KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Örebro

Transkript

1 KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Örebro

2 Innehåll 1 Grundfakta om Plusgymnasiet Örebro Historik, Fakta, Organisation... 4 Utbildningar... 4 Elever... 5 Personal... 5 Finansiering och Elevprognos Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 8 Lokaler... 8 Skolledning Lärare och Förstelärare Elevhälsa och stödfunktioner Elevråd och Elevinflytande Elever Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Uppföljningar Underlag till kvalitetsrapport Våra kvalitetsbegrepp Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Uppföljningar Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna tillsyner Nationella kursprov Betygsprognoser

3 3.6.4 Betygsuppgifter Enkäter Utvärdering Kvalitetsrapport och Arbetsplan Plusgymnasiet Örebro Enhetsspecifika kvalitetsarbete Fokusområden läsåret 2014/ Fokusområde: Bedömning Fokusområde: Förstelärare med inriktning IKT (Informationsteknik) Fokusområde Trygghet och studiero Andra kvalitetshöjande insatser Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Sammanfattande bedömning Fokusområden läsåret 2015/ Skolans värdegrund Examensmålen Klassrumsledarskap Bilaga 1: Rutin för elever i behov av särskilt stöd på Plusgymnasiet i Örebro Bilaga 2: Resultatbilaga

4 1 Grundfakta om Plusgymnasiet Örebro 1.1 Historik, Fakta, Organisation Plusgymnasiet i Örebro grundades 2009 och är centralt belägen i Örebro med direkt anslutning till resecentrum. Skolan ingår i Plusgymnasiet AB som under läsåret 2014/2015 hade 15 gymnasieskolor i Sverige, från Sundsvall i norr till Malmö i söder. Plusgymnasiet ägs sedan juli 2011 av AcadeMedia AB som är Sveriges största privata utbildningsföretag. 1.2 Utbildningar Vid Plusgymnasiet i Örebro erbjöds 2014/2015 utbildningar inom fyra nationella gymnasieprogram och åtta inriktningar enligt Skolverkets programstruktur. Utöver de nationella programmen fanns även tre introduktionsprogram. Introduktionsprogrammen vänder sig till elever som inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program. Programutbud på skolan: Barn- och fritidsprogrammet (BF) Inriktning: Fritid och hälsa (BFFRI) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Inriktning: Administration och service (HAHAN) Hantverksprogrammet (HV) Inriktning: Frisör (HVFRI) Inriktning: Övrigt hantverk o Yrkesutgång: Hår- och makeupstylist (HVSTY) o Yrkesutgång: Hudvård (HVHUD) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Inriktning: Beteendevetenskap (SABET) Inriktning: Medier och kommunikation (SAMED) Inriktning: Samhällsvetenskap (SASAM) Introduktionsprogram Preparandutbildning (IMPRE) Programinriktat individuellt val (IMPRO) Yrkesintroduktion (IMYRK) 4

5 1.3 Elever Plusgymnasiet i Örebro har under läsåret 2014/2015 haft totalt 275 elever, majoriteten av dessa (69%) går något av skolans yrkesförberedande program. Andelen flickor är betydande, hela 75% av totala antalet elever på skolan är flickor. En stor bidragande anledning till detta är att det av 111 elever på hantverksprogrammet (som är skolans enskilt största nationella program) enbart går 1 pojke. Historiskt sett har vi varje år från skolans start haft en stor majoritet flickor även om antalet pojkar ökar för varje år. De flesta av skolans elever kommer från Örebro kommun, en relativt stor andel av eleverna bor dock i någon av Örebros kranskommuner. Ett fåtal elever kommer från andra län, framförallt inom ramen för de program där det inte finns någon motsvarighet i hemlänet. Andelen elever på skolan med utländsk härkomst ökar något för varje år, detta märker vi framförallt på det ökade antalet elever som läser kursen Svenska som andraspråk. Vi har också en ganska stor andel elever som inte kommer från akademikerhem. 1.4 Personal Inför läsåret 2014/2015 var personalstyrkan inklusive skolans ledning relativt intakt frånsett ett antal föräldravikariat. Under läsåret har dock en ny biträdande rektor från de inre leden rekryterats, Markus Karlsson. Markus ersattes under vårterminen av vikarie med avsikt att tillsätta tjänsten permanent inför läsåret 2015/2016. Vidare valde två av skolans lärare att avsluta sin anställning på skolan under inledningen av höstterminen. En av dessa tjänster inkluderade matematik, en tjänst som var svår att rekrytera ersättare till. Under höstterminen fylldes tjänsten därför av vikarier innan ordinarie personal påbörjade sin tjänst i januari Ytterligare rotation på lärarsidan har förekommit av olika anledningar vilket lett till att vi under läsåret skapat en egen vikariepool bestående av timvikarier med olika bakgrund för att fylla det behov vi har haft av vikarier. 5

6 Rektor Jenny Abrahamsson Biträdande rektor Mathias Lindmark (HT) Markus Karlsson (VT) Administratör Anna Westman Elevhälsoteam Skolsköterska, kuratorer (2), skolläkare, skolpsykolog, SYV Förstelärare Arbetslag HV ALA: Jaana Gustafsson Arbetslag BF/HA ALA: Anna Rönnbäck Arbetslagslag SA ALA: Nicolas Sandoval Gabriella Lundvall (BFL) Markus Karlsson - HT14 (IKT) Anna Gustafsson - VT15 Figur 1: Organisationsschema för Plusgymnasiet i Örebro, läsåret 2014/2015 Personalen på skolan har under läsåret varit indelade i programinriktade arbetslag som har letts av arbetslagsledare (se figur 1). Ledningsgruppen har bestått av arbetslagsledare, biträdande rektor och rektor. En nyhet för läsåret är att vi har haft två förstelärare som har ansvarat för att driva pedagogiska utvecklingsprocesser med sina kollegor. Under läsåret har rektor gått statliga rektorsprogrammet (sista året), Nicolas Sandoval, lärare och arbetslagsledare har genomgått PlusAcademys ledarutvecklingsprogram för biträdande rektorer och Markus Karlsson, biträdande rektor har deltagit i Academedias talangutvecklingsprogram för framtida ledare inom koncernen. Jaana Gustafsson, hantverkslärare har också blivit certifierad via stiftelsen Svensk skola. 1.5 Finansiering och Elevprognos Skolans verksamhet finansieras via kommunala bidrag som fördelas per inskriven elev, bidragets storlek varierar beroende på nationellt program. Storleken på bidraget varierar beroende på program och kommun. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva, dock tillhandahåller skolan alla elever med datorer som de lånar av oss under hela sin studietid. 6

