Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning & Verksamhetsberättelse

2 INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 9 Patientsäkerhetsberättelse 10 Strategisk kompetensutveckling, säkrar kvalitet och framtida tillväxt 12 Forskning, utbildning och utveckling 14 Geriatrisk vård, minnesmottagning, rehabilitering och avancerad sjukvård i hemmet 17 ASIH, specialiserad palliativ vård, rehabilitering och husläkarmottagning 28 Vård- och omsorgsboende 42 Miljö 51 God mat en viktig del av vården och omsorgen 52 Aktiviteter och kultur 53 Våra lokaler 53 IT i vården 53 Medicinsk revision 54 2

3 Idén med verksamheten inom Stockholms Sjukhem har varit i stort densamma under över 140 år. Den inställning som fanns redan 1867 att förena professionalism med ett mänskligt engagemang lever kvar och är mer aktuell än någonsin. Men vården har också förändrats och förbättrats. I det moderna Stockholms Sjukhem pågår ett ständigt arbete för att fortsätta utveckla vården för långvarigt eller obotligt sjuka där vi särskilt beaktar behovet av en hemlik miljö. Mötet mellan människor är kärnan i vår verksamhet. Ett möte som präglas av omtanke, respekt och kunskap. Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla För fyra år sedan började vi att bygga ett nytt sätt att redovisa resultat och kvalitet. Vi har fortsatt det arbetet och presenterar i årets Kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse 2011 fler resultat, analyser och exempel på förbättringsarbeten. Utmaningen för oss och andra är att presentera resultaten på ett sätt som gör att de kan jämföras och tolkas. Alla vet att det är svårt att mäta och jämföra kvalitet, men det får inte bli en ursäkt för att låta bli. Istället är vi med och påverkar vad vi ska mäta i nätverk tillsammans med andra. Stockholms Sjukhems patientsäkerhetsberättelse ingår som en del av kvalitetsredovisningen, se sidorna Inom varje verksamhetsområde redovisas utförliga resultat och analyser av patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet. Fokus på kvalitet ger resultat Inom Stockholms Sjukhem utvärderar vi kvalitet och nöjdhet på olika sätt. Vi deltar i våra beställares årliga brukarundersökningar och patientenkäter, men gör även regelbundet egna patient- och boendeenkäter. Att mäta hur våra patienter och boende upplever kvaliteten på den vård och omsorg vi erbjuder är ett sätt för oss att följa upp vårt långsiktiga mål att vara topprankade av våra intressenter. Vi mäter även kvalitet genom att följa att vi uppfyller samtliga kvalitetsparametrar i våra vårdavtal, ett mål som vi når till 100 procent även under Vi följer efterfrågan på våra vårdtjänster genom att mäta hur väl vi uppfyller beställd vårdvolym, ett mål som stadigt förbättras och som vi uppnår i så gott som samtliga verksamheter. Under 2011 har vi fått förlängda vårdavtal inom flera verksamhetsområden. Vi har fått förlängt avtal för den specialiserade palliativa vården och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) samt för arbetsterapi och sjukgymnastik vid Träningscenter M.E.R.A. Även Stockholms läns landstings auktorisering för medicinsk fotsjukvård och SÄBO-läkare har förlängts under året. På Brommageriatriken har avtalet förlängts för den geriatriska vården inklusive demensutredningar, öppenvårdsrehabilitering och ASIH. Kundval inom vård- och omsorgsboende har bekräftat intresset för ett val av boende hos oss. Vi får goda resul - tat i enkäter och öppna jämförelser för vård- och omsorgs boende. Generellt ser vi att boende och närstående upplever ett mycket gott bemötande och känner sig trygga med den vård och omsorg som ges. SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3

4 Även vår husläkarmottagning har nöjda patienter vilket redovisas i öppna jämförelser baserade på den nationella patientenkäten inom primärvården, 96 procent av patienterna är nöjda med bemötandet. Patienterna inom neurologisk och kirurgisk rehabilitering är också nöjda med bemötande (89 procent) och 90 procent svarar att de helt och hållet kan rekommendera Rehabcentrum till andra. Verksamheten vid Träningscenter M.E.R.A, arbetsterapi och sjukgymnastik för vuxna med medfödda eller tidigt förvärvade rörelsehinder, är efterfrågad och enkäter visar att deltagarna är mycket nöjda med vårdtjänsten. Under året har vi vidareutvecklat vårt nätverkssamarbete med de olika intresse- och handikapporganisationer som kommer i kontakt med M.E.R.A:s verksamhet. ASIH vid Brommageriatriken och på Kungsholmen får ett högt betyg i den enkät som Stockholms läns landsting har genomfört via Indikator. Resultatet visar att 100 procent av patienterna är nöjda med vården som helhet, att de upplever en god tillgänglighet och har ett stort förtroende för personalen. Händelserikt år 2011 har varit ännu ett händelserikt år och en av årets viktiga milstolpar var att vi nådde vårt mål att bli kvali - tetscertifierade. Kvalitet har alltid varit i fokus för Stockholms Sjukhem och att kvalitetscertifiera vår verksamhet enligt ISO 9001 har varit ett led i arbetet med kvalitet och patientsäkerhet. Vi ser certifieringen som en bekräftel se på den kvalitet vi erbjuder och vårt sätt att arbeta systematiskt med att förbättra och utveckla verksamheten. Tillsammans med våra kvalitetsresultat är certifieringen också en viktig vägledning för den som ska välja i de olika kund- och vårdval som utvecklas inom sjukvård och äldreomsorg i Stockholm. Vi följer upp vårt ledningssystem med interna och externa revisioner samt med stöd av principalernas utsedda medicinska revisor. Vi har också förstärkt vår kompetens i ledningssystem med hjälp av SIQ utbildning för chefer, processledare och läkare. Patientsäkerhetskulturmätningen resulterade i handlingsplaner som har genomförts under året. Vi har bl a arbetat vidare med riskbedömningar, händelseanalyser och med att öka våra avvikelseregistreringar. Vi vill identifiera riskhändelser innan de ger upphov till vårdskada. Sammantaget utgör detta viktiga byggstenar i det ledningssystem som ska vara ett effektivt vårdstöd och säkerställa kvaliteten och patientsäkerhet i vår verksamhet. 4 SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT

5 Vi arbetar vidare med strategisk kompetensutveckling och under året har vi framförallt arbetat med att skapa tydliga befattningsbeskrivningar inom våra verksamheter. Det innebär en tydlighet i ansvar och befogenheter för respektive befattning, men också en tydlighet gällande vilken kompetens kunskap, erfarenhet och attityder som krävs av mig som medarbetare. I januari 2010 startade projektet Samsyn och samverkan inom palliativ vård vid Stockholms Sjukhem i syfte att stärka processarbetet och ytterligare utveckla den palliativa vården vid våra verksamheter i Bromma och på Kungsholmen med stöd av FoUU. Projektet avslutades i december 2011 och resulterade i en gemensam huvudprocess för specialiserad palliativ vård. Rehabcentrum erbjuder idag träning tillsammans med terapihund, medicinsk yoga och tv-spel. Brommageriatriken fick under 2011 ett nytt uppdrag av Stockholms läns landsting och i oktober öppnades en ny geriatrisk vårdavdelning med möjlighet att ta emot patienter från hela Stockholms län. Minnesmottagningen har under året startat ett uppskattat projekt med anhöriggrupper och arbetat i projekt med primärvården som ett tilläggsuppdrag från beställarna. På Bromma har man även fortsatt arbetet med bemötande och totalt har närmare 150 medarbetare gått den heldagsutbildning som ingår i satsningen. Under hösten blev Brommageriatrikens bemötandehandbok klar. Det är en handbok som har tagits fram utifrån utbildningsdagarna av en arbetsgrupp med medarbetare ur olika yrkeskategorier. Under året har Rehabcentrum vidareutvecklat nya träningsmetoder som komplement till annan rehabilitering. Rehabcentrum erbjuder idag patienter träning tillsammans med terapihund/rehabhund, medicinsk yoga och TV-spel. Stiftelsens stora projekt med att bygga en ny fastighet för ett hemlikt vård- och omsorgsboende i enlighet med dagens krav engagerar många medarbetare som bidrar med sin kompetens i planeringen. Den nya byggnaden beräknas stå klar våren 2013 och gör att vi kan bereda fler boende, bl a gruppen yngre personer med demenssjukdom, lägenhet hos oss. Vi får då även möjlighet att erbjuda fler slutenvårdsplatser med kompetent personal till Stockholms läns befolkning i en tid med stor vårdplatsbrist. Våra utmaningar inför är att få förtroende från våra beställare att utföra mer vård till bästa kvalitet! Vårt sätt att arbeta Inom Stockholms Sjukhem planerar vi årets arbete med stöd av gemensamma mål och strategier i våra verksamhetsplaner. Ledning och medarbetare är engagerade i verksamhetsplaneringen, som bygger på de fyra perspektiven: kund/marknad, medarbetare, process/utveckling och ekonomi. För varje perspektiv fastställer vi mål, strategier, nyckeltal och aktiviteter. Dessa delar i verksamheten hör samman och vi följer också våra mål och resultat per perspektiv i månatliga verksamhetsrapporter. Strategier, mål, aktiviteter och resultat kommuniceras regelbundet till alla medarbetare och ger grunden för engagemang och delaktighet. Alla medarbetares insats och kompetens för att erbjuda en säker vård och omsorg av hög kvalitet till patienter och boende blir synlig i våra gemensamma resultat. Vi följer regelbundet upp vår kvalitet och genomför de förbättringar som behövs för att nå våra resultat. Utgångspunkt för förbättringsarbetet är dels inkomna synpunkter och klagomål, dels månatligt resultat vid mätning av våra kvalitetsparametrar. Aktuella kvalitetsparametrar hämtas ur kvalitetsregister, vårdprogram, vårdavtal och vår egen specialistkompetens. För att säkerställa vårdens kvalitet med rätt insatser och kompetens fortsätter vi arbetet med våra vårdprocesser. Vi reviderar vårdprocesser, riskbedömer nya metoder/arbetssätt, säkerställer lagkrav, vårdprogram och tydliggör kompetenskrav. Allt i syfte att undvika dubbelarbete i de tvärprofessionella teamen och att intensifiera vårt arbete med ständiga förbättringar. Vi analyserar vad vi ska göra, hur vi ska utföra arbetet, beslutar om kvalitetsmål och inför förbättringar baserat på våra resultat och de krav som ställs på vården. Ett värdefullt stöd i arbetet är vår FoUU-enhet som bedriver forskning samt stödjer kvalitetsutveckling och införandet av ny kunskap i processerna. Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda medarbetarna en stimulerande och utvecklande miljö. Stockholms Sjukhems satsningar på strategisk kompetensutveckling forsätter under 2012 och det är en medveten investering för framtiden engagerade och professionella medarbetare är vår viktigaste tillgång för att erbjuda en god och säker vård och omsorg. Under 2012 ser vi fram emot att fortsätta arbetet med ständiga förbättringar som resulterar i den bästa vården för våra patienter och boende. Våra grundläggande värderingar omtanke, respekt och kunskap får aldrig bli tomma ord vi kan visa vår kvalitet och vi kan vara stolta över våra resultat! Elisabet Wennlund, sjukhusdirektör SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 5

6 Stiftelsen Stockholms Sjukhems inriktning har sedan starten 1867 varit att erbjuda vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka i en stimulerande och hemlik miljö. Vi driver idag högkvalitativ vård inom fem områden: geriatrik, palliativ vård, rehabilitering, husläkarmottagning samt vård- och omsorgsboende. Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka På Kungsholmen driver Stockholms Sjukhem palliativ vård, rehabilitering, husläkarmottagning, medicinsk fotsjukvård, träningscenter för rörelsehindrade samt vårdoch omsorgsboende. Vi har 72 vårdplatser fördelade på tre slutenvårdsavdelningar samt 87 platser i vård- och omsorgsboende. Brommageriatriken är ett geriatriskt sjukhus för befolkningen i västra Stockholm och på Mälaröarna. Sjukhuset har 139 vårdplatser fördelade på fem vårdavdelningar. Vid Brommageriatriken finns även minnesmottagning, dagrehabilitering och stroketeam samt en enhet för avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Vårdavtal 2011 Vi har vårdavtal med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Karolinska Universitetssjukhuset. Vi erbjuder också vård på enskilt vårdavtal. Avtalen speglar verksamhetens huvudprofiler. Alla vårdavtal är så kallade ramavtal, som inte erbjuder någon garanterad vårdvolym. Avtalet på Brommageriatriken är baserat på områdesansvar kopplat till både fast och rörlig ersättning. Geriatrik Stockholms läns landsting Geriatrisk vård, avancerad hemsjukvård, demens utredningar samt rehabilitering på Brommageriatriken. Palliativ vård Stockholms läns landsting Avtal för specialiserad palliativ slutenvård och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Rehabilitering Karolinska Universitetssjukhuset Rehabilitering i sluten vård av patienter med ryggmärgsskador. Stockholms läns landsting Avtal för sjukgymnastik och arbetsterapi för vuxna personer med medfödda eller tidigt förvärvade rörelsehinder. Avtal för specialiserad och profilerad rehabilitering för patienter efter vård på akutsjukhus. Vård- och omsorgsboende Stockholms stad Särskilt boende för personer över 65 år. 6 VÅRDVERKSAMHETEN

