INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 8 God och säker vård 11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 8 God och säker vård 11"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning & Verksamhetsberättelse

2 INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 8 God och säker vård 11 Patientsäkerhetsberättelse 12 Kunskap vår drivkraft för kvalitet och tillväxt 17 Geriatrisk vård, minnesmottagning och primärvårdsrehabilitering 23 Avancerad sjukvård i hemmet och specialiserad palliativ vård 35 Rehabilitering och Primärvård 43 Vård- och omsorgsboende 57 Miljö 65 God mat en viktig del av vården 66 Aktiviteter och kultur 67 Våra lokaler 67 IT i vården 68 Medicinsk revision 69 2

3 Idén med verksamheten inom Stockholms Sjukhem har varit i stort densamma under över 140 år. Den inställning som fanns redan 1867 att förena professionalism med ett mänskligt engagemang lever kvar och är mer aktuell än någonsin. Men vården har också förändrats och förbättrats. I det moderna Stockholms Sjukhem pågår ett ständigt arbete för att fortsätta utveckla vården för långvarigt eller obotligt sjuka där vi särskilt beaktar behovet av en hemlik miljö. Mötet mellan människor är kärnan i vår verksamhet. Ett möte som präglas av omtanke, respekt och kunskap. Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla För fem år sedan började vi att bygga ett nytt sätt att redovisa resultat och kvalitet. Vi har fortsatt det arbetet och presenterar i årets Kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse 2012 fler resultat, analyser och exempel på förbättringsarbeten. Utmaningen för oss och andra är att presentera resultaten på ett sätt som gör att de kan jämföras och tolkas. Alla vet att det är svårt att mäta och jämföra kvalitet, men det får inte bli en ursäkt för att låta bli. Istället är vi med och påverkar vad vi ska mäta i nätverk tillsammans med andra. Stockholms Sjukhems patientsäkerhetsberättelse ingår som en del av kvalitetsredovisningen, se sidorna Inom varje verksamhetsområde redovisas utförliga resultat och analyser av patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet. Fokus på kvalitet ger resultat Inom Stockholms Sjukhem utvärderar vi kvalitet och nöjdhet på olika sätt. Vi deltar i våra beställares årliga brukarundersökningar och patientenkäter, men gör även regelbundet egna patient- och boendeenkäter. Att mäta hur våra patienter och boende upplever kvaliteten på den vård och omsorg vi erbjuder är ett sätt för oss att följa upp vårt långsiktiga mål att vara topprankade av våra intressenter. Vi mäter även kvalitet genom att följa att vi uppfyller samtliga kvalitetsparametrar i våra vårdavtal, ett mål som vi når till 100 procent även under Vi följer efterfrågan på våra vårdtjänster genom att mäta hur väl vi uppfyller beställd vårdvolym, ett mål som stadigt förbättras och som vi uppnår i så gott som samtliga verksamheter. Under 2012 har vi fått förlängda vårdavtal inom flera verksamhetsområden. Vi har fått förlängt avtal för den specialiserade palliativa vården och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) samt för arbetsterapi och sjukgymnastik vid Träningscenter M.E.R.A. Även Stockholms läns landstings auktorisering för medicinsk fotsjukvård och SÄBO-läkare har förlängts under året. På Brommageriatriken har avtalet förlängts för den geriatriska vården inklusive demensutredningar, öppenvårdsrehabilitering och ASIH. Under 2012 har vi ansökt om och erhållit auktorisation för Specialiserad palliativ vård, ASIH och Primärvårdsrehabilitering. Stockholms Sjukhem deltog i landstingets kvalitetsupphandling av geriatrisk vård. Vi lämnade ett anbud på Brommageriatriken och vid utvärderingen erhöll vi elva av tolv möjliga kvalitetspoäng och vann SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3

4 upphandlingen. I februari 2013 tecknades nytt avtal för Bromma geriatriken med Stockholms läns landsting. Kundval inom vård- och omsorgsboende har bekräftat intresset för ett val av boende hos oss. Vi får goda resultat i enkäter och öppna jämförelser för vård- och omsorgsboende. Generellt ser vi att boende och närstående upplever ett mycket gott bemötande och känner sig trygga med den vård och omsorg som ges, samtidigt noterar vi skillnader i resultaten mellan våra egna mätningar och Stockholms stads brukarenkät vilket kräver fortsatt analys. Även vår husläkarmottagning har nöjda patienter vilket redovisas i öppna jämförelser baserade på den nationella patientenkäten inom primärvården, 94 procent av patienterna är nöjda med bemötandet. Patienterna inom neurologisk och kirurgisk rehabilitering är också mycket nöjda med sin rehabilitering. Verksamheten vid Träningscenter M.E.R.A, arbetsterapi och sjukgymnastik för vuxna med medfödda eller tidigt förvärvade rörelsehinder, är efterfrågad och enkäter visar att deltagarna är mycket nöjda/ nöjda med vårdtjänsten. I vår egen enkät inom ASIH Bromma, ASIH Kungsholmen samt i den slutna palliativa vården visar resultaten att patienter och närstående är mycket nöjda med vården. Händelserikt år Stockholms Sjukhem är kvalitetscertifierat sedan 2011 och miljöcertifierat sedan Kvalitet har alltid varit i fokus för Stockholms Sjukhem och att kvalitetscertifiera vår verksamhet enligt ISO 9001 har varit ett led i arbetet med kvalitet och patientsäkerhet. Vi ser certifieringen som en bekräftelse på den kvalitet vi erbjuder och vårt sätt att arbeta systematiskt med att förbättra och utveckla verksamheten. Tillsammans med våra kvalitetsresultat är certifieringen också en viktig vägledning för den som ska välja i de olika kund- och vårdval som utvecklas inom sjukvård och äldreomsorg i Stockholm. Stockholms Sjukhem fortsätter att rusta för framtiden. Från hösten 2014 kommer vi att kunna erbjuda ytterligare 72 vårdplatser. Vi följer upp vårt ledningssystem med interna och externa revisioner samt med stöd av vår medicinska revisor, som utses av stiftelsens principaler. Vi har också förstärkt vår kompetens i ledningssystem med hjälp av SIQ-utbildning för chefer, processledare och läkare. Patientsäkerhetskulturmätningen 2010 resulterade i handlingsplaner som har genomförts under året. Vi har bland annat arbetat vidare med riskbedömningar, händelseanalyser och med att öka våra avvikelseregi s 4 SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT

5 treringar. Vi vill identifiera riskhändelser innan de ger upphov till vårdskada. Sammantaget utgör detta viktiga byggstenar i det ledningssystem som ska vara ett effektivt vårdstöd och säkerställa kvaliteten och patientsäkerhet i vår verksamhet. Den patientsäkerhetskulturmätning som genomfördes hösten 2012 visar ett förbättrat resultat i alla delar. Särskilt viktigt är att vi har förstärkt stödet till patienter och medarbetare vid inträffad negativ händelse i vården. Införandet av ärende hanteringssystemet HändelseVis för avvikelser, synpunkter och klagomål har underlättat och stimulerat registreringarna vilket är vår strävan för att få underlag till ständiga förbättringar. Vi arbetar vidare med strategisk kompetensutveckling och har, tillsammans med chefer och medarbetare, påbörjat ett arbete med att ta fram specifika kompetensmodeller per yrkeskategori. Vår kvalitetsredovisning innehåller i år också ett avsnitt där vi presenterar vårt arbete inom forskning, utbildning och utveckling tillsammans med resultatet av vårt strategiska arbete med kompetensutveckling och övriga HR-frågor. Under 2012 har Stockholms Sjukhem samlat all palliativ vård och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) i ett gemensamt verksamhetsområde. Den 1 juni 2012 blev ASIH vid Brommageriatriken en del av Palliativt Centrum tillsammans med ASIH och specialiserad palliativ slutenvård på Kungsholmen. Genom att samla den palliativa vården i en organisation blir vi mer effektiva, konkurrenskraftiga och flexibla. En gemensam organisation underlättar också kunskapsspridning, kompetensutveckling och förbättringsarbete. Brommageriatriken har under den senare delen av året arbetat med anbudet i kvalitetsupphandlingen för geriatrisk vård. Underlaget till anbudet arbetades fram med hjälp av flera fokusgrupper med patienter, pensionärer, intresseföreningar och medarbetare för att skapa stor delaktighet och lärande inför det nya vårduppdraget. Kvalitetsupphandlingen resulterade i att vårt anbud fick högsta kvalitetspoäng av samtliga anbudsgivare, elva poäng av tolv möjliga. Under året har Rehabcentrum vidareutvecklat nya träningsmetoder som komplement till annan rehabilitering. Rehabcentrum erbjuder idag patienter träning tillsammans med terapihund/rehabhund, medicinsk yoga och TV-spel. Engagemanget i professionella nätverk inom rehabilitering har ökat under året. Vi har genomfört flera stora IT-projekt under Vi har bland annat flyttat vårt journalsystem till landstingets plattform Samverkan Take Care (STC), bytt dokumentationssystem på vård- och omsorgsboendet till SafeDoc och infört e-tjänstekort. Stiftelsens stora projekt med att bygga en ny fastighet för ett hemlikt vård- och omsorgsboende i enlighet med dagens krav engagerar många medarbetare som bidrar med sin kompetens i planeringen. Den nya byggnaden kommer att vara klar för inflyttning under våren Stockholms Sjukhem fortsätter att rusta för framtiden. Vi kommer att renovera våra äldsta vårdbyggnader med start 2013, vilket innebär att vi kan erbjuda ytterligare drygt 70 vårdplatser i våra fastigheter på Kungsholmen från hösten Detta ger oss möjlighet att erbjuda fler SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 5

6 slutenvårdsplatser med kompetent personal till Stockholms läns befolkning i en tid med stor vårdplatsbrist. Våra utmaningar inför är att få förtroende från våra beställare att utföra mer vård till bästa kvalitet! Vårt sätt att arbeta Inom Stockholms Sjukhem planerar vi årets arbete med stöd av gemensamma mål och strategier i våra verksamhetsplaner. Ledning och medarbetare är engagerade i verksamhetsplaneringen, som bygger på de fyra perspektiven: kund/marknad, medarbetare, process/utveckling och ekonomi. För varje perspektiv fastställer vi mål, strategier, nyckeltal och aktiviteter. Dessa delar i verksamheten hör samman och vi följer också våra mål och resultat per perspektiv i månatliga verksamhetsrapporter. Strategier, mål, aktiviteter och resultat kommuniceras regelbundet till alla medarbetare och ger grunden för engagemang och delaktighet. Alla medarbetares insats och kompetens för att erbjuda en säker vård och omsorg av hög kvalitet till patienter och boende blir synlig i våra gemensamma resultat. Vi följer regelbundet upp vår kvalitet och genomför de förbättringar som behövs för att nå våra resultat. Utgångspunkt för förbättringsarbetet är dels inkomna synpunkter och klagomål, dels månatligt resultat vid mätning av våra kvalitetsparametrar. Aktuella kvalitetsparametrar hämtas ur kvalitetsregister, vårdprogram, vårdavtal och vår egen specialistkompetens. För att säkerställa vårdens kvalitet med rätt insatser och kompetens fortsätter vi arbetet med våra vårdprocesser. Vi reviderar vårdprocesser, riskbedömer nya metoder/arbetssätt, säkerställer lagkrav, vårdprogram och tydliggör kompetenskrav. Allt i syfte att undvika dubbelarbete i de tvärprofessionella teamen och att intensifiera vårt arbete med ständiga förbättringar. Vi analyserar vad vi ska göra, hur vi ska utföra arbetet, beslutar om kvalitetsmål och inför förbättringar baserat på våra resultat och de krav som ställs på vården. Ett värdefullt stöd i arbetet är vår FoUU-enhet som bedriver forskning samt stödjer kvalitetsutveckling och införandet av ny kunskap i processerna. Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda medarbetarna en stimulerande och utvecklande miljö. Stockholms Sjukhems satsningar på strategisk kompetensutveckling forsätter under 2013 och det är en medveten investering för framtiden engagerade och professionella medarbetare är vår viktigaste tillgång för att erbjuda en god och säker vård och omsorg. Under 2013 ser vi fram emot att fortsätta arbetet med ständiga förbättringar som resulterar i den bästa vården för våra patienter och boende. Våra grundläggande värderingar omtanke, respekt och kunskap får aldrig bli tomma ord vi kan visa vår kvalitet och vi kan vara stolta över våra resultat! Elisabet Wennlund, sjukhusdirektör 6 SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT

7 7

8 Stiftelsen Stockholms Sjukhems inriktning har sedan starten 1867 varit att erbjuda vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka i en stimulerande och hemlik miljö. Vi driver idag högkvalitativ vård inom fem områden: geriatrik, palliativ vård, rehabilitering, husläkarmottagning samt vård- och omsorgsboende. Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka På Kungsholmen driver Stockholms Sjukhem palliativ vård, rehabilitering, husläkarmottagning, medicinsk fotsjukvård, träningscenter för rörelsehindrade samt vårdoch omsorgsboende. Vi har 72 vårdplatser fördelade på tre slutenvårdsavdelningar samt 87 platser i vård- och omsorgsboende. Brommageriatriken är ett geriatriskt sjukhus för befolkningen i västra Stockholm och på Mälaröarna. Sjukhuset har 139 vårdplatser fördelade på fem slutenvårdsavdelningar. Vid Brommageriatriken finns även minnesmottagning, primärvårdsrehabilitering och neuroteam. Brommageriatrikens enhet för avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), tillhör från och med 1 juni 2012 Palliativt Centrum. Vårdavtal 2012 Vi har vårdavtal med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Karolinska Universitetssjukhuset. Vi erbjuder också vård på enskilt vårdavtal. Avtalen speglar verksamhetens kompetensområden. Alla vårdavtal är så kallade ramavtal, som inte erbjuder någon garanterad vårdvolym. Avtalet på Brommageriatriken är baserat på områdesansvar kopplat till både fast och rörlig ersättning. Geriatrik Stockholms läns landsting Geriatrisk vård, avancerad hemsjukvård, demensutredningar samt rehabilitering på Brommageriatriken. Palliativ vård Stockholms läns landsting Avtal för specialiserad palliativ slutenvård och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Från och med januari 2013 införs vårdval för palliativ vård, Stockholms Sjukhem är en av de godkända vårdgivarna. Rehabilitering Karolinska Universitetssjukhuset Rehabilitering i sluten vård av patienter med ryggmärgsskador. Stockholms läns landsting Avtal för sjukgymnastik och arbetsterapi för vuxna personer med medfödda eller tidigt förvärvade rörelsehinder. Avtal för specialiserad och profilerad rehabilitering för patienter efter vård på akutsjukhus. Vård- och omsorgsboende Stockholms stad Särskilt boende för personer över 65 år. Övrigt Stockholms läns landsting Husläkarmottagning. Auktorisationen gäller tills vidare. Medicinsk fotsjukvård. Auktorisationen gäller tills vidare. Läkartjänster i särskilda boenden. Auktorisationen gäller tills vidare. Planerad rehabilitering inom området neurologi i sluten vård och dagvård. Auktorisationen gäller tills vidare. Primärvårdsrehabilitering. Auktorisationen gäller till och med och förlängs därefter tills vidare. Enskilda avtal Enskilda avtal om sluten vård med privatpersoner, kommuner eller landsting. 8 VÅRDVERKSAMHETEN

