Kallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista 13) Sammanträde Barn och utbildningsnämnden Plats och tid Sammanträdesrum Bäve 08:30 torsdagen den 11 juni 2015 Ordförande Sekreterare Cecilia Sandberg Pernilla Gustafsson Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr BUN 2668/76 I tur att justera: Anna-Malin Björk Joelsson C) Beräknad tid: Tisdagen den 16 juni Information Dnr BUN 2015/ Arbetsmiljörapport förskola och kostenhet inklusive Uppföljning och analys av sjukfrånvaro och arbetet med handlingsplaner utifrån medarbetarundersökning. 2. Förskolekön 3. Svar till Arbetsmiljöverket ang. Ramnerödsskolan 4. Utredning Ramnerödsskolan 5. Internkontroll 08:30-09:30 leonore Lidman Lena-Maria Vinberg Liss-Lott Svendsen Lena-Maria Vinberg 10:20-10:55 leonore Lidman 10:55-11:30 Ingela Haglund Hansson 14:00-14:45 Thomas Davidsson

2 Kallelse Föredragningslista 23) Föredragningslista Föredragande 3. Information förvaltningschef Dnr BUN 2015/ Vuxenutbildningens budget 2. Lokalfrågor 3. Årshjul Inspektionsärenden 5. Arbetsmiljö 6. Linnéaskolan 7. Information från Fyrbodal Naturbruksgymnasium 09:50-10:20 Ulf Larsson 11:30-12:00 Tony Andersson Hans-Lennart Schylberg Lise-Lotte Bengtsson Hans-Lennart Schylberg Hans-Lennart Schylberg Hans-Lennart Schylberg 4. Information ordförande Dnr BUN 2015/ Kulturskolan till Sinclair 5. Rutiner vid elevers skadegörelse eller stöld av egendom samt utbetalning av ersättning vid förlust eller skada av elevers egendom Dnr BUN 2014/ Remiss från Socialdepartementet - Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas Dnr BUN 2015/ Arbetsmiljöverkets skoltillsyn -huvudmannen/ramnerödsskolan Dnr BUN 2013/ Arbetsmiljörapport juni 2015 kostenhet och förskola Dnr BUN 2015/ Remiss från samhällsbyggnadsnämnden - Förslag till detaljplan för del av fastigheten Källdal 4:7 Dnr BUN 2011/ Delegation verksamhetschef levhälsans medicinska insats Dnr BUN 2015/ Önska skola 2015 Dnr BUN 2015/00055 Mirsada Slijepcevic Mirsada Slijepcevic leonore Lidman leonore Lidman Tony Andersson Hans-Lennart Schylberg Helena Kleveros

3 Kallelse Föredragningslista 33) Föredragningslista Föredragande 12. Anmälan av beslut fattade på nämndens vägnar Dnr BUN 2015/ Anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 Skollagen - barn/elev som känner sig kränkta Dnr BUN 2015/ Övriga frågor Dnr BUN 2669/62 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till respektive gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

4 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2668/76 1 Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Sammanfattning Upprop förrättas, justerande väljs och tid för justering bestäms. I tur att justera är Anna- Malin Björk Joelsson C) Beräknad tid för justering är tisdagen den 16 juni Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att välja Anna-Malin Björk Joelsson C) till justerande samt att justeringen äger rum tisdagen den 16 juni Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/ Information Arbetsmiljörapport förskola och kostenhet inklusive Uppföljning och analys av sjukfrånvaro och arbetet med handlingsplaner utifrån medarbetarundersökning. 2. Förskolekön 3. Svar till Arbetsmiljöverket ang. Ramnerödsskolan 4. Utredning Ramnerödsskolan 5. Internkontroll Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 11) Dnr BUN 2015/00013 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information Arbetsmiljörapport förskola och kostenhet inklusive Uppföljning och analys av sjukfrånvaro och arbetet med handlingsplaner utifrån medarbetarundersökning VC förskola samt kostchef) 2. Förskolekön 3. Svar till Arbetsmiljöverket ang. Ramnerödsskolan 4. Utredning Ramneröd 5. Internkontroll

7 Skrivelse Barn och utbildning 19) Dnr BUN 2015/00373 Handläggare Chefsekonom Thomas Davidsson Uppföljning Internkontrollplan 2015 Delrapport juni 1 - Granskning av upphandling Uttag har gjorts i Raindance på baskonto mellan Bara inköp på över 5000: - har tagits med i sammanställningen. Av underlaget var det 39 % av företagen som kommunen har avtal med och finns med i kommunens avtalskatalog. 53,2 % av summan gjordes med avtalsföretag. Om avtal inte finns kan inköp göras från andra leverantörer. Av uttaget kan man inte utläsa om de varor som köpts in avser varor som egentligen finns på avtal. Förvaltningen har en fortsatt låg avtalstrohet. 2 Avdragsförbudet Kontroll av deltagarförteckning, syfte och moms har skett av fakturor avseende representation mm. 40 fakturor har fakturor granskats med urval på de högsta fakturorna och för tid mellan januari till mitten på maj. Fakturor med baskonto mellan har sökts ut för att täcka in det som rör representation. Problemen kring hanteringen av dessa fakturor kvarstår då syfte och deltagarförteckning ej anges och på ett flertal fakturor har omräkning av momsen ej skett enligt reglerna från Skatteverket. tt flertal fakturor har fel baskonto och avser inte representation alls. Påföljden av felaktig moms blir att kommunen lyfter för mycket moms. Information till administratörerna har skett under mars månad varför fakturor hanterade efter informationen inte har lika många fel. Problemet kvarstår dock då fakturor även godkänns av andra i organisationen än administratörerna, vilka inte har kunskap kring hanteringen av representation. Fortsatt information kring hanteringen av representation bör ske samtidigt som ekonomiavdelningen nu gör ett större arbete kring regler och förhållningssätt. Tanken är att förenkla och förtydliga regler samt göra enklare beskrivningar av hur moms mm ska hanteras i ekonomisystemet.

8 Skrivelse Barn och utbildning 29) Dnr BUN 2015/ Kontroll av bidrag till fristående verksamhet Kontroll av bidragen i vårt verksamhetssystem xtens har utförts utan avvikelse. Kontroll utförd av grundbelopp, tilläggsbelopp, särskild hantering av lokalkostnad samt att avslut har gjorts av samtliga av fjolårets beslut. Sammantaget betalas ca 290 mkr ut i bidrag till fristående verksamhet. Kommunikationen mellan kommunen och de fristående fungerar väl rörande bidragsprocessen. 7 Utdrag ur belastningsregister vid anställning Lagstiftningen om registerkontroll syftar till att stärka barns och ungas skydd mot sexuella övergrepp och andra grova brott. Registerkontroll ska därför göras på personer som erbjuds anställning inom de verksamheter som täcks av registerkontrollen. Verksamheterna som omfattas är förskola, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan och annan pedagogisk verksamhet. Den som inte har lämnat registerutdrag får inte anställas. Bestämmelser om detta finns i skollagen 2010:800). Registerkontroll av personal: 2 kap Den som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare får anställas utan att han eller hon lämnat ett nytt registerutdrag. I våra rutiner framgår det att den som erbjuds anställning ska visa utdrag i original. Kontroll ska göras och kopia av utdraget ska förvaras i personakten. Därefter görs en notering i det kommungemensamma IT- verktyget Medvind. n annan åtgärd var att anställningsbeslut inte skulle lämnas ut innan belastningsutdrag visades upp, en tredje var att kontroll ska ske med arkivpersonal om utdragen finns i personalakten innan anställningsbeslutet tas VT års internkontroll omfattar följande verksamheter: Förskola Grundskola, grundsärskola, för tidigare åldrar åk F-6) och fritidshem Grundskola grundsärskola, för senare åldrar åk 7-9)

