Kallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista 1(3) Sammanträde Barn och utbildningsnämnden Plats och tid Sammanträdesrum Kompassen 08:30 torsdagen den 17 mars 2016 Ordförande Sekreterare Cecilia Sandberg Pernilla Gustafsson Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr BUN 2668/76 I tur att justera: Håkan Hansson (V) Beräknad tid för justering: Måndagen den 21 mars 2. Information till nämnd Dnr BUN 2016/ Uppföljning och analys av anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från BEO och Skolinspektionen 2. Rapport från Hovhultsskolan om arbetet med anmälan till huvudman om kränkande behandling 3. Uppföljning och analys av resultat och likvärdig bedömning, samt förutsättningar för måluppfyllelse 4. Barnomsorgskön 5. Verksamhetsplan år med budget år 2017 inkl. investeringsbudget (inför budgetdialog) 6. Ekonomisk uppföljning jan-febr. 08:30-09:30 Lise-Lotte Bengtsson Verksamhetschefer 09:50-10:30 Marcus Uppström Eva Svernling 10:30-11:45 Verksamhetschefer 11:45-12:00 Lena-Maria Vinberg 13:30-14:30 Hans-Lennart Schylberg Thomas Davidsson 14:50-15:10 Thomas Davidsson

2 Kallelse Föredragningslista 2(3) Föredragningslista Föredragande 3. Information Förvaltningschef Dnr BUN 2016/ Årshjul Studieresa 14 april 08:30-16:00 2. Inspektionsärenden 3. Lokalfrågor 4. Arbetsmiljö Hans-Lennart Schylberg Lise-Lotte Bengtsson 15:10-15:50 Tony Andersson 4. Information - Ordförande Dnr BUN 2016/ Information från Fyrbodal 5. Budgetdialog Dnr BUN 2016/ Reviderade rutiner för skolans systematiska kvalitetsarbete Dnr BUN 2015/ Kommunstyrelsens remiss: Avveckling av nämndernas egna kapital Dnr BUN 2015/ Remiss från Kultur och fritidsnämnden - Upprättande av kulturplan Dnr BUN 2016/ Uppföljning - Anmälan enl. skollagen 6 kap 10 och diskrimineringslagen till huvudman - barn/elever som känner sig kränkta/diskriminerade samt anmälningsärenden till Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen - höstterminen 2015 Dnr BUN 2016/ Flytt av vägledningscentrum till lokaler på I17 Dnr BUN 2016/ Ombyggnad på Bokenäs skola Dnr BUN 2016/ Anmälan av beslut fattade på nämndens vägnar Dnr BUN 2016/00002 Anna Hurtig Anna Hurtig Thomas Davidsson Hans-Lennart Schylberg Lise-Lotte Bengtsson Ulf Larsson Hans-Lennart Schylberg Pernilla Gustafsson

3 Kallelse Föredragningslista 3(3) Föredragningslista 13. Anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 Skollagen - barn/elev som känner sig kränkt Dnr BUN 2016/00036 Föredragande Pernilla Gustafsson 14. Övriga frågor Dnr BUN 2669/62 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till respektive gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

4 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2668/76 1 Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Sammanfattning Upprop förrättas, justerande väljs och tid för justering bestäms. I tur att justera är Håkan Hansson (V). Beräknad tid för justering är måndagen den 21 mars Beslut Barn och utbildningsnämnden besutar att välja Håkan Hansson (V) till justerande samt att justering äger rum måndagen den 21 mars Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/ Information till nämnd Uppföljning och analys av anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från BEO och Skolinspektionen 2. Rapport från Hovhultsskolan om arbetet med anmälan till huvudman om kränkande behandling 3. Uppföljning och analys av resultat och likvärdig bedömning, samt förutsättningar för måluppfyllelse 4. Barnomsorgskön 5. Verksamhetsplan år med budget år 2017 inkl. investeringsbudget (inför budgetdialog) 6. Ekonomisk uppföljning jan-febr. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2016/00013 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information till nämnd Uppföljning och analys av anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från BEO och Skolinspektionen 2. Rapport från Hovhultsskolan om arbetet med anmälan till huvudman om kränkande behandling 3. Uppföljning och analys av resultat och likvärdig bedömning, samt förutsättningar för måluppfyllelse 4. Barnomsorgskön 5. Verksamhetsplan år med budget år 2017 inkl. investeringsbudget (inför budgetdialog) 6. Ekonomisk uppföljning jan-febr

7 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/ Information Förvaltningschef Årshjul Studieresa 14 april 08:30-16:00 2. Inspektionsärenden 3. Lokalfrågor 4. Arbetsmiljö Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

8 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2016/00014 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information Förvaltningschef Årshjul 2016 Studieresa 14 april 08:30-16:00 2. Inspektionsärenden 3. Lokalfrågor 4. Arbetsmiljö

9 UDDEVALLA KOMMUN Beslutad i BUN Barn och utbildning justerad i BUN /Hans-Lennart Schylberg ÅRSHJUL - Planeringsöversikt - BUN 2016 =>Uppföljning ekonomi och verksamhet =>Arbetsmiljö, brukarundersökning, LUPP, sjukfrånvaro => Planering ekonomi och verksamhet =>Gymansieskolans utbud => Uppföljning enligt skollagens krav på huvudmannens systematiska kvalitetsarbete =>Lokalfrågor =>Hållbar utveckling, EMAS 2016 Typ Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Beslutsärenden Informationsärenden Bokslut med verksamhetsberättelse (delrapport) Bokslut 2015 med verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse (varje VC 15 min + tid för frågor) Planeringsprocess, steg 1: Verksamhetsplan år med budget år 2017 inkl. investeringsbudget (inför budgetdialog) Ekonomisk uppföljning jan-febr Delårsrapport T1 Majoritetens presskonferens inför KS-beslut om budget Internkontroll-rapport 2016 delrapport Brukarundersökning Rapport arbetsmiljö (ersätts 2016 av LUPP) Redovisningsdatum ej klart. Rapport arbetsmiljö Delårsrapport T2 Verksamhetsplan år med budget år 2017 (beslut) Controllerrapport Central Gymnasieskolans utbud barn och elevers Förslag anslagsbindningsnivåer arbetsmiljö (anmälda tillbud och skador) inklusive anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från BEO och Skolinspektionen samt uppföljning och analys av det förebyggande arbetet Styrkort BUN - justering av uppdrag och målnivåer (beslut) Controllerrapport och ekonomisk uppföljning jan-okt Internkontroll 2016 (rapport) Internkontroll 2017 (plan) Rapport arbetsmiljö Rapport arbetsmiljö Uppföljning och Uppföljning och analys av synpunkter analys av anmälda genom kommunens kränkningar till klagomålssystem huvudmannen, samt genom egna ärenden från BEO undersökningar (VC) och Skolinspektionen (VC) Uppföljning och Avstämning analys av resultat och lokalprocess likvärdig bedömning, (lokalplanerare) samt förutsättningar för måluppfyllelse (VC) Uppföljning och Uppföljning och analys av arbetet med analys av sjukfrånvaro och arbetet elever i behov av särskilt stöd samt det med handlingsplaner förebyggande och utifrån medarbetarundersökning (VC) främjande arbetet, inklusive hur man arbetar inkluderande (VC Fsk, Gsk, barnoch elevhälsa) Uppföljning och analys av skolornas arbete med hållbar utveckling och EMAS (VC, miljösamordnare) Uppföljning och analys av resultat och likvärdig bedömning, samt förutsättningar för måluppfyllelse (VC) Uppföljning och och analys av studie- och yrkesvägledning (VC, SYV ) Uppföljning och analys av näringsriktigheten i skolmåltider samt huvudmannens mål om ekologiska livsmedel (Kostchef) Gymnasieskolans utbud Kommunens aktivitetsansvar Arbetsmöten 11 febr: Arbetsmöte kring planeringsförutsättningar april: 08:30-16:00 Lokalvandring/ studieresa 15 sept: 08:30-12:00 Verksamhetsplan år med budget år sept: : Översyn styrkort inkl. Målnivåer Utbildningsdagar 2 febr: Utvecklingsdag (BUN+FVL-SG- FC+Chefer) Tema: Resultat 4 okt: Utvecklingsdag (BUN+FVL-SG- FC+Chefer) Tema:???

