Örebro. Kvalitetsrapport

Transkript

1 Örebro Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB

2 Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Plusgymnasiet i Örebro 1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet i Örebro... 2 Historik, fakta, organisation... 2 Utbildningar... 2 Elever... 3 Personal Förutsättningar - för verksamhetens måluppfyllelse... 5 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 5 Lokaler... 5 Lärare... 6 Funktioner... 7 Finansiering och elever Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och uppföljning AcadeMediamodellen Kvalitetsåret Beskrivning av kvalitetsarbetet i Örebro Fokusområden för läsåret 2013/ Förbättrad måluppfyllelse och högre andel elever med gymnasieexamen Förebyggande arbete mot frånvaro på skolan Arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/ Uppföljning av kunskapsresultat Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet Uppföljning av ändamålsenligenliga resultat Uppföljning av NMI Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/ Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/ Fortsatt arbete mot ökad måluppfyllelse och kvalitet Målbild - juni Fokusområden läsåret 2014/ Handlingsplan läsåret 2014/

3 1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet i Örebro Historik, fakta, organisation Plusgymnasiet i Örebro grundades 2009 och är centralt belägen i Örebro med direkt anslutning till resecentrum. Skolan ingår i Plusgymnasiet AB som under gällande läsår har 15 gymnasieskolor i Sverige, från Sundsvall i norr till Malmö i söder. Plusgymnasiet ägs sedan juli 2011 av AcadeMedia AB som är Sveriges största privata utbildningskoncern. Utbildningar Vid Plusgymnasiet i Örebro erbjuds utbildningar inom fyra nationella gymnasieprogram och åtta inriktningar enligt Skolverkets programstruktur. Utöver de nationella programmen bedriver vi undervisning på ett antal introduktionsprogram. Introduktionsprogrammen är individuellt utformade och vänder sig till elever som inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program. Programutbud på skolan: Barn- och fritidsprogrammet (BF) Inriktning: Fritid och hälsa (BFFRI) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Inriktning: Administration och service (HAHAN) Hantverksprogrammet (HV) Inriktning: Frisör (HVFRI) Inriktning: Övrigt hantverk o Yrkesutgång: Hår- och makeupstylist (HVSTY) o Yrkesutgång: Hudvård (HVHUD) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Inriktning: Beteendevetenskap (SABET) Inriktning: Medier och kommunikation (SAMED) Inriktning: Samhällsvetenskap (SASAM) Introduktionsprogram Preparandprogrammet (IMPRE) integrerat med SA Programinriktat individuellt val (IMPRO) o Integrerat med de olika yrkesförberedande programmen på skolan o Sökbart via Gymnasieantagningen i Örebro Yrkesintroduktion (IMYRK) o Integrerat med de olika yrkesförberedande programmen på skolan o Sökbart via Gymnasieantagningen i Örebro Utöver introduktionsprogrammen har vi även ett fåtal elever (2) på SA som är antagna med dispens för engelska. 2

4 Elever Skolan i Örebro har under läsåret 2013/2014 haft totalt 283 elever (juni 2014). 91 procent av eleverna är tjejer (se tabell nedan). Program Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Totalt F P F P F P Träning & ledarskap (BF) Försäljning & marknadsföring (HA) Frisör (HV) Hudvård & spa (HV) Stylist (HV) Beteendevetare (SA) Journalist & kommunikatör (SA) Samhällsvetare (SA) Totalt Tabell 1: Fördelning av elever över skolans program En av anledningarna till den ojämna könsfördelningen på skolan kan kopplas till programutbudet som delvis domineras av hantverksprogram. Min uppfattning är också att vi bland ungdomarna i Örebro län är känd som en tjejskola, en uppfattning som vi arbetar för att förändra, inte minst genom övriga program som kan tilltala även killar. Här spelar även skolans likabehandlingsarbete och varumärkesarbete en stor roll. Som synes av tabellen ovan börjar allt fler killar på skolan, även om det är ett arbete som kommer att ta tid. En majoritet av eleverna på skolan kommer från Örebro kommun. Tack vare skolans läge nära resecentrum har vi även ganska många inresande elever från kranskommunerna. Ett fåtal elever kommer från andra län som exempelvis Dalarna och Värmland. Det handlar i det sistnämna fallet till största delen om elever på något av hantverksprogrammen, antagligen på grund av att dessa program, framförallt Stylistprogrammet, inte finns i hemlänet. Personal Inför läsåret 2013/2014 har personalstyrkan inklusive skolans ledning varit ganska intakt frånsett ett antal föräldravikariat och tjänstledighet för förra årets tillförordnade biträdande rektor. Med anledning av detta tillsattes tjänsten som biträdande rektor permanent av Mathias Lindmark som förra året var arbetslagsledare. Mathias roll som arbetslagsledare övertogs av Niklas Torstensson. Gabriella Lundvall som under året varit föräldraledig ersattes av Elinor Persson som arbetslagsledare (se figur 2). En nyhet för läsåret är att pedagogerna har varit indelade programvis för att vi lättare ska kunna driva och utveckla skolan även på programnivå. 3

5 . Rektor Jenny Abrahamsson Biträdande rektor Mathias Lindmark Administratörer Susanne Granat Anna Westman EHT Skolsköterska, kurator, SYV, specialpedagog, skolläkare, skolpsykolog Förstelärare (vakant under VT 2014) ALA 1 (HV) Niklas Torstensson ALA 2 (BF/HA) Elinor Persson ALA 3 (SA) Nicolas Sandoval Pedagoger (6-7) Pedagoger (6-7) Pedagoger (6-7) Figur 2: Organisationsschema för Plusgymnasiet i Örebro, läsåret 2013/2014 Under läsåret har Niklas och Elinor genomgått PlusAcademys ledarutvecklingsprogram för nya arbetslagsledare. Vidare har Elinor även genomgått modulen för klassrumsledarskap tillsammans med dåvarande försteläraren David Gülger. Två av skolans lärare (Victoria Svensson och Nicolas Sandoval) är också certifierade via Stiftelsen svensk skola. Under året har vi också haft två administratörer anställda samt ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska, kurator och speciallärare. Skolpsykolog (via Cureum) och skolläkare (Peter Ledstam) har varit anställda på konsultbasis efter behov. Vi har haft en visstidsanställd studieoch yrkesvägledare under läsåret, Josefin Thörn. 4

