Vårt fokus på kvalitet ger resultat

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning 2009

2 Innehåll Vårt fokus på kvalitet ger resultat...03 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka...05 God och säker vård...06 Medarbetare med ett stort engagemang...09 Geriatrisk vård, minnesmottagning, rehabilitering och avancerad hemsjukvård...11 Palliativ vård, rehabilitering, och husläkarmottagning...18 Vård- och omsorgsboende...27 Med kunskap i fokus...34 Miljö...36 IT i vården...36 Kvalitet som helhetsupplevelse...37 Medicinsk revision

3 Vårt fokus på kvalitet ger resultat Idén med verksamheten inom Stockholms Sjukhem har varit i stort densamma under över 140 år. Den inställning som fanns redan 1867 att förena professionalism med ett mänskligt engagemang lever kvar och är mer aktuell än någonsin. Men vården har också förändrats och förbättrats. I det moderna Stockholms Sjukhem pågår ett ständigt arbete för att fortsätta utveckla vården för långvarigt eller obotligt sjuka där vi särskilt beaktar behovet av en hemlik miljö. Mötet mellan människor är kärnan i vår verksamhet. Ett möte som ska präglas av omtanke, respekt och kunskap har varit ett händelserikt år för Stockholms Sjukhem. Vi har fått avtal inom nya verksamhetsområden och förlängda avtal inom andra. Ledning och styrning sker nu enligt principen planera, genomföra, utvärdera och förbättra. Vår miljöcertifiering har medfört att vi tydligare visar vårt ansvar för en hållbar utveckling som främjar människors hälsa. Vi följer regelbundet upp vår kvalitet och genomför de förbättringar som behövs för att nå våra resultat. Utgångspunkt för förbättringsarbetet är dels inkomna synpunkter, avvikelser och klagomål, dels resultaten av våra kvalitetsparametrar som mäts varje månad. Aktuella kvalitetsparametrar hämtas ur kvalitetsregister, vårdprogram, vårdavtal och vår egen specialistkompetens. Under året har vi kartlagt våra vårdprocesser för att säkerställa kvaliteten i våra vårdtjänster. Ett värdefullt stöd i detta arbete är vår FoUU-enhet som bedriver forskning samt stödjer kvalitetsutveckling och införandet av ny kunskap i vårdprocesserna. I januari 2010 startade vi ett projekt inom palliativ vård i syfte att stärka processarbetet och ytterligare utveckla den palliativa vården i Bromma och på Kungsholmen med stöd av Palliativt Centrum och FoUU. Det är viktigt för oss att redovisa resultat och kvalitet för våra intressenter patienter, boende, brukare, närstående, principaler, beställare, remittenter och andra vårdkedjepartners. Genom att öka kunskapen om den vård och omsorg vi erbjuder skapar vi samtidigt en plattform för att ta del av Öppna jämförelser av vårdens kvalitet stimulerar vår utveckling synpunkter och idéer från våra intressenter i nätverk med beställare och specialister samt i möten med intresseorganisationer vilket bidrar till utveckling av vården inom våra profilområden. Vi kan också använda våra resultat för att jämföra oss med andra och lära av varandra. Öppna jämförelser av vårdens kvalitet fortsätter att vara i fokus och det stimulerar vår utveckling. Vi ser också att kvalitet betonas i upphandlingar och utgör underlag för vårdval och kundval. Vårt fokus på kvalitet gav resultat i årets upphandling inom rehabilitering. Ersättningsnivå var fastställd i upphandlingen sjukhusdirektörens översikt 3

4 och anbuden bedömdes och avgjordes enbart utifrån erhållna kvalitetspoäng. Det nya vårdavtalet för rehabilitering med start i januari 2010 innebär att vi fördubblar antalet sjukvårdsplatser på Kungsholmen. Vid samma tidpunkt införs även vårdval för planerad återkommande rehabilitering och vi är en av de vårdgivare som är auktoriserade inom planerad neurologisk rehabilitering. Vi har också fått förnyat förtroende med ett nytt avtal i ryggmärgsvårdkedjan samt förlängda vårdavtal inom specialiserad palliativ slutenvård och ASIH på Kungsholmen. För husläkarmottagningen har vårdvalet medfört en kontinuerlig tillväxt av antalet listade patienter under året. Kundval inom vård- och omsorgsboende har bekräftat intresset för ett val av boende hos oss. Vi får mycket goda resultat i enkäter och öppna jämförelser för vård- och omsorgsboendet, vilket också öppet redovisas för att kunden ska kunna välja. Verksamheten vid Träningscenter M.E.R.A, arbetsterapi och sjukgymnastik för vuxna med medfödda eller tidigt förvärvade rörelsehinder, är efterfrågad och enkäter visar att deltagarna är mycket nöjda med vårdtjänsten. Sammantaget gör detta att vi idag har en livaktig öppenvårdsverksamhet på Kungsholmen med husläkare, träning dagtid på M.E.R.A, medicinsk fotsjukvård och fotvård samt tillgång till tandvård, seniorgym, massage, restaurang, café, hårvård och bibliotek. Viktiga projekt i verksamheten under året har varit arbete med kvalitetscertifiering, nytt intranät med dokumenthantering, varumärkesplattform och ny logotyp samt planer för det nya rehabiliteringsuppdraget. Det fortsatta processarbetet har också varit i fokus. Samtliga projekt utgör viktiga byggstenar i det ledningssystem som ska vara ett effektivt vårdstöd och säkerställa kvaliteten i vår verksamhet. Stiftelsens stora projekt med att bygga en ny fastighet för ett hemlikt vård- och omsorgsboende i enlighet med dagens krav engagerar många medarbetare som bidrar med sin kompetens i planeringen. Den nya byggnaden beräknas stå klar under 2012 och gör att vi kan bereda fler boende, bl a gruppen yngre dementa, lägenhet hos oss. Vi får då även möjlighet att erbjuda fler slutenvårdsplatser med kompetent personal till Stockholms läns befolkning i en tid med stor vårdplatsbrist. Våra utmaningar inför är att få förtroende från våra beställare att utföra mer vård till bästa kvalitet! Inom Stockholms Sjukhem planerar vi årets arbete med stöd av gemensamma mål och strategier i våra verksamhetsplaner. Ledning och medarbetare är engagerade i verksamhetsplaneringen, som bygger på de fyra perspektiven: kund/ marknad, medarbetare, process/utveckling och ekonomi. För varje perspektiv fastställer vi mål, strategier, nyckeltal och aktiviteter. Dessa delar i verksamheten hör samman och vi följer också våra mål och resultat per perspektiv i månatliga verksamhetsrapporter. Strategier, mål, aktiviteter och resultat kommuniceras regelbundet till alla medarbetare och ger grunden för engagemang och delaktighet. Alla medarbetares insats och kompetens för att erbjuda en säker vård och omsorg av hög kvalitet till patienter och boende blir synlig i våra gemensamma resultat. För att säkerställa vårdens kvalitet med rätt insatser och kompetens fortsätter vi arbetet med våra vårdprocesser. Vi kartlägger aktiviteter i vården, säkerställer lagkrav, vårdprogram och tydliggör kompetenskrav. Allt i syfte att undvika dubbelarbete i de tvärprofessionella teamen och att intensifiera vårt arbete med ständiga förbättringar. Vi analyserar vad vi ska göra, hur vi ska utföra arbetet, beslutar om kvalitetsmål och inför förbättringar baserat på våra resultat och de krav som ställs på vården. Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda medarbetarna en utvecklande miljö. FoUU och vården knyts närmare varandra vilket sker inte minst i vårt processarbete. Vårt processinriktade arbetssätt ska utvecklas ytterligare och vara ett gott stöd i vårt förbättringsarbete och i vårt ledningssystem. Under 2010 ser vi fram emot att fortsätta arbetet med ständiga förbättringar som resulterar i den bästa vården för våra patienter, boende och brukare. Våra grundläggande värderingar omtanke, respekt och kunskap får aldrig bli tomma ord vi kan visa vår kvalitet och vi kan vara stolta över våra resultat! Elisabet Wennlund Sjukhusdirektör 4 sjukhusdirektörens översikt

