INNEHÅLL Kvaliteten i vård och omsorg är själva vinsten 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 9

Transkript

1 STOCKHOLMS SJUKHEMS KVALITETSREDOVISNING

2 INNEHÅLL Kvaliteten i vård och omsorg är själva vinsten 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 9 Patientsäkerhetsberättelse 10 Kunskap vår drivkraft för kvalitet och tillväxt 15 Geriatrisk vård, minnesmottagning och primärvårdsrehabilitering 23 Avancerad sjukvård i hemmet och specialiserad palliativ vård 37 Rehabilitering och primärvård 47 Vård- och omsorgsboende 61 Miljö 73 God mat en viktig del av vården 74 Konst, kultur och vårdmiljö 76 IT i vården 78 Medicinsk revision 80 2

3 KVALITETEN I VÅRD OCH OMSORG ÄR SJÄLVA VINSTEN Stockholms Sjukhem är en stiftelse utan vinstsyfte som har erbjudit sjukvård och omsorg sedan Den inställning som fanns redan då att förena professionalism med ett mänskligt engagemang lever kvar och är mer aktuell än någonsin. Vi drivs av en passion att ständigt förbättra och utveckla vård och omsorg för långvarigt eller obotligt sjuka där vi särskilt beaktar behovet av en hemlik miljö. Mötet mellan människor är kärnan i vår verksamhet. Ett möte som präglas av omtanke, respekt och kunskap. Vår professionalism säkerställs genom stiftelsens satsning på vårt kunskapscentrum en egen FoUU-enhet där vi genererar, praktiserar och sprider ny kunskap. Stockholms Sjukhem vill bidra med vår kunskap om långvarigt och obotligt sjuka i utvecklingen av kvalitetsindikatorer, ersättningssystem och tillgänglighet. Kvalitetsredovisningen är ett sätt för oss att öppet och transparent redovisa kvalitet och resultat för att bidra till denna utveckling. Patientsäkerhetsberättelsen ingår som en del av kvalitetsredovisningen, se sidorna Inom varje verksamhetsområde redovisas utförliga resultat och analyser av patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet. FOKUS PÅ KVALITET GER RESULTAT Kvalitet har alltid varit fokus för Stockholms Sjukhem och grunden för allt arbete är vårt ledningssystem för kvalitet- och patientsäkerhet det vi kallar Vårt sätt att arbeta. Ledningssystemet beskriver och omfattar alla processer, vårt sätt att arbeta med avvikelser och förbättringsförslag, mätningar kopplade till mått och nyckeltal, vårt systematiska arbetsmiljöarbete samt vårt miljöarbete. Det hjälper oss att skapa ordning och reda. Och att ha fokus på bästa kvalitet för dem vi finns till för. Stockholms Sjukhem är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001 sedan 2011 och miljöcertifierade enligt ISO sedan Under 2014 re-certifierades verksamheten med mycket gott resultat. Inom Stockholms Sjukhem utvärderar vi kvalitet och nöjdhet på olika sätt. Vi deltar i våra beställares brukarundersökningar och patientenkäter, men gör även regelbundet egna patient-, boende- och närståendeenkäter. Att mäta hur våra patienter och boende upplever kvaliteten på den vård och omsorg vi erbjuder är ett sätt för oss att följa upp vårt långsiktiga mål att vara topprankade av våra intressenter. Vi mäter även kvalitet genom att följa att vi uppfyller kvalitetsparametrar i våra vårdavtal samt genom att följa efterfrågan på våra vårdtjänster genom att mäta hur väl vi uppfyller beställd vårdvolym. SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3

4 Vi följer även upp vårt ledningssystem med årliga externa och interna revisioner samt med stöd av den medicinska revisor, som utses av stiftelsens principaler. Kunskap om ledningssystem är en viktig del i vår utbildningsplan liksom vid introduktion för nya medarbetare. Att mäta hur våra patienter och boende upplever kvaliteten på den vård och omsorg vi erbjuder är ett sätt för oss att följa upp vårt långsiktiga mål att vara topprankade av våra intressenter. DELAKTIGHET PÅ RIKTIGT Vårt arbete med att säkerställa det goda mötet med patienter, boende och närstående innefattar bemötandeutbildning och arbetssätt som skapar delaktighet. Vår förmåga att lyssna och dela kunskap med patienter, boende och närstående utgör grunden för vården vilket också uttrycks i våra grundläggande värderingar. Under 2014 har vi arbetat med ett koncerngemensamt projekt för ökad delaktighet. I projektet har vi involverat såväl medarbetare som patienter och boende. Arbetet fortsätter under 2015 och har nära koppling till den nya patientlagen och till äldreomsorgens arbete med nationella värdegrunden. Delaktighet var även temat för vår medverkan under Almedalsveckan Stockholms Sjukhem arrangerade för andra året i rad ett uppskattat och välbesökt rundabordssamtal om patientkraft och delaktighet i vård och omsorg. BYGGER FÖR FRAMTIDEN Stockholms Sjukhem fortsätter att rusta för framtiden. Under 2014 har stiftelsens äldsta byggnader renoverats och byggts om för att ge plats för modern sjukhusvård och öppenvård. Ombyggnaden har skapat utrymme för ytterligare 42 nya vårdplatser för sjukhusvård samt ljusa och ändamålsenliga lokaler för bl a Husläkarmottagningen och ASIH Innerstaden. De renoverade lokalerna ger oss möjlighet att erbjuda fler slutenvårdsplatser för sjukvård med kompetent personal till Stockholms läns befolkning i en tid med stor vårdplatsbrist. Vi hoppas få förtroende från våra beställare att utföra mer vård och omsorg till bästa kvalitet och därmed vara en del av Stockholms läns landstings framtidsplan för hälso- och sjukvården och Stockholms stads vision om det framtida Stockholm! ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Stockholms Sjukhems satsningar på strategisk kompetensutveckling forsätter under 2015 och är en medveten investering för framtiden engagerade och professionella medarbetare är vår viktigaste tillgång för att erbjuda en god och säker vård och omsorg. Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda medarbetarna en stimulerande och utvecklande miljö. Vi vill att det ska finnas utrymme att uppleva autonomy, mastery and purpose i arbetet. Under 2015 ser vi fram emot att fortsätta arbetet med ständiga förbättringar som resulterar i den bästa vården för våra patienter och boende. Vi vill ta tillvara den kraft och kunskap som de har. Våra grundläggande värderingar omtanke, respekt och kunskap får aldrig bli tomma ord vi kan visa vår kvalitet och vi kan vara stolta över våra resultat! Elisabet Wennlund, sjukhusdirektör 4 SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT

5 SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 5

6 VÅRD OCH OMSORG TILL LÅNGVARIGT ELLER OBOTLIGT SJUKA Stiftelsen Stockholms Sjukhems inriktning har sedan starten 1867 varit att erbjuda vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka i en stimulerande och hemlik miljö. Vi driver idag högkvalitativ vård inom fem områden: geriatrik, palliativ vård, rehabilitering, husläkarmottagning samt vård- och omsorgsboende. På Kungsholmen driver Stockholms Sjukhem palliativ vård, rehabilitering, husläkarmottagning, medicinsk fotsjukvård, träningscenter för rörelsehindrade (uppdrag avslutat 1 juni 2014) samt vård- och omsorgsboende. Vi har 72 vårdplatser fördelade på fyra slutenvårdsavdelningar samt 99 platser i vård- och omsorgsboende. Brommageriatriken är ett geriatriskt sjukhus för befolkningen i västra Stockholm och på Mälaröarna. Sjukhuset har 129 vårdplatser fördelade på fem slutenvårdsavdelningar. Vid Brommageriatriken finns även minnesmottagning, primärvårdsrehabilitering och neuroteam. VÅRDAVTAL 2014 Vi har vårdavtal med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Karolinska Universitetssjukhuset. Vi erbjuder också vård på enskilt vårdavtal. Avtalen speglar verksamhetens kompetensområden. GERIATRIK Stockholms läns landsting Geriatrisk vård, minnesmottagning samt rehabilitering på Brommageriatriken. REHABILITERING Karolinska Universitetssjukhuset Rehabilitering i sluten vård av patienter med ryggmärgsskador. Stockholms läns landsting Avtal för specialiserad och profilerad rehabilitering för patienter efter vård på akutsjukhus. Primärvårdsrehabilitering på både Kungsholmen och Bromma. Planerad rehabilitering inom området neurologi i sluten vård och dagvård. VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE Stockholms stad Särskilt boende för personer över 65 år. Boende för yngre med demens. Boende för yngre med hjärnskada. PRIMÄRVÅRD Stockholms läns landsting Husläkarmottagning. Medicinsk fotsjukvård. Läkartjänster i särskilda boenden. ENSKILDA AVTAL Enskilda avtal om sluten vård med kommuner eller landsting. PALLIATIV VÅRD Stockholms läns landsting Specialiserad palliativ slutenvård och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). 6 VÅRDVERKSAMHETEN

7 VÅRDVOLYM 2014 Avtal Vårddygn Vårddygn Vård- och omsorgsboende Specialiserad palliativ sluten vård ASIH, Avancerad sjukvård i hemmet Profilerad rehabilitering sluten vård Specialiserad rehabilitering sluten vård Planerad rehabilitering sluten vård Ryggmärgsskador sluten vård Geriatrisk sluten vård Antal Antal Husläkarmottagningen (listade) Fotsjukvård (besök) Läkartjänster i särskilt boende (besök) Primärvårdsrehabilitering (besök) Planerad rehabilitering, dagvård Minnesmottagning (besök) Intensivträning för vuxna personer med rörelsehinder (M.E.R.A)*: Intensivbehandlingsvecka Individuella uppföljningsbesök Gruppbehandling * 1 januari 31 maj 2014 VÅRDVERKSAMHETEN 7

8 8 VÅRDVERKSAMHETEN

9 GOD OCH SÄKER VÅRD Stockholms Sjukhem arbetar med kvalitet och patientsäkerhet på ett systematiskt sätt i enlighet med patientsäkerhetslagen och kraven på ledningssystem. Kvalitet är graden till vilken verksamheten uppfyller ställda krav. Det finns många och detaljerade krav från våra uppdragsgivare men vi ställer också ytterligare, höga krav på oss själva. Några krav är enkla att mäta medan andra är mer komplicerade. Våra egna målnivåer bestäms i syfte att inspirera till förbättring och ska i första hand jämföras med föregående år. Vår vård är baserad på kunskap och lång erfarenhet inom alla våra verksamhetsområden. Omtanke, respekt och kunskap är grundläggande värderingar. Ett gott bemötande samt patientens och den boendes delaktighet är viktiga delar för det kontinuerliga patientsäkerhetsarbetet. Vi utgår i varje möte från den enskilda personens individuella behov hans eller hennes fysiska, psykiska och sociala såväl som existentiella behov. Mötet ska säkerställa att patientkraften tas tillvara. Vår grundsyn är tanken om alla människors lika värde. MÅL OCH STRATEGIER Stockholms Sjukhems mål som idéburen vårdgivare utan vinstsyfte är: Att vara topprankade av våra intressenter genom att ha bästa kvalitet och maximal efterfrågan. Att ha en stark gemensam kunskaps- och värdekultur. Tillväxt inom våra profilområden. Resultat som ger utrymme för nya satsningar. VISION OCH MÅL Visionen för Stockholms Sjukhems patientsäkerhetsarbete är att inga vårdskador ska inträffa. Mål för kvalitet och patientsäkerhet inom Stockholms Sjukhem är: God och säker vård där antal vårdskador minskar som resultat av patientsäkerhetsarbete och där verksamheterna uppfyller uppsatta mål inom områdena: Fall Trycksår Nutrition Vårdrelaterade infektioner (VRI) Basala hygienrutiner och klädregler (BHK) Följsamhet till Kloka Listan Regelbundna läkemedelsgenomgångar (SÄBO) Resultaten för dessa områden analyseras och kommenteras under respektive verksamhetsområde. STRATEGIER Processorienterat arbetssätt Vi har alltid fokus på ett gott bemötande och ett bra vårdresultat för boende och patient Vi gör rätt från början Vi arbetar med ständiga förbättringar Vi arbetar systematiskt med att föra in ny kunskap DELAKTIGA MEDARBETARE Engagerat ledarskap och medarbetarskap Samsyn på ledning och styrning Kompetensutveckling vi lär av varandra, av omvärlden och vi tänker nytt Engagemang i nätverk inom våra verksamhetsområden PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 9