6 2 Förutsättningar - för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Plusgymnasiets ledstjärna är att hjälpa elever och medarbetare att uppnå sin fulla potential. Här spelar skolans grundläggande värderingar en viktig roll eftersom de syftar till att visa vägen mot en positiv och tydlig kultur på skolan. Våra värderingar gäller för alla på Plusgymnasiet, såväl elever som medarbetare, och är lika enkla som viktiga: Jag bryr mig Ömsesidig respekt Tydlighet Vi på skolan är medvetna om de krav som ställs på eleverna när de tar examen från gymnasieskolan och anser därför att det är viktigt att förbereda dem inför kommande studier eller arbete. Utifrån denna tanke har Plusgymnasiet därför arbetat fram vår egna pedagogiska modell (PPM) som ska hjälpa alla elever att uppnå sin fulla potential och hjälpa dem några steg närmare deras respektive målsättningar och drömmar. PPM bygger på en modern och individanpassad utbildning som ska präglas av ledorden: driva, utmana, våga, testa, skapa och dela. Eftersom alla människor är olika lär vi oss också på olika sätt. På Plusgymnasiet gör vi vårt bästa för att identifiera varje elevs talanger och egenskaper. Vår pedagogiska grundsyn vilar på ett holistiskt synsätt och vi blandar av den anledningen teoretiska lektioner i gymnasiegemensamma ämnen med praktiska projekt och övningar. Eleverna får exempelvis arbeta med events, shower, projekt eller starta egna företag. Skolan har också ett nära samarbete med det lokala arbetslivet för att eleverna ska få arbeta så nära verkligheten som möjligt. I Örebro har vi exempelvis samarbetat med gymkedjan Actic kring såväl utbildning för gym- och gruppinstruktörer, praktikplatser och gemensamma kundkvällar. Hantverksprogrammet har vid upprepade tillfällen under året hjälp bland andra City Örebro med temadagar och andra kundaktiviteter och deltog även under Örebros modevecka. En annan nyckelfaktor inom PPM och som vi i Örebro har arbetat hårt med är mentorskapet, ett arbete som har resulterat i att vi fortsatt har en relativt hög andel elever som tar gymnasieexamen och kommer några steg närmare att nå sin fulla potential. Lokaler Samtliga av skolans lokaler är ljusa och moderna samt väl anpassade till den utbildning som bedrivs på skolan. Under läsåret har vi bedrivit verksamhet i fyra olika lokaler belägna inom promenadavstånd från varandra: Huvudbyggnaden med 5 våningar på Västra Bangatan som renoverades 2009 och 2010, här finns bland annat samtliga karaktärssalar för hantverksprogrammen. Markgatan med ett stort klassrum och tillhörande grupprum anpassat till undervisning i naturkunskap, renoverade år Ekersgatan med tre stora och funktionella klassrum, medieklassrum samt personalutrymmen renoverade år

7 Vad gäller all idrottsundervisning samt kurser i träningslära har undervisningen bedrivits i den nybyggda idrottsanläggningen Tegelbruket på Markbacken. Idrottsanläggningen invigdes i januari 2013 och är mycket funktionell med två stora idrottshallar, fullt utbyggt gym, klättervägg, multihallar, grupp- och teorirum samt bibliotek med goda bussförbindelser från resecentrum. Skollunchen har under läsåret ätits i Frimis lokaler och levererats av cateringföretaget Mersmak/Storseglet. Inför nästa läsår kommer vi att behålla samma matleverantör men byta lokal då den inte uppfyller våra kvalitetskrav. Vi är en 1:1-skola där samtliga elever och personal har en MacBook-dator. Trådlöst nätverk finns i samtliga lokaler. Under året har Markus Karlsson drivit ett projekt inom skolans IKTsatsning där han startat upp och implementerat konceptet PlusPlay, en hemsida på internet där allt fler av skolans lärare filmar viktiga genomgångar och lägger upp dem på hemsidan Projektet syftar till att hjälpa eleverna och vi har redan sett tecken på att PlusPlay har bidragit till bättre måluppfyllelse, t.ex. i ämnet matematik. Lärare De 19,6 pedagogtjänsterna (se tabell 3) på skolan har bemannats av 27 personer. Majoriteten av tjänsterna hat givetvis bestått av heltidstjänster samtidigt som vi har haft deltider i olika omfattning i ett antal ämnen, bland annat inom det individuella valet. Under läsåret har fyra lärare varit helt eller delvis föräldralediga och varit ersatta av fullt kvalificerade och behöriga föräldravikarier. Under läsåret har andelen lärare med behörighet och i förekommande fall lärarlegitimation ökat med 7 procentenheter Av de 5 lärare som saknar behörighet är samtliga yrkeslärare, en av dessa har under läsåret läst Lärarlyftet och har ett år kvar till lärarexamen. Ytterligare tre lärare har sökt Lärarlyftet till läsåret 2014/2015 och inväntar antagningsbesked. Samtliga personer är kvalificerade inom sina respektive yrkesområden. De har även deltagit i PlusAcademys utbildning för obehöriga (yrkes)lärare samt haft stöd av behöriga kollegor på skolan. Information om personalstyrkan under läsåret 2013/2014 finns i tabellen nedan: Parametrar LÅ 13/14 LÅ 12 /13 Antal tjänster totalt 23,9 25,3 Antal pedagogtjänster 19,6 20,0 Antal övrig personal 4,4 5,3 Antal personal per 100 elever 8,4 7,5 Antal pedagoger per 100 elever 6,9 5,9 Andel personal med pedagogisk 82 % 75 % högskoleutbildning (bland undervisande pedagoger) Andel kvinnor / män i K: 70 %, M 30 % - personalen Medelålder i personalen 39 år - Tabell 3: Fördelning av tjänster läsåret 2013/2014 6