5 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka Stiftelsen Stockholms Sjukhems inriktning har sedan starten 1867 varit att erbjuda vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka i en stimulerande och hemlik miljö. Vi driver idag högkvalitativ vård inom fem områden: geriatrik, palliativ vård, rehabilitering, husläkarmottagning samt vård- och omsorgsboende. På Kungsholmen driver Stockholms Sjukhem palliativ vård, rehabilitering, husläkarmottagning, medicinsk fotsjukvård, träningscenter för rörelsehindrade samt vård- och omsorgsboende. Vi har 45 vårdplatser fördelade på tre slutenvårdsavdelningar samt 87 platser i vårt vård- och omsorgsboende. Under året deltog vi i upphandlingen av rehabilitering och fick tilldelning av neurologisk respektive kirurgisk rehabilitering motsvarande cirka 40 vårdplatser. Vårdavtalet träder ikraft från och med och innebär att vi då har cirka 75 vårdplatser. Brommageriatriken är ett geriatriskt sjukhus för befolkningen i västra Stockholm och på Mälaröarna. Sjukhuset har 115 vårdplatser fördelade på fyra vårdavdelningar. Vid Brommageriatriken finns även minnesmottagning, dagrehabilitering och stroketeam samt en enhet för avancerad hemsjukvård (ASIH). Vårdavtal 2009 Vi har vårdavtal med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Karolinska Universitetssjukhuset. Vi erbjuder också vård på enskilt vårdavtal. Avtalen speglar verksamhetens huvudprofiler. Alla vårdavtal är så kallade ramavtal, som inte erbjuder någon garanti vad gäller vårdvolym. Avtalet på Brommageriatriken är baserat på områdesansvar kopplat till både fast och rörlig ersättning. Geriatrik Stockholms läns landsting Geriatrisk vård, avancerad hemsjukvård, demensutredningar samt rehabilitering på Brommageriatriken. Avtalet gäller till och med med medfödda eller tidigt förvärvade rörelsehinder. Avtalet gäller till och med 2011 med möjlighet för Stockholms läns landsting att erbjuda förlängning två år. Vårdvolym Avtal Vårddygn Vårddygn Vård- och omsorgsboende Palliativ vård SLL Palliativ vård Karolinska Palliativ vård SLL (ASIH Kungsholmen): målgrupp 1 (vårddygn) målgrupp 2 (besök) Postoperativ rehabilitering (ÖAK, NAK) Ryggmärgsskador Privat vård Ortopedi Capio S:t Göran Övrigt Geriatrisk vård SLL ASIH SLL (Bromma): målgrupp 1 (vårddygn) målgrupp 2 (besök) Antal 2009 Antal 2008 Husläkarmottagningen (listade) Fotsjukvård (besök) Träningscenter M.E.R.A. Intensivbehandlingsveckor Individuella uppföljningsbesök Gruppbehandlingar Palliativ vård Stockholms läns landsting Avtal för specialiserad palliativ slutenvård och avancerad hemsjukvård (ASIH). Avtalet gäller till och med Karolinska Universitetssjukhuset Avtal angående onkologisk rehabilitering. Rehabilitering Karolinska Universitetssjukhuset Rehabilitering i sluten vård av patienter med ryggmärgsskador. Rehabilitering av patienter efter högspecialiserad övre och nedre bukkirurgi samt palliativ onkologisk vård. Postoperativ eftervård för urologiska patienter Stockholms läns landsting Avtal för sjukgymnastik och arbetsterapi för vuxna personer Vård- och omsorgsboende Stockholms stad Särskilt boende för personer över 65 år. Avtalet gäller till därefter sker upphandling enligt LOV. Övrigt Stockholms läns landsting Husläkarmottagning. Auktorisationen gäller till och med Medicinsk fotsjukvård. Auktorisationen gäller till och med Läkartjänster i särskilda boenden. Auktorisationen gäller till och med Enskilda avtal Enskilda avtal om sluten vård med privatpersoner, kommuner eller landsting. Vårdverksamhet 5

6 God och säker vård God vård är kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Kunskap är också en av de grundläggande värderingar som vägleder och genomsyrar den dagliga verksamheten inom Stiftelsen Stockholms Sjukhem. Förtroendet för vår verksamhet bygger på det vi kan erbjuda i form av faktisk kunskap genom välutbildade, professionella och engagerade medarbetare. Omtanke och respekt är andra grundläggande värderingar. Det ska finnas tid för omtanke. Mötet med patienten och den boende prioriteras och kontakten ska vara lugn och engagerad. Vi utgår ifrån varje persons individuella behov hans eller hennes fysiska, psykiska och sociala såväl som existentiella och estetiska behov. Vår grundsyn är tanken om alla människors lika värde. Vi ser till hela människan och bemöter henne med respekt. Vården inom Stockholms Sjukhem präglas av den kvalitet som kommer av lång erfarenhet, kompetenta medarbetare som stannar kvar, fokus på kunskap och utveckling samt bredd i verksamheten. Processarbete att göra rätt från början Under 2009 fortsatte det arbete som inleddes 2008 med fokus på kartläggning av vårdprocesserna och ett aktivt patientsäkerhetsarbete. I processkartläggningen fastställdes ett nuläge för hur vi arbetar med diagnostik, behandling, dokumentation, utvärdering och uppföljning inom olika områden. Därefter analyseras arbetssättet, onödiga moment tas bort, bästa tillgängliga evidens tas fram och används som underlag och varje ingående aktörs (vårdpersonal, boende/patient och närstående) roll och uppgifter fastställs. Resultatet följs upp regelbundet och förbättringar förs in i processerna. 6 Kvalitet och patientsäkerhet

