Tips och råd Informationsflöde via IT Frågor att fundera över och diskutera på organisationsnivå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tips och råd Informationsflöde via IT Frågor att fundera över och diskutera på organisationsnivå"

Transkript

1 Informationsflöde via IT Med informationsteknikens hjälp kan vi få information snabbt och omfångsrikt. Ibland så kvickt och omfattande att vi inte hinner ta den till oss. Ändå anpassar vi ofta omedvetet våra förväntningar på vad vi ska hinna med efter teknikens möjligheter. När förväntningarna inte uppnås kan det leda till stress. Ett sätt att undvika stresspåslag är att medvetandegöra den belastning på individen som kan uppstå och hitta metoder för att själv hantera den. Samtidigt bör riktlinjer och förhållningssätt utarbetas i företaget för hur vi ska förhålla oss till tekniken och göra informationsflödet hanterbart. Diskutera med stöd av frågorna nedan hur er organisation hanterar sitt informationsflöde och vilka strategier som ni vill tillämpa för att göra informationen mer hanterbart. Vad är ett användarvänligt IT-verktyg för oss? Behövs andra tekniska lösningar i förhållande till verksamhetens och användarnas behov? Behöver vi ta fram riktlinjer för hur information förmedlas via våra IT-verktyg? Behöver vi tydliggöra förväntningar att hålla sig informerad/uppdaterad hos oss? Hur kan vi bli bättre på att hitta adekvat information via våra IT-verktyg Hur kan vi säkerställa att information via IT-verktygen inte förorsakar felhandlingar? Om du upplever att informationsflödet ger dig problem bör du diskutera detta med din chef. Berätta om din upplevelse och hur du vill att det ska vara. Tillsammans tydliggör ni vilka behov och förväntningar som finns på arbetet och försöker hitta lösningar för informationsflödet och hanteringen av denna. Fundera över hur du kan förbättra din IT-användning. Det kan handla om att: hämta information, behöver du ta del av allt? fråga andra om tips på sökfunktioner och sökvägar som gör det lättare att hitta den information du vill ha, ha en rimlig ambitionsnivå beträffande omfattning och kvalité på den information du söker, att på ett tidigt stadium avgränsa ditt sökande och tydliggör gärna för andra varför du gör det, tillfälligt undvika mottagande av information om det medför ökad risk för felhandlingar i arbetet, t ex vid framförande av fordon. Diskutera detta med din chef eller ditt skyddsombud, använda lugna perioder till att rensa i digitala inkorgar samt bland mappar och dokument, avbeställa e-postprenumeration på nyhetsbrev eller ta bort RSS-flöden som du inte längre behöver ta del av. 1

2 Kommunikationsflöde via IT Människor anpassar sina förväntningar och krav till den allt snabbare informationstekniken, inte minst när det gäller att vara tillgänglig och att svara snabbt på exempelvis inkommande samtal och e-post. Kanske är det inte mängden inkommande information som är problemet utan yttre och inre krav på att svara snabbt som utgör påfrestningen. Vår nyfikenhet gör att vi ofta snabbt vill ta del av innehåll och ge respons. Om vår förmåga att behandla information överskrids blir det en belastning som kan ge upphov till stress. Diskutera med stöd av frågorna nedan hur er organisation hanterar sitt kommunikationsflöde och vilka strategier som ni vill tillämpa för att göra kommunikationen mer hanterbart. Behöver vi skapa riktlinjer för kommunikationen på vår arbetsplats, exempelvis hur snabbt ett e-postmeddelande ska besvaras, vid vilka tider man ska vara tillgäng-lig på telefon, när det är av vikt att ge snabb återkoppling och när man kan vänta? Kanske är egna och andras förväntningar på snabb respons för höga? Behövs bättre tekniska lösningar för att underlätta och förbättra er kommunikation? Har användarna de färdigheter som behövs för att hantera kommunikationsverktygen på ett tillfredsställande sätt? Behövs gemensamma förhållningsregler för användning av sociala medier, t ex Facebook, Twitter eller liknande? Behöver vi förbättra vårt sätt att kommunicera med varandra på arbetsplatsen via ITverktygen? Hur kan vi säkerställa att kommunikationen via IT-verktygen inte förorsakar felhandlingar? T.ex. vid bilkörning. Om du upplever att kommunikationsflödet ger dig problem bör du diskutera detta med din chef. Berätta om din upplevelse och hur du vill att det ska vara. Tillsammans tydliggör ni vilka behov och förväntningar som finns på arbetet och försöker hitta lösningar för kommunikationsflödet och hanteringen av denna. Fundera över hur du kan minska din kognitiva belastning. Det kan handla om att: stänga av pling -funktionen/meddelande pop-up funktionen för inkommande meddelanden, tydliggöra för mottagaren vad som är av vikt i ditt meddelande, samt om och när du förväntar dig respons, inte använda funktionen brådskande om det inte är nödvändigt, ta emot tips och råd från arbetskamrater om hur de hanterar kommunikationen via IT, tillfälligt undvika kommunikation om det medför ökad risk i arbetet, t ex när du kör bil. Diskutera detta med din chef eller ditt skyddsombud, 2