7 Inför läsåret 2014/2015 hade vi 72 förstahandssökande efter omvalet i maj Efter att några preparandelever blivit antagna samt några antagna elever från andra län räknats in så startade vi höstterminen 2014 med 84 antagna elever. Program Antal sökande 1:a hand Antal antagna Lägsta meritvärde Median BFFRI ,5 187,5 HA ,5 210 HVFRI ,5 195 HVSTY ,5 205 SA ,5 210 TOTALT Tabell 1: Antal sökande och antagna i årskurs 1 samt statistik över lägsta meritvärde läsåret 2014/2015 Kommande läsår är prognosen att vi får något fler sökande elever till våra program (tabell 4) även om prognosen är osäker baserad på att antalet elever i elevkullarna fortsätter att vara lågt under ett antal år framöver. Program 15/16 16/17 17/18 BFFRI HAHAN HVFRI HVHUD Programmet avslutat HVSTY SABET SAMED SASAM Totalt Tabell 2: Antal sökande elever till årskurs ett i enligt Plusgymnasiets prognos till och med läsåret 2017/2018 Utbildning (samtliga årskurser) 14/15 15/16 1 7

8 2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 2.1 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Plusgymnasiets ledstjärna är att hjälpa elever och medarbetare att uppnå sin fulla potential. Här spelar skolans grundläggande värderingar en viktig roll eftersom de syftar till att visa vägen mot en positiv och tydlig kultur på skolan. Våra värderingar gäller för alla på Plusgymnasiet, såväl elever som medarbetare, och är lika enkla som viktiga: Jag bryr mig Ömsesidig respekt Tydlighet Vi på skolan är medvetna om de krav som ställs på eleverna när de tar examen från gymnasieskolan och anser därför att det är viktigt att förbereda dem inför kommande studier eller arbete. Utifrån denna tanke är vår målsättning att grunda all verksamheten på vetenskaplig och beprövad erfarenhet. Vi arbetar också för att bedriva en individanpassad undervisning som präglas av ledorden: driva, utmana, våga, testa, skapa och dela. Nyckelkompetenser för att kunna möta de krav som ställs i dagens arbetsliv. Eftersom alla människor är olika lär vi oss också på olika sätt. På Plusgymnasiet gör vi vårt bästa för att identifiera varje elevs talanger och egenskaper. Vår pedagogiska grundsyn vilar på ett holistiskt synsätt och vi blandar av den anledningen teoretiska lektioner i gymnasiegemensamma ämnen med praktiska projekt och övningar. Eleverna får exempelvis arbeta med events, shower, projekt eller starta egna företag. Skolan har också ett nära samarbete med det lokala arbetslivet för att eleverna ska få arbeta så nära verkligheten som möjligt. I Örebro har vi exempelvis samarbetat med gymkedjan Actic kring såväl utbildning för gym- och gruppinstruktörer, praktikplatser och gemensamma kundkvällar. Hantverksprogrammet har vid upprepade tillfällen under året hjälp bland andra City Örebro med temadagar och andra kundaktiviteter och deltog även under Örebros modevecka. En annan nyckelfaktor som vi har arbetat strukturerat med under en längre tid är mentorskapet. Ett arbete som har resulterat i att vi fortsatt har en relativt hög andel elever som tar gymnasieexamen och kommer några steg närmare att nå sin fulla potential. 2.2 Lokaler Samtliga av skolans lokaler var väl anpassade till de utbildningar som bedrevs på skolan läsåret 2014/2015. Under läsåret har vi bedrivit verksamhet i fyra olika 8

9 lokaler (inkluderat matsalen) belägna inom promenadavstånd från varandra. Huvudbyggnaden på Västra Bangatan 21 Huvudbyggnaden med 5 våningar på Västra Bangatan som renoverades 2009 och 2010, här fanns bland annat samtliga karaktärssalar för hantverksprogrammen. Trådlöst nätverk fanns tillgängligt i hela huvudbyggnaden för elever och besökare samt ett separat nätverk för personal. Ekersgatan 1-3 Ekersgatan renoverades sommaren 2011 efter våra behov, lokalen uppdaterades något sommaren 2014 i och med ombyggnationen av två grupprum som även bidrog till ett medieklassrum kombinerat med fotostudio. På Ekersgatan fanns utöver medieklassrum och personalutrymmen även tre stora och funktionella klassrum som användes till teoretiskt inriktade kurser. De olika inriktningarna av samhällsprogrammen hade en stor del av sin undervisning i dessa lokaler. I anslutning till entrén fanns också en stor lobby inredd med diverse sittgrupper som eleverna använde som studieytor. Trådlöst nätverk fanns tillgängligt i hela huvudbyggnaden för elever och besökare samt ett separat nätverk för personal. Tegelbruket En absolut majoritet av all idrottsundervisning samt ett antal kurser inom Barnoch fritidsprogrammet har bedrivits i den moderna idrottsanläggningen Tegelbruket på Markbacken. Idrottsanläggningen invigdes i januari 2013 och är mycket funktionell med två stora idrottshallar, fullt utbyggt gym, klättervägg, multihallar, grupp- och teorirum samt bibliotek med goda bussförbindelser från resecentrum. Skolmatsal på Klostergatan Inför läsårsstart bytte vi lokal för skollunchen då vi under föregående år fick maten serverad i en lokal som inte var funktionell för ändamålet. Hösten 2014 valde vi därför att hyra en egen lokal på Klostergatan i direkt anslutning till Järntorget i Örebro. Lokalen ligger inom några få minuters gångavstånd från både huvudbyggnaden och lokalen på Ekersgatan. Vidare går bussen till Tegelbruket också från Järntorget vilket underlättade för de elever som hade sin idrottsundervisning i direkt anslutning till lunchen. Skollunchen har levererades av Storseglet. Nytt för läsåret var att eleverna också kunde välja en matigare sallad som alternativ till dagens varmrätt samt att de kunde ta med sig maten to go. 9