8 Funktioner Elevhälsa (EHT) Biträdande rektor Mathias Lindmark har under läsåret varit operativt ansvarig för skolans elevhälsoteam som varje vecka träffats för att stämma av och följa upp elevsituationen och aktuella elevärenden. Elevhälsoteamet arbetar proaktivt för en bättre elevhälsa på skolan genom att bistå med en bred kompetens och möjlighet till handledning både på skolnivå och individuell nivå. De har även skapat och implementerat rutiner för arbetet med särskilt stöd under året. Gruppen ansvarar också med anmälningar och utredningar av de elever som har behov av stöd i någon form. Elevhälsoteamet har bestått av följande funktioner: Biträdande rektor: Mathias Lindmark (ca 60 procent i EHT) Sammankallande och mötesordförande för elevhälsoteamet. Mathias har under året ansvarat för struktur, rutiner, elevmöten och beslut i enskilda elevärenden i samråd med rektor där så har krävts. Mathias beslutar om upprättande av åtgärdsprogram samt olika åtgärder i syfte att tillhandahålla särskilt stöd till grupper och/eller enskilda elever. Skolsköterska: Annika Molin (40 procent) Ansvar för hälsosamtal, förebyggande arbete med hälsofrågor, coachande samtal med elever, kontakt med skolläkare och skolpsykolog. Samordnare för medicinska utredningar kopplat till elever med hög/återkommande frånvaro. Deltagande i upprättandet av skolans handlingsplan för att främja närvaron på skolan. Skolkurator: Annika Nielsen (20 procent) Ansvar för psykosociala stödsamtal med elever, drivande i delar av fyrkompetensutredningar samt förebyggande arbete med elevhälsan. Hon har också deltagit i upprättandet av skolans handlingsplan för att främja närvaron på skolan. Under vårterminen 2014 kompletterades Annika i kuratorsrollen av Torgny Pettersson (delansvarig för Socionomprogrammet vid Örebro universitet) som varit hos oss 20 procent som en del av sin kompetensutveckling på Örebro universitet. Specialpedagog: Anna Nederheim Jorman (35 procent) Anna har handlett pedagoger i enskilda elevärenden vad gäller särskilt stöd, samt haft ett stort ansvar i utvecklandet av mentorsrollen samt uppföljningen av den funktionella kvaliteten. Hon har också föreläst för kollegor om olika diagnoser och hur elever i behov av särskilt stöd på grund av detta kan bemötas i klassrummet, samt drivit delar av fyrkompetensutredningar samt arbetat förebyggande med elevhälsan. Slutligen har hon deltagit i upprättandet av skolans handlingsplan för att främja närvaron på skolan. Skolläkare: Peter Ledstam (konsulttjänst via avtal) Peter har ansvarat för elever i behov av sjukskrivning och remisser samt bistått skolsköterskan i medicinska ärenden och deltagit i fyrkompetensutredningen. Skolpsykolog: konsulttjänst via företaget Cureum i Örebro Arbetet innefattar remisser, att bistå kuratorn i psykosociala ärenden samt deltagande i fyrkompetensutredningen i och med den psykologiska utredningen. 7

9 Studie- och yrkesvägledare: Josefine Thörn (10 procent) Josefine har varit verksam i handledning av elever i behov av information och råd vad gäller möjliga studie- och yrkesvägar samt information om individuella valen och studieplaner. Hon har också genomfört samtal med elever i behov av hjälp med studiemotivation. Josefine blev ersatt av Hedvig Holgren i februari Elevråd & elevinflytande Skolans elevråd består av en representant från varje klass på skolan. Representanten är demokratiskt vald och för klassens talan i elevrådet samt fungerar som en informationskanal. På dagordningen för klassrådet som sker varje vecka har elevrådsrepresentanten en stående punkt med återkoppling från senaste elevrådsmötet samt vilka frågor som han/hon skall ta vidare till nästa elevråd. Elevrådet har under läsåret träffats regelbundet (2 möten per månad) för möten enligt fastställd agenda. Representant(er) från skolledning deltar minst 1 gång per månad eller oftare vid behov. Protokoll skickas alltid ut från elevrådets möten samt publiceras på Schoolsoft. Elevrådet har även varit involverade i processen att ta fram och besluta om handlingsplanen för NKI, skolans ordningsregler samt plandokumenten för likabehandling. Utöver detta har även programmöten hållits en gång per termin. Ledningsgruppen har även träffat elever när de tagit kontakt för att presentera idéer och förslag på ändringar. Skolan har även haft andra former av elevgrupper som exempelvis elevambassadörer som varit med och påverkat skolans elevrekrytering samt likabehandlingsgruppen som varit med att planera och genomföra ett flertal likabehandlingsdagar. Eleverna har i samband med varje kursstart samt återkommande under kursens gång kunnat påverka såväl innehåll i planering som examinationsformer. Alla kursplaneringar finns publicerade på Schoolsoft så att eleverna bland annat kan planera långsiktigt. Varje läsår i februari genomförs också en undersökning i upplevd kvalitet (NKIundersökning) som resulterar i en process tillsammans med elever och personal på skolan där vi har tagit fram handlingsplaner, både på program- och skolnivå. Kursutvärderingar 2 gånger per läsår där eleverna anonymt får en chans att uttrycka sina åsikter och ge konstruktiv feedback till undervisande lärare. Resultatet från utvärderingen följs sedan upp av samtal mellan undervisande lärare och rektor samt av lärarens egen utvärdering i slutet av läsåret. 8

10 Finansiering och elever Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev som är inskriven på skolan. Storleken på bidraget varierar beroende på program och kommun. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Utbildning Antal sökande Antal antagna Lägsta mv Högsta mv 1:a hand BFFRI HAHAN HVFRI HVHUD ,5 230 HVSRY SABET SASAM SAMED ,5 IMPRO ,5 IMYRK IMPRE ,5 157,5 Totalt Tabell 4: Antal sökande och antagna i årskurs 1 läsåret 2013/2014 Antalet introduktionselever som vi hade på skolan läsåret 2013/2014 uppgick till 14 elever i augusti 2013 i årskurs 1. I årskurs 2 och 3 har vi 21 introduktionselever. Totalt uppgick därför antalet introduktionselever i augusti 2013 till 35 elever. Andelen introduktionselever på skolan var då 12,4 procent. Utbildning (samtliga årskurser) 14/15 15/16 16/17 17/18 BFFRI HAHAN HVFRI HVHUD HVSTY SABET SASAM SAMED Totalt Tabell 5: Antal elever i skolans affärsplan till och med läsåret 2017/2018 9

