Kompetens och lärande som utvecklar individer och samhälle - för hållbar tillväxt

Transkript

1 Växa i Västmanland Kompetens och lärande som utvecklar individer och samhälle - för hållbar tillväxt Innehåll Växa i Västmanland... 1 Inledning... 2 Tillgången på rätt utbildad arbetskraft - en tillväxtfråga... 2 Styrkor-Svagheter, Hot-Möjligheter... 3 Förutsättningar och nuläge... 4 Branscher med kompetensförsörjningsbehov... 4 Länets kompetensförsörjningssystem... 8 Utbildningsnivå och utbildningsval Förändringar och trender Växande kompetensgap mellan Västmanland och riksgenomsnittet Förskjutning uppåt i kompetenskrav från arbetslivet Framtidens industrilän Erbjudandet idag ) Dagens erbjudande/utbud för högre utbildningsnivå - lust till lärande ) Erbjudande/utbud inom matchning utbildningsplanering - arbetslivets kompetensbehov Vad karakteriserar erbjudandet Utmaningar Systemperspektiv Den framtida utmaningen Benchmarking Målområden Vägar framåt.... Framgångsfaktorer och knäckfrågor.... Kraftsamling framåt....

2 Inledning Som en direkt följd av globaliseringen får arbetsmarknads- och kompetensförsörjningsfrågor en allt större roll den globala kompetensutvecklingen är oerhört stark och företag i regionen konkurrerar alltmer på den globala kompetensmarknaden. För de enskilda företagen och andra arbetsgivare är kompetensförsörjning en förutsättning för överlevnad och tillväxt, oberoende av om de verkar lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt. Samtidigt ser vi en ökande obalans vi har att hantera en ökande arbetslöshet för grupper av individer, och en samtida arbetskraftsefterfrågan inom vissa yrkeskategorier som vi inte kan möta upp med lokal kompetens i dagsläget. Denna ökande sk matchningsproblematik accentueras ytterligare av den demografiska utvecklingen med större pensionsavgångar än personer som träder in på arbetsmarknaden och blir därmed en av regionens största utmaningar. Västmanland har idag en generellt sett låg utbildningsnivå många ungdomar når ej grundskolans mål, vilket utestänger de från många av de yrken som efterfrågas. Vi ser ett växande kompetensgap, dvs Västmanland tappar relativt sett i förhållande till riket. Många ungdomar går ut gymnasiet utan full behörighet. Vi ser även att det är färre män som söker sig till högre utbildning på högskolenivå, samtidigt som det är få kvinnor som söker sig till tekniska utbildningar. Givet länets nuvarande industriella styrkeområden så kan konstateras att länet idag är ett tydligt industrilän, med internationell konkurrenskraft och därmed sammanhängande efterfråga av spetskompetens inom automation och robotik. Vi ser även växande industrinäringar, som tex gruvnäringen, som troligen kommer att påverka länet i sin helhet. Länet har således ett behov av en höjning av utbildningsnivån generellt sett, men vi ser även att vi behöver bredda rekryteringen till fler grupper, samt skapa förutsättningar för vassare spetsar. Att anta utmaningen att för Västmanland ge förutsättningar för såväl individer som systemet att utveckla lust till lärande är en framgångsfaktor. Såväl kompetenshöjningen, -breddningen och vässningen måste dock ske i samklang med den verkliga kompetensefterfrågan, dvs en tydlig matchning. Tillgången på rätt utbildad arbetskraft, en tillväxtfråga Hittar inte näringslivet den kompetens som efterfrågas, kan företagen tvingas tacka nej till beställningar och utnyttjar därmed inte sin fulla tillväxtpotential. I värsta fall väljer företagen att flytta från kommunen och länet. Arbetstillfällen försvinner, skatteunderlaget minskar och kommuninvånarnas välfärd riskerar att försämras. Kompetensförsörjningen till vård, skola och omsorg behöver också säkerställas för att bibehålla den kvalitet och service som krävs. Brist på matchning mellan individens kompetens och arbetslivets efterfrågan, är idag ett faktum. Organisationer som Arbetsförmedlingen och Svenskt Näringsliv har genomfört enkäter som visar att andelen arbetsställen som upplevt svårigheter att rekrytera är hög i Västmanland pga rådande mismatch mellan tillgänglig arbetskrafts kompetens och arbetslivets kompetenskrav.

3 För att få full utväxling för näringslivets tillväxtpotential, behöver kompetensförsörjningen säkras. Gotland Stockholm Örebro Västmanland Uppsala Dalarnas Södermanland Jönköping Kronoberg Gävleborg Norrbotten Östergötland Västra Götaland Kalmar Skåne Västerbotten Halland Värmland Västernorrland Blekinge Jämtland Rekryteringsproblem per län Andel arbetsställen som upplevt svårigheter att rekrytera Heldragen linje = riksgenomsnitt Procent Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Styrkor Svagheter, Hot Möjligheter Styrkor Kvalificerade jobb inom automation, transport m.m. Regional högskola Bra pendling, billigt boende, god livsmiljö Geografiska läget Svagheter Svag matchning av kompetens Bristyrken fylls ej Höga pensionsavgångar Hög andel ej behöriga unga Låg utbildningsnivå Få sökande till tekniska utbildningar Möjligheter Utveckla profilområden Etablera utbildning som matchar arbetsmarknadens behov Påverka attityder elever/arbetssökande Infoutbyte utbildningsleverantörer och arbetsgivare