10 2.3 Skolledning Skolans ledningsgrupp bestod av rektor, biträdande rektor och tre arbetslagsledare som drev var sitt programinriktat arbetslag bestående av ca 6-7 lärare vardera. Ledningsgruppen träffades två gånger per vecka för ledningsmöten enligt fastställd agenda. Alla möten protokollfördes och delgavs personalen via mail inom två arbetsdagar. Arbetslagsledarna ansvarade för sina respektive arbetslag som träffades två gånger per vecka, även de hade en fastställd agenda för att säkerställa att all personal fick samma information samt att vi systematiskt arbetade med och följde upp de områden som är ålagda skolan. Rektor beslutade inför läsåret om en skriftlig ansvarsfördelning som tydliggör vem som arbetar med vilka uppgifter. Ansvarsfördelningen har under läsåret 2014/2015 specificerat rollerna för rektor, biträdande rektor, arbetslagsledare, administratör, förstelärare samt studie- och yrkesvägledare. Ytterst ansvarig på skolan är dock rektor. Ansvarsfördelningen presenterades både muntligen och skriftligen inför all personal för ökad tydlighet. En gång i månaden träffades hela personalgruppen för en arbetsplatsträff (APT), vissa områden som t.ex. arbetsmiljö stod alltid på dagordningen. Resterande varierade beroende på var vi befann oss i läsåret. Dagordning för mötet fastställdes alltid på sista ledningsmötet innan APT och delgavs personalen via mail. Personalen hade alltid möjlighet att anmäla övriga frågor i förväg så att rektor kunde förbereda dessa. Utöver ledningsgruppen hade rektor delegerat ett visst ansvar för den pedagogiska ledningen med avseende på pedagogiska utvecklingsprocesser till skolans två förstalärare. De har under läsåret bedrivit utvecklingsprocesser inom två av skolans fokusområden; bedömning för lärande (BFL) och informationsoch kommunikationsteknik (IKT) IKT via workshops med personalen var fjärde vecka. Syftet och målsättningen för detta arbete har fastställts i samråd med rektor och har sedan kommunicerats till personalen av förstalärarna. Regelbunden uppföljning gjordes till rektor, främst i form av mailkommunikation. I slutet av läsåret utvärderades arbetet i relation till de målsättningar som fastställdes samt via personalens upplevelse av processen. I förekommande fall granskades även den funktionella kvaliteten och kursutvärderingarna i relation till aktuella utvecklingsprocesserna. 2.4 Lärare och Förstelärare De 18,15 lärartjänsterna (se tabell 4) på skolan har bemannats av 24 personer. Majoriteten av tjänsterna har bestått av heltidstjänster samtidigt som vi har haft 10

11 deltider i olika omfattning i ett antal ämnen, bland annat inom ramen för inriktnings- och fördjupningskurserna på de yrkesförberedande programmen samt bland lärarna i moderna språk. Samtliga lärare har inte arbetat som mentorer med anledning av att vi gjorde bedömningen inför läsåret att vissa tjänster var alltför små för att kunna bedriva ett konstruktivt mentorskap. De sju lärare som inte har varit mentorer har istället haft en ökad undervisningsgrad jämfört med sina kollegor. Lärarna har varit indelade i tre programinriktade arbetslag (SA, HV, BF/HA) ledda av varsin arbetslagsledare. Parametrar LÅ 14/15 LÅ 13/14 Antal tjänster totalt 23,35 23,9 Antal lärartjänster 18,15 19,6 Antal ämneslärare 12 - Antal yrkeslärare 12 - Antal övrig personal 5,2 4,4 Antal personal per 100 8,5 8,4 elever Antal lärare per 100 6,6 6,9 elever Andel personal med 58,3 % 82 % pedagogisk högskoleutbildning Andel kvinnor/män K: 78 %, M: 22 % K: 70 %, M: 30 % Medelålder i personalen 34 år 39 år Tabell 3: Personalstatistik och bemanning läsåret 14/15 jämfört med föregående läsår. Andelen behöriga och legitimerade lärare har minskat från 82 till 68%,se resultatbilaga Diagram 12. Av de 10 lärare som saknar behörighet var åtta yrkeslärare. Två av de obehöriga yrkeslärarna har enbart arbetat på skolan som vikarier. Av de resterande sex yrkeslärarna är fyra av dem i pågående VALutbildning. Resterande två lärare är anmälda till VAL och kommer förhoppningsvis att bli antagna inför höstterminen 2015, under läsåret 2014/2015 har de gått pedagogisk grundutbildning arrangerad av huvudmannen. Samtliga yrkeslärare är erfarna inom sina respektive yrkesområden. De två obehöriga lärare som arbetat som ämneslärare bestod av en vikarie i Idrott och hälsa en samt lärare i moderna språk. Båda dessa lärare har lärarutbildning, däremot var de inte legitimerade. Samtliga obehöriga och nyutexaminerade lärare har varit handledda av en av skolans förstelärare som stöttat dem med planering, bedömning, betyg och 11

12 klassrumsledarskap. Biträdande rektor och rektor har gjort regelbundna uppföljningar med personalen via lektionsbesök, kursutvärderingar, avstämningar med försteläraren samt personalen. Under läsåret 2014/2015 har vi haft två förstelärare som har fungerat som utvecklingsledare i två pedagogiska utvecklingsprocesser, BFL och IKT. Förstelärarna har drivit utvecklingsprocessen via workshops med lärarna en gång per månad. Då Markus Karlsson inför vårterminen blev ny biträdande rektor på skolan ersattes han som förstelärare av Anna Gustafsson. Markus fortsatte under våren att driva IKT-arbetet, Anna har istället arbetat med handledning och stöd till obehöriga och nyutexaminerade kollegor. Skolans pedagogiska utvecklingsområden beskrivs mer i detalj i kapitel Elevhälsa och stödfunktioner Elevhälsan på Plusgymnasiet i Örebro utgick utifrån ett salutogent perspektiv, dvs att vi ser till det friska/hälsofrämjande. Alla elever på skolan ska uppleva sina lektioner på det program de valt som meningsfulla och uppgifterna begripliga och därför också hanterbara. Biträdande rektor Markus Karlsson har under läsåret 2014/2015 varit operativt ansvarig för skolans elevhälsoteam. Elevhälsoteamet har arbetat proaktivt för en bättre elevhälsa på skolan genom att bistå med en bred kompetens och möjlighet till handledning både på skolnivå och individuell nivå. Elevhälsan ansvarade också med anmälningar och utredningar av de elever som har behov av stödinsatser/särskilt stöd. Elevhälsoteamet träffades vid två tillfällen i vecka. Ett av dessa tillfällen sammanföll med den tid då pedagogerna hade sina arbetslagsträffar. Detta möjliggör för pedagogerna att komma till elevhälsan med olika typer av elevärende då de under den tiden inte hade någon undervisning. Syftet med det var att elevhälsan skulle kunna göra en samlad bedömning av varje elevärende, samt säkerställa att rätt särskilt stöd sattes in för varje enskild elev. Rutinerna för elever i behov av särskilt stöd på Plusgymnasiet i Örebro finns i bilaga 1. Att kontinuerligt och systematiskt följa upp elevhälsans arbete är ett led i att ständigt utveckla elevhälsans arbete. Begreppen kontinuerligt och systematiskt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på långsiktig utveckling. Elevhälsans arbete ska utvärderas varje läsår med utgångspunkten att identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målet: Att stödja elevernas utveckling mot utbildningens - och skolans värdegrundsmål. 12

13 Elevhälsoteamet har bestått av följande funktioner under 2014/2015: Biträdande rektor: Markus Karlsson Sammankallande och mötesordförande för elevhälsoteamet. Markus har under året ansvarat för struktur, rutiner, elevmöten och beslut i enskilda elevärenden i samråd med rektor där så har krävts. Markus beslutade om upprättande av åtgärdsprogram samt olika åtgärder i syfte att tillhandahålla särskilt stöd till grupper och/eller enskilda elever. Skolsköterska: Annika Molin Ansvarade för hälsosamtal, förebyggande arbete med hälsofrågor, coachande samtal med elever, kontakt med skolläkare och skolpsykolog. Samordnare för medicinska utredningar kopplat till elever med hög/återkommande frånvaro. Deltagande i upprättandet av skolans handlingsplan för att främja närvaron på skolan. Skolkuratorer: Malin Gunnarsson, Annika Nielsen Malin och Annika har arbetat med elever enskilt eller i grupp i form av motiverande, stödjande eller krisbearbetande samtal. Arbetsmetoderna var till exempel samtal, samarbetsövningar eller värderingsövningar. Arbetet kan röra aktuella problem i en klass eller grupp där det förekommer konflikter eller samarbetssvårigheter. Det kan också handla om värdegrundande frågor som t.ex. mobbing, rasism eller kränkande behandling. Specialpedagog: Anne-Sofie Strand Anne-Sofie har handlett pedagoger i enskilda elevärenden vad gäller särskilt stöd. Anne-Sofies arbetsuppgifter innebar bland annat att arbeta med eleverna och pedagogerna och delta i arbetet med att undanröja hinder och orsaker till svårigheter för eleverna i undervisingssituationer och i lärmiljön. Anne-Sofie har en doktorsexamen i specialpedagogik och har föreläst för kollegor kring åtgärder och förhållningssätt när det gäller elever med hög frånvaro. Hennes ansvarsområden har också innefattat att genomföra pedagogiska utredningar där en analys av elevens svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå görs. Anne-Sofies erfarenhet har också visat sig vara en mycket stor tillgång för skolan när det gäller upprättandet, genomförandet och utvärderingen av åtgärdsprogram. Skolläkare: Peter Ledstam Peter har ansvarat för elever i behov av sjukskrivning och remisser samt bistått skolsköterskan i medicinska ärenden och deltagit med sin kompetens i fyrkompetensutredningar. 13