9 Skrivelse Barn och utbildning 39) Dnr BUN 2015/00373 Metod Totalt undersöktes 35 personer, dessa valdes ut genom att via lönesystemet Hr+) tog fram en lista på samtliga nyanställda inom Barn och utbildningsförvaltningen under perioden Personerna på listan delades upp i grupper utifrån befattning och verksamhetsområde för att säkerställa att de olika verksamheterna inkluderades i kontrollen. Sedan gjordes slumpmässigt urval inom dessa grupper. Därefter kontrollerades personakten om utdraget från belastningsregistret fanns där, samt om det var giltigt när anställningen gjordes. Resultat Verksamhet Antal stickprov Utdrag saknas % saknas Utdrag förfallit % förfallit Förskola ,0% 0 0,0% Grundskola F-6 Fritidshem ,0% 0 0,0% Grundskola ,0% 1 12,5% Timavlönad Totalt ,0% 1 2,9% Övrigt Verksamhet Antal stickprov Utdrag saknas % saknas Utdrag förfallit % förfallit Övrigt Förskola ,0% 0 0,0% Grundskola F-6 Fritidshem ,7% 2 13,3% * Varav en tillsvidare anställd Grundskola ,5% 0 0,0% Totalt ,7% 2 5,7% Innan Verksamhet Antal stickprov Utdrag saknas % saknas Utdrag förfallit % förfallit Övrigt Förskola ,3% 0 0,0% * Varav en akt saknas, timavlönad Grundskola F-6 Fritidshem ,3% 2 13,3% Grundskola ,7% 2 33,3% * Varav en akt saknas, timavlönad Totalt ,1% 4 12,1% 2013 Verksamhet Antal stickprov Utdrag saknas % saknas Utdrag förfallit % förfallit Övrigt Förskola ,0% 4 26,7% Grundskola F-6 Fritidshem ,0% 3 30,0% * Varav en tillsvidare anställd Grundskola ,0% 0 0,0% Totalt ,1% 7 20,0%

10 Skrivelse Barn och utbildning 49) Dnr BUN 2015/00373 I resultatet kan ses att förbättring skett genom åren. Rutinerna har förfinats genom åren, det har troligtvis underlättat kontrollen av utdrag. Dessutom har checklistor alternativt introduktionsplaner uppdateras och tydliggjorts så det klart framgår vad som måste vara kontrollerat och klart innan den anställde börjar arbeta hos oss. Bland annat uppmanas vikarien att lämna in utdraget i samband med sin intresseanmälan att arbeta som vikarie hos oss. Vilket i sin tur leder till snabbare hantering av tillsättningen av vikariat om utdragen redan är kontrollerade. Från och med februari 2015 har alla rekryteringsannonser haft en informationstext om kravet om att lämna ett giltigt utdrag ur polisens belastningsregister innan anställning, detta förmodligen underlättat arbetet med att få in utdrag. Förslag till förändringar Fortsätta att förbättra rutiner, checklistor och introduktionsplaner samt synliggöra dem för chefer och administratörer. 8 Barnomsorg enligt behov/skollag Vårdnadshavare har rätt till barnomsorg med hänsyn till sitt omsorgsbehov utifrån arbete eller studier. Rätten till allmän förskola gäller från och med höstterminen det år barnet fyller tre år. De som är arbetslösa eller föräldralediga har rätt till 15 timmars verksamhet per vecka. För att säkra en kostnadseffektiv verksamhet bör kontroll ske att omsorg ges i enlighet med behovet och den rätt till omsorg som vårdnadshavarna har. Kontroll har skett på så sätt att uppgifter om antalet födda barn under perioden januari mars 2015 har tagits fram. Antalet är 136. Kontroll har sedan skett av de familjer som har syskon till de nyfödda barnen och som är i åldrarna 1-12 år. Dessa är 97 till antalet. Deras placeringar har gåtts igenom. Detta resultat har kontrollen visat: 29 vårdnadshavare utnyttjar rätten till avgiftsfri allmän förskola 12 vårdnadshavare utnyttjar rätten till 15 timmars placering per vecka på grund av föräldraledighet 2 vårdnadshavare utnyttjar rätten till 15 timmars placering per vecka på grund av arbetslöshet 10 vårdnadshavare utnyttjar heltidplacering på förskola utan giltig anledning

11 Skrivelse Barn och utbildning 59) Dnr BUN 2015/ syskon har placering på fritids på grund av att deras vårdnadshavare arbetar eller studerar delad vårdnad) 1 syskon har placering på grund av kap.8 7 skollagen 2010:800) 4 vårdnadshavare utnyttjar heltidplacering på fritidshem utan giltig anledning 1 vårdnadshavare utnyttjar 60 % placering på fritidshem utan giltig anledning Övriga 73 barn/elever har ingen placering. Av dessa är 19 skolbarn, 51 barn i åldern 1-2 år och 3 barn i ålder 3-5 år har rätt till allmän förskola). Granskningen visar att kontinuerlig kontroll av placeringar behövs för att rätta till eventuella felaktigheter. I de fall där det inte finns giltiga anledningar för placeringar kommer förvaltningen att meddela ansvariga huvudmän och för att rättelse ska kunna ske. Kontroll bör ske så att de vårdnadshavare som har barn som har rätt till allmän förskola har fått information om denna rättighet Systematiskt kvalitetsarbete Används Stratsys för arbete med verksamhetsberättelse samt uppföljning av mål och aktiviteter? Rapportens syfte och omfattning nligt nämndens rutiner och riktlinjer för skolans systematiska kvalitetsarbete ska förskolechefer och rektorer enheter)samt verksamhetschefer och barn och utbildningsnämnden huvudmannen) sköta all sin planering, uppföljning och rapportering i Stratsys IT-verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete. Nämndens prioriterade läroplansmål för läsåret 2014/2015 lades efter beslut in i Stratsys inför enheternas planering av läsåret, i enlighet med nämndens rutin. nheterna ansvarar därefter för att planera aktiviteter till nämndens mål och dokumentera dessa i Stratsys. nheterna ansvarar också för dokumentationen av planeringen av enhetens egna prioriterade läroplansmål och de aktiviter som behöver genomföras på enheten för läsåret utifrån den analys och bedömning som man gjort i verksamhetsberättelsen enligt fastställd mall. nheternas planering ska ha lagts in i Stratsys senast 30 september 2014, efter att förskolechef/rektor fastställt verksamhetsberättelsen. ftersom uppföljning av målen för 2014/2015 sker i juni månad verksamhetsberättelsen ska vara klar senast i september) omfattar denna granskning endast i vilken grad enheterna använt Stratsys för planering av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014/2015, samt i vilken grad enheternas genomförande av framtagna aktiviteter har dokumenterats