7 En del av vårt systematiska kvalitetsarbete är att genomföra händelseanalyser för att utreda tillbud och negativa händelser i verksamheten. Under året har vi kartlagt och fastställt tio olika vårdprocesser: Delprocesser: fall, läkemedel, nutrition, närstående och sår Huvudprocesser: den geriatriska huvudprocessen, rehabiliteringsprocessen, träningsprocessen (habilitering), vård och omsorg samt läkarinsatser i SÄBO. Upplevd kvalitet Vi använder olika metoder för att följa upp och mäta hur boende och patienter upplever bemötande och vårdkvalitet i våra verksamheter. Inom vissa uppdrag, t ex geriatrisk vård och husläkarmottagning, är det uppdragsgivaren som följer upp och mäter patientupplevd kvalitet med specifika metoder. Inom andra uppdrag genomför vi egna mätningar. Vi har genomfört en KUPP-undersökning (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) för att mäta hur deltagarna på Träningscenter M.E.RA. upplever sin träning och behandling. Inom vård och omsorg sker uppföljningen genom en kombination av mätningar som utförs av uppdragsgivare Stockholms stads brukarundersökning samt Socialstyrelsens uppföljning av kvalitetsindikatorer och öppna jämförelse i Äldreguiden och en egen bemötandeenkät riktad till boende och närstående. Säker vård och omsorg Vi arbetar systematiskt med att förebygga risker för att förhindra vårdskador och öka patientens och den boendes säkerhet. Att observera och skriva avvikelser handlar om att vara väl förtrogen med våra vårdprocesser och resultat. På så sätt finns en nära koppling mellan avvikelsearbetet och processarbetet. Under 2009 ökade antalet rapporterade avvikelser ytterligare jämfört med 2008, utan att antalet tillbud eller skador ökade. Detta är mycket positivt och återspeglar ett växande säkerhetstänkande. Avvikelsedatabasen börjar nu bli så stor att vi verkligen kan urskilja våra riskområden och i första hand rikta insatserna mot dem. En del av vårt systematiska kvalitetsarbete är att genomföra händelseanalyser för att utreda tillbud och negativa händelser i verksamheten. En händelseanalys omfattar en rekonstruktion av händelseförlopp och en orsaksanalys. Hygienfrågor fick fortsatt stort fokus under 2009, dels utifrån föreskrifterna om klädsel i vården, dels till följd av svininfluensaepidemin under hösten. Under året infördes regelbundet återkommande, icke-aviserade revisioner av hygienföreskrifternas efterlevnad inom sjukvårdverksamheterna. Anmälningsärenden Två ärenden anmäldes i slutet av året till socialstyrelsen enligt lex Maria. I båda fallen handlade det om smärtlindring och förväxling av starka smärtstillande läkemedel. Ingen patient kom till skada, men händelseanalyserna har lett både till omedelbara och mer långsiktiga förändringar och processförbättringar för att säkerställa patientsäkerheten. Klagomål Synpunkter, förbättringsförslag och klagomål kan lämnas direkt till våra medarbetare samt via enkäter, en speciell blankett, brev eller e-post. I förhållande till vårdens omfattning är antalet inkomna klagomål och synpunkter få i alla verksamheter. Under 2010 kommer särskilt fokus att läggas på att underlätta för boende, patienter, närstående och andra att framföra sina synpunkter och klagomål. Kvalitet och patientsäkerhet 7

8 Kvalitetsregister Inom alla verksamheter finns en lång rad kvalitetsparametrar som regelbundet rapporteras till våra uppdragsgivare. Utöver dessa har vi egna kvalitetsparametrar specifikt avpassade för respektive vårdgren. Alla dessa parametrar och nyckeltal följs i verksamhetsrapporter och analyseras regelbundet. Vi har en rapportfunktion kopplad till journalsystemet TakeCare som betydligt underlättar arbetet med att följa kvalitetsdata. En del uppgifter rapporteras direkt till nationella kvalitetsregister och uppgifterna kan sedan hämtas därifrån. Många data går också att få via Stockholms läns landstings olika rapportsystem. Under 2009 rapporterade vi i följande register: Svenska Palliativregistret Riks-Stroke Nationella diabetesregistret SveDem Antibiotika i fokus Rehabsektionen deltog under 2009 i arbetet för rationell antibiotikaanvändning och mot utvecklingen av multiresistenta bakterier. I en EU finansierad studie av antibiotikaanvändningen på särskilda boenden i 21 europeiska länder, ESAC-NH study, planerades och koordinerades det svenska deltagandet av Lars Kärvestedt, överläkare och sektionschef vid Rehabsektionen. Lars Kärvestedt var även redaktör och författare för ett temanummer i Nordisk Geriatrik om infektioner och antibiotikaläget inom svensk geriatrik samt har deltagit aktivt i STRAMA, regeringens nationella strategigrupp för rationell antibiotikaanvändning. Etik Vi har ett aktivt etikarbete inom Stockholms Sjukhem. En etikgrupp med representanter från alla verksamheter har i uppdrag att initiera och stimulera en etisk dialog med utgångspunkt från våra värderingar omtanke, respekt och kunskap. Sjukhusprästen är sammankallande i etikgruppen. 8 Kvalitet och patientsäkerhet

9 Medarbetare med ett stort engagemang Stiftelsen Stockholms Sjukhem har cirka 700 medarbetare inom olika yrkeskategorier. Av medarbetarna är 84 procent kvinnor och inom chefsbefattningar utgör kvinnorna 76 procent. Andelen män i organisationen som helhet har ökat något från föregående år. Inom Stockholms Sjukhem vill vi skapa en god arbetsplats, där varje medarbetare känner arbetsglädje och stolthet, har inflytande, lust att lära och möjlighet att utvecklas både i arbetet och som individ. Vi ska tillsammans, genom ett personligt engagemang och genom att ta tillvara våra medarbetares kompetens, samverka för att nå uppställda mål samt utveckla verksamheten i enlighet med de kvalitetskrav som ställs på vår organisation. Vi vill främja att balans råder mellan arbete och fritid. Under hösten har många av våra medarbetare varit delaktiga i verksamhetsförändringar. Nya vårdavtal, nya kompetensområden, fysiska omorganisationer, ombyggnationer och omflyttning av medarbetare har skett parallellt i organisationen. Genom att återkoppla till våra grundläggande värderingar, informera kontinuerligt och skapa delaktighet i arbetsgrupperna har förändringsarbetet kunnat genomföras på ett framgångsrikt sätt. Det finns en stor beredskap hos medarbetare och chefer att arbeta med verksamhetsförändringar. Systematiskt arbetsmiljöarbete Vi arbetar systematiskt med arbetsmiljö under året. Arbetsmiljöfrågorna behandlas regelbundet och är en stående punkt vid arbetsplatsträffar inom hela koncernen. Processen för systematiskt arbetsmiljö arbete (SAM) utarbetades och implementerades under året. Skyddsronder genomfördes under hösten och en mängd åtgärder genomfördes till följd av dessa. Vid den årliga medarbetarundersökningen 2009 var svarsfrekvensen 83 procent, vilket var en ökning mot föregående år (80 procent). Både den höga svarsfrekvensen och de svar som medarbetarna gav visar att det finns ett stort engagemang och en vilja att påverka den egna arbetssituationen. 85 procent av medarbetarna har haft ett medarbetarsamtal under de tolv senaste månaderna, den siffran är oförändrad från Arbetsskador Antalet anmälda arbetsskador var totalt 37 under 2009 (att jämföras med 45 under år 2008). Av dessa anmälningar är det bara fem som har lett till sjukskrivning. Vi har inte haft några allvarliga arbetsplatsolyckor eller arbetsskador på grund av hot och våld. Friskvård Vi har fortsatt vårt friskvårdsarbete genom att erbjuda olika sorters aktiviteter via en friskvårdsleverantör. Drygt 50 procent av medarbetarna har använt denna friskvårdsförmån under året, vilket är en ökning från föregående år. Vi erbjuder även möjlighet till kostnadsfri rådgivning inom olika områden (främst privatrelaterade, t ex psykosociala, juridiska och ekonomiska) via ett avtal med en extern leverantör. Utnyttjandegraden för detta personalstöd har ökat markant under året. Den totala sjukfrånvaron inom organisationen var 5,6 procent 2009 vilket är en minskning med 0,5 procent jämfört med föregående år. Resultat Andel som använt friskvårdsförmån 51 % 45 % Antal tillfällen som personalstöd/rådgivning har använts 46 st 18 st Total sjukfrånvaro 5,6 % 6,1 % ENGAGEMANG OCH KUNSKAP 9