7 Övrigt Stockholms läns landsting Husläkarmottagning. Auktorisationen gäller tills vidare. Medicinsk fotsjukvård. Auktorisationen gäller tills vidare. Läkartjänster i särskilda boenden. Auktorisationen gäller tills vidare. Planerad rehabilitering inom området neurologi i sluten vård och dagsjukvård. Auktorisationen gäller tills vidare. Enskilda avtal Enskilda avtal om sluten vård med privatpersoner, kommuner eller landsting. Vårdvolym 2011 Avtal Vårddygn Vårddygn Vård- och omsorgsboende Palliativ vård SLL Onkologisk rehabilitering, Karolinska Palliativ vård SLL (ASIH Kungsholmen): målgrupp 1 (vårddygn) målgrupp 2 (besök) Postoperativ rehabilitering (ÖAK, NAK) Profilerad rehabilitering, SLL Specialiserad rehabilitering, SLL Ryggmärgsskador Privat vård Övrigt 350 Geriatrisk vård, SLL ASIH, SLL (Bromma): målgrupp 1 (vårddygn) målgrupp 2 (besök) Antal Antal Husläkarmottagningen (listade) Fotsjukvård (besök) Träningscenter M.E.R.A, SLL Intensivbehandlingsveckor Individuella uppföljningsbesök Gruppbehandlingar VÅRDVERKSAMHETEN 7

8 8 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

9 Kvalitet är graden till vilken verksamheten uppfyller ställda krav. Vi har många och detaljerade krav från våra uppdragsgivare men vi ställer också ytterligare, höga krav på oss själva. Några krav är enkla att mäta medan andra är mer komplicerade. God och säker vård Vi arbetar med kvalitet och patientsäkerhet på ett systematiskt sätt i enlighet med patientsäkerhetslagen och kraven på ledningssystem. Kvalitet är graden till vilken verksamheten uppfyller ställda krav. Vi har många och detaljerade krav från våra uppdragsgivare men vi ställer också ytterligare, höga krav på oss själva. Några krav är enkla att mäta medan andra är mer komplicerade. Vår vård är baserad på kunskap och lång erfarenhet inom alla våra vårdområden. Omtanke och respekt är grundläggande värderingar. Ett gott bemötande samt patientens och den boendes delaktighet är viktigt för det kontinuerliga patientsäkerhetsarbetet. Vi utgår i varje möte från den enskilda personens individuella behov hans eller hennes fysiska, psykiska och sociala såväl som existentiella och estetiska behov. Vår grundsyn är tanken om alla människors lika värde. Mål och strategier Stockholms Sjukhems mål som idéburen, icke vinstdrivande organisation är: Att vara topprankade av våra intressenter genom att ha bästa kvalitet Att ha en stark gemensam kunskaps- och värdekultur (omtanke, respekt och kunskap). Vision och mål Visionen för Stockholms Sjukhems patientsäkerhetsarbete är att inga vårdskador ska inträffa. Mål för kvalitet och patientsäkerhet inom Stockholms Sjukhem är: God och säker vård där antal vårdskador minskar som resultat av patientsäkerhetsarbete och där verksamheterna uppfyller uppsatta mål 2011 inom områdena: Fall Trycksår Nutrition Vårdrelaterade infektioner (VRI) Basala hygienrutiner och klädregler Följsamhet till kloka listan Regelbundna läkemedelsgenomgångar (SÄBO). Strategier Processorienterat arbetssätt Vi har alltid fokus på det goda vårdresultatet för den boende och patienten Vi gör rätt från början Vi arbetar med ständiga förbättringar Vi arbetar systematiskt med att föra in ny kunskap. Delaktiga medarbetare Engagerat ledarskap och medarbetarskap Samsyn på ledning och styrning Kompetensutveckling vi lär av varandra, av omvärlden och vi tänker nytt Engagemang i nätverk inom våra verksamhetsområden. Processarbetet fortsätter Det processarbete som inleddes 2008 har under de senaste åren utvecklats och successivt kopplats allt tydligare till vårt sätt att leda och utveckla verksamheten och till vårt sätt att arbeta, vårt ledningssystem. Stockholms Sjukhem är sedan 2011 kvalitetscertifierade enligt ISO Under året har processerna förbättrats och vi har arbetat med systematisk uppföljning och revidering. Förbättringsförslag och ny kunskap förs in kontinuerligt genom att processerna alltid kopplas till senaste gällande vårdprogram och riktlinjer. Aktiviteter som främjar PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 9