12 Skrivelse Barn och utbildning 69) Dnr BUN 2015/00373 aktiviteterna ska enligt nämndens rutin följas upp regelbundet under läsåret). Samtliga enheter har omfattats av granskningen. n andra delrapport kommer att lämnas under hösten 2015 och då kommer även granskningen omfatta hur enheterna har dokumenterat uppföljningen av mål. Förskola Observera att undersökningen inom förskolan har gjorts på förskolechefsnivå, ej enhetsnivå. Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål: 5 av 10 förskolechefer har dokumenterat sin planering av aktiviteter till samtliga tre av nämndens prioriterade läroplansmål för förskolan. Övriga fem förskolechefer har endast dokumenterat aktiviteter till något eller några av nämndens mål. nhetens prioriterade läroplansmål: Samtliga förskolechefer har dokumenterat sin planering av enhetens egna prioriterade läroplansmål. Aktiviteter till enhetens prioriterade läroplansmål: Sex av förskolecheferna har dokumenterat sin planering av aktiviteter till enhetens egna prioriterade läroplansmål. Övriga fyra har endast dokumenterat aktiviteter till något av målen. Uppföljning av aktiviteter: Fyra av förskolecheferna har följt upp planerade aktiviteter under läsåret. Grundskola/fritidshem Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål: 3 av 19 enheter har dokumenterat sin planering av aktiviteter till samtliga tre av nämndens prioriterade läroplansmål för grundskolan. Fem enheter har endast dokumenterat aktiviteter till något eller några av nämndens mål. Resterande enheter har inte dokumenterat några aktiviteter alls. nhetens prioriterade läroplansmål: 15 enheter har dokumenterat sin planering av enhetens egna prioriterade läroplansmål. Två enheter har prioriterat mål som inte är läroplansmål, vilket inte är förenligt med nämndens rutin. Övriga två enheter har inte dokumenterat några mål överhuvudtaget. Aktiviteter till enhetens prioriterade läroplansmål: 10 enheter har dokumenterat sin planering av aktiviteter till samtliga av enhetens egna prioriterade läroplansmål. Sex enheter har endast dokumenterat aktiviteter till något av målen. Tre enheter har överhuvudtaget inte dokumenterat några aktiviteter. Uppföljning av aktiviteter: Två enheter har följt upp alla planerade aktiviteter under läsåret. Två enheter har följt upp enstaka aktivitet. För övriga 15 enheter saknas uppföljning av planerade aktiviteter för läsåret.

13 Skrivelse Barn och utbildning 79) Dnr BUN 2015/00373 Grundsärskola Ingen av de tre grundsärskolorna har dokumenterat sin planering av aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål. Inte heller finns någon dokumentation av enhetens egna prioriterade läroplansmål med tillhörande aktiviteter. Gymnasieskola Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål: Samtliga 21 enheter har dokumenterat planering av en och samma aktivitet till ett av de tre målen som nämnden prioriterat för gymnasieskolan aktiviteten är att utarbeta en SYO-plan och har skickats ner från verksamhetschefnivå till samtliga enheter). nhetens prioriterade läroplansmål: ndast två enheter har dokumenterat sin planering av enhetens egna prioriterade läroplansmål. Ytterligare fem har prioriterat mål som inte är läroplansmål, vilket inte är förenligt med nämndens rutin. 12 enheter har inte dokumenterat några prioriterade mål överhuvudtaget. Aktiviteter till enhetens prioriterade läroplansmål: Tre enheter har dokumenterat sin planering av aktiviteter till enhetens egna prioriterade mål. Uppföljning av aktiviteter: Ingen enhet har följt upp planerade aktiviteter för läsåret. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan har inte dokumenterat sin planering av aktiviter till nämndens prioriterade läroplansmål. Det saknas även dokumentation av enhetens egna prioriterade läroplansmål med tillhörande aktiviteter. Vuxenutbildningen Aktiviteter till nämndens prioriterade läroplansmål: Ingen av de fem enheterna har dokumenterat sin planering av aktiviteter till samtliga av nämndens fyra prioriterade läroplansmål för vuxenutbildningen. Däremot har fyra av enheterna dokumenterat aktiviteter till något eller några av nämndens mål. nhetens prioriterade läroplansmål: Fyra enheter har dokumenterat sin planering av enhetens egna prioriterade läroplansmål. Aktiviteter till enhetens prioriterade läroplansmål: Två enheter har dokumenterat sin planering av aktiviteter till enhetens egna prioriterade läroplansmål. Ytterligare två har dokumenterat aktiviteter till något av målen medan en enhet inte har dokumenterat några aktiviteter alls. Uppföljning av aktiviteter: n enhet har följt upp en aktivitet. I övrigt saknas uppföljning av planerade aktiviteter för läsåret.

14 Skrivelse Barn och utbildning 89) Dnr BUN 2015/00373 Sammanfattande resultat av granskningen Granskningen visar att det finns omfattande brister i dokumentationen av planeringen av det systematiska kvalitetsarbetet, liksom i den kontinuerliga dokumentationen av uppföljningen av aktiviteter. Inom grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola är dokumentationen i stort sett obefintlig. Det finns generellt stora brister i dokumentationen av planering av aktiviteter till nämndens huvudmannens) prioriterade läroplansmål. Däremot fungerar dokumentationen av planering av enheternas egna prioriterade läroplansmål med några få undantag bra inom förskola, grundskola och vuxenutbildningen. Att så få aktiviteter finns planerade till nämndens mål får givetvis konsekvenser på hur väl styrningen från huvudmannanivå till enhetsnivå fungerar. Slutligen kan man konstatera att dokumentation av uppföljning av aktiviteter brister inom samtliga verksamhetsområden. Sammanfattningsvis visar granskningen att det finns brister i dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet i Stratsys. Själva syftet med implementeringen av Stratsys för skolans systematiska kvalitetsarbete - att skapa former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet och som ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet kan därför ännu inte sägas ha uppnåtts. Förslag till åtgärder: Fortsatt prioritering av utbildning till förskolechefer och rektorer i Stratsys. Nämndens rutiner för skolans systematiska kvalitetsarbete måste kommuniceras och vara väl kända i verksamheterna. Styrkedjan huvudman enhet behöver tydliggöras. Skolutvecklingsgruppens månatliga möten behöver återupptas med ett tydligt uppdrag. Vissa justeringar behöver göras i systemet för att minimera risk att fel uppstår. xempelvis ska inte andra mål än läroplansmål kunna prioriteras, i enlighet med nämndens rutin Finansieringsperspektiv i nämndbeslut Med finansieringsperspektiv i beslut menas att nämndärende belyser de ekonomiska apsekterna på ett fullständigt sätt samt att åtagandet ryms inom nämndens budget. Budgetprocessens årliga cykel fångar upp de flesta större förändringarna och lyfter dem för finansiering inom ramen för nämndens budget. Under året hanterar nämnden en mångfald av ärenden som i vissa fall innebär större förändringar av organisation, arbetssätt och kvalité. Att dessa ärenden innehåller

15 Skrivelse Barn och utbildning 99) Dnr BUN 2015/00373 finansiering är av yttersta vikt för att nämnden inte skall tappa sin ekonomiska balans. Följden kan annars bli att den planerade utvecklingen får stå tillbaka för att finansiera tidigare tagna ofinansierade beslut. Av de kallelser och protokoll som granskats är det fem ärenden som får betraktas som avvikande. Även ärendet om mottagningsenhet kan få konsekvenser. 15. Finansieringsperspektiv i beslut Finasierings perspektiv Finansiering Konsekvens 2015 Budget 2016 Linneaskolan övertagande Ja Nej underskott åtagande Städobjekt - upphandling utredas Nej underskott åtagande* Vuxenutbildningens budget Ja Nej 0 prognos oklart Samordnad elevhälsa Delvis Nej 0 prognos åtagande Hovhult/Ramneröd Ja Nej underskott åtagande * medtaget åtagande finns även från budget 2014/15 Flera ärenden lyfter de ekonomiska aspekterna men hanterar inte finansieringsfrågan. Följden blir ekonomisk obalans 2015 samt ett åtagande i budget för Det är av vikt att väsentliga förändringar lyfts som beslutsärende till nämnden och att nämnden beslutar om finansiering i alla ärenden. Konsekvensen kan annars bli att de tänkta framtida budgetsatsningarna uteblir alternativt effektiviseringar) pga. att ett eventuellt ekonomiskt utrymme redan är intecknat i tidigare ofinansierade beslut.