10 Skrivelse Barn och utbildning 1(6) Dnr BUN 2016/00028 Pågående ärenden myndigheter 2016 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Beslut att lämna över anmälan till Uddevalla kommun Skolinspektionen :1106 Anmälan om elevs skolsituation vid Ljungskileskolan i Uddevalla kommun (BUN 2016/00132) Skolinspektionen :1192 Anmälan om situation vid Uddevalla gymnasieskola i Uddevalla kommun (BUN 2016/00138) Skolinspektionen :1059 Anmälan om elevens rätt till särskilt stöd vid Västerskolan i Uddevalla kommun (BUN 2016/00156) Beslut att avskriva ärendet Begäran om yttrande Barn och elevombudet enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolväsendets överklagandenämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling

11 Skrivelse Barn och utbildning 2(6) Dnr BUN 2016/00028 Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionens granskning rörande förskolans arbete med jämställdhetsuppdraget (BUN 2016/00150) Information Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen :173 Återkallande av Beslut godkännande för praktiska Sverige AB som huvudman för den fristående gymnasieskolan Gnesta Praktiska Gymnasium i Gnesta kommun (BUN 2016/98) Remiss från Skolinspektionen Dnr Ansökan 2016:823 Ansökan från Dinglegymnasiet AB om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid Dinglegymnasiet AB i Munkedals kommun från och med läsåret 2017/2018 (BUN 2016/00152) Remiss från Skolinspektionen Dnr :832 Ansökan från Thoren Innovation School AB om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Thoren Innovation School Ansökan

12 Skrivelse Barn och utbildning 3(6) Dnr BUN 2016/00028 Uddevalla i Uddevalla kommun från och med läsåret 2017/2018 (BUN 2016/00147) Remiss från Skolinspektionen Dnr :859 Ansökan från Ljud och bildskolan AB om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid LBS Trollhättan i Trollhättans kommun från och med läsåret 2017/2018 (BUN 2016/00144) Remiss från Skolinspektionen Dnr :862 Ansökan från Drottning Blankas Gymnasieskola AB om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Drottning Blankas Gymnasieskola Trollhättan i Trollhättans kommun (BUN 2016/00141) Skolinspektionens remiss Dnr :874 Ansökan från Dalslands Naturbruksgymnasium om godkännande som huvudman för en nyetablering av fristående gymnasieskola vid Dalslands Naturbruksgymnasium AB i Vänersborgs kommun fr.o.m. läsåret 2017/2018 (BUN 2016/00140) Ansökan Ansökan Ansökan

13 Skrivelse Barn och utbildning 4(6) Dnr BUN 2016/00028 Skolinspektionens remiss Dnr :874 Ansökan från Dalslands Naturbruksgymnasium om godkännande som huvudman för en nyetablering av fristående gymnasiesärskola vid Dalslands Naturbruksgymnasium AB i Vänersborgs kommun fr.o.m. läsåret 2017/2018 (BUN 2016/00139) Domstolar Ansökan Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Överklagan av beslut om tilläggsbelopp till Move & Walk Skola i Sverige AB (BUN 2015/00048) Överklagan inkommen Missiv skickas till Förvaltningsrätten Underrättelse från Förvaltningsrätten kompletterande yttrande skickas till Förvaltningsrätten Pågående ärenden från 2015 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen :7145 Anmälan om elevens rätt till stödinsatser samt skyldigheten att motverka kränkande behandling vid Ljungskileskolan i Uddevalla Begäran om yttrande Yttrande och BJ skickas

14 Skrivelse Barn och utbildning 5(6) Dnr BUN 2016/00028 kommun (BUN 2015/211) Skolinspektionen :3192 Anmälan om skolsituationen för en elev vid Uddevalla Gymnasieskola i Uddevala kommun (BUN 2015/401) Barn och elevombudet enskilda elever Barn och elevombudet :8133 Anmälan om kränkande behandling vid Äsperödsskolan (BUN 2015/846) Beslut att lämna över anmälan till Uddevalla kommun för utredning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Begäran om yttrande skickas yttrande Beslut, föreläggande att svara senast 2 juni Skolväsendets överklagandenämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Regelbunden yttrande skickas tillsyn av den fristående skolan Thoren Innovation School i Uddevalal kommun Skolinspektionen /8542 Regelbunden tillsyn av den fristående skolan Thoren Innovation School i Uddevalla kommun (BUN 2015/186) Skolinspektionen : Regelbunden tillsyn av den fristående skolan Uddevalla Praktiska Gymnasium (BUN 2015/94) Regelbunden tillsyn av den fristående skolan Uddevalla Praktiska Gymnasium yttrande skickas

15 Skrivelse Barn och utbildning 6(6) Dnr BUN 2016/00028 Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Information gällande granskning Skolinspektionen : Pilotgranskning rörande platsgaranti och kvalitet i förskolans uppdrag (BUN 2015/545) Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Domstolar Överklagan av beslut om taxi (BUN 2015/387) Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Överklagan inkommen Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr skolskjutsärende (BUN 2015/748) Överklagan inkommen Överklagan med Missiv skickas Föreläggande inkommen Yttrande skickas Begäran om kompletterande uppgifter Prövning av överklagan skickas till förvaltningsrätten i Göteborg Överklagan inkommen för sent Kompletteringar skickas

16 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/ Information - Ordförande Information från Fyrbodal Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

17 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2016/00015 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information - Ordförande Information från Fyrbodal

18 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/ Budgetdialog Sammanfattning 2015 års resultat samt planeringsförutsättningarna för kommer att behandlas vid budgetdialogen den 5 april. Kommunledningskontoret har tagit fram planeringsförutsättningarna efter politiska riktlinjer. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna att materialet utgör underlag för den fortsatta budgetdialogen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

19 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2016/00017 Handläggare Utredare Anna Hurtig Telefon Budgetdialog Sammanfattning 2015 års resultat samt planeringsförutsättningarna för kommer att behandlas vid budgetdialogen den 5 april. Kommunledningskontoret har tagit fram planeringsförutsättningarna efter politiska riktlinjer. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna att materialet utgör underlag för den fortsatta budgetdialogen Hans-Lennart Schylberg Skolchef Anna Hurtig Utredare Expediera till

20 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/ Reviderade rutiner för skolans systematiska kvalitetsarbete Sammanfattning Under 2014 tog förvaltningen fram en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete. Med anledning av detta antog barn och utbildningsnämnden nya rutiner och riktlinjer. Förvaltningen har därför tagit fram ett förslag till komplettering av riktlinjerna för att tydliggöra vikten av allas delaktighet i kvalitetsarbetet på de olika nivåerna i organisationen, samt att verksamhetsberättelsen inklusive de prioriterade läroplansmålen ska samverkas i respektive verksamhetschefs samverkansgrupp liksom i förvaltningschefens samverkansgrupp. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Rutiner och riktlinjer för systematiska kvalitetsarbete Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att fastställa rutiner och riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete inom barn och utbildningsnämnden enligt bilaga Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

21 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2015/00863 Handläggare Utredare Anna Hurtig Telefon Reviderade rutiner och riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete inom barn och utbildningsnämnden Sammanfattning Under 2014 tog förvaltningen fram en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete. Med anledning av detta antog barn och utbildningsnämnden nya rutiner och riktlinjer. Förvaltningen har därför tagit fram ett förslag till komplettering av riktlinjerna för att tydliggöra vikten av allas delaktighet i kvalitetsarbetet på de olika nivåerna i organisationen, samt att verksamhetsberättelsen inklusive de prioriterade läroplansmålen ska samverkas i respektive verksamhetschefs samverkansgrupp liksom i förvaltningschefens samverkansgrupp. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Rutiner och riktlinjer för systematiska kvalitetsarbete - BUN Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att fastställa rutiner och riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete inom barn och utbildningsnämnden enligt bilaga. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Anna Hurtig Utredare Expediera till Verksamhetschefer Skolutvecklare

22 Rutiner och riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete - BUN 1 (3) Dnr: nr Rutiner och riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete inom barn och utbildningsnämnden Antagna av barn och utbildningsnämnden , senast reviderade Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet ska skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Dokumentation Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Förskolechefer, rektorer och barn och utbildningsnämnden (huvudmannen) ska sköta all sin dokumentation av planering, uppföljning och analys i Stratsys IT-verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att skapa former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet och som ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet. Delaktighet Allas delaktighet är grundläggande i kvalitetsarbetet. Ledningen, personalen, barn och elever samt vårdnadshavare behöver alla bidra med synpunkter och underlag som synliggör kvaliteten. Enhetsnivå Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska planeras, genomföras, följas upp och analyseras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Huvudmannanivå Verksamhetschefernas verksamhetsberättelse, som innehåller förslag till nämndens prioriterade läroplansmål för kommande läsår, ska samverkas i respektives samverkansgrupp. BUN:s verksamhetsberättelse, som bygger på verksamhetschefernas, samverkas i förvaltningschefens samverkansgrupp. I nämndens årshjul ska ligga ett tillfälle för dialog mellan förvaltning och politik om de läroplansmål som verksamhetscheferna, efter sin bedömning och analys av enheternas arbete, anser behöver prioriteras för kommande läsår för att förbättra resultaten, Barn och utbildning Förvaltningskontoret administration Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen fax E-post Barn och utbildning@uddevalla.se

23 2 (3) utveckla verksamheten och dess måluppfyllelse. Dialogen ska äga rum i god tid innan verksamhetschefernas deadline för verksamhetsberättelse den 30 november. Planering Planeringen ska utgå från analysen och bedömningen i verksamhetsberättelsen av vilka mål som behöver prioriteras och handlingsplaner/aktiviteter som behöver genomföras. Planeringen gör det tydligt hur verksamheten ska genomföras under läsåret. Enhetsnivå Planering för innevarande läsår fastställs av förskolechef/rektor i verksamhetsberättelsen som ska vara klar senast den 30 september. Planeringen ska senast samma datum läggas in i Stratsys. Planeringen består av att fastställa aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål samt ytterligare minst ett prioriterat läroplansmål (utöver nämndens) med tillhörande aktivitet. Rektorer/förskolechefer kan när som helst under pågående läsår lägga till nya aktiviter i syfte att nå de prioriterade läroplansmålen. Huvudmannanivå Planering för kommande läsårs prioriterade läroplansmål med handlingsplaner beslutas av nämnden i februari och läggs efter beslut in i Stratsys av central funktion på förvaltningskontoret. Genomförande Genomförandet av handlingsplaner och aktiviteter sker på enhetsnivå och verksamhetschefsnivå. Det är angeläget att aktivt driva utvecklingsarbetet och se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen. Uppföljning Kontinuerlig uppföljning innebär att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat. Det kan vara både kvantitativ information (uppföljning av mått) och kvalitativ information (uppföljning av handlingsplan och aktivitet) som ger underlag för analysen och bedömningen av måluppfyllelsen. Analys Att utveckla utbildningen är en ständigt pågående process som tar sin utgångspunkt i en analys och bedömning av måluppfyllelsen och det som framgår av uppföljningen. Analysen görs både kontinuerligt i det dagliga arbetet och i arbetet med verksamhetsberättelsen inför beslut om prioriterade mål och aktiviteter. Enhetsnivå Verksamhetsberättelsen ska vara klar senast 30 september.