10 TOTALT ANTAL REGISTRERADE AVVIKELSER TOTALT ANTAL REGISTRERADE KLAGOMÅL Sjukvård Kungsholmen Brommageriatriken Vård och Omsorg Sjukvård Kungsholmen Brommageriatriken Vård och Omsorg pati entens delaktighet har tydliggjorts i vårdprocesserna. Samtliga medarbetare utbildas i processarbete i form av en basutbildning. Utbildningen erbjuds nya medarbetare regelbundet. Fördjupad processutbildning pågår för nyckelpersoner inom organisationen. Patientsäkerhetsberättelse Avvikelser i vården Under 2011 har vi arbetat i enlighet med den nya patientsäkerhetslagen för att förbättra våra processer och deras följsamhet till det nya regelsystemet. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet är idag en naturlig del av vårt sätt att arbeta framför allt när det gäller förmågan att se, rapportera och ställa till rätta saker som gått fel i verksamheten. Kunskap utgående från riskbedömningar och händelseanalyser av avvikelserapporter ger oss nytt gemensamt lärande för att undvika vårdskador och öka patientsäkerheten. Avvikelserna analyseras och kommenteras utförligare under respektive verksamhetsområde. Det vi kan konstatera på övergripande nivå är att avvikelserapporteringen har ökat överlag, men markant framför allt inom Brommageriatriken, vilket är mycket positivt då det ger oss underlag för förbättringar och gemensamt lärande. Klagomål Att ta emot synpunkter på verksamheten positiva och negativa är ett av våra förbättringsinstrument. En viktig framgångsfaktor för att lyckas med det systematiska förbättringsarbetet är att skapa ett klimat som gör att patienter, boende, närstående och medarbetare ser varje synpunkt som en utgångspunkt för förbättringar. Synpunkter omhändertas hela tiden i vården men möjligheten till systematisk förbättring kommer när vi kan tydliggöra synpunkter, klagomål och förbättringsförslag på ett sätt som gör att vi kan urskilja mönster och trender. Under de senaste tre åren har betydelsen av detta blivit tydligare, registreringen har ökat och nya sätt att få in synpunkter har utvecklats. Patienter, boende och närstående informeras på olika sätt om betydelsen och möjligheten att påverka genom att bidra med synpunkter och klagomål. Patientsäkerhetskultur och patientsäkerhetslag Under hösten 2010 genomfördes en mätning av patientsäkerhetskulturen hos medarbetare. Undersökningen genomfördes av Indikator med hjälp av en validerad metod som medger jämförelser mellan enheter och omvärlden. Resultatet visade att det finns ett utbrett säkerhetstänkande, en individuell ansvarskänsla och att medarbetarna inte känner någon tveksamhet att rapportera om man ser något som inträffat eller som skulle kunna innebära en patientrisk. Utifrån enkätresultatet och patientsäkerhetslagen har handlingsplaner upprättats på olika verksamhetsnivåer. En av aktiviteterna på koncernnivå har varit att förbättra informationsmaterialet så att vi på ett tydligt och samlat sätt informerar patient, boende och närstående om hur man vänder sig till Patientnämnden, Patientförsäkringen och Socialstyrelsen. Under 2011 har vi även startat införande av e-tjänstekort (förbättrad IT säkerhet), och vi har påbörjat införandet av det IT-baserade avvikelsesystem Händelsevis för att förbättra avvikelsehanteringen. Vi har också beslutat att införa en ny rutin för journaldokumentation av avvikelse för att förbättra spårbarhet. Våra internrevisorer kommer regelbundet att följa upp egenkontrollarbetet. 10 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

11 Utöver detta har verksamhetsområdena utifrån sina egna resultat i patientsäkerhetskulturmätningen även utformat verksamhetsspecifika handlingsplaner rörande patientsäkerhet. Arbetet kommer att följas upp med en ny patientsäkerhetskulturmätning hösten Egenkontroller Journalgranskningar har genomförts i samtliga verksamheter för att säkerställa att vi arbetar på ett patientsäkert sätt och att dokumentation sker enligt vår dokumentationshandbok. Konsekvensbedömningar och riskanalyser har genomförts vid verksamhetsförändringar liksom vid väsentliga förändringar av styrande dokument. Egenkontrollprogram finns för ett flertal områden, exempelvis kost samt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. En regelbunden uppföljning av mål och analys av verksamheterna sker månatligen samt en gång per kvartal vid verksamhetsgenomgång tillsammans med ledningen. Vi har en kontinuerlig bevakning av ändrade regelverk samt gör en gång per år en genomgång av samtliga lagar och regelverk inom våra ansvarsområden. Styrande dokument revideras systematiskt via vårt dokumenthanteringssystem. Verksamheterna genomgår återkommande interna respektive externa revisioner av följsamhet till gällande lagar, regelverk, certifieringar, interna rutiner och processer. Revisionerna innefattar bland annat ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhetslagen. Resultatet från revisionerna omsätts i en handlingsplan utifrån de förbättringsområden som identifieras. Det sker även en årlig medicinsk revision av en fristående medicinsk sakkunnig och revisionsrapporten tillfogas vår årliga kvalitetsredovisning. Kvalitetsregister Under 2011 rapporterade vi i följande register: Svenska Palliativregistret Nationella diabetesregistret SveDem När det gäller Svenska Palliativregistret så är det framför allt ASIH och den specialiserade palliativa vården som rapporterar i registret. Till Nationella diabetesregistret rapporterar framför allt Husläkarmottagningen. Etik Stockholms Sjukhem har sedan många år tillbaka en aktiv Etikgrupp som leds av sjukhusprästen. Uppdraget utgår från sjukhusdirektören och deltagarna utses av verksamhetscheferna, nytt för i år är att även personalchefen ingår som ordinarie medlem i gruppen. Gruppen har en bred sammansättning med olika yrkeskategorier representerade. Etikgruppen träffades fyra gånger under 2011 och har bland annat arbetat med spegling som metod för vårdpersonal att dagligt samtala och reflektera. Erik Blennberger från Ersta Sköndal högskola föreläste om Bemötandets etik vid ett mycket uppskattat och välbesökt seminarium som etikgruppen arrangerade i april Patientsäkerhetsberättelsen i sin helhet kan beställas via informationsenheten, PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 11