16 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/ Information förvaltningschef Vuxenutbildningens budget 2. Lokalfrågor 3. Årshjul Inspektionsärenden 5. Arbetsmiljö 6. Linnéaskolan 7. Information från Fyrbodal - Naturbruksgymnasium Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

17 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 11) Dnr BUN 2015/00014 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information förvaltningschef Vuxenutbildningens budget 2. Lokalfrågor 3. Årshjul Inspektionsärenden 5. Arbetsmiljö 6. Linnéaskolan 7. Information från Fyrbodal - Naturbruksgymnasium

18 UDDVALLA KOMMUN Barn och utbildning /Hans-Lennart Schylberg ÅRSHJUL - Planeringsöversikt - BUN 2015 Reviderat => Uppföljning ekonomi och verksamhet => Planering ekonomi och verksamhet => Uppföljning enligt skollagens krav på huvudmannens systematiska kvalitetsarbete 2015 Typ Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Beslutsärenden Bokslut 2014 med verksamhetsberättelse Planeringsprocess, steg 1: Verksamhetsplan år med budget år 2016 inkl. investeringsbudget inför budgetdialog) Styrkort Delårsrapport T1 Rapport arbetsmiljö Delårsrapport T2 Målnivåer KF-styrkort beslut) Majoritetens presskonferens inför KS-beslut om budget Majoritetens presskonferens internbudget 2016 Verksamhetsplan år med budget år 2016 beslut) Styrkort BUN - ev. justering beslut) Internkontroll 2015 rapport) Internkontroll 2016 plan) Rapport arbetsmiljö Informationsärenden Bokslut med verksamhetsberättelse delrapport) Verksamhetsberättelse varje VC 15 min + tid för frågor) konomisk uppföljning jan-febr Brukarundersökning Controllerrapport Central Förslag anslagsbindningsnivåer Controllerrapport och konomisk uppföljning jan-okt Uppföljning och Uppföljning och analys av synpunkter analys av anmälda genom kommunens kränkningar till klagomålssystem huvudmannen, samt genom egna ärenden från BO undersökningar VC) och Skolinspektionen VC) Uppföljning och Avstämning analys av resultat lokalprocess och likvärdig lokalplanerare) bedömning, samt förutsättningar för måluppfyllelse VC) Uppföljning och Uppföljning och analys av arbetet analys av sjukfrånvaro och arbetet med elever i behov av särskilt stöd samt med handlingsplaner det förebyggande utifrån medarbetarundersökning VC) och främjande arbetet, inklusive hur man arbetar inkluderande VC Fsk, Gsk stödenhetschef) Uppföljning och levernas analys av skolornas arbete med hållbar utveckling och MAS VC, miljösamordnare) arbetsmiljö inklusive anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från BO och Skolinspektionen samt uppföljning och analys av det förebyggande arbetet VC) Uppföljning och analys av resultat och likvärdig bedömning, samt förutsättningar för måluppfyllelse VC) Uppföljning och och analys av studie- och yrkesvägledning VC, SYV ) Uppföljning och analys av näringsriktigheten i skolmåltider samt huvudmannens mål om ekologiska livsmedel Kostchef) Utbildning BUN Utbildning BUN Utbildning BUN Kommunens aktivitetsansvar Arbetsmöten Utbildningsdagar Utbildningsdag: Förtroendevald i Uddevalla kommun Tisd 20 jan, , Oddevall Utbildningsdg: Axel Danielsson - Inspiration och tankeställare 19 febr , HCB 12 mars 08:30-12:00 Skapa styrkort 18 mars 08:30-16:00 Skapa styrkort Utbildningsdag: Intern BUN, 5 mars, kl Skolriksdagen, april, Stockholm 15 september 08:30-12:00 Verksamhetsplan år med budget år september 08:30-16:00 Lokalvandring Dialogforum föräldrarepresentanter 13 oktober Gemensam aktivitet BUN-Skolledning 1-2 oktober Utbildning i hållbar jämställdhet för ordinarie ledamöter

19 Skrivelse Barn och utbildning Dnr BUN 2015/ ) Pågående ärenden myndigheter 2015 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Begäran om Beslut att avsluta Yttrande yttrande ärendet 20 och BJ skickas Skolinspektionen :8743 Anmälan om skolsituationen för en grundskoleelev vid Sommarhemsskolan i Uddevalla kommun BUN 2015/68) Skolinspektionen :6484 Anmälan om bristande pedagogiskt ledarskap vid Ramnerödsskolan i Uddevalla kommun BUN 2015/96) Skolinspektionen :91 Anmälan om skolsituation för elever vid Uddevalla gymnasieskola, Östrabo Yrkes, i Uddevalla kommun BUN 2015/84) Skolinspektionen : Anmälan om Skolsituationen för en elev vid Agnebergsgymnasiet i Uddevalla kommun BUN 2015/142) Skolinspektionen :7145 Anmälan om elevens rätt till stödinsatser samt skyldigheten att motverka kränkande Begäran om yttrande Begäran om yttrande Beslut att avsluta ärendet Beslut att avsluta ärendet Beslut att avskriva ärendet Begäran om yttrande Yttrande och BJ skickas Yttrande och BJ skickas Yttrande och BJ skickas

20 Skrivelse Barn och utbildning 26) Dnr BUN 2015/00028 behandling vid Ljungskileskolan i Uddevalla kommun BUN 2015/211) Skolinspektionen :3192 Anmälan om skolsituationen för en elev vid Uddevalla Gymnasieskola i Uddevala kommun BUN 2015/401) Barn och elevombudet enskilda elever Beslut att lämna över anmälan till Uddevalla kommun för utredning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Barn och elevombudet :1750 Anmälan om kränkande behandling vid Östrabo yrkes vid Uddevalla Gymnasieskola, Uddevalla kommun BUN 2015/297) begäran om yttrande Beslut om föreläggande yttrande samt BJ skickas Skolväsendets överklagande nämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen / Regelbunden yttrande skickas Regelbunden tillsyn av den fristående skolan Thoren Innovation School i Uddevalal kommun BUN 2015/186) tillsyn av den fristående skolan Thoren Innovation School i Uddevalal kommun Skolinspektionen : Regelbunden tillsyn av den yttrande skickas

