Jävla skitsystem! Om din digitala arbetsmiljö

Transkript

1 Jävla skitsystem! Om din digitala arbetsmiljö Jonas Söderström 4 april 2006 Cross Consulting

2 Jonas Söderström Informationsarkitekt Digitala system sedan sedan 1994 Gränssnittsdesign och användbarhet i vid bemärkelse If, Industrimatematik, ICA, Axfood, Lernia, KF Lärarförbundet, SIF, Vårdförbundet Konsumentverket, Räddningsverket Regeringen, Riksdagen Journalist, grafisk formgivare Lingvist

3 Jag är bekymrad

4 Ett exempel: Kbok Svenska kyrkans nya datoriserade medlemsregister har så stora brister att personalen blir sjuk av att jobba med det nu har stift och församlingar skrivit till kyrkokansliet och begärt ersättning för merkostnaderna. (DN, 8 aug 2004)

5 Passmyndigheten Stress, kaos och arga kunder som skäller. Miljön för de anställda på Stockholms passexpeditioner är usel och nu hotar huvudskyddsombudet Anders Karls att stänga arbetsplatserna. - Blir det inte bättre snart har vi inget annat val, säger han. (...) Arbetsgivarna och facket är överens om att det är det nya datasystemet, som ska hantera passen, som inte fungerar. (DN, 8 aug 2004)

6 tjänstemän har besvär av att arbeta vid datorn 1995: 1,9 miljoner tjänstemän 15 % av tjänstemännen arbetade vid en dator. 3 % besväras av alltför mycket datorarbete ( personer) % av tjänstemännen arbetar vid datorn = sjudubbling. 30 procent uppger att de besväras av datorarbete = elvadubbling Trots alla ambitioner att förbättra arbetsmiljön har läget alltså blivit accelererande sämre

7 Besvär av att arbeta vid datorn har elvadubblats på 8 år 1995: 1,9 miljoner tjänstemän. 15 % arbetade vid en dator. 3 % besväras av alltför mycket datorarbete ( personer) % av tjänstemännen arbetar vid datorn = sjudubbling. 30 % ( ) uppger att de besväras av datorarbete = elvadubbling Trots alla ambitioner att förbättra arbetsmiljön har läget alltså blivit accelererande sämre.

8 I England, också: Workers spent 10 per cent of their time battling against computer programmes or getting to grips with phones, handheld devices and other gadgets, equating Thirty-seven per cent say they are frustrated by not being able to handle the technology. About a third (32 per cent) of workers say they have failed to receive training from their company to teach them to use the technology in the office.

9 Vad är det som händer? Sju samverkande skäl till varför användarna är frustrerade och stressade

10

11

12 1: Allt fler system Antalet applikationer (system, sajter, program) som vi tvingas använda har exploderat livsmedelsbutiken: olika system för att driva butiken

13 Hur ser det ut på kontoret? Elektronisk telefonkatalog Tidsredovisnings-system PA-system Lägg in om semester Rapportera fel Boka konferensrum Reseräkningar Beställa biljetter Hitta information (intranät) Hämta blanketter Beställa visitkort Rapportera säljaktiviteter Mata in kompetens

14 Systemen är olika Livsmedelsbutiken: I vissa system skrivs priser I vissa skrivs de 54:50 Tjänsteföretag med två system som används parallellt i samma datakassa: I system A ger Ctrl-O resultatet man vill ha I system B stänger Ctrl-O programmet

15 Systemen används glest Hur ofta lägger man in om semester? Försvårar inlärning Hur fungerade det här programmet nu då? Även om varje program används sällan används något program varje vecka eller månad.

16 det skulle väl gå att hantera om det inte också vore för att

17

18 2: Pålagor, inte arbete Många nya arbetsuppgifter utöver ens kärnkompetens, utöver det man uppfattar som sitt riktiga arbete Nya system möjliggör nedskärningar av administration

19 Arbetsterapeuter, läkare Den ökade administrativa arbetsmängden har medfört att patientbesöken blivit kortare... nu är det hon som tar betalt och utfärdar frikort. (suntliv.nu, 18 mars 2005) Fler läkare tar hand om färre patienter läkarna får allt mer komplicerad datoradministration på sitt bord. (Metro, 5 juni 2005)

20 det skulle väl också gå att hantera om det inte vore för att

21

22 Kontroll Det är lätt att tro att mer information ger mer kontroll Vad ska man göra med all detaljerad information? Vem bidrar med all information? Kbok: Administrationen kring begravningarna har ökat med 60 % och kring dopen med 40 % sedan systemet infördes.