4 Storstadens styrka med småstadens fördelar Nya utbildnings- och lärandeformer, exempelvis distansutbildning Nya näringsgrenar, exempelvis gruvnäringen Arbetskraftsinvandring Tillväxt i Indien och Kina Hot Företagsflykt Global konkurrens Andra regioner/län hinner före Stagnation, minskad tillväxt Förutsättningar och nuläge Förutsättningarna består av en rad faktorer som gemensamt skapar det nuläge vi har att bygga vårt framtida erbjudande på. Vissa av förutsättningarna är lättare att påverka än andra. Västmanland har lång industriell tradition från bruksföretag samt metall- och elkraftindustri. En modern industri- och företagskultur har vuxit fram kring elkraft, fordonsteknik, styr- och reglerteknik, automation, transportsystem, logistik och avancerade tekniska tjänster. Många av företagen har internationaliserats och är idag viktiga centra för utveckling och produktion i internationella koncerner. Länet har också utvecklat handelsverksamhet genom hamnarna i köping och Västerås och har en god infrastruktur. Få regioner i landet kan uppvisa denna verksamhetsbredd och starka industri- och kompetenstradition. Mälardalens högskola har utvecklats till Sveriges näst största högskola efter universiteten, med studenter. Högskolans fokus på modern industriteknologi och hållbar samhällsutveckling bidrar till länets goda utvecklingsförutsättningar. Under de närmaste åren står utbildningsväsendet och arbetslivet för demografiska utmaningar; pensionsavgångarna ökar samtidigt som årskullarna minskar. Färre ungdomar tillträder arbetsmarknaden än antalet personer som lämnar den. Även om varje tjänst inte kommer att ersättas, så kommer denna generationsväxling att medföra konsekvenser. Ökade kompetenskrav på de som nyanställs är ett faktum redan idag. Osäkert är dock om våra ungdomar är medvetna om de nya och högre krav som ställs på deras kompetens när de nu planerar för sin utbildning och framtida arbetsområde. Oavsett åldersgruppers ökningar och minskningar så kvarstår det faktum att Sveriges befolkning som helhet inte minskar. Men det ställs andra krav på enskilda individer att kunna ställa om och anta nya utmaningar i konjunktursvängningarnas spår. Här finns stora möjligheter för universitet, högskola och kommunal vuxenutbildning, lärcenter och privata utbildningsföretag att vara en viktig del i det livslånga lärandet.

5 Branscher med kompetensförsörjningsbehov Teknik och tillverkning Länet domineras av näringsgrenen teknik och tillverkning och utmärker sig i en nationell jämförelse med 22 procent inom teknik och tillverkning, jämfört med Stockholms 8 procent. Idag svarar många mindre och medelstora företag att de tackar nej till beställningar för att de inte hittar kompetensen. De större företagen rekryterar globalt. Branscher och verksamhetsområden med många och stora aktörer är tåg- och järnväg, el och energi, automation och robotik, järn och stål. Industrin kan konkurrera på världsmarknaden tack vare omfattande automatiseringar, robot- och processteknik. Civil- och högskoleingenjörer inom kategorierna el och kraft, data- och systemvetenskap, elektronik och mekanik behövs för att utveckla och ta fram nya lösningar till kund inom. Tekniker som ska köra och sköta den lokala produktionen behöver kunnande inom CNC, programmering, felsökning, drift och underhåll, arbetsuppgifter som idag ofta kräver eftergymnasial utbildning såsom yrkeshögskoleutbildning. Automation Mälardalen är en ledande region för automation. Automation är mät- och styrteknologi som syftar till att rationalisera och förbättra en produktionsprocess. Hit räknas bland annat teknologi för mätutrustning, ställdon, processreglering, motordrifter, kommunikation människa/maskin, robotteknik, processoptimering och produktionsoptimering. Automationssystem är ofta komplexa med stora datanätverk, sensorer, visualisering av komplex processinformation i realtid, förståelse för användarens produktionsekonomi, simulering etc. Här krävs förståelse för såväl teknik och miljö som ekonomi och beteende. Svensk automationsindustri omsätter 50 miljarder, varav 2/3 i Mälardalen med 500 företag, och är en av Sveriges viktigaste näringar. Här har stora och små företag samlats i mängd med produkter och lösningar i världsklass med applikationskunnande om de stora industriprocesserna: Järn och stål, kemi, massa och papper, olja och gas, generering och distribution av energi, tillverkande industri, fordonsindustri etc. Automationsföretagen uppger att de kommer att behöva anställa personer inom de närmaste 5 åren. Energi och kraft Svenska ABB är ledande leverantör av produkter och system för kraftöverföring samt process- och industriautomation. Stora verksamhetsorter är Västerås med cirka medarbetare och Ludvika med cirka medarbetare. Alstom, Vattenfall Power Consultants och Westinghouse är fler exempel på stora aktörer inom kraft och kraftöverföring som finns etablerade i Västerås. Enbart på kärnkraftssidan finns ett 30-tal företag knutna till Västerås. Efterfrågan på tekniker med t ex inriktning mot underhåll är stora inom kärnkraftsverksamheten då pensionsavgångar väntar. Energy Competence Center (ECC), är en paraplyorganisation för hela energiområdet i Västmanland i syfte att skapa ett globalt kunskapscenter vilket ska ge bättre förutsättningar att utveckla forskning,

6 utbildning och möjligheter till rekrytering/kompetensförsörjning, företagsetableringar och fortsatta satsningar. Fordonsteknik I länet finns flera underleverantörer till fordonsindustrin och en koncentrering av den verksamheten finns i kommunerna Köping, Arboga och Kungsör. En inventering av kommande anställningsbehov som Industriföreningen i Västra Mälardalen har gjort för de större företagen i området för tiden fram t o m 2014, visar på en rad olika yrkeskategorier inom elektronik och mekanik. Totalt behöver företagen rekrytera ca 360 personer inom loppet av två år. Företagen har idag ca anställda och en omsättning på 12 miljarder. Järn och stål Triple Steelix är en regional utvecklingssatsning som arbetar med att göra stål- och verkstadsindustrin i Bergslagen ännu starkare. Runt stålproducenterna finns ca 720 små och medelstora företag med stora möjligheter att växa och utvecklas genom nya idéer och produkter. En del av dessa är verkstadsföretag och andra levererar tjänster och service till stålproducenterna. Behoven av kompetens är stora inom robot- och automationsteknik, CNC teknik, bergarbete och produktionsutveckling samt svetsning i nya material. Tåg och järnväg I Västerås finns flera stora företag inom tåg- och järnvägsbranschen. Här finns tågkoncernen Bombarier och flera stora företag inom underhåll och drift både för tåg och järnväg såsom Alstom, BB-Rail, Euromaint, Eltel Networks, Infranord, Strukton Rail och Swedtrac. Underhållsbehoven är stora på järnvägsnätet. Idag saknas kompetent arbetskraft för att kunna utföra arbetet. Det gäller t ex signaltekniker och elkrafttekniker-järnväg. Västerås närhet till Stockholmsregionen ses som en stor fördel också av Stockholmsbaserade företag för rekrytering av kompetens till hela Mälardalsområdet. Skogsnäringen Skogsnäringen är en bransch som kommer att få stora rekryteringsproblem på skogsmaskinförarsidan. Stora pensionsavgångar inom den yrkeskategorin väntar och det uppskattas att 300 skogsmaskinförare nationellt behövs de kommande åren. Eftersom skogsmaskinförare, som ingår i den sk gula näringen, också utgör ett rekryteringsunderlag för gruvbranschen, kan arbetskraftsunderlaget för skogsnäringen ytterligare komma att dräneras i regionen. Gruvföretagens etablering i Bergslagen Gruvbranschen upplever en kraftig expansion och berörda områden för planerad gruvdrift i vårt län är kommunerna Skinnskatteberg, Norberg och Fagersta. Intilliggande län berörs också. En ökande efterfrågan på järnmalm från främst Kina och Indien gör det lönsamt att återigen bryta malm i området. Enligt gruvbolagens planer ska gruvdriften starta inom en period av 2-5 år Etableringen av gruvdrift i Bergslagen kräver infrastruktursatsningar och investeringar i modern gruvdrift. Expansionen kan innebära ett uppsving för en del av den befintliga industrin som möjlig underleverantör av utrustning och automationslösningar och kräver stora infrastukturssatsningar i bl a järnvägssystemet.