3 IT och användbarhet IT-verktyg används för att underlätta, förbättra och effektivisera arbetet. Det är därför viktigt att användarna vet hur dessa ska hanteras, samt att de anpassas till befintlig verksamhet och arbetsuppgifter. Med användarvänliga IT-verktyg kan onödig belastning och uppkomst av stress undvikas. Det är betydelsefullt att användarna är med när nya system ska upphandlas och införas eller när gamla system ändras. Om användarna involveras i ett tidigt skede, kan man enklare styra utvecklingen av IT-verktyg mot en lösning som är anpassad efter användarnas behov och förutsättningar. Verktygen kommer därmed att fungera bättre och effektivare. Hitta en samverkansprocess som passar er organisation. Har arbetsplatsen en skyddskommitté eller liknande samverkansgrupp kan frågan diskuteras där. På mindre arbetsplatser där skyddskommitté saknas kan chef, skyddsombud, användare och inköpare diskutera frågan. Vid behov kan även arbetsrutiner behöva anpassas till befintliga eller kommande ITverktyg. Diskutera med stöd av frågorna nedan hur användarvänliga era IT-verktyg är och vad ni kan göra för att förbättra användbarheten efter verksamhetens och användarnas behov och förutsättningar. Samverkar vi i skyddskommitté eller motsvarande samverkansgrupp inför nya ITinvesteringar. Förs dialog kring vilka erfarenheter som finns och vilka krav man vill ställa? Involveras berörda användare vid inköp av nya IT-verktyg? När nya IT-verktyg köps in tar vi då hänsyn till arbetsmiljöperspektivet, inklusive stress och hälsa? Uppfyller vi arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Arbete vid bildskärm? Behöver vi ta hjälp av företagshälsovården eller motsvarande kompetens vid ITinvesteringar? Behöver vi ta fram särskilda inköps- och upphandlingsrutiner som säkerställer ITverktygens användbarhet? Kan vi hitta goda referenser vid inköp av nya IT-verktyg? Stödjer våra IT-verktyg ett naturligt sätt att tänka samt användarnas behov och förutsättningar? Har vi användare med särskilda behov som behöver en individuell anpassning? Behöver vi kompetensutveckling inom IT-frågor? Behövs planering för utbildning redan i inköpsstadiet? Behöver vi förändra våra arbetsrutiner för bättre anpassning till våra IT-verktyg? Hur ska vi hantera IT-verktyg med programvara som sällan används? 3

4 Om du upplever att du har svårt att hantera dina IT-verktyg och att det ger dig problem bör du diskutera detta med din chef. Berätta om din upplevelse och hur du vill att det ska vara. Tillsammans tydliggör ni vilka behov och förväntningar som finns på arbetet och försöker hitta tillfredställande lösningar. Fundera över hur du kan bli bättre på att hantera dina IT-verktyg. Det kan handla om att: avsätt tid till att lära dig och träna på dina IT-verktyg. Gör din egen kom-ihågmanual, gärna med stöd från en befintlig manual, fråga dina arbetskamrater och IT-tekniker om hur de använder sig av IT-verktygen och vilka funktioner de tycker är bra, du behöver kompetensutveckling eller förändrat arbetssätt, prata med chef, skyddsombud och IT-tekniker om just dina behov av anpassning 4