24 3 (3) Huvudmannanivå Verksamhetschefernas verksamhetsberättelse ska vara klar senast 30 november. Huvudmannens verksamhetsberättelse, innehållande prioriterade mål och handlingsplaner för kommande läsår, beslutas av nämnden i februari.

25 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/ Kommunstyrelsens remiss: Avveckling av nämndernas egna kapital Sammanfattning Den nuvarande modell som Uddevalla kommun har rörande ekonomistyrning av nämnderna kan sägas vara en enkel blandmodell mellan resultatenhet och balansräkningsenhet. Den del som respektive nämnd ansvarar för av balansräkningen är nämndens egna kapital, dvs. det ackumulerade resultatet över tid. Det grundläggande syftet med att ha kvar nämndernas egna kapital var att skapa förutsättningar för ett mer långsiktigt resultatansvar samt att bibehålla incitamentet att goda resultat lönar sig i form av ränteersättning över tid. Det egna kapitalet kan även betraktas som en buffert/resultatreglerare över tid för nämnden. De omfattande bedömningskriterierna som finns inskrivna i kommunens ekonomistyrningsprinciper är svåra att följa pga. av dess komplexitet. Varför skall bedömning av resultatöverföring ske på nämndnivå när det inte sker på kommunnivå? De regler som finns rörande disposition av eget kapital behöver ses över. Att ha med dispositionen i budgetarbetet blir ogörligt utifrån kommunens normala planeringsförutsättningar. Enskilda disponeringsinitiativ (tilläggsanslag) kan istället hanteras i särskild ordning utifrån kommunens resultatnivå det enskilda året. Det egna kapitalet som resultatindikator över tid och komponent vid bedömning om återställande av underskott enskilda år bidrar till god ekonomisk hushållning över tid. Den resultatutveckling som barn och utbildningsnämnden har haft sedan 2008 bidrar idag till att ca tre lärartjänster kan finansieras årligen. Det incitament som det innebär att överskott lönar sig i form av ränteintäkter skulle kunna förstärkas genom att samma ränta (hel internränta) används för både negativt och positivt eget kapital. Årskiftesproblematiken inom offentlig verksamhet behöver påverkas genom god ekonomistyrning. Att resurser används utifrån huvudsyfte och prioritet har varit en genomgående ansats för den förändring som genomförts inom barn och utbildningsnämnden. Användningen av resurser ( påverkbara inköp ) i december har förändrats till en lägre nivå än tidigare. Den ersättningsmodell som föreslås ger nämnder med eget kapital en ränteersättning på historiskt låg nivå. Räntesatsen som används är dessutom enligt modellen 50 % av internräntan. Förändringen ger en viss räntekompensation men ingen kapitalkompensation. Barn och utbildningsnämnden blir av med 63,5 mkr i eget kapital. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

26 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Forts. 41 Barn och utbildningsnämnden har en vikande resultattrend och ett mycket omfattande resursbehov de kommande åren. Internräntan sänks troligen 2017 och ränteutvecklingen är därefter osäker. Det kan därför vara ekonomiskt fördelaktigt för nämnden med föreslagna växlingsmodell. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse KS remiss med tillhörande handlingar Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att lämna ovanstående synpunkter för beaktande vid beslut Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

27 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2015/00828 Handläggare Chefsekonom Thomas Davidsson Telefon Kommunstyrelsens remiss: Avveckling av nämndernas egna kapital Sammanfattning Den nuvarande modell som Uddevalla kommun har rörande ekonomistyrning av nämnderna kan sägas vara en enkel blandmodell mellan resultatenhet och balansräkningsenhet. Den del som respektive nämnd ansvarar för av balansräkningen är nämndens egna kapital, dvs. det ackumulerade resultatet över tid. Det grundläggande syftet med att ha kvar nämndernas egna kapital var att skapa förutsättningar för ett mer långsiktigt resultatansvar samt att bibehålla incitamentet att goda resultat lönar sig i form av ränteersättning över tid. Det egna kapitalet kan även betraktas som en buffert/resultatreglerare över tid för nämnden. De omfattande bedömningskriterierna som finns inskrivna i kommunens ekonomistyrningsprinciper är svåra att följa pga. av dess komplexitet. Varför skall bedömning av resultatöverföring ske på nämndnivå när det inte sker på kommunnivå? De regler som finns rörande disposition av eget kapital behöver ses över. Att ha med dispositionen i budgetarbetet blir ogörligt utifrån kommunens normala planeringsförutsättningar. Enskilda disponeringsinitiativ (tilläggsanslag) kan istället hanteras i särskild ordning utifrån kommunens resultatnivå det enskilda året. Det egna kapitalet som resultatindikator över tid och komponent vid bedömning om återställande av underskott enskilda år bidrar till god ekonomisk hushållning över tid. Den resultatutveckling som barn och utbildningsnämnden har haft sedan 2008 bidrar idag till att ca tre lärartjänster kan finansieras årligen. Det incitament som det innebär att överskott lönar sig i form av ränteintäkter skulle kunna förstärkas genom att samma ränta (hel internränta) används för både negativt och positivt eget kapital. Årskiftesproblematiken inom offentlig verksamhet behöver påverkas genom god ekonomistyrning. Att resurser används utifrån huvudsyfte och prioritet har varit en genomgående ansats för den förändring som genomförts inom barn och utbildningsnämnden. Användningen av resurser ( påverkbara inköp ) i december har förändrats till en lägre nivå än tidigare. Den ersättningsmodell som föreslås ger nämnder med eget kapital en ränteersättning på historiskt låg nivå. Räntesatsen som används är dessutom enligt modellen 50 % av internräntan. Förändringen ger en viss räntekompensation men ingen kapitalkompensation. Barn och utbildningsnämnden blir av med 63,5 mkr i eget kapital.

28 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2015/00828 Barn och utbildningsnämnden har en vikande resultattrend och ett mycket omfattande resursbehov de kommande åren. Internräntan sänks troligen 2017 och ränteutvecklingen är därefter osäker. Det kan därför vara ekonomiskt fördelaktigt för nämnden med föreslagna växlingsmodell. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse KS remiss med tillhörande handlingar Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att lämna ovanstående synpunkter för beaktande vid beslut Hans-Lennart Schylberg Skolchef Thomas Davidsson Chefsekonom Expediera till Kommunstyrelsen

29 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/00539 Avveckling av nämndernas egna kapital Sammanfattning Nämndernas egna kapital kom till vid skiftet 1980/90-talet vid införandet av s.k. balansräkningsenheter. Balansräkningsenheterna avskaffades successivt i två etapper, 2011 genom centralisering av all likvidhantering till en central kommunkassa och övriga delar from 2013 vid införandet av nytt affärssystem (Raindance). Nämndernas egna kapital har dock kvarstått därefter med riktlinjer och regelverk i tre olika dokument. Tillämpningen av riktlinjerna har dock inte skett utan utgör idag en administrativ påbyggnad som bör avskaffas. Det råder dessutom viss okunskap runt vad nämndernas egna kapital är och hur det kan hanteras. Nämnderna erhåller idag ränta beräknad på det egna kapitalet. Räntan uppgår 2015 till 4,6 mkr och kommer 2016 att uppgå till 3,3 mkr pga. sänkning av internräntan från 3,5 % till 2,5 % (beslut i flerårsplanen ). Eliminering av nämndernas egna kapital eliminerar därmed även beräkningsunderlaget för räntan. Nämndernas ränteintäkt kan dock växlas bort mot ökat kommunbidrag med samma belopp utan att kommunens resultat påverkas. Växlingsbeloppet uppgår till tkr. En följd av borttagandet av nämndernas egna kapital är att bokföringen av realisationsvinster och -förluster hos samhällsbyggnadsnämnden inte längre är relevant. Dessa förslås istället redovisas centralt (d.v.s. nämndsneutralt) i kommunens redovisning och därmed stå till kommunfullmäktiges förfogande. Som en följd av förslaget föreslås erforderliga ändringar i två styrdokument och borttagande av ett. Elving Andersson (C), Magnus Jacobsson (KD), Christer Hasslebäck (UP), Rolf Jonsson (L), Stefan Skoglund (S), Mikael Staxäng (M) yttrar sig i ärendet. Kommunstyrelsens ledamöter enas om att remittera ärendet till samtliga nämnder.. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Riktlinjer för ledning och styrning, revidering (bilaga 1). Ekonomistyrningsprinciper, revidering (bilaga 2). Hanteringsordning för disposition av eget kapital (bilaga 3). Beslut Kommunstyrelsen beslutar att remittera ärendet till samtliga nämnder. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

