Vård- och omsorgsboende

Transkript

1 Kvalitetsredovisning & Verksamhetsberättelse

2 Vårt åtagande är att ge enskilda med stort omvårdnadsbehov ett tryggt boende och en värdig tillvaro. Omvårdnaden bygger på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet, tillgodoser den enskildes personliga behov och önskemål samt främjar goda kontakter mellan den enskilde, närstående och personalen. Vård- och omsorgsboende På Stockholms Sjukhem erbjuder vi vård- och omsorgsboende med neurologisk och somatisk inriktning samt med demensinriktning. Vi har totalt 87 platser inom vård- och omsorgsboende. Vårt avtal med Stockholms stad omfattar 80 platser och styr till stor del vårt uppdrag. Från och med 1 juli 2010 ingår Stockholms Sjukhem i stadens valfrihetssystem med totalt 80 av våra platser. Kundvalet innebär att kölistan numer hanteras av staden och för närvarande har vi omkring ett 30-tal personer i kö. Sju av totalt 87 platser vid vård- och omsorgsboendet ingår inte i avtalet, utan beläggs av Stockholms Sjukhem. Omvårdnaden ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare. Service och omvårdnad har sin utgångspunkt i att den enskildes funktioner för den dagliga livsföringen upprätthålls samt att social isolering motverkas. Omvårdnaden genomsyras av grundtanken att den enskilde har förmåga att själv välja hur han eller hon vill leva sitt liv. Vi respekterar den enskildes behov och önskemål ur språkliga, etniska, kulturella och religiösa aspekter. Verksamhetschef har det övergripande ansvaret för verksamheten och är också medicinskt ansvarig sjuksköterska. Enhetschef har direkt ansvar för respektive enhet. Boendesamordnare ansvarar för in- och utflyttning i enlighet med kösystemet samt för kontakter med blivande boende och/eller närstående. Läkare i SÄBO ansvarar för läkarinsatser. Våra huvudprocesser Verksamhetens huvudprocesser är vård och omsorg samt läkare i särskilt boende (läkarinsatser i SÄBO). Vård och omsorg Processen för vård och omsorg utgår från vårt avtal med Stockholms stad och processen är kartlagd från det att den enskilde flyttar in till livets slut. Den innefattar vård och omsorg utifrån Socialtjänstlagen samt Hälso- och sjukvårdslagen. Processen används som ett arbetsredskap för att kvalitetssäkra våra åtaganden och är väl känd av samtliga medarbetare. Verksamheten är indelad i tre områden: Vård- och omsorgsboende med neurologisk inriktning Enheten består av en våning med 23 boende. Vård- och omsorgsboende med demensinriktning Enheten består av två våningar med 14 boende per våning Vård- och omsorgsboende med somatisk inriktning Enheten består av två våningar med 18 boende per våning Beläggning Vård- och omsorgsboende 97 % 98 % 98 % Kvalitetsresultat Under 2010 utfördes en uppföljning av ramavtalet med Stockholms stad. En samlad bedömning av uppföljningen visar att: 32 VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE

3 För att kvalitetssäkra sitt arbete har Stockholms Sjukhem arbetat fram olika processer för vård, omsorg och service. Processerna omfattar olika delar som inflyttning, omvårdnadsplan, gemensamma mål, utredning, behandling och uppföljning, samt vem som ansvarar för vad i processen. Stockholms Sjukhem har en trivsam boendemiljö. Personalen arbetar lugnt och bemöter de boende med respekt. Bemanningen för sjuksköterskor har minskats sedan föregående uppföljning, men bedöms ändå vara god. För att säkra de boendes behov av trygghet och säkerhet på kvällen inom demensenheterna hade man tidigare en personal ute tillsammans med de boende i de allmänna utrymmena. Detta kan inte fullföljas i samma utsträckning idag, på grund av personalförändringar. Neurologiska enheten har hittat former för att ytterligare höja kvaliteten i omvårdnaden genom att ha volontärer som bl a kommer och tar ut de boende på promenad. För att kvalitetssäkra sitt arbete har Stockholms Sjukhem arbetat fram olika processer för vård, omsorg och service. Processerna omfattar olika delar som inflyttning, omvårdnadsplan, gemensamma mål, utredning, behandling och uppföljning, samt vem som ansvarar för vad i processen. Resultatet av uppföljningen visar att vi ska fortsätta att utveckla dokumentationen i HSL och SoL, samt att våra sjuksköterskor ska genomgå en utbildning i förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel. Vi har uppfyllt samtliga kvalitetsparametrar. Under året har även flera enkäter och andra uppföljningar genomförts för att säkra kvaliteten i vård- och omsorgsboendet. Vi följer de olika resultaten och arbetar utifrån resultaten i vårt systematiska förbättringsarbete. Andel nöjda med bemötande Boende 96 % 89 % 97 % Närstående 95 % 97 % 97 % Resultatet visar grad av nöjdhet med bemötandet. Flertalet av våra boende har nedsatt eller sviktande kognition. Enkäten lämnas till de boende som har möjlighet att själva svara på frågorna. Kvalitetssäkring av boendes genomförandeplaner Andel som är nöjda 86 % 93 % 79 % Egenkontroll med individuella intervjuer utförda av omvårdnadspersonal som arbetar på annan avdelning än boende som intervjuas. Syftet är att kvalitetssäkra genomförandeplanerna så att det som är planerat, överenskommet och dokumenterat med boende- och/eller närstående även genomförs. Kvalitetssäkring av boendes upplevelse av nyckelbegreppen i Socialtjänstlagen (SoL) Andel som är nöjda 71 % 87 % 81 % Egenkontroll med individuella intervjuer utifrån skattningsformulär utförda av sjuksköterska som arbetar på annan avdelning än boende som intervjuas. Nyckelbegrepp som mäts är integritet, självbestämmande, delaktighet, säkerhet och trygghet. VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE 33

4 Stadsledningskontorets brukarundersökning Stadsledningskontoret genomförde under hösten 2010 en brukarundersökning riktad till samtliga personer på vård- och omsorgsboenden i Stockholms stad. På Stockholms Sjukhem har 54 boende/närstående svarat på enkäten, vilket gav en svarsfrekvens på 72 procent. Brukarundersökningen visar på goda resultat och våra resultat står sig mycket väl i jämförelse med totalresultatet. Generellt ser vi att samtliga undersökningar som gjorts både internt och externt visar att boende och närstående upplever ett mycket gott bemötande. Gemensamt för de olika undersökningarna är även att de visar att utevistelse och de boendes möjligheter att själv kunna påverka sin vardag behöver utvecklas vidare. Som ett led i vårt arbete med ständiga förbättringar har området utevistelse prioriterats för processkartläggning. Resultatet vad gäller nöjdhet kring det sociala innehållet är mer svårttolkat och behöver analyseras vidare. Ovanstående förbättringsområden ligger helt i linje med de utvecklingsbehov som generellt uppmärksammats inom äldreomsorgen i Sverige. BRUKARUNDERSÖKNING VÅR D- OCH OMSORGSBOENDEN HÖSTEN 2010 STOCKHOLMS SJUKHEM JÄMFÖRT MED TOTALT SAMTLIGA VÅR D- OMSORGSBOENDEN Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Varken eller Stämmer ganska bra Stämmer helt Svaren anges i procent. Personalen bemöter mig på ett bra sätt Personalen är lyhörd och frågar hur jag vill att hjälpen ska utföras Jag har möjlighet att påverka min vardag Jag kommer ut i friska luften när jag vill Jag är nöjd med de aktiviteter som erbjuds mitt boende Jag har själv haft möjlighet att välja vilket boende jag ska bo på Maten smakar bra Måltiderna är en trevlig stund på dagen Jag är nöjd med mitt boende ! Boendet uppfyller mina förväntningar Jag känner mig trygg på mitt boende

