Månadsuppföljning efter oktober 2009

Transkript

1 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomiavdelningen TUNA TORG VALLENTUNA TELEFON VX FAX kommun@vallentuna.se Kommunstyrelsen Handläggare: Henrik Berggren Direkt Månadsuppföljning efter oktober 2009 Kommunledningskontorets förslag Kommunstyrelsen noterar informationen och understryker att nämnderna gör sitt yttersta för att klara av de beslutade besparingarna på 1 procent av helårsbudgeten och att kommunen därigenom kan klara balanskravet. Ärendet Kommunledningskontoret har utifrån nämndernas månadsuppföljningar gjort en ekonomisk analys och en prognos för Det ekonomiska utfallet per oktober samt årsprognos för 2009 Det bokförda resultatet för kommunen per 31 oktober är 30,0 mnkr och nettoresultatet efter det att resultatkravet räknats av 10,1 mnkr, vilket är bättre än motsvarande del av budget. Bokfört resultat motsvarande period förra året var 48,9 mnkr. Prognos för det ekonomiska utfallet Prognostiserat resultat för kommunen som helhet är efter åtta månader 3,1 mnkr vilket innebär en negativ avvikelse mot budget på 0,7 mnkr. I resultatet finns det realisationsvinster motsvarande 6,5 mnkr. Dessa vinster exkluderas vid avstämning mot balanskravsresultatet. Prognosen över balanskravsresultat är således minus 3,4 mnkr. Budgeten visar ett resultat på 3,8 mnkr vilket redan ligger under resultatkravet på 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning. För en överblick av budget för 2009, utfall per oktober, årsprognos oktober samt årsprognos augusti, se tabell 1. Tabell 1 Resultaträkning utfall , budget 2009 samt helårsprognos oktober 1 (11)

2 Belopp i tkr Budget Okt Prognos Avvikelse 2008 Bokslut Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar/nedskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader PERIODENS RESULTAT Avgår: realisationsvinster Resultat enligt balanskravet Skatter, generella statsbidrag och utjämning Kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning är fastställda av Skatteverket. Skatteintäkterna är dock endast preliminära och blir definitiva först i januari Eventuell skillnad mellan prognos och definitivt utfall justeras i 2010 års bokslut. De preliminärt utbetalade skatteintäkterna, vilka grundar sig på regeringens prognos av skatteintäkterna i budgetpropositionen för 2009, har visat sig vara allt för stora. Konjunkturläget har sedan regeringen la sin proposition blivit betydligt sämre. Läget har dock stabiliserats sedan april månads uppföljning. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings senaste prognos (oktober) handlar det om en minskning med 38,1 mnkr. I budgeten togs minus 13,2 mnkr upp så det handlar om en försämring med 23,7 mnkr. Till detta kommer en justering av den prognos för 2008 års skatteintäkter som gjorts i bokslutet för 2008 på plus 1,9 mnkr vilken inte var känd när budgeten togs. Vidare försämras skatteintäkterna med 0,8 mnkr på grund av att det slutliga taxeringsunderlaget blev något sämre än vad som antagits i budget. För generella statsbidrag och utjämning betydde Skatteverkets fastställande en förbättring med 5,0 mnkr jämfört med budget. Anledningen till detta var att kommunens folkmängd den 1 november (vilken styr storleken på flertalet av delarna) var cirka 70 personer fler än vad som antagits i budgetberäkningarna. Prognosen för den kommunala fastighetsavgiften för 2009 är 1,3 mnkr högre än den som låg till grund för budgeten. Totalt har kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning minskat med 17,6 mnkr jämfört med budget. Avskrivningar 2 (11)