10 PROCESSARBETET FORTSÄTTER Stockholms Sjukhem har arbetat processorienterat sedan Under de senaste åren har processarbetet utvecklats och successivt kopplats allt tydligare till ledning och utveckling av verksamheten samt till ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet Vårt sätt att arbeta. Stockholms Sjukhem är sedan 2011 kvalitetscertifierade enligt ISO 9001 och re-certifierades under Det systematiska förbättringsarbetet innebär att processerna revideras årligen och vid behov. Under 2014 har processerna förbättrats ytterligare genom systematiska uppföljningar och revideringar enligt fastställd processtyrning. Processen för revidering innehåller checklista som innefattar avstämning med hänsyn till förändrade krav i omvärlden, avtal, författning och lagar. Vi kopplar FoUU-representanter till styrning av vårdprocesserna för att säkerställa att vi inför ny kunskap och forskning i processerna. Grad av processmognad följs med ett index och mål för fortsatt förbättring beslutas. Förbättringsförslag och ny kunskap förs in efter riskbedömning genom att processerna revideras och kopplas till senaste gällande vårdprogram, riktlinjer och lagkrav. Aktiviteter som främjar patientens delaktighet har tydliggjorts i vårdprocesserna. Under 2014 har vi genomfört risk- och konsekvensanalyser i huvudprocesser och enstaka delprocesser även om inte vårdavvikelser har registrerats. Detta är en del av det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. Risk- och konsekvensbedömning av processerna sker systematiskt. Huvudprocesserna har även granskats och vid behov reviderats utifrån den nya patientlagen som gäller från 1 januari Samtliga medarbetare utbildas i processarbete i form av en basutbildning. Utbildningen erbjuds regelbundet till nya medarbetare. Introduktion av nya medarbetare innefattar också Patientsäkerhetslagen. PROJEKT FÖR ÖKAD DELAKTIGHET En av aktiviteterna i den koncerngemensamma verksamhetsplanen för 2014 handlade om ökad delaktighet för boende och patienter. Arbetet har bedrivits i form av ett projekt med målet att definiera Vårt sätt att arbeta med delaktighet. Projektet har bland annat granskat hur samtliga huvudprocesser omfattar stöd för delaktighet, intervjuer har genomförts med medarbetare, chefer och patienter för att kartlägga deras syn på delaktighet och ett studiebesök har genomförts vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC). Utifrån projektets resultat har följande definition av Stockholms Sjukhems sätt att arbeta med delaktighet beslutats: Relationen mellan personal och patient/boende är inte jämlik utan ställer krav på personalen. Därför tar vi ansvar för att försöka förstå personen och för att skapa en god relation i mötet. Vårt sätt att arbeta med delaktighet utgår från personens förutsättningar, behov och förväntningar. Vi möter varje person där personen är och tar tillvara dennes erfarenheter, kunskaper och resurser. Varje verksamhetsområde ansvarar för att implementera vårt sätt att arbeta med delaktighet. Målet är ökad delaktighet för patient, boende och närstående, vilket kommer att följas upp dels via resultat i kundenkäter, dels genom uppföljning av att aktiviteter som säkerställer att förutsättningar för delaktighet finns med i alla huvud processer. PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE Stockholms Sjukhem arbetar i enlighet med patientsäkerhetslagen för att förbättra verksamhetens processer och deras följsamhet till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som trädde i kraft den 1 januari Föreskrifterna är gemensamma för hälso- och sjukvård samt socialtjänst. AVVIKELSER Vi bedömer att avvikelseregistreringarna har ökat efter införandet av ärendehanteringssystemet HändelseVis 2012 för sjukvård (HSL). Avvikelser inom vård- och omsorgsboendet registreras i SafeDoc (SoL). Att avvikelser registreras i ökande omfattning och analyseras utgör grunden för det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet är en naturlig del av vårt sätt att arbeta framför allt när det gäller förmågan att se risker, rapportera och ställa till rätta saker som gått fel i verksamheten. Kunskap utgående från riskbedömningar och händelseanalyser av avvikelserapporter ger nytt gemensamt lärande för att undvika vårdskador och öka patientsäkerheten. Avvikelserna analyseras och kommenteras utförligare under respektive verksamhetsområde KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER Att efterfråga och analysera klagomål och synpunkter på verksamheten är en viktig del av vårt förbättringsarbete. En viktig framgångsfaktor för att lyckas med det systematiska förbättringsarbetet är att skapa ett klimat som gör att patienter, boende, närstående och medarbetare ser varje synpunkt och klagomål som en utgångspunkt för förbättringar. Synpunkter omhändertas hela tiden i vården men möjligheten till systematisk förbättring kommer när vi kan tydliggöra synpunkter, klagomål och förbättringsförslag på ett sätt som gör att vi kan urskilja mönster och trender. Under de senaste åren har betydelsen av detta blivit tydligare, registreringen har ökat och vi har arbetat mer aktivt med att inhämta och dokumentera synpunkter från patienter, boende och närstående. 10 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

11 ANTAL AVVIKELSER PER ÅR Brommageriatriken Palliativt centrum Rehabilitering och primärvård Vård och Omsorgsboende ANTAL KLAGOMÅL Brommageriatriken Palliativt centrum Rehabilitering och primärvård Vård och Omsorgsboende PATIENTSÄKERHETSKULTUR OCH PATIENTSÄKERHETSLAG Stockholms Sjukhem genomför en mätning av patientsäkerhetskulturen vart annat år. Undersökningen genomförs av Indikator med hjälp av en validerad metod som medger jämförelser mellan verksamheter och omvärlden. Patientsäkerhetskulturmätningen genomfördes 2010, 2012 och Utifrån resultaten utarbetas handlingsplaner för de kommande två åren. Med utgångpunkt i tidigare enkätresultat och patientsäkerhetslagen har vi tidigare år arbetat exempelvis med målen förbättrad information och förbättrat stöd till patienten vid negativ händelse, samt mål för uppfyllande av patientsäkerhetslagen. Övergripande ambition har varit att skapa en så gynnsam patientsäkerhetskultur som möjligt. Resultaten 2012 visade en förstärkt patientsäkerhetskultur inom flera områden och att stödet till patienten, och även till personalen, vid en negativ händelse förbättrats. Närmaste chefs engagemang i patientsäkerhetsfrågor var oförändrat högt och en förbättring av högsta ledningens stöd för patientsäkerhetsarbetet sågs, vilket är helt avgörande för att utveckla en stark patientsäkerhetskultur. Resultaten 2014 kommer att analyseras på motsvarande sätt men man kan konstatera att återföringen till medarbetarna och öppenheten i kommunikationen upplevs som sämre än tidigare. Vilket belyser vikten av att i handlingsplaner även beakta områden med mycket goda resultat för att vidmakthålla dessa. PATIENTSÄKERHETSKULTURMÄTNING Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna Benägenhet att rapportera händelser Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärande organisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Öppenhet i kommunikationen En icke straff- och skuldbeläggande kultur Återföring och kommunikation kring avvikelser Resultaten presenteras som medelvärden på en skala där 100 är starkaste kultur. Riket 2014 anger medelvärdet för samtliga deltagande sjukvårdsverksamheter Riket 2014 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 11