10 Stockholms Sjukhems modell för kompetensutveckling Koncern Verksamhetsområde Verksamhetsområde Verksamhetsområde Sektioner Sektioner Sektioner Enheter Enheter Enheter Individer Tvingade lagar och avtal (t ex brand, miljö) Strategiutvalda områden (t ex HLR, demens, palliativ vård, lyftteknik, Take Care) Frivilliga - seminarier, föreläsningar Kompetensförsörjning Stockholms Sjukhem har som helhet en relativt låg personalomsättning. Personalrörligheten under 2009 var 7,7 procent vilket kan jämföras med 7,2 procent 2008 (inkl pensionsavgångar). Det är en liten ökning, men fortfarande lågt i jämförelse med riket i övrigt. Under året har två enhetschefer rekryterats externt till den nya organisationen inom Sjukvård Kungsholmen. Det nya uppdraget inom rehabilitering har medfört såväl intern som extern rekrytering av medarbetare inom olika yrkeskategorier. Kompetensutveckling Motiverade, engagerade och kunniga medarbetare är en förutsättning för en hög kvalitet i vår verksamhet. Stockholms Sjukhem ska vara en arbetsplats där medarbetarnas vilja till personlig och yrkesmässig utveckling stimuleras utifrån verksamhetens behov samt individens förutsättningar. Personlig utveckling innebär att man ständigt förbättrar sin förmåga både på det professionella och på det personliga planet. Stockholms Sjukhem har en modell för kompetensutveckling som utgår från kompetensbehov utifrån tre områden och fyra olika nivåer (se bild ovan). Kompetensutveckling hanteras på ett systematiskt sätt, från de enskilda medarbetarsamtalen till koncernövergripande satsningar vilka återspeglas i verksamhetsplanerna. Under 2009 har vi systematiskt arbetat med en modell för hur verksamhetens behov av kompetens ska identifieras, klassificeras och organiseras på olika nivåer i organisationen. En del i detta arbete är den kompetensinventering som vi genomfört på individnivå. Kompetensutveckling sker dels genom lärande i arbetet, dels genom formella utbildningar, seminarier och kurser. Exempel på formell utbildning är att fyra medarbetare inom Stockholms Sjukhem under det gångna året har tagit magisterexamen. Ett annat exempel är de undersköterskor som under året förvärvat formell undersköterskekompetens. Fyra personer har påbörjat utbildningen och två av dem är helt klara. Ledarutveckling Ledare inom Stockholms Sjukhem ska främja en kultur som genererar aktiva och ansvarstagande medarbetare som tar del i samtal om arbetet och medverkar till att driva verksamheten framåt. Medarbetarskapet har sin utgångspunkt i individen och ska kännetecknas av ansvar, engagemang, öppenhet, lojalitet, initiativ och flexibilitet. Under 2009 har arbetet med att stärka samverkan inom koncernen varit prioriterat och som en del av processen att integrera stiftelsens olika verksamheter har vi genomfört ledardagar med alla chefer under temat Samverkande ledning. Dessutom har samtliga ledningsgrupper arbetat med att vidareutveckla sin verksamhetsledning. 10 ENGAGEMANG OCH KUNSKAP

11 Geriatrisk vård, minnesmottagning, rehabilitering och avancerad hemsjukvård Verksamheten vid Brommageriatriken omfattar geriatrisk vård och rehabilitering samt avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). I uppdraget ingår även minnesmottagning och öppenvårdsrehabilitering. Uppdraget innebär ett befolkningsansvar för personer fyllda 65 år (för ASIH finns ingen åldersgräns) som är i behov av geriatrisk vård eller avancerad hemsjukvård. Ansvaret gäller för den befolkning som är bosatt i de västra stadsdelarna i Stockholms stad (Bromma, Hässelby-Vällingby, Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista) samt inom Ekerö kommun. Brommageriatriken tillhandahåller också utbildningsplatser som en del av uppdraget. Vi har sex läkare under specialistutbildning. Under året har vi också haft 68 sjuksköterskor, 52 undersköterskor samt 70 läkarkandidater under utbildning. Till det kommer sju sjukgymnaststudenter, fem logopedstudenter, fem arbetsterapistudenter samt en socionomstudent. Dessutom har vi haft sju läkare under randutbildning. Geriatrisk vård Inriktningen inom den slutna vården är allmängeriatrisk vård och rehabilitering, vilket bedrivs vid fyra vårdavdelningar med sammanlagt 115 vårdplatser. Vårdavdelningarna är delvis specialiserade inom ortopedisk rehabilitering, hjärt/kärloch lungsjukdomar, onkologi och palliativ vård samt rehabilitering efter stroke. Antalet vårdtillfällen har ökat med cirka 3 procent under 2009, från till Medelvårdtiden har minskat något från 11,93 dagar till 11,22 dagar. Samverkan i vårdkedjor är avgörande för att säkerställa en god kvalitet i vården för våra ofta multisjuka och åldrade patienter. Vi har återkommande möten med stadsdelsförvaltningarna i området, Ekerö kommun, primärvården, Radiumhemmet samt Capio S:t Görans Sjukhus. Under året har Brommageriatriken deltagit i olika projekt och aktiviteter för att ytterligare förbättra samarbetet. Brommageriatriken har en intagningssköterska som tar emot alla remisser och håller i kontakter med remitterande enheter. Varje vårdavdelning har en vårdplaneringssköterska som tidigt tar kontakt med närstående och eftervårdande enheter för att säkerställa en trygg övergång till hemmet efter vårdtidens slut. Våra huvudprocesser Brommageriatrikens huvudprocesser är geriatrisk vård, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), minnesutredning och rehabilitering. Sluten vård totalt Antal vårddygn Antal vårdtillfällen Medelvårdtid 11,22 dgr 11,93 dgr Medelbeläggning 95,8 % 97 % Medelålder 85 år Inte tillgängligt Andelen kvinnor 64,3 % Inte tillgängligt Andel patienter från hemmet/akutmottagning 65 % Inte tillgängligt brommageriatriken 11