9 Vårdvolym 2012 Avtal Vårddygn Vårddygn Vård- och omsorgsboende Palliativ vård SLL Onkologisk rehabilitering, Karolinska Palliativ vård SLL (ASIH Kungsholmen): målgrupp 1 (vårddygn) målgrupp 2 (besök) Profilerad rehabilitering, SLL Specialiserad rehabilitering, SLL Planerad rehabilitering, SLL Ryggmärgsskador Privat vård Övrigt 11 0 Geriatrisk vård, SLL ASIH, SLL (Bromma): målgrupp 1 (vårddygn) målgrupp 2 (besök) Antal Antal Husläkarmottagningen (listade) Fotsjukvård (besök) Läkartjänster i särskilt boende Primärvårdsrehabilitering Planerad rehabilitering, dagvård Träningscenter M.E.R.A., SLL Intensivbehandlingsveckor Individuella uppföljningsbesök Gruppbehandlingar VÅRDVERKSAMHETEN 9

10 10 VÅRDVERKSAMHETEN

11 Vi arbetar med kvalitet och patientsäkerhet på ett systematiskt sätt i enlighet med patientsäkerhetslagen och kraven på ledningssystem. Kvalitet är graden till vilken verksamheten uppfyller ställda krav. Vi har många och detaljerade krav från våra uppdragsgivare men vi ställer också ytterligare, höga krav på oss själva. Några krav är enkla att mäta medan andra är mer komplicerade. God och säker vård Vår vård är baserad på kunskap och lång erfarenhet inom alla våra vårdområden. Omtanke, respekt och kunskap är grundläggande värderingar. Ett gott bemötande samt patientens och den boendes delaktighet är viktigt för det kontinuerliga patientsäkerhetsarbetet. Vi utgår i varje möte från den enskilda personens individuella behov hans eller hennes fysiska, psykiska och sociala såväl som existentiella behov. Vår grundsyn är tanken om alla människors lika värde. Mål och strategier Stockholms Sjukhems mål som idéburen, icke vinstutdelande organisation är: Att vara topprankade av våra intressenter genom att ha bästa kvalitet Att ha en stark gemensam kunskaps- och värdekultur (omtanke, respekt och kunskap) Vision och mål Visionen för Stockholms Sjukhems patientsäkerhetsarbete är att inga vårdskador ska inträffa. Mål för kvalitet och patientsäkerhet är: God och säker vård där antal vårdskador minskar som resultat av patientsäkerhetsarbete och där verksamheterna uppfyller uppsatta mål 2012 inom områdena: Fall Trycksår Nutrition Vårdrelaterade infektioner (VRI) Basala hygienrutiner och klädregler (BHK) Följsamhet till Kloka Listan Regelbundna läkemedelsgenomgångar (SÄBO) Strategier Processorienterat arbetssätt Vi har alltid fokus på det goda vårdresultatet för den boende och patienten Vi gör rätt från början Vi arbetar med ständiga förbättringar Vi arbetar systematiskt med att föra in ny kunskap Delaktiga medarbetare Engagerat ledarskap och medarbetarskap Samsyn på ledning och styrning Kompetensutveckling vi lär av varandra, av omvärlden och vi tänker nytt Engagemang i nätverk inom våra verksamhetsområden Patientsäkerhet en trygghet för alla Under 2012 genomgick några medarbetare en fördjupad utbildning i patientsäkerhet. Som seminarieuppgift valde gruppen att förkovra sig i webbaserad utbildning och att tillsammans med FoUU skapa ett utbildningsprogram åtkomligt för medarbetarna via intranät. Filmerna behandlar olika aspekter av patientsäkerhet och är producerade i egen regi med hjälp av medarbetare i verksamheten. Filmerna behandlar ett antal centrala frågor som rör patientsäkerhet. Syftet är att öka kunskapen kring arbetet med patientsäkerhet och uppmärksamma riskområden. Syfte att göra vården säkrare för patienterna att stärka patientsäkerhetskulturen att ge alla medarbetare en enhetlig bild av vad patientsäkerhet är och viktiga riskområden PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 11

12 VÅRA FILMER Film 1. Patientsäkerhet Film 2. Patientsäkerhetsarbete Film 3. Kommunikation och bemötande Film 4. Läkemedel och risker Film 5. Medicintekniska produkter Film 6. VRI evidensbaserad omvårdnad vid kateterbehandling Film 7. Fallrisk Film 8. Delegering inom vård- och omsorgsboendet Film 9. Kvalitetsparametrar Brommageriatriken Processarbetet fortsätter Det processarbete som inleddes 2008 har under de senaste åren utvecklats och successivt kopplats allt tydligare till vårt sätt att leda och utveckla verksamheten och till Vårt sätt att arbeta, vårt ledningssystem. Stockholms Sjukhem är sedan 2011 kvalitetscertifierade enligt ISO Under året har processerna förbättrats och vi har arbetat med systematisk uppföljning och revidering. Förbättringsförslag och ny kunskap förs in kontinuerligt genom att processerna alltid kopplas till senaste gällande vårdprogram, riktlinjer och lagkrav. Aktiviteter som främjar patientens delaktighet har tydliggjorts i vårdprocesserna. Samtliga medarbetare utbildas i processarbete i form av en basutbildning. Utbildningen erbjuds regelbundet till nya medarbetare. Under 2012 har en fördjupad processutbildning genomförts för chefer och andra nyckelpersoner inom organisationen. Patientsäkerhetsberättelse Avvikelser i vården Under 2012 har vi fortsatt arbetet i enlighet med patientsäkerhetslagen för att förbättra våra processer och deras följsamhet till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som trädde i kraft den 1 januari Föreskrifterna är gemensamma för hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Det går inte att jämföra 2012 års avvikelser med föregående år av flera skäl. Vi har dels genomfört en omorganisation av Sjukvård Kungsholmen, dels infört nya IT-stöd för avvikelsehantering inom sjukvårdsverksamheterna samt inom vård- och omsorgsboendet. Vi har även ändrat klassificeringen av avvikelser i enlighet med Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd. Vår bedömning är att avvikelseregistreringarna har ökat efter införandet av ärendehanteringssystemet HändelseVis och dokumentationssystemet SafeDoc (inom vård- och omsorgsboendet) samt att återföringen till rapportören har förbättrats, vilket var våra mål med införandet. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet är en naturlig del av vårt sätt att arbeta framför allt när det gäller förmågan att se risker, rapportera och ställa till rätta saker som gått fel i verksamheten. Kunskap utgående från riskbedömningar och händelseanalyser av avvikelserapporter ger oss nytt gemensamt lärande för att undvika vårdskador och öka patientsäkerheten. Avvikelserna analyseras och kommenteras utförligare under respektive verksamhetsområde. Att antalet registreringar av avvikelser, klagomål och förbättringsförslag ökat är mycket positivt för det fortsatta förbättringsarbetet. Klagomål och synpunkter Att ta emot klagomål och synpunkter på verksamheten, positiva och negativa, är ett av våra förbättringsinstrument. En viktig framgångsfaktor för att lyckas med det systematiska förbättringsarbetet är att skapa ett klimat som gör att patienter, boende, närstående och medarbetare ser varje synpunkt som en utgångspunkt för förbättringar. Synpunkter omhändertas hela tiden i vården men möjligheten till systematisk förbättring kommer när vi kan tydliggöra synpunkter, klagomål och förbättringsförslag på ett sätt som gör att vi kan urskilja mönster och trender. Under de senaste åren har betydelsen av detta blivit tydligare, registreringen har ökat och vi har arbetat mer aktivt med att dokumentera synpunkter från patienter, boende och närstående. 12 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