3 Prognosen för avskrivningarna är plus 5,7 mnkr. En lägre investeringstakt än budgeterat är orsaken. Finansiella kostnader och intäkter Prognosen över de finansiella kostnaderna visar en negativ avvikelse med 6,7 mnkr. Orsaken till underskottet är ett uteblivet lånebehov på grund av uppskjuten betalning av markinköp samt lägre investeringstakt jämfört mot budget. Prognosen över de finansiella intäkterna visar en negativ avvikelse med 4,1 mnkr. Kommunen debiterar pågående investeringsprojekt med en räntekostnad. Denna kostnad ska spegla kommunens räntekostnader vid extern upplåning. Om kommunen inte har något behov av att låna ska räntan motsvara den avkastning som motsvarade medel hade gett om de placerats. Revisorerna har vid sin granskning av kommunens delårsbokslut påtalat att kommunens sätt att hantera denna ränta avviker från god redovisningssed. För 2009 budgeterades en ränteintäkt från pågående investeringsprojekt på 9,3 mnkr. Följer man revisorerna kommer således de finansiella intäkterna att minska med motsvarande belopp. Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting beslutade den 18 juni att godkänna en återföring till sina medlemmar i form av en engångsutbetalning. Pengarna betalas ut under 2010 men bokas upp som en fordran redan under För Vallentunas del handlar det om 1,6 miljoner kronor. Vid årsskiftet gick Södra Roslagens brandförsvar (SRBF) upp i Storstockholms brandförsvar. I den ekonomiska regleringen återbetalas tidigare års överskott till ägarna. För Vallentunas del innebär det ett aktieägartillskott på 3,6 mnkr. Sammantaget är prognosen för finansnetto plus 4,3 mnkr vilket är positiv avvikelse mot budget på 2,6 mnkr. Övriga centrala kostnader och intäkter (tabell 3) Vid samgåendet i Storstockholms brandförsvar gjordes förändringar i ansvaret för viss personal. Denna förändring innebär att Vallentuna kommun kommer att överföra sin del av den pension som dessa personer tjänat in under sin tid i SRBF. En icke budgeterad engångskostnad på 13,2 mnkr har belastat 2009 års resultat. 3 (11)

4 Kommunen har under årets första åtta månader gjort mark- och fastighetsaffärer som gett en sammantagen realisationsvinst på 6,5 mnkr. De arbetsgivaravgifter som kommunen betalar består av två delar; dels en lagstadgad, dels en avtalsmässig. AFA försäkring, som administrerar de kollektivavtalade försäkringsskydden, beslutade den 18 juni att sänka vissa premier för innevarande år. Orsaken är minskade kostnader för sjukskrivningar. Detta medför att kommunens kostnader minskar med cirka 3,5 mnkr. Tillsammans med ett något för högt kalkylerat personalomkostnadspålägg i budgeten ger detta ett överskott på 5 mnkr. Tabell 2 Driftsredovisning utfall , budget 2009 samt helårsprognos Nämnd 2009 Belopp mnkr Budget Okt Prognos Avvikelse Kommunstyrelse % KS OF % Överförmyndarnämnd % Samhällsbyggnadsnämnd % Myndighetsnämnd % Fritidsnämnd % Kulturnämnd % Barn- och ungdomsnämnd % Skolpengsram % Utbildningsnämnd % Socialnämnd % Summa nämnder % Interna poster och övriga kostnader och intäkter 1) % Verksamhetens nettokostnad % Interna poster och övriga kostnader och intäkter 1) Centrala kostnader Centrala intäkter Semesterlöneskuld Kapitalkostnader % PO-pålägg % Sociala avgifter och pensionsavsättningar % Pensionsutbetalningar % Summa interna poster m.m % Av kommunfullmäktige beslutade besparingar Kommunfullmäktige beslutade den 15 juni att samtliga nämnder ska göra besparingar motsvarande 1 procent av helårsbudgeten för innevarande år. Anledningen är det svåra ekonomiska läget där risken för ett negativt resultat är överhängande om inget görs. Den beslutande besparingen motsvarar 12,2 mnkr, se tabell 3. 4 (11)