21 Skrivelse Barn och utbildning 36) Dnr BUN 2015/00028 Regelbunden tillsyn av den fristående skolan Uddevalla Praktiska Gymnasium BUN 2015/94) fristående skolan Uddevalla Praktiska Gymnasium Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Domstolar Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Anmodan att komma in med uppgifter Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr Överklagan av skolplacering L.H. BUN 2015/55) Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr Överklagan av skolplacering H.L. BUN 2015/55) Anmodan att komma in med uppgifter Arbetsmiljöverket Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling

22 Skrivelse Barn och utbildning 46) Dnr BUN 2015/00028 Pågående ärenden från 2014 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Begäran om Beslut om Yttrande yttrande föreläggande 30 och BJ skickas Yttrande och BJ skickas Kommunicering av anmälarens synpunkter på kommunens yttrande Kommunicering av anmälarens synpunkter på kommunens yttrande Kompletterande svar och BJ skickas Skolinspektionen :3453 Anmälan om skolsituation för ett barn vid Skansens förskola BUN 2014/418) Barn och elevombudet enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolväsendets överklagande nämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling

23 Skrivelse Barn och utbildning 56) Dnr BUN 2015/00028 Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionens riktade tillsyn :3777 BUN2013:172) : Informationsbrev inkommit : kontaktuppgifter utskickade USB med efterfrågat material skickat -Alla enhetsbeslut inkomna -Alla enhetsbeslut har besvarats Huvudmannabeslut inkommit Svar på enhetsnivå och huvudmannanivå skickas beslut om föreläggande för enskilda enheter Kompletterande huvudmannasvar beslut om fortsatt uppföljning för enskilda enheter Yttrande och BJ skickas Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionens kvalitetsgranskning av distansutbildningen inom den kommunala vuxenutbildningen BUN 2014/380) Förfrågan om uppgifter och information om granskningen Information till huvudman och rektor Redogörelse av utvecklingsområden skickas

24 Skrivelse Barn och utbildning 66) Dnr BUN 2015/00028 Skolinspektionen :2725 Granskning av matematik 3 C på Östrabo 1 BUN 2014/813) svar till Skolinspektionen Beslut om uppföljning och Verksamhetsrapport Informationsbrev Information inför kvalitetsgranskningen Beslut efter kvalitetsgranskning Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Domstolar Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Arbetsmiljöverket Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling

25 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/ Information ordförande Kulturskolan till Sinclair Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

26 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 11) Dnr BUN 2015/00015 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information ordförande Kulturskolan till Sinclair

27 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2014/ Rutiner vid elevers skadegörelse eller stöld av egendom samt utbetalning av ersättning vid förlust eller skada av elevers egendom Sammanfattning Förvaltningens verksamheter utsätts ibland för skadegörelse och stölder. I dessa sammanhang uppkommer frågor kring elevers skyldighet att ersätta skadad egendom. Det inträffar också att elever får sin egendom skadad eller stulen när de befinner sig i förvaltningens verksamheter. Fråga uppkommer då huruvida kommunen är skyldig att ersätta skadan eller förlusten. Med anledning härav finns skäl att fastställa vilka rutiner som ska gälla för dessa situationer. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag om rutiner vid elevers skadegörelse och stölder av egendom samt utbetalning av ersättning vid förlust eller skada av elevers egendom Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

28 Tjänsteskrivelse 13) Dnr BUN 2014/00789 Handläggare Tillsynssamordnare Mirsada Slijepcevic Telefon Rutiner vid elevers skadegörelse eller stöld av egendom samt utbetalning av ersättning vid förlust eller skada av elevers egendom Sammanfattning Förvaltningens verksamheter utsätts ibland för skadegörelse och stölder. I dessa sammanhang uppkommer frågor kring elevers skyldighet att ersätta skadad egendom. Det inträffar också att elever får sin egendom skadad eller stulen när de befinner sig i förvaltningens verksamheter. Fråga uppkommer då huruvida kommunen är skyldig att ersätta skadan eller förlusten. Med anledning härav finns skäl att fastställa vilka rutiner som ska gälla för dessa situationer. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag om rutiner vid elevers skadegörelse och stölder av egendom samt utbetalning av ersättning vid förlust eller skada av elevers egendom Ärendebeskrivning Förvaltningens verksamheter utsätts ibland för skadegörelse och stölder. I dessa sammanhang uppkommer frågor kring elevers skyldighet att ersätta skadad egendom. Det inträffar också att elever får sin egendom skadad eller stulen när de befinner sig i förvaltningens verksamheter. Fråga uppkommer då huruvida kommunen är skyldig att ersätta skadan eller förlusten. Med anledning härav finns skäl att fastställa vilka rutiner som ska gälla för dessa situationer.

29 Tjänsteskrivelse 24) Dnr BUN 2014/00789 Bakgrund De grundläggande reglerna om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. Att kräva skadestånd är en civilrättslig fråga och om en lösning inte kan ske på frivillig väg är det en fråga för domstol. Skadestånd kan bara krävas om skadan uppkommit uppsåtligen med avsikt) eller av vårdslöshet borde ha förstått att skada skulle uppkomma). Skadestånd kan alltså inte krävas om skadan uppkommit på grund av olyckshändelse. Det kan dock finnas ansvarsförsäkringar som även täcker skador som uppkommer på grund av olyckshändelse och som har tecknats av vårdnadshavarna. Den som vållar skadan innan arton års ålder skall ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn till ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållande samt övriga omständigheter. Kravet kan således inte riktas mot vårdnadshavarna. Rutiner - skadegörelse/stöld av egendom som tillhör kommunen När skadegörelse/stöld sker i en skolverksamhet ska verksamheten vidta nödvändiga åtgärder för att utreda vad som hänt. När skadad/stulen egendom är av högre värde ska polisanmälan ske. Verksamheten avgör även om anmälan till andra myndigheter ska göras. Om det är klarlagt vilken/vilka elever som deltagit i händelsen underrättas vårdnadshavare om att skolan utreder det inträffade alternativt att händelsen är polisanmäld. Tillsammans med eleven, vårdnadshavarna och representant från verksamheten träffas en överenskommelse om hur skadan ska ersättas. Om det är helt klarlagt vilken/vilka elever som har förorsakat skadan ska skadan i första hand om det är möjligt återställas genom egen arbetsinsats. Detta kan göras tillsammans med förälder eller vaktmästare på skolan. Om den skadade/stulna egendomen inte kan återställas krävs ersättning. Detta gäller i första hand under förutsättning att skadan skett på grund av uppsåt eller vårdslöshet. Om skadan uppstått genom olyckshändelse kan ersättning endast krävas om det finns en ansvarsförsäkring tecknad av vårdnadshavarna som täcker skadan.