12 Stockholms Sjukhem är en utpräglad kunskapsorganisation och vi har under de senaste åren utvecklat egna strukturer för ett systematiskt arbetssätt kring kompetensutveckling. Målet är att vid varje givet tillfälle ha rätt kompetens för våra uppdrag. Strategisk kompetensutveckling säkrar kvalitet och framtida tillväxt På Stockholms Sjukhem ser vi det stora värdet av en offensiv kompetensutveckling. Vår övertygelse är att kompetenta medarbetare är trygga medarbetare. Trygga medarbetare gör rätt saker som i sin tur leder till ökad patientsäkerhet och god kvalitet i vården. Vi definierar kompetens på tre sätt: kunskap, erfarenhet och attityder. Vi vill på så sätt tydliggöra att våra värderingar utgör en viktig del i kompetensbegreppet. Strategisk kompetensutveckling är en del av verksamhetsplanen och lika viktigt som att planera för långsiktiga investeringar är det att planera för den kompetens som kommande uppdrag och vårdtjänster kan kräva. För oss handlar det om att tänka långsiktigt och visionärt. Strategisk kompetensförsörjning är en verksamhetskritisk process som har direkt påverkan på organisationers förmåga att säkra kvalitet samt leverera och generera resultat. Under året har Stockholms Sjukhem genomfört ett par stora aktiviteter för att tydliggöra den strategiska kopplingen mellan verksamhetsplanering och det dagliga, operativa utvecklingsarbetet. Vi har gemensamt i arbetsgrupper med de fackliga organisationerna och medarbetare arbetat fram koncerngemensamma befattningsbeskrivningar för att tydliggöra ansvar, befogenheter och kompetenskrav för respektive befattning. Det är ett grundläggande behov för alla medarbetare att ha kunskap om och förstå sitt ansvar och uppdrag, och därigenom känna trygghet att utöva sitt arbete. I samband med verksamhetsplaneringen under hösten genomfördes handledda workshops med fokus på kompetensutveckling för att stärka det strategiska perspektivet inför planeringen av nästa verksamhetsår. Dessa workshops genomfördes med respektive ledningsgrupp och involverade samtliga chefer. På Stockholms Sjukhem mäter vi varje år hur medarbetarna upplever sina arbetsuppgifter, sina möjligheter till utveckling och hur väl de upplever att deras kompetens tas tillvara. Det framgår med tydlighet att kunskap och kompetens värdesätts och det finns en stor vilja att ta till sig ny kunskap. I samband med det årliga medarbetarsamtalet har vi under året fokuserat på att öka procentandelen medarbetare som har en personlig utvecklingsplan. Antalet personliga utvecklingsplaner har ökat med nästan 40 procent på de senaste två åren, vilket är ett mycket positivt resultat. Upplevelsen av strategisk kompetensutveckling Arbetsklimat där kompetens och kunskap värdesätts. 3,9 3,9 3,9 Jag har arbetsuppgifter där min erfarenhet och förmåga tas tillvara.* 4,1 4,0 4,0 Jag tar initiativ till att skaffa mig rätt kompetens.* 4,3 4,3 4,3 Jag har en personlig utvecklingsplan** 77 % 63 % 53 % *från medarbetarundersökningen, 5-gradig skala ** av de som haft ett medarbetarsamtal de senaste 12 månaderna (2011: 96 %, 2012: 85 %, 2009: 75 %). Systematiskt arbetsmiljöarbete Det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar väl i organisationen. Årets skyddsronder genomfördes omsorgsfullt och med stort engagemang. Resultatet föranledde inte några koncernövergripande aktiviteter, däremot har varje enhet tagit fram sin årliga handlingsplan utifrån resultatet. Under året har vi, som processen beskriver, genomfört två koncerngemensamma samverkansmöten. Vårens möte ägnades i huvudsak åt koncernens systematiska 12 ENGAGEMANG OCH KUNSKAP

13 arbetsmiljöarbete där vi redovisade och diskuterade sjukfrånvaro, personalomsättning, arbetsskador, skyddsrond och övriga aktiviteter vår grund för att säkerställa en bra arbetsmiljö. Vid den årliga medarbetarundersökningen var svarsfrekvensen 83 procent, vilket var en liten minskning mot föregående år (86 procent 2010, 83 procent 2009). Det är ändå en svarsfrekvens som vi är mycket nöjda med. Resultatet av medarbetarundersökningen pekade på tydlig förstärkning av ledarskapet och en markant ökning av upplevd trygghet hos cheferna själva. Det är ett resultat av vår fokusering på att utveckla ledarskapet under året. Satsningar som framförallt har handlat om gemensamma ledarskapsdagar (Samverkande ledning), verksamhetsuppföljning med fokus på ledarskap samt individuell coachning för chefer. Arbetsskador Antal anmälda arbetsskador Antal anmälda arbetsskador som lett till sjukskrivning Antalet anmälda arbetsskador har minskat från föregående år och ligger nu på samma nivå som Under året har vi lyft frågorna kring arbetsskador i vårt systematiska arbetsmiljöarbete och kunskapen om vikten av att anmäla arbetsskador och tillbud är stor. Stickskador fortsätter att vara den vanligaste arbetsskadan och vi arbetar kontinuerligt med att hitta bättre lösningar. I nästan samtliga fall har rutinen, av olika anledningar, inte följts. Resultaten följs upp och diskuteras regelbundet på bland annat APT-möten. Friskvård Andelen medarbetare som använder sitt friskvårdsbidrag är fortsatt hög Andel som använt friskvårdsförmån 56 % 56 % 51 % Antal tillfällen som personalstöd/ rådgivning har använts Total sjukfrånvaro 4,7 % 4,6 % 5,6 % Kompetensförsörjning Stockholms Sjukhem har drygt 700 medarbetare. Andelen kvinnor är 85 procent och inom chefsbefattning arna utgör kvinnorna 83 procent, en ökning jämfört med tidigare år Antal anställda Andel kvinnor 85 % 87 % 84 % Andel kvinnor i chefsbefattning 83 % 78 % 76 % Stockholms Sjukhem har som helhet en relativt låg personalomsättning. Personalrörligheten under 2011 var 8,1 procent, vilket kan jämföras med 5,6 procent 2010 och 7,7 procent 2009 (inkl pensionsavgångar). Vi har, med väldigt gott resultat, rekryterat flera chefer och nyckelbefattningar under året. Under 2011 har vi genomfört två introduktionsdagar för nyanställda. Hög närvaro och stort engagemang på dessa dagar visar att det är en mycket viktig aktivitet för att ge våra nyanställda medarbetare ett gott mottagande. Kompetensutveckling Stockholms Sjukhem är en utpräglad kunskapsorganisation och vi har under de senaste åren utvecklat egna strukturer för ett systematiskt arbetssätt kring kompetensutveckling. Därigenom har kompetensutveckling blivit ett prioriterat område med målet att vid varje givet tillfälle ha rätt kompetens för våra uppdrag. Vi är medvetna om samhällets krav på evidens och betydelsen av utbildning som en viktig källa till kompetensutveckling. Motorn för kompetensutveckling inom Stockholms Sjukhem är Utbildningsrådet som sammanträder fyra gånger per år. Utbildningsrådet leds av FoUU-chefen, samtliga verksamhetschefer ingår i rådet och samverkar aktivt för att bland annat sammanställa en årlig koncerngemensam utbildningsplan. Grunden för utbildningsplanen utgörs av analyser av kvalitetsresultat, kunskap från avvikelser och klagomål, medarbetarnas kompetensutvecklingsplaner, krav i vårdavtal, lagar och författningar samt framtagna handlingsplaner. Utbildningsrådet prioriterar och beslutar om de utbildningssatsningar som bedöms behövas för att skapa produktivitet och mervärde för vår pågående och kommande verksamhet. Resultatet sammanställs i en koncerngemensam utbildningsplan som följs upp under året. Läs mer om årets utbildningssatsningar i kapitlet om Forskning, utbildning och utveckling på sidorna ENGAGEMANG OCH KUNSKAP 13