7 Men industrin kan också komma att drabbas av kompetensflykt till förmån för gruvbolagen. Detta gäller troligen också skogsbranschen och den ska gula näringen med maskinförare. Högre löner och andra anställningsvillkor kan locka den lokala arbetskraften att byta arbetsgivare och kompetensbrist kan komma att uppstå inom dessa näringar. En modern gruva är en komplicerad anläggning och från att ha varit ett tungt arbete, har den nya teknologin gjort att mycket av arbetet kan fjärrstyras från kontrollrum placerade på lämpliga ställen. Brytutrustning, transportsystem och krossar kan betraktas som fjärrstyrda robotar. De blivande gruvorna i Bergslagen kommer antagligen utrustas med den senaste teknologin, vilket kommer att innebära att det inte behövs personer som arbetar under jord under produktion, utan endast vid underhåll av installationer. Arbetstillfällen kommer att skapas för yrkeskategorier såsom bergarbetare/operatörer, elektriker, automationstekniker, robotkunniga, underhållspersonal, maskinförare, administrativ personal, laboratoriepersonal, tekniker och ingenjörer. Satsningarna på Blötberget, Håksberg och Grängesberg bedöms som relativt säkra och realiseras troligen inom en tidsperiod av 5 år. Totalt omfattar de gruvorna 670 arbetstillfällen. Dessa gruvor ligger nära gränsen till Västmanland. Projektet Bergskraft beräknar att kompetensförsörjningsbehovet fram till år 2021 för hela Bergslagen handlar om ca arbetstillfällen. Cirka hälften av dem berör produktion gruva och malmbehandling. Ca 35 procent berör transporter samt service och underhåll. Vård och omsorg Vård och omsorg är den nästa största näringsgrenen i vårt län. Allt talar för att den kommer att förbli stark då Västmanland en högre andel +55 än riket i genomsnitt. Det finns idag en övertalighet som övergår i brist på arbetskraft år Behoven av och mer kvalificerad vård i hemmen (vård och omsorg som utförs av personal under läkar- och sjuksköterskenivå) kommer att öka och det sker en utveckling mot allt fler specialiseringar med inriktning mot t ex demenssjukdomar och geriatrik. Landstingets egen rapport visar att efterfrågan på läkare, psykologer och röntgensjuksköterskor är stor och att tillgången inte motsvarar behovet. Förslaget om överföring av hemsjukvård till kommunerna innebär att personal överförs från landstinget till kommunal verksamhet. En stor utmaning är att procent av kommunernas personal inom vård och omsorg till viss del saknar adekvat kompetens. Samverkan kommer att krävas mellan de olika medverkande organisationerna som är delaktiga i planering och genomförande av hemsjukvård. Följande utmaningar identifieras för länet: Kopplingen mellan teknik och hälsa räknas som ett område med stor utvecklingspotential. Transporttjänster, lager och distribution Hela Mälardalsregionen står för tillväxt och expansion. Här spelar Västerås en viktig roll som Sveriges största insjöhamn med ca 550 anlöp per år. Hamnen i Köping tar emot ca 275 anlöp per år. Västerås hamn är en möjlig anlöpshamn för framtida godstransporter via järnväg till gruvorna i Bergslagen. Om större fraktfartyg ska anlända till Köping och Västerås i framtiden ställs det högre krav på anläggningarna i form av större lagringsytor, magasin och effektivare kranar. Framtid Mälardalen är en intressegrupp bestående av Mälarhamnar, Transatlantic, JA Shipping och Ferrolegeringar.

8 En pågående satsning på en omlastningscentral via järnväg i Fagersta, kommer att underlätta logistikhanteringen för befintlig industri och möjligen även för gruvnäringen. ICA och Hilton Food Group Entreprenörskap och eget företagande Hantverksyrken Det råder idag brist på hantverkare inom professioner såsom plåtslageri och rörmokeri. Företagstjänster Flera stora företag är etablerade i länet och har behov av att köpa in konsulttjänster. En tillväxtpotential i avancerade tjänster inom t ex tjänste- och produktutveckling med inriktning på programmering och teknik kan finnas. Även administrativa företagstjänster inom löneadministration, redovisning och IT kan vara en möjlig marknad för nyetablering. Länets kompetensförsörjningssystem Förskola, grundskola och gymnasium är grunden för länets framtida kompetensförsörjning, för samhällets utveckling och för den enskilde individens möjlighet till ett bra liv. Det västmanländska utbildningsväsendet täcker in alltifrån förskola till universitet och forskning. Infoga karta över utbildningsinstitutioner? Grundskolan Ingår i det primärkommunala uppdraget. Gymnasieskola Gymnasieskolan står inför stora utmaningar med den demografiska förändringen och en ökande andel fristående gymnasieskolor. Förbättrade kommunikationer tillsammans med en aktiv regionförstoring gör att allt fler ungdomar väljer attraktiva utbildningar utanför det traditionella upptagningsområdet. Planeringsförutsättningarna för enskild skolhuvudman är klart försvårade. Att det dessutom åligger hemkommunen att erbjuda gymnasieskola för hemvändande elever som av olika skäl väljer att går tillbaka till sin hemkommun ställer stora krav på flexibiliteten hos de kommunala skolorna. Elevminskningen på gymnasieskolan förväntas nå sin djupaste nivå under perioden , nationellt en minskning på ca 25%, motsvarande för Västmanland är ca 27%. Prognosen bygger på folkbokförda elever i länets kommuner Yrkeshögskoleutbildningar Yrkeshögskolans utbildningar är på eftergymnasial nivå och berättigar till studiemedel. De svarar mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden, vilket innebär att innehåll och inriktning på utbildningarna varierar, och att nya utbildningar startar och gamla läggs ner allt eftersom behovet på arbetsmarknaden förändras. För att säkerställa att utbildningarna motsvarar de krav som ställs i arbetslivet drivs alla utbildningar i nära samarbete med företag och andra arbetsgivare. De senare är aktiva både när det gäller planering och genomförande av utbildningarna, till exempel genom att