14 Skolpsykolog: konsulttjänst via företaget Cureum i Örebro Arbetet innefattade remisser, att bistå kuratorn i psykosociala ärenden samt deltagande i fyrkompetensutredningen i och med den psykologiska utredningen. Studie- och yrkesvägledare: Anna Gustavsson Anna har varit verksam i handledning av elever i behov av information och råd vad gäller möjliga studie- och yrkesvägar samt information om individuella valen och studieplaner. Hon har också genomfört samtal med elever i behov av hjälp med studiemotivation. 2.6 Elevråd och Elevinflytande Skolans elevråd består av en representant från varje klass på skolan. Representanten är demokratiskt vald och för klassens talan i elevrådet samt fungerar som en informationskanal. På dagordningen för klassrådet som sker varje vecka har elevrådsrepresentanten en stående punkt med återkoppling från senaste elevrådsmötet samt vilka frågor som han/hon skall ta vidare till nästa elevråd. Elevrådet har under läsåret träffats regelbundet (2 möten per månad) för möten enligt fastställd agenda. Representant(er) från skolledning deltar 1 gång per månad eller oftare vid behov. Protokoll skickas alltid ut från elevrådets möten samt publiceras på Schoolsoft. Elevrådet har även varit involverade i processen att ta fram och besluta om handlingsplanen för kopplad till de årliga elevundersökningen gällande Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Handlingsplanen tas fram utifrån resultatet från den årliga elevundersökningen och individuella samtal av rektor och biträdande rektor med skolans olika klasser. Elevrådet har också tillsammans med rektor och personal tagit fram skolans ordningsregler samt plandokumenten för likabehandling. Utöver detta har även programmöten hållits en gång per termin. Ledningsgruppen har även träffat elever när de tagit kontakt för att presentera idéer och förslag på ändringar. Skolan har även haft andra former av elevgrupper som exempelvis elevambassadörer som varit med och påverkat skolans elevrekrytering samt likabehandlingsgruppen som varit med och planerat och genomfört ett flertal likabehandlingsdagar. Eleverna har i samband med varje kursstart samt återkommande under kursens gång kunnat påverka såväl innehåll i planering som examinationsformer. Alla kursplaneringar publicerades på Schoolsoft så att eleverna bland annat har kunnat planera långsiktigt. Varje läsår i februari genomförs också en undersökning i upplevd kvalitet, så även 2015, som resulterade i en process tillsammans med elever och personal på skolan där vi har tagit fram 14

15 handlingsplaner, både på program- och skolnivå. Kursutvärderingar genomfördes två gånger detta läsår. Här får eleverna anonymt möjlighet att uttrycka sina åsikter och ge konstruktiv feedback till undervisande lärare. Resultatet från utvärderingarna följdes sedan upp av samtal mellan undervisande lärare och rektor samt av lärarens egen utvärdering i slutet av läsåret. 2.7 Elever Skolan i Örebro har under läsåret 2014/2015 haft totalt 275 elever (juni 2015). Av det totala antalet elever är 92 procent tjejer (se tabell nedan). Program Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Totalt F P F P F P Träning & ledarskap (BF) Försäljning & marknadsföring (HA) Frisör (HV) Hudvård & spa (HV) Stylist (HV) Beteendevetare (SA) Journalist & kommunikatör (SA) Samhällsvetare (SA) Totalt Tabell 4: Fördelning av elever på skolans program, fetmarkerade rader representerar de elever som är behöriga till nationellt program. En av anledningarna till den ojämna könsfördelningen på skolan kan kopplas till programutbudet som delvis domineras av hantverksprogram. Skolan arbetar aktivt för att förändra könsfördelningen bland eleverna. Här spelar bland annat skolans likabehandlingsarbete och varumärkesarbete en stor roll. Som synes av tabellen ovan börjar fler killar på skolan, även om det är ett arbete som kommer att ta tid. Antalet introduktionselever som vi hade på skolan läsåret 2013/2014 uppgick till 27 elever i augusti 2014 i årskurs 1. I årskurs 2 och 3 har vi 24 introduktionselever. Totalt uppgick därför antalet introduktionselever i augusti 2014 till 51 elever. Andelen introduktionselever på skolan var då 18,5 procent. En ökad andel jämfört med föregående läsår då andelen introduktionselever var 12,4 procent. Under läsåret 2014/2015 hade vi 21 elever inskrivna på IMYRK, 23 elever på IMPRO och 8 elever inskrivna på IMPRE Andelen introduktionselever på skolan var det här läsåret högre än tidigare. Då våra introduktionsprogram i stor utsträckning var integrerade med de nationella 15

16 gymnasieprogrammen var kravet på lärarna att individualisera undervisningen hög till följd av att undervisningsgrupperna var ganska heterogena. Andelen elever med utländsk härkomst har ökat det här läsåret, fler elever läser kursen Svenska som andraspråk och har i vissa fall även behov av handledning på modersmålet. 16

17 3 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet 3.1 Våra kvalitetsbegrepp Här beskrivs de kvalitetsbegreppen som är grunden till vårt kvalitetsarbete samt det huvudmannagemensamma uppföljningar som ligger till grund för kvalitetsrapporten Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? Ändamålsenlig kvalitet Ett viktigt perspektiv att följa upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? 3.2 Uppföljningar Här kommer ett årsarbethjul att införas samt en text som beskriver att de uppföljningar som beskrivs skapar grunden till en kontinuerlig dialog och diskussion ute på skolorna samt en dialog mellan rektor och huvudman(typ). 17

18 JULI AUGUSTI JUNI Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Uppföljning IM-elever Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram SEPTEMBER Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) Inrapportering UHR, SCB & kommun MAJ Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Kvalitetssäkring ISP GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal Utvecklingssamtal (elev) OKTOBER ARPIL Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät Instrumentell kvalitet Utvecklingssamtal (elev) GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning NOVEMBER Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser MARS Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Instrumentell kvalitet Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Uppföljning NP-resultat DECEMBER FEBRUARI JANUARI 3.3 Underlag till kvalitetsrapport 3.4 Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från tre kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt 18

19 3.4.1 Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? Ändamålsenlig kvalitet Ett viktigt perspektiv att följa upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? 3.5 Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2014/2015 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. 3.6 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna tillsyner Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna tillsyner. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en 19

20 god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på exempelvis likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Utvärdering Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse Kvalitetsrapport och Arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. 20