11 3 Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och uppföljning Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program-/examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. 10

12 AcadeMediamodellen Vi är en del av Academediakoncernen, varför vi arbetar efter samma kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom Academedia. AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer. Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn, elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som målen för respektive verksamhet tar fasta på. AcadeMediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning, gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning och utvärdering. Kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl skolmyndigheter som politiker, professionella och kunder. Vårt kvalitetsarbete står därmed på stadig grund. Under det gångna året har ytterligare delar i vårt gemensamma arbete för hög måluppfyllelse tillfogats och utvecklats, och den bärande strukturen i AcadeMedia-modellen kan numera illustreras på detta vis: 11

13 Kvalitetsåret Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska kvalitetsarbetet. Beskrivning av kvalitetsarbetet i Örebro Läsårets kvalitetsarbete inleds med att implementera de handlingsplaner som upprättats i samråd med både personal och elever på skolan. På Plusgymnasiet i Örebro har vi valt att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet på två nivåer, dels skolnivå, dels på programnivå inom arbetslagen. Anledningen till att vi valt att upprätta handlingsplaner på både skolnivå och programnivå är att det skiljer ganska mycket mellan programmen i vilka frågor som är aktuella. I och med arbetet med program-handlingsplaner kan vi arbeta närmare eleverna och de får större möjlighet till påverkan och inflytande. Respektive arbetslagsledare ansvarar för att operativt driva arbetet och det är en stående punkt på dagordningen på såväl arbetslagsmöten som ledningsgruppens möten varje vecka. Eleverna är delaktiga via klassråden och även på programmötena som inträffar några gånger per termin. Den handlingsplan som vi arbetar med på skolnivå innehåller det/de fokusområden som är gemensamma för hela skolan och som identifieras via NKI-enkäten. Framförallt handlar det om att förbättra studiemiljön och undervisningen på skolan. Arbetet leds av rektor via arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten och i nära samråd med skolans elevråd som också är med och upprättar den slutliga handlingsplanen. Parallellt arbetar vi också med att förbättra personalens arbetsmiljö och kompetensutveckling inom bland annat klassrumsledarskap då detta är en av nyckelfaktorerna för att leverera god undervisning. Under uppstarten av höstterminen upprättar vi även nya ordningsregler i samråd med eleverna. I november/december upprättar vi nya plandokument mot kränkande behandling. Arbetet sker delvis via en schemabrytande likabehandlingsdag. 12

14 Under hela året arbetar vi kontinuerligt och systematiskt för att följa upp elever i behov av särskilt stöd, prognoser för måluppfyllelse i pågående kurser och elever med underkända kurser från tidigare läsår. Certifiering av lärare Under året har vi haft två lärare som klarat certifieringen genom Stiftelsen svensk skola: Nicolas Sandoval som undervisar på Samhällsprogrammet samt Victoria Svensson som undervisar på Stylistprogrammet. Ytterligare certifieringar pågår och kommer avslutas under höstterminen Yrkeslärare En yrkeslärare läser lärarutbildningen för att bli behörig yrkeslärare och de nyanställda obehöriga yrkeslärarna har bland annat deltagit i PlusAcademy (grundläggande pedagogutbildning). Inför läsåret 2014/2015 har även de även sökt Lärarlyftet. Två av tre sökande har blivit antagna till den kompletterande lärarutbildningen med kursstart HT2014. Vi har också löpande under året fokuserat på bland annat bedömning och ämnesplaner under studiedagar samt ALA-möten. Nyexaminerade lärare och obehöriga yrkeslärare har även haft kontinuerligt stöd av biträdande rektor Mathias Lindmark, aktuell ALA samt erfarna kollegor. Uppföljning av nationella prov Uppföljningen av resultaten på de nationella proven har skett genom att vi i en Excelfil sammanställt resultaten per kurs samt att ämneslärarna har diskuterat och analyserat resultaten efteråt och arbetat fram punkter att utveckla samt punkter att fortsätt arbeta med som varit lyckosamma. Sambedömning har möjliggjorts gällande NP med att pedagoger har getts tid till att rätta ihop samt diskutera olika elevers resultat. Vad gäller sambedömning i stort har vi arbetat i en del kurser med två lärare och två undervisningsgrupper samtidigt för att lära av varandra (t.ex. Idrott och hälsa) samt vara trygg i sin bedömning. Vi har också under läsåret arbetat med ämnesintegrationer och gemensamma projekt där vi kunnat få ta del av andra pedagogers tankar samt syn på kunskapskraven. Det har lett till en ökad gemensam bild av vad vi bedömer i respektive kurs. Kontinuerlig uppföljning av introduktionselever Uppföljningen av introduktionselever har gjorts veckovis då speciallärare samt pedagoger som undervisat i grundskolans matematik och engelska. Uppföljning och studieplanering har varit fokus på dessa möten. Utöver det har mentor och undervisande lärare i grundskolans ämnen haft dialog och med hjälp av mentorssammanställningar och EVK:er har vi följt upp och reviderat studieplaner. Värdegrundsrelaterat arbete som genomförts under året Vi har under läsåret haft en elevgrupp som kallas för plussamverkan där eleverna själva haft en heldag för årskurs 1 där temat för dagen var utanförskap och mobbning. Årskurs 1 hade också en gemensam dag i september där de arbetade med att lära känna varandra över klassgränserna. Utöver det har vi haft två stycken schemabrytande dagar där vi arbetat med likabehandling. På den första likabehandlingsdagen arbetade vi med att diskutera ordningsregler, förhållningssätt kopplat till våra värderingar (Jag bryr mig, Ömsesidig respekt och tydlighet). Den andra schemabrytande dagen var temat Näthat och vi hade diskussioner, filmer och externa föreläsare. Under läsåret har vi också haft ett elevråd som löpande haft likabehandling på som punkt på deras möten där skolans ledning deltagit minst en gång per månad. 13