13 TOTALT ANTAL REGISTRERADE AVVIKELSER TOTALT ANTAL REGISTRERADE KLAGOMÅL Sjukvård Kungsholmen Brommageriatriken Vård och Omsorg Sjukvård Kungsholmen Brommageriatriken Vård och Omsorg Brommageriatriken 755, Sjukvård Kungsholmen 594*, Vård- och omsorgsboende 345. * Vi redovisar ett gemensamt resultat för Sjukvård Kungsholmen (Palliativt Centrum + Rehabilitering och Primärvård) för att kunna jämföra med tidigare år. Brommageriatriken 46, Sjukvård Kungsholmen 139*, Vård- och omsorgsboende 20. * Vi redovisar ett gemensamt resultat för Sjukvård Kungsholmen (Palliativt Centrum + Rehabilitering och Primärvård) för att kunna jämföra med tidigare år. Patientsäkerhetskultur och patientsäkerhetslag Under hösten 2010 genomfördes en mätning av patientsäkerhetskulturen hos medarbetarna. Undersökningen genomfördes av Indikator med hjälp av en validerad metod som medger jämförelser mellan enheter och omvärlden. Utifrån enkätresultatet och patientsäkerhetslagen upprättades och genomfördes handlingsplaner på koncern- och verksamhetsnivå. Koncernens handlingsplan innehöll mål för patientsäkerhetskulturen, exem pelvis förbättrad information och förbättrat stöd till patienten vid negativ händelse, samt mål för uppfyllande av patientsäkerhetslagen. Övergripande ambition var en allmänt ökad medvetenhet om patientsäkerhetsarbetet. Resultatet i 2010 års enkät rörande patientsäkerhetskulturen visade att det fanns ett utbrett säkerhetstänkande, en individuell ansvarskänsla och att medarbetarna inte känner någon tveksamhet att rapportera om man ser något som inträffat eller som skulle kunna innebära en patientrisk. Resultaten 2012 visar en förstärkt patientsäkerhetskultur inom flera områden och att stödet till patienten, och även till personalen, vid en negativ hän delse förbättrats. Närmaste chefs engagemang i patientsäkerhetsfrågor är oförändrat högt och det är en markant förbättring av högsta ledningens stöd för patientsäkerhetsarbetet vilket är helt avgörande för att utveckla en stark patientsäkerhetskultur. Resultat I PROCENT, mätning av patientsäkerhetskultur Den röda linjen är Stockholms Sjukhems resultat 2010, den blå markeringen är resultatet Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Benägenhet att rapportera händelser Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Samarbete mellan vårdenheterna Lärandeorganisation 67 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Samarbete inom vårdenheten Öppenhet i kommunikationen 82 Återföring och kommunikation kring avvikelser PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 13

14 Områden i Patientsäkerhets- riket kulturenkäten Benägenhet att rapportera händelser Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Samarbete inom vårdenheten Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser En icke straff- och skuldbeläggande kultur Arbetsbelastning och personaltäthet Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse Resultaten i patientsäkerhetskulturmätningen presenteras som medelvärden på en skala där 100 är starkaste kultur. Riket 2012 anger medelvärdet för samtliga deltagande sjukvårdsverksamheter. Förbättringsarbete Den 1 mars 2012 införde Stockholms Sjukhem, som första privata vårdgivare, HändelseVis. Det är Stockholms läns landstings webbaserade system för hantering av avvikelser. Införandet underlättar rapportering och återkoppling till rapportören. I systemet finns analysverktyg för att kunna analysera avvikelser på ett samlat sätt. Systemet saknar idag rapportverktyg för statistik, men arbetet med detta pågår i Styrgruppen för HändelseVis. Under 2012 har vi genomfört ett projekt om vår journaldokumentation. Avsikten är att under 2013 införa ett nytt sätt att dokumentera för att öka patientsäkerheten och för att effektivisera dokumentationen så att tiden för patientnära arbetet ökar. Under året övergick vi även till det gemensamma journalsystemet Samverkan TakeCare (STC). Övergången föregicks av en noggrann riskanalys med handlingsplan. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv gick övergången utan några avvikelser av betydelse. För att bättre möta kraven för dokumentation inom vård- och omsorgsboendet, både avseende hälso- och sjukvårdslagen samt utifrån socialtjänstlagen, infördes ett nytt datoriserat journalsystem, SafeDoc, i hela verksamheten under Vid avtalsuppföljningen med Stockholms Stad noterades förbättringar inom samtliga utvecklingsområden som gällde dokumentation. SafeDoc ger också möjligheter att dokumentera avvikelser inom båda lagrummen (SoL och HSL). Genom införandet av avvikelser i SafeDoc och ändrad klassificering i enlighet med Socialstyrelsen riktlinjer kan vi inte jämföra 2012 års avvikelser med föregående år. Pascal som infördes nationellt under 2012 är ett IT-system för läkemedelsordinationer i APO-dos. Systemet har medfört påtagligt ökade patientrisker i läkemedelshanteringen och därmed avsevärt ökade krav på läkarresurs framför allt i vårt vård- och omsorgsboende. Systemet är under debatt och är även anmält till Socialstyrelsen. Under 2012 har vi även infört e-tjänstekort (förbättrad IT säkerhet). Lokala Gaskommittén har sammanträtt två gånger under året. Patientsäkerheten på gasanläggningen på Kungsholmen har förbättrats genom att tryckövervakare har installerats på avdelning 4 vilket ger en ökad funktionssäkerhet. Gasombud och personal på avdelning 4 har utbildats i hanteringen av funktionen. Ritningar över gasanläggning i hus A Kungsholmen har upprättats. Gasombud på Bromma och Kungsholmen har genomgått utbildning rörande gashantering och båda anläggningarna har riskbedömts i enlighet med riktlinjerna från Centrala Gaskommittén till vilken protokollen inlämnats utan anmärkningar. Egenkontroller Journalgranskningar har genomförts i samtliga verksamheter för att säkerställa att vi arbetar på ett patientsäkert sätt och att dokumentation sker enligt vår dokumentationshandbok. Under 2012 har ett antal medarbetare utbildats för att återkommande genomföra journalgranskningar enligt metodiken Global-Trigger-Tool (GTT). GTT-analys innebär att journaler granskas för hitta signalord (triggers) för patientskada och därefter analysera om denna var ett avsteg från normalt vårdförlopp. Resultaten återförs till verksamhetscheferna som underlag i det fortsatta patientsäkerhetsarbetet. Konsekvensbedömningar och riskanalyser har genomförts vid verksamhetsförändringar, processrevideringar samt vid väsentliga förändringar av styrande dokument. Egenkontrollprogram finns för ett flertal områden, exempelvis kost samt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Uppföljning av mål och analys av verksamheterna sker varje månad. Vi har även uppföljning en gång per kvartal vid verksamhetsgenomgång tillsammans med koncernledningen. Uppföljningen sker med stöd av verksamhetsrapporter där samtliga kvalitetsmål 14 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