21 3.7 Plusgymnasiet Örebro Enhetsspecifika kvalitetsarbete Läsårets kvalitetsarbete inleddes med att implementera de handlingsplaner som upprättats i samråd med både personal och elever på skolan utifrån läsåret 2013/2014 års samlade resultat. På Plusgymnasiet i Örebro har vi valt att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet på två nivåer, dels skolnivå, dels på programnivå inom arbetslagen. Anledningen till att vi valt att upprätta handlingsplaner på både skolnivå och programnivå är att det skiljer ganska mycket mellan programmen i vilka frågor som är aktuella. I och med arbetet med programhandlingsplaner har vi kunnat arbeta närmare eleverna och de har fått större möjlighet till påverkan och inflytande. Respektive arbetslagsledare ansvarade för att operativt driva arbetet och det var en stående punkt på dagordningen på såväl arbetslagsmöten som ledningsgruppens möten varje vecka. Eleverna var delaktiga via klassråden och även på programmötena som inträffade några gånger per termin. Den handlingsplan som vi arbetade med på skolnivå innehöll det/de fokusområden som var gemensamma för hela skolan och som identifieras via elevundersökningen som genomfördes i februari Precis som förra läsåret har det framförallt handlat om att förbättra trygghet, studiero och undervisning på skolan. Arbetet leddes av rektor via arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten och i nära samråd med skolans elevråd som också är med och upprättar den slutliga handlingsplanen. Parallellt arbetade vi också med att förbättra personalens arbetsmiljö och kompetensutveckling inom bland annat klassrumsledarskap då detta var en av nyckelfaktorerna för att leverera god undervisning. 21

22 4 Fokusområden läsåret 2014/15 Under läsårsavslutningen 2012/2013 genomfördes en bred analys av skolans måluppfyllelse. Denna analys resulterade i en handlingsplan i vilken ett antal fokusområden lyftes fram som särskilt prioriterade. Dessa fokusområden presenteras nedan. Under läsåret 2014/2015 har förstelärarna drivit ett utvecklingsarbete som ska bidra till att måluppfyllelsen förbättrades på skolan. Vidare var avsikten att arbetet skulle utveckla lärarnas undervisning och pedagogiska upplägg samt stärka lärarna i deras yrkesroll. Efter samtal med förstelärarna beslutades det att driva två parallellprocesser under läsåret. Försteläraren Markus Karlsson ansvarade för IKT och förstelärarna Victoria Svensson (HT14) / Gabriella Lundvall (VT15) ansvarade för bedömning för lärande (BFL). Kollegiet delades upp i två grupper, ena gruppen arbetade med IKT under höstterminen 2014 och då arbetade den andra gruppen med BFL. Sedan bytte grupperna fokusområden under vårterminen Fokusområde: Bedömning Bakgrund I elevundersökningen gällande upplevd kvalitet och kursutvärderingarna som genomfördes under läsåret 2013/2014 framkom det att eleverna efterfrågade tydligare återkoppling på sin kunskapsutveckling. Genom kunskapsresultaten kunde vi också se att vi inte var tillräckligt duktiga på att utmana de elever som strävar efter högre betyg. Lärarna efterfrågade själva också tid att diskutera och utveckla sin egen bedömningsförmåga och få fler verktyg att använda i det dagliga arbetet. Inte minst på grund av införandet av det nya betygssystemet genom Lgy11 med helt nya centrala innehåll och kunskapskrav. Under medarbetarsamtalen med lärarna kunde jag som rektor också konstatera att vi hade ett utvecklingsbehov inom betyg och bedömning, inte minst kopplat till hela bedömningsprocessen. Tillsammans med det faktum att vi på skolan hade ett flertal nyexaminerade lärare och vissa obehöriga yrkeslärare beslutade vi därför att införa bedömning som ett fokusområde för läsåret 2014/2015. En av de första åtgärderna som vidtogs var därför att utse en förstelärare med dokumenterat goda kunskaper och erfarenheter i bedömning som genom kollegialt lärande skulle arbeta med personalen under läsåret 2014/2015. Mål Utvecklingsarbetet har haft som mål att stödja lärarnas arbete med att få inblick i 22

23 samt praktiskt pröva metoden BFL (bedömning för lärande) i sin undervisning. Lärarna skulle få kunskap om hur man analyserar centralt innehåll i kurser, skapar kunskapsmatriser och hur man arbetar praktiskt tillsammans med eleverna gällande självbedömning, kamratbedömning samt elevutvärderingar. Målet har varit att verka för ökad måluppfyllelse samt på ett tydligare sätt synliggöra lärandet för eleverna. Gymnasieskolans uppdrag är enligt läroplanen att förmedla kunskaper vilket i sin tur förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp. Alla som arbetar i skolan ska bidra till att utveckla varje elev så långt som möjligt, både vad gäller kunskapsutveckling och personlig utveckling. Det förutsätter i sin tur att eleven kan bedöma och förstå sina studieresultat i förhållande till kraven för utbildningen. Enligt läroplanen åligger det därför varje lärare att bland annat fortlöpande ge varje elev information om dennes utveckling i förhållande till programmål, centrala innehåll och kunskapskrav. Metod Samtliga lärare på skolan har deltagit i utvecklingsarbetet. Var tredje vecka har vår förstelärare inom BFL bedrivit workshop och seminarier. Lärarna har på dessa tillfällen fått praktiska tips och konkreta hjälpmedel hur man genom BFL bättre kan synliggöra elevernas lärande. Metoden som använts under lektionsbesöken är Lesson study där läraren och försteläraren gemensamt planerar lektionens innehåll. Lektionstillfället dokumenteras och analyseras sen gemensamt av de båda lärarna. Även ytterligare lärare har bjudits in till lektionen och den efterföljande diskussionen. Under arbetet har även försteläraren handlett och coachat lärarna enskilt genom observationer i klassrummen vilket syftar att leda till kollegialt lärande. Försteläraren har också deltagit strategiskt och operativt i skolans systematiska kvalitetsarbete: analys, kvalitetshöjande processer och projekt, uppföljning och utvärdering. Uppföljning och utvärdering Under läsåret har vi utvärderat fokusområdet bedömning vid den avslutande workshopen. Lärarna har då också fått dela med sig av sina erfarenheter om hur de använt BFL i sin undervisning under läsåret. Uppföljning har också skett via klassrumsbesök av förstelärare, arbetslagsledare och rektor. Utvärdering har också skett tillsammans med eleverna där vi tittat på 2015 års resultat av elevenkäten gällande upplevd kvalitet samt resultat av kursutvärderingar. Vi har specifikt granskat frågorna lärarna gör det tydligt vad jag behöver kunna och 23