15 4 Fokusområden för läsåret 2013/2014 Förbättrad måluppfyllelse och högre andel elever med gymnasieexamen Mål och motiv Inför läsåret 2013/2014 kunde vi konstatera att måluppfyllelsen i ett antal kurser på skolan inte var tillräckligt hög. Vi satte därför upp målsättningar inom ett flertal områden gällande måluppfyllelsen och närliggande områden (se tabellen nedan). Nuläge juni Målbild juni Andel behöriga elever 73 % 85 % Meritvärde för åk ,5 Andel F/S vid läsårets slut 16 % 10% Andel högre betyg vid läsårets slut 49 % 50 % Andel elever med mer än 15 % ogiltig frånvaro 26 % 15 % Metod 14 Regelbunden uppföljning via biträdande rektor som skapar medvetenhet kring nuläge och metoder för att förbättra måluppfyllelsen Varje mentor är helt insatt i de mentorselever i behov av stöd Återkommande återläsningsdagar och prövningstillfällen under läsåret som är inplanerade i läsårsplanen Pedagogiska samtal under ledning av ALA i varje arbetslag för att förbättra måluppfyllelsen i pågående kurser Uppföljning och kontroll samt utvärdering I arbetet med vår så kallade backlog (tidigare satta betyg F) startade vi redan i augusti då varje pedagog fick en uppdaterad lista över sin egen backlog samt i de ämnen pedagogerna undervisar. Detta för att få pedagogerna att äga sina F och också hitta bra strategier för att hjälpa eleverna att nå godkända betyg (E-A). Efter det har pedagogerna först enskilt sedan i arbetslagen satt upp målsättningar på hur vi ska få ner antalet F i vår backlog och också lagt mycket tid på hur vi kan systematiskt arbeta med prövningar. Som stöd i detta arbete har vi haft återkommande återläsningsdagar och prövningstillfällen samt ett bra mentorsarbete där mentor har varit med och planerat studierna tillsammans med eleven och vid behov EHT. Biträdande rektor Mathias Lindmark har även beslutat om åtgärdsprogram i förekommande fall som mentor har upprättat i samråd med eleven ifråga och vårdnadshavaren i de fall eleven är minderårig. Under läsåret har vi därför gjort stora framsteg vad gäller måluppfyllelsen, även andelen elever med gymnasieexamen i årskurs 3 förbättrades med cirka 1,5 procentenheter. Återkommande uppföljning har skett via biträdande rektor Mathias Lindmark en gång per kvartal via dokument som mentorerna varit ålagda att fylla i och rapportera till Mathias. Gällande arbetet med prognoser av måluppfyllelsen har vi genom mentorssammanställningarna kunnat få en siffra vi följer hela tiden och den siffran har vi tillsammans i

16 kollegiet diskuterat. Precis som i arbetet med skolans backlog har varje pedagog också fått ange hur dem ligger till i de pågående kurserna kontinuerligt samt fått formulera sin egen målsättning för hur måluppfyllelsen under pågående läsår ska se ut. Vi har sett god effekt av detta arbete då vi i kollegiet lyft upp måluppfyllelsen återkommande på ALA-möten, studiedagar, EVK, APT etc. under läsåret. Förebyggande arbete mot frånvaro på skolan Mål och motiv Som en åtgärd för att kunna förbättra måluppfyllelsen på skolan samt hjälpa en högre andel elever att klara sin gymnasieexamen ser vi närvaron som en avgörande faktor. Är eleverna här kan vi också hjälpa dem. Av den anledningen satte vi inför läsårets början en målsättning om att minska andelen kritiska elever (högre än 4 timmars ogiltig frånvaro per vecka) till 15 %. Metod Under läsåret har vi fokuserat på att stärka mentorsskapet och utvecklat en tydligare organisation med skolans Elevhälsoteam (EHT). Detta har i praktiken inneburit att EHT har träffats en gång i veckan för att göra en uppföljning på elever som vi genom mentorerna är oroliga för. Mentor har till uppgift att veckovis ha övergripande kontroll på elevernas närvaro och vi har som stöd i det arbetet haft en punkt på ALA möten varje vecka som tar upp elevärenden. Med hjälp av detta har vi kunnat få en översikt över de elever som har hög frånvaro snabbt och därmed kunnat sätta in åtgärder som vi bedömt som lämpliga, till exempel medicinsk utredning av upprepad/hög grad av anmäld frånvaro, samtalsstöd med kurator, åtgärdsprogram, vägledande samtal med studie- och yrkesvägledare eller specialpedagogisk hjälp. Uppföljning och kontroll En av de viktigaste framgångsfaktorerna i arbetet mot frånvaro är att snabbt fånga eleverna samt bygga relationer. Utöver ovan nämnda punkter har vi arbetat med mentorssammanställningar som i praktiken innebär att vi tre till fyra gånger per läsår tar in en uppdaterad rapport där varje mentor sammanställer punkter såsom: F-varningar, åtgärdsprogram, CSN (status), närvaro, elevvårdskonferenser samt övrig information EHT samt rektor bör känna till. Det har inneburit att mentorerna har arbetat med detta redskap kontinuerligt och på det sättet också haft en bra inblick i hur elevens studiesituation ser ut. Sammanställningen följs upp och kontrolleras regelbundet inom ledningsgruppen under en stående punkt på dagordningen: Rapport från arbetslagen. Utvärdering Med hjälp av sammanställningen har vi också kunnat gå in djupare på elevernas problematik och snabbt kunnat boka in elevvårdskonferens vilket inneburit att eleven snabbt blivit uppmärksammad. Det har bidragit till en ökad närvaro i skolan då vi snabbt uppmärksammar, utreder och beslutar om åtgärder. Statistiken visar också att vi avsevärt har minskat antalet kritiska elever, från dryga 26 procent föregående läsår till cirka 10 procent i år. 15