12 Kvalitetsresultat Vi bedriver ett processorienterat förbättringsarbete och de delprocesser som handlar om fallprevention, sår och näringsintag är kartlagda och implementerade under året. Vårdens kvalitet utvärderas kontinuerligt dels utifrån de parametrar för uppföljning som uppdragsgivaren Stockholms läns landsting har, dels utifrån interna kvalitetsparametrar och avvikelser. I denna uppföljning ingår bland annat bedömning av risk för trycksår, fall, undernäring, och att individuell vårdplan upprättats. Vi följer också upp andelen vårdrelaterade infektioner mätt som punktprevalens. Vi mäter också kontinuerligt att vi har en god följsamhet till riktlinjerna när det gäller MRSA Vår tillgänglighet har varit god och vi uppfyller väl de krav som ställts. Kvalitetsområde Andelen vårdtillfällen då patienten vid inskrivning har riskbedömts för trycksår 93 % 80 % Andel vårdtillfällen då övergripande vårdplan finns upprättad inom fyra vardagar 95 % Ej uppföljt Andel tillfällen då vårdplanen utvärderats 99 % - - Andel vårdtillfällen där näringsstatus är bedömt 91 % 87 % Andel vårdtillfällen där fallriskbedömning är gjord 95 % Ej uppföljt Andel vårdtillfällen där vikt angivits i epikris vid hjärtsvikt 92 % 89 % Andel patienter med vårdrelaterad infektion mätt som punkt prevalens 17 % 22 % Följsamhet till Kloka Listan (DU90, Drug Utilization 90 %) 89 % 88 % Andel vårdtillfällen då plats erbjudits inom 6 tim från akuten, hemmet, eller närsjukvården. 98 % Ej uppföljt Andel vårdtillfällen då plats erbjudits inom 24 timmar från akutsjukhusens vårdavdelningar. 94 % Ej uppföljt Andel risk patienter där MRSA-odling genomförts 96 % 90 % När det gäller våra patienters uppfattning om vården har vi valt att inte använda egna enkäter utan följa landstingets mätning via Institutet för kvalitetsindikatorer. Helhetsintryck Män 2009 Kvinnor 2009 Korrigerad svarsfrekvens 53 % 70 % Nöjd med vården som helhet 85 % 86 % 83 % 84 % Fick tillräcklig information om tillstånd 43 % 48 % 42 % 43 % Blev bemött med respekt och hänsyn 77 % 80 % 76 % 76 % Kände sig delaktig i beslut om vård 49 % 48 % 52 % 44 % Anser sitt aktuella behov av sjukvård tillgodosett 71 % 69 % 67 % 72 % Skulle rekommendera enheten till andra 70 % 72 % 78 % 66 % I dessa undersökningar är bortfallet stort och medelåldern för de som svarat är påtagligt lägre än medelåldern för våra patienter. Patienterna är som regel nöjda med vården som helhet men förbättringsmöjligheter finns generellt. När det gäller information och delaktighet är resultaten anmärkningsvärt låga, våra resultat skiljer sig dock inte påtagligt från övriga geriatriska kliniker i länet där andelen för tillräcklig information låg på 47 procent och för delaktighet på 48 procent. Kvinnor och män skiljer sig inte åt i någon större utsträckning förutom när det gäller delaktighet och rekommendera enheten till andra. Vi är inte nöjda med resultatet och ett analysarbete har gjorts utifrån enkäten. Vi har tagit fram en handlingsplan där vi förbättrar och följer upp resultatet inom respektive process. 12 brommageriatriken

13 13

14 Förbättringsarbete Under 2009 har ett omfattande arbete med att processkartlägga hela vår verksamhet inletts och delvis slutförts. Processerna och kvalitetsmålen som är uppställda i dessa är våra verktyg i förbättringsarbetet. Vi har infört ett nytt rondsystem som frigör tid för ett mer patientnära arbete. Vi har även infört läkemedelsberättelser i patientjournalen för att uppnå en säkrare läkemedelshantering. Vårt arbete med att följa Stockholms läns landstings läkemedelsrekommendationer i Kloka listan fortsätter och uppföljningar visar att följsamheten är god enligt tabell på sid 12. Vi har inlett ett samarbete med ambulanssjukvården för att i ökad utsträckning kunna erbjuda de äldre multisjuka patienterna vård på rätt nivå från början. För patienterna innebär det att de kan komma direkt till oss utan att passera akutsjukhusens slutenvård. Under de sex månader som samarbetet har pågått har 131 patienter skrivits in via ambulanssjukvården. För patienterna innebär det att de kan komma direkt till oss utan att passera akutsjukhusens slutenvård. TGS, Trygga Goda Sammanhang, är ett utvecklingsprojekt för vård och omsorg om äldre. Projektet finansieras av Socialstyrelsens stimulansbidrag. TGS drivs tillsammans av Bromma stadsdelsförvaltning, Stockholms läns landsting, Legevisitten AB samt Brommageriatriken. Brommageriatriken är för närvarande involverad i ett projekt som undersöker möjligheterna för vårdplanering på distans genom teknikutnyttjande. 14 brommageriatriken