30 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Vid protokollet Annica Åberg Justerat Evy Gahnström, Sonny Persson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Samtliga nämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

31 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(8) Dnr KS 2015/00539 Handläggare Ekonomichef Kenneth Erlandsson Telefon Avveckling av nämndernas egna kapital Sammanfattning Nämndernas egna kapital kom till vid skiftet 1980/90-talet vid införandet av s.k. balansräkningsenheter. Balansräkningsenheterna avskaffades successivt i två etapper, 2011 genom centralisering av all likvidhantering till en central kommunkassa och övriga delar from 2013 vid införandet av nytt affärssystem (Raindance). Nämndernas egna kapital har dock kvarstått därefter med riktlinjer och regelverk i tre olika dokument. Tilllämpningen av riktlinjerna har dock inte skett utan utgör idag en administrativ påbyggnad som bör avskaffas. Det råder dessutom viss okunskap runt vad nämndernas egna kapital är och hur det kan hanteras. Nämnderna erhåller idag ränta beräknad på det egna kapitalet. Räntan uppgår 2015 till 4,6 mkr och kommer 2016 att uppgå till 3,3 mkr pga. sänkning av internräntan från 3,5 % till 2,5 % (beslut i flerårsplanen ). Eliminering av nämndernas egna kapital eliminerar därmed även beräkningsunderlaget för räntan. Nämndernas ränteintäkt kan dock växlas bort mot ökat kommunbidrag med samma belopp utan att kommunens resultat påverkas. Växlingsbeloppet uppgår till tkr. En följd av borttagandet av nämndernas egna kapital är att bokföringen av realisationsvinster och -förluster hos samhällsbyggnadsnämnden inte längre är relevant. Dessa förslås istället redovisas centralt (dvs nämndsneutralt) i kommunens redovisning och därmed stå till kommunfullmäktiges förfogande. Som en följd av förslaget föreslås erforderliga ändringar i två styrdokument och borttagande av ett. Beslutsunderlag Riktlinjer för ledning och styrning, revidering (bilaga 1) Ekonomistyrningsprinciper, revidering (bilaga 2) Hanteringsordning för disposition av eget kapital (bilaga 3) Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar för egen del att med giltighet from växla den interna räntan på tkr mot kommunbidrag enligt sammanställning

32 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(8) Dnr KS 2015/00539 att med giltighet from upphäva Hanteringsordning för disposition av eget kapital samt föreslår kommunfullmäktige besluta att med giltighet from ta bort nämndernas egna kapital att med giltighet from revidera Riktlinjer för styrning och ledning enligt förslag att med giltighet from revidera Ekonomistyrningsprinciper enligt förslag. Ärendebeskrivning Historik Vid skiftet 1980/90-talet beslutade kommunfullmäktige att nämnderna i kommunen skulle bli s.k. balansräkningsenheter. Detta innebar att varje nämnd bl. a. fick egen resultaträkning och balansräkning, egna bankkonton, interna kommunlån, eget kapital. Varje intern transaktion mellan nämnderna åtföljdes av en formell betalning, nämnderna bytte internt pengar med varandra och varje nämnd var i princip en kommun i kommunen. För några år sedan började ekonomiavdelningen ifrågasätta om denna modell är den mest optimala i dagens verklighet. Slutsatsen blev att de skäl som fanns när de etablerades bedömdes inte vara kvar 20 år senare. Det var en administrativ påbyggnad som krävde en hel del extra resurser. Detta ledde fram till ett beslut att avveckla balansräkningsenheterna, vilket skedde i två etapper centraliserades all likvidhantering till en central kommunkassa och 2013 togs slutliga steget med övrig avveckling av balansräkningsenheterna i samband med att nya affärssystemet Raindance infördes. Numera är nämnderna enbart resultatenheter i enlighet med kommunens övergripande riktlinjer för styrning. Den enda verksamheten som skulle kvarstå som egen balansräkningsenhet, VA-verksamheten, försvann from 2013 genom bolagiseringen i Uddevalla Vatten AB. I samband med avvecklingen av balansräkningsenheterna tog ekonomiavdelningen upp frågan med politiken om hur vi ska förfara med nämndernas upparbetade egna kapital uppgick detta till 260 mkr. Ekonomiavdelningens uppfattning var att detta helt skulle tas bort som en följd av avvecklingen av balansräkningsenheterna. Det politiska ställningstagandet blev dock att nämnderna fick behålla det egna kapitalet. I ekonomistyrningsprinciperna, som antogs av kommunfullmäktige i november 2010, regleras användningen av nämndernas egna kapital (se nedan). Kommunstyrelsens har dessutom beslutat om en särskild hanteringsordning för disposition av eget kapital. Vad är egentligen nämndernas egna kapital?

33 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(8) Dnr KS 2015/00539 Vid införandet av balansräkningsenheterna tillfördes nämnderna ett visst eget kapital. Därefter har kapitalet vuxit eller minskat med varje års resultat, på samma sätt som sker i exempelvis ett aktiebolag. Pengarna är dock inga särskilda pengar utan är en del av kommunens samlade eget kapital. Det har till och från funnits uppfattningen att detta är en extra plånbok som man kan använda för olika syften. Så är inte fallet. Varje använd krona ur en nämnds egna kapital är detsamma som att bevilja nämnden ett extra tillfälligt kommunbidrag, dvs det belastar kommunens resultatet på samma sätt. Ränta på likvida medel resp. eget kapital Inför förändringen av likvidhanteringen till en central kommunkassa togs frågan upp om de ränteintäkter som nämnderna dittills erhållit på sina bankkonton. Dessa pengar var en extra finansieringskälla för nämndernas verksamheter som tillkom utanför den ordinarie budgeten. Nämnderna var inte speciellt förtjusta i att förlora dessa pengar. På den tiden var det också en högre nivå på räntorna än vad som är fallet nu. Kompromissen blev att vi istället skulle räkna ränta på det egna kapitalet. I ekonomistyrningsprinciperna anges följande om ränteberäkningarna: Nämnds eget kapital tillgodoförs eller belastas med ränta beroende på om det egna kapitalet är positivt eller negativt. Vid positivt eget kapital tillgodoförs nämnd ränta beräknad utifrån halva den räntesats som beslutats att gälla som internränta. Vid negativt eget kapital belastas nämnd med ränta beräknad utifrån den räntesats som beslutats att gälla som internränta. Beslut om resultatöverföring fattas av kommunfullmäktige vid behandlingen av årsredovisningen. För 2015 gäller följande: totalt eget kapital 270 mkr (per ) räntesats vid positivt eget kapital 1,75 % räntesats vid negativt eget kapital 3,50 % ränteintäkt nämnderna ,6 mkr För 2016 gäller preliminärt följande: totalt eget kapital 282 mkr (inkl. prognos augusti) räntesats vid positivt eget kapital 1,25 % räntesats vid negativt eget kapital 2,50 % ränteintäkt nämnderna 3,3 mkr Med oförändrade förutsättningar minskar nämndernas ränteintäkter mellan 2015 och 2016 med 1,3 mkr, dels pga. räntesänkningen och dels pga. att socialnämnden kommer att få negativt eget kapital om augustiprognosen stämmer.

34 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 4(8) Dnr KS 2015/00539 Riktlinjer som styr Riktlinjer för styrning och ledning, 11 Ekonomistyrningsprinciper, Hanteringsordning för disposition av eget kapital (KS , 147) Riktlinjer för styrning och ledning, 11 (Ekonomistyrsystem och god ekonomisk hushållning) Resultatöverföring För att stimulera nämnder till att ta ansvar för resultatet över tiden tillämpas resultatöverföring mellan åren. Resultatet mäts i förhållande till tilldelat kommunbidrag. Om överskott redovisas i bokslutet ska detta föras till nämndens egna kapital och om underskott redovisas ska det täckas av eventuellt befintligt eget kapital. Uppkommer negativt eget kapital ska nämnden upprätta en plan för hur detta ska kunna återställas. Nämnden beslutar om i vilken utsträckning balanserat överskott/underskott ska tillgodogöras respektive belasta enheter inom nämndens ansvarsområde. Disposition av nämnds eget kapital Kommunfullmäktige kan avsätta en viss summa i budgeten för det kommande året som avser användande av nämndernas eget kapital. Eget kapital får endast användas för att finansiera tillfälliga insatser under budgetåret. Ovanstående gäller inte för avgiftsfinansierad verksamhet. Ekonomistyrningsprinciper 15. Resultatöverföring Syftet med resultatöverföring är att skapa förutsättningar för flexibelt och ansvarsfullt resursutnyttjande. Detta skapar förutsättningar för ett mer långsiktigt agerande samtidigt som nämndernas ansvar över tiden blir tydligare. En förutsättning för överförande av över-/underskott mellan åren är att verksamheten skett i överensstämmelse med mål och riktlinjer. Varje nämnd ska vid den årliga bokslutsdialogen redogöra för orsaken (-erna) till över- eller underskottet. Om hela eller delar av resultatet beror på särskilda omständigheter av större karaktär utanför nämndens kontroll eller påverkansmöjlighet och att det därför inte är rimligt att utkräva fullt ekonomiskt ansvar av nämnden, kan övereller underskott som beror på detta undantas från överföring. Avvikelser pga. budgettekniska fel ska inte ingå i resultatöverföringen.