17 Arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram Mål och motiv Enligt gymnasieskolans läroplan är rektor ansvarig för att säkerställa särskilt stöd till skolans elever. Vi ser det också som en grund för alla elevers rätt till en likvärdig utbildning samt möjligheten att kunna få en bra utbildning. Metod Arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram har skett genom att EHT har infört veckovisa möten för att kontinuerligt fånga och följa upp elever som är i behov av särskilt stöd. En studiedag på hösten (v.45) arbetade vi med att ge pedagogerna egna verktyg till att själva utveckla sig i arbetet med särskilt stöd i vardagen samt att också göra en slags grundligare utredning av vilka elever som vi märker har det svårt med studierna. EHT har också haft god kontakt med mentorerna via sammanställningarna som beskrivits ovan samt genom att vara ute i verksamheten så mycket det varit möjligt. Vi har även haft ett tvärvetenskapligt synsätt för eleverna. Det har skett genom att tillsammans med speciallärare, biträdande rektor, kurator och skolsköterska tillsammans diskutera tänkbara strategier för eleverna samt att ge mentorer och elever kontinuerligt stöd med studierna. Uppföljning och kontroll Åtgärdsprogram har vi skrivit så fort vi sett att eleverna riskerar att ej nå målen och det har varit tydliga krav på att följa upp åtgärdsprogrammen inom 6-8 veckor. Det har också varit ett krav att det som skrivs i åtgärdsprogrammen efterlevs i vardagen av de undervisande pedagogerna. Utvärdering Arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram leds av biträdande rektor Mathias Lindmark som en gång per kvartal har utvärderat arbetet. I slutet av läsåret (juni 2014) har arbetet summerats i samråd med rektor som ett led i kvalitetsrapporten samt en förberedelse inför nästkommande läsår. 16

18 5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014 Uppföljning av kunskapsresultat Parametrar Jämförelse 2012/2013 Målsättning 2013/2014 Utfall 2013/2014 NKI 51,0 70,0 56,0 60,0 NMI 66,0 75,0 67,0 70,0 Andel elever med gymnasieexamen 83,5 85,0 84,0 85,0 Genomsnittlig betygspoäng på 13,3 13,5 13,8 14,0 gymnasieexamen Studiemiljö (elevenkät) 64,0 70,0 69,0 75,0 Undervisning (elevenkät) 60,0 70,0 63,0 70,0 Antal F (procentuell andel) (17,0) (10,0) 317 (7,0) (7,0) Antal F kvar inför läsåret 2014/ Andel högre betyg, C-A 49,0 50,0 42,0 50,0 Andel elever med högre frånvaro än 15 26,2 15,0 11,3 10,0 % Andel elever ut i APL ,0 Målsättning 2014/2015 Program Y/H Studiebevis Examensbevis GB* på Y Antal Andel examen Antal GB* Andel GB* BF Y ,74% 13 68,42% 13,5 HA Y ,00% 8 80,00% 15,0 HVFRI Y ,47% 3 17,65% 14,5 HVSTY Y ,82% 8 36,36% 14,8 SA H 3 13 X 16 81,25% 13 81,25% 14,8 Totalt *GB = Grundläggande Behörighet Snittpoäng Analys av kunskapsresultat på ämnesnivå Matematik Kurs A B C D E F S Totalt St % St % St % St % St % St % St % Ma 1a Ma 1b Ma 2a Ma 2b Ma 3b Totalt

19 Under läsåret har vi fortsatt arbeta systematiskt med måluppfyllelsen i ämnet matematik. Jämfört med föregående läsår kan vi konstatera en klar förbättring av kunskapsresultaten, även då vi inkluderar de elever som av olika anledningar fått beslut om förlängd kurs. En stor förklaring till denna utveckling är de undervisande lärarna in s vilja till utveckling och förändring. Anna Rönnbäck har bland annat ingått i projektgruppen för PlusMatte och införde via detta förändringar i planeringen av kurserna. Lärarna har haft ett stort fokus på att verklighetsförankra ämnet för att öka elevernas förståelse och motivation, framförallt inom de yrkesförberedande programmen. Utöver detta har de också varit mycket aktiva användare av PlusPlay vilket inte bara har möjliggjort att vi ibland har arbetat utifrån konceptet flipped classroom för ökad möjlighet till handledning i klassrummet. Eleverna har också haft direkttillgång till lärarnas genomgångar i varje moment när de suttit hemma och arbetat med matematik. Vi har också haft tillgång till en resurslärare i ämnet, inte minst på Plustimmarna som alltid varit bemannade av matematiklärare. Hit har elever själva kunnat komma om de med stöd av lärare vill lägga ner extra tid på ämnet. Trots de åtgärder som vidtagits under året kan vi dock konstatera att vi fortfarande inte når alla elever. Fördelningen av de elever som inte når minst betyget E i någon av kurserna i matematik är dock jämt fördelad bland de klasser som har läst ämnet det här läsåret. Däremot kan vi se ett större behov av stöd i de klasser där meritvärdet vid antagningen till gymnasieskolan var relativt lågt samt i de klasser där vi har ett antal introduktionselever. Under året har vi bland annat utökat undervisningstiden i kursen Matematik 1b på grund av en ganska stor kursgrupp samtidigt som vi tvingades byta lärare efter jullovet på grund av föräldraledighet. Ytterligare tecken på att vi behöver arbeta vidare med ämnet är att vi fortfarande har ett drygt 40-tal elever från tidigare läsår som har underkända betyg i ämnet. Vi måste också se över våra rutiner för de introduktionselever som inte är godkända i matematik från grundskolan. Inför nästa läsår kommer vi därför att fortsätta att implementera arbetssätten och materialet från PlusMatte-projektet. Bland annat handlar detta om att vi ska arbeta med samtliga förmågor under höstterminen på en grundläggande nivå och att fokus ligger på individualisering. Vi kommer också att fortsätta satsningen på BFL som en del i att eleverna blir mer delaktiga i sin utveckling och att de stärker självkänslan och tron på den egna förmågan. Utöver detta kommer vi också fortsatt att anställa en resurslärare till Plustimmarna och återläsningsgruppen i Matematik 1a. Dessutom krävs en översyn av rutinerna och strukturen för särskilt stöd till introduktionseleverna som har kvar matematik från grundskolan. Slutligen kommer vi även fokusera på att hjälpa eleverna att utvecklas mot de högre betygen i större utsträckning. Redan från början av kursen kommer vi exempelvis att anpassa material och planering för de elever som har lätt för ämnet. I vissa fall kommer vi även att erbjuda möjligheten att göra en prövning av kursen innan ordinarie betygssättning. Engelska Kurs A B C D E F S Totalt St % St % St % St % St % St % St % En 5 7 7, , , , , , En 6 5 9,3 3 5, , , ,8 3 5, Totalt