5 Avbrott i arbetet Verksamheten är beroende av att datorer och nätverk fungerar utan tekniska avbrott. Teknikstrul som orsakar avbrott i arbetet är också en välbekant stressfaktor för användaren. Man kan också bli avbruten därför att tekniken pockar på uppmärksamhet genom e-post, direktmeddelandesystem, mobiltelefon ect avbrott som kan leda till ökad frustration och stress. Detsamma gäller för en splittrad arbetssituation när man har fler saker på gång samtidigt, exempelvis att svara på samtal, läsa e-post, söka information, svara på frågor och hoppa mellan arbetsuppgifter. Detta påverkar vår effektivitet, koncentrationsförmåga, kreativitet och ökar vår mentala belastning. Diskutera med stöd av frågorna nedan hur er organisation hanterar avbrott i arbetet och vilka strategier som ni vill tillämpa för att göra arbetssituationen mer hanterbart. Vad är det hos oss som gör att vi blir avbrutna i arbetet? Hur kan vi skapa en arbetsplats med färre avbrott i arbetet? Kan vi säkerställa att det finns tillräckligt med tekniskt stöd att tillgå i organisationen? Går det att hitta lösningar så att arbetsuppgifter kan fullgöras även om IT-verktygen krånglar eller går sönder? Behövs andra tekniska lösningar? Behövs utbildning av personalen? Om du upplever att du ofta blir avbruten i arbete på grund av informationstekniken och att det ger dig problem bör du diskutera detta med din chef. Berätta om din upplevelse och hur du vill att det ska vara. Tillsammans tydliggör ni vilka behov och förväntningar som finns på arbetet och försöker hitta tillfredställande lösningar. Fundera över hur du kan minska avbrotten i arbetet. Det kan handla om att: planera och strukturera upp ditt arbete så att risken för en splittrad arbetssituation och avbrott i arbetet minskar, upprätta en att göra prioritetslista där du kan notera status för olika uppgifter som blivit avbrutna på grund av stoppet, exempelvis, om verksamhetens krav tillåter, stänga av pling - funktionen/meddelande pop-up funktionen för inkommande meddelanden, så att du inte lockas till att direkt ta del av nya meddelanden, om du vill minska risken för ovälkomna avbrott kan du, om möjligt, stänga de ITverktyg som inte behövs för själva arbetsuppgiften. omedelbart anmäla tekniska problem till ansvarig IT tekniker eller kontaktperson för felanmälan. Det finns ofta uppgifter som inte är IT-beroende och som behöver utföras, använd väntetiden till dessa uppgifter. 5

6 Lära nytt inom IT Användare behöver få tillräcklig utbildning för att lära sig att hantera IT i arbetet. Alla har olika sätt att ta till sig och lära sig sina IT-verktyg. För vissa går det snabbt att lära nytt medan andra upplever att det är svårt att hålla jämna steg med utvecklingen. Ett vanligt problem är ifall det finns för många funktioner i programvarorna i förhållande till individens behov i arbetet, vilket kan leda till att dennes uppmärksamhet splittras och inlärning försvåras. För att underlätta inlärningen bör IT-verktygen vara utformade med hänsyn till förmågan att uppfatta, förstå och bearbeta information. Ta gärna del av Arbetsmiljöverkets ADI 542 "Se och förstå! om att utforma information på bildskärmar och displayer". Diskutera med stöd av frågorna nedan hur er organisation hanterar att lära nytt inom IT och vilka strategier som ni vill tillämpa för att göra det mer hanterbart. Hur kan vi anpassa våra IT-verktyg efter användarnas kunskaps- och erfarenhetsnivå? Hur kan vi ge användare möjlighet att lära sig IT-verktyg i sin egen takt och med hänsyn till olika förutsättningar? Behöver vi undersöka användarnas IT-kompetens för att ta reda på vilka som behöver mer utbildning/stöd och inom vilka områden? Hur kan vi se till att användarna får tillräcklig utbildning, information och stöd för att kunna hantera sina IT-verktyg? Behöver vi upprätta särskilda rutiner för kontinuerlig fortbildning inom IT? Behövs bättre tekniska lösningar som underlättar inlärning? Behöver vi skapa rutiner för att introducera och utbilda nya användare i de programvaror och IT-verktyg som används på arbetsplatsen? Behöver vår IT-support utvecklas? På individnivå Om du upplever att du behöver förbättra dina IT-kunskaper bör du diskutera detta med din chef. Berätta om dina behov och hur du vill att det ska vara. Det kan handla om att du behöver mer utbildning, vägledning eller anpassning av de IT-verktyg som finns på din arbetsplats. Fundera över hur du kan förbättra din IT- kompetens. Det kan handla om att: få tips från kolleger och IT-tekniker om förslag på utbildningsmöjligheter, undersöka möjligheter till självstudier eller interaktiva programvaror som kan stödja inlärningen i din egen takt, avsätt tid för inlärning - att lägga in tillfällen för att återkommande självstudier eller övning i din kalender, 6