30 Tjänsteskrivelse 34) Dnr BUN 2014/00789 Skadeståndets storlek bedöms i varje enskilt fall med hänsyn till ålder, utveckling, handlingens beskaffenhet, eventuell ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden. Utgångspunkten är skadeståndslagens och föräldrabalkens bestämmelser. Om skadeståndet inte betalas får övervägas vilka rättsliga åtgärder som ska vidtas och om tvisten ska lösas av domstol. Kompletterande ersättningsregler finns när det gäller lån av skolans egendom exempelvis låneböcker, datorer) Rutiner - skadegörelse/stöld av egendom som tillhör elever Huvudregeln är att verksamheten ej ansvarar för elevernas egendom och ersätter ej personliga tillhörigheter vid eventuella skador eller stölder. Därför rekommenderas att eleverna inte har med sig stöldbegärlig egendom till verksamheten. Vid stöld/skadegörelse är det vårdnadshavarna som anmäler händelsen till polis och sitt försäkringsbolag. Under verksamhetstid kan ibland förvaringsplats erbjudas för föremål som tillhör eleven, men verksamheten ansvarar ej för dessa. Verksamheten är inte heller ersättningsskyldighet för föremål som förvaras i elevskåp. Verksamheten ersätter kostnad för skador/stöld av elevens egendom, då det kan konstateras att skadan/stölden uppkommit genom verksamhetens vårdslöshet fel eller försummelse). n bedömning av värdet görs och antingen ersätts föremålet eller så betalas den självrisk som krävs från eget försäkringsbolag. Verksamheten ersätter inte skador eller stöld av egendom om skadan uppkommit genom elevens eget agerande. Olycksfall personskada på barn/elev) Barn och elever som är inskriven i verksamhet förskola, pedagogisk omsorg, skola) omfattas av kommunens tecknade olycksfallsförsäkring. Om olycksfall sker kan även ersättning utgå för skadad egendom. Mer information om försäkringen finns på kommunens hemsida,

31 Tjänsteskrivelse 44) Dnr BUN 2014/00789 Hans-Lennart Schylberg Skolchef Mirsada Slijepcevic Tillsynssamordnare xpediera till Grundskolekontoret Gymnasiekontoret Vuxenutbildningen

32 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/ Remiss från Socialdepartementet - Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas Sammanfattning Socialdepartementets promemoria Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas innehåller förslag om att upphäva lagen 2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Förslaget innebär att lagen om kommunalt vårdnadsbidrag ska upphöra att gälla vid utgången av december 2015 med övergångsbestämmelser samt följdändringar i vissa lagstiftningar. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Vårdnadsbidrag beräkningar 2015 Remiss från Socialdepartementet Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar på remissen från Socialdepartementet Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas meddela att några synpunkter på själva förslaget inte finns, men att nämnden förutsätter att de kommuner som infört vårdnadsbidrag kompenseras för sina kostnadsökningar genom ökade statsbidrag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

33 Tjänsteskrivelse 12) Dnr BUN 2015/00263 Handläggare Tillsynssamordnare Mirsada Slijepcevic Telefon Remiss från Socialdepartementet - Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas Sammanfattning Socialdepartementets promemoria Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas innehåller förslag om att upphäva lagen 2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Förslaget innebär att lagen om kommunalt vårdnadsbidrag ska upphöra att gälla vid utgången av december 2015 med övergångsbestämmelser samt följdändringar i vissa lagstiftningar. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Vårdnadsbidrag beräkningar 2015 Remiss från Socialdepartementet Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar på remissen från Socialdepartementet Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas meddela att några synpunkter på själva förslaget inte finns, men att nämnden förutsätter att de kommuner som infört vårdnadsbidrag kompenseras för sina kostnadsökningar genom ökade statsbidrag. Ärendebeskrivning Socialdepartementspromemoria Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas innehåller förslag om att upphäva lagen om kommunalt vårdnadsbidrag. tt upphävande av lagen medför att följdändringar måste göras i socialförsäkringsbalken, lagen om anställningsskydd, föräldraledighetslagen, lagen om arbetslöshetsförsäkring samt inkomstskattelagen. Förslaget innebär att lagen om kommunalt vårdnadsbidrag ska upphöra att gälla vid utgången av december Den upphävda lagen föreslås fortsätta att gälla i fråga om ärenden om kommunalt vårdnadsbidrag som har anhängiggjorts hos en kommun före den 1 januari 2016, och som i någon del avser vårdnadsbidrag för tid före upphävandet. Detta gäller också för vårdnadsbidrag som har beviljats före den 1 januari, 2016 för viss tid eller tills vidare och som sträcker sig över detta datum.

34 Tjänsteskrivelse 22) Dnr BUN 2015/00263 Vårdnadsbidrag utges av Uddevalla kommun och antalet beviljade vårdnadsbidrag är för närvarande 95. Hur många av dessa som kommer att välja plats inom förskola eller pedagogisk omsorg för sitt barn om möjligheten att erhålla vårdnadsbidrag upphör är svårt att beräkna exakt. I bilaga har olika exempel kostnadsberäknats och sannolikheten att kommunens kostnader ökar vid ett upphörande av vårdnadsbidrag är stor. De kommuner som infört vårdnadsbidrag bör därför kompenseras med ett ökat statsbidrag för att täcka den kostnadsökning som sannolikt uppstår. Följdändringar i annan lagstiftning Förslaget att upphäva lagen om kommunalt vårdnadsbidrag medför att vissa följdändringar måste göras i andra lagar. De bestämmelser i socialförsäkringsbalken, föräldraledighetslagen, lagen om anställningsskydd, lagen om arbetslöshetsersättning samt inkomstskattelagen som berör vårdnadsbidrag ska upphävas. Följdändringarna ska träda i kraft den 1 januari Övergångsbestämmelserna till följdändringarna i ovan nämnda lagar bör göra möjligt att de äldre bestämmelserna fortfarande ska gälla när kommunalt vårdnadsbidrag lämnas eller har lämnats efter den 1 januari 2016 i enlighet med övergångsbestämmelserna i lagen om upphävande av lagen om kommunalt vårdnadsbidrag. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Mirsada Slijepcevic Tillsynssamordnare xpediera till Socialdepartementet Förskolekontoret

35 Vårdnadsbidrag Budget Antal per år Pris per år aktuell budget Summa Summa Vht Pris volym volym aktuell budget Summa per verksamhet hel volym Vårdnadsbidrag Förskola Förskola Ped Oms Brist förskola => alla i PO? Ped Oms Antagande tredjedel Antagande tredjedel Förskola Förskola Förskola Förskola Ped Oms Ped Oms Ped Oms Ped Oms Hemma Hemma Summa Summa Antagande hälften - flest 50 Antagande hälften - flest 50 Förskola Förskola Förskola Förskola Ped Oms Ped Oms Ped Oms Ped Oms Hemma Hemma Summa Summa Antagande två tredjedelar - flest 50 Antagande två tredjedelar - flest 50 Förskola Förskola Förskola Förskola Ped Oms Ped Oms Ped Oms Ped Oms Hemma Hemma Summa Summa Antagande alla hemma Förskola Förskola Ped Oms Ped Oms Hemma Summa 0 0

36 n I Ds 2015:19 Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas RGRING KANSLIT Socialdepartementet

37 SOU och Ds kan köpas från Frìtzes kundtjânst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, Stockholm Ordertelefon: post: 'Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på. remiss - bur ocb oørþr. Statsrådsberedningen, SB PM 2003 :2 reoid.erad t -02) n kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remrss Omslag: Regeringskansliets standard, Tryck: landers Sverige AB, Stockholm ISBN ISSN

38 lnnehåll 1 Sammanfattning Lagtext Förslag till lag om upphävande av lagen 2008:307) om kommunalt vårdnads bidrag Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Förslag till lag om ändring i lagen 1982:80) om anställningsskydd Förslag till lag om ändring i foraldraledighetslagen 1995:s8a) Förslag till lag om ändring i lagen 1.997:238) om arbetslöshetsförsäkring...1,2 2.6 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen 1.999:1229) l4 3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag t5 3.1 Bakgrund Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 27 1