5 Tabell 3 Av kommunfullmäktige beslutade besparingar redovisat per nämnd Nämnd Besparing Belopp mnkr 1% Kommunstyrelse 0,7 KS OF.. Överförmyndarnämnd 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd 0,4 Myndighetsnämnd 0,0 Fritidsnämnd 0,4 Kulturnämnd 0,1 Barn- och ungdomsnämnd 0,7 Skolpengsram 5,0 Utbildningsnämnd 1,4 Socialnämnd 3,4 Summa nämnder 12,2 Förändring sedan prognos tertial 2 Jämfört med den helårsprognos som lämnades efter tertial 2 har läget förbättrats något. Resultatprognosen är 4,4 mnkr bättre nu än i augusti. Prognosen visar på ett mindre överskott. Kommunen klara däremot fortfarande inte balanskravet, se tabell 4. Förbättringen har flera orsaker. Bättre nämndprognoser, lägre avskrivningskostnader, starkare skatteunderlagsprognos samt högre prognos för den kommunala fastighetsavgiften påverkar resultatet positivt. Högre pensionskostnader och ändrat redovisningssätt av räntekostnader på pågående investeringsprojekt påverkar resultatet negativt. Tabell 4 Aktuell prognos (okt) i jämförelse med augusti (T2), mnkr Prognos Okt Aug Förändring Driftredovisning: , ,8 5,6 varav nämnderna , ,5 6,2 Avskrivningar -38,0-40,0 2,0 Skatter, statsbidrag och utjämning 1 197, ,8 3,1 Finansnetto 4,3 10,7-6,4 Resultat 3,1-1,3 4,4 Realisationsvinster 6,5 6,5 0,0 Balanskravsresultat -3,4-7,8 4,4 5 (11)

6 Prognosen negativ för två nämnder men kraftigt positiv för skolpengen De bokförda nettokostnaderna för driftsekonomin per oktober uppgår till 935,8 mnkr vilket motsvarar 80 procent av årsbudgeten. Detta ska jämföras med den linjära riktpunkten på 83 procent (se tabell 3 och figur 2). Situationen skiljer sig dock mellan nämnderna och en del kostnader har en tendens att öka snabbare under hösten. På grund av besparingsbeslutet i kommunfullmäktige kan man förvänta sig en lägre andel. Sammantaget ger nämndernas prognos tillsammans med vår bedömning av övriga poster inom driftsredovisningen ett överskott på 8,5 mnkr mot budget. Nämnderna prognostiserar ett överskott på 10,9 mnkr (inklusive kommunstyrelsens oförutsedda medel (KS OF) uppgår prognosen till plus 14,5 mnkr). Kostnader från händelser utanför nämndernas ansvar (exempelvis pensioner för tidigare personal på SRBF) minskar överskottet med 5,9 mnkr. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen gör bedömningen att de kommer att redovisa ett överskott på 6,1 mnkr. Lägre medlemsavgift till Storstockholms Brandförsvarsförbund avseende räddningstjänsten, framskjutna projekt inom fysisk planering, lägre inköpsvolymer av datorer samt lägre kostnader för EU-valet är det huvudsakliga orsakerna. För KS OF gör man bedömningen att inga av de avsatta 3,7 mnkr kommer att behövas. Det finns i budgeten avsatt medel för att kompensera nämnderna för ökade kapitalkostnader vid nyinvesteringar. Då endast är två månader kvar av året kommer dessa medel med stor sannolikhet inte att utnyttjas Kommunstyrelsens kommer således att med god marginal klara kommunfullmäktiges besparingskrav på 0,7 mnkr. Överförmyndarnämnden Nämnden gör bedömningen att de kommer att hålla budgeten och leverera ett överskott i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om besparing. Samhällsbyggnadsnämnden Nämnden beräknar att verksamheten sammantaget exklusive resultatenheter ska kunna bedrivas enligt budget. Den centrala administrationen visar ett underskott medan verksamheternas kartoch mätverksamheten och markreserven uppvisar ett överskott. 6 (11)