35 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 5(8) Dnr KS 2015/00539 För att inte riskera att viktiga verksamhetsmål äventyras och för att undvika alltför dramatiska besparingar i verksamheten, ska inarbetning av underskott ske under planerade former. Inarbetning bör dock inte ske över en längre period än tre år. Nämnd ska snarast, dock senast i samband med beslut om nästa verksamhetsplan, fatta beslut om på vilket sätt uppkommet underskott ska täckas. För att uppnå de effekter som avses bör över- och underskott tillgodoföras eller belasta de enskilda verksamheterna så långt det är möjligt. För avgiftsfinansierade verksamheter, i huvudsak vatten och avlopp, förs alltid hela över- eller underskottet över till följande år. Realisationsvinster eller -förluster vid avyttringar av mark, byggnader, tekniska anläggningar och bostadsrätter tillgodoförs resp. belastar tekniska nämnden. Finansiella anläggningstillgångar i övrigt, tillgodoförs resp. belastar kommunen centralt. Realisationsvinster eller -förluster vid övriga avyttringar, ex inventarier, tillgodoförs resp. belastar den nämnd som ansvarar för den verksamhet vari tillgångarna används. Nämnds eget kapital tillgodoförs eller belastas med ränta beroende på om det egna kapitalet är positivt eller negativt. Vid positivt eget kapital tillgodoförs nämnd ränta beräknad utifrån halva den räntesats som beslutats att gälla som internränta. Vid negativt eget kapital belastas nämnd med ränta beräknad utifrån den räntesats som beslutats att gälla som internränta. Beslut om resultatöverföring fattas av kommunfullmäktige vid behandlingen av årsredovisningen. 16. Disposition av eget kapital Syftet med möjligheterna till disposition av eget kapital är att kunna ge förutsättningar för hur disposition av det positiva egna kapital som kan uppstå pga. resultatöverföring kan ske. Kommunfullmäktige kan avsätta en viss summa i budgeten för det kommande året som avser användande av eget kapital. De övergripande ekonomiska förutsättningarna för kommunen som helhet utgör underlag för kommunfullmäktiges beslut. Vid disposition av överskott ska nämnd i arbetet med internbudgeten föreslå vad pengarna ska användas till. Slutligt beslut fattas sedan av kommunstyrelsen. Disposition av överskott förutsätter att även täckning av underskott sker. En nämnds disposition kan inte överstiga nämndens egna kapital. Kommentarer till riktlinjerna/principerna contra verkligheten

36 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 6(8) Dnr KS 2015/00539 förutsättningen för överföring är att verksamheterna bedrivits i överensstämmelse med mål och riktlinjer. Detta tillämpas inte, utan hela resultatet överförs ograverat. En invändning som kan göras här är att har nämnden inte nått sina mål så kan det knappast vara rimligt att belönas med att få behålla pengarna. Det finns också uppenbara problem med att sätta en prislapp på ev. bristande måluppfyllnad och vad som ev. ska reducera beloppet inarbetning av underskott eller vidtagande av åtgärder pga. underskott måste under alla omständigheter ske utifrån det övergripande lagreglerade balanskravet över- och underskott bör tillgodoföras eller belasta de enskilda verksamheterna så långt det är möjligt. Detta sker inte idag (av flera orsaker) realisationsvinster är det som idag till absolut största delen bidragit till samhällsbyggnadsnämndens egna kapital (f.n. 124 mkr). Ekonomiavdelningen har tidigare föreslagit att realisationsvinster och -förluster bör tillföras kommunen centralt och därmed stå till kommunfullmäktiges förfogande. Det är inte rimligt att en viss nämnd kan tillgodogöra sig hela det kapital som genereras via avyttring av anläggningstillgångar. Detta kapital måste betraktas som kommunens gemensamma förmögenhet. Uppföljning av samhällsbyggnadsnämndens (och tidigare tekniska nämndens) resultat av den löpande verksamheten har under många år inte varit helt tydligt pga. reavinster och därmed krävt separatredovisning. Ändring i denna del föreslås (se nedan). En konsekvens av detta blir att anslag för förekommande skredåtgärder måste hanteras som särskilt anslag. Detta har hittills kunnat döljas bakom realisationsvinsterna enligt gängse ekonomiska styrprinciper ska realisationsvinster inte användas till löpande verksamhet utan enbart till nya investeringar och/eller amortering på lån ränteberäkningen innebär ett administrativt arbete och den tiden kan användas till bättre saker det egna kapitalet är inte tillgängligt för nämnderna utan är inlåst och står enbart till fullmäktiges förfogande i samband med det årliga beslutet om flerårsplanen. fullmäktige har aldrig utnyttjat möjligheten att sätta av pengar i budgeten som avser egna kapitalet. Detta har egentligen varit lika bra eftersom disposition av varje krona av nämndernas egna kapital är identiskt med att ge ett tillfälligt utökat kommunbidrag, dvs påverkar årets resultat fullt ut. Fullmäktiges budgetbeslut i juni i år innehöll, liksom tidigare år, beslutssatsen att ingen disposition sker av nämndernas egna kapital Samtliga riktlinjer arbetas om i denna och förslag till revideringar redovisas i bilagor.

37 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 7(8) Dnr KS 2015/00539 Finns ett göra-slut-på-pengarna-i-december - fenomen? Det finns en gammal kommunal doktrin som säger att verksamheter tenderar att göra slut på sin budget i slutet av året för att motivera att man även kommande år behöver lika mycket pengar för att kunna bedriva sin verksamhet. Att föra över resultatet från innevarande år till nästa skulle därmed vara ett sätt att stävja detta genom att låta verksamheterna behålla överblivna pengar. Det är dock svårt att leda detta i bevis. Vi kan konstatera att kostnaderna har en tendens att vara högre i december. Man kan lika gärna vända på argumenteringen och säga att det kan tyda på god ekonomisk hushållning att man väntar till december med vissa anskaffningar för att förvissa sig om att man inte överskrider sin budget. Ett system med resultatöverföring som ska fungera i praktiken förutsätter att varje ej utnyttjad hundralapp innevarande år ställs till samma verksamhets förfogande nästa år. Omvänt gäller därmed att varje hundralapp som är förbrukad över budgeten ska tas tillbaka från samma verksamhet påföljande år. Hela detta arbete är administrativt inte möjligt och har därför i praktiken inte kunnat tillämpas. Kommunbidragsväxling Ränteintäkterna används idag till att bedriva verksamhet med. Resultaträkningen för kommunen är därmed redan belastad med dessa kostnader. En eliminering av ränteintäkterna from 2016 kan ske mot en kommunbidragsväxling utan att resultaträkningens sista rad ( Årets resultat ) påverkas. Detta är det lämpligaste sättet att eliminera räntehanteringen. Eliminering föreslås ske på kända värden, vilket innebär att nämndernas egna kapital och beslutad räntesats för 2016 utgör underlag enligt nedanstående sammanställning. EK Räntesats Ränta Kommunfullmäktige ,25% 52 Kommunstyrelsen ,25% 788 Barn och utbildningsnämnden ,25% 794 Socialnämnden -52 2,50% -1 Samhällsbyggnadsnämnden ,25% Kultur och fritidsnämnden ,25% Kommunbidragsväxling sker därmed med tkr med fördelning enligt ovan.