24 lärarna informerar mig om hur det går i skolarbetet. Utvärderingen av målet att öka måluppfyllelsen utvärderade via elevernas genomsnittliga betygspoäng. Resultat I kursutvärderingarna och elevundersökningen i februari framkom det att vi delvis nått uppställda mål. Vi ökar våra resultat från föregående år på de frågor som vi valt att mäta resultatet på. 72 % av eleverna tycker att lärarna gör det tydligt vad jag behöver kunna. Det är en förbättring med 6 % från föregående läsår. 68 % av eleverna tycker att lärarna informerar mig om hur det går i skolarbetet Det är en ökning med 12 % från föregående år. Den samlade måluppfyllelsen när det gäller eleverna genomsnittliga betygspoäng visar på en minskning från 14,0 under läsåret 2013/2014 till 13,1 % för läsåret 2014/2015. Slutsatser Resultatet visar på att vi har gjort framsteg när det gäller att synliggöra elevernas lärande. Våra elever har blivit mer medvetna än tidigare om vad som krävs av dem och hur de ligger till i de olika kurserna. Detta är ett arbete som vi kommer att fortsätta att fokusera på nästkommande läsår. Samtliga lärare kommer i sin undervisning att arbeta med matriserna som ett formativt verktyg. Detta för att ytterligare öka kommunikationen mellan lärare och elev i fråga om hur eleven ligger till i kursen och vad som krävs för att nå nästa steg. Vi kommer avsätta en timme varje månad då hela kollegiet arbetar med matriserna samtidigt som vi samtalar om och rapporterar elevernas resultat i ett gemensamt måluppfyllelsedokument. Detta tror vi även kommer få ett resultat på elevernas samlade måluppfyllelse. 4.2 Fokusområde: Förstelärare med inriktning IKT (Informationsteknik) Bakgrund: Den ökade användningen av digitala verktyg i samhället, och framförallt inom skolan, har medfört förändrade krav på våra pedagogers IKT-kompetenser. En skicklig pedagog behöver, förutom goda ämneskunskaper och ett coachande ledarskap, även besitta en bred IKT-didaktisk kompetens. Våra elever behöver nya, mer flexibla sätt att studera och lära. För att möta nya behov och för att tillgängliggöra kunskapsinhämtningen för våra elever behöver pedagogerna ha kunskapen att anpassa undervisningen efter elevernas behov. 24

25 Vi på Plusgymnasiet är en 1:1 skola, dvs alla elever har en egen dator i undervisningen och vi behöver utnyttja denna förutsättning på bästa möjliga vis. För en del lärare kan datorn och dess programvaror ibland uppfattas som komplicerad och svår. Det behövs stödfunktioner för lärare för att de ska kunna nyttja olika IKT-verktyg på bästa sätt i sin undervisning. Med denna bakgrund tillsatte vi under läsåret 2014/2015 en förstelärare med inriktning IKT. Mål: Det har varit förstelärarens roll att individuellt stödja, förbereda, utveckla och coacha lärarna i deras förändrade yrkesroll och i utvecklingen av den digitala kompetensen. Detta är viktigt då den ökade användningen av digitala verktyg i samhället, och framförallt inom skolan, har medfört förändrade krav på våra pedagogers IKT-kompetenser. Målet var att personalen i större utsträckning än tidigare skulle använda sig av digitala verktyg i sin undervisning och genom visualisering av lektionsinnehållet öka elevernas delaktighet, motivation och koncentration. Metod: Initialt gjordes en kartläggning av lärarnas förkunskaper samt egna individuella mål när det gäller användandet av IKT i sin undervisning. Utifrån kartläggningen av den digitala kompetensen och utvecklingsområden har det varit förstelärarens roll att ge konkreta tips och var tredje vecka handleda workshops och där visa upp möjligheterna med att använda digitala verktyg i sin undervisning med fokus på tillgänglighet och måluppfyllelse. Metoden som använts under lektionsbesöken av försteläraren är Lesson study där läraren och försteläraren gemensamt planerat lektionens innehåll. Lektionstillfället dokumenteras med hjälp av två videokameror och analyseras sen gemensamt av de båda lärarna. Uppföljning och utvärdering: Vid den sista och avslutande workshopen fick deltagande lärare svara på frågor som rörde sitt eget användande av digitala verktyg i undervisningssammanhang. Samtliga lärare svarade då att de på något sätt använt digitala verktyg i sin egen undervisning. Det kunde bland annat handla om att lärarna spelat in sina föreläsningar och presentationer för att sedan publicera de på vår gemensamma webbplattform Plusplay.se. Vissa lärare hade börjat använda webbaserade digital verktyg för att direkt mäta elevernas förståelse för ett visst moment, enskild lektions syfte och mål eller som förstärkt formativ bedömning. Vissa lärare hade till och med utvecklat egna digitala läromedel. 25