23 Stela system, utan flexibilitet: Polisen Jag måste ha en exakt adress..."

24 Möjlighet att påverka? Exemplet Jeeves Vad kännetecknar en perfekt installation? ( ) Användaren reagerar olika beroende på vilken karaktär denne har. Den frustrerade mår dåligt, klagar och struntar till sist i det. Den flexibla letar efter lösningar och en work around. Faktum är att den flexibla är den farligaste av de två reklam för affärssystemet Jeeves, 2003

25 det skulle väl också gå att hantera om det inte vore för att

26

27 Många system är sämre än ni kan ana Utvecklare har mycket låg förmåga att skapa pedagogiska gränssnitt Övergång till webbgränssnitt har inneburit dramatiskt minskade standarder Windows-standard är rätt väldefinierad

28

29 Liten ruta många artiklar som trängs stor vit yta intill. Dålig överblick minnet belastas.

30 Användarcentrerad design Förr kom ACD in för sent i projektet Du kan väl kolla lite på det här Nu orkar man inte ända till slutet Finns ingen tid för ändringar

31 det skulle väl också gå att hantera om det inte vore för att

32

33 5: Allt snabbare! Dramatiskt ökad ändringstakt Projekt utvärderas ytterst sällan

34 Arbetsterapeuten: Innan jag hunnit lära mig tidbokningen är redan nästa system på gång. Nya rutiner införs i en så snabb takt att jag inte vet hur jag ska bete mig och tänka för att orka med (suntliv.nu, 18 mars 2005)

35 det skulle väl också gå att hantera om det inte vore för att

36

37 6: Vaksamhetens börda Förbättringar eller tidsbesparingar som nya system ger äts upp av behovet av mer och striktare säkerhet: Virusskyddsuppdateringar Systempatchar Striktare inloggningsrutiner All tid kanske inte äts upp men det har ändå tillkommit ytterligare ett arbetsmoment för användaren, som är ivägen för det riktiga arbete hon vill utföra.

38 det skulle väl också gå att hantera om det inte vore för att

39

40 6: Ingen tid för utbildning Utbildning negligeras systematiskt Nya system införs skarpt direkt i drift ofta försenade, ofta halvfärdiga Utbildning irrelevant eller överspelad Innan: Den nya generationen kan det här Det är bara ett litet system Men efteråt

41 Nytt PA-system: mejl från den lokale personalrdogöraren Detta mejl kom till mig i tisdags eftermiddag (17/2). Det är mycket viktigt att ni läser den bifogade filen. Till alla.doc : FRÅN OCH MED IDAG UPPHÖR VÅRT GEMENSAMMA LÖNESYSTEM. I fortsättningen gäller X-system självservice och Y-system (nytt rese-räkningsprogram.) Så snart du gått utbildningen (anmälan görs i intranätet) ska du rapportera in dina löneavvikelser direkt i X-system självservice. ( ) Vänd er gärna till mig om ni har några frågor, men jag kommer förmodligen inte kunna besvara någon av dem förrän efter den 17 mars, då jag själv ska gå en kurs i hur man använder det nya PA-systemet.

42 Färdtjänsten Skåne En till synes oändlig rad av resenärer har sedan i höstas berättat hur de har väntat i växeln till beställningscentralen, ofta förgäves, hur de väntat för länge på beställda bilar, ibland förgäves, hur bilarna kört långa omvägar eller bara käpprakt fel. Den utlösande faktorn var övertro på leverans i tid av Pass, ett nytt amerikanskt datasystem. (Sydsvenskan, 4 aug)

43 Kaos i färdtjänsten, forts. Skånetrafiken visste att oddsen att lyckas var dåliga. Det amerikanska datasystemet skulle inte hinna anpassas till svenska förhållanden och personalen inte hinna läras upp förrän tidigast i augusti. Man bestämde sig ändå för att köra i gång den första juli. Varför väntade ni inte, Ingemar Ryman? Därför att vi räknade med inkörningsproblem men att de skulle vara övergående. Nu blev det mycket värre än vi trodde. (Sydsvenskan: Kaos i färdtjänsten, 4 aug)

44 Inkörningsproblem? Bara om man utgår ifrån att människan alltid ska anpassa sig, kan man med vett och vilje köra igång ett system utan att utbilda medarbetarna.