15 Minnesmottagning Mottagningen har under 2009 påbörjat 364 minnesutredningar, varav 329 har slutförts jämfört med 309 utredningar Totalt 254 patienter har fått en demensdiagnos och därmed registrerats i kvalitetsregistret SveDem. Brommageriatriken intar en andra plats i Stockholms län bland de geriatriska klinikerna avseende öppenvårdsregistreringar i SveDem. Fördelningen av demensdiagnoser skiljer sig inte nämnvärt från länet i övrigt. Medelåldern för de som får en demensdiagnos är 82 år. Öppenvårdsrehabilitering Öppenvårdsrehabilitering bedrivs av den paramedicinska enheten. Under 2009 har vi ökat antalet besök jämfört med föregående år. Öppenvårdsbesök Dagrehabiliteringen Stroketeamet Inkl. i ovan Återkommandeprojektet Väntetid i genomsnitt (SveDem) 2009 Totalt öppenvårdsrehabiliteringen Brommageriatriken 20 dagar Övriga länet 34 dagar Utredningstid i genomsnitt (SveDem) 2009 Brommageriatriken Övriga länet 82 dagar 96 dagar Förbättringsarbete Under 2009 har minnesmottagningen kartlagt processen minnesutredning och fastställt kvalitetsmål. Minnesmottagningen har under året genomfört en riktad utbildning till primärvården i samarbete med Demensrådet samt till Vällingby stadsdels äldre. Den paramedicinska enheten erbjuder rehabilitering i sluten och öppenvård. Efter utskrivning från slutenvården kan vid behov fortsatt rehabilitering ske inom öppenvården. Rehabiliteringen sker i direkt anslutning till slutenvårdstillfället. I vissa fall kan hemrehabiliterings- eller stroketeam ta över patienten redan vid det hembesök som sker i samband med hemgång från slutenvården. Detta skapar en ökad trygghet för patienten och bibehåller kontinuiteten i vårdkedjan. Rehabilitering fortsätter sedan i hemmet till dess att patienten är färdigrehabiliterad eller skrivs in på Dagrehabiliteringen. Här rehabiliteras patienter med olika diagnoser intensivt under 6-8 veckor. För patienter med ett varaktigt funktionshinder som är i behov av återkommande rehabiliteringsperioder finns sedan 2007 ett särskilt projekt Återkommande rehabilitering för äldre. Träningen sker i perioder som omfattar cirka sex veckor och patienten kan träna i två perioder per år. För de patienter som kan träna på egen hand finns ett seniorgym som är öppet fyra dagar i veckan. Introduktion ges vid första besöket av sjukgymnast. Bassängträning kan erbjudas i liten utsträckning i grupp för geriatriska patienter eller individuellt för patienter inskrivna i ASIH. Förbättringsarbete Kartläggning av de paramedicinska processerna har startat under året. brommageriatriken 15

16 Avancerad sjukvård i hemmet Brommageriatrikens avtal för avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) har två målgrupper. Målgrupp 1 avser patienter i livets slutskede där vården jämställs med den slutna vården och ska ersätta inneliggande vård. Målgrupp 2 avser patienter som behöver kortare medicinska insatser i hemmet. ASIH målgrupp ASIH målgrupp ASIH målgrupp ASIH målgrupp Vårddygn målgrupp 1/Besök målgrupp Andel kvinnor ASIH totalt 51,2 % Medelålder ASIH totalt 69,5 år 67 år Avlidna i hemmet Antal individer Kvalitetsresultat Vårdens kvalitet utvärderas kontinuerligt och resultaten är fortsatt på en mycket hög nivå. När det gäller vissa parametrar kan vi inte göra mer än att bibehålla den höga nivån och för de övriga jobbar vi med att försöka förbättra aktuella processer. Tillgängligheten är mycket god och vår strävan är att bibehålla den höga nivån. Kvalitetsområden Tillgänglighet Andelen vårdepisoder då patienten vid inskrivning riskbedömts för trycksår 97 % 77 % Andel remisser som har besvarats inom 24 timmar 100 % 97 % Andel risk patienter där MRSA odling genomförts 97 % Andel som erbjudits inskrivning inom 24 timmar från remiss erhållits (målgrupp 2) 100 % 99 % Andel patienter som registrerats i Svenska Palliativregistret Andel vårdtillfällen då övergripande vårdplan finns upprättad 100 % 100 % 98 % 100 % Andel tillfällen då vårdplanen utvärderats 99 % 85 % Andel tillfällen då skattning av smärta sista veckan i livet gjorts Andel tillfällen då skattning av smärta gjorts vid inskrivning Andel då informerande samtal förts under den sista tiden i livet Andel tillfällen då vid behovsläkemedel har ordinerats senast ett dygn före dödsfallet 100 % 95 % 100 % 85 % 85 % 88 % Under 2009 har vi inte genomfört någon patientenkät, utan avvaktar den utvidgade enkät som landstinget kommer att genomföra under Förbättringsarbete Inom ASIH har introduktionen av Liverpool Care Pathway for care of the dying (LCP), ett vårdprogram för döende patienter, påbörjats under hösten Även inom ASIH pågår arbete med följsamhet till Kloka Listan. Vi har infört läkemedelsberättelser i patientjournalen för att uppnå en säkrare läkemedelshantering. 16 brommageriatriken

17 God och säker vård Avvikelserapportering är en viktig del i vår kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. De lärdomar vi får genom att aktivt följa och analysera avvikelser ger oss ett underlag för vårt förbättringsarbete i processerna och bidrar till att vi kan erbjuda en god och säker vård till våra patienter. Under året har vi aktivt arbetat med att stimulera rapportering av avvikelser samt arbetat med händelseanalyser för att stärka underlaget till förbättringar i vårdprocesserna. Likaså är synpunkter och klagomål från patienter och närstående viktiga för oss. Våra rutiner för klagomålshantering och uppföljning har utarbetats under 2009 och ger oss ytterligare ett verktyg i förbättringsarbetet. Avvikelser Fall Frakturer 5 Läkemedel Riskhändelse 64 - Omvårdnadsrelaterade händelser 22 - Övriga avvikelser Klagomål 1 - Lex Maria 2 0 Analys Fall är ett stort problem inom geriatrisk vård. Brommageriatriken har infört en generell riskskattning, Downton Fall Risk index, för alla nyinskrivna patienter. Fallprocessen är kartlagd och vi jobbar i processen med fokus på fallprevention. Läkemedelsprocessen är kartlagd under året och vi har infört läkemedelsberättelser. Det ökande antalet läkemedelsavvikelser bedöms bero på en ökad rapportering. De två lex Maria-fall vi har haft under 2009 har rört läkemedelshanteringen och föranlett ändrade rutiner och arbetssätt i processerna. Ingen patient har kommit till skada pga av händelserna. I båda lex Maria-fallen har vi genomfört händelseanalyser. Riskhändelserna har varit av varierande karaktär men orsakerna kan oftast hänföras till brister i överrapportering och kommunikation, men också i rutiner. Materialfel och transporter har också varit orsak. Övriga avvikelser tar upp icke tillförlitlig kommunikation pga telefoner och fax som inte fungerat på avdelningarna. Likaså att ambulanstelefonen slagits av helt flera gånger under dagen. Detta är nu åtgärdat. Patienttransporter till och från sjukhuset förorsakar förseningar och ökade risker för patienterna Vi har haft ett klagomål via patientnämnden rörande utskrivning. Utskrivningsprocessen är nu kartlagd och förbättringar är införda. Kompetensutveckling Vi arbetar aktivt med kompetensutveckling och vår modell bygger på en struktur med såväl gemensam som enhetsspecifik och individuell kompetensutveckling. En strukturerad kompetensinventering på individnivå har genomförts under året och resultatet ligger till grund för planeringen av kompetensutveckling i verksamhetsplanen. Gemensam Brandutbildning Föreläsningar via FoUU-enheten Förflyttningsutbildning Miljöutbildningar Vårdhygienutbildning HLR Enhetsspecifik (urval) Handledarutbildning på Karolinska Institutet för flera medarbetare på olika avdelningar Läkemedelsföreläsningar för sjuksköterskor och läkare Svårläkta sår Basutbildning onkologi Basutbildning palliativ vård Strokeutbildning AMPS bedömningsinstrument Lymfterapi, Akupunktur, Funktionell träning Individnivå (urval) Geriatrisk specialistutbildning för sjuksköterskor Tre personer har tagit magisterexamen Deltagande i smärt- och demenskonferens brommageriatriken 17