15 följs upp i perspektiven kund/marknad, medarbetare, process/utveckling och ekonomi. Vi har en kontinuerlig bevakning av ändrade regelverk samt gör en gång per år en genomgång av samtliga lagar och regelverk inom våra ansvarsområden. Styrande dokument revideras systematiskt via vårt dokumenthanteringssystem. Verksamheterna genomgår återkommande interna respektive externa revisioner av följsamhet till gällande lagar, regelverk, certifieringar, interna rutiner och processer. Revisionerna innefattar bland annat ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhetslagen. Resultatet från revisionerna omsätts i en handlingsplan utifrån de förbättringsområden som identifieras. Det sker även en årlig medicinsk revision av en fristående medicinsk sakkunnig och revisionsrapporten tillfogas vår årliga kvalitetsredovisning. Stockholms Sjukhems verksamheter deltar årligen i punktprevalensmätningar avseende följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) samt förekomst av trycksår och vårdrelaterade infektioner (VRI). Kvalitetsregister Under 2012 rapporterade vi i följande register: Svenska Palliativregistret Nationella diabetesregistret SveDem WebRehab När det gäller Svenska Palliativregistret så är det framför allt ASIH och den specialiserade palliativa vården som rapporterar i registret. Till Nationella diabetesregistret rapporterar framför allt Husläkarmottagningen. Patientsäkerhetsberättelsen i sin helhet kan beställas från informationsenheten, PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 15

16 16 MEDARBETARE

17 Människors utbildning, färdigheter, kompetenser och ofta även hälsa beskrivs ibland som en organisations humankapital. Detta begrepp är vanligt inom kunskapsintensiva områden, där det är angeläget att behålla och vidareutveckla medarbetarnas kompetens genom utbildning och annan kompetensutveckling. I detta kapitel presenterar vi ett humankapitalbokslut för Stockholms Sjukhem. Det omfattar både vår FoUU-verksamhet, vårt strategiska arbete med kompetensutveckling samt vårt systematiska arbetsmiljöarbete. Kunskap vår drivkraft för kvalitet och tillväxt Stockholms Sjukhem är en utpräglad kunskapsorganisation där begreppet kunskap tillsammans med omtanke och respekt utgör våra tre grundläggande värderingar. Vårt sätt att arbeta med kunskap Vi inhämtar och kvalitetssäkrar rätt kunskap i vår vård och omsorg genom ett systematiskt och strategiskt arbete där rekrytering av rätt kompetens går hand i hand med kompetensutvecklingsprogram för våra medarbetare. Vår kompetens vilar på kunskap, erfarenhet och attityder. Vi skapar ny kunskap genom eget forskningsarbete där kunskapsluckor, av hög prioritet, i vården beforskas i ett samarbete mellan egen vårdpersonal, Stockholms Sjukhems interna forskningskompetens samt universitet och högskolor. Vi förmedlar kunskap genom medverkan i formella utbildningsprogram inom våra kompetensområden. Det sker dels i samarbete med, och på uppdrag av, universitet och högskolor, dels i egen regi för våra medarbetare och vårdgrannar. Vi använder kunskap i vårt systematiska processarbete där kvalitetsindikatorer, utifrån externa kvalitetskrav såväl som egna interna kvalitetsmått, möjliggör vår ambition att inta en ledande position i utvecklingen av de kompetensområden som vi är verksamma inom. Utbildning Medarbetarnas kompetens är vår viktigaste resurs och vårt viktigaste konkurrensmedel. Vi har under de senaste åren utvecklat ett eget systematiskt arbetssätt kring kompetensutveckling. Målet är att vid varje givet tillfälle ha rätt kompetens för våra uppdrag och våra vårdprocesser. Planeringen för den årliga kompetensutvecklingen inom Stockholms Sjukhem sker i Utbildningsrådet, som leds av FoUU-chefen och där samtliga verksamhetschefer ingår. Varje år sammanställer Utbildningsrådet en koncerngemensam utbildningsplan. Grunden utgörs av analyser av kvalitetsresultat, kunskap från avvikelser och klagomål, medarbetarnas kompetensutvecklingsplaner, krav i vårdavtal, lagar och författningar samt framtagna handlingsplaner utifrån enkäter och riskanalyser. Utbildningsrådet prioriterar och beslutar om utbildningssatsningar för kommande år. Utbildningsplanen ger en samlad bild av den mångfald utbildningstillfällen som våra medarbetare kan ta del av. Av de totalt 146 planerade utbildningsaktiviteterna (breddutbildningar, processrelaterade utbildningar, basutbildningar, verksamhetsspecifika utbildningar samt högskoleutbildningar och konferensdeltagande) som redovisas i utbildningsplanen genomfördes drygt 80 procent. 100 procent av de planerade breddutbildningarna genomfördes. Några utbildningar prioriterades bort under årets lopp och andra påbörjades, men avslutas först under 2013 eller senare. KUNSKAP OCH ENGAGEMANG 17

