utan att det går ut över kvaliteten, säger Lena Karlsson, länsverksamhetschef för onkologin i Västernorrland. Nya KVÅ-koder För att dokumentera och kunna mäta har nya nationella KVÅ-koder (klassifikation av vårdåtgärder) tagits fram. Genom kodningen kan man följa vårdförloppet och i efterhand ta ut statistik ur systemet, t ex hur lång tid det tar från välgrundad misstanke till start av behandling. Primärvården möter patienten först Oftast är det primärvården som först möter patienten och identifierar alarmsymptomen för en cancer, berättar Lennart Moberg, projektledare för SVF i Västernorrland. Därför har det varit viktigt att vi informerat i primärvårdens ledningsgrupp och också varit med att ta fram en informationsfilm riktad mot just primärvården. En kortare variant av filmen med endast två vårdförlopp finns också för tandvården. Start 1 december Från och med 1 december ska LVN arbeta helt enligt de fem första standardiserade vårdförloppen. Redan nu följer man SVF för akut myeloisk leukemi och huvud- och halscancer. Nästa år kommer ytterligare tretton cancerdiagnoser att ingå i SVF, avslutar Lennart Moberg. Totalt kommer ett trettiotal cancerdiagnoser att ingå i SVF.

30 Bilaga 4

31 Bilaga 5

32

33

34

35

36

37

38

39 Bilaga 6

40

41

42

43

44

45

46 Standardiserade vårdförlopp Handlingsplan för röntgen Akut myeloisk leukemi (AML) Huvud- och halscancer Cancer i urinblåsan och övre urinvägar Matstrups och magsäckscancer Prostatacancer Arbetsmaterial Handläggare Annika Rörstrand rtg

47 Datum Dnr Sida (4) Handlingsplan för införandet av SVF på röntgenklinikerna Steg 1. Informera personalen på APT/ stormöte om igångsättande av SVF. Steg 2. För att minska risken för omtag och att patienten inte kan undersökas på bokad tid, har vi gjort ett dokument som innefattar önskemål och skallkrav till klinikerna. Dokumentet skickas till LVC som för distribuera ut informationen till lämplig personal. Steg 3. Information till all personal (APT) plus skriftlig information. - Vilka/ vilken typ av undersökning det gäller - Inventering av kontaktpersoner. Skapa centralbokning på röntgen i Sundsvall för säkrare rutiner. Nya rutiner tas fram för bokning av SVF patienter. Anskaffa halvakuta tider på lab, plus skapa snabbspår. Prioritering av remisser alla dagar (helg inkluderat). En ansvarig radiolog per diagnos. (Kan vara resurs i MDK) Steg 4. Extramedel kr kan användas till: Köp av uppdragsutbildning för vidareutbildning av allmänsjuksköterskor till röntgensjuksköterskor Fler undersköterskor ut till röntgenproduktion genom: o Röststyrd diktering/taligenkänning-sekreterare kan ersätta undersköterskor i receptionen. o Incheckingsdiskar-minskar behov av receptionspersonal.