12 Aktiviteter i handlingsplanen var: Kompetensutveckling av internrevisorerna GTT-analyser (fyra stycken under 2013) Utbildning av chefer i avvikelsehantering Utbildning inom patientsäkerhet för överläkare Införande av regelbundna vårdhygienronder Förbättra läkemedelsprocessen Samtliga aktiviteter är genomförda. Aktivitet rörande läkare fortsätter även FÖRBÄTTRINGSARBETE Under 2014 genomfördes ett förberedande projekt rörande vår IT-plattform. Målet var att säkra grunden för det fortsatta förbättringsarbetet av ledningssystemet och för att göra informationen ännu mer lättillgänglig för medarbetarna. Stockholms Sjukhem är kvalitetscertifierade enligt ISO Re-certifiering genomfördes våren Internrevisorerna gör varje höst revision i utvalda verksamheter. GTT-analyser genomfördes enligt plan. Resultaten presenterades i verksamhetschefsrådet. Bedömning blev att verktyget inte är resurseffektivt i mindre/ medelstora verksamheter pga det stora antal analyser som behöver göras för att spåra patientsäkerhetsrisker via journalanteckningar. Förbättringsarbetet som inleddes gällande dokumentation 2013 har fortsatt under 2014 med journalgranskningar, uppföljningar och revideringar utifrån detta. Förbättringar har även gjorts utifrån kraven i gällande processer. Genomgripande processrevideringar har skett inom vård- och omsorgsboendets processer. Alla huvudprocesser har risk- och konsekvensanalyserats. En uppdatering av vård- och omsorgsboendets datoriserade dokumentationssystem SafeDoc har skett under året. Automatiska logganalyser, SALA, av journalåtkomster infördes Handläggare har utbildats och uppdragsbeskrivningar har upprättats. För vårdoch omsorgsboendets datoriserade dokumentationssystem SafeDoc genomförs logganalyser manuellt. Vårdhygienronder är införda i samtliga sjukvårdsverksamheter. Överläkarna har haft en halv dags workshop kring patientsäkerhet som följs upp med ytterligare aktiviteter rörande patientsäkerhet Ett ökat fokus har lagts på risk- och konsekvensanalys i samband med projekt. Ett ställningstagande till risk- och konsekvensanalys ingår alltid enligt vår projektmall. Hela Stockholms Sjukhem uppmärksammade handhygiendagen med aktiviteter för medarbetare och besökare. Vi deltog med egen presentation rörande vårdrelaterade infektioner (VRI) vid 2014 års Nationella konferensen för patientsäkerhet. LOKALA GASKOMMITTÉN Lokala gaskommittén har sammanträtt två gånger under året. Kvalitetskontroller har genomförts enligt rutin på Brommageriatriken och på Kungsholmen. Vid kvalitetskontroll framkomna förbättringsförslag förs vidare till berörda för ställningstagande om eventuell åtgärd, vilka följs upp i den lokala gaskommittén. Inga allvarliga avvikelser rörande gaser eller gashanteringen finns registrerade I samband med renoveringen av stiftelsens äldsta byggnad på Kungsholmen har en ny gasanläggning installerats. Anläggningen är besiktigad och godkänd. Utbildning i praktisk hantering av gasflaskor sker varje år. Utbildning av gasansvariga genomförs vartannat år, senast under Gashandboken reviderades 2014 då Centrala Gashandboken reviderades januari 2014 gällande framför allt ledningssystem och definitioner av olika gaser. EGENKONTROLLER Journalgranskningar har genomförts i samtliga verksamheter för att säkerställa ett patientsäkert arbetssätt och att dokumentation sker enligt vår kvalitetssäkrade dokumentationshandbok. Riskanalyser och konsekvensbedömningar har genom förts vid verksamhetsförändringar, processrevideringar samt vid väsentliga förändringar av styrande dokument. Egenkontrollprogram finns för ett flertal områden, exempelvis kost samt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Vård- och omsorgsboendet genomför årligen återkommande egenkontrolluppföljningar med punktprevalensmätningar inom både HSL och SoL. Uppföljning av mål och analys av verksamheterna sker varje månad. En gång per kvartal sker uppföljning vid verksamhetsgenomgång tillsammans med koncernledningen. Uppföljningen sker med stöd av verksamhetsrapporter där samtliga kvalitetsmål följs upp i perspektiven kund/marknad, medarbetare, process/utveckling och ekonomi. Stockholms Sjukhem har en kontinuerlig bevakning av ändrade regelverk genom Notisum samt gör en gång per år en genomgång av samtliga lagar och regelverk inom aktuella ansvarsområden. Styrande dokument revideras systematiskt via dokumenthanteringssystemet. 12 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

13 Verksamheterna genomgår återkommande interna respektive externa revisioner av följsamhet till gällande lagar, regelverk, certifieringar, interna rutiner och processer. Revisionerna innefattar bland annat ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhetslagen. Resultatet från revisionerna omsätts i en handlingsplan utifrån de förbättringsområden som identifieras. Det sker även en årlig medicinsk revision av en fristående medicinsk sakkunnig och revisionsrapporten tillfogas vår årliga kvalitetsredovisning. Stockholms Sjukhems sjukvårdsverksamheter deltar årligen i punktprevalensmätningar avseende följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) samt förekomst av trycksår och vårdrelaterade infektioner (VRI). Inom vård- och omsorgsboendet mäts även utvalda kvalitetsindikatorer inom nutrition, trycksår och fall. KVALITETSREGISTER Under 2014 rapporterade verksamheterna i följande register: BPSD Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens Nationella diabetesregistret Senior Alert Svenska palliativregistret SveDem WebRehab PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 13

14 14 MEDARBETARE

15 KUNSKAP VÅR DRIVKRAFT FÖR KVALITET OCH TILLVÄXT Medarbetares utbildning, färdigheter, kompetenser och ofta även hälsa beskrivs ibland som en organisations humankapital. Detta begrepp är vanligt inom kunskapsorganisationer, där det är angeläget att behålla och vidareutveckla medarbetarnas kompetens genom utbildning och annan kompetensutveckling. I detta kapitel presenterar vi ett HR-bokslut för Stockholms Sjukhem. Det omfattar både vår FoUUverksamhet, vårt strategiska arbete med kompetensutveckling samt vårt systematiska arbetsmiljöarbete. I en lärande organisation samverkar individens och organisationens lärande. Genom att ha starkt fokus på kompetensutveckling ökar individens kunskaper och lärandet kan sedan spridas vidare i organisationen Stockholms Sjukhem är en utpräglad kunskapsorganisation där begreppet kunskap tillsammans med omtanke och respekt utgör våra tre grundläggande värderingar. VÅRT SÄTT ATT ARBETA MED KUNSKAP SKAPA ANVÄNDA KUNSKAP Omvärld INHÄMTA FÖRMEDLA Vi inhämtar och kvalitetssäkrar rätt kunskap i vår vård och omsorg genom ett systematiskt och strategiskt arbete där rekrytering av rätt kompetens går hand i hand med kompetensutvecklingsprogram för medarbetarna. Vår kompetens vilar på kunskap, erfarenhet och attityder. Vi skapar ny kunskap genom eget forskningsarbete där behoven av kunskap i vården identifieras och beforskas i ett samarbete mellan egen vårdpersonal, Stockholms Sjukhems interna forskningskompetens samt universitet och högskolor. Vi använder kunskap i det systematiska processarbetet där kvalitetsindikatorer, utifrån externa kvalitetskrav såväl som egna interna kvalitetsmått, möjliggör vår ambition att inta en ledande position i utvecklingen av de kompetensområden som vi är verksamma inom. Det sker också genom deltagande i flera professionsoch/eller ämnesspecifika kompetensnätverk inom vården och i forskningen. Vi förmedlar kunskap genom medverkan i formella utbildningsprogram. Det sker dels i samarbete med, och på uppdrag av, universitet och högskolor, dels i egen regi för våra medarbetare och vårdgrannar. UTBILDNING Medarbetarnas kompetens är vår viktigaste resurs och vårt viktigaste konkurrensmedel. Under de senaste åren har det systematiska arbetssättet med kompetensutveckling utvecklats. Målet är att vid varje givet tillfälle ha rätt kompetens för våra uppdrag, vårdprocesser och vår ambition i kompetensmodeller. Planeringen för den årliga kompetensutvecklingen inom Stockholms Sjukhem sker i Utbildningsrådet, som leds av HR-chefen och där samtliga verksamhets- KUNSKAP OCH ENGAGEMANG 15

16 chefer, sjukhusdirektör, FoUU-chef och utbildningsstrateg ingår. Varje år sammanställs en koncerngemensam utbildningsplan. Grunden utgörs av analyser av kvalitetsresultat, kunskap från avvikelser och klagomål, medarbetarnas kompetensutvecklingsplaner baserat på kompetensmodellen, krav i vårdavtal, lagar och författningar samt framtagna handlingsplaner utifrån enkäter och riskanalyser. Utbildningsrådet prioriterar och beslutar om utbildningssatsningar för kommande år. Utbildningsplanen ger en samlad bild av den mångfald utbildningstillfällen som våra medarbetare tar del av. Utbildningsrådets arbetet med och planering för externa utbildningar leds av FoUU-chefen. INTERN UTBILDNING Kraven på vården förändras, dels utifrån samhällets utveckling och de nya förväntningar som ställs på vården, dels utifrån den snabba kunskapsutveckling som sker inom vården. Detta gör att kompetensutveckling och utbildning är ständigt aktuella frågor. Under 2014 har vi fortsatt arbetet med strategisk kompetensutveckling genom att ta fram, revidera och implementera kompetensmodeller för sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Kompetensmodeller fungerar som stöd och ger vägledning i den strategiska kompetensutvecklingen såväl på individ-, enhets- som verksamhetsnivå. Under 2014 genomfördes drygt 85 procent av de planerade utbildningsaktiviteterna. Vår bedömning är att analysen av utbildningsbehoven är träffsäker då vi gör GAP-analyser, följer Plan-Do-Check-Act och gör regelbundna kvartalsvisa uppföljningar. Interna utbildningsaktiviteter Alla nya medarbetare erbjuds en tvådagars koncerngemensam introduktionsutbildning. Syftet är att ge dem en bra start på arbetsplatsen och de bästa förutsättningar att vara delaktiga och utvecklas. Utbildningen, som ges två gånger per år, ger en introduktion till vårt ledningssystem, verksamhetsområden och stabsfunktioner. Våra värderingar, omtanke, respekt och kunskap utgör basen i vår gemensamma interna kultur och en stor del av introduktionsutbildningen handlar därför om kommunikation och bemötande. Respektive verksamhet kompletterar den gemensamma introduktionen med egna introduktionsprogram. Sammanlagt 70 nya medarbetare deltog i introduktionsutbildningen under Dessutom anordnades en introduktionsutbildning för sommarvikarier på Brommageriatriken med totalt 30 deltagare. Många utbildningsaktiviteter är återkommande för att behålla medarbetarnas kompetensnivå. Några exempel på utbildningar som ges kontinuerligt är Strokekompetensutbildning inom Rehabilitering och primärvård, Vård 16 KUNSKAP OCH ENGAGEMANG

17 och behandling av bensår och trycksår på Brommageriatriken och utbildning om smärta på Palliativt Centrum. Vi lär av varandra och ett exempel på detta är utbildningen Att leva med demens, där medarbetare från vård- och omsorgsboendet som har specifik kompetens inom området ansvarar helt för genomförande av utbildningen. Akademisk kompetensutveckling sker bland annat genom att flera medarbetare, vid sidan om sitt arbete, går magister- och masterutbildningar med olika inriktningar såsom arbetsterapi, fysioterapi, ledarskap, vård av äldre och palliativ vård. Flera av våra medarbetare genomgår forskarutbildning. En strategisk satsning på handledarutbildning genomfördes under det gångna verksamhetsåret då vi upphandlade 30 platser på en uppdragsutbildning (7,5 HP). Vid årsskiftet hade vi sammanlagt 86 handledarutbildade medarbetare med medellång vårdutbildning. Detta skapar förutsättningar att erbjuda verksamhetsintegrerat lärande (VIL) av bästa kvalitet för våra studenter. Handledarutbildningen är också meriterande i våra kompetensmodeller. Ovanstående exempel på utbildningar visar att vi inom Stockholms Sjukhem är medvetna om betydelsen av en gemensam kunskapsbas. VERKSAMHETSINTEGRERAT OCH ARBETSFÖRLAGT LÄRANDE Stockholms Sjukhems vårdmiljöer i kombination med medarbetarnas kompetens och erfarenhet är en resurs när det gäller verksamhetsintegrerat lärande (VIL) för studenter från medellånga vårdutbildningar samt arbetsplatsförlagt lärande (APL) för blivande undersköterskor. Under 2014 har vi utvecklat och stärkt strukturen för framför allt VIL genom att tillsätta tre adjungerade kliniska adjunkter (AKA) inom respektive verksamhetsområde: Palliativt Centrum, Brommageriatriken samt Rehabilitering och Primärvård. Varje AKA är kopplad till FoUU-enheten. Även två kliniska lektorer i omvårdnad har tillsatts under året. Vid FoUU-enheten finns nu sammanlagt sex kliniska lektorer inom följande områden: omvårdnad, fysioterapi, arbetsterapi, äldretandvård och socialt arbete. Lektorerna arbetar bland annat för att överbrygga gapet mellan akademi och klinik. Brommageriatriken genomförde under 2014 ett pedagogiskt projekt, finansierat av Stockholms läns landsting, som fokuserade på interprofessionellt lärande (IPL). Det övergripande målet var att skapa en attraktiv och stimulerande geriatrisk miljö för VIL. Ett syfte var att skapa synergieffekter när det gäller inlärning genom att studenterna handleddes av ett interprofessionellt handledarteam. Inom ramen för projektet etablerades studentsalar där studenterna har möjlighet att träna teamarbete utifrån sina kommande professioner. Studenterna erbjöds även att delta i interprofessionella Case-seminarier. De studenter som gjort sin VIL inom projektet har lämnat väldigt positiva evalueringar. I slutet av 2014 beviljades Brommageriatriken åter projektmedel från Stockholms läns landsting, för att ytterligare utveckla lärandemiljön för studenter. Inom ramen för projektet kommer mobila arbetsplatser för studenter och ett studenttorg med bibliotek att skapas. Utgångspunkten är att gemensamma kontaktytor underlättar och stimulerar till interprofessionellt lärande. STUDENTER Studenter berikar verksamheterna med ny kunskap och nya frågeställningar. De utmanar oss att tänka nytt och kommer med förbättringsförslag. Under året har ett stort antal student tagits emot för VIL och APL. Antal studenter under 2014 Studenter Veckor Arbetsterapeutstudenter (VIL) Dietiststudenter (VIL) 1 4 Fysioterapeutstudenter (VIL) Logopedstudenter (VIL) 3 12 Sjuksköterskestudenter (VIL) Undersköterskestuderande (APL) Ca 120 Ca 460 Studenterna är övervägande mycket nöjda med VIL/ APL inom de olika verksamhetsområden som framgår av citaten nedan: Har haft en jättebra praktik! Har fått träna på mycket medicinteknik i blandning med att få ta del av patienters och närståendes svåra situationer. Kommer kunna ta med mig mycket av det jag lärt mig i min framtida yrkesroll, oavsett var jag hamnar. Sjuksköterskestudent, ASIH Jag tycker att det var jättekul att praktisera bredvid en sjuksköterskestudent. Jag fick lära mig jätte mycket och göra ganska mycket. Det var min bästa upplevelse! Undersköterskestudent, Brommageriatriken En mycket trevlig avdelning med öppet och välkomnande klimat. Trevligt initiativ med samarbete med arbetsterapeut och fysioterapeutstudenter, mycket lärorikt. Sjusköterskestudent, Rehabilitering KUNSKAP OCH ENGAGEMANG 17

18 LÄKARSTUDENTER Flera av stiftelsens medarbetare är flitigt anlitade föreläsare, framför allt inom palliativ vård och palliativ medicin. På termin 7 i läkarutbildningen får studenterna en dags undervisning i palliativ medicin som läkare på Stockholms Sjukhem är medansvariga för. Under verksamhetsåret 2014 gick 34 studenter från läkarprogrammets termin 11, en studentvald kurs i palliativ medicin. Kursen består av 50 procent teori, i form av föreläsningar och fallseminarier, och 50 procent klinik då studenterna är fördelade på åtta palliativa enheter i länet. Läkare på Stockholms Sjukhem har tagit fram och utvecklat kurskonceptet och har det övergripande ansvaret. Kursen är mycket efterfrågad och uppskattad, det samlade omdömet för den senaste kursen var 9,62 på en 10-gradig skala. Varje termin går några studenter från läkarutbildningens (termin 6) kurs Konsten att vara en god doktor sin klinikplacering på Stockholms Sjukhem. Kursen fokuserar på förhållningssätt avseende etiska problem och bemötande. Därtill erbjöds 64 läkarstudenter en klinikplacering inom geriatrik, primärvård, och palliativvård. EXTERN UTBILDNING Den onkologiska kliniken i Stockholm har anlitat Stockholms Sjukhem för en utbildning för ett palliativt körkort. Sammanlagt nära 200 läkare och andra nyckelpersoner deltog i utbildningen, som bestod av två dagars teoretisk undervisning varvad med Caseseminarier. Utbildningen var mycket uppskattad och fick en mycket positiv utvärdering. Detta är ett utmärkt exempel på det nära samarbete som Stockholms Sjukhem har med de stora vårdgivarna i länet och att vår kompetens efterfrågas. Inom ramen för stiftelsens samarbete med Regionalt Cancer Centrum (RCC) har fem temadagar anordnats för vårdpersonal som vårdar patienter med cancer i palliativt skede. Exempel på teman var Nya onkologiska målsökande preparat och Att möta existentiell kris i vården. Temadagarna har haft stort söktryck med som mest drygt 80 deltagare. Medarbetare från Palliativt Centrum deltog vid samtliga temadagar. Temadagarna fick mycket gott betyg vid utvärdering och Stockholms Sjukhem har fått ett förnyat utbildningsuppdrag för 2015 från RCC. FORSKNING Ett femtiotal personer har varit regelbundet verksamma vid Stockholms Sjukhems FoUU-enhet, med ett antal disputerade forskningsledare som ansvariga för projektgrupper. Åtta professorer, fem docenter samt ytterligare ett drygt tiotal disputerade forskare har varit knutna till stiftelsens FoUU-enhet under Åtta doktorander har bearbetat sina avhandlingsprojekt. FoUU-enheten har erhållit externt forskningsstöd, till exempel från landstingets FoUU-medel och från Cancerfonden. Den externa finansieringen av Stockholms Sjukhems forskning har överstigit fem miljoner. Forskningen har spänt över ett brett område av Stockholms Sjukhems vårdområden från läkemedelsbehandling av palliativ cancersmärta och existentiella aspekter på palliativ vård i livets absoluta sista tid, till fall och frakturrisk hos geriatriska patienter, utfall av ryggmärgsskaderehabilitering samt smärtproblematik hos vård- och omsorgsboende. Under 2014 har cirka 20 forskningsprojekt bedrivits, sammanfattade i en projektkatalog där forskningsprocessens struktur, syfte, ekonomi samt progress uppdateras varje halvår. Dessutom värderas klinisk tillämpbarhet av uppnådda resultat i samband med varje projekts avslut. AKADEMISKT CENTRUM FÖR ÄLDRETANDVÅRD I oktober 2013 invigdes Akademiskt Centrum för Äldretandvård (ACT). Centret ligger vid Stockholms Sjukhem på Kungsholmen och ska bedriva forskning, utbildning och tandvård, med cirka patientbesök per år. ACT är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Folktandvården i Stockholms län, Stockholms Sjukhem och Institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet som också har huvudmannaskapet. ACT kommer att bedriva basvetenskaplig och klinisk forskning, liksom grundutbildning och vidareutbildning för olika tandvårdande yrkesgrupper. ACT kommer att knyta senior akademisk kompetens inom och utanför Karolinska Institutet till sig och samarbete ska ske med den redan etablerade forskningsverksamheten vid Stockholms Sjukhem. REGIONALT CANCERCENTRUM (RCC) Stockholms Sjukhem har deltagit i Stockholms läns landstings regionala ansvar för genomförandet av den nationella Cancervårdplanen inom processtödet för de palliativa cancervårdsprocesserna. Områdena LCP-införande, medverkan i Palliativregister, implementering av nationella vårdprogrammet i palliativ vård samt kompetensutveckling i palliativ vård för personal inom onkologi och annan akutsjukvård i regionen, har genomförts av Stockholms Sjukhems medarbetare. PALLIATIVT KOMPETENSCENTRUM (PKC) Efter förslag från bl a Stockholms Sjukhem har Stockholms läns landsting startat ett planeringsarbete för att skapa en regional resursenhet med uppgift att stödja och kompetensutveckla alla vårdnivåer, och aktörer involverade i palliativa vårdinsatser. Målgrupperna inkluderar alla från högspecialiserade palliativa vårdenheter i sluten och öppen vård till akutsjukvårdens olika kliniker, primärvården, kommunala aktörer inkluderade vård och omsorg och kommunala handläggare samt patienter och deras närstående. 18 KUNSKAP OCH ENGAGEMANG

19 Stockholms Sjukhem har deltagit på alla nivåer i planeringsarbete från projektledning till medverkan i flera arbetsgrupper. PKC-verksamheten kommer att inledas under KOMPETENSCENTRUM FÖR RYGGMÄRGSSKADOR Karolinska Institutets och Stockholms läns landstings ledning har under året genomfört ett planeringsprojekt för att starta ett kompetenscentrum för ryggmärgsskador med nationella ambitioner. Centrets tänkta roll är att utgöra strategisk motor för utveckling av vård, stöd och livsförutsättningar för de ryggmärgsskadade och de stödstrukturer dessa behöver. Stockholms Sjukhem utgör en integrerad del av den nationellt unika ryggmärgsskadevårdkedjan som finns i Stockholm och har i projektets genomförande deltagit på många nivåer, med expertkunnande, erfarenheter och i formulering av en regional strategi. Beslut om start väntas våren CENTRUM FÖR GERIATRISK FORSKNING OCH UTVECKLING (CGFU) Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting har identifierat behov av ett FoUU-stöd till den regionala geriatriska vården vid länets cirka tio kliniker, som drivs av Stockholms läns landsting respektive privata huvudmän. Under året har ett planeringsprojekt genomförts där Stockholms Sjukhem deltagit aktivt utifrån flera roller; SPESAK i geriatrik, akademiskt ledarskap inom disciplinen genom att flera av Karolinska Institutets geriatriska professorer är knutna till Stockholms Sjukhem, klinisk entreprenad samt ett multiprofessionellt engagemang inom geriatrisk vård i regionen. Ett förslag till plan färdigställdes innan årsskiftet för beslut i Stockholms läns landsting under våren Avsikten är att ge infrastrukturellt stöd till klinikerna inom olika FoUUaktiviteter såsom forskning och medverkan i akademisk utbildning. KVALITETSRESULTAT Resultatet av vår strategiska kompetensutveckling mäter vi bland annat i vår årliga medarbetarundersökning med följande nyckeltal: Medarbetarenkät, skala Arbetsklimat där kompetens och kunskap värdesätts. 3,9 4,0 3,9 Jag har arbetsuppgifter där min erfarenhet och förmåga tas tillvara. 4,0 4,1 4,1 Jag tar initiativ till att skaffa mig rätt kompetens. 4,3 4,3 4,3 Jag har haft medarbetarsamtal de senaste 12 månaderna 85 % 93 % 88 % varav har en personlig utvecklingsplan 87 % 84 % 79 % BROMMAGERIATRIKEN 19

20 Den höga andelen medarbetare som har haft ett medarbetarsamtal under året är grunden för ett transformerande ledarskap. Ett transformerande ledarskap innebär att man som ledare: skapar gemensamma visioner, uppmuntrar och synliggör, undanröjer hinder, frigör handlingskraft, är en förebild. Ledarskapet är en viktig del i Stockholms Sjukhems framgång som attraktiv arbetsgivare. För att kunna utvecklas ska man som medarbetare känna trygghet, ha tillit till sin chef och trivas på arbetet. För oss innebär det en ständig strävan efter ett utvecklat och värderingsstyrt ledarskap. Under 2014 har vi fortsatt vårt program för att utveckla ledarskapet inom organisationen, vilket också följs upp i medarbetarundersökningen. Ledarskapsindex, skala Min chef är bra på att informera och kommunicera 4,0 4,2 4,1 Min chef är bra på att uppmuntra och motivera 3,9 4,0 3,9 Min chef ser till att resultat verkligen åstadkommes 4,0 4,1 4,1 Min chef är bra på att delegera arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter 3,9 4,1 4,0 Min chef är pådrivande när det gäller att utveckla vårt sätt att arbeta 4,0 4,2 4,1 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Stockholms Sjukhem har 767 medarbetare. Andelen kvinnor är 87 procent och inom chefsbefattningarna utgör kvinnorna 57 procent. Personalomsättningen på Stockholms Sjukhem har ökat till 15,6 procent under 2014 (13,4 procent 2013, 11 procent 2012). Ökningen beror till största delen på den ökade rörligheten bland framförallt sjuksköterskor som finns i hela landet. Inom Stockholms Sjukhem har vi också haft en kraftig tillväxt och ett förändrat innehåll i vissa vårduppdrag under året, vilket påverkar de befintliga arbetsgrupperna och ofta leder till ökad rörlighet. För oss tar ett tydligt ledarskap avstamp i våra grundläggande värderingar omtanke, respekt och kunskap. Trygga ledare skapar trygga medarbetare. SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar väl i organisationen i enlighet med fastställt årshjul. Årets skyddsronder genomfördes omsorgsfullt och med stort engagemang. Varje enhet har tagit fram handlingsplaner utifrån resultatet, och dessa har följts upp på arbetsplatsträffarna. Arbetsskador Antal anmälda arbetsskador Antal arbetsskador som lett till sjukskrivning Antalet anmälda arbetsskador har ökat, men antalet tillbud har minskat. Det ökade antalet arbetsskador förklaras av en enskild händelse, där flera personer var berörda. Händelsen har hanterats i samverkan med de fackliga organisationerna och ett antal åtgärder har vidtagits. Under 2014 registrerades totalt 78 tillbud, jämfört med 181 tillbud Antalet stick skador har ökat liksom otillfredsställande arbetsbelastning och skador i samband med exempelvis lyft eller förflyttning. Under året har vi haft två koncerngemensamma samverkansmöten. Vårens möte ägnades åt koncernens systematiska arbetsmiljöarbete. Då följde vi upp sjukfrånvaro, personalomsättning, arbetsskador, skyddsronder och analyserade resultaten i syfte att identifiera behov av förbättringar. Höstens koncerngemensamma samverkansmöte har tema verksamhetsplan och budget för kommande år. Under 2014 förstärkte koncernledningen verksamhetsplaneringen med deltagande av fackliga representanter. Våra verksamheter på Bromma och Kungsholmen har sammanlagt minst elva samverkansmöten per år samt arbetsplatsträffar (APT) med gemensam agenda på alla enheter varje månad. Vid dessa möten kommuniceras bland annat resultatet från verksamhetsrapporterna. Vid den årliga medarbetarundersökningen var svarsfrekvensen 86 procent (87 procent 2013, 83 procent 2012). Svarsfrekvensen ligger högre än i andra branscher, såväl offentliga som privata. Resultatet av undersökningen pekade på en marginell försämring i samtliga index d v s inom ledarskap, motivation och engagemang, värdegrund, krav och kontroll samt attraktiv arbetsgivare. En anledning till försämringen kan vara att det har varit mycket förändringar inom nästan alla verksamhetsområden. Viktigt att poängtera är dock att resultatet är väldigt bra överlag och speciellt när det gäller ledarskap och värdegrund. FRISKVÅRD Det är glädjande att användandet av friskvårdsbidraget har ökat från föregående år. 67 procent 2014 mot 47 procent Andelen medarbetare som använder friskvårdsbidraget är något högre än branschgenomsnittet. 20 KUNSKAP OCH ENGAGEMANG

21 SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaron ligger stabilt på en relativt låg nivå. Under året har den ökat något inom sjukvården och minskat något inom vård- och omsorgsboendet. Minskningen inom vård- och omsorg är ett trendbrott både jämfört med tidigare år och jämfört med branschen i övrigt. Sjukfrånvaro Sjukvård 5,8 % 5,4 % 5,0 % Vård- och omsorg 6,3 % 7,4 % 7,7 % Total sjukfrånvaro 6,0 % 5,7 % 5,3 % ETIK Stockholms Sjukhems övergripande arbete med vårdetiska frågor har omstrukturerats under året. Ansvaret för etikfrågorna ska tas om hand inom respektive verksamhetsområde och i utbildningsrådet där etikämnet kommer att tydliggöras i utbildningsplanen. Utbildningsrådet kommer att ta fram en beskrivning av vad vårdetik betyder inom Stockholms Sjukhem. Det behöver finnas ett systematiskt arbete inom detta område precis på samma sätt som vi arbetar med kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor. Med det nya arbetssättet kommer etik- och värderingsfrågorna att lyftas och synliggöras ännu mer än förut, vilket möjliggör en förstärkning av kompetensområdet etik. 21

22 22

23 GERIATRISK VÅRD, MINNESMOTTAGNING OCH PRIMÄRVÅRDSREHABILITERING Verksamheten vid Brommageriatriken omfattar geriatrisk slutenvård samt öppenvård i form av minnesmottagning och primärvårdsrehabilitering. Slutenvårdens uppdrag innebär ett befolkningsansvar för personer som är i behov av geriatrisk vård. Primärvårdsrehabilitering omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i öppenvård, på mottagning och i hemmet. Det geografiska ansvarsområdet gäller för bosatta i stadsdelarna Bromma, Hässelby-Vällingby, Spånga- Tensta, Rinkeby-Kista samt inom Ekerö kommun. VÅRA HUVUDPROCESSER Brommageriatrikens huvudprocesser är Geriatriska vårdtillfället, Demensutredning, Primärvårdsrehab och Neuroteam, dessutom finns ett antal delprocesser såsom sår, fallprevention, nutrition, elimination, vårdplanering och läkemedel. HUVUDPROCESS GERIATRISKA VÅRDTILLFÄLLET Inriktningen inom den slutna vården är allmängeriatrisk vård och rehabilitering, vilken bedrivs vid fem vårdavdelningar med sammanlagt 129 vårdplatser. Vårdavdelningarna är delvis specialiserade inom ortopedisk reha - bilitering, hjärta/kärl- och lungsjukdomar, onkologi samt strokerehabilitering. Vårdproduktionen sett som antal vårdtillfällen har minskat med cirka 8 procent och medelvårdtiden var tio dygn under Sluten vård totalt Antal remisser Antal vårddygn Antal vårdtillfällen Medelvårdtid (antal dagar) 10,0 10,0 10,98 Medelbeläggning 94,5 % 92 % 91,2 % Medelålder 84 år 85 år 84 år Andelen kvinnor 63,5 % 64 % 65,4 % Andel patienter från hemmet/ SÄBO 11,9 % 12,5 % 13,4 % Andel patienter från akutmottagning 32,3 % 34,8 % 30,4 % Andel patienter från akutsjukhusens slutenvårdsavdelningar 55,8 % 52,8 % 53,6 % Vid Brommageriatriken arbetar läkare, sjuksköterskor och undersköterskor i multiprofessionella team. Sjukgymnaster/fysioterapeuter, arbetsterapeuter, logopeder, dietist och kurator ingår också i teamet. Teamet arbetar tillsammans med patienten i rehabilitering och behandling där varje yrkesgrupp bidrar med sin specifika kompetens. Varje vårdavdelning har en vårdplaneringssköterska som tidigt tar kontakt med närstående och eftervårdande enheter för att säkerställa en trygg övergång till hemmet efter vårdtidens slut. I samband med utskrivning säkerställer respektive yrkesgrupp att patienter som har ett fortsatt medicinskt och/eller rehabiliteringsbehov får detta tillgodosett. Målet är att varje patients hemgång ska vara trygg och säker. Alla patienter som skrivs ut till bostaden erbjuds ett uppföljande telefonsamtal efter utskrivningen för att säkerställa att utskrivningsplaneringen har fungerat. Vid behov görs hembesök med patient och paramedicinare innan utskrivning. BROMMAGERIATRIKEN 23