18 Breddutbildningar 2012 Brandutbildningar Förflyttningsteknik HLR-bas/S-HLR HändelseVis, utbildning Grundläggande miljö- och hållbarhetskunskap Läkemedels miljöeffekter Miljölagstiftning Processutbildning steg 1 Processutbildning steg 2 målgrupp Brandombud och chefer Sjuksköterskor och undersköterskor Samtliga yrkeskategorier Avvikelseombud och chefer Samtliga medarbetare Chefer, miljöombud, läkare Chefer, miljöombud Samtliga medarbetare Chefer, processledare Under 2012 har vi genomfört basutbildningar inom två av våra kompetensområden, demens och palliativ vård. Basutbildningar 2012, antal deltagare Utbildning Demens Palliativ vård Intern utbildning Stockholms Sjukhem har fortsatt att medvetet satsa på intern utbildning av medarbetare inom våra profilområden. Inom rehabilitering har till exempel tjugo medarbetare på Rehabcentrum erhållit ett strokekompetensbevis efter ett standardiserat tvärprofessionellt utbildningsprogram. Ett tjugotal medarbetare har påbörjat en ny utbildningsomgång. Strokekompetensutbildningen har genomförts med egna medarbetare som föreläsare vilket är i linje med vårt sätt att arbeta som en lärande organisation. På Brommageriatriken har över 200 medarbetare tagit del av utbildning om bemötande utifrån våra värderingar omtanke, respekt och kunskap. Under 2012 hade utbildningen ett särskilt fokus på teamarbete. Vård- och omsorgsboendet har infört ett nytt dokumentationssystem, SafeDoc, vilket krävde utbildning av samtliga användare, cirka 100 medarbetare. Under hösten 2012 påbörjades även en stor utbildningssatsning i kontaktmannaskap inom vård och omsorg. Ovanstående utbildningar utgör exempel på att vi inom Stockholms Sjukhem är medvetna om betydelsen av en gemensam kunskapsbas. Såväl systematik som långsiktighet ingår i vår strategi avseende utbildning som del av kompetensutveckling. Extern utbildning För ett tjugotal medarbetare har kompetensutveckling inneburit universitets- och högskolestudier, exempelvis i form av magisterutbildning i palliativ vård eller diabetesvård. Några har gått handledarutbildning vilket bidrar till att vi bättre kan ta hand om studenter under verk 18 KUNSKAP OCH ENGAGEMANG

19 samhetsförlagd utbildning (VFU). Handledarutbildning ökar även våra förutsättningar att professionellt ta hand om nyanställd personal. Många medarbetare vid Stockholms Sjukhem anlitas som föreläsare av högskolor och universitet samt av arrangörer av kortare utbildningar och kurser. Ett exempel är den andra nationella konferensen i palliativ vård som arrangerades av Stockholms Sjukhem, Ersta Sköndal Högskola, Ersta diakoni samt Nationella Rådet för Palliativ Vård. Ett trettiotal medarbetare deltog på konferensen, varav många medverkade aktivt som föreläsare. Utveckling Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Stockholms Sjukhem erbjuder en stimulerande utbildningsmiljö. Under 2012 erbjöd vi hundratals veckor i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för vårdstudenter inom olika yrkeskategorier. Vi hade till exempel sammanlagt 262 utbildningsveckor för sjuksköterskestudenter (146 veckor på Kungsholmen och 116 veckor på Brommageriatriken). En viktig del av vår verksamhetsutveckling under 2012 har varit att utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen. Vi är stolta över att Palliativ Centrum erhöll extern finansiering för att utveckla VFU för våra studenter. Under 2012 har vi genom detta projekt utökat antalet platser samtidigt som vi stärkt VFU genom inslag av seminarier och föreläsningar. Det är viktigt att studenter under sin utbildning får ta del av vården av svårt sjuka och döende patienter inte bara i teorin utan även i klinisk verklighet. Detta projekt är helt i linje med Stockholms läns lands tings Framtidsplan för hälso- och sjukvården, där palliativ vård beskrivs som ett utvecklingsområde, samt med Nationellt vårdprogram för palliativ vård där man poängterar betydelsen av utbildning. Nationellt vårdprogram för palliativ vård Flera medarbetare på Stockholms Sjukhem har aktivt medverkat genom sin specifika kliniska och akademiska expertis vid framtagningen av Nationellt vårdprogram för palliativ vård Vårdprogrammet används i palliativ vård såväl nationellt som inom vår egen verksamhet. Liverpool Care Pathway Liverpool Care Pathway (LCP) är en standardiserad vårdplan för vård av döende som har utarbetats i Storbritannien där den använts i 15 år. LCP är ett strukturerat arbetssätt också för introduktion och utbildning av personal. Vårdplanen innehåller ett antal definierade mål för uppföljning och utvärdering av arbetssättet. LCP är ett exempel där Stockholms Sjukhem har tagit en nationellt ledande roll när det gäller utveckling av den palliativa vården. Vid årsskiftet 2011/2012 hade 145 enheter registrerat sig som LCP-användare i Sverige. Under 2012 har ytterligare 49 enheter (två hemsjukvårdteam, 14 sjukhusavdelningar och 33 vård- och omsorgsboenden) anslutit sig som LCP användare. Forskning Ett femtiotal personer har varit regelbundet verksamma vid Stockholms Sjukhems FoUU-enhet, med ett antal disputerade forskningsledare som ansvariga för projektgrupper. Åtta professorer, fem docenter samt ytterligare ett drygt tiotal disputerade forskare har varit knutna till stiftelsens FoUU-enhet under Tio doktorander har bearbetat sina avhandlingsprojekt. FoUU-enheten har erhållit omfattande externt forskningsstöd, till exempel från landstingets FoUU-medel och från Cancerfonden. Den externa finansieringen av Stockholms Sjukhems forskning har överstigit fem miljoner. Forskningen har spänt över ett brett område av Stockholms Sjukhems vårdområden, från värdighet i äldreomsorgen till ortopedisk rehabilitering, neurorehabilitering och existentiella aspekter på palliativ vård i livets absolut sista tid. Under året har Stockholms Sjukhem genom sin FoUU-enhet genomfört Sveriges andra nationella konferens i palliativ vård med över 600 deltagare. Under 2012 har cirka 45 forskningsprojekt bedrivits, sammanfattade i en projektkatalog där forskningsprocessens struktur, syfte, ekonomi, samt progress uppdateras varje halvår. Dessutom värderas klinisk tillämpbarhet av uppnådda resultat i samband med varje projekts avslut. Kvalitetsresultat Resultatet av vår strategiska kompetensutveckling mäter vi i vår årliga medarbetarundersökning med följande nyckeltal: Medarbetarenkät, skala Arbetsklimat där kompetens och kunskap värdesätts. 3,9 3,9 3,9 Jag har arbetsuppgifter där min erfarenhet och förmåga tas tillvara. 4,1 4,1 4,0 Jag tar initiativ till att skaffa mig rätt kompetens. 4,3 4,3 4,3 Jag har haft medarbetarsamtal de senaste 12 månaderna 88 % 88 % 85 % varav har en personlig utvecklingsplan 79 % 77 % 63 % KUNSKAP OCH ENGAGEMANG 19