5 Äldreguiden I Äldreguiden betygssätter Socialstyrelsen specifikt utvalda områden med en betygsskala från 1 5 (1 står för sämst, 5 står för bäst). Resultat Delaktighet 5,0 5,0 5,0 Personaltäthet 5,0 5,0 5,0 Kompetens 4,5 4,5 3,5 a) omvårdnadspersonalens kompetens 4,0 4,0 2,0 b) eftergymnasial utbildning 5,0 5,0 5,0 Kontinuitet 3,0 2,3 3,0 a) hög sysselsättningsgrad 5,0 5,0 4,0 b) personalomsättning 3,0 1,0 2,0 c) andel timavlönade 1,0 1,0 3,0 Självständighet 1,5 1,5 1,0 a) eget rum 1,0 1,0 1,0 b) hygienutrymme/kokmöjlighet 2,0 2,0 1,0 Mat 5,0 5,0 5,0 a) välja mat 5,0 5,0 5,0 b) nattfasta 5,0 5,0 5,0 Ledning, medarbetare per chef 4,0 4,0 3,0 LCP vårdprogram för döende Liverpool Care Pathway for care of the dying (LCP) Antal dödsfall Andel dödsfall där LCP har tillämpats 52 % 67 % 64 % Andelen dödsfall där LCP tillämpats har minskat med 15 procent under Målet för 2010 var att tillämpa LCP vid 70 procent av alla dödsfall. Minskningen är en direkt konsekvens av att flera av de boende som kommer till oss har mycket korta vårdtider. Vi ser ett ökat antal av oväntade och plötsliga dödsfall, där LCP inte är möjlig att tillämpa. Värdet omvårdnadspersonalens kompetens fortsätter att öka tack vare vårt strategiska arbete med utbildningsinsatser. De ökade värdet kring personalomsättning beror i stort på förändringar som gjorts inom organisationen under året. 35

6 Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Genom att följa kvalitetsindikatorerna varje kvartal säkerställer vi att arbetet med riskbedömningar, vårdplaner och genomförandeplaner fungerar väl. Kvalitetsindikatorer Aktuell vårdplan 96 % 99 % Aktuell genomförandeplan 83 % 91 % Förebyggande av undernäring erhållit riskbedömning 97 % 98 % Förebyggande av fall/fallskador erhållit riskbedömning 95 % 96 % Förebyggande av trycksår erhållit riskbedömning 88 % 97 % Läkemedel årlig läkemdelsgenomgång (mäts 1 ggr/år) 100 % 100 % Personer mer än 80 år 10 eller fler läkemedel antal 69 % 64 % 3 eller fler psykofarmaka, antal 22 % 21 % Vård i livets slutskede informerande samtal 89 % 68 % dött ensam 25 % 12 % närstående erbjudits efterlevandesamtal 95 % 75 % Läkarinsatser i SÄBO Vår andra huvudprocess är läkarinsatser i SÄBO. Läkarinsatsen och jourinsatsen utförs av Stockholms Sjukhems egna läkare, vilket vi ser som en stor fördel och ett mervärde. Insatserna ska, när så är möjligt, utföras i samråd med den boende och hans/hennes närstående. Uppdragets innehåll finns beskrivet i landstingets Regelbok för särskilda boende. Uppföljningar visar att vi uppfyller samtliga mål i regelboken. Kvalitetsresultat Resultatet för 2010 avser första halvåret, prognosen för hela året är att antibiotikabehandlade urinvägsinfektioner har minskat avsevärt. Bakterier som finns i urinen utan att orsaka symtom ska i regel inte behandlas med antibiotika. Antibiotika ska endast användas när de verkligen behövs. Denna information har smittskyddsläkare arbetat aktivt med att delge boende, närstående och personal och vi kan nu se resultat av detta arbete. Förbättringsarbete Under 2010 har vi fortsatt arbetet med att implementera kartlagda processer avseende vård och omsorg, fall och trycksår samt läkare i SÄBO. Dokumentationen avseende boendes individuella planer, genomförandeplaner, har utvecklats och förbättras utifrån fokus på hur insatserna ska genomföras. Kontaktmannaskapet har förstärkts utifrån ansvarsområden. Delaktigheten från boende och närstående har stärkts. Boende- och/eller förtroenderåd finns på alla enheter, för att skapa förutsättningar för delaktighet. Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikatorer för vården och omsorgen om äldre personer och mätningar genomförs kvartalsvis och är införda i processerna. Enheten med neurologisk inriktning har arbetat med att utveckla volontärarbete. Tvärprofessionella omsorgsmöten/teammöten har startats på enheterna för att få större helhetsperspektiv och för att möjliggöra för våra boende att få en individuell upplevelse av den dagliga omsorgen. Enheten med somatisk inriktning har deltagit ett forskningsprojekt, A life in dignity. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur olika vårdhandlingar kan stödja och upprätthålla den boendes/patientens upplevelse av värdighet under ett ökat beroende av andra. Även närståendes perspektiv beaktas. Studien genomförs på flera vård- och omsorgsboenden i Sverige och i Norge. Boende, närstående och medarbetare har under året deltagit i olika fokusgrupper. Från och med hösten 2010 övergår studien i en analys- och publikationsfas. Indikation för antibiotikabehandling jan juni jan juni Urinvägsinfektion hos vårdtagare med suprapubisk urinkateter Urinvägsinfektion hos vårdtagare med urinkateter via urinröret Urinvägsinfektion hos vårdtagare utan urinkateter VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE

7 God och säker vård och omsorg Rapportering och arbete med avvikelser, klagomål och fel och brister, är en viktig del i vårt kvalitetsarbete. De lärdomar vi får genom att aktivt följa och analysera dessa ger oss ett underlag för vårt förbättringsarbete och bidrar till att vi kan erbjuda en god och säker vård och omsorg till våra boende. Avvikelser Kommentar (avser 2010 års resultat) Fall % har inträffat på demensenheten Frakturer Varav 2 höftfrakturer, 2 övriga frakturer Läkemedel Samtliga avvikelser registreras. Ingen avvikelse är registrerad som allvarlig skada. Övrigt Trycksår Klagomål Fel och brister Lex Sarah Lex Maria Fall Boende med demenssjukdom ska behålla sin självständighet och rörelsefrihet även under det fortskridande sjukdomsförloppet. Vi gör en fallriskbedömning på samtliga, enligt Downtons Fall Risk index, och utifrån resultatet använder vi individuellt utprovade larm samt höftskyddsbyxor och övrig fallprofylax. Samtliga fall är medtagna, även när boende glidit ur stolen, för att vi ska kunna arbeta proaktivt. Begränsningsåtgärder används ytterst sällan. Avvikelserna är något fler än under Två höftfrakturer har inträffat under året. Läkemedel Vi använder ApoDos-system och delegering av läkemedelsadministrering till omvårdnadspersonalen. Under året har processkartläggning av ordination och iordningsställande av läkemedel pågått, med syfte att säkerställa en enhetlig rutin och därmed minska avvikelserna. Vi registrerar alla typer av läkemedelsavvikelser för att kontinuerligt förbättra läkemedelshanteringen. Ingen avvikelse har orsakat allvarlig skada för boende. Klagomål Användning av rutinen för klagomål har förstärkts under året, vilket har resulterat i ett ökat antal registreringar. Efter att klagomålet åtgärdats sker en återkoppling till den som lämnat klagomålet. Fel och brister Det systematiska arbetet kring fel och brister har utvecklats, vilket resulterat i ett ökat antal registreringar, som hanteras i lednings- och personalgrupperna. Kom pete n s utveckli ng Vi arbetar aktivt med kompetensutveckling och vår modell bygger på en struktur med såväl gemensam som enhetsspecifik och individuell kompetensutveckling. En strukturerad kompetensinventering på individnivå har genomförts under året och resultatet ligger till grund för planeringen av kompetensutveckling i verksamhetsplanen. Gemensam Enhetsspecifik (urval) Individuell (urval) Demensutbildning baskurs Förflyttningsutbildning Arbetsledning sjuksköterskor Reflektionshandledning Omvårdnadsutbildning (fem personer klara) Liftkörkortsutbildning Läkemedel och Äldre för Demens ABC en interaktiv utbildning Nutritionsutbildning sjuksköterskor för undersköterskor i demensvård Palliativ vård och LCP (Liverpool Socialt innehåll i vardagen Specialistutbildning i geriatrik (sjuksköterska) Care Pathway) Sjuksköterskans kliniska bedömning Chefsutbildning genom Stockholms Vårdhygienutbildning stad, en enhetschef (pågår). Brandutbildning Miljöutbildningar Chefsutveckling genom Vårdförbundet, en enhetschef (pågår) VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE 37

8 38

9 44 Stockholms Sjukhem, Box 12230, Stockholm Besöksadress: Mariebergsgatan 22, Telefon Brommageriatriken, Box 3084, Bromma Besöksadress: Söderberga Allé 41, Telefon