39 lnnehåll Ds 2015: t Konsekvenser av förs aget... För enskilda 31 3l 4.2 Administrativa och ekonomiska konsekvenser ffekter på kommunal sektor ffekter på transfereringssystemen ffekter för domstolarna, statliga myndigheter samt arbetslöshetskassorna U-rättsliga aspekter och administration av familjeförmåner Författningskommentar Förslaget till lag om upphävande av lagen 2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Förslaget till lag om ändring i lagen 1982:80) om anställningsskydd... 4t 5.4 Förslaget till lag om ändring i foraldraledighetslagen 199s:s84) Förslaget till lag om ändring i lagen 1997:238) om arbetslöshetsförsäkring Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen 1999:1,229) 42 2

40 1 Sa m ma nfattn ing Promemorian innehåller förslag om att upphäva lagen 2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. tt upphävande av lagen medför att foljdandringar måste göras i socialförsäkringsbalken, lagen : B 0) om ans tällnin gsskydd, foraldraledi ghetslagen :58 4), lagen 1997:238) om arbetslöshetsförsäkring samt inkomstskattela gen :1229). Förslaget innebär att lagen om kommunalt vårdnadsbidrag ska upphöra att gälla vid utgången av december Den upphavda lagen föreslås fortsätta att gälla i frâga om ärenden om kommunalt vårdnadsbidrag som har anhängiggjorts hos en kommun före den 1. janttari 2016, och som till någon del avser vårdnadsbidrag för tid före upphavandet. 3

41

42 2 Lagtext 2.t Förslag till lag om upphävande av lagen 2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag Härigenom föreskrivs att lagen 2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag ska upphöra att gälla vid utgången av december Den upphävda lagen gäller fortfarande i fräga om ärenden om kommunalt vårdnadsbidrag som har anhängiggjorts hos en kommun före den 1 januari 2016, och som till någon del avser vårdnadsbidrag for tid före upphävandet. 5

43 2 Lagtext Ds 2015: Förslag till lag om ändring i soc ia lförsä kri ngsba I ken Härigenom föreskrivs i fràga om socialförsäkringsbalken dels att26kap.23 $ och 1,14kap.23 $ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 26kap.23 $ ska utgå, dels att1,2kap.38 S,97 kap. 13 S, 102 kap. 15 $ och tt+ kap. 8 $ ska ha foljande lydelse. Nwaarande lydelse Föreslagen þdeke 72kap. 38 S' För en foralder som anses bosatt i Sverige även under vistelse utomlands enligt bestämmelserna i 5 kap. 6 och B $$, ska det bortses från tiden för utlandsvistelsen när det bestäms om 24O-dagarsvillkoret i 35 S 1 är uppfyllt. Vidare ska för en förälder som fått sjukersättning eller aktivitetsersättning en sjukpenninggrundande inkomst beräknad enligt 26kap.22 a$ anses ha gällt hela den tid som föräldern fått sådan ersättning. För en faralder som fått nadsbidrag enligt vå,rd- lagen 2005:307) on't. þommwnalt aå.rdnadsbidrag ska det bortses frå.n såd,øn tid som faraldern få.x så.dant bidrag när det besttims om 24)-d.agarsoillþoret i 3551 àr øppfyllt, om detta är mer förm ån ligt fo r far ild ern. 1 Ändringen innebär att tredje stycket tas bort. 6

44 Ds 2015:19 2 Lagtext 97 kap. 13 S' Med vissa andra inkomster enligt 2 $ 6 avses foljande: f. inkomst som på grund av 3 kap SS inkomsrskattelagen 1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamher, tjänst eller kapital, 2. studiemedel i form av studiebidrag, urom den del som avser tilläggsbidrag, 3. skattefria stipendier över kronor per månad, 4. skattepliktiga inkomster 4. skattepliktiga inkomster enligt 5 $ lagen 1991:586) om enligt 5 $ lagen 1991:586) om särskild inkomsrskart för urom- särskild inkomstskam för uromlands bosatta, lands bosatta, oclt 5. oå.rd.nadsbid.rag enligt lagen 5. etableringsersättning en- 2008:307) on't þommunahvård- ligr lagen 2010:197) om etablenad,sbidrøg och ringsinsatser för vissa nyanlända 6. etableringsersättning en- invandrare. ligt lagen 2010:197) om eubleringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Inkomster som avses i första stycket 2 och 3 och som i slutet av ett är betalas ut i förskom som hanforliga till nästfoljande år ska beaktas för det senare årer. Med vissa andra inkomsrer enligt 7 $ 5 avses dersamma som i97 kap.13 $ första stycket 1-3, 5 och 6 samt ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukdomsfall som inträffat före ãr kap. 1s s' Med vissa andra inkomsrer enligt 7 $ 5 avses detsamma som i 97 kap. 13 $ första stycket 1-3 och 5 samt ersärtning från avtals gruppsjukförsäkringar för sjukdomsfall som inträffat före ãr Senaste lydelse 2010: Senaste lydelse 201,0:352. 7

45 2 Lagtext Ds 2015:19 l74kap. 8Sn Pensionsuppgifter som behandlas for ändamål som anges i 7 $ får också behandlas av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten for tillhandahållande av information som behövs 1.. som underlag for beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd åt enskilda i den verksamhet som bedrivs av Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna, 2. för samordning av tjänstepensioner i den verksamhet som bedrivs av Staten tjänstepensionsverk och det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för admìnistration av personalpensioner, 3. för handlaggning av ären- 3. for handlaggning av ärenden hos Statens tjänstepen- den hos Statens tjänstepensionsverk där regler om statens sionsverk där regler om statens tjänstegrupplivförsäkring ska tjänstegrupplivförsäkring ska tlllàmpas, eller tillämpas, 4. som underlag for beslut 4. som underlag för beslut om och kontroll av ekonomiskt om och kontroll av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. social- bistånd enligt 4 kap. socialtjänstlagen 2001:453) åt enskild tjänstlagen 2001:453) åt enskild i den verksamhet som bedrivs av i den verksamhet som bedrivs av socialnämnderna, eller 5. som wnderløg fc;r beslut om och kontroll an oå.rdnadsbidrøg enligt lagen 2008:307) otn. ko mm unab v å.r dn ads bi dr ag. socialnämnderna. 1. Denna lagträder i kraft den 1 januari2016. Z. Aldre föreskrifter gäller fortfarande när kommunalt vårdnadsbidrag har lämnats enligt den upphavda lagen 2008:302) om kommunalt vårdnadsbidra g. a Senaste lydelse 2010:568 8

46 Ds 2015:19 2 Lagtext 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen 1982:80) om anställningsskydd Härigenom föreskrivs att 11. $ lagen 1982:80) om anställningsskydd ska ha foljande lydelse. Nuoørande þdeke Föreslagen lydelse 11 S' För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad. Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av - två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra âr, - tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra är men kortare än sex år, - 9t^ månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år men kortare än ätta är, - fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst âtta är men kortare än tio år, och - sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år. Om en arbetstagare som är Om en arbetstagare som är foraldraledig enligt 4 eller 5 $ foraldraledig enligt 4 eller 5 $ eller helt ledig enligt 9 $ föräld- foraldraledighetslagen raledighetslagen 1,995:584) sägs 1995:584) sägs upp på grund av upp pä grund av arbetsbrist, arbetsbrist, borjar uppsägningsborjar uppsägningstiden löpa tiden löpa - när arbetstagaren helt eller delvis återupptar arbetet, eller - när arbetstagaren skulle ha återupptagit sitt arbete enligt den anmälan om föräldraledighet som gäller när uppsägningen sker. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari Z. nldre föreskrifter gäller fortfarande när uppsägning sker under tid då kommunalt vårdnadsbidrag lämnas enligt den upphavda lagen 2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. s Senaste lvdelse 2008:564.