9 vara föreläsare, delta i projekt och erbjuda praktik. Den senaste utvärderingen visar att 9 av 10 studenter har en anställning eller startat eget företag 6 månader efter avslutad utbildning. Västmanland har för närvarande 1828 platser med en tydlig dominans på utbildningar inom teknik och tillverkning. Utbildningarna är förlagda till Arboga, Fagersta och Västerås. Utbildningsanordnare kan vara kommunala, statliga eller privatägda. Vuxenutbildning Svensk vuxenutbildning anordnas i många olika former med många olika ansvariga. Till det offentliga skolväsendet för vuxna hör: - Kommunal vuxenutbildning som består av grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning - Särvux som är vuxenutbildning för personer med särskilda behov - Svenskundervisning för invandrare (SFI) Den grundläggande vuxenutbildningen motsvarar den 9-åriga grundskolan. Den gymnasiala vuxenutbildningen ska ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar gymnasieutbildningen för ungdomar. Den vänder sig till vuxna från 20 år som vill komplettera sin gymnasieutbildning, eller kanske byta yrkesbana. Yrkesvux Yrkesvux kallas den tillfälliga satsning regeringen gjort på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning utöver ordinarie verksamhet inom kommunal vuxenutbildning. Syftet med satsningen är att motverka brist på personer med en yrkesutbildning och nå de grupper som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning, eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadsutbildning är ett erbjudande för personer som är minst 25 år och arbetslös eller riskerar bli arbetslös. Utbildningen ska vara kort och tydligt inriktad mot aktuell efterfrågan på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses via det reguljära utbildningsväsendet. Arbetsmarknadsutbildningen kännetecknas av snabb rörlighet mellan olika områden i takt med förändringar på arbetsmarknaden. Under senare år har utbildningar inom tillverkningsindustri, vård/omsorg samt transport dominerat. Folkhögskola, Studieförbund och Länsbildningsförbund Något som utmärker folkhögskolan är samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen. Folkhögskolan strävar efter att ha mindre och sammanhållna studiegrupper. Ofta studerar man ämnesövergripande i projektform med både praktiska och teoretiska inslag. Många folkhögskolor har ett internat där deltagarna kan bo vilket ger en social gemenskap som gör folkhögskoletiden till en unik upplevelse. Varje folkhögskola bestämmer självständigt över vilka kurser man anordnar och vilken profil man har på sin skola. De folkrörelser, ideella organisationer och landsting eller regioner som har huvudmannaskapet för skolan har därför stora möjligheter att sätta sin prägel på verksamheten. Man är inte bunden till centralt fastställda läroplaner utan istället arbetar man efter egna verksamhetsplaner. Folkhögskolorna finansieras genom statsbidrag och landstingsbidrag. Regeringen har följande syften med statens bidrag till folkbildningen:

10 1. Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom t.ex. politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete), 3. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället, 4. Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Det finns fyra folkhögskolor i länet; Landstingets folkhögskola Tärna, Västerås och Bergslagens folkhögskola samt Hästsportens Folkhögskola. Dessutom stödjer och samarbetar landstinget med Västmanlands länsbildningsförbund, LBF, som är ett regionalt samarbetsorgan för folkbildningen i länet. Medlemmar är de nio studieförbunden samt fyra av länets folkhögskolor. De nio studieförbunden är: ABF, Bilda, Folkuniversitetet, Medborgarskolan, NBV, Sensus, Studiefrämjandet och Vuxenskolan. Universitet och Högskola Mälardalens högskola Med studenter och anställda är Mälardalens högskola (Mdh) en av Sveriges stora högskolor. Högskolan kännetecknas av nära samarbete med företag och offentlig sektor i regionen och har en tydlig miljöprofil. Högskolan är etablerad i Eskilstuna och Västerås. Högskolans fyra utbildningsområden är ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. Mdh bidrar med ett stort tillskott av högutbildad arbetskraft. Antalet examina växer med 193 procent under perioden Under motsvarande period ökar Uppsala universitet med 64 procent. Lärare- och sjuksköterskeutbildningarna har stor betydelse för länets kompetensförsörjning. Dessa yrkeskategorier har låg rörlighet, dvs byter inte arbetsgivare så ofta och stannar därmed inom länet. Mdh:s egna studier från 2008/2009 visar på att 86 procent av de studenter som rekryterats från de egna högskolelänen bor kvar två år efter examen. Även bland dem som rekryterats utifrån bor en relativt stor andel kvar i något av de två högskolelänen Västmanland och Sörmland två år efter examen (28 procent). Mdh bidrar därmed också till ett nettoinflöde av kompetens till regionen. Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, Sveriges Lantbruksuniversitet I länet finns Sveriges Lantbruksuniversitet genom Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. Skogsmästarskolan utbildar skogsmästare och bedriver forskning. En satsning pågår för att etablera ett centrum för skogliga frågor i regionen (typ: östra Mellansverige) för att bygga upp ett kluster runt institutionen för företag som hanterar skog & trä, SkogTek. FORMAS satsar nu också 5 Mkr/år i fem år (totalt 25 Mkr) för ett forskningsprojekt i Skinnskatteberg. Detta projekt är inriktat på skogen som resurs i samhället, vilka intressenter som finns och hur man får dessa att komma överens.

11 Företagsutbildning Kraven på det livslånga lärande kräver också kompetenshöjande insatser från arbetslivet i form av uppdragsutbildningar för anställda. Utbildningsnivå och utbildningsval Utbildningsnivån i Västmanland är låg jämför med riket Elever som saknar behörighet till gymnasieskolan

12 Stor spridning i kompetens bland länets befolkning Spridningen i kompetens bland befolkningen är mycket stor mellan länets kommuner. Något mönster går inte att urskilja. Låg kompetens är dock inte lika med hög arbetslöshet, men på sikt kan det betyda att kompetensen utarmas lokalt. Andel Andel sysselsatta med med högre utbildning fördelade efter efter kommun % % 25,0 20,0 20,0 15,0 15,0 10,0 10,0 5,0 5,0 0,0 0,0 Västerås Västerås Samtliga Samtliga Arboga Arboga Sala Sala Hallstahammar Hallstahammar Köping Köping Surahammar Surahammar Fagersta Fagersta Kungsör Kungsör Skinnskatteberg Skinnskatteberg Norberg Norberg Västerås Samtliga Arboga Västerås Sala Samtliga Hallstahammar Arboga Köping Sala Surahammar Hallstahammar Fagersta Köping Kungsör Surahammar Skinnskatteberg Norberg Fagersta Kungsör Skinnskatteberg Norberg Få kvinnor söker sig till teknikutbildningar I länet är kompetensnivån högre bland kvinnor än män. Antalet sysselsatta kvinnor med högre utbildning ökar i Västmanland tre gånger så mycket som männen med högre utbildning under perioden Men kvinnornas studie- och yrkesval är i hög utsträckning könstraditionella, dvs vård, omsorg och humanistiska yrken dominerar. I vårt län finns inte en tillräckligt stort arbetsmarknad för att erbjuda alla dessa kvinnor sysselsättning efter utbildning, beroende på att teknikindustrin utgör en stor del av arbetsmarknaden i länet. Detta gäller särskilt kommunerna i de norra länsdelarna. De insatser som gjorts för att t ex väcka teknikintresset hos tjejer har inte varit så framgångsrika som man hoppats. Effekten blir att många kvinnor flyttar till andra län, där arbetsmarknaden är bredare. Vi har därför en kompetensflykt från länet bland högskoleutbildade kvinnor. Inom lärarkåren sker en ökande feminisering och avsaknaden av manliga förebilder i skolan kan vara ett problem. Färre och färre män studerar vid högskolan Pojkar går ut ungdomsskolan med sämre förutsättningar att studera vidare. Pojkar har lägre genomsnittsbetyg än flickor. Det är också en högre andel pojkar än flickor som har ofullständiga betyg. Detta leder i sin tur till att det är färre män som både går vidare till och som genomför högre studier.

13 Förändringar och trender Växande kompetensgap mellan Västmanland och riksgenomsnittet Västmanland har ett växande kompetensgap jämfört med hela riket, vilket illustreras av bilden nedan. Antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning växer kraftigt under perioden , Andel av sysselsatta med högre utbildning 25,0 20,0 % 15,0 10,0 Västmanland Hela riket 5,0 0, men ökningstakten i Västmanland lägre än i riket. Gapet mellan hela riket och Västmanland ökar från 2,2 till 3,4 procentenheter. Yrken med högskolekompetens har visat sig vara mer stabila i konjunkturnedgång = Högre utb. Riket Högre utb. Västmanlands län Samtliga Riket Samtliga Västmanlands län Övrig utb. Riket Övrig utb. Västmanlands län År

14 Diagram 2 Sysselsatta för delade efter utbildningsnivå - Västmanland och hela riket Västmanland har också en lägre sysselsättningsgrad än riket = Uppsala län Riket Södermanlands län Örebro län Dalarnas län Västmanlands län Diagram 1 1 Sysselsatta i Västmanland och angränsande län samt hela riket Förskjutning uppåt i kompetenskrav från arbetslivet Orsaken till arbetskraftsbristen finns både i befolkningsutvecklingen och i en alltmer specialiserad arbetsmarknad. De flesta nya jobb kräver idag minst gymnasieutbildning. Utbildningskraven från arbetslivet har förskjutits uppåt, den sk akademiseringen, vilken framförallt är tydlig inom teknik och tillverkning. Sysselsatta med lägre utbildning inom ett givet yrke ersätts med sysselsatta med högre utbildning successivt vid pensionsavgångar och dyligt. Akademisering kan också ske genom att utbildningar förlängs, ett sådant exempel är sjuksköterskeutbildningen. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING OCH UTBILDNINGSNIVÅ 2008 I VÄSTMANLANDS KOMMUNER (CIRKLARNAS STORLEK PROPORTIONELLA MOT ANTAL INVÅNARE 2009) 1 Detta diagram, och övriga diagram med indexserier, som visar utvecklingen i antalet anställda, kommer att sorteras efter index år 2009.

15 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING OCH UTBILDNINGSNIVÅ (2008) I VÄSTMANLANDS KOMMUNER (CIRKLARNAS STORLEK PROPORTIONELLA MOT ANTAL INVÅNARE 2009) Källa: Bo Wictorin, Eskilstuna kommun

16 Framtidens industrilän TBD! Erbjudandet idag 1) Dagens erbjudande/utbud för högre utbildningsnivå - lust till lärande Att länet har en förhållandevis hög andel skolungdomar som inte genomför sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen, är bekymmersamt. Övergången mellan grundskola - gymnasie och mellan gymnasie - högre utbildning blir viktiga länkar för att höja utbildningsnivån i länet. Arbetsmarknadskunskap och vägledning. För att våra skolungdomar ska kunna göra kloka utbildningsval och bli medvetna om betydelsen av att fullfölja grundstudierna, utgör information och vägledning exempel på länkar som kopplar samman utbildningsnivåerna. Satsningen Arbetsmarknadskunskap (jobba i Västerås), når lärare, elever och föräldrar i hela Västmanland och syftar till att stärka individens möjlighet till att få jobb efter skolan. För att uppdatera studie- och yrkesvägledarna med aktuell arbetsmarknadskunskap om yrkes som efterfrågas på arbetsmarknaden och vilken typ av motsvarande utbildning som krävs, arrangeras sedan en tid tillbaka Vägledarforum. Vägledarforum erbjuds två gånger per år med en bransch i fokus per tillfälle och är ett samarbete mellan Länsstyrelsens Kompetensråd och Svenskt Näringsliv. Elev- och studentrekrytering En strategisk satsning för att öka intaget till civilingenjörsprogrammen genomfördes under 2011 av Mälardalens högskola. Under rekryteringsperioden använde marknadsföring på Spotify, sponsrade länkar, annonsering i tekniktidningar och gjorde direktutskick till studenter på relevanta gymnasieutbildningar. Studentambassadörer var även ute och marknadsförde civilingenjörsutbildningarna på olika skolor och mässor. Satsningen resulterade i att antalet antagna till civilingenjörsprogrammen ökade med 33 procent. Kompetensutveckling och forskning med inriktning på skola och omsorg Samhällskontraktet är ett samarbete mellan Mdh, Eskilstuna kommun och Västerås stad som ska höja kompetensnivån hos regionens medborgare med fokus på skola, omsorg och framtidens arbetskraft. I en ansats för att ge alla barn och unga förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential, ska Mälardalens kompetenscenter för lärande MKL, bildas under MKL kan ses som en förlängning av Samhällskontraktet. Målen är att stärka högskolans lärarutbildning och dess forskningsbas, att utbilda fler behöriga lärare och att höja kompetensen bland redan behöriga lärare och skolledare. Med start 2012 görs en särskild satsning på matematikdidaktik och studier av övergången mellan förskola och skola. För lärare kan forskningen innebära alternativa karriärvägar, t ex som lektorer. MKL föreslås inrättas som centrumbildning vid högskolan och därmed ha sin bas i Eskilstuna och Västerås, men samtliga kommuner i Sörmland och Västmanland kommer att få

17 möjlighet att samverka och ingå i verksamheten. Redan från start föreslås MKL:s funktion som branschråd och närverk för erfarenhetsutbyte verka länsövergripande. Ungdomsarbetslösheten Utbildningsinsatser för att häva obalansen mellan ungdomsarbetslösheten och efterfrågan på arbetsmarknaden är flera. Enbart i Västerås stad satsas drygt 26 Mkr ur arbetsmarknadsbudgeten på ungdomar. Staden erbjuder mer än olika praktikplatser till ungdomar under året. Tillkommer ytterligare medel från reguljära verksamheter som t.ex Jobbcentrum, för dem som står närmare arbetsmarknaden. YOU (Jobba i Västerås) är ett länsövergripande projekt för att koppla arbetslösa ungdomar till företag med arbetskraftsbehov och i satsningen Flexibelt arbete och utbildning (Västerås och Bergslagens Folkhögskola), kombineras arbete på rekryteringsföretag med kompletterande folkhögskolestudier. Stimulera teknikintresse Satsningar för att öka teknikintresset hos barn och ungdom sker på en rad olika håll i länet och på initiativ av en mängd olika organisationer och företag. I Västerås stad pågår ett arbete att förverkliga Technopark (arbetsnamn) för visa på den tyngd och bredd som finns inom teknikindustrin i Västmanland och samtidigt koppla det till utbildning för barn, unga och lärare inom teknik. En kommunal teknikskola, KomTek och ett Science Center, är under uppbyggnad som ett första steg på vägen mot ett förverkligande av Technopark. Målet är att satsningen ska bli ett besöksmål för skolklasser och familjer från hela länet. Högskolan deltar i en rad olika åtgärder som syftar till att öka kunskapen om teknikutbildningar och visa på vilka möjligheter det finns till varierade arbeten inom teknikområdet. För att öka antalet studenter som väljer att studera teknikinriktade utbildningar, har högskolan tillsammans med andra aktörer tagit fram konceptet Hello World. Hello World är en kombination av högskolekurs och praktikplats där tjejer som går på gymnasiet eller just har tagit studenten får lära sig mer om projektledning, teknik och informationsdesign. Under kursens gång får tjejerna jobba i grupp med verkliga uppdragsgivare ute i samhället. Statushöjning för vårdyrken Kompetensutveckling inom vård och omsorg KIVO, är ett projekt som samverkar med Vård- och omsorgscollege Västmanland. KIVO ska åstadkomma en regional samarbetsstruktur för samordning av insatser och en effektivare hantering av kompetensförsörjning för individen. Minska könsbunda val För att få fler killar blir nyfikna på, och eventuellt välja, en otraditionell utbildning vilket bryter normer och invanda genusmönster, arbetar Mdh med konceptet Hello People sommarpraktik inom hälsa för killar. Under fyra sommarveckor får 25 gymnasiekillar möjlighet att skaffa sig kunskap om vad en sjuksköterska, sjukgymnast och socionom arbetar med och få information dessa utbildningar. Entreprenörskap Idélab:s verksamhetsidé är att fånga, stimulera och driva fram idéer hos studenter, personal och forskare på Mälardalens högskola. Detta kan ske i egen regi eller i samverkan med externa företag och organisationer. En annan del i verksamheten är att från externa intressenter fånga upp idéer och behov att förädla och förverkliga dem. I dessa processer ingår student-, lärar- och forskarkompetens som viktiga inslag. Idélab vill visa studenter vid Mälardalens högskola att det finns ett alternativ till

18 att efter studierna söka en anställning. Målet är att studenterna ska känna att det finns möjligheter att ta tillvara på den egna initiativkraften, att göra något av de idéer och den kreativitet de själva besitter, och att "anpassa jobbet efter livet och inte tvärtom". Ung Företagsamhet tillhandahåller utbildningskoncept inom företagsamhet och entreprenörskap till grund- och gymnasieskola. Samarbete gymnasium-högskola Med bakgrund av att fler högutbildade behovs i Stockholm.-Mälarregionen och att fler ungar behöver motiveras till högre studier, anordnare Stjärnbildning ett antal workshops hösten Följande perspektiv på varför det är intressant att samarbeta lyftes: Individ: Det är viktig för att fler ska få en reell möjlighet att gå vidare till högskolan efter gymnasieutbildningen, men också viktigt för att ge duktiga elever en chans att utveckla sina förmågor mer än vad som ofta går inom ramen för gymnasieskolan Kvalitet: Genom bättre samarbeten kan kvaliteten höjas på gymnasieutbildningar. En tätare kontakt kan bland annat leda till ökad forskningsanknytning för lärare och elever och därmed bidra till ökad relevans och kvalitet i gymnasieutbildningarna. Rekrytering: Rekryteringsaspekten av samverkan är främst av vikt för högskolor, i synnerhet inom utbildningar som har svårt att locka till sig studenter. Men det är också en fråga om rätt rekrytering; att elever vet vad det är för utbildning de väljer kan minimiera avhopp. Rekryteringsperspektivet är också en viktig faktor för gymnasieskolorna då de konkurrerar mellan varandra om eleverna. Regional utveckling: Insikt om betydelsen av att ha ett regionalt perspektiv för att Sverige även i framtiden ska stå sig som en internationellt konkurrenskraftig region. 2) Erbjudande/utbud inom matchning utbildningsplanering - arbetslivets kompetensbehov Individens övergång från genomförd utbildning till ett yrke som matchar arbetslivets efterfrågan på kompetens, är nästa utmaning som beskrivs i systemmodellen. I Västmanland råder kompetensbrist framförallt inom teknik och tillverkning samt vård och omsorg. Här finns goda exempel att lära av, bygga vidare på och utveckla. Följande exempel beskriver hur matchningen bedrivs idag: Kompetens för Tillväxt! Länsstyrelsen arbetar under parollen Kompetens för Tillväxt! med länsövergripande satsningar för att skapa kompetensplattformar som ska förbättra matchningen av utbildningsplanering mot arbetsmarknadens kompetensbehov på kort och lång sikt. Till stöd finns ett Kompetensråd etablerat med representanter för arbetsmarknaden, kompetensbehoven och utbildningsväsendet. Länsstyrelsen ska också utarbeta kunskapsunderlag och nyligen publicerat rapporten Västmanlands kompetenskarta. Teknikcollege Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Genom ett nära samarbete med regionens företag utformas innehållet i utbildningar så att det passar industrins framtida behov.

19 Teknikcollegecertifierade utbildningar har granskats och kvalitetssäkrats utifrån tio kriterier som teknik- och industriföretag tagit fram. Både gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar kan certifieras. Det finns tre lokala Teknikcollege (TC) i länet; TC Bergslagen, TC Mälardalen och TC Västra Mälardalen Vård- och omsorgscollege Vård och omsorgscollege är en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg. Till skillnad från Teknikcollege, finns idag en regional samordning på plats för länets fem Vård- och omsorgscollege. Samordningen sker via Västmanlands kommuner och landsting VKL och möjliggör att synergieffekter och samarbete i olika frågor kan uppnås. De fem Vård- och omsorgscollege representerar: Sala, Västerås, Kolbäcksådalen, Västra Mälardalen och Norra Västmanland. Lärcentra Lärcentra kartlägger behov av utbildning och kompetensutveckling på den lokala och regionala arbetsmarknaden samt hos individer. Behoven kanaliseras till olika utbildningsanordnare och lärcentrumet fungerar därmed som en mäklare av olika typer av utbildningar. I samspel med olika aktörer såsom t ex arbetsförmedlingen, högskolor, näringsliv, lokala utbildningsanordnare och bibliotek försöker lärcentret tillgodose de regionala och lokala behoven av utbildning och bidrar på så sätt till utveckling och kompetensförsörjning. Tillväxt och lärande är två begrepp som hänger nära ihop med varandra. Därför kan man säga att lärcentret har en viktig roll som motor i lokal och regional utveckling. Lärcentret ger vuxenstuderande tillgång till lokaler och studieutrustning. Lärcentra kan se lite olika ut och benämningen kan också variera. Det kan heta t ex kompetenscentrum, studiecentrum eller högskoleenhet. Det finns lärcentra både i kommunal regi och inom t ex folkbildningen och hos fackförbund. Lärcentra kan utföra uppdragsutbildningar och agera mäklare mellan näringsliv och utbildningsanordnare. länet finns kommunala Lärcentra i Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör Köping, Norberg, Sala och Skinnskatteberg. Kompetenscenter Köping bedriver distansutbildningar i samarbete med högskolorna i Skövde och Karlstad och Högskolecentrum i Arboga och Norra Västmanlands Utbildningsförbund bedriver yrkeshögskoleutbildningar. Branschråd Arbetsförmedlingen har ett uppdrag att skapa branschråd för samarbete med näringslivet. I Västmanland finn branschråd för industri, bygg och transport. Yrkeshögskoleutbildningar Satsningen Yh Mälardalen (Handelskammaren Mälardalen) verkar för att få fler Yh-utbildningar till Sörmland, Västmanland och Örebro och för att få fler studeranden på Yh-utbildningarna. Samverkan högskola-näringliv/offentlig sektor Samverkan kan på fler olika nivåer och områden. På högskolenivå handlar det t ex om projekt- och examensarbeten, forskning och utveckling samt utbildningsplanering.

20 Mälardalens högskola bedriver ett omfattande forskningssamarbete med näringslivet i Västmanland och Södermanland. Satsningen Affärsplan Västmanland ska etablera ett i hela länet strategiskt och långsiktigt innovationsarbete som bidrar till näringslivsutveckling och tillväxt. Det regionala ledarskapet för innovationssystemet utövas inom ramen för Västmannarådet, som har utarbetat och står bakom Affärsplanen. Affärsplan Västmanland ska bidra till att Västmanland genom ett kunskapsbaserat, innovativt och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv har en långsiktigt hållbar tillväxt som grund för ökad välfärd och livskvalitet för länets invånare. Affärsplan Västmanland omfattar följande långsiktiga och strategiska insatser: - Regional forsknings- och innovationsstrategi - Utvecklingsplan för industriella styrkeområden - Strategi för att säkerställa kompetensförsörjning - Långsiktig finansiering Kompetensutvecklingsprojekt för näringslivet Företagen i Hallstahammar kommun har genom ESF-medel får kompetensutveckling som har gynnat entreprenörskapet i kommunen. Mer än anställda har deltagit. Boken Vinna Framtiden beskriver utvecklingsresan. Praktiksamordning TBD! Praktik utgör ett viktigt exempel på övergångar mellan utbildning-arbetsliv som genomförs på flera olika utbildningsstadier och i flera olika former. PRAO-perioderna i skolan sker på olika sätt, ibland med samarbete mellan Studie- och yrkesvägledare och kommunens näringslivschef, som i Skinnskatteberg, och ibland med en kombination av temaveckor där arbetslivet bjuds in till skolorna istället för att ge en bild av företaget och vilken typ av arbete som finns där. I andra fall sker PRAO- utan inblandning av Studie- och yrkesvägledare. Lärande i arbete-perioderna (LIA) på yrkeshögskolenivå anordnas av utbildningsanordnaren i samarbete med utbildningens ledningsgrupp vilken delvis består av representanter från arbetslivet. Samordning av praktikplatser inom vården sker på Landstinget med stöd av IT-verktyget KliPP. Inom Västerås stad sker en omfattande praktiksamordning inom omsorgen och med arbetsmarknadsenheten. Arbetsplatsförlagt lärande Följaktligen växer en komplex kartbild fram, som också arbetslivet kan behöva hjälp med att förstå och sätta sig in i, för att kunna prioritera och planera var och hur de ska engagera sig. Det finns frågetecken kring behov av samordning och hur den samordningen skulle kunna se ut.

21 Rekrytering Flera goda exempel på ett utvecklat samarbete mellan offentliga aktörer och näringslivet för att underlätta rekrytering och medflyttarservice, finns i länet. HR-Nätverket Fagersta Norberg samt Jobba i Västerås jobbar aktivt med rekryteringsarrangemang i form av t ex minimässor och medflyttarservice för sina medlemsföretag, i syfte att öka inflyttningen av arbetskraft från övriga delar av Sverige och även utomlands. Rekryteringsmässan i Västerås-Eskilstuna är Sveriges största rekryteringsmässa och arrangeras av Arbetsförmedlingen. I år kommer det att vara ett Yrkeshögskoletema på mässan, för att öka antalet studeranden på yrkeshögskoleutbildninga framöver och skapa intresse för utbildningsformen hos arbetsgivarna. På högskolan finns den permanenta utställningen Karriärtorget där matchning mellan studenter och arbetsgivare sker. Vad karakteriserar erbjudandet Analys över hur erbjudandet fungerar och vad som saknas Det finns många bra satsningar på plats i Västmanland idag men det finns också en del vita fält. Många aktörer är på banan samtidigt. Sammantaget behövs kraftsamling kring befintliga satsningar som bör stärkas och permanentas och nya satsningar, för att få en tydligare strategisk ansats, en större utväxling för satsade medel, för att uppnå en varaktig effekt och ett permanentat länsövergripande utvecklingsarbete inom vissa identifierade insatsområden. Kompetens för Tillväxt! Arbetet med Kompetens för Tillväxt har nu pågått i två år. Kompetensrådets samarbete och funktion och har etablerats. Kompetensrådet såg i ett tidigt skede behovet av att också titta på insatser för vägledning och elev- och studentrekrytering, för att öka andelen studeranden på de utbildningar där det finns en efterfrågan på kompetens och minska andelen ej behöriga till gymnasiala och eftergymnasiala studier. En tydligare och mer uppdelad struktur med plattformar som branschråd och college kan byggas upp på länsövergripande basis, för att på ett än tydligare sätt kanalisera matchningsfrågorna inom våra starka branscher och skapa verksamhet. Analyser och kunskapsunderlag Flera olika organisationer i länet arbetar med att ta fram analyser och prognoser. De är Arbetsförmedlingen, Mdh, Länsstyrelsen, VKL och Västerås stad. En samordning av analysarbetet kan minska dubbelarbete och leda till ökad framtagning av relevant kunskapsunderlag. Uppdragsutbildningar arbetslivets kompetenshöjande insatser. Ofta är vidareutbildningar ganska kostsamma för arbetslivet om med hänsyn tagen till arbetstidsbortfall och kringkostnader för resa och boende. De mindre och medelstora företagen har ofta svårare att ägna tid och kraft åt att köpa in vidareutbildningar då det inte finns personal för den typen av arbetsuppgifter. Samlade erbjudanden via aktörer som t ex Almi och Handelskammaren kan underlätta för denna kategori företag att vidareutbilda sin personal.

22 Yrkeshögskoleutbildningar Yrkeshögskoleutbildningarna är fortfarande en relativt okänd utbildningsform för många arbetsgivare och presumtiva studerande. I Västmanland finns en stor efterfrågan på teoretiskt utbildade praktiker och där fyller Yrkeshögskoleutbildningarna en viktig roll. Det är också en utbildningsform där medelåldern på de studeranden är något högre, år, och den lämpar sig därför väl för personer som vill skola om sig eller höja sin kompetens. Arbetslivet är initiativtagare till utbildningarna, som är efterfrågestyrda och endast beviljas statsbidrag där samarbete och efterfrågan med arbetslivet kan strykas på ett tydligt sätt. Trots detta, har de tekniskt inriktade utbildningarna i Västmanland svårt att rekrytera studenter. Utmaningen ligger delvis i att flera olika utbildningsanordnare bedriver yrkeshögskoleutbildningar och också konkurrerar med varandra. En fortsatt satsning på gemensam marknadsföring och kommunikation bedöms därför som angelägen. College och Branschråd För att klara den långsiktiga kompetensförsörjningen behöver dialogen mellan utbildningssystemet och arbetslivet öka. Plattformar för samverkan mellan dem som har information om hur arbetslivets behov förändras och dem som anordnar utbildningar behöver etableras. Samverkan kan inte bedrivas ensidigt, det kräver engagemang från båda parter. Varje branscharena behöver en ansvarig huvudman och en ordförande representerande branschen behöver utses på årsbasis. Begreppet college kan endast användas för regional samverkan inom branscher som har genomgått nationell certifiering såsom Teknikcollege, Servicecollege och Vård- och omsorgscollege. Vid collegebildningar behövs uppskattningsvis en halvtidstjänst för en processledare. I nuläget fokuserar de två collegeformerna Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege på gymnasieprogrammen och rekrytering av elever till de tekniska programmen, ambitionen finns att utveckla samarbetet till att även omfatta yrkeshögskola och högskola. Utvecklingspotentialen för befintliga college är stor, bl a gällande utökad utbildningsplanering samt samverkan i lärande mellan olika college. För Teknikcollege finns en ökad samverkanspotential på regional basis. Studie- och yrkesvägledning Förutsättningarna för att ge studie- och yrkesvägledning (SYV) ser väldigt olika ut i länet. SYV-rollen är ensam och kräver samarbete med skolans lärarkollegium och skolledningen. I många fall arbetar SYV:are med mellan elever per tjänst, eller i rollen som kurator och/eller administrativt stöd till rektor. En struktur för regional samverkan mellan SYV behövs för att SYV:arna få stöd i sin yrkesroll och kompetensutveckling. Resultaten från den sk SYV-barometern 2011 visar på att kunskaperna hos SYV:arna är goda om utbildningssystemet medan kunskapen om arbetsmarknaden är sämre. Vägledning mot eget företagande är också låg. Aktuell arbetsmarknadskunskap är färskvara och behöver ständigt uppdateras och kompletteras. Här krävs samarbete med arbetslivet för att visualisera vilken typ av jobb det finns efterfrågan på och vilken typ av kompetens och utbildning som krävs. Satsningen Vägledarforum är ett upplägg som fungerar väl och som behöver permanentas. Vägledarforum kan ingå i en regional samverkansstruktur. Betydelsen av att ge eleven/studenten relevant information för att kunna göra ett väl underbyggt utbildningsval kan inte nog betonas. Konsekvenser av ett utbildningsval mot ett yrke som det råder överskott på måste beskrivas för eleven/studenten. En dialog och process kring vad en modern och