20 Vi kan konstatera att arbetet med att utveckla undervisningen och säkerställa det särskilda stödet har gett resultat inom ämnet engelska. Under året har undervisande lärare även kunnat examinera en stor andel av de elever som tidigare varit underkända i någon av kurserna inom ämnet. Nyckelfaktorerna bakom framgången är att vi har lyckats individanpassa undervisningen och möta eleverna på den kunskapsnivå som de befinner sig. Vi har bemött eleverna annorlunda och lagt upp undervisningen efter vilket program eleverna går på då vi sett en tydlig skillnad i motivation och förkunskaper hos eleverna. För att säkerställa en fortsatt god måluppfyllelse samt utveckla det påbörjade arbetet kommer vi fortsatt att arbeta med täta avstämningar, tidiga diagnoser för att kartlägga elevernas kunskapsnivå samt att direkt påbörja arbetet med att ge stöd till de elever som behöver detta för att kunna uppnå minst betyget E. Vi ska också vara än mer tydliga i vår interna kommunikation kring de elever som har diagnoser och behov av särskilt stöd. Arbetet med att infärga ämnet engelska mot de olika programkaraktärerna fortsätter. Vidare har vi även diskuterat hur vi ska kunna individualisera undervisningen och bemöta varje elev på dennes nivå. Inte minst för att motivera och stärka självförtroendet hos de elever som tycker att ämnet är svårt. Vi vill även arbeta mer med direktbedömning sam undvika långa kursmoment med otydliga deadlines då detta inte är konstruktivt för en god lärprocess. Vi ska istället arbeta för att skapa utmanande och motiverande uppgifter där eleven känner att hen är en del av verkligheten samt ta kunskapen utanför skolan. Vi måste kunna visa hur de ska kunna använda kunskapen efter avslutad skolgång. Konkret innebär detta att vi kommer att säkerställa en E-nivå i samtliga förmågor under höstterminen och att vi arbetar med kunskapskraven flera gånger. Samma förmågor återkommer i olika former under våren då eleverna kan uppvisa progression med hjälp av den feed-forward som denne har fått av såväl klasskamrater som lärare. Svenska Kurs A B C D E F S Totalt St % St % St % St % St % St % St % Sv ,0 8 9, , , ,3 7 8, Sv 2 7 9,3 6 8, , , ,3 4 5, Sv ,0 7 12, ,3 9 15, ,3 3 5, Totalt , Vad gäller kunskapsresultaten i ämnet svenska har även de förbättrats under läsåret. Faktorer som har bidragit till denna utveckling är bland annat en ökad grad av inhämtning av bedömning i andra ämnen som är passande för svenskämnets kunskapskrav. Via schematekniska möjligheter har vi även kunnat arbeta med infärgning och ämnesintegration i större utsträckning vilket har bidragit en större motivation för ämnet bland eleverna. Vi har även lyckats utmana de elever som meddelat att de siktat mot högre kunskapskrav via formativ bedömning. Vi har även skärpt rutinerna för arbetet med särskilt stöd på skolan, i och med detta har vi också tidigare kunnat identifiera de elever som visar tendenser till att inte hänga med i undervisningen av olika skäl. Anpassningar av undervisningen, examinationsformer etc. har således kunnat göras betydligt tidigare under läsåret. Tack vare arbetet med ämnesintegrationer har vi även lyckats frigöra mer tid till att arbeta med varje kunskapskrav minst 19

21 två gånger under läsårets gång för att eleverna ska få flera tillfällen att visa sina kunskaper. Som ett led i förberedelserna inför de nationella proven har vi även förberett eleverna mer det här året för att ta bort en del av den stress som många upplever i samband med detta, till exempel via egna prov som motsvarar samtliga kunskapskrav. Lärarna i svenska har även samarbetat i större utsträckning, t.ex. via gemensamma uppgifter med samma material och genomgång för alla pedagoger. Det har också gjort att vi kunnat omfördela arbetstiden så att eleverna fått tillgång till snabbare och tätare återkoppling för en mer effektiv inlärningsprocess. Handelskurser A B C D E F S Totalt St % St % St % St % St % St % St % Handelslärarna har haft ett nära samarbete, både i och utanför klassrummet. En stor anledning bakom de goda kunskapsresultaten är att stort fokus under läsåret har inriktats mot att bygga relationer med eleverna. En stor del av arbetet har skett via ämnesintegration och verklighetsförankrade projekt som motiverar eleverna samt förbereder dem för tiden efter avslutad gymnasieutbildning. Just ämnesintegrationen har varit en viktig faktor till våra resultat. Att få eleverna att förstå att det de lär sig i kursen svenska hänger ihop med det de lär sig i handelskurserna. Samarbetet mellan lärare på skolan över lag är en framgångsfaktor. Vi ska fortsätta så som vi har gjort detta läsår, två lärare i klassrummet i framförallt årskurs 2 och 3 för att arbeta med ämnesövergripande arbete. Tack vare detta kan vi bland annat hjälpas åt med planering, genomförande och framförallt bedömning. Stämningen och arbetsron i klassrummet ökar då vi kan prioritera de eleverna som behöver oss mest, vilket leder till högre måluppfyllelse. Genom att vara fler lärare i klassrummet blir det en också en lärande situation för lärarna, man kan ta del av varandras kunskaper och det gynnar lärarnas individuella profession och även eleverna i slutändan. 20

22 Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet Inför innevarande läsår (2013/2014) hade vi i gällande handlingsplan lyft fram fokusområdena trygghet och arbetsro på övergripande skolnivå. Vi valde framförallt att fokusera på följande frågor från NKI-sammanställningen (nöjd kund-index): 21 På min skola behandlar elever/pedagoger varandra med respekt o Utgångsläge: 45 % svarar 7-10 o Målsättning: 70 % svarar 7-10 o Utfall: 64 % svarar 7-10 (+ 19 procentenheter) Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan. o Utgångsläge: 48 % svarar 7-10 o Målsättning: 70 % svarar 7-10 o Utfall: 49 % svarar 7-10 (+ 1 procentenhet) Utöver detta har vi också arbetat med specifika åtgärder riktat mot olika klasser och program. Här har vi utgått från den process som drivits fram i samråd med eleverna, dels genom att vi besökte samtliga klasser och gav dem chansen att lyfta viktiga fokusområden för dem men även genom att elevrådet var involverade i framtagandet av handlingsplanen på skolnivå. Utifrån detta är det tydligt att vi lyckats relativt bra med värderingsarbetet på skolan, framförallt med eleverna då de faktiskt upplever den ömsesidiga respekten som bättre än personalen. Lika tydligt är det dock att vi inte har vidtagit rätt åtgärder alternativt gjort tillräckligt mycket vad gäller arbetsron i skolan. Den övergripande skolmiljön ligger över genomsnittet för Plusgymnasiet, däremot ligger vi under snittet vad gäller arbetsro, något som jag direkt kopplar till klassrumsledarskapet på skolan. Det sistnämnda området kommer därför att kvarstå som fokusområde inför kvalitetsmätningen i februari Min uppfattning av skolan och elevernas nöjdhet i stort stämmer inte helt överens med den NKI som vi har i årets mätning (56 %). Även om detta är en förbättring jämfört med föregående år med 5 procentenheter är det fortfarande långt ifrån målet på 67 % som vi hade satt upp tillsammans med personal och elever. Resultatet ligger inte i paritet med alla de förbättringar och åtgärder vi har vidtagit. Det finns också en stor spridning mellan de olika klasserna där vissa har en NKI och rekommendationsgrader över 90 procent medan andra klasser ligger under 40 procent. Flertalet av de missnöjda klasserna är sistaårselever, vi kommer därför (till skillnad från förra året) att börja tala med dem. Vi tror att det är viktigt att vi kan göra någon form av skillnad för dem och på så sätt skicka ut dem från skolan med en mer positiv känsla om Plusgymnasiet. Därefter kommer vi att driva en process bland de andra klasserna precis som vi gjorde förra året. Dock så måste vi förbättra kontinuiteten i den pågående uppföljningen under året fram till nästa mätning. Frågan vi också måste ställas oss är huruvida fokusområdena och de åtgärder som vi har vidtagit verkligen skjuter rätt. Det vill säga att vi inte gör saker som direkt påverkar elevernas uppfattning om skolan och sin utbildning. Ekonomiskt sätt måste vi även se över

23 materialtillgång, samt att vi har rätt personal och stöd på plats inom exempelvis matematik. Andra faktorer som har påverkat resultatet negativt, framförallt i specifika klasser är svårigheten hitta kvalificerade tim- och föräldravikarier. Inte minst när det gäller yrkesämnena. Det är också något som jag tror har påverkat det mycket låga resultatet inom frisörprogrammet som har en genomgripande låg NKI. Det är även här som vi har haft störst personalomsättning på grund av sjukskrivningar och föräldraledigheter. Tyvärr tror vi även att personalomsättningen på dessa program haft inverkan på såväl måluppfyllelse som den relativt höga frånvaron i t.ex. Frisör12. Det innebär också att vi under året har haft svårigheter att komma tillrätta med de konflikter och motsättningar som funnits i nämnd klass. Även om studiemiljön i klassen har förbättrats är den fortfarande inte på en sådan nivå som vi skulle vilja se. Inte minst påverkar detta elevernas trygghet och trivsel i skolan vilket vi kan se vad gäller närvaro och kunskapsresultat. Inför nästa läsår måste vi därför agera för att motverka dessa effekter. Bland annat via tjänstefördelningen där vi noga får överväga vilka lärare som undervisar klassen för att skapa kontinuitet och en ökad möjlighet att fokusera på god utbildningskvalitet. Studiemiljö Efter den kvalitetsundersökning som genomfördes 2013 beslutade vi i samråd med skolans elever om två fokusområden: likabehandling (respekt för andra) samt studiemiljö (arbetsro). Vad gäller resultatet för skolans studiemiljö vårterminen 2013 svarade 48 procent av skolans elever att arbetsron var bra (7-10). Detta var givetvis inte ett resultat som vare sig personal eller elever var nöjda med, vi kom därför överens om en hög målsättning om procentandelen nöjda elever skulle öka till 70 procent. När vi granskar resultatet av kvalitetsundersökningen som genomfördes under vårterminen 2014 kan vi konstatera att vi inte har uppnått vår målsättning. Endast 49 procent av eleverna anser att skolans studiemiljö är bra. Frågan vi ställer oss är därför om vi beslutade om fel åtgärder i handlingsplanen eller om processen inte har bedrivits tillräckligt bra i den dagliga verksamheten. Svaret på frågan är mest troligt att det beror på flera aspekter, bland annat de ovan nämnda. Inför nästa läsår kommer vi därför att strukturera arbetet ännu tydligare i arbetslagen med tydligare återkopplingskrav på regelbunden basis. Undervisning Undervisningen var inte ett av de fokusområden som vi i samråd med eleverna valde att lyfte i förra årets handlingsplan för kvalitetsarbetet. Givetvis har vi ändå arbetat fokuserat med Plusgymnasiets pedagogiska modell (PPM) under läsåret med såväl elever som lärare. Arbetet har bedrivits löpande i ledningsgrupp och på arbetslagsmöten med extra fokus under flera studiedagar. Inte minst har vi även uppsatta mål för vårt pedagogiska arbete i affärsplanen. Trots att dessa är uppnådda till den största delen har vi fortfarande inte det resultat som vi önskar i kvalitetsmätningen. Ett av svaren på hur vi ska gå vidare är därför ännu mer elevdelaktighet vad gäller planeringen och utförandet av kurserna. Samtidigt vill vi också utöka mängden samplanering som utförs inom kollegiet för att om möjligt frigöra mer tid för individuellt stöd till eleverna. 22