7 Nämndens prognos för TunaFastigheter visar att verksamheterna kommer att ge ett överskott på 0,7 mnkr jämfört mot budget. Orsaken är främst lägre el- och oljepriser samt lägre förbrukning som resultat av genomförda energibesparingsåtgärder i vissa fastigheter. Kostnaderna för fastighetsförsäkring och försäkringsskador har också blivit lägre än budgeterat. Nämnden som helhet kommer att med god marginal klara kommunfullmäktiges besparingskrav på 0,4 mnkr. Att man kommer att förbruka hela sin budget trots ett lågt utfall efter tio månader förklaras av ännu ej bokförda kostnader för snöröjning och uppvärmning Myndighetsnämnden för teknik och miljö Nämnden gör bedömningen att de kommer att hålla budgeten. Under denna nämnd redovisas endast arvoden och ersättningar till nämndens ledamöter. Kostnader och kommunfullmäktiges besparingskrav för den verksamhet som är knuten till nämndens uppdrag redovisas under samhällsbyggnadsnämnden. Fritidsnämnden Nämnden beräknar att de kommer redovisa ett överskott motsvarande 0,3 mnkr och därmed nästan klara kommunfullmäktiges besparingsbeslut. Besparing består av en minskning av aktivitetsbidraget. Kulturnämnden Nämnden har antagit en besparingsplan på 0,15 mnkr och bedömer att de därmed kommer att klara kommunfullmäktiges besparingskrav. Barn- och ungdomsnämnden Nämnden har, med anledning av kommunfullmäktiges beslut, antagit besparingar på 1,5 mnkr för den så kallade fasta ramen för andra halvåret Nämnden bedömer att verksamheterna inom den fasta ramen kommer redovisas ett sammantaget överskott på 1,2 mnkr och därmed klara besparingskravet. För resultatenheterna är den samlade bedömningen ett underskott på 0,7 mnkr. För de resultatenheter som finansierar sin verksamhet med skolpengen redovisar en prognos på plus 0,7 mnkr för helåret. Resultatenheten som hanterar hyrorna i kommunala och enskilda skolor lämnar en prognos på minus 2,3 mnkr. Inom förskolan är den faktiska kostnadsökningen högre än ökningen av intäkterna som en 7 (11)

8 följd av högre kostnader för nybyggda lokaler. Dagens hyresmodell kan inte hantera situationen på ett tillfredställande sätt. Övriga resultatenheter lämnar en prognos på sammantaget 0,3 mnkr. Skolpengen och vårdnadsbidrag Prognosen visar ett överskott på 5,8 mnkr som en följd av dels färre barn, dels av besparingsförslag. Kommunfullmäktige har beslutat att skolpengen från och med 1 juli 2009 höjs med 1 procent. Enligt kommunplanen var en höjning på 2 procent planerad. Detta medför en besparing på drygt 2,5 mnkr för kommunen under andra halvåret Utbildningsnämnden Nämnden prognostiserar ett underskott på 0,7 mnkr och kommer därmed inte att klara kommunfullmäktiges besparingsbeslut. Andelen av eleverna som valt Vallentuna gymnasium inför hösten är lägre än budgeterat vilket minskar intäkterna. Samtidigt är det färre elever totalt som kommunen har kostnadsansvar för. Vallentuna gymnasium prognostiserar överskott på 0,1 mnkr trots ett stort underskott under första halvåret. Gymnasiet har inlett ett arbete vilket ska ger lägre kostnader för personal och lokaler. Den rådande lågkonjunkturen har ökat antalet elever i vuxenutbildningen. Det är dock ingen dramatisk ökning och alla elever fullföljer inte kurserna (vilket är grunden för kommunens betalning till den externa utföraren). Här finns det enligt nämnden dock en stor osäkerhet på hur många som påbörjar beviljade studier, hur många som avbryter, hur många kurser som blir inställda, hur många som avslutar kurserna et cetra. Socialnämnden Nämnden prognostiserar ett underskott på 2,0 mnkr och kommer därmed inte att kunna uppfylla kommunfullmäktiges beslut om besparing. Nämnden tog i våras fram en handlingsplan för att hantera underskottet. Denna har endast delvis fått effekt. De interna utförarenheterna har i princip klarat neddragningskraven, men nya beslut om placeringar (äldreomsorg och barn och unga) har fattats vilket innebär kostnadsökningar. För de förvaltningsövergripande kostnaderna prognostiserar nämnden ett överskott på 1,6 mnkr. Orsaken är dels statsbidrag gällande handläggning av ensamkommande flyktingbarn, dels effekter av beslutade besparingar. 8 (11)