20 Grunden till utveckling ligger i att medarbetare känner trygghet, tillit till sin chef och upplever en hög grad av trivsel. För oss innebär det en ständig strävan efter ett utvecklat och värderingsstyrt ledarskap. Under 2012 har vi fortsatt vårt program för att utveckla förändringsledare och vi mäter även detta i medarbetarundersökningen. Ledarskapsindex, skala Min chef är bra på att informera och kommunicera Min chef är bra på att uppmuntra och motivera Min chef ser till att resultat verkligen åstadkommes Min chef är bra på att delegera arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter Min chef är pådrivande när det gäller att utveckla vårt sätt att arbeta Systematiskt arbetsmiljöarbete Det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar väl i organisationen. Årets skyddsronder genomfördes omsorgsfullt och med stort engagemang. Varje enhet har tagit fram årliga handlingsplaner utifrån resultatet som följs upp på arbetsplatsträffarna. Arbetsskador Antal anmälda arbetsskador Antal arbetsskador som lett till sjukskrivning Under 2012 har vi bytt till ärendehanteringssystemet HändelseVis för att registrera arbetsskador. I och med införande av systemet, nya förbättrade rutiner, ökad information och större fokus på noggrann rapportering ökade antalet anmälda arbetsskador. Vår bedömning är att antalet faktiska arbetsskador inte har ökat och det har heller inte medfört fler sjukskrivningar än tidigare. HändelseVis är ett system som beskriver verkligheten på ett mer korrekt sätt. Analys, åtgärd/ förbättringar, dokumentation och uppföljning av arbetsskadeanmälningar sker systematiskt i ärendehanteringssystemet och hanteras av ansvarig chef. Under året har vi, som processen beskriver, genomfört två koncerngemensamma samverkansmöten. Vårens möte ägnas i huvudsak åt koncernens systematiska arbetsmiljöarbete där vi redovisade, diskuterade och följde upp sjukfrånvaro, personalomsättning, arbetsskador, skyddsrond och övriga aktiviteter som medför förbättringar i våra processer och är vår grund för att säkerställa en bra arbetsmiljö. Höstens koncerngemensamma samverkansmöte ägnas åt verksamhetsplanering och budgetplanering för kommande år. Våra verksamheter på Bromma och Kungsholmen har sammanlagt minst elva samverkansmöten per år och vi har månatliga arbetsplatsträffar (APT) på alla enheter. Vid dessa möten kommuniceras resultat från verksamhetsrapporterna. Vid den årliga medarbetarundersökningen var svarsfrekvensen 83 procent (83 procent 2011, 86 procent 2010). Intervallet för organisationer i kommuner och landsting ligger mellan 75 och 85 procent och för privata näringslivet (alla branscher) ligger intervallet mellan 80 och 90 procent. Resultatet av medarbetarundersökningen pekade på ett fortsatt starkt ledarskap och en tydlig förstärkning av oss som attraktiv arbetsgivare. I övrigt var resultatet i stort sett oförändrat jämfört med föregående år (se tabeller sidan 19 20). Friskvård I december lanserade vi vår nya lösning för flexibla förmåner och öppnade portalen Minsidan där medarbetarna snabbt och enkelt kan få information om lön och förmåner på ett och samma ställe. Det är ett led i vårt arbete att fortsätta säkra vår attraktionskraft som arbetsgivare och därigenom bibehålla en god och säker vård. Andelen medarbetare som använder sitt friskvårdsbidrag är fortsatt hög. I samband med lanseringen av Minsidan den 1 december 2012 bytte vi leverantör av friskvårdstjänster. December är den månad då flest medarbetare brukar använda sin friskvårdsförmån. Eftersom antalet som redan utnyttjat sitt bidrag till och med november var högt bedömer vi att det totala antalet medarbetare som använt sitt friskvårdsbidrag under 2012 har ökat ytterligare jämfört med föregående år. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat inom hela Stockholms Sjukhem. Störst är ökningen inom vård- och omsorgsboende. Ökningen beror på flera längre sjukskrivningar och en ökad korttidsfrånvaro. De längre sjukskrivningarna är analyserade och är inte relaterade till brister i arbetsmiljön eller förslitningsskador. Den ökade korttidsfrånvaron på hela Stockholms Sjukhem är kopplade till de flertalet svåra influensor som drabbade verksamheten i kvartal ett. Sjukfrånvaro Sjukvård 5,0 % 4,6 % 5,2 % Vård- och omsorgsboende 7,7 % 6,9 % 5,3 % Total sjukfrånvaro 5,3 % 4,7 % 4,6 % 20 KUNSKAP OCH ENGAGEMANG

21 En jämförelse med andra vårdgivare visar att sjukfrånvaron hos ideella vårdgivare ligger på 5,0 6,6 procent för Sjukfrånvaron inom Stockholms läns landsting var 5,2 procent och sjukfrånvaron inom Stockholms stad var 5,9 procent (2011). Kompetensförsörjning Stockholms Sjukhem har drygt 700 medarbetare. Andelen kvinnor är 86 procent och inom chefsbefattningarna utgör kvinnorna 75 procent. Personalomsättningen på Stockholms Sjukhem har ökat till 10,5 procent under 2012 (8,1 procent 2011, 5,6 procent 2010 ). Ökningen är större inom geriatriken än inom övriga delar av verksamheten. Analysen visar ingen enskild orsak men förklaras bland annat av en ökad konkurrens om medarbetare inom geriatrisk vård. Andra ideella vård givare inom vård och omsorg ligger på 6 14 procent i personalomsättning. Kompetensmodell Stockholms Sjukhem har beslutat att implementera en kompetensmodell. Under hösten 2012 påbörjades arbetet med att verksamhetsanpassa kompetensmodellen för sjuksköterskor och undersköterskor på Brommageriatriken och Rehabcentrum. Modellen togs positivt emot av medarbetare för respektive yrkesgrupp. Vi ser implementeringen av kompetensmodell som en viktig del i koncernens framtida, strategiska kompetensutveck ling och planerar att kompetensmodellen ska vara införd för samtliga yrkesgrupper under år Etik Etikgruppen inom Stockholms Sjukhem arbetar på uppdrag av sjukhusdirektören och gruppens arbete ska stimulera medarbetarna till en etisk dialog med utgångspunkt från våra värderingar omtanke, respekt och kunskap. HR-chefen är sammankallande, gruppmedlemmarna kommer från olika delar av verksamheten och utses av respektive verksamhetschef. Uppdraget är personligt och deltagarna utses för en tid av två år. Från och med 2012 ingår även en av stiftelsens principaler i Etikgruppen. Etikgruppen träffades fyra gånger under 2012 och har bland annat arbetat med Göran Rosenbergs bok Plikten, profiten och människan och planerat för en öppen etikföreläsning med Göran Rosenberg på Kungsholmen respektive Bromma. För oss tar ett tydligt ledarskap avstamp i våra grundläggande värderingar omtanke, respekt och kunskap. Trygga ledare skapar trygga medarbetare. BROMMAGERIATRIKEN 21