45 Arlanda: de krånglande bryggorna De nya passagerarbryggorna fungerar inte alls som det var tänkt. Personalen kan inte styra dem, bryggorna tycks röra sig efter eget humör. Flygplansdörrar påkörda och passagerare får i stället ta trappan ombord. Avgångar försenas. 575 felanmälningar på 9 månader. Tillverkaren anser att bryggorna fungerar utmärkt: Det är en hel ny typ av bryggor, mycket mer avancerade.

46 Arlanda, forts: De hundratals felanmälningarna beror då på att medarbetarna inte förstår sig på den avancerade tekniken, utan ger datorn fel order? Arlanda har genomfört ett stort utbildningspaket och infört certifikat för att få köra bryggorna. Varför har ni inte gjort det tidigare, bryggorna har ju körts över två år? - Så här i efterhand kan man kanske tycka att vi borde ha gjort det från början.

47 SL, hösten 2002: Svåra förseningar

48 på grund av våta löv på rälsen? I själva verket Det nya (datoriserade) signalsystemet gör att många förare inte klarar av att bromsa tågen på rätt sätt det ställer högre krav. Det krävs lång träning. (Sthlm City 13/11) Varför hade de inte fått lång träning? När kombinationen människa dator inte fungerade, var det människan som skulle anpassa sig.

49 Tid att lära? Carin Nilsson anställdes till en nyöppnad bank i Kalix. Kraven var tuffa från första dagen. Det gällde att ragga nya kunder. Efter bara en månad bytte banken datasystem. Mitt i allt annat tvingades vi lära oss ett nytt datasystem och jobba med två samtidigt. (Arbetslivsinsitutet: Hållbara arbetsplatser)

50 Alla projekt lovar det Så säljs varje system in till användarna

51 Lära av inte bara lära nytt prestation Enklare, snabbare, bättre Jävla skitsystem! Krångligare, långsammare, sämre Det är mig det är fel på. tid

52 Det är deras fel Dålig leverantör Ovan beställare Dålig datamognad hos personalen

53 Skyll på användaren 1: Polisens utredningssystem DUR 2 Mest erfarna utredarna hotade säga upp sig Utredningstiderna hade förlängts med 20 % Anpassat för entusiaster och datasnillen Orimliga väntetider Klumpigt system man tvingades skriva in samma info flera gånger

54 DUR 2: Vad sa den ansvarige? I allmänhet uppvisar en svensk polis dålig datamognad. (DN 30/8) När kombinationen människa dator inte fungerade, var det människan som fick skulden.

55 Skyll på användaren 2: Nackas PA- och ekonomisystem Väldigt stora implementationsproblem, en del buggar lång tid att komma in i systemet då man klickar och det inte händer något tappar man tålamodet och klickar igen, vilket belastar systemet ytterligare... Personal har sjukskrivit sig. Först nära ett år efter leveransen ska kommunen skriva på ett leveransgodkännande. (Computer Sweden, dec 2004)

56 forts., Nackas PA- och ekonomisystem Kommunen kräver vite av leverantören IFS: Det är självklart att vi vill betala mindre på grund av allt strul, säger ekonomidirektören. Och de anställda? Oppositionsrådet Niklas Nordström får ständiga rapporter från missnöjda i verksamheten. På sina håll har vissa enheter till och med tvingats ta in inhyrd personal för att kunna hantera systemen.

57 forts., Nackas PA- och ekonomisystem Ekonomidirektören vill dock tona ner problemen. Hon pekar bland annat på att skillnader i datamognad hos personalen komplicerat det hela. Nacka valde att göra en big bang för alla anställda. Det är klart att det tar tid innan folk lär sig den nya arbetsmetodiken. Särskilt för äldre personal som kanske har mindre datamognad. Men inom en femårsperiod ska vi ha sparat in kostnaderna genom minskning av personal.

58 Skyll på användaren 3: Passmyndigheten Flera har svimmat på arbetsplatsen och dagligen finns det de som drar sig undan till det speciella bryta-ihop-rum som ordnats och brister ut i gråt. Men: Vi har gjort objektiva tester som visar att det nya datasystemet i huvudsak fungerar bra, säger Lars Karlsand som ansvarar för passfrågor på Rikspolisstyrelsen.

59

60 Lära av inte bara lära nytt Prestationen sjunker vid omställning Användaren upplever att det går långsammare, svårare inte snabbare och enklare Lätt att tro det är mig det är fel på! Vanligt vid problem med datorn överförs till hela arbetssituationen?

61 Konsekvenserna? Människor skuldbeläggs Inlärningsproblem på en helt ny skala. Stress av dålig kognitiv ergonomi Rimlig faktor bakom ökande ohälsa System når inte upp till sin potential Investeringar slösas bort

62 Vad måste vi göra?

63 Sluta prata om bildskärmsarbete

64

65

66 Att göra-lista Förankra begreppet digital arbetsmiljö Utbilda fackets arbetsmiljöansvariga först centralt, sedan lokalt Pilotstudie, kartläggning: De anställdas samlade digitala arbetsmiljö Införandetakt

67 Att göra-lista Facket måste arbeta för användarcentrerad design Verka för designstandarder, best practices, Utveckla regler, riktlinjer, lagstiftning Modernisera teknikavtalet

68 Användarcenterad design fungerar Rätt kravfångst, prototyper, användartester men det räcker inte att titta på ett system i taget. Vart och ett av systemen kan vara okej men mängden överväldigande och förvirrande Införandeprocessen undermålig och takten övermäktig

69 Träning, stöd, repetition inte bara utbildning. Ge användare rimliga förutsättningar att lära om och lära nytt Planera utbildning långsiktigt (i förstudien) Leverantörer: acceptera inte att utbildningen skärs bort!

70 Denna presentation:

71 Läs mer Arbetsliv, sep 2005: Användarovänliga system gör oss sjuka Mikrodatorn, sep 2005: Glöm inte bort hjärnans ergonomi På Kornet: Hjärnan är viktigare än armbågen Måste vi underkasta oss omänskliga datasystem

72

73 Trygg-Hansa 2004: Nytt försäkringssystem (GRUS) Systemet inte var helt färdigt när det lanserades Mycket blod svett och tårar har lagts ner av medarbetare för att komma tillrätta med bristerna i systemet. Kunder har drabbats av felaktiga fakturor. Kundservice har inte kunnat svara på kundernas frågor eftersom man inte har kunnat lita på de uppgifter som funnits i systemet när dessa kunder ringer till Kundservice för tredje gången om sin felaktiga faktura blir varken kunden eller kundservicemedarbetaren speciellt glad.

74 Trygg-Hansa: Nytt försäkringssystem Vi gör en omfattande insats och använder flera angreppssätt samtidigt för att komma tillrätta med bristerna det är flera som jobbat mycket hårt med att lösa problemen, och att vi nu jobbar ännu hårdare. Om man jämför problemen idag med hur det såg ut för några månader sedan, så är situationen betydligt bättre. Men mycket återstår att göra Ett försäkringssystem tar cirka två år att bygga, sedan tar det ofta ytterligare cirka ett år innan användarna tycker att systemet fungerar tillfredställande.

75 Telefonkaos i Region Skåne Patienter har kopplats till fel vårdcentral. De har kopplats ur telefonkön och de har fått fel uppgift om sin plats i kön. Mobila telefoner har inte fungerat när de har flyttats. Möjligheten att beställa återuppringning faller bort när telefonen flyttas. Problem på problem har följt Region Skånes byte av telefonoperatör från Telia till Siemens.

76 Luftfartsverket: Sommarens stora förseningar inom flygtrafiken beror till största delen på att det nya flygledningssystem som infördes i våras kräver betydligt mer personal än vad Luftfartsverket räknat med. Arbetsuppgifter som tidigare krävde en person, sköts nu av två personer och så här i semestertider leder det till att resenärerna kan få finna sig i att vänta flera timmar på sitt plan.

77 Luftfartsverket: Först skyllde Luftfartsverket sommarens väntade förseningar på ovanligt många föräldralediga flygledare, och på att personalen vill ha semester. Men det stora problemet är det nya flygledningssystem som, trots att det kostat verket 1,4 miljarder kronor att ta fram, är mindre effektivt än det gamla. För trots att man numer använder datorer istället för papperslappar, så behövs det nu på vissa ställen två personer där man tidigare klarade sig med en. (SR, 17 juni 2005)