Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.

Transkript

1 Inst. för informationsteknologi Uppsala

2 Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen? Vad göra åt saken? Vem har ansvaret? Vad är er roll?

3 ?? Ett konstigt begrepp? Är arbetsmiljön digital? Den arbetsmiljö, de problem och möjligheter, som blir resultatet av att arbetet och redskapen digitaliseras.

4 IT i arbetet är det bra? Javisst! Ofta. IT har betytt oerhört mycket för att förbättra, effektivisera arbete. IT kan bidra till en god arbetsmiljö. Men.

5 IT i arbetet är det ett problem? Ja, tyvärr, alltför ofta. Men det borde inte vara det. Vi vet hur man borde utforma ITsystem för att minimera problemen och öka nyttan! Men det verkar vara väldigt svårt att göra i praktiken. Kunskap och ansvar brister.

6 IT i arbetet...

7 IT i arbetet...

8 IT i arbetet

9 IT i arbetet...innebär inte att man är där för att hantera en dator. Man ska utföra ett kvalificerat arbete med hjälp av ett verktyg, Detta ska effektivt stödja, och inte skapa nya problem.

10 IT i arbetslivet >75% använder IT dagligen. >35% använder IT minst halva dagen. Inom administrativt arbete (25% av totala arbetskraften) använder nästan alla dator 100% av dagen. T ex läkare tillbringar c:a 50 % av sin arbetstid vid datorn. En tredjedel av allt arbete görs i direkt kontakt med datorer och IT-stöd! Man använder allt fler olika system i sitt arbete. Typiskt st.

11 Vi administrerar allt mer Fler och fler IT-system ska hanteras. Berör inte bara administrativ personal utan även alla andra. Exempel, Uppsala universitet: e-post, dokumenthanteringssystem, ärendehantering, tidrapportering, reseräkningar, ekonomihantering, elektroniska fakturor, budgetsystem, bemanning, verksamhetsplanering, produktionsstyrning, inköp, lagerhållning, semesterrapportering, kompetenssystem, webb-publicering, statistik-, studiedokumentations-, kursutvärderings, studentportaler, kursplaner, lokalbokning, rekryteringssystem, diarier,.. Ofta olika system. Om varje system är lite struligt, hur blir då helheten?

12 De IT-stöd vi använder oss av är ofta krångliga och inte nog användbara, effektiva eller nyttiga!

13 Användbarhet är inte (bara) Användarvänlighet Ytan, gränssnittet Prestanda Kosmetika Något man lägger till i efterhand Något man kan undvara

14 Användbarhet är Nödvändigt för att kunna utföra ett bra arbete Kvalitet, säkerhet Effektivitet Att ha kontroll över arbetssituationen Känna arbetstillfredsställelse Välbefinnande och hälsa Dvs en nödvändig förutsättning för att man ska kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt.

15 Tre frågor till er 1. Hur stor del av er egen arbetstid tillbringas vid datorn? 2. Hur stor del av era patienters/ klienters/kunders arbetstid tillbringas vid datorn? 3. Hur stor del av deras arbete är (helt) beroende av IT-system?

16 Följdfrågor (senare ) Hur mycket fokus har ni på att kartlägga och åtgärda problem förorsakade av dålig IT? Vilken kompetens, metoder, har ni för sådant?

17 Stödjer IT-systemen: Sammanhang mellan arbetsuppgifter. Är lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgifter och användare. Är lätta att använda samt anpassade till användarens kunskaps- och erfarenhetsnivå. Ger återkoppling om det utförda arbetet. Visar information i format och takt som är anpassad till användaren. Hänsyn tas till ergonomiska principer som gäller förmågan att uppfatta, förstå och bearbeta information.

18 Arbetsmiljölagen kräver detta! AFS 1998:05 Arbete vid bildskärm

19 Vilka är problemen? Krångliga, svårförståeliga system. Man får inte hjälp när det behövs. Dålig kompetens om hur system ska användas Ingen delaktighet vid utveckling och införande. Strulig teknik, långsamt, avbrott. Systemen bidrar inte till effektivare verksamhet, vi blir inte duktigare. Många ej integrerade system. Långa starttider, växlingstider. Separata inloggningar, password... Onödigt många klick och moment i arbetet. Dålig överblick, svårt att se helheten. Man känner sig styrd. IT-stöden svåra att påverka och förändra. m.m., m.m., m.m.

20 Finns det problem Ja, alla undersökningar visar detta. Vi ser att sådana problem ständigt ökar. Varför? Varför blir det inte bättre? Vad blir effekterna för verksamheten och för individerna?

21 2010 Blir det bättre eller sämre? 1995

22 Arbetsmiljöproblem Fysisk arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Digital, kognitiv, arbetsmiljö

23 Fysisk arbetsmiljö Mycket är känt...

24 Fysisk arbetsmiljö Av de som arbetar mer än 50 % av arbetstiden vid dator har 70 % av kvinnor och 35 % av män regelbundna problem med ögon, handleder, armar, axlar, skuldror, ryggar, stress, sömnproblem,. Att sitta stilla länge är i sig farligt (Allan Toomingas) Alla dessa problem kan lätt förebyggas! Att läka skadorna är svårt.

25 Påstående Dåliga datorstöd ger (även) en ny typ av arbetsmiljöproblem - Digitala (kognitiva) arbetsmiljöproblem

26 Digitala arbetsmiljöproblem Vi tillåts inte jobba effektivt. IT-systemen kommer i konflikt med våra kognitiva förmågor. Något förhindrar oss från att använda våra kunskaper och färdigheter på ett effektivt sätt. Vi blir styrda av tekniken på ett negativt sätt. Vi upplever krav som inte har med det egentliga arbetet att göra.

27 Forts Dåligt utformad IT stör oss: Man tillåts inte ha fokus på den huvudsakliga arbetsuppgiften. Krångliga system som försvårar arbetet. Vi saknar kunskaper och stöd. Onödiga arbetsmoment som inte är relaterade till huvuduppgiften. Brist på överblick, helhetssyn. Brist på egenkontroll i arbetet. Vi känner inte att vi gör ett bra arbete Vi känner oss dumma

28 Hur mår vi i arbetet? Krav-kontroll-stöd modellen Stöd Egenkontroll starkt hög låg svagt låga Krav höga Ref. Karasek, Theorell

29 Hur ser det ut idag? Upplevda krav är alltid höga Vid IT-förändringar ökar alltid dessa Vi ser att egenkontroll och socialt stöd ofta förändras negativt Det behöver inte alls vara så, det går bra att få positiva förändringar! Varför blir det sällan så i praktiken? Vi ser dessutom att vissa av dessa problem ökar.

30 I många datorstödda arbetssituationer blir man utsatt för flera höga krav, samtidigt som det finns problem i förutsättningarna för att klara uppgifterna.

31 Vi är, biologiskt sett, till stor del fortfarande samma gamla urtidsmänniska..

32 blir belastade och reagerar med stress, men ofta utan att kunna eller få avreagera oss.

33 Upplevt hot - förr Adrenalin, noradrenalin och kortisol m.m. Återhämtning

34 Upplevt hot nu?? Återhämtning?? Fight flight??

35 Lösningen? (Från Jonas Söderström)

36 Vad blir effekterna av detta? Hur påverkas individen? Vilka blir de hälsomässiga effekterna av detta? Hur påverkas verksamheten? Kvaliteter i arbetet? Säkerhet? Arbetsglädje? Undersökningar pekar på påtagliga effekter.

37 Flera studier finns! Users Awards Vård-IT-Karta T ex: Vård-IT-rapporten 2010 Unionens IT-kartläggningar: 2007: Bättre men långt ifrån bra 2008: Varför blir det inte bättre? 2010: Ett systemfel? 2011: Alltid uppkopplad aldrig avkopplad 2012: Ett steg framåt och två steg tillbaka 2013: Ingen ljusning i sikte 2015: Lyssna på oss som ska använda det Vision m fl har också studerat detta.

38 T ex (Unionen 2015): Jag har haft möjlighet att påverka utformningen av nya arbetsrutiner i samband med införandet av nya IT-system Jag har fått nödvändig information och utbildning för att använda IT-systemen på ett effektivt sätt Jag får nödvändig utbildning och tydliga instruktioner kring nyheter och förändringar i ITsystem IT-systemen har införts utifrån tydliga och välförankrade idéer Instämmer ej: 65 % 50 % 50 % 50 %

39 Dessa problem kostar! IT i vården: Om IT fungerade som förväntat skulle man spara 5 miljarder kr per år. (UsersAward) Unionens medlemmar anser att de i snitt förlorar 26,5 min per dag pga dålig IT, vilket kostar 11,2 miljarder kr per år. Vad kostar de negativa hälsoeffekterna?

40 Vad är då lösningarna? Vad kan man göra i praktiken för att förbättra IT-systems användbarhet och vår IT-arbetsmiljö? Vem har ansvaret?

41 Vad behövs? Verksamhetsutveckling, inte systemutveckling. Hur vill vi kunna arbeta? Vilka IT-system behöver vi för detta? Beställarkompetens och ledningsansvar. Vem ställer krav och hur? Hur kan man upphandla eller utveckla, baserat på riktiga krav?

42 Vad behövs? Användardeltagande i utvecklingen. Det är bara de som gör jobbet som kan ställa rätt krav. Men de behöver hjälp att göra det. Fokus på användbarhet, arbetsmiljö och nytta då IT utvecklas. Krav om verksamhetsnytta, användbarhet och god arbetsmiljö måste vara styrande. Detta måste vara med från början.

43 Vad behövs? Följa upp och utvärdera hur fungerar det? De flesta saknar kunskap om hur bra IT-systemen fungerar idag. Metoder och ansvar behövs. Man måste ha koll på hur det fungerar för användarna IT-skyddsronder etc. Kontinuerlig uppföljning. Samla in förslag till förbättringar.

44 Vad behövs? IT-arbetsmiljökunskap! Vem har ansvaret? Teknikutvecklarna? IT-ansvariga? Arbetsgivaren? Användarna själva? Arbetsmiljöverket? Företagshälsovården??

45 Arbetsmiljölagen m.m. Hur många procent av alla ITsystem i arbetslivet uppfyller lagens krav? AFS 1998:05 Arbete vid bildskärm

46 Arbetsmiljölagen: Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrift ASF 1998:5, Arbete vid bildskärm : Regler och råd avseende fysiska och psykosociala faktorer vid bildskärmsarbete, inklusive krav på programvara och IT-system. 7 i föreskriften lyder: Arbete vid bildskärm som är starkt styrt eller bundet i fysiskt eller psykiskt avseende eller är ensidigt upprepat får normalt inte förekomma.

47 ASF 1998:5 forts. 10 säger att system och program skall: vara lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgifter och användare, vara lätta att använda, kunna anpassas till användarens kunskaps- och erfarenhetsnivå, ge återkoppling om det utförda arbetet, visa information i format och takt som är anpassad till användaren, särskild hänsyn skall tas till ergonomiska principer som gäller förmågan att uppfatta, förstå och bearbeta information, kontroll av arbetstagarens arbetsinsats via systemet får inte utföras utan dennes vetskap.

48 Andra relaterade AFS AFS 2012:02 - Belastningsergonomi Remiss 2014: Organisatorisk och social arbetsmiljö AV Kunskapssammanställning: Den hjärnvänliga arbetsplatsen kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Kommande: (2015)

49 Slutsatser. Problemen är alltför stora. Lösningar finns men tillämpas inte. Alla tar inte sitt ansvar. Teknikens stora potential att förbättra verksamheter och arbetsmiljön tillvaratas inte. Människor presterar och mår sämre än de skulle behöva! (Även om IT i sig är bra och nyttigt )

50 Vem har ansvar för vad? Arbetsmiljön på arbetsplatsen? Lagar, regler, förordningar? Att dessa tillämpas? Att IT-system är användbara och ger en god arbetsmiljö? Att kartlägga problem på en arbetsplats? Att åtgärda identifierade problem På individnivå På organisationsnivå? På systemnivå?

51 Hur ser ni på era: Roller? Ansvar? Kompetenser? Resurser?

52

53 En bra kunskapsbank är: ogramvara.aspx Några publikationer: (Målbilder) (Användbar IT) (AVI-index) (Ergonomi och Human Factors Sällskapet Sverige) ADA-metoden (analys av kognitiva arbetsmiljöproblem) Annika Thorner: UDIPAmetoden.se