22 22

23 Verksamheten vid Brommageriatriken omfattar geriatrisk slutenvård samt öppenvård i form av minnesmottagning och öppenvårdsrehabilitering. Uppdraget innebär ett befolkningsansvar för personer fyllda 65 år som är i behov av geriatrisk vård. Geriatrisk vård, minnesmottagning, och primärvårdsrehabilitering Brommageriatriken har ansvar för geriatrisk vård och minnesutredning för dem som bor i de västra stadsdelarna i Stockholms stad (Bromma, Hässelby-Vällingby, Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista) samt inom Ekerö kommun. I vårt avtal med Stockholms läns landsting (SLL) ingår en viss öppenvårdsrehabilitering såsom dagrehabilitering och stroketeam. Under året har landstinget beslutat om och infört vårdval för primärvårdsrehabilitering. Vi har valt att auktorisera oss för primärvårdsrehabilitering som ingår i vårdval Stockholm. Verksamheten startade den 1 oktober 2012 under namnet Rehabcentrum Bromma. Våra huvudprocesser Brommageriatrikens huvudprocesser är Geriatriska vårdtillfället, Demensutredning, Neuroteam, Primärvårdsrehabprocessen samt ett antal delprocesser såsom sår, fallprevention, nutrition och läkemedel. ASIH Bromma är från och med 1 juni 2012 organiserad under Palliativt Centrum. Huvudprocess Geriatriska vårdtillfället Inriktningen inom den slutna vården är allmängeriatrisk vård och rehabilitering, vilket bedrivs vid fem vårdavdel ningar med sammanlagt 139 vårdplatser. Vårdavdelning arna är delvis specialiserade inom ortopedisk rehabilitering, hjärta/kärl- och lungsjukdomar, onkologi och palliativ vård samt stroke och strokerehabilitering. I oktober 2011 öppnade vi en ny avdelning med 19 vårdplatser efter förfrågan från Stockholms läns landsting. Vårdproduktionen på denna avdelning regleras i ett särskilt avtal som innebär möjlighet att vårda patienter även från andra delar av länet samt att vårda patienter som inte ingår i den avtalade geriatriska målgruppen, men som har närliggande behov. Den geriatriska slutenvården bedrivs således under två vårdavtal. Vårdproduktionen har ökat med cirka 10 procent och medelvårdtiden har minskat marginellt under Två vårdplatser har funnits för specialiserad palliativ slutenvård. Sluten vård totalt Antal remisser Antal vårddygn Antal vårdtillfällen Medelvårdtid (antal dagar) 10,98 11,0 11,19 Medelbeläggning 91,2 % 95,5 % 96,4 % Medelålder 84 år 84 år 84 år Andelen kvinnor 65,4 % 62,2 % 64,2 % Andel patienter från hemmet/ SÄBO 13,4 % 17,3 % 18,7 % Andel patienter från akutmottagning 30,4 % 29,1 % 28,4 % Andel patienter från akutsjukhusens slutenvårdsavdelningar 53,6 % 53,6 % 52,9 % Vi arbetar i multiprofessionella team med läkare, sjuksköterskor, undersköterskor. Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder, dietist och kurator kompletterar teamet som arbetar med och rehabiliterar patienten och bidrar med sin yrkesspecifika kompetens. I samband med utskrivning säkerställer respektive yrkesgrupp att patienter som har ett fortsatt medicinskt och/eller rehabiliteringsbehov får detta tillgodosett. Målet är att varje patients hemgång ska vara trygg och säker. I vissa BROMMAGERIATRIKEN 23

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 8 God och säker vård 11

INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 8 God och säker vård 11 Kvalitetsredovisning 2013 1 INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 8 God och säker vård 11 Patientsäkerhetsberättelse 12 Kunskap

Läs mer

Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla

Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla Kvalitetsredovisning & Verksamhetsberättelse 2011 1 INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 9 Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

INNEHÅLL Kvaliteten i vård och omsorg är själva vinsten 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 9

INNEHÅLL Kvaliteten i vård och omsorg är själva vinsten 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 9 STOCKHOLMS SJUKHEMS KVALITETSREDOVISNING 2014 1 INNEHÅLL Kvaliteten i vård och omsorg är själva vinsten 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 9 Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2 Övergripande mål och strategier... 3 Patienten

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla

Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla Kvalitetsredovisning & Verksamhetsberättelse 2010 1 INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 8 Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dnr 2015/331.709 Id 22621 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Styrdokument för Socialnämndens verksamhetsområden Antaget av Socialnämnden 2015-10-22 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33 Vårdenhet i Kirurgicentrum Balanserat styrkort för avd 33 1.1 Vision Vår vision är att i ständig utveckling, med stort engagemang och hög kompetens ge den bästa omvårdnaden till patienter med kirurgiska

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 2016-02-22 Morvarid Moaven Verksamhetschef för hälso- och sjukvården 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Övergripande mål och strategier..4

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg. Trygghetens vård- och omsorgsboende

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg. Trygghetens vård- och omsorgsboende Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg Trygghetens vård- och omsorgsboende Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Övergripande mål och strategier... 3 2.1 Stöd, vård, behandling

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1(5) Kaija Partanen Diarienummer 2012/SN 0078 014 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS)

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Kvalitets och värdegrundsdeklaration

Kvalitets och värdegrundsdeklaration s och värdegrundsdeklaration på Fogdaröd: I vårt dagliga arbete på Fogdaröd strävar vi alltid efter att brukare, boende och elever med sina företrädare och anhöriga ska uppleva att vi med överlägsen yrkeskompetens

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. Datum och ansvarig för innehållet 29/2-2016 Susanna Årman Kvalitetsavdelningen 2015-12-01 Mallen är anpassad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämnden Reviderad 17 december 2013 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård och omsorgsnämnden tillhandahåller tjänster bl.a. i form av

Läs mer

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren

Läs mer

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28 TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 Datum och ansvarig Britta Svensson 2015-02-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10) 1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2015

KVALITETSREDOVISNING 2015 KVALITETSREDOVISNING 2015 1 INNEHÅLL Kvaliteten i vård och omsorg är själva vinsten 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 9 Patientsäkerhetsberättelse 10 Kunskap vår

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Lena Hellberg 3 februari 2012 En säkrare vård 100 000 undvikbara vårdskador varje år. 3 000 som leder till dödsfall. 350 dödsfall

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-10 Linda Wetterberg verksamhetschef Linnégården Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och

Läs mer

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen STORFORS KOMMUN Bilaga 5 Kommunstyrelsen 2016-03-21 74 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheter som lyder under Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende.

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende. 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende. 2016-01-08 Ann-Sophie Rudolph Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Rådsmöten och anhörigmöten hålls regelbundet på varje enhet. Boende/närstående erbjuds att delta i vårdplanering.

Rådsmöten och anhörigmöten hålls regelbundet på varje enhet. Boende/närstående erbjuds att delta i vårdplanering. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i Hälso- och sjukvården enligt SOSFS 2005:12(M) Enskede Årsta Vantör stadsdelsförvaltning BEMÖTANDE AV PATIENTER 4 kap 1 KRAV I FÖRFATTNING det finns rutiner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun 2013 2014-08-25 Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Godkänt den: 2016-11-16 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Innehåll Bakgrund...2 Organisation

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Mätning av patientsäkerhetskulturen. Målgrupp: alla medarbetare inom HSF, PSF, tandvård, primärvård och hälsoval. Antal enkäter: ca 5100 skickades ut

Mätning av patientsäkerhetskulturen. Målgrupp: alla medarbetare inom HSF, PSF, tandvård, primärvård och hälsoval. Antal enkäter: ca 5100 skickades ut Landstinget i Kalmar län Patientsäkerhetskulturmätning 2011 Lena Hagman, projektledare 1 Syfte Kartlägga styrkor och svagheter och tydliggöra förbättringsområden Öka insikten om patientsäkerhetsområdet

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser. Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.

Läs mer