26 Resultat: Användandet av digitala verktyg har bland våra lärare ökat markant under läsåret 2014/2015. Om det har haft någon betydelse för skolans måluppfyllelse är svår att säga. Däremot kan vi med säkerhet påstå att detta fokusområde bidragit till att göra lärandet och kunskapsinhämtningen mer tillgängligt för våra elever. Sammanlagt har lärarna vid Plusgymnasiet i Örebro publicerat ca 150 olika filmer och videoklipp på Plusplay. Filmer som eleverna när som helst har tillgång till via sin dator, läsplatta eller smart-phone. Slutsatser: Att som enskild lärare utveckla sin IKT-didaktiska kompetens är något som tar tid. Framförallt för lärare som ibland kan uppfatta datorn och dess programvaror som komplicerad. Om vi vill vara en skola som anpassar vår undervisning efter den digitala utvecklingen och efter elevernas verklighet bör detta arbete fortgå under flera år. Utvecklingsarbete i skolan kräver målmedvetenhet och uthållighet framförallt inom områden där alla lärare inte är bekväma. 4.3 Fokusområde Trygghet och studiero Bakgrund I den årliga enkätundersökningen gällande upplevd kvalitet och i kursutvärderingarna som genomfördes under läsåret 2013/2014 framkom det att eleverna inte upplevde sig vara helt trygga på skolan. Vidare kunde vi också konstatera att studieron, framförallt i vissa klasser inte var tillräckligt god för att ge förutsättningar för lärande och välmående för både elever och personal. Något som indirekt återspeglades av kunskapsresultaten samt observationer gjorda av såväl skolledning i samband med klassrumsbesök som elevhälsoteamet genom hälsosamtal och liknande. Under medarbetarsamtalen med lärarna kunde jag också konstatera att vi hade ett utvecklingsbehov inom klassrumsledarskap, inte minst då vi på skolan hade ett flertal nyexaminerade och vissa obehöriga yrkeslärare. Ledarskap i allmänhet och klassrumsledarskap i synnerhet är ingenting som ingår lärarutbildningen. Det innebär att vi såg ett stort utvecklingsbehov inom detta område i syfte att hjälpa lärarna att skapa en bättre studiero i klassrummen. Mål Målet med detta fokusområde har varit att 100 % av våra elever ska känna sig trygga i skolan. Det långsiktiga målet med studieron är att 100 % av våra elever 26

27 ska känna att de får tillfredsställande studiero på samtliga lektioner. Målet är också att lärarna genom kompetensutveckling och kollegialt lärande ska få förutsättningarna att kunna arbeta förebyggande för att i sitt klassrum skapa en god studiemiljö som präglas av trygghet och studiero. Alla elever ska ha en utbildning som präglas av trygghet och studiero. Lärare och elever ska arbeta förebyggande för att studiemiljön ska vara god (Skolverket, juridisk vägledning trygghet och studiero). Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (Skollag 2010: kapitlet, 3 ). Metoder Under två heldagar under uppstarten av höstterminen bedrev Kerstin Zetterlund via PlusAcademy två workshops med alla lärare inom temat gott klassrumsledarskap. Under dessa två dagar fick personalen ta del av flera praktiska tips och konkreta metoder och hjälpmedel till att kunna arbeta förebyggande och att i sitt klassrum kunna skapa en god studiemiljö som präglas av trygghet och studiero. Skolledningen har också medvetandegjort detta fokusområde vid varje enskilt medarbetarsamtal. Merparten av lärarna har haft det enskilda klassrumsledarskapet som ett utvecklingsområde i sin utvecklingsplan. Klassrumsledarskapet har också varit en del i våra lönekriterier. Övriga metoder som har tillämpats för att utveckla klassrumsledarskapet är att filma enskilda lektioner/delar av lektioner (med elevernas samtycke) varvid läraren själv har kunnat observera sitt eget klassrumsledarskap i olika situationer. Vi har också arbetat med auskultationer hos dokumenterat duktiga klassrumsledare samt att varje lärare själv har fått lektionsbesök av olika personer med efterföljande återkoppling. Uppföljning & utvärdering Uppföljningen av klassrumsledarskapet har dels skett via den årliga elevundersökningen i februari samt lärarnas kursutvärderingar. Via dessa undersökningar har eleverna fått svara på frågor kring studiero och trygghet i skolan. Ytterligare uppföljning har skett vid återkommande lektionsbesök av rektor, biträdande rektor, arbetslagsledare samt förstelärare. Vid årets resultatsamtal med rektor har också den enskilde lärarens klassrumsledarskap utvärderats utifrån lönekriterier och de mål som formulerades under höstens resultatsamtal. 27

28 Resultat 85 % av våra elever känner sig trygga i skolan. Trots att det är en ökning från föregående läsår med 3 % så är vi inte nöjda. På Plusgymnasiet i Örebro ska alla elever ha en skolgång som präglas av trygghet och studiero. Även när det gäller arbetsron kan vi urskilja en stadig förbättring från föregående läsår. Trots detta så är det endast 56 % av våra elever känner att de kan få arbetsro i skolan. Förra läsåret var den siffran 49 %. Att få arbetsro är en förutsättning för att lyckas med sina studier. Vi kommer även under nästa läsår ha klassrumsledarskapet som ett fokusområde. Slutsatser Att utveckla mjuka förmågor som ledarskap är inget som sker på kort sikt. Det handlar snarare om en pågående utvecklingsprocess med återkommande avstämningar och en tydlig och konstruktiv återkoppling. Läraren måste med stöd av andra få tid att utveckla sin egen ledarskapsstil. Inte minst handlar det också i vissa fall om att stärka individens tilltro till den egna förmågan och skapa en trygghet baserad i vissheten om förmågan att hantera de situationer som denne kan möta i klassrumsmiljön. Genom resultaten ovan kan vi konstatera att utvecklingen går åt rätt håll, våra elever upplever att det är lugnare i klassrummet och att lärarna i större utsträckning säkerställer att ordningsreglerna efterlevs. Dock finns mycket kvar att göra, studieron är inte tillräckligt god ännu. Att utveckla klassrumsledarskapet är enbart en metod. Vi behöver också arbeta vidare med värderingsövningar och elevdelaktighet då eleverna på skolan är en stor del av den dagliga arbetsmiljön. 4.4 Andra kvalitetshöjande insatser Under vecka 26 och vecka 27 har vi bedrivit sommarskola för elever på våra yrkesprogram som inte uppnått de kunskapskrav som minst ska uppnås i kursen matematik 1a. Tack vare sommarskolan så lyckades ytterligare fem av våra elever att uppnå en gymnasieexamen (dessa är inkluderade i statistiken över antalet elever med examen). Ytterligare en elev som sökt till oss nästkommande läsår lyckades på sommarskolan bli behörig till ett nationellt program. Vi har under läsåret också lagt ner mycket arbete på att öka närvaron bland våra elever. Varje månad har vi följt upp frånvarostatistik och även försökt att 28