9 Individ- och familjeomsorg har ett underskott främst beroende på ökade dygnskostnader vid externa placeringar samt till viss del på volymökningar. Ekonomiskt bistånd prognostiseras enligt budget. Äldre- och handikappomsorg överskred budget redan i början av året. Någon ytterligare volymökning har inte skett, men inte heller någon förändring vad det gäller externt köpta platser utanför Vallentuna. På grund av platsbrist har kommunen inte kunnat erbjuda plats i kommunen. Först när de nya enheterna vid Korallens vårdboende öppnar senare i höst blir detta möjligt. Verksamheter för funktionshindrade enligt LSS kommer att redovisa ett överskott. Besparingsåtgärder har vidtagits i de egna enheterna. För personlig assistans har tidigare underskott förbättrats genom personalförändringar och ökade intäkter från Försäkringskassan. Underskottet för blocket Socialpsykiatri har minskat mot tidigare månader genom omflyttningar från slutenvård till öppenvård. Dock kvarstår kostnadsökningen som beror på ökade dygnskostnader i HVB-hem. 9 (11)

10 Figur 1 Prognostiserad avvikelse mot driftsbudget 2009 per nämnd Summa nämnder 14,5 Socialnämnd -02,0 Utbildningsnämnd -0,7 Skolpengsram 05,8 Barn- och ungdomsnämnd Kulturnämnd Fritidsnämnd Myndighetsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Överförmyndarnämnd 0,5 0,2 0,3 0,0 0,7 0,0 KS OF 03,6 Kommunstyrelse 06, Prognos mnkr Figur 2 Förbrukning i procent av driftsbudget per nämnd Summa nämnder Socialnämnd Utbildningsnämnd Skolpengsram 79,9% 81,9% 81,2% 82,4% Barn- och ungdomsnämnd Kulturnämnd Fritidsnämnd 75,2% 78,7% 76,9% Myndighetsnämnd 53,4% Samhällsbyggnadsnämnd 64,9% Överförmyndarnämnd 77,5% KS OF Kommunstyrelse 70,0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Förbrukat i procent av budget 10 (11)

11 Kommunledningskontorets synpunkter Det prognostiserade resultatet är positivt och avviker något från budget. Det inkluderar dock realisationsvinster som inte fanns med i budget. Exkluderas dessa blir resultatet negativt och kommunen klarar därmed inte balanskravet. Främsta orsaken till det svaga resultatet är dramatiskt lägre skatteintäkter jämfört med budget. Vidare påverkar ändrad redovisningsmetod för debitering av räntekostnader på pågående investeringsprojekt de finansiella intäkterna negativt. Av kommunfullmäktige beslutade besparingar väger delvis upp minskningen av skatteintäkterna. Något bättre skatteintäktsprognoser har förbättrat läget ytterligare. Nämndernas prognoser (exkl KS OF) visar på ett överskott på 10,6 mnkr. Det är glädjande att nämndernas prognoser har förbättrats ytterligare och visar ett överskott som sammantaget ligger nära den av kommunfullmäktige beslutade besparingen. Kommunledningens förhoppning är att nämnderna kommer att hålla och om möjligen ytterligare förbätta den aktuella prognosen och att kommunen därmed klarar balanskravet. För att klara detta krävs ytterligare kostnadsminskningar motsvarande 3,4 mnkr. Om nämnderna klara den beslutade besparingen betyder det 1,4 mnkr lägre kostnader. På intäktssidan kan den det slutliga taxeringsutfallet för 2009 års taxering förändra skatteintäkterna. Både positivt och negativt. Utfallet blir känt den 23 november. Ulf Strömstedt Tf Kommundirektör Henrik Berggren Tf Ekonomichef Expedieras Akt Handläggare 11 (11)