7 inte vänta för länge med att begära kompetensutveckling, ju längre tiden går desto svårare upplevs det att begära stöd och hjälp, att göra din egen kom ihåg- lathund/manual - ta stöd av befintlig manual. 7

8 Rutinarbete med IT Vissa arbeten med IT-verktyg är ensidiga, starkt styrda och ställer höga krav på uppmärksamhet och mental närvaro. Den anställde kan också under den övervägande delen av arbetsdagen vara mer eller mindre bunden till sina IT-verktyg. Enformiga och upprepade arbetsuppgifter som är beroende av att IT används medför ofta hög kognitiv belastning, framförallt på närminnet. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Arbete vid bildskärm får arbete vid bildskärm som är starkt styrt eller bundet i fysiskt eller psykiskt avseende eller är ensidigt upprepat normalt inte förekomma. För mer information se även Arbetsmiljöverkets ADI 524 "Arbeta rätt vid bildskärm" samt ADI 607 "Bra arbetsmiljö på callcenter råd och riktlinjer". Diskutera med stöd av frågorna nedan hur er organisation hanterar rutinarbete med IT och vilka strategier som ni vill tillämpa för att minska kognitiv belastning. Hur kan vi skapa mångsidighet och variation i arbetet? Behöver vi skapa arbetsrotation för att minska bundenheten till våra IT-verktyg? Kan ordningsföljden mellan olika arbetsmoment varieras eller ändras? Kan arbetstakten varieras? Hur kan vi skapa goda ergonomiska förhållanden? Behöver IT-verktygen utvecklas eller förnyas så att rörligheten hos användaren kan öka? Behövs friskvårdsinsatser? Om du upplever att rutinarbetet påverkar dig negativt bör du diskutera detta med din chef. Berätta om din upplevelse och hur du vill att det ska vara. Tillsammans tydliggör ni vilka behov och förväntningar som finns på arbetet och försöker hitta tillfredställande lösningar. Fundera över hur du kan förbättra ditt rutinarbete ur hälsosynpunkt. Det kan handla om att: ha en bra synergonomi, belysning och att arbeta ergonomiskt rätt vid bildskärm för att undvika belastning på kroppen, sträcka och röra på kroppen mellan arbetsuppgifter, om möjligt, variera mellan att sitta och att stå, utnyttja lunchen till att äta bra mat och ta en lunchpromenad. 8

9 Gränslöst arbete Genom IT-användning i arbetslivet har möjligheten till arbete på annan tid och plats ökat. Samtidigt har ansvaret för arbetsuppgifternas genomförande i allt större grad lagts på den enskilde arbetstagaren. Många gånger handlar det också om arbetsuppgifter som kan vara svåra att gränssätta när de är illräckligt väl utförda och kan avslutas. Det finns därför en risk för överarbetning. Möjligheten att ständigt vara i kontakt med arbetsplatsens IT ger oss ett ökat handlingsutrymme som många gånger är uppskattat. Samtidigt innebär möjligheten att varva arbete med privata aktiviteter att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut. Forskare betonar att denna gränslöshet ökar risken för uppkomsten av stress. Diskutera med stöd av frågorna nedan hur er organisation hanterar det gränslösa arbetet och vilka strategier som ni vill tillämpa för att undvika uppkomsten av stress på grund av detta. Behövs tillgänglighetsriktlinjer och rutiner för arbete utanför arbetsplatsen? Hur kan vi förena ett bra handlingsutrymme och friheten att arbeta utanför arbetsplatsen med god arbetsmiljö och hälsa? Behövs bättre tekniska lösningar för det gränslösa arbetssättet? Hur säkerställer vi att användarna har lagom arbetsbelastning? Behöver vi tydliggöra krav och förväntningar på leveranser? Har vi ett bra socialt stöd på arbetsplatsen och kan alla ta del av det? Behövs utbildning? Om du upplever att det gränslösa arbetet påverkar dig negativt bör du diskutera detta med din chef. Berätta om din upplevelse och hur du vill att det ska vara. Tillsammans tydliggör ni vilka behov och förväntningar som finns på arbetet och försöker hitta tillfredställande lösningar. Fundera över hur du kan förbättra ditt arbetssätt. Det kan handla om att: begränsa den tid som du arbetar på distans eftersom den sociala kontakten med arbetskamrater kan vara nyttigt för kreativiteten och ditt välmående, planera din arbetsdag genom att skriva upp vad du ska hinna med: Arbetsuppgifter, pauser, privata ärenden. Uppskatta tidsåtgång för respektive aktivitet. Jämför sedan med den faktiska tidsåtgången, sätta gränser genom att du bestämmer hur din arbetsdag ska se ut och håller dig till den, tydliggöra för dig själv och andra när du är tillgänglig, planera in kontakter med din chef och arbetsplatsen, planera in regelbundna avstämningsmöten, per telefon eller fysiska besök, ta lunch och fikapauser även vid arbete utanför arbetsplatsen, 9

10 Personlig integritet IT möjliggör registrering och kontroll av elektroniska spår. Det kan handla om e-post som har skickats, hemsidor som har besökts, hur mobiltelefoner har använts, passerkortsregistrering, GPS-användning, övervakningskameror eller hur vi rent allmänt har använt våra datorer. Sådan registrering och kontroll ska inte ske utan användarnas vetskap och i vissa fall samtycke. Diskutera med stöd av frågorna nedan hur er organisation hanterar registrering och kontroll via IT och hur ni kan arbeta för att upprätthålla och stärka användarnas personliga integritet. Uppfyller vi personuppgiftslagen som reglerar rätten till personlig integritet i arbetslivet? För mer information: Behöver vi en intern policy eller regler för hur IT-verktygen får användas på arbetsplatsen? Vid kontroll av användarna via IT, har vi då ett i förväg uttryckligt bestämt ändamål som är sakligt grundat? Samverkar vi om vad som ska gälla i frågor som rör integritetsskydd? Exempelvis när och hur kontroll- och övervakningsåtgärder får genomföras, hur länge materialet får sparas och vilka som får ha tillgång till det. Informerar vi användare om vilka data som samlas in via IT och syftet med detta? Ifall kontroll utförs för andra syften än det ursprungliga, ser vi då till att informera användarna och få samtycke? Har vi en god hantering av logguppgifter (t ex passeringskontroller, telefonväxlar, butikkassor, diverse datahantering eller GPS) och dess behandlingshistorik? Informerar vi användare ifall behandlingshistorik kontrolleras? När vi lägger upp information om användare på vår webbplats har vi då tagit den personliga integriteten i beaktande? Uppfyller vi lagen om allmän kameraövervakning och informerar vi användare ifall kameraövervakning sker? Om du upplever att din personliga integritet kränks bör du diskutera detta med din chef och ditt skyddsombud. Berätta om din upplevelse och hur du vill att det ska vara. Tillsammans tydliggör ni vilka behov och förväntningar som finns på arbetet och försöker hitta tillfredställande lösningar. Fundera över hur du kan stärka din integritet. Det kan handla om att: undersöka om din arbetsplats har någon policy eller regler för kontroller via IT. 10

11 du som användare frågar din chef eller ditt skyddsombud ifall det utförs kontroller i arbete via IT och i vilket syfte det har. Bra att veta för dig som anställd - Arbetsgivaren har normalt sett inte rätt att läsa eller på annat sätt ta del av privata e- poster eller privata filer. Undantag kan gälla vid en allvarlig misstanke om illojalt eller brottsligt beteende eller en allvarlig misstanke om att den anställde använder ITutrustningen för till exempel pornografiska eller rasistiska syften. - På en arbetsplats dit allmänheten inte har tillträde får arbetsgivaren sätta upp såväl kamera som utrustning för ljudupptagning utan tillstånd. Som användare ska du informeras om sådan övervakning. - En arbetsplats kan normalt publicera namn, befattning, e-post adress och liknande arbetsrelaterade personuppgifter på arbetsplatsens webbplats utan ditt samtycke. Vill man däremot lägga ut hemadress, foton eller dylikt bör arbetsgivaren fråga först. Invänder du mot att personuppgifter om dig publiceras på internet, ska inte arbetsgivaren publicera uppgifterna. - En behandlingshistorik på logguppgifter av olika slag (tex. passeringskontroller, telefonväxlar, butikkassor, diverse datahantering, GPS) bör inte enligt personuppgiftslagen utformas eller utnyttjas så att den medför risk för intrång i din integritet. Informationen är hämtad från Datainspektionens webbsida om Personuppgiftslagen (PuL) Tips och råd Stress och hälsa (Obs fristående information/ faktaruta. Inte knuten till frågeformulär) Var vaksam på tecken på stress bland användarna, t ex trötthet, koncentrationssvårigheter, minnesproblem, nedstämdhet eller humörväxlingar. Se materialet "Arbetsrelaterad stress handledning för det systematiska arbetsmiljöarbetet" från Prevent. Ge ökat stöd och avlastning vid hög arbetsbelastning. Se till att det finns tid och möjlighet till återhämtning i arbetet genom varierad arbetsbelastning. Ge även tid för återhämtning efter krävande arbetsinsatser och projekt. Återhämtning kräver god sömn och regelbundna möjligheter till motion och att kunna ta igen sig under vaken tid. Skapa forum för samtal och erfarenhetsutbyte. Arrangera och tillgodose ett bra administrativt och tekniskt stöd i organisationen. Ha återkommande medarbetarsamtal. Ta gärna stöd av den här kartläggningen vad gäller stress och IT. Säkerställ goda arbetsmiljökunskaper bland chefer och anställda så att en bra arbetsmiljö kan skapas. 11

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen?

Läs mer

IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete

IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete IT och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt

Läs mer

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt

Läs mer

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd och

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Sven Lindblom 1

Sven Lindblom 1 2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Befintligt regelverk och framåtblickande om digital arbetsmiljö

Befintligt regelverk och framåtblickande om digital arbetsmiljö Befintligt regelverk och framåtblickande om digital arbetsmiljö Tomas Rosenblad, Arbetsmiljöverket WUD 2014 2014-11-18 1 Arbetsmiljöverkets tre verktyg Kommunikation Regler Inspektion God arbetsmiljö WUD

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Arbete vid bildskärm. Arbetsmiljöverket 2013 1

Arbete vid bildskärm. Arbetsmiljöverket 2013 1 Arbete vid bildskärm Arbetsmiljöverket 2013 1 Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar Arbetsmiljöverket 2013 2 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer Arbetsmiljöverket 2013 3 Se bra på skärmen Fritt

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Syfte...1 Omfattning...1 Beskrivning...1

Syfte...1 Omfattning...1 Beskrivning...1 Innehållsförteckning 1 Syfte...1 2 Omfattning...1 3 Beskrivning...1 3.1 Utgångspunkter och generella regler...1 3.2 Tillämpning av riktlinjerna inom Mälarenergi...1 3.3 Styrande lagar och regler...3 Bilaga

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Dynamisk fokustal NLL QWC, Page 1 of 71

Dynamisk fokustal NLL QWC, Page 1 of 71 Dynamisk fokustal QWC, Page 1 of 71 Förbättringsområden Höga värden önskvärda utom på utmattning där låga värden anger låg utmattning, samt arbetstakt, där 35-40 är optimalt. QWC, Page 2 of 71 Förbättringsområden,

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.3

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.3 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.3 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2004-08-30 88 2004-08-31 2004/273-008 RIKTLINJER FÖR IT-ANVÄNDNING Riktlinjer för IT-användningen i Bromölla

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

Dynamiskt fokustal NLL QWC, Page 1 of 73

Dynamiskt fokustal NLL QWC, Page 1 of 73 Dynamiskt fokustal QWC, Page 1 of 73 Förbättringsområden Höga värden önskvärda utom på utmattning där låga värden anger låg utmattning, samt arbetstakt, där 25-30 är optimalt. QWC, Page 2 of 73 Förbättringsområden,

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER Blad 1 RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER Antagna av kommunfullmäktige 8 mars 2017, 75, ersätter policy och handlingsplan mot trakasserier på arbetsplatsen. Förhållningssätt

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2013-03-08 1 SAMBAND MELLAN ARBETE, ARBETSUPPLEVELSE OCH

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB

Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB Konsekvensbedömning Vad är det? Och hur gör man? Inledning Inför varje större

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt

Läs mer

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Kraven i koncentrat Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Arbetsgivarna ska se till att (1): chefer och arbetsledare har

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Webbkonferens om nya föreskriften AFS 2015:4 SKL och Pacta, i samarbete med Suntarbetsliv 1 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 5 april

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Litteraturvetenskapliga institutionen läsåret 2013/2014

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Litteraturvetenskapliga institutionen läsåret 2013/2014 Uppsala universitet Litteraturvetenskapliga institutionen Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Litteraturvetenskapliga institutionen läsåret 2013/2014 Målsättningar för en bättre arbetsmiljö Allt arbete

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.

Läs mer

Prestationsnivå Gävle kommun. QWC, Page 1 of 97

Prestationsnivå Gävle kommun. QWC, Page 1 of 97 Prestationsnivå QWC, Page 1 of 97 Förbättringsområden Höga värden önskvärda utom på utmattning där låga värden anger låg utmattning samt arbetstakt där 25-30 är optimalt. QWC, Page 2 of 97 Medarbetarkraft

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmiljöenkät. Psykosocial arbetsmiljö

Arbetsmiljöenkät. Psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöenkät Psykosocial arbetsmiljö 13 aug 2015 KC Gävle Försäkringskassan Inledning Denna enkät består av 31 frågor som besvarats anonymt via enkät på internet. Enkäten är framarbetad av Prevent;

Läs mer

Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal 3 Innan ni börjar Har tidigare samverkan utvärderats så att erfarenheter kan tas tillvara? Vad vill ni uppnå med ert FAS-avtal? Hur kan ni skapa

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

KRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING

KRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING Antaget i kommunstyrelsen. den 18 december 1996 260 POLICY MOT.. KRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING.. Policy mot kränkande särbehandling - mobbning i Lekebergs kommun Ingen anställd i Lekebergs kommun skall

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Chattar, bloggar,

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Vägledande rutin för chefer om kontroll av hur arbetstagare använder kommunens IT-utrustning och ITresurser

Vägledande rutin för chefer om kontroll av hur arbetstagare använder kommunens IT-utrustning och ITresurser Rutin 2013-11-27 Vägledande rutin för chefer om kontroll av hur arbetstagare använder kommunens IT-utrustning och ITresurser KS-217 2004 000 Dokumentet antogs den 4 september 2006 av stadsjurist Martine

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Checklista Belastningsergonomi

Checklista Belastningsergonomi Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Kränkande särbehandling (13 och 14 )

Kränkande särbehandling (13 och 14 ) Kränkande särbehandling (13 och 14 ) 13 Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön

Läs mer

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 ) Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 ) 9 Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

CHECKLISTA OM TRIVSEL OCH ARBETSKLIMAT

CHECKLISTA OM TRIVSEL OCH ARBETSKLIMAT CHECKLISTA OM TRIVSEL OCH ARBETSKLIMAT Trivsel och arbetsklimat är viktigt för alla som arbetar i ett företag och för att företagets verksamhet ska fungera bra. I många företag finns det större brister

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3 Sid av 8 Orsakerna till förändringar i verksamheten kan vara många. Oftast är det en strävan till högre effektivitet som för privata företag ska resultera i bättre lönsamhet. Lönsamhet är för alla företag

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Denna policy och handlingsplan för att förebygga och motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsen är ett av flera

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Verksamhet och arbetsliv i utveckling Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Februari 2009 Förnyelse, arbetsmiljö

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer