Länsplan. Delrapport Arbetsmarknad och Kompetensförsörjning, Växa i Västmanland Ylva Wretås Karin Åkerman

Transkript

1 Länsplan Delrapport Arbetsmarknad och Kompetensförsörjning, Växa i Västmanland Ylva Wretås Karin Åkerman

2 LÄNSPLAN

3 2

4 Innehåll 1 Sammanfattning Förslag på strategier och åtgärder Inledning Bilden som växer fram Nuläge Analys av nuläget Utmaningen Målområden Kritiska framgångsfaktorer Länkarna mellan utbildningsformerna Länkarna mellan utbildningsformer och arbetslivet Ge förutsättningar och möjligheter till vår arbetskraftsreserv att bli del av arbetskraften Strategier och åtgärdsförslag Skolutveckling Västmanland Samverkan Utbildning-Arbetsliv Vägledning Västmanland Vuxenutbildningen Västmanland Validering Västmanland Slutord Bilaga

5 4

6 1 Sammanfattning Föreliggande slutrapport för delprojekt 3 inom Länsplanen Arbetsmarknad och kompetensförsörjning utgår från uppdraget och direktiven för Länsplanen samt det fördjupade projektdirektivet för delprojekt 3. Bakgrunden till länsplanearbetet är behovet av att förtydliga och prioritera insatsområden som krävs för att nå hållbar tillväxt i hela Västmanland och för att hävda Västmanlands intressen, bl.a. inför framtida regionala strukturförändringar. Att fokusera på arbetsmarknad och kompetensförsörjning har framförallt sin bakgrund i att konkurrensen om kvalificerad arbetskraft hårdnar. Som det står i beslutsunderlaget: Inom några år kan länet komma att stå inför en situation med relativt hög andel lågutbildade kombinerat med hög ungdomsarbetslöshet samtidigt som det råder brist på arbetskraft inom mer kvalificerade yrken. Detta är ett hot mot tillväxt och välfärd i länet. Glappet mellan avgående och tillkommande arbetskraft riskerar att bestå. Detta beror dels på den demografiska situationen med variation i ungdomskullarna, men även på en mer lång siktigt tendens att människors inträde i yrkeslivet förskjuts allt högre upp i åldrarna. Konkurrensen om kvalifi cerad arbetskraft hårdnar, vilket ytterligare förstärker behovet av att hela länet kraftsamlar och positionerar sig. Syftet med delprojekt 3 är att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft med utbildningsutbudet. Arbetet har skett med utgångspunkt i ett helhetsperspektiv och med en samsyn på behov och insatser samt i bred samverkan i länet, vilket även identifierades som en framgångsfaktor. Målet med delprojektet är att arbetslivet i Västmanland, såväl privat som offentlig sektor, har tillgång till kompetent arbetskraft. I det ursprungliga uppdraget framgår ingen tydlig tid för när målet ska vara uppnått. I delprojekt 3 har vi utgått från nuvarande regionala utvecklingsplan, som sträcker sig till Avstamp för mål och syfte har tagits utifrån det offentligas utbildningsuppdrag fram t o m gränssnittet samverkan utbildningsväsende arbetsliv. Delprojektet avgränsas genom detta mot det pågående initiativet Affärsplan Västmanland, som driver länets identitet och profilering för rekrytering av arbetskraft in till länet. I slutrapporten presenteras kortfattat en bakomliggande kartläggning av kompetensbehovet i länet, en kortfattad nulägesanalys, analys av de styrkor, svagheter, hot och möjligheter vi ser som en konsekvens av nuläget, samt de utmaningar vi ser att vi står inför. I slutrapporten föreslås även målområden och konkreta åtgärder strategier på kort och lång sikt. Arbetet tar sin utgångspunkt i kompetensförsörjningsbehoven i hela länets arbetsliv. Fokus har lagts på att skapa helhetssyn, samsyn och samordning i länet för att lösa konkreta och gemensamma problem. 5

7 Arbetet har bedrivits i processform, där resultat, målformuleringar och strategier har diskuterats, förankrats och arbetats igenom i såväl kommunala som andra konstellationer. För en fullständig förteckning över möten som genomförts under arbetets gång hänvisas till bilaga 1. Under arbetet har Kompetensrådet fungerat som referensgrupp. Kompetensrådets arbete bygger på regeringens uppdrag till Länsstyrelsen från 2010 att öka samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. I uppdraget ingår att ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser för fördjupad förståelse om utbud och efterfrågan samt att stimulera till ökad samverkan mellan regionala aktörer och näringslivet och med redan etablerade samverkansformer kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Kompetensrådet består av representanter för arbetsmarknaden, arbetslivet och utbildningsanordnare: Arbetsförmedlingen, Folkbildningen, Jobba i Västerås, Norra Västmanlands Utbildningsförbund, Mälardalens Högskola, Kompetenscenter Köping, Landstinget, Tillväxtgruppen Fagersta Norberg, Västmanlands Kommuner och Landsting, Yh Mälardalen. Länsstyrelsen är sammankallande. 1.1 Förslag på strategier och åtgärder Delprojekt 3 föreslår fem huvudstrategier för att adressera identifierade utmaningar. Samtliga föreslagna åtgärder inom strategierna bygger på insatser de närmaste 3-5 åren som löpande bör utvärderas. Strategierna som föreslås är: 1. Skolutveckling Västmanland 2. Samverkan Utbildning-Arbetsliv 3. Vägledning Västmanland 4. Vuxenutbildning Västmanland 5. Validering Västmanland Den första strategin bygger på det faktumet att Västmanland behöver säkerställa att vi även i framtiden kan erbjuda en högkvalitativ lärarutbildning i länet, att vi med bas i forskningen kan kompetensutveckla befintlig lärarkår, samt att vi kan bedriva konkreta skolutvecklingsprojekt med forskningsbas i länets skolor. Den huvudsakliga frågeställningen strategin angriper är frågan om hur vi kan säkerställa att alla våra elever når skolans mål och sin egen fulla potential. Den andra strategin adresserar framförallt ett effektivare samarbete mellan utbildningsaktörer (kommunala, statliga och privata) och arbetslivet (privata näringslivet, kommuner och landsting och andra offentliga arbetsgivare). Inom strategin ryms åtgärder såsom länsgemensamma funktioner för praktiksamordning, utvecklade bransch-, kluster- och collegestrukturer, fortsatt utveckling av folkhögskolan, yrkeshögskolan, Mälardalens högskola, 6

8 Skogsmästarskolan utifrån respektive aktörers behov och nuläge, men även en länsövergripande funktion och ansvar för analyser av framtida kompetensbehov. De tre sista strategierna innebär ett utvecklat samarbete mellan framförallt kommuner och effektivare nyttjande av deras utbildningsresurser. Delprojektet har i första hand identifierat tre delområden inom vilka det torde finns en utvecklingspotential för samtliga kommuner och landstinget: validering, vuxenutbildning och vägledning. 7

9 2 Inledning Hösten 2011 genomfördes en kartläggning av länets kompetensbehov - Västmanlands kompetenskarta. Rapporten som publicerades i januari 2012 ger en tydlig bild av nuläget i Västmanland och resultaten visar en del tendenser inom såväl området utbildning som arbetsmarknad: Antalet personer med eftergymnasial utbildning växer mer i riket än i Västmanland Antalet kvinnor ökar mer än antalet män i eftergymnasial utbildning, dvs färre och färre män studerar vid högskolan Antalet utrikes födda ökar mer än antalet födda i Sverige när det gäller antalet sysselsatta med högre utbildning 1 Antalet anställda inom den privata sektorn ökar mer än inom den offentliga sektorn. Spridningen i kompetens bland befolkningen är mycket stor mellan länets kommuner Västmanland är fortfarande ett industrilän, fler är sysselsatta inom industrin än tjänstesektorn. I Västmanland drabbades alla yrkesgrupper hårdare än riket i förra lågkonjunkturen, med undantag för de areella näringarna. En tydlig akademisering av yrkena har skett. Västmanland har en större andel personer i åldrarna +55 än riksgenomsnittet. Västmanland har ett nettoinflöde av sysselsatta från andra regioner Mälardalen högskolas (Mdh) har stor betydelse som regional kompetensförsörjare. Få flickor söker sig till teknikutbildningar. Generationsväxling i lärarkåren Rapportens resultat och slutsatser har diskuterats under året i delprojektet, och är en utgångspunkt för arbetet. Inom några år kan länet således komma att stå inför en situation med relativt hög andel lågutbildade kombinerat med hög ungdomsarbetslöshet och hög arbetslöshet 1 ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING, Västmanlands Kompetenskarta Författare: Karsten Lundequist 2011:17 8

10 inom andra grupper av individer samtidigt som det råder brist på arbetskraft inom mer kvalificerade yrken. Detta är ett hot mot tillväxt och välfärd i länet. Glappet mellan avgående och tillkommande arbetskraft riskerar att bestå. Detta beror dels på den demografiska situationen med variation i ungdomskullarna, men även på en mer långsiktig tendens att människors inträde i yrkeslivet förskjuts allt högre upp i åldrarna. Konkurrensen om kvalificerad arbetskraft hårdnar, vilket ytterligare förstärker behovet av att hela länet kraftsamlar och positionerar sig. Västmanland har idag en generellt sett låg utbildningsnivå många ungdomar når ej grundskolans mål, vilket utestänger dem från många av de yrken som efterfrågas. Vi ser ett växande kompetensgap, dvs Västmanland tappar relativt sett i förhållande till riket. Många ungdomar går ut gymnasiet utan full behörighet. Vi ser även att det är färre män som söker sig till högre utbildning på högskolenivå, samtidigt som det är få kvinnor som söker sig till tekniska utbildningar. Givet länets nuvarande industriella styrkeområden så kan konstateras att länet idag är ett tydligt industrilän, med internationell konkurrenskraft och därmed sammanhängande efterfrågan av spetskompetens inom automation och robotik. Vi ser även växande industrinäringar, som t.ex. gruvnäringen, som troligen kommer att påverka länet i sin helhet. Som en direkt följd av globaliseringen får kompetensförsörjnings- och arbetsmarknadsfrågor en allt större roll den globala kompetensutvecklingen är oerhört stark och företag och arbetsgivare i regionen konkurrerar alltmer på den globala kompetensmarknaden. För de enskilda företagen och andra arbetsgivare är kompetensförsörjning en förutsättning för överlevnad och tillväxt, oberoende av om de verkar lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt. När näringslivet inte hittar den kompetens de efterfrågar, tvingas de tacka nej till ordrar och hämmas i tillväxten. I värsta fall väljer företagen att flytta från kommunen och länet. Arbetstillfällen försvinner, skatteunderlaget minskar och kommuninvånarnas välfärd riskerar att försämras. Kompetensförsörjningen till vård, skola och omsorg behöver också säkerställas för att bibehålla den kvalitet och service som krävs. Detta är redan verklighet. Svenskt Näringsliv genomförde 2009 en rekryteringsenkät som visade att var femte rekryteringsförsök misslyckades pga rådande mismatch mellan tillgänglig arbetskrafts kompetens och arbetslivets kompetenskrav. Även Arbetsförmedlingen har kartlagt problematiken och tyvärr hamnar Västmanland högt upp på listan tillsammans med Uppsala och Örebro, över andel arbetsställen som upplevt svårigheter att rekrytera. 9

11 Gotland Stockholm Örebro Västmanland Uppsala Dalarnas Södermanland Jönköping Kronoberg Gävleborg Norrbotten Ö stergötland Västra Götaland Kalmar Skåne Västerbotten Halland Värmland Västernorrland Blekinge Jämtland Rekryteringsproblem per län Andel arbetsställen som upplevt svårigheter att rekrytera Heldragen linje = riksgenomsnitt Procent Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning 2.1 Bilden som växer fram Länet har således ett behov av en höjning av utbildningsnivån generellt sett, men vi ser även att vi behöver bredda rekryteringen till fler grupper, samt skapa förutsättningar för vassare spetsar. Att anta utmaningen att för Västmanland ge förutsättningar för såväl individer som systemet att utveckla lust till lärande är en framgångsfaktor. Såväl kompetenshöjningen, -breddningen och vässningen måste dock ske i samklang med den verkliga kompetensefterfrågan, dvs en tydlig matchning. Bilden ovan är en dymanisk bild av situationen förändras snabbt, med en hög förändringstakt, både ur ett kompetensperspektiv men även ur ett arbetslivsstrukturellt perspektiv. Denna dynamik kommer förmodligen inte att avta och vi har även ta ställning till hur vi genomgående skapar ett entreprenöriellt förhållningssätt, dvs. ett förhållningssätt som underlättar för innovation, förändring, utveckling där alla länets invånare är delaktiga och berörs. 10

12 3 Nuläge Västmanlands län är ett till ytan litet län, men har ändå en relativt stor befolkning ( ). I länet finns tio kommuner, där Västerås är den största med stor marginal. En indikator på detta är faktumet att 60 procent av länets sysselsatta finns i Västerås. Västmanlands län har fortfarande en stark industri, och utbildningskraven i denna sektor har höjts de senaste åren. I Västmanland råder det stora skillnader mellan kommunerna i länet. Detta avspeglar sig i såväl utbildningsnivå som yrkesfördelning och sysselsättningsgraden i allmänhet. Exempelvis minskade sysselsättningen med en procent i Västerås mellan 2007 och 2009, medan den i Kungsör minskade med 17 procent. Stockholmsregionen påverkar Västmanland i hög grad, och vi blir i allt högre grad en del av denna. Även i Stockholmsregionen ser man behovet av en ökad utbildningskapacitet. Den totala efterfrågan på arbetskraft 2020 ökar med knappt personer i Stockholmsregionen varav eftergymnasialt utbildade utgör och gymnasialt utbildade regionen behöver bl a flera utbildningsplatser vid högskola och yrkeshögskola för att klara kompetensförsörjningen. Den europeiska gemenskapens mål om höjd sysselsättningsgrad till 75 procent för både kvinnor och män år 2020, och den svenska regeringens eget mål om ökad sysselsättningsgrad till väl över 80 procent för kvinnor och män, är relevanta för näringsliv och entreprenörskap. Det är främst i befintliga och nya företag som höjningen ska ske. Och då främst i grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden, som unga och utrikes födda, och genom att motverka långa tider utan arbete. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad. På utbildningsområdet rekommenderar EU-kommissionen att andelen ungdomar som hoppar av skolan minskar till under 10 procent (idag 15 procent). Andelen unga akademiker ska öka till 40 procent från dagens 31 procent. Länet består idag av två funktionella arbetsmarknadsregioner, Västerås och Fagersta, enligt SCB indelning. På längre sikt förväntas hela länet ingå i Stockholms funktionella arbetsmarknadsregion. Länet har en lägre sysselsättningsökning än samtliga grannlän. Bruttoregionalprodukten är 87 procent av rikets. 11

13 Procentuell förändring 112% 108% Riket 104% V-ås: sysselsatta Västerås V-ås: % Övr länet: sysselsatta 96% 92% Övriga länet Länet: % År Källa: SCB Sysselsättningsutveckling i riket, Västerås kommun och övriga länet Sysselsättningsgraden för utrikes födda är betydligt lägre än för inrikes födda både i riket och i Västmanland. Sysselsättningsgraden varierar också mellan olika grupper av invandrare. Det finns en stor variation över skolresultat för elever med utländsk bakgrund, beroende på vistelsetid i Sverige, kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Elever som anlänt sent till Sverige efter skolstart har sämre resultat än andra grupper. Elever som har kommit till Sverige före skolstart har samma skolresultat som svenskfödda elever. Även boendeförhållanden har betydelse för ungdomars skolresultat. Ungdomar som går i skolor där ytterst få elever har svensk bakgrund har sämre skolresultat än de som går i andra skolor. Detta samband gäller oavsett föräldrarnas utbildningsnivå och ställning på arbetsmarknaden. Ungdomar med utländsk bakgrund har sämre chanser på arbetsmarknaden, även om de har samma betyg och utbildningsnivå som ungdomar med svensk bakgrund. Arbetslöshet 9,1 % Ungdomsarbetslöshet 26,8 % Andel av befolkningen med endast förgymnasial utbildning 16,4 % Andel personer med eftergymnasial utbildning 19,7 % 12

14 3.1 Analys av nuläget Under arbetet har analys gjorts av det man ser som länets styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Dessa sammanfattas i följande bild: Analysen utgör tillsammans med nuläget och bakgrunden underlag för det vi beskriver nedan utmaningen och målområden. 3.2 Utmaningen Insikten om att det råder en matchningsproblematik, om att vi har en generellt sett låg utbildningsnivå, att länet fortsättningsvis kommer att behöva spetskompetens, om behovet av ett mer entreprenöriellt förhållningssätt är väl förankrad i hela länet. Det pågår också idag en mängd insatser med syfte att råda bot på detta, men 13

15 för att uppnå långsiktiga och kraftfulla effekter av insatserna krävs en tydligare länsgemensam plattform för den fortsatta utvecklingen. Ur ett systemperspektiv kan man beskriva arbetsmarknads- och kompetensförsörjning som ett antal mer eller mindre oberoende aktörer, som i dagsläget mer eller mindre samverkar och samspelar ett system. Det man kan konstatera är att det finns beroenden mellan aktörerna, oavsett om det är utbildningsanordnare (kommunala, statliga, privata, på olika nivåer), arbetsgivare (privata och offentliga). Utöver detta finns det även andra aktörer, som är den del av systemet, som tex Länsstyrelse, VKL, samarbetsorgansationer, intresseorganisationer, branschorganisationer. I slutändan handlar det om att individer ges möjlighet att verka på så sätt i detta system så att han eller hon inte hamnar i några återvändsgränder, att det finns en s.k. röd tråd lust till lärande och samtidigt ge förutsättningar för regional tillväxt och utveckling - matchning. Utmaningen för fullföljandet av strategierna ligger i att uppnå samsyn på brister i samspelet i länkarna och enas kring en länsgemensam kompetens- och utbildningsstrategi och handlingsplan för att åstadkomma hållbar förändring och tillväxt, samt att kraftsamla resurser och insatser mot dessa gemensamma mål. 14

16 4 Målområden På ett övergripande plan formuleras målen: att uppnå en länsövergripande höjning av kompetensen, en breddning av kompetensen så att fler personer inkluderas, att vässa kompetensen för att klara länets styrkeområden samt utveckla nya sådana Dessa övergripande mål väljer vi att formulera som två målområden, varav det ena handlar om att individers motivation till utbildning, och den andra handlar mera om organisatoriska och strukturella föreutsättningar för matchning: Högre utbildningsnivå - Lust till lärande Effektivare matchning utbildningsplanering och -utveckling i samverkan med arbetslivet 15

17 5 Kritiska framgångsfaktorer För att anta utmaningen och kunna formulera strategier och åtgärder har vi identifierat ett antal kritiska framgångsfaktorer, dvs vad hindrar oss idag att nå målen? Faktorerna som identifierats karakteriseras av att de beskriver det som sker mellan aktörerna, det vi väljer att kalla länkarna, samt att det handlar om att undanröja hinder för individer att ta sig in på arbetsmarknaden, antingen direkt eller via utbildningssystemet. Vi konstaterar följande områden där särskilt fokus läggs för att anta utmaningarna: 5.1 Länkarna mellan utbildningsformerna Möjliga komponenter i detta kan vara: Studie- och yrkesvägledning Utveckla kunskapen om arbetsmarknaden hos länets invånare Öka teknikintresset Motivera unga och arbetssökande att fullfölja sin skolgång t o m gymnasiet och att vidareutbilda sig Stärka kunskapen om utbildningssystemet och dess möjligheter En än mer närvarande och tillgänglig högskola för invånare i de mindre kommunerna och för personer som saknar studietradition 5.2 Länkarna mellan utbildningsformer och arbetslivet Möjliga komponenter i detta kan vara: Studie- och yrkesvägledning Praktiksamordning Matcha unga och arbetssökande utbildningsval med efterfrågan i arbetslivet Koppla arbetslivets kompetensförsörjningsbehov till utbildningsplanering Profilera MDH som den högskola som har bäst samarbete med arbetslivet och där studenterna får jobb efter studierna Öka forskningsanslagen från staten till MDH och Skogsmästarskolan för att möjliggöra ett utvecklat samarbete med näringslivet 16

18 Stärka och utveckla Collegestrukturerna Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege till att samarbeta mer och omfatta även yrkeshögskoleutbildningar och högskoleutbildningar Skapa nya strukturer för samarbete mellan branscher och utbildningsanordnare inom t ex gruv- och skogsnäringen Länsgemensam plan för att utveckla ett starkare entreprenöriellt förhållningssätt 5.3 Ge förutsättningar och möjligheter till vår arbetskraftsreserv att bli del av arbetskraften Möjliga komponenter i detta kan vara: Öka arbetskraftsdeltagande bland utrikes födda kvinnor och män Öka utbildningsnivån för personer som står utanför arbetsmarknaden Valideringeringsmöjligheter Utbildningar som leder till arbete 17

19 6 Strategier och åtgärdsförslag Delprojekt 3 föreslår fem huvudstrategier. En grundförutsättning för att kunna förverkliga föreslagna åtgärder är att vi med utgångspunkt från föreslagna strategier och åtgärder inom dessa formulerar tydliga uppdrag, med gemensamma åtaganden som sträcker sig över en flerårsperiod, 3-5 år. Efter den föreslagna tidsperioden bör nya åtgärder inom respektive strategi tas fram för framtida gemensamma åtagande och uppdrag. Strategierna som föreslås är: 1. Skolutveckling Västmanland 2. Samverkan Utbildning-Arbetsliv 3. Vägledning Västmanland 4. Vuxenutbildning Västmanland 5. Validering Västmanland Varje strategi bygger på en eller flera identifierade huvudfrågeställningar. Dessa utgör basen för konkret målsättning inom respektive åtgärd. 6.1 Skolutveckling Västmanland Frågeställning: Hur kan vi säkerställa att våra elever når skolans mål och sin egen fulla potential? Vi föreslår att stärka och utveckla det regionala initiativet Mälardalens Kompetenscenter för Lärande (MKL) inklusive utveckling av upplägg för glesbygdens förutsättningar. Möjliga insatsområden förutom att stärka länets lärarutbildning och kompetensutveckling av befintliga lärare kan vara: helhetsgrepp för utveckling i grundskola och gymnasium samarbete skola-arbetsliv kommunnära samarbete för delaktighet utvecklingsarbete studie- och yrkesvägledning, hela skolans ansvar nya reformen för gymnasiesärskolan samarbete med andra lärosäten som Karlstads Universitet och Dalarnas Högskola 18

20 6.2 Samverkan Utbildning-Arbetsliv Frågeställning 1): Hur kan vi erbjuda ett system för arbetsplatsförlagd utbildning som gynnar både individ och arbetsliv? Vi föreslår att skapa en tydlig struktur för att underlätta samarbetet i länet med avseende på arbetsplatsförlagd utbildning praktik. Initialt ser vi att det handlar om: Kartbild över olika former av platsbehov - skapar en förståelse för systemet och underlättar för arbetslivet att besluta om medverkande Samordningsansvarig för arbetslivskontakter i samverkan med college IT-plattform med platsutbud över hela utbildningstrappan Handledarutbildningar och nya modeller för handledarutbildningar som anpassas efter arbetslivet Uppföljning Kvalitetssäkring Frågeställning 2): Hur kan våra utbildningar utvecklas i en effektiv samverkan med arbetslivet? Vi föreslår att i samarbete med kommunernas näringslivsfunktioner, college och kluster tydligt visa på nyttan för arbetslivet att engagera sig i kompetensförsörjningsarbetet. Som tydliga delåtgärder föreslår vi Utveckla samarbete mellan utbildningsväsendet och arbetslivet Expandera college-konceptet för hela utbildningstrappan Starta fler college-liknande samarbeten Stödja klusterinitiativens engagemang i kompetensförsörjningsfrågor Engagera kluster och branschråd i collegestrukturer Främja Yrkeshögskolesatsningar för regional kompetensförsörjning öka kännedomen om utbildningsformen hos arbetslivet och de etablerade samarbetsformerna såsom kluster, college och branschråd öka kännedomen om utbildningsformen hos presumtiva studerande stödja regional samverkan för fler yrkeshögskoleutbildningar Stödja Mälardalens högskola och Skogsmästarskolan, Sveriges Lantbruksuniversitet 19

21 Stödja forsknings- och utvecklingsprojekt Frågeställning 3): Hur kan vi utbildningsplanera för att möta arbetslivets kommande efterfrågan på kompetens? Vi föreslår att utveckla enhetliga och enkla länsgemensamma analysmodeller som beskriver arbetslivets efterfrågan på 3-5 års sikt och som kan nyttjas av såväl utbildningssystemet som arbetslivet. Konkret föreslår vi en länsgemensam funktion som bl.a. får i uppdrag att Uppdatera analyserna årligen i samarbete med arbetslivets branscher och/eller kluster för kontinuitet och ständigt aktualisering Aggregera kompetensförsörjningsbehov branschvis och länsövergripande Frågeställning 4): Hur kan vi hjälpa ungdomar och arbetslösa i deras val för utbildning och jobb med aktuell och relevant information om branscher, yrken och karriärvägar? Vi föreslår att med utgångspunkt från ovan föreslagna åtgärd utveckla informationsmaterial i samarbete med branscher och kluster om branschens karriärvägar och arbetskraftsbehovet på 3-5 års sikt. Konkret föreslås att Kommunicera information i samarbete med vägledare och i media Skapa en informationsbank riktad till ungdomar och arbetssökande Sammanställning av samtliga yrkesutbildningar i länet i en gemensam kurskatalog Vi föreslår även att erbjuda bostadsgaranti för studeranden på eftergymnasiala utbildningar. 6.3 Vägledning Västmanland Frågeställning: Hur nås våra elever i grundskolan av adekvat information av och om arbetsmarknaden och arbetslivet? Vi föreslår att utveckla en länsgemensam vägledningsfunktion och en regional vägledningsplan. Den länsgemensamma vägledningsfunktionen föreslås ansvara för uppföljning av regional vägledningsplan 20

22 kontakter med branschorganisationer samarbete med samordning av PRAO kompetensutvecklingsinsatser Vägledarforum utveckling av arbetssätt, verktyg och modeller Implementera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, skolutvecklingsstöd för SYV, lärare och skolledning samarbete vuxenvägledning, lärcentra, högskola SYV-pool Den regionala uppföljningsbara vägledningsplanen föreslås innehålla insatser: alla elever i grundskolan bör besöka, eller få besök av, x antal företag innan årskurs x alla elever bör ha minst x timmar arbetsmarknadskunskap vid x antal tillfällen för årskurs x alla elever bör erbjudas ett vägledningssamtal med möjlighet till uppföljningssamtal i årskurs x alla elever på yrkesförberedande program bör få kunskap om hur de kan komplettera sina betyg för att få högskolebehörighet alla elever bör få kunskap om de olika eftergymnasiala utbildningsformerna i en speciellt framtagen lektion alla elever bör ha fått besök av kommunens näringslivsansvarige med information om eget företagande innan årskurs x alla elever bör få pröva på att driva ett UF- företag alla skolor bör ha dokumenterat arbetssätt för hur vägledningen blir hela skolans ansvar 21

23 6.4 Vuxenutbildningen Västmanland Frågeställning: Hur kan vi uppnå ett erbjudande om livslångt lärande på lika villkor inom vuxenutbildningen? Vi föreslår att etablera VästmannaVux för ökat samarbete mellan länets vuxenutbildningscentra. VästmannaVux föreslås initialt innehålla/ta ställning till följande: Gemensamt erbjudande via hemsida Sökbara utbildningar för alla invånare i länet Tillgång till kompletterande kurser för elever med fullständiga gymnasiebetyg Distansutbildningsupplägg Lärlingsutbildningar med flexibelt upplägg som kan glida i fördelning mellan utbildning och arbetsplatsförlagd utbildning Yrkes-sfi och akademiker-sfi Länsgemensamt lärlingsråd i samarbete med college Samordning av resurser för vägledning av vuxna och gymnasieelever Gemensam studie- och yrkesvägledningsfunktion på webben Samarbete över länsgränser Regionala nätverk för fortbildning Samarbete kring ansökan om platser för lärlingsutbildningar samt yrkesvux Samarbete och erfarenhetsutbyte kring yrkeshögskoleutbildningar Frågor rörande Lärcenter/Högskoleservice Utveckla närmare samarbete med Arbetsförmedlingen gällande informationsutbyte, yrkestrainee och utbildningsinsatser Utveckla regionala centra Vi föreslår att Folkhögskola/folkbildning som alternativ studieform stärks. Vi ser framförallt insatser som: Studieförbunden som utbildningsväg för grupper som idag står långt från ordinarie utbildningsystem och arbetsmarknaden. 22

24 Tydliggörandet av Folkhögskolans erbjudande av allmän kurs som ger gymnasiekompetens Stärka folkhögskolornas uppdrag att arbeta med arbetslösa med studiemotiverande kurser.. Samordna kommunerna med studieförbundens och folkhögskolornas uppdrag inom kommunal vuxenutbildning, även yrkesinriktade kurser, SFI och yrkesinriktade utbildningar. 6.5 Validering Västmanland Frågeställning: Hur kan vi säkerställa att reell kompetens kan valideras och att individen ges möjlighet till kompletterande utbildningsinsatser för att bli anställningsbar på arbetsmarknaden? Vi föreslår att utveckla en länsgemensam resurs för att stärka validering, både utifrån individens (rättssäkerhet) men även ur systemets perspektiv. Inom ramen för detta föreslår vi: Definition av validering för samsyn om begrepp Ta fram beskrivande valideringsmodell med vuxenutbildningscentra som vägen in för individens validering Valideringslotsar från vuxenutbildningen som guidar individen fram till rätt och komplett validering Länsgemensam kompetenspool med validander Samarbete mellan länets aktörer i hela utbildningskedjan för kompletterande utbildningsinsatser på individnivå Utveckla validering genom collegestrukturerna Validering av erfarenheter från ideella organisationer 23

25 7 Slutord Med de fem föreslagna huvudstrategierna kommer länet att på ett samlat, effektivt och systematiskt sätt kunna angripa den givna utmaningen att höja, bredda och spetsa kompetensen i länet för att klara de mindre ungdomskullarna och de stora pensionsavgångar, och möta såväl det ökande kompetensgapet jämfört med riket som det ökande kompetenskravet från arbetslivet. Strategierna kräver ett gemensamt åtagande för att kunna genomföras. Det kommer att vara en fråga om såväl resurser i form av människor och medel, men i lika hög grad är det även en fråga om attityd och kultur. Tillsammans växer vi i Västmanland! Västmanland den 1 december 2012 Ylva Wretås och Karin Åkerman 24

26 8 Bilaga 1 Följande aktörer och organisationer har kontaktats och medverkat i arbetet med framtagningen av målområden och strategier för delprojektområde 3: Arbetsförmedlingen Arboga Högskolecentrum Folkbildningen Företagarcentrum Sala En väg in, Hallstahammars kommun Handelskammaren Mälardalen Kompetenscenter Köping Kompetensrådet, bestående av Arbetsförmedlingen, Folkbildningen, Jobba i Västerås, Landstinget, Mälardalens högskola, Norra Västmanlands Utbildningsförbund, Tillväxtgruppen Fagersta Norberg, Västerås Vuxenutbildningscentrum, Västmanlands Kommuner och Landsting, Yh Mälardalen Länsstyrelsens sakkunniga inom folkhälsa, jämställdhet och integration Vuxnas lärande, Sala Mälardalens högskola Norra Västmanlands Utbildningsförbund Näringslivsfunktionen, Skinnskattebergs kommun Näringslivsfunktionen i Surahammars kommun Skogsmästarskolan, Sveriges Lantbruksuniversitet Skolsamverkan Surahammars vuxenutbildning Teknikcollege Bergslagen Teknikcollege Mälardalen Teknikcollege Västra Mälardalen Vård- och Omsorgscollege Vägledare vid Västerås Vuxenutbildningscentrum 25

27 Västerås stads Vuxenutbildningscentrum och stadsledningen Västerås Science Park Västmanlands kommuner och Landsting; Lärande- och arbetsmarknadsberedningen, Barn- och ungdomsberedningen samt beredningarnas tjänstemannagrupp, Personalberedningen, Kommuncheferna Yh Mälardalen Följande rapporter/underlag har beaktats vid framtagande av slutrapporten nya jobb behovet av kompetens i Uppsala län till år 2020, Regionförbundet Uppsala län Arbetsförmedlingens statistik och prognoser Arbete med kompetensförsörjning kräver samarbete, Slutrapport: Myndighetssamverkan inom kompetensförsörjningsområdet, Myndigheten för yrkeshögskolan Erfarenheter från Kompetensplattformsarbetet, Rapport 2012:04, Tillväxtanalys Fakta om kvinnor och män i Västmanland, Länsstyrelsen Västmanland Forsknings- och utbildningsstrategi , Mälardalens högskola "Enhetliga kompetenskrav på infrastrukturen inom väg och järnvägsområdet i Norden", GNA-projekter, Banverket Gymnasieprognos 2020, VKL Inspel till Länsplan Västmanland 2012, Mälardalens högskola Industriföreningen Västra Mälardalen Kartläggning av utbildningar mot gruvindustrin, Länsstyrelsen Västmanland Kompetensförsörjning i Dalarnas län, Region Dalarna Kompetensplattformen folkbildningen i länet en resurs för kompetensutveckling, Västmanlands länsbildningsförbund 2012 Konsten att strula till ett liv, Svenskt Näringsliv Länge leve industrin! Kupé nr Det ekonomiska läget 2011, Svenskt Näringsliv Personal- och kompetensförsörjning, Landstinget Västmanland 26

28 Regional Utvecklingsstrategi, Regionförbundet Örebro SYV-Barometern 2011 Stockholm en utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Sörmland 2030, En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Teknik inte bara för nördar, Automation Region Uppföljning av regionalt kompetensförsörjningsarbete, Rapport 0120, Tillväxtverket Verksamhetsplan Kompetensforum 2012, Regionförbundet Uppsala län Vägledningsforum Stockholm, kravspecifikation förstudie, Länsstyrelsen Stockholm Västmanlands Kompetenskarta, Länsstyrelsen Västmanland 27

29 28