14 Forskningen spänner över ett brett område av stiftelsens kompetensområden, från värdighet i äldreomsorgen till ortopedisk rehabilitering, neurorehabilitering och existensiella aspekter på palliativ vård i livets absolut sista tid. Forskning, utbildning och utveckling 2011 är FoUU-enhetens 18:e verksamhetsår. Verksamheten har innehållit många nya initiativ vad gäller projekt aktivitet. Ett 40-tal personer har varit regelbundet verksamma vid enheten, med ett antal disputerade forskningsledare som ansvariga för projektgrupper. Enheten har haft sju professorer, fem docenter samt ytterligare ett drygt tiotal disputerade forskare knutna till stiftelsens FoUU-enhet. Åtta doktorander har bearbetat sina avhandlingsprojekt. Enheten har erhållit omfattande externt forskningsstöd, såsom FoUU-medel i form av ALF-projektmedel på sammanlagt 1 miljon från Stockholms läns landsting. Den totala externa finansieringen av Stockholms Sjukhems forskning har överstigit sex miljoner. Forskningen har spänt över ett brett område av stiftelsens relaterade vårdområden, från värdighet i äldreomsorgen till ortopedisk rehabilitering, neurorehabilitering och existentiella aspekter på palliativ vård i livets absolut sista tid. Under året har Stockholms Sjukhem genom sin FoUUenhet planerat för Sveriges andra nationella konferens inom palliativ vård med över 700 deltagare. Konferensen genomförs i mars Stockholms Sjukhems särskilda satsning på ett Palliativt Centrum har under 2011 övergått i en regional samordning med Stockholms läns landsting. Målsättningen är att bygga upp ett gemensamt kompetenscentrum inom palliativ vård. Ett formaliserat FoUU-samarbete med Ersta Sköndal Högskola och Ersta Hospice vad gäller palliativ vård har vidareutvecklats, särskilt inom akademisk vidareutbildning och projektsamverkan. Under 2011 har drygt 40 forskningsprojekt bedrivits i enlighet med vår fastställda forskningsprocess. Samtliga projekt finns sammanfattade i en projektkatalog där forskningsprocessens struktur, syfte, ekonomi, samt progress uppdateras varje halvår. Från och med i år finns även en sammanfattande värdering av tillämpbarhet av uppnådda resultat i samband med varje projekts avslut. FoUU deltar i vårdverksamhetens huvudprocesser. Ovan nämnda tillämpningspotential utgör en del i processarbetet. Utbildning Stockholms Sjukhem gör en stor insats när det gäller såväl intern som extern utbildning av vårdpersonal. Några av de strategiska utbildningssatsningar som har genomförts under 2011 redovisas här nedan. Vi har fortsatt satsningen på utbildning om bemötande på Brommageriatriken. Utbildningens syfte är att förstärka och stödja medarbetarnas kompetens kunskap, erfarenhet och attityder i bemötande och kommunikation samt att stärka värdegrunden genom att levandegöra våra värderingar: omtanke, respekt och kunskap. Förutom själva utbildningen som 80 medarbetare (samtliga personalkategorier inkluderade) tog del av, har material som samlats in vid dessa utbildningstillfällen, resulterat i en handbok om bemötande. Boken lanserades på samtliga enheter i samband med höstens planeringsdagar tillsammans med en film om bemötande. Filmen spelades in på Brommageriatriken med egna, engagerade medarbetare som skådespelare och fungerade som en katalysator för diskussioner på planeringsdagar. Vi har även fortsatt med utbildning om Smärta vid palliativ vård (1 dag). Under de senaste två åren har sammanlagt över 100 sjuksköterskor gått utbildningen. Utbildningen har till stor del genomförts med hjälp av egna experter som föreläsare. 14 FORSKNING, UTBILDNING, UTVECKLING

15 Basutbildningar om demens (1 dag) och palliativ vård (2 dagar) har genomförts vid två tillfällen med sammanlagt 38 respektive 43 deltagare. Basutbildningar Demens, antal deltagare Palliativ vård, antal deltagare Utbildningsenheten har arrangerat öppna seminarier i syfte att sprida forskningsresultat. Under 2011 har vi ordnat fem seminarier i Bromma med sammanlagt 113 deltagare och fyra seminarier med sammanlagt 86 deltagare på Kungsholmen. Ett seminarium genomfördes i samband med planeringsdagar. Seminarier och forskningsresultat Antal seminarier Antal deltagare En nyhet under 2011 var en 2-dagars utbildning om ALS med syfte att stärka personalens förutsättningar att ge god och säker vård för patienter med ALS i ett palliativt skede. Utbildningen evaluerades högt av de 26 deltagare. Flera sjuksköterskor har under året gått handledarutbildning (7,5 hp) i syfte att möta upp mot de ökande krav som högskolorna ställer avseende verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Våra vårdenheter tog under 2011 emot sammanlagt över 200 studenter (80 undersköterskor, 70 sjuksköterskor, 70 läkare och 24 paramedicinare) från olika högskolor. Förutom att våra medarbetare medverkat som handledare för studenter har flera medarbetare aktivt drivit och medverkat på utbildningens teoretiska delar. Stockholms Sjukhem driver studentvald kurs i palliativ vård för läkarstudenter och palliativ vård för sjuksköterskor 7,5 hp, i samarbetet med Karolinska Institutet. Palliativa sektionen medverkar också i utbildningen på onkologikursen, termin åtta, där man viker en av totalt sex dagar åt palliativ onkologi/medicin. Den webbaserade utbildningen Vårdplan utskrivning har arbetats fram i egen regi i syfte att möta de krav som Socialstyrelsen ställer på oss som vårdgivare. Sammanlagt har 106 läkare och sjuksköterskor registrerat att de gått utbildningen. Stockholms Sjukhem kan via den egna FoUUenheten och dess nära samarbete med flera forskare vid Karolinska Institutet och på andra vårdhögskolor verka för integration av klinisk verksamhet, utbildning och forskning. Flera FoUU-anknutna forskare medverkar som föreläsare på våra interna utbildningar. Övrig kompetensutveckling redovisas i anslutning till respektive verksamhetsområde. FORSKNING, UTBILDNING, UTVECKLING 15

16 16

17 Verksamheten vid Brommageriatriken omfattar geriatrisk vård och rehabilitering samt avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). I uppdraget ingår även minnesmottagning och öppenvårdsrehabilitering. Uppdraget innebär ett befolkningsansvar för personer fyllda 65 år (för ASIH finns ingen åldersgräns) som är i behov av geriatrisk vård eller avancerad hemsjukvård. Ansvaret gäller för dem som är bosatt i de västra stadsdelarna i Stockholms stad (Bromma, Hässelby-Vällingby, Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista) samt inom Ekerö kommun. Geriatrisk vård, minnesmottagning, rehabilitering och avancerad hemsjukvård Våra huvudprocesser Brommageriatrikens huvudprocesser är geriatrisk vård, minnesutredning och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) samt paramedicinsk öppenvård. Geriatrisk slutenvård Inriktningen inom den slutna vården är allmängeriatrisk vård och rehabilitering, vilket bedrivs vid fem vårdavdelningar med sammanlagt 139 vårdplatser. Vårdavdelningarna är delvis specialiserade inom ortopedisk re habilitering, hjärt/kärl- och lungsjukdomar, onkologi och palliativ vård samt rehabilitering efter stroke. I maj öppnade vi fem vårdplatser efter ökad beställning. Den 17 oktober öppnades en helt ny avdelning med 19 vårdplatser efter förfrågan från Stockholms läns landsting. Vårdproduktionen på denna avdelning regleras i ett särskilt avtal som innebär möjlighet att vårda patienter också från andra delar av länet samt att vårda patienter som inte ingår i den ordinarie geriatriska målgruppen, men som har närliggande behov. Vårdproduktionen har ökat med 3,6 procent och medelvårdtiden har minskat något under Två vårdplatser finns för specialiserad palliativ slutenvård. Ett tilläggsuppdrag för minnesmottagningen har tillkommit för Sluten vård totalt Antal remisser Antal vårddygn Antal vårdtillfällen Medelvårdtid (antal dagar) 11,0 11,19 11,22 Medelbeläggning 95,5 % 96,4 % 95,8 % Medelålder 84 år 84 år 85 år Andelen kvinnor 62,2 % 64,2 % 64,3 % Andel patienter från hemmet /SÄBO 17,3 % 18,7 % 19,2 % Andel patienter från akutmottagning 29,1 % 28,4 % 19,4 % Andel patienter från akutsjukhusens slutenvårdsavdelningar 53,6 % 52,9 % 61,4 % Samverkan i vårdkedjor är avgörande för att säkerställa en god kvalitet i vården för våra ofta multisjuka och åldrade patienter. Vi har återkommande möten med stadsdelsförvaltningarna i området, Ekerö kommun, primärvården, Radiumhemmet samt Capio S:t Görans Sjukhus. En gemensam samverkansöverenskommelse har träffats mellan samtliga stadsdelar, Ekerö kommun samt Capio S:t Görans Sjukhus. Minnesmottagningens tilläggsuppdrag innebär till stora delar samverkan i syfte att stärka vårdkedjan vilket beskrivs närmare på sidan 22. Samverkansprojekt mellan akutkliniken på Capio S:t Görans Sjukhus, Brommageriatriken och Stockholmsgeriatriken, rörande direktövertagning från akuten till geriatriken har under året utvärderats och förbättrats. Trygga Goda Sammanhang (TGS) är ett utvecklingsoch samverkansprojekt för vård och omsorg om äldre. BROMMAGERIATRIKEN 17

18 TGS drivs tillsammans av Bromma stadsdelsförvalt - ning, Stockholms läns landsting, Legevisitten AB samt Brommageriatriken. Ett av projekten har undersökt möj - ligheterna för vårdplanering på distans genom teknikutnyttjande. Syftet är en ökad kvalitet och säkerhet för patienterna i övergången mellan slutenvården och hemmet. Projektet ska utvidgas till fler stadsdelar under Brommageriatriken har en intagningssköterska som tar emot alla remisser och håller i kontakter med remitterande enheter. Varje vårdavdelning har en vårdplaneringssköterska som tidigt tar kontakt med närstående och eftervårdande enheter för att säkerställa en trygg övergång till hemmet efter vårdtidens slut. Brommageriatriken har också ett utbildningsuppdrag och vi har haft ett stort antal studenter under året. Antal studenter Sjuksköterskor 42 Undersköterskor 72 Läkarstudenter 27 Paramedicinare 12 Totalt 153 Kvalitetsresultat Vi bedriver ett processorienterat förbättringsarbete och vårdens kvalitet utvärderas kontinuerligt dels utifrån de kvalitetsmål som uppdragsgivaren Stockholms läns landsting har, dels utifrån interna kvalitetsmål samt uppföljning av klagomål och avvikelser. I denna uppföljning ingår bland annat bedömning av risk för trycksår, fall, undernäring och att individuell vårdplan har upprättats. Vi följer också upp andelen vårdrelaterade infektioner mätt som punktprevalens. Vi mäter och följer kontinuerligt att vi har en god följ samhet till riktlinjer när det gäller MRSA, basala hygienrutiner och klädregler. Tillgängligheten från akutsjukhusens slutenvårdsavdelningar har generellt sett varit god, men perioder av mycket hög efterfrågan i kombination med calici, då vi inte har kapacitet att bereda plats inom 24 timmar, påverkar påtagligt den genomsnittsliga tillgängligheten. Kvalitetsområde Andelen vårdtillfällen då patienten vid inskrivning har riskbedömts för trycksår 95 % 97 % 93 % Andel vårdtillfällen då övergripande vårdplan finns upprättad inom fyra vardagar 98 % 98 % 95 % Andel tillfällen då vårdplanen utvärderats 97 % 97 % 99 % Andel vårdtillfällen där näringsstatus är bedömt 96 % 100 % 91 % Andel vårdtillfällen där fallriskbedömning är gjord 98 % 98 % 95 % Andel vårdtillfällen där vikt angivits i epikris vid hjärtsvikt 90 % 91 % 92 % Andel patienter med vårdrelaterad infektion mätt som punkt prevalens 11 % 13 % 17 % Följsamhet till Kloka Listan (DU90, Drug Utilization 90 %) Recept 90 % 90 % 86 % Följsamhet till Kloka Listan (DU90, Drug Utilization 90 %) Rekvisition 87 % 86 % 81 % Andel vårdtillfällen då plats erbjudits inom 6 tim från akuten, hemmet eller närsjukvården. 98 % 100 % 98 % Andel vårdtillfällen då plats erbjudits inom 24 timmar från akutsjukhusens vårdavdelningar. 68 % 62 % 94 % Andel riskpatienter där MRSA-odling genomförts 94 % 94 % 96 % Andel korrekta basala hygienrutiner och klädregler 93 % 39 % - Andel vårdtillfällen med läkemedelsberättelse i epikris 85 % 89 % - FÖLJSAMH ET TILL KLÄD- OCH HYG IENREGLER, % BROMMAGERIATRIKEN

19 ANDEL VÅRDRELATERADE INFE KTIONER TOTALT, % ANDEL VÅRDRELATERADE INFEKTIONER SOM U PPSTÅTT PÅ BROMMAG ERIATRIKEN, % VT 2011 HT VT 2011 HT När det gäller våra patienters uppfattning om vården har vi valt att inte använda egna enkäter utan följa landstingets mätning via Indikator. Stockholms läns landsting genomförde inte en sådan enkätundersökning 2010, därför redovisas resultat från 2011, 2009 och Resultat patientenkät Helhetsintryck män Kvinnor Män Kvinnor Nöjd med vården som helhet 89 % 85 % 86 % 91 % 86 % 83 % 84 % Fick tillräcklig information om tillstånd 52 % 43 % 48 % 60 % 44 % 42 % 43 % Blev bemött med respekt och hänsyn 82 % 77 % 80 % 82 % 82 % 76 % 76 % Kände sig delaktig i beslut om vård 53 % 49 % 48 % 57 % 50 % 52 % 44 % Anser sitt aktuella behov av sjukvård tillgodosett 70 % 71 % 69 % 70 % 68 % 67 % 72 % Skulle rekommendera enheten till andra 77 % 70 % 72 % 77 % 76 % 78 % 66 % Jämförelse med övriga geriatriska kliniker i Stockholms län. PATIENTENKÄT Min & maxvärden Genomsnitt Eget värde Fråga BROMMAGERIATRIKEN 19

20 Studentnöjdhet Studentenkät skala 1 5 Helhetsintryck och 5 p. Bemötande 90 % Uppfyllda mål 90 % Handledare 90 % Helhetsintryck 90 % Introduktion 88 % Karolinska Institutets egen enkät till läkarkandidater Resultat 2011 Skala 1 5 Introduktion 4,0 Mottagande 4,6 Handledning 4,1 Genomgång journal 4,3 Genomgång status 3,9 Belastning 3,9 Omdöme 4,3 Förbättringsarbete När det gäller basala hygienrutiner och klädregler ser vi en påtaglig förbättring efter det förbättringsarbete som gjorts framförallt i form av en tydlig månatlig mätning per enhet med uppföljning och jämförelse. Vårdrelaterade infektioner mätt som punktprevalens har också minskat. Vi fortsätter det förbättringsarbete som påbörjats. När det gäller våra patienters uppfattning om vården ser vi områden som behöver förbättras. En handlingsplan avseende detta har tagits fram och vi följer upp arbetet via Indikatorenkäten. Brommageriatrikens omfattande satsning på bemötande, med bland annat framtagande av en bemötandehandbok, fortsätter inom ramarna för det koncept vi arbetat fram men med mer fokus på teamarbete. Vi följer upp denna satsning bland annat via Indikatorenkäten. Under 2011 har vi påbörjat samarbetsprojekt med Capio S:t Göran för att förbättra och underlätta patientflödena från akutsjukhusets slutenvårdsavdelningar till geriatriken vilket vi bedömer kommer att förbättra vår tillgänglighet. När det gäller studenterna gör vi ett förbättringsarbete när det gäller introduktion. Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Brommageriatrikens ASIH arbetar med två huvudprocesser, dels den specialiserade palliativa processen för patienter inskrivna i heldygnsvård, dels målgrupp 2 processen för patienter inskrivna för enstaka medicinska insatser. Från och med maj månad har ASIH tagit över blodtransfusionspatienter som remitteras från primärvården. Denna patientgrupp vårdades tidigare inneliggande inom geriatrisk slutenvård. Patienter vårdade inom ASIH ASIH ASIH ASIH ASIH ASIH ASIH målgrupp 1 målgrupp 2 målgrupp 1 målgrupp 2 målgrupp 1 målgrupp Vårddygn Besök Avlidna i hemmet Antal individer BROMMAGERIATRIKEN

INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 8 God och säker vård 11

INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 8 God och säker vård 11 Kvalitetsredovisning & Verksamhetsberättelse 2012 1 INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 8 God och säker vård 11 Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla

Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla Kvalitetsredovisning & Verksamhetsberättelse 2010 1 INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 8 Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 8 God och säker vård 11

INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 8 God och säker vård 11 Kvalitetsredovisning 2013 1 INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 8 God och säker vård 11 Patientsäkerhetsberättelse 12 Kunskap

Läs mer

INNEHÅLL Kvaliteten i vård och omsorg är själva vinsten 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 9

INNEHÅLL Kvaliteten i vård och omsorg är själva vinsten 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 9 STOCKHOLMS SJUKHEMS KVALITETSREDOVISNING 2014 1 INNEHÅLL Kvaliteten i vård och omsorg är själva vinsten 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 9 Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 Sthlm 2012-01-30 Lise-Lotte Henretta Verksamhetschef Stockholms Sjukhems Vård och omsorgsboende Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration

Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration Fogdaröd ett unikt alternativ för människor i behov av särskilt stöd. Därför är det viktigt att garantera att kvaliteten är hög och värdegrunderna sunda och solida.

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsberättelse 2011 1 Patientsäkerhetsberättelse 2011 Patientsäkerhets- och kvalitetsgruppen består av fyra personer: Maria Svensson, kvalitetssamordnare, sammankallande och leder arbetet i gruppen. Dag Salaj from 1/9 2011,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-07 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Titti Gohed Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Vårt ledningssystem med Esther i fokus. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö

Vårt ledningssystem med Esther i fokus. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö Vårt ledningssystem med Esther i fokus Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö Med erfarenheter från Esther. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö 2015-05-11 Varför införa ett

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Ledningssystem Ledning för kvalitet! Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Diarienummer: VON 2014/0469 Vård- och omsorgsnämnden antog dokumentet den 17 september 2014 Dokumentet

Läs mer

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Hur ser det ut idag för patienter med neurologiska symptom? Vanligaste sökorsakerna

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Stiftelsen Josephinahemmet Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Patientsäkerhetsberättelse 2014 0 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20140228 Ewa Einerth, verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehåll PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-20 Birgitta Söderström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg. Trygghetens vård- och omsorgsboende

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg. Trygghetens vård- och omsorgsboende Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg Trygghetens vård- och omsorgsboende Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Övergripande mål och strategier... 3 2.1 Stöd, vård, behandling

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Carina Mattsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen)

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen) 1(8) Socialförvaltningen Socialförvaltningen Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2014 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen (2010:6599)

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer