Det ligger mycket i Johannessons ord. De
|
|
- Mikael Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 14 ı RetorikMagasinet nr. 53 Karin Beronius & Lena Nilsson Karin Beronius är lärare och initiativtagare till Älvdalsskolans retorikpilotprojekt; har, tillsammans med Monica Ekenvall, skrivit Retorik rätt att tala, vett att lyssna för UR. Lena Nilsson är lågstadielärare och var en av de första retorikpiloterna på Älvdals skolan & Visst ska man undervisa i retorik i grund skolan Under sommaren utkommer vår bok Praktisk retorik för skolans åk 4-9. Vi vill att retorikundervisningen ska vara ett praktiskt verktyg för alla stadier och alla ämnen. Även om boken främst riktar sig till grundskolan, kan den användas också på gymnasiet som en inkörsport till arbetet med retorik. Den är så enkel att använda att man, även om man aldrig tidigare har arbetat med retorik, tillsammans med eleverna kan arbeta sig fram genom boken och samtidigt som man lär sig ha riktigt roligt tillsammans. Utmaningen är att anpassa retoriken till svenska skolan, så att den inte blir ett jippo utan en naturlig del av undervisningen. (Kurt Johannesson, professor em. i retorik). Det ligger mycket i Johannessons ord. De säger oss att det finns en risk att retoriken bara kan bli en kul grej. Det blir lite presentationer, lite framförandeteknik, snabba tips & råd och en och annan diskussion om kroppsspråk. Det är så lätt att stanna vid de här momenten, men det är verkligen viktigt att arbeta med hela retorikens planeringsmodell, partesmodellen, så att eleverna inte enbart övar sig på att framföra något. De måste ha något att säga också; de behöver kunna bygga ett tal som väcker intresse hos åhöraren. För att eleverna ska få en reell grund utbildning är det nödvändigt att progressivt gå vidare steg för steg och ha retoriken som en själv klar och naturlig del i undervisningen och också integrera den i alla ämnen. Att få följa elevernas utveckling av aktivt lyssnande, empati, självkänsla, förmåga att uttrycka sig och använda demokratiska spelregler ger glädje och tillfredsställelse. Vi är fascinerade över vad kunskap i retorik betyder för individen, oavsett vem man är: elev, lärare, tjänsteman, chef eller annat. Växande självförtroende och nej till grupptryck Den kanske mest påtagliga och snabbaste vinsten av retorikarbete i grundskolan är att elevernas 14
2 RMS53.qxp_RMS :49 Sida 15 RetorikMagasinet nr. 53 ı 15 Genom att arbeta med retorik lär sig eleverna: att våga, vilja och kunna tala inför andra i ett tryggt, tillåtande klassrumsklimat och härigenom få bättre självkänsla, större självförtroende och en mer positiv och nyanserad självbild. att lyssna aktivt och ge positiv respons (Guldkorn/Ros och Goda Råd) och samtidigt utveckla sin empatiska förmåga, vilket har en positiv inverkan på gemenskapen i gruppen. att arbeta för demokratin och dess värdegrunder; att upptäcka dolda budskap i reklam och propaganda självkänsla och självförtroende växer och att deras självbild blir mer positiv och nyanserad. När vi arbetar med retorik upplever vi även att grogrunden för mobbing minskar i takt med att förståelse och empati ökar och förhoppningen är att eleverna lär sig att våga stå emot grupptryck att säga Ja till det de tror på och Nej till sådant de inte vill ställa upp på. Genom arbetet med retorik tar de viktiga steg som medborgare i en reell demokrati, där yttrandefrihet verkligen innebär yttrandefrihet, därför att man vågar, vill och kan yttra sig fritt. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsätt- ningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Lgr 11, 3.17 svenska, s 222 Enligt läroplanen ska undervisningen i svenska ge eleverna möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära: Retorik är kunskap för livet och lika viktigt som att lära sig skriva. Att arbeta med språket, språkandet, att kunna hålla tal, anföranden och presentationer, att kunna tala, lyssna, samtala och argumentera, är en kunskap som borde höra till de grundläggande färdigheterna i dagens kommunikationssamhälle, en praktisk kunskap till nytta och glädje genom hela utbildningstiden såväl under skol- som fritid från grundskola upp till högskolenivå och därefter i både yrkes- och privatliv. verna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. kommunicera och lära. Genom språket utvecklar Varför är det så viktigt att elever lär sig retorik? Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att ele- Språk är människans främsta redskap för att tänka, 15
3 16 ı RetorikMagasinet nr Hur bär vägen fram till att vilja, våga och kunna yttra sig fritt? Vi börjar retorikarbetet med att göra många roliga övningar, där eleverna lär sig att först bli goda, empatiska lyssnare i ett tillåtande klassrumsklimat. Trygghet är oerhört viktig för att man ska våga tala. Grunden, för att över huvud taget våga tala inför andra och förhoppningsvis också bli en god talare, ligger i ett tryggt klassrums - klimat och aktivt lyssnande. Så vad är aktivt lyssnande? Jo, det är när eleverna lär sig att vänta på sin tur, att visa intresse med ögonkontakt och kroppsspråk och att ge positiv respons Ros och Råd - till talaren. Det är ytterst viktigt att alla vet, att respons - arbetet syftar till att talaren ska kunna bli ännu bättre. Tillsammans diskuterar och skriver eleverna Spelregler för lyssnaren, regler som alla anser att man ska hålla sig till, när man är åhörare. Efter arbetet med lyssnaren, kommer vi till talaren, där vi först diskuterar vad som händer när man är nervös, varför människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Lgr 3.17 Svenska, s. 222 Arbetssätt Låt oss förklara och närmare presentera några moment i vårt sätt att arbeta med retorik i skolan. Turtagning. En del pratar gärna och mycket, andra föredrar en mer anonym tillvaro i det tysta. En av våra målsättningar med retorikarbetet är att alla ska våga och vilja tala inför andra och därmed känna att de kan vara delaktiga i ett demokratiskt samhälle. Därför tillämpar vi turtagning i många av övningarna, eftersom det innebär att talutrymmet fördelas så rättvist som möjligt och att alla får komma till tals. Med hjälp av en talpinne (trollstav, skogspinne, whiteboardpenna etc.) skickas ordet vidare. Den som har talpinnen har ordet och övriga får vackert vänta på sin tur tills ordet/talpinnen har gått laget runt. När man åter har fått talpinnen, har man rätten att på nytt göra sin röst hörd. Självdisciplin och ömsesidig respekt är något som, så att säga, kommer med på köpet när man tränar tur - tagning. I bokens steg 2 presenteras den första tur - tagningsövningen. Även vid presentationer tillämpas turtagning. Alla kan inte alltid få redovisa inför hela klassen/ gruppen. Det tar för lång tid. Är det alltför många presentationer och redovisningar som följer tätt på varandra, tröttnar publiken till slut oberoende av hur bra framföranden man får ta del av. Däremot ska ordet spridas över tid, så att alla får framträda inför publik ungefär lika mycket. Loggbok. En enkel anteckningsbok är en god hjälp när eleverna ska dokumentera retoriklektionerna. Att avsluta med en stunds reflektion över vad man 16
4 RetorikMagasinet nr. 53 ı 17 man blir det och vad man kan göra åt det. Eleverna listar förslag på symptom, vi diskuterar vad det är som gör att man blir nervös och vad man kan göra för att avhjälpa problemet. Det känns tryggt att veta, att de andra i gruppen eller klassen har samma symptom som man själv har. Viktigt är också att eleverna får veta, att alla talare och även kända artister och skådespelare är mer eller mindre nervösa, men att man med hjälp av teknik och övning kan lära sig att kontrollera sin nervositet. Ja, kanske till och med dra nytta av att adrenalinet flödar och att man därigenom får hjälp att anstränga sig litet extra. Därefter lär sig eleverna tek - niken för framförandet. De lär sig hur de ska använda kroppsspråket och övar ögonkontakt, mimik och hållning. De lär sig att använda rösten rätt och gör många övningar som tränar andning, artikulation och variation. Även här arbetar eleverna fram egna regler, Spelregler för talaren. Precis som med "spelregler för lyssnaren" sätts de här spelreglerna sedan upp på väl synlig plats i klassrummet, så att man kan hänvisa till dem så ofta det behövs. Slutligen är det dags att arbeta med anförandeteknik och dispositionsmodeller, så att eleverna vet vilken arbetsgång de bör ha, när de planerar sina tal och lär sig att enbart använda stödord på talkort eller tankekarta vid framförandet. Sist, men inte minst, handlar det förstås om att öva, öva och öva. gjort/arbetat med på lektionen är en bra och utvecklande metod. För att eleverna ska lära sig arbetsgången är det en fördel om man de första gångerna gör en gemensam reflektion. Läraren antecknar på tavlan och eleverna skriver av texten i sina loggböcker. Frågor som kan vara till hjälp är till exempel: Vad har vi gjort den här lektionen? Varför har vi gjort detta? När kan du ha nytta av detta? Vad har du lärt dig? När eleverna har blivit vana vid arbetssättet, är tanken att de självständigt ska sköta sina loggböcker. Där samlar de också de personliga Rosor & Goda Råd de får av klasskamrater och lärare. För att kunskaperna ska fastna i elevernas långtidsminne är det bra att börja påföljande lektion med en snabb återblick och att då och då gå tillbaka och resonera om det de tidigare skrivit. Om man gör det till en rutin att avsluta lektionerna med några minuters eftertanke och en sammanfattning, kan loggboken bli en egen liten retorikkurs, en kunskapsbank att ha med sig under skoltiden. Från det stora till det lilla Ett tryggt och tillåtande klassrumsklimat är något vi ofta återkommer till. Vi har därför byggt upp övningarna så att man börjar med alla elever tillsammans för att ingen ska känna sig utpekad eller utsatt. Därefter minskas gruppstorlekarna successivt från storgrupp till 4-grupp till par och slutligen till en elev som väl förberedd och trygg vågar, vill och kan stå ensam framför klassen/en publik, redo att leverera sitt allra bästa. Kollektiv respons. När eleverna inledningsvis håller sina presentationer observerar läraren och för anteckningar och kan sedan, när alla presentationer är avklarade, ge kollektiv respons på dem. Detta innebär att lyfta fram de moment som har samlat Rosor och Goda Råd och anteckna dem på blädderblock, dels för att kunna gå tillbaka och peka på dem vid andra tillfällen, dels för att eleverna ska skriva av och samla dem i sina loggböcker. På så sätt får de en bank att låna Rosor och Goda Råd från, när de så småningom själva ska ge respons till 17
5 Foto: Real444/Istock RMS53.qxp_RMS :49 Sida 18 sina klasskamrater. Responsen är till för att eleverna ska lära sig att se vad som är viktigt att tänka på vid framföranden och anföranden och därigenom kunna utvecklas positivt. De responsmodeller som beskrivs i boken kan användas inte enbart på lyssnaren och talaren utan också på andra moment som t ex anförande och argumentation. Stödord och renskrivning. Vad är retorik och vad är språklära i vissa övningar? För att lyckas med retorikdelen krävs mycket arbete också med språkläran. Har man ett schema som är strikt uppdelat i olika moment i svenska arbetar man med stödord och renskrivning på de lektioner som är avsedda för språklära och ägnar retoriklektionerna åt rent retorikarbete. Imitatio att härma är fint. Studera de bästa. Imitera, härma och låtsas. Det finns många framgångsrika människor inom t ex sport och musik som kan berätta om hur de redan som unga ägnade mycket tid åt att härma. Timme efter timme stod de framför spegeln eller fotbollsmålet och låtsades vara sin 18 egen idol och övade och övade tills imitationen satt perfekt. Studera dem som är riktigt bra talare. Hur gör de? Hur använder de rösten? Hur gör de med pauser, kroppsspråk, retoriska figurer, publikkontakt m.m.? Vad kan vi som talare ta till oss från andra skickliga talare? Med tiden och med hjälp av mycket träning växer det personliga uttrycket fram. Tanken är att vi ska bli som svampar som suger åt oss bra saker så fort vi stöter på något: en inledning som griper tag, en metafor som får oss att tänka till, en avslutning som engagerar, en smidig textbindning som visar hur saker hänger ihop, en ordvändning som gör att vi hajar till och minns. Ta det, stoppa det i din repertoar och gör det till ditt! Anders Sigrell, Retorik för lärare Tillåtande klassrumsklimat Genom arbetet med retorik i skolan kan lärare uppleva att få höra elever utveckla språket förmågan att uttrycka sig och att få se deras självkänsla,
6 RetorikMagasinet nr. 53 ı 19 självförtroende och förmåga till empati och demokratiskt tänkande växa. För att komma dit finns två grundförutsättningar i arbetet: 1. tillåtande klassrumsklimat och 2. aktivt lyssnande. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Lgr11: 1 Skolans värdegrund och uppdrag: God miljö för utveckling och lärande; s 10 Arbetet med att skapa ett tillåtande klassrums - klimat det Lgr11 kallar God miljö för utveckling och lärande är långsiktigt och kräver tålamod och konsekvens. Ständig, ihärdig träning är nödvändig. Många undersökningar, inte minst inom idrottens värld, har visat att träning med tiden slår talang. Med envis, systematisk träning och motivation kan vi alla förbättra vårt kunnande och vår kompetens inom alla områden utifrån våra egna förutsättningar. Betydelsen av medfödd begåvning är oerhört överskattad. De mest framgångsrika inom olika områden har genomgått mycket mer träning för att bli skickliga, än de flesta föreställer sig, säger Anders Ericsson, professor i psykologi vid Florida State University. Om föräldrar tror att deras barn är begåvade ser de ofta till att barnen får tillgång till bra lärare, grundlägger bra träningsvanor och uppmuntras för sina framsteg och då blir man ofta duktig. Uttrycket tillåtande klassrumsklimat innebär att eleverna ska lära sig att vara tillåtande både mot varandra och mot sig själva. De ska tillåta sig att våga göra bort sig, de ska skratta med men aldrig åt varandra. Att aktivt arbeta för att skapa en harmonisk, öppen atmosfär i klassen, som gör att eleverna trivs och har roligt tillsammans är en huvudingrediens. För att våga, vilja och kunna tala inför varandra behöver de känna Tillit Trygghet Trivsel (TTT). För att alla i klassen ska lära känna och respektera varandra ska eleverna inte själva få välja vem eller vilka de ska arbeta med. Ingen elev får tillåtas hamna utanför. Alla ska arbeta med alla och det är därför lärarens ansvar att se till att grupperna ständigt ombildas. En annan viktig del av lärarens ansvar är att se till så att alla elever blir sedda och hörda, så att de själva vågar synas och höras. De ska verkligen känna att läraren tror på att de klarar sina uppgifter utifrån sin förmåga och utan att bli jämförda med de andra i klassen. Läraren är nyckel person i det här arbetet och det är oerhört angeläget att han/hon med ett positivt, tryggt förhållningssätt är en god förebild. Retorik är ett ämne för alla ämnen. Här följer några exempel på hur viktigt det är att eleverna utvecklar sin förmåga att uttrycka sig muntligt för att nå målen även i andra ämnen än svenska. Retoriken är således ett centralt medel för detta. * använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Lgr Matematik, s 63 * uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv Lgr Samhällskunskap, s 200 * formulera sig och kommunicera i tal och skrift Lgr Moderna språk, s 76 Den metodik som behövs för att undervisa i att tala och lyssna finns i retoriken och är till ovärderlig hjälp för läraren och alla elever. Retoriken erbjuder en möjlighet att uppfylla kunskapskraven samtidigt som eleverna lär sig att stå för sina åsikter och att våga ifrågasätta; kunskaper som är helt fundamentala för att delta i demokratiska processer. 19
Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun
RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende
Läs merRetorik i skolan - ett praktiskt exempel
8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.
Läs merRetorik i skolan - ett praktiskt exempel
8 ı RetorikMagasinet nr. 37 Vår 2008 Karin Beronius Karin Beronius är adjunkt i språk och utbildare i retorik. Skolpriset SPIRA och Utbildningsakademins Stora Pris 2002 för Älvdalsskolans arbete med retorik.
Läs merRetorikplan för Ludvika kommun läsåret 2011 12. RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12
RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna tala inför andra framföra sina åsikter ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende
Läs merGUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014
GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merKörlings ord: Lärare välkomnar, värnar och vill
Anne-Marie Körling föreläsning c 2019 Körlings ord: Lärare välkomnar, värnar och vill Frågor jag ställer mig Vill jag vara elev i mitt eget klassrum? Hör jag om jag sitter på elevens plats? Ser jag om
Läs merMei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson
Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merBaggetorps förskolas vision för språk och kommunikation
2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin
Läs merLokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16
Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merLIVSKUNSKAP i Rudboda skola
LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merRetorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com
Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merÖrgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.
Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens
Läs mer"Siri och ishavspiraterna"
"Siri och ishavspiraterna" A Eleverna tränar förmågan att samtala, uttrycka åsikter och budskap om berättelser de lyssnat på, hörförståelse, föra samtalet framåt och att hålla sig till ämnet. Skapad 2014-12-08
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merArbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011
Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är
Läs merKursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13
Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur
Läs merFjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merFRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM
FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM Meningsfull fritid Social träning Skapande Projekt Tema FRIPP FRITIDS PEDAGOGISK PLANERING Demokrati Värdegrunds arbete Natur & Miljö Rörelse,
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merAnsvar Självkänsla. Empati Samspel
Ansvar Självkänsla Empati Samspel Reviderad version 2018-07-02 Gäller läsåret 2018-2019 Våra förutsättningar: Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan och förskoleklassen,
Läs merLokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten
Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 10 september 2018 Lokal
Läs merPrästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem
Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan
Läs merFramförandeteknik Reflektioner
Framförandeteknik Reflektioner Uppgift 7A Pedagogik Carin Carlberg & Benny Sund Innehåll Retorik... 1 Läran om talekonsten... 1 Rätt sagt på rätt sätt... 1 Bli en bättre talare... 2 Att tala... 2 Att övertyga...
Läs merOpportunities aren t given, they re made
GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs mer3.18 Svenska som andraspråk
3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merLärarhandledning. Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet.
Lärarhandledning Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet. LITEN PRESENTATION AV FÖRFATTAREN OCH NÅGRA RADER OM ADHD När jag skriver böckerna om Sofia med knuff använder jag mig ofta av mina
Läs merMaha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter
Läs merHos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde
Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar S:t Jörgens skolområde Ditt barn har 100 språk. Alla barn är nyfikna. Nyfikenhet ger inspiration. Inspiration väcker lusten att lära. Ditt barn har 100 språk.
Läs merÖvergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merNOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs W
kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merFör prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:
prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid
Läs merUndervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merLokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning
Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merHenke och bokstäverna som hoppar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Henke tycker att det är jobbigt att läsa. Bokstäverna hoppar och gör inte som han vill. Det verkar så lätt för alla andra i klassen, men Henke tycker att det
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merAtt kommunicera med personer med demenssjukdom
Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas
Läs merÖvergripande planering
Övergripande planering Ämne: Årskurs: 8 Svenska Ansvarig lärare: Åsa Andersson Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för
Läs merStöd för genomförandet
Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs mer"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?
"Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merLPP historia och samhällskunskap
LPP historia och samhällskunskap Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi historia, svenska och samhällskunskap?
Läs merPrata om internet. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.
Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Till läraren 1. Berätta för mormor om internet 2. Ha en paneldebatt En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merArbetsplanen är reviderad i oktober 2009
er Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009 Vår värdegrund på Kirsebergstornets förskola Vi pedagoger som arbetar på Kirsebergstornets förskola vill att barnen ska mötas i en öppen, varm och demokratisk
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merLokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan
Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever
Läs merLäroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.
Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.
Läs merCentralt innehåll. I årskurs 1 3
75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merTro på dig själv Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merAtt använda svenska 2
Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både
Läs merSe mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund
sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk
Läs merSyfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Läs merMaterial för årskurs 7-9
Material för årskurs 7-9 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.
Läs merGemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad
Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett
Läs merENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merPrästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem
Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Vi har ett nytt läsår framför oss. Alla har förväntningar
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs X
kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merSkolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
Läs merPARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA. Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå
PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå www.lektion.se RETORIK EN PROCESS I SEX STEG Intellectio - har med förståelse att göra Inventio - har med innehåll
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merPrata om internet. Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet.
Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Till läraren 1. Berätta för mormor om internet 2. Gör en paneldebatt 3. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER Lektionens
Läs merKvalitetsredovisning
2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merHej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!
Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse
Läs mer/////// // ///////// / // /
Utvärdering matematikämnet hösten 2010 Dessa grupper är inskrivna: Åk 7 Petra & Malins grupp Åk 8 Malins grupp Åk 9 Petras grupp Åk 7 Jörgens grupp Åk 8 Jonas & Petras grupp Åk 9 Jonas grupp Åk 7 Evas
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merLÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4
Läs merLPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12
LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden
Läs mersvenska kurskod: sgrsve7 50
Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk
Läs merArbetsplan Violen Ht 2013
Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta
Läs merLpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola
Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och
Läs mer