38 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 8(8) Dnr KS 2015/00539 Realisationsvinster och -förluster Som framgår ovan i avsnitt 15 i ekonomistyrningsprinciperna tillgodoförs resp. belastas tekniska nämnden (idag samhällsbyggnadsnämnden) med samtliga realisationsvinster och -förluster. Ekonomiavdelningen har länge ifrågasatt denna ordning. Utifrån ekonomiavdelningens utgångspunkt är det naturliga att denna typ av tillfällig intäkt och många gånger av väsentligt värde avser hela kommunala organisationen och inte en enskild nämnd. Det saknar därvid betydelse att samhällsbyggnadsnämnden äger fastigheten, övriga nämnder har bedrivit verksamhet i flera av byggnaderna som avyttras. Tillgången är kommungemensam och värdet vid avyttring bör därmed vara nämndsneutralt. Genom slopandet av nämndernas egna kapital försvinner ett argument för behållande av ordningen. Ett annat argument är det försvårar den löpande uppföljningen av nämndens löpande verksamhet, dvs den verksamhet som nämnden fått kommunbidrag för. Underskott i den löpande verksamheten kan skymmas av realisationsvinster/-förluster års verksamhet är ett bra exempel på detta. Ekonomiavdelningen förslår därför att realisationsvinster och -förluster redovisas centralt, dvs utanför nämndsorganisationen. Riktlinjer för styrning och ledning (fullmäktige) I bilaga 1 redovisas förslag till ändringar. Ekonomistyrningsprincipet (fullmäktige) I bilaga 2 redovisas förslag till ändringar. Hanteringsordning för disposition av eget kapital (kommunstyrelsen) Bilaga 3. Upphör. Peter Larsson Kommundirektör Kenneth Erlandsson Ekonomichef Expediera till

39 Bilaga 2 EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER förslag till revideringar Paragraf nr Befintlig lydelse Föreslagen lydelse 1-4 Oförändrad lydelse 5 Riktlinjer, regler och anvisningar Den ekonomiska förvaltningen styrs desssutom av riktlinjer och policies som beslutats av kommunfullmäktige, regler beslutade av kommunstyrelsen samt anvisningar mm från kommunledningskontorets ekonomiavdelning. Riktlinjer, regler och anvisningar Den ekonomiska förvaltningen styrs desssutom av riktlinjer och policies som beslutats av kommunfullmäktige, regler beslutade av kommunstyrelsen samt anvisningar mm från kommunledningskontorets ekonomiavdelning. Kommunens centrala styrdokument omfattar följande: Riktlinjer för styrning samt reglementen för nämnder i Uddevalla kommun Ekonomistyrningsprinciper för Uddevalla kommun Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller resp. nämnds/ styrelses internbudget Investeringspolicy Finanspolicy för Uddevalla kommunkoncern Riktlinjer och regler för kontroll (attest) av ekonomiska transaktioner i Uddevalla kommun Riktlinjer resp. bestämmelser för intern kontroll Regler för inventarieförteckningar Bestämmelser för betalkort Internhyrespolicy Riktlinjer för lokalförsörjning. Kommunens centrala styrdokument omfattar följande: Riktlinjer för styrning och ledning Ekonomistyrningsprinciper för Uddevalla kommun Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller resp. nämnds/ styrelses internbudget Investeringspolicy Finanspolicy för Uddevalla kommunkoncern Riktlinjer och regler för kontroll (attest) av ekonomiska transaktioner i Uddevalla kommun Riktlinjer för intern kontroll för Uddevalla kommun Regler för inventarieförteckningar Bestämmelser för betalkort Internhyrespolicy Riktlinjer för lokalförsörjning. 6-9 Oförändrad lydelse 10 Flerårsplan, budget och verksamhetsplan Kommunstyrelsen beslutar i januari året före budgetåret om vissa ekonomiska utgångspunkter i form av enklare planeringsförutsättningar inför planeringsdia- Flerårsplan, budget och verksamhetsplan Kommunstyrelsen beslutar i januari året före budgetåret om vissa ekonomiska utgångspunkter i form av enklare planeringsförutsättningar inför planeringsdia-

40 logen. Utgångspunkterna baseras på gällande flerårsplan, nya skatteberäkningar, kommunens ev. egna nya beslut, regeringens budget, omvärldsfaktorer mm. Den centrala planeringen sker genom en planeringsdialog i början av april och ett planeringsmöte i början av maj året före den period som flerårsplanen avser. Vid planeringsdialogen redovisar kommunledningskontorets ekonomiavdelning sammanställningar och beskrivningar över de ekonomiska utgångspunkterna för den kommande perioden. Nämnderna redovisar omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten, egna utgångspunkter, behovet av resurser, effekter av ev. efterfrågade neddragningar av kommunbidrag, investeringar för samtliga tre år i planperioden. Större investeringar ska åtföljas av en driftkostnadskalkyl. Kommunledningskontorets ekonomiavdelningen tillhandahåller modell för hur kalkylering ska ske. Planeringsarbetet sker i fast penningvärde, vilket innebär att prisnivån året före budgetåret används. Kommunstyrelsen beslutar parallellt med upprättande av flerårsplanen, dock senast i augusti året före budgetåret, om omräknat kommunbidrag i budgetårets prisnivå. Kommunledningskontoret utfärdar närmare anvisningar. logen. Utgångspunkterna baseras på gällande flerårsplan, nya skatteberäkningar, kommunens ev. egna nya beslut, regeringens budget, omvärldsfaktorer mm. Den centrala planeringen sker genom en budgetdialog i början av april och en budgetpresentation i början av maj året före den period som flerårsplanen avser. Vid budgetdialogen redovisar kommunledningskontorets ekonomiavdelning sammanställningar och beskrivningar över de ekonomiska utgångspunkterna för den kommande perioden. Nämnderna redovisar omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten, egna utgångspunkter, behovet av resurser, effekter av ev. efterfrågade neddragningar av kommunbidrag, investeringar för samtliga tre år i planperioden. Större investeringar ska åtföljas av en driftkostnadskalkyl. Kommunledningskontorets ekonomiavdelningen tillhandahåller modell för hur kalkylering ska ske. Planeringsarbetet sker i fast penningvärde, vilket innebär att prisnivån året före budgetåret används. Kommunstyrelsen beslutar parallellt med upprättande av flerårsplanen, dock senast i augusti året före budgetåret, om omräknat kommunbidrag i budgetårets prisnivå. Kommunledningskontoret utfärdar närmare anvisningar Oförändrad lydelse 15 Resultatöverföring Syftet med resultatöverföring är att skapa förutsättningar för flexibelt och ansvarsfullt resursutnyttjande. Detta skapar förutsättningar för ett mer långsiktigt agerande samtidigt som nämndernas ansvar över tiden blir tydligare. Inarbetning av underskott Stycket utgår. En förutsättning för överförande av över- /underskott mellan åren är att verksamheten skett i överensstämmelse med mål och riktlinjer. Varje nämnd ska vid den årliga bokslutsdialogen redogöra för or- Verksamheten ska bedrivas i överensstämmelse med mål och riktlinjer. Varje nämnd ska vid den årliga budgetdialogen redogöra för orsaken (-erna) till förekommande över- eller underskott.

41 saken (-erna) till över- eller underskottet. Om hela eller delar av resultatet beror på särskilda omständigheter av större karaktär utanför nämndens kontroll eller påverkansmöjlighet och att det därför inte är rimligt att utkräva fullt ekonomiskt ansvar av nämnden, kan över- eller underskott som beror på detta undantas från överföring. Avvikelser pga. budgettekniska fel ska inte ingå i resultatöverföringen. För att inte riskera att viktiga verksamhetsmål äventyras och för att undvika alltför dramatiska besparingar i verksamheten, ska inarbetning av underskott ske under planerade former. Inarbetning bör dock inte ske över en längre period än tre år. Nämnd ska snarast, dock senast i samband med beslut om nästa verksamhetsplan, fatta beslut om på vilket sätt uppkommet underskott ska täckas. För att uppnå de effekter som avses bör över- och underskott tillgodoföras eller belasta de enskilda verksamheterna så långt det är möjligt. För avgiftsfinansierade verksamheter, i huvudsak vatten och avlopp, förs alltid hela över- eller underskottet över till följande år. Realisationsvinster eller -förluster vid avyttringar av mark, byggnader, tekniska anläggningar och bostadsrätter tillgodoförs resp. belastar tekniska nämnden. Finansiella anläggningstillgångar i övrigt, tillgodoförs resp. belastar kommunen centralt. Realisationsvinster eller - förluster vid övriga avyttringar, ex inventarier, tillgodoförs resp. belastar den nämnd som ansvarar för den verksamhet vari tillgångarna används. Nämnds eget kapital tillgodoförs eller belastas med ränta beroende på om det egna kapitalet är positivt eller negativt. Vid positivt eget kapital tillgodoförs nämnd ränta beräknad utifrån halva den räntesats som beslutats att gälla som internränta. Vid negativt eget kapital För att inte riskera att viktiga verksamhetsmål äventyras och för att undvika alltför dramatiska besparingar i verksamheten, ska inarbetning av underskott ske under planerade former. Inarbetning bör dock inte ske över en längre period än tre år. Nämnd ska snarast, dock senast i samband med beslut om nästa verksamhetsplan, fatta beslut om på vilket sätt uppkommet underskott ska täckas. Stycket utgår. Stycket utgår. Flyttas till ny 16 Stycket utgår.

42 belastas nämnd med ränta beräknad utifrån den räntesats som beslutats att gälla som internränta. Beslut om resultatöverföring fattas av kommunfullmäktige vid behandlingen av årsredovisningen. Stycket utgår Realisationsvinster och -förluster Realisationsvinster eller -förluster vid avyttringar av mark, byggnader, tekniska anläggningar, bostadsrätter samt finansiella anläggningstillgångar i övrigt tillgodoförs resp. belastar kommunen centralt, dvs inte kopplat till enskild nämnd. Realisationsvinster eller -förluster vid övriga avyttringar, ex inventarier, tillgodoförs resp. belastar den nämnd som ansvarar för den verksamhet vari tillgångarna används. 16 Disposition av eget kapital Syftet med möjligheterna till disposition av eget kapital är att kunna ge förutsättningar för hur disposition av det positiva egna kapital som kan uppstå pga. resultatöverföring kan ske. Utgår. Kommunfullmäktige kan avsätta en viss summa i budgeten för det kommande året som avser användande av eget kapital. De övergripande ekonomiska förutsättningarna för kommunen som helhet utgör underlag för kommunfullmäktiges beslut. Vid disposition av överskott ska nämnd i arbetet med internbudgeten föreslå vad pengarna ska användas till. Slutligt beslut fattas sedan av kommunstyrelsen. Disposition av överskott förutsätter att även täckning av underskott sker. En nämnds disposition kan inte överstiga nämndens egna kapital Oförändrad lydelse. 23 Intern kontroll Den interna kontrollen är en viktig del av kommunens styrsystem. I begreppet intern kontroll innefattas hela organisationen och alla de rutiner och olika sam- Intern kontroll Den interna kontrollen är en viktig del av kommunens styrsystem. I begreppet intern kontroll innefattas hela organisationen och alla de rutiner och olika sam-

43 verkande aktiviteter som bland annat syftar till att: öka effektiviteten inom alla nivåer i organisationen säkerställa att lagar, riktlinjer mm efterlevs trygga tillgångar och förhindra att kommunen drabbas av extra kostnader på grund av oavsiktliga eller avsiktliga fel säkerställa en riktig och fullständig ekonomisk redovisning säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner. För internkontrollen i kommunen finns av kommunfullmäktige antagna riktlinjer och av kommunstyrelsen antagna bestämmelser. Ansvaret för den interna kontrollen ligger på respektive nämnd. Kommunstyrelsen har tillsynsansvaret att nämnd bl. a. har tillräcklig ekonomisk kontroll. verkande aktiviteter som bland annat syftar till att: öka effektiviteten inom alla nivåer i organisationen säkerställa att lagar, riktlinjer mm efterlevs trygga tillgångar och förhindra att kommunen drabbas av extra kostnader på grund av oavsiktliga eller avsiktliga fel säkerställa en riktig och fullständig ekonomisk redovisning säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner. För internkontrollen i kommunen finns av kommunfullmäktige antagna riktlinjer. Ansvaret för den interna kontrollen ligger på respektive nämnd. Kommunstyrelsen har tillsynsansvaret att nämnd bl. a. har tillräcklig ekonomisk kontroll.

44 Bilaga 1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING förslag till revideringar Paragraf nr Befintlig lydelse Föreslagen lydelse 1-10 Oförändrad lydelse 11 Ekonomimodell Kommunens ekonomimodell och ekonomistyrningsprinciper utgör verktyg för den övergripande styrningen och ledningen av Uddevalla kommun. Ekonomimodell Kommunens ekonomimodell och ekonomistyrningsprinciper utgör verktyg för den övergripande styrningen och ledningen av Uddevalla kommun. Modellen bygger på ett decentraliserat arbetssätt med en central styrning av gemensamma utgångspunkter för vissa delar av den ekonomiska förvaltningen. Det ekonomiska ansvaret är uppbyggt på ansvarsenheter. Samtliga nämnder är resultatenheter. Kommunfullmäktige beslutar om viss verksamhet ska vara balansräkningsenhet. Den skattefinansierade delen av verksamheten ska hållas åtskild från den avgiftsfinansierade. Kommunfullmäktige fastställer separat kompletterande ekonomistyrningsprinciper till dessa övergripande principer. God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Modellen bygger på ett decentraliserat arbetssätt med en central styrning av gemensamma utgångspunkter för vissa delar av den ekonomiska förvaltningen. Det ekonomiska ansvaret är uppbyggt på ansvarsenheter. Samtliga nämnder är resultatenheter. Kommunfullmäktige beslutar om viss verksamhet ska vara balansräkningsenhet. Den skattefinansierade delen av verksamheten ska hållas åtskild från den avgiftsfinansierade. Kommunfullmäktige fastställer separat kompletterande ekonomistyrningsprinciper till dessa övergripande principer. God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden.

45 Övergripande mål Kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål för verksamheten inom de tre utvecklingsperspektiven, medborgare, medarbetare samt ekonomi. Målen beskrivs i strategisk plan och kommunfullmäktiges styrkort. Finansiella mål Kommunens ekonomiska ställning och utveckling styrs genom målsatta mått som kopplas till de övergripande målen i utvecklingsperspektivet ekonomi. Målen antas en gång per mandatperiod och målsättningarna prövas varje år i arbetet med flerårsplanen och budgeten. Kommunen har god ekonomisk hushållning när övergripande och finansiella mål i strategisk plan och kommunfullmäktiges styrkort visar god måluppfyllelse. Konkretisering av god måluppfyllelse sker i strategisk plan och kommunfullmäktiges styrkort. Kommunbidrag Kommunbidrag tilldelas den skattefinansierade delen av kommunens verksamhet och fördelas på kommunfullmäktige (inkl. revision), kommunstyrelse samt varje nämnd. Dialog I planerings- och uppföljningssyfte ska varje år hållas dialog/er som både följer upp året som gått och speglar framtiden mellan kommunstyrelse och nämnder, respektive kommunstyrelse och kommunens hel- och delägda bolag samt stiftelser. Flerårsplan med budget Den övergripande ekonomiska planeringen utgörs av en rullande treårsplan och avser budgetåret samt ytterligare två år. Kommunfullmäktige antar flerårsplanen med bud get i juni. Valår beslutas flerårsplan och budgeten på nytt av nyvalda kommunfullmäktige senast i december. Verksamhetsplan och internbudget Nämnderna beslutar senast i november Övergripande mål Kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål för verksamheten inom de tre utvecklingsperspektiven, medborgare, medarbetare samt ekonomi. Målen beskrivs i strategisk plan och kommunfullmäktiges styrkort. Finansiella mål Kommunens ekonomiska ställning och utveckling styrs genom målsatta mått som kopplas till de övergripande målen i utvecklingsperspektivet ekonomi. Målen antas en gång per mandatperiod och målsättningarna prövas varje år i arbetet med flerårsplanen och budgeten. Kommunen har god ekonomisk hushållning när övergripande och finansiella mål i strategisk plan och kommunfullmäktiges styrkort visar god måluppfyllelse. Konkretisering av god måluppfyllelse sker i strategisk plan och kommunfullmäktiges styrkort. Kommunbidrag Kommunbidrag tilldelas den skattefinansierade delen av kommunens verksamhet och fördelas på kommunfullmäktige (inkl. revision), kommunstyrelse samt varje nämnd. Dialog I planerings- och uppföljningssyfte ska varje år hållas dialog/er som både följer upp året som gått och speglar framtiden mellan kommunstyrelse och nämnder, respektive kommunstyrelse och kommunens hel- och delägda bolag samt stiftelser. Flerårsplan med budget Den övergripande ekonomiska planeringen utgörs av en rullande treårsplan och avser budgetåret samt ytterligare två år. Kommunfullmäktige antar flerårsplanen med bud get i juni. Valår beslutas flerårsplan och budgeten på nytt av nyvalda kommunfullmäktige senast i december. Verksamhetsplan och internbudget Nämnderna beslutar senast i november

46 året före budgetåret om verksamhetsplan och internbudget samt vidtar de åtgärder som krävs för att genomföra verksamheten med det kommunbidrag som tilldelats. Verksamhets- och resultatuppföljning Två delårsrapporter, januari april, respektive januari augusti, upprättas under året. Delårsrapporterna ska innehålla dels kommunens egen verksamhet och dels en sammanställd redovisning inkl. kommunens hel- och delägda bolag samt stiftelser. Delårsrapporterna ska även innehålla en helårsprognos för ekonomin totalt samt för respektive nämnd, bolag och stiftelse. Informationen om preliminärt resultat för föregående år för kommunen totalt samt respektive nämnd ska ges till kommunstyrelsen i januari. Upprättat årsbokslut och förslag till årsredovisning ska föreläggas kommunstyrelsen senast i mars. Årsredovisningen ska fastställas av kommunfullmäktige senast i april. Avvikelser från kommunbidrag eller budget Avvikelser från kommunbidrag eller budget får normalt inte förekomma. Om underskott uppstår under året ska åtgärder vidtas för att detta ska kunna arbetas in före årets slut. Kommunfullmäktige kan besluta om att visst underskott inte ska belasta det egna kapitalet. Om underskott som ska återställas inte täckts inom tre år kan kommunstyrelsen ta initiativ till en analys av nämndens organisation och verksamhet. Resultatöverföring För att stimulera nämnder till att ta ansvar för resultatet över tiden tillämpas reåret före budgetåret om verksamhetsplan och internbudget samt vidtar de åtgärder som krävs för att genomföra verksamheten med det kommunbidrag som tilldelats. Verksamhets- och resultatuppföljning Två delårsrapporter, januari april, respektive januari augusti, upprättas under året. Delårsrapporterna ska innehålla dels kommunens egen verksamhet och dels en sammanställd redovisning inkl. kommunens hel- och delägda bolag samt stiftelser. Delårsrapporterna ska även innehålla en helårsprognos för ekonomin totalt samt för respektive nämnd, bolag och stiftelse. Informationen om preliminärt resultat för föregående år för kommunen totalt samt respektive nämnd ska ges till kommunstyrelsen i januari. Upprättat årsbokslut och förslag till årsredovisning ska föreläggas kommunstyrelsen senast i mars. Årsredovisningen ska fastställas av kommunfullmäktige senast i april. Avvikelser från kommunbidrag eller budget Avvikelser från kommunbidrag eller budget får normalt inte förekomma. Om underskott uppstår under året ska åtgärder vidtas för att detta ska kunna arbetas in före årets slut. Utgår. Om underskott som ska återställas inte täckts inom tre år kan kommunstyrelsen ta initiativ till en analys av nämndens organisation och verksamhet. Utgår.

47 sultatöverföring mellan åren. Resultatet mäts i förhållande till tilldelat kommunbidrag. Om överskott redovisas i bokslutet ska detta föras till nämndens egna kapital och om underskott redovisas ska det täckas av eventuellt befintligt eget kapital. Uppkommer negativt eget kapital ska nämnden upprätta en plan för hur detta ska kunna återställas. Nämnden beslutar om i vilken utsträckning balanserat överskott/underskott ska tillgodogöras respektive belasta enheter inom nämndens ansvarsområde. Disposition av nämnds eget kapital Kommunfullmäktige kan avsätta en viss summa i budgeten för det kommande året som avser användande av nämndernas eget kapital. Utgår. Eget kapital får endast användas för att finansiera tillfälliga insatser under budgetåret. Ovanstående gäller inte för avgiftsfinansierad verksamhet. Investeringar En investering ska bedömas och prioriteras utifrån de ekonomiska, verksamhetsmässiga och miljömässiga effekter som den beräknas ge upphov till under sin nyttjandetid. Ramen för investeringarna totalt antas av kommunfullmäktige i flerårsplanen. Nämnderna prioriterar därefter med utgångspunkt från tilldelat kommunbidrag och kommunfullmäktiges eventuella direktiv vilka investeringar som är möjliga att genomföra. Beslut om och genomförande av investeringar ska ske på ett sätt som överensstäm- mer med Uddevalla kommuns investeringspolicy och den av kommunfullmäktige beslutade visionen samt de beslutade målen utifrån strategisk plan och kommunfullmäktiges styrkort. Investeringar En investering ska bedömas och prioriteras utifrån de ekonomiska, verksamhetsmässiga och miljömässiga effekter som den beräknas ge upphov till under sin nyttjandetid. Ramen för investeringarna totalt antas av kommunfullmäktige i flerårsplanen. Nämnderna prioriterar därefter med utgångspunkt från tilldelat kommunbidrag och kommunfullmäktiges eventuella direktiv vilka investeringar som är möjliga att genomföra. Beslut om och genomförande av investeringar ska ske på ett sätt som överensstäm- mer med Uddevalla kommuns investeringspolicy och den av kommunfullmäktige beslutade visionen samt de beslutade målen utifrån strategisk plan och kommunfullmäktiges styrkort.

48 12 Oförändrad lydelse

49 Ko m m u nled nìng sko ntorei Do ku m enlo nsvorig: Kenneth Erlondsson lelefon: ó003 Uppröitod 201 I Uppdoterod 201l Hanteringsordn ng för disposition av eget kapital Antagen av komrnunstyrelsen 20ll " Ekonomiska förutsättningar I albetet med flerårsplanen gör komt'nunstyrelsen en övergripande bedörnning av det ekonomiska läget för planperioden rned speciellt lokus på första årct. Bedömningen bygger på dc Íìirutsättningar som ekonomiavdelningen tar fiam som underlag för planeringen, politiska prioriteringar, tillkommande ol världsfaktorer mm, Särskild hänsyn ska tas till nivån på de finansiella målen. Bedörnning och avsättning görs för sarntliga år iplanperioden, varav dc två sista årens belopp är preliminär'a. 2. Belopp Kommunstyrelsen föreslår kormlrunfullmäktige det belopp sorn avsättes centralt i budgeten för ändamålet sorn en del av flerårsplanen. Om de ekonorniska förut, sättningarna inte är tillräckligt goda kan avsättningen utebli. 3. Användningsområde Användning av eget kapital lår endast avse åtgärder som är av engångskaraktär och kan utföras inom aktuellt budgetår. 4. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfulh äktige fattal beslut om vilkct belopp som ska ställas till förfogande och detta sker genorn särskild att-sats i beslutet om flet'årsplanen. Kommunfullmäktiges beslut kan innefatta för'delning av beloppet på resp. närnnd sarnt även inriktning på vad som bör prioriteras, 5. Nämndernas behandling I internbudgetarbetet tar nälnnden frarn förslag på åtgärder sorn närnnden föreslår komrnunslyrelsen. Om kornmunfullmäktige inte tilldelat närnnden särskild andel av det tillgängliga bcloppet får nämndcns frirslag inte överstiga det totala beloppet enligt kommunfullmäktiges beslut. Näl ndens förslag ska motiveras. Nänndens förslag ska vara kommunstyrelsen (kornmunledningskontoret) tillhanda senast 10 novernber. 6. Kommunstyrelsens behandling Korntnunledningskontore t samrnanställer och presenterar för komnrunstyrelsens beredning som gör förslag till prioritering. Slutligt beslut fattas av kommunsty-

50 rslsen i december. Beloppet behövel'inte användas i sin helhet utan avgöl.s av de förslag som redovisas. 7. Reglering mot nämndens eget kapital Det tilldelade beloppet för resp. närnnd avdrages initialt från nämndens eget kapital. Ev. kvarvarande ej förbrukat belopp redovisas sorn överskott i bokslutel och återföres därmed till nämndens eget kapital. Se särskild illustration nedan. 8. Redovisning Nämnden ska göra en rcdovisning av hur beloppet använts efler årets slut som en del i bokslutsarbetet. Samtliga åtgârdel som genomförs rned tilldelade pengar ska bokföras så att separat uppföljning kan ske. Reglering mot nämndens eget kapital, illustration

51 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/ Remiss från Kultur och fritidsnämnden - Upprättande av kulturplan Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har skickat ett förslag till kulturplan på remiss till övriga nämnder. Kulturplanen är resultatet av förvaltningsövergripande arbete där representanter från verksamheterna inom Barn och utbildning deltagit och aktivt medverkat. Förslaget bygger på arbetsgruppens förslag och förvaltningen föreslår nämnden att tillstyrka planen. Förvaltningen vill uppmärksamma att uppgiften om Uddevallas befolkning som nämns i texten behöver uppdateras till aktuell siffra innan planen antas. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att tillstyrka förslaget till kulturplan Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

52 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2016/00101 Handläggare Skolchef Hans-Lennart Schylberg Telefon Remiss från Kultur och fritidsnämnden - Upprättande av kulturplan Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har skickat ett förslag till kulturplan på remiss till övriga nämnder. Kulturplanen är resultatet av förvaltningsövergripande arbete där representanter från verksamheterna inom Barn och utbildning deltagit och aktivt medverkat. Förslaget bygger på arbetsgruppens förslag och förvaltningen föreslår nämnden att tillstyrka planen. Förvaltningen vill uppmärksamma att uppgiften om Uddevallas befolkning som nämns i texten behöver uppdateras till aktuell siffra innan planen antas. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att tillstyrka förslaget till kulturplan. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till

53 Missiv 1 (2) Dnr: Kfn 2013/171 Handläggare Stellan Hedendahl Telefon stellan.hedendahl@uddevalla.se Barn och utbildningnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Kulturplan för Uddevalla kommun Kommunfullmäktige beslutade att uppdra till Kultur och fritidsnämnden i samarbete med övriga förvaltningar och kulturföreningar arbeta fram en kulturplan för Uddevalla kommun. Det arbete som har gjorts tillsammans med förvaltningarna, kulturföreningar, institutioner m.fl. finns dokumenterat i Kulturen i Bohusläns hjärta, arbetsmaterial. Förslaget till kulturplan följer Uddevalla kommuns direktiv för planer. Förslaget till kulturplan innebär ett stöd för samverkan i kulturfrågor och för att skapa en kulturell infrastruktur. Syftet är att alla som lever, verkar och är gäster i Uddevalla upplever att kommunen har goda möjligheter till kulturupplevelser. Kulturplanen skickas som remiss till socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Synpunkter skickas till Kultur och fritid senast 31 mars Nämndernas synpunkter ställs samman och Kultur och fritidsnämnden kommer att skicka det färdiga förslaget till Kommunfullmäktige för beslut om antagande. Kontaktperson är Stellan Hedendahl, telefon Bilagor: Förslag på kulturplan Kulturen i Bohusläns hjärta Förslag på mål och strategier för kulturplan Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Protokollsutdrag kultur och fritidsnämnden Med vänlig hälsning Kultur och fritid Stellan Hedendahl Avdelningschef Kultur Kultur och fritid Avdelning Kultur Postadress Besöksadress Telefon (vx) UDDEVALLA Kultur och fritid Varvsvägen E-post kulturfritid@uddevalla.se

54 Missiv 2 (2) Dnr: Kfn 2013/171