18 Palliativ vård, rehabilitering, och husläkarmottagning På Kungsholmen finns Stockholms Sjukhems sjukvårdsverksamhet organiserad i tre sektioner: Palliativa sektionen, Rehabsektionen samt Husläkarmottagningen. Det finns även en paramedicinsk enhet som bl a ansvarar för Träningscenter M.E.R.A. Under 2009 vann Stockholms Sjukhem i konkurrens avtal för specialiserad och profilerad rehabilitering samt blev även auktoriserad vårdgivare av planerad specialiserad rehabilitering. Anbudsförfarandet baserades enbart på kvalitet och rehabiliteringsenheten på Stockholms Sjukhem bedömdes av Stockholms läns landsting ha högst kvalitet av samtliga anbudsgivare inom specialiserad rehabilitering och näst högst inom profilerad rehabilitering. Avtalen trädde i kraft vid årsskiftet 2010, men redan i november 2009 kom de första patienterna då tidigare vårdgivare avvecklade befintlig rehabverksamhet. Detta innebar att Sjukvård Kungsholmen under 2009 ökade från cirka 45 vårdplatser för inneliggande patienter i årets början till 73 platser vid årets slut med motsvarande nyrekryteringar och utökning av personalgruppen. Våra huvudprocesser Huvudprocesserna inom Sjukvård Kungsholmen är palliativ vård, avancerad sjukvård i hemmet, rehabilitering, habilitering (träning), basal hemsjukvård samt husläkar- och distriktssköterskebesöket. Palliativa vård På uppdrag av Stockholms läns landsting (SLL) tillhandahåller Stockholms Sjukhem specialiserad palliativ vård i öppen (avancerad sjukvård i hemmet, ASIH) och sluten vård. ASIH har ett upptagningsområde som omfattar Kungsholmen och Norrmalm. De patienter som uppfyller kriterierna för att få ett helhetsomhändertagande (målgrupp 1) i hemmet har vid behov tillgång till en plats vid Stockholms Sjukhems slutenvård. Samma sak gäller för patienter anslutna till ASIH målgrupp 1 på Brommageriatriken. En stor andel patienter från andra delar av länet önskar komma till Stockholms Sjukhem. Drygt hälften av slutenvårdens vårddygn avsåg patienter bosatta utanför eget upptagningsområde. ASIH har även ett uppdrag att tillfälligt ta om hand patienter med instabila sjukdomstillstånd eller försämring av kronisk sjukdom (målgrupp 2). Det är patienter som har behov av avancerad medicinsk vård och omvårdnad för att undvika vård i sluten vårdform. Det rör sig ofta om behandlingar som av resurs-, tillgänglighets- eller kompetensskäl inte är lämpliga för primärvården och där patienten annars hade fått åka till sjukhus för att få sin behandling. Under 2009 inkom totalt ca remisser till den palliativa sektionen. Sammanlagt vårdades 556 individer inom avtalet för palliativa vården med SLL och 69 inom avtalet för palliativ onkologisk rehabilitering med Radiumhemmet. 83 procent av alla som vårdats inom den palliativa slutenvården (464 individer) avled under vårdtiden. Även inom det palliativa rehabavtalet avled 7 patienter. Inom ASIH avled 45 patienter i det egna hemmet. Många patienter vårdades under vårdtiden i omväxlande öppen och sluten vård. Cancer var dödsorsak hos 95 procent av de avlidna patienterna. De fem vanligaste diagnoserna (62 procent av samtliga diagnoser) var lung-, bukspottkörtel-, tjocktarms-, bröst-, och prostatacancer. Patienter vårdade inom onkologisk rehabilitering I enlighet med ett avtal med Radiumhemmet vårdas patienter med behov av onkologisk rehabilitering, t ex efter cellgiftsbehandling eller under komplicerad strålbehandling, när vård i hemmet inte är möjlig. Totalt har vårddygn utförts med en patientmedelålder om 64 år. En stor andel av patienter från andra delar av länet önskar komma till Stockholms Sjukhem. 18 sjukvård kungsholmen

19 19

20 Patienter vårdade inom ASIH och den palliativa slutenvården enligt avtal med SLL ASIH målgrupp 1 Palliativ slutenvård ASIH målgrupp Vårddygn Medianvårdtid/vtf Medelvårdtid/vtf Medelvårdtid/individ Avlidna Besök Antal individer Kvinnor 55 % - 54 % Kvalitetsresultat Vårdens kvalitet utvärderas kontinuerligt dels utifrån de parametrar för uppföljning som uppdragsgivaren Stockholms läns landsting har, dels utifrån interna kvalitetsparametrar och avvikelser. Kvalitetsparametrarna återfinns inom områdena: Kvalitetsområden Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Antal vårdtillfällen då patientens smärta skattats med VAS/NRS vid inskrivning 100 % 100 % Andel patienter som registrerats i Svenska Palliativregistret 100 % 100 % Andel vårdtillfällen där behovsläkemedel i injektionsform fanns ordinerade sista veckan i livet > 95 % Ej reg. Andel patienter där smärta skattats sista veckan i livet 93 % Ej reg. Säker vård Andelen vårdepisoder då patienten vid inskrivning riskbedömts för trycksår 100 % 77 % Effektiv vård Andel vårdtillfällen då övergripande vårdplan finns upprättad 100 % 100 % Andel tillfällen då vårdplanen utvärderats 100 % 85 % Vård i rimlig tid Andel remisser som besvarats inom 24 timmar 98 % 90 % Kvalitetsresultaten ligger väl i nivå med övriga resultat i Stockholms län. Av samtliga team skattar > 93 % smärta med VAS/ NRS i samband med inskrivning i > 95 % vilket är ett unikt högt värde även inom palliativ vård. Under 2009 har det skett en fördjupning av processen smärtbehandling som kommer att genomföras under Det innebär att man bättre kan säkerställa att alla patienter med smärta på ett systematiskt sätt bedöms utifrån smärtans karaktär, genes, utbredning och intensitet och att behandlingen blir individuellt anpassad utifrån denna analys. Beträffande kravet på att erbjuda anslutning till verksamheten inom 24 timmar (90 procent) uppnåddes detta för ASIH. När det gäller slutenvården kunde inte alla patienter erbjudas Fig 1. Ökad andel registreringar i palliativa registret 100% 80% 60% 40% 20% Ja 0% Nej 2008 Q Q sjukvård kungsholmen

21 plats inom 24 timmar på grund av det stora antalet remisser i förhållande till vårdplatserna. Patienterna erbjöds att kvarstå i kö. Den stora efterfrågan avspeglas i att 110 patienter hann avlida hos andra vårdgivare i väntan på en plats. Det aktiva arbetet med utskrivning av patienter som inte längre uppfyller kriterierna för specialiserad palliativ vård stramades upp under 2009 med anledning av kösituationen. Stora svårigheter föreligger dock att hitta andra lämpliga vårdformer för patienter i livets slutskede som behöver basal palliativ vård av god kvalitet. Fig 2. Patienten är informerad om sin situation 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2008 Q Q Q Q Q4 Fig 3. Patienten ges möjlighet att dö på den plats han/hon själv önskar Ja Nej Vet ej Förbättringsarbete Palliativa sektionen samverkar nära med Palliativt Centrum vid FoUUenheten. Under året har sektionen arbetat med ett projekt kring omhändertagande av den döda kroppen ur allt från praktisk till etisk, social, kulturell och religiös synpunkt. Detta har presenterats för alla medarbetare och resulterat i nya riktlinjer. Året har präglats av arbete med att genomlysa befintliga rutiner och kartlägga gemensamma processer som ska gälla inom hela den palliativa sektionen. För att stärka detta arbete har vi haft gemensamma utbildnings- och utvecklingsdagar. Alla medarbetare har gått en två dagars basutbildning i palliativ vård anordnad av FoUU-enheten. Ett arbete med att processkartlägga stödet till närstående i syfte att ytterligare förbättra och effektivisera omhändertagandet inleddes under 2008 och har slutförts under Redan vid inskrivningen identifierar vi sårbarhetsfaktorer hos patientens närstående, så att varje individ kan erbjudas stöd utifrån sina behov och förutsättningar. Efter dödsfallet bedöms behovet av närståendestöd på teamronden och även här sker en individuell utformning av stödet. Samtliga närstående erbjuds någon form av uppföljande kontakt. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2008 Q Q Q Q Q4 Som ett särskilt projekt har vi för unga vuxna mellan 18 och 30 år erbjudit tio samtal i grupp under ledning av en kurator och en undersköterska. Vi har haft en grupp på våren och en på hösten. Liverpool Care Pathway for care of the dying (LCP) är ett vårdprogram som används för att säkerställa att döende patienter får en god och säker vård de sista dygnen. LCP tilllämpas i slutenvården sedan tidigare och har nu även introducerats i hemsjukvården. LCP tillämpades i 79 procent av alla dödsfall. I de fall LCP inte tillämpades var den främsta orsaken att förloppet var snabbt och oväntat vid tidpunkten. Sjukgymnasterna Ulla Frymark, Lilian Hallgren och Ann-Charlotte Reisberg vid den palliativa sektionen har under året kommit ut med en klinisk handbok, Sjukgymnastik i palliativ Ja Nej Vet ej vård. Syftet med handboken är att den ska kunna vara till nytta i grundoch vidareutbildningen för sjukgymnaster, tjäna som uppslagsbok för sjukgymnaster som möter patienter i livets slutskede och som information till andra yrkesgrupper inom vården. Palliativa registret är ett nationellt kvalitetsregister för vården under de sista veckorna av livet. Stockholms Sjukhem har deltagit i registret sedan starten. Ett förbättringsarbete med syfte att öka andelen registrerade har genomförts. Information samt återkoppling och diskussion kring registerdata har ökat intresset för registret. Genom arbete med dokumentation i datajournalen blir registreringen säkrare, snabbare och lättare. Som resultat har andelen avlidna som registreras ökat från 89 procent till 100 procent (se fig.1-3). sjukvård kungsholmen 21

22 Rehabilitering och vårdkedjor Rehabsektionen arbetar utifrån principen om Lägsta Effektiva Omhändertagande Nivå (LEON) för ett optimalt resursutnyttjande för patienten såväl som för våra uppdragsgivare. Arbetssättet baseras på att vi tillsammans med uppdragsgivaren identifierar en vårdkedja med hjälp av Urologi; % Neurologi; % Ryggmärgsskada; % Vårddagar 2009 (antal %) ÖAK/NAK; % processkartläggning. Där identifieras lämpliga gränssnitt mellan högspecialiserad vård, rehabilitering på Stockholms Sjukhem och efterföljande öppenvårdsresurser. Tillsammans med uppdragsgivaren fastställs kvalitetskriterier i vårdprocessen, dessa utvärderas regelbundet och gemensamt. Utvärderingen av kvalitetsmål gäller såväl den enskilde patientens vård som vårdkedjeprocessen i sin helhet och syftar till att förbättra vården. Under 2009 har Rehabsektionen haft samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset för patienter i ryggmärgsskadekedjan, övre och nedre abdominell kirurgi (ÖAK/NAK) samt i urologi. Under 2009 var beläggningen 85 procent. Patienter på rehabiliteringsenheten fördelades på postoperativ vård efter bukkirurgi 72 procent, postoperativ urologisk vård 11 procent, neurologi 9 procent och ryggmärgsskador 8 procent (fig 1). Utöver detta vårdades/rehabiliterades tio personer på privatavtal och en patient på särskilt avtal med Stockholms läns landsting. Vårdens innehåll har varierat från enklare postoperativ övervakning till avancerad rehabilitering av paraplegisk ryggmärgsskadepatient med svår andningsinsufficiens och ventilatorbehov. Vad tycker du om att vårdtiden delades upp mellan Karolinska och Stockholms Sjukhem? 100% 80% 60% 40% 20% 0% 100% 0 % 0 % 0 % 12 % Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Antalet tillfrågade: 16 personer Hur värderar Du som helhet den vård/behandling du fick? 80% 60% 40% 20% 0% 50 % 38 % 6 % 6 % 88 % Mycket bra 0 % 0 % 0 % Kvalitetsresultat Ett exempel på kvalitetsarbete som genomförts under året är inom kirurgisk eftervård för urologpatienter. Vi har kartlagt processen och gjort en riskanalys samt definierat gemensamma kvalitetsvariabler. Därefter har även ett patientnära kvalitetssäkringsprojekt genomförts gemensamt. En av frågorna gällde om patientens vårdupplevelse påverkades negativt av att vistas hos flera vårdgivare under samma vårdtillfälle. Som kvalitetsrapporten visar så upplevde patienterna inte att det var negativt att vårdtiden delades upp. Projektet var för litet för helt säkra slutsatser, men patienternas upplevelse blev snarare den motsatta. De fåtal risker som identifierades var väl kända sedan tidigare och rörde t ex patientens upplevelse av tillräcklig information. Områden som identifierades som osäkra genomlystes i gemensamt uppföljningsmöte för fortsatt kvalitetsutveckling. Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Vet ej Antalet tillfrågade: 16 personer 22 sjukvård kungsholmen