47 2 Lagtext Ds 2015: Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen : 584) Härigenom föreskrivs i frå'ga om foraldraledighetslagen 199s:584) dels att 9 $ ska upphöra att gãlla, dels att rubriken närmast före 9 $ ska utgå, dels att 3 och 13 $$ ska ha följande lydelse. Nwvarand.e þdeke Föreslagen þdeke 3S' Det finns foljande sex former Det finns foljande fem forav föräldraledighet för vård av mer av foraldraledighet för vård barn m.m.: av barn m.m.: 1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns fodelse och för amning mammaledighet, 4 $). 2.Hel ledighet för en foralder tills barnet blivit 18 månader eller, under förutsättning att foraldern då har hel föräldrapenning, for tid därefter hel ledighet med eller utan foraldrapenning, 5 $). 3. Ledighet för en foralder i form av förkortning av normal arbetstid med tre fjardedelar, hälften, en fjardedel eller en åttondel medan foräldern har tre fjardedels, halv, en fjardedels respektive en åttondels foraldrapenning delledighet med foräldrapenning, 6 $). 4. Ledighet för en foralder i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjardedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt ãæaâr delledighet utan föräldrapenning, 7 S). 5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn ledighet med tillfallig foraldrapenning m.m., 8 $). 6. Hel ledigbet eller ledighet i form ao förkortning ao normal arbetstid med halften far en faralder till ett barn far oilket lcimnas helt vå.rdnadsbidrag ledighet med oårdnad,sbidrag, 9 $). 6 Senaste lydelse 2008:

48 Ds 2015:19 2 Lagtext Sarskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller som ammar finns i 1B-21 SS. 13 S' n arbetstagare som vill n arbetstagare som vill utnyttja sin rätt dll ledighet únyttja sin ràtt dll ledighet enligt 4, 5, 6, 7 eller 9 $ ska enligt 4,5, 6 eller 7 $ ska anmäla anmäla detta till arbetsgivaren detta till arbetsgivaren minst två minst två månader före ledig- månader före ledighetens början hetens borjan eller, om det inte eller, om det inte kan ske, så kan ske, så snart som möjligt. I snart som möjligt. I samband samband med sin anmälan ska med sin anmälan ska arbetsarbetstagaren ange hur lång tid tagaren ange hur lång tid ledigledigheten är planerad att pägâ. heten är planerad att pägâ' n arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 8 $ ska anmäla ledigheten till arbetsgivaren minsr en vecka fore ledighetens borjan. Om ledigheren beror på sjukdom eller smitta, gäller dock inte någon anmälningstid. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari Z. Äldre föreskrifter gäller fortfarande när kommunalt vårdnadsbidrag lämnas enligt den upphävda lagen 2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. 7 Senaste lydelse 2008:933. l1

49 2 Lagtext Ds 2015: Förslag till lag om ändring i lagen 1997:238) om arbetslöshetsförsäkring Härigenom föreskrivs att t6 $ lagen 1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska ha följande lydelse. Nuaarande þdelse Föreslagen þdeke 16 S' När ramtid ska bestämmas räknas inte den tid då den sökande varit förhindrad att arbeta på grund av 1. styrkt sjukdom, 2. ztå.rd av barn i följønde fall: 2. vârd av eget barn som inte a) värd av eget barn som inte har fyllt 2 ãr eller vård av adophar fyllt 2 är eller vård av adop- tivbarn i 2 är efter barnets tivbarn i 2 âr efter barnets ankomst i familjen, ankomst i famlljen, eller b) aå.rd a.a eget barn sorn inte hør fyllt 3 å.r eller vå.rd aa adoptivbarn i 3 å.r,frr, barnets anþon'tst i fømiljen, under forutsàttning att den söþande omedelbart fore ledigbeten hade ett for-,uóírvsarbete i sådan omfattning dtt det rnotsara,r minst ett arbetsoillþor, 3. vård av närstående när hel närståendepenning lämnas enligt 47 kap. socialförsäkringsbalken, eller 4. uppdrag av socialnämnden att ta emot barn i ett sådant hem som ayses i 6 kap. 6 $ första och tredje styckena socialtjänstlagen 2001:a53) samt 9 $ lagen 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, om uppdraget, på socialnämndens begäran, 8 Senaste lydelse 2010:2030. t2

50 Ds 2015:19 2 Lagtext varit av sådan omfattning att den sökande varit tvungen att helt avstå från förvärvsarbete och mottagandet inte bedrivits yrkesmässigt. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari Äldre föreskrifter gäller fortfarande för bestämmande av ramtid för en sökande som före den 1 januari 2016 har påborjat ledighet på grund av vård av barn. 13

51 2 Lagtext Ds 2015: Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen 1999:1229) Härigenom föreskrivs att 1.1. kap. 32 $ inkomstskattelagen 1999:1229) ska ha foljande lydelse. Nuoarønde lydelse Föreslagen þdeke 11 kap. 32 S' Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. socialförsäkringsbalken ska inte tas upp. Vå.rdnadsbidrag enligt lagen 2008:307) orn þornmwnalt aå.rdnadsbidrag sþa inte tas upp. Jämställdhetsbonus enligt lagen 2008:313) om jamstalldhetsbonus ska inte tas upp. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari2016. Z. Aldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om vårdnadsbidrag som har lämnats enligt den upphavda lagen 2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. e Senaste lydelse 2011:1084. Ändringen innebär att andra stycket tas bort. l4

52 3 Slopat kommunalt vå rd nadsbid rag 3.1 Bakgrund Förslagen i denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp inom Socialdepartementet och innebär i huvudsak en återgång till tidigare gällande regler innan det kommunala vårdnadsbidraget infordes. 3.2 Nuvarande bestämmelser Från och med den 1 juli 2003 infördes lagen 2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag som ger landets kommuner rätt att införa, finansiera och administrera kommunala vårdnadsbidrag inom vissa ramar. Det kommunala vårdnadsbidraget är frivilligt for landets 290 kommuner. Det är först när en kommun, med stöd av lagen, beslutat införa vårdnadsbidrag som en enskild kan få en ansökan om bidraget prövad och beviljad. Vårdnadsbidraget är således inte en generell förmån som kan utges i hela landet till alla barnfamiljer utan det finns ett krav på att vårdnadshavaren ska vara folkbokford bosatt) i kommunen. Den svenska regeringen har gjort bedomningen att vårdnadsbidraget är en familjeförmån i den mening som avses i rådets förordning G) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Vårdnadsbidrag kan därmed i enlighet med unionsrätten även lämnas i de fall dar familjen inte uppfyller krav på bosättning och folkbokforing i en svensk kommun men där anknytningen till kommunen ändâ ar tillräckligt sark, t.ex. genom att den ena vårdnadshavaren arbetar där. Vårdnadsbidraget kan således lämnas till en person som har sin familj bosatt i en annan medlemsstat än 15

53 3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag Ds 2015:19 Sverige och som arbetar inom en kommun som har infort vårdnadsbidrag. I dessa fall er Försäkringskassan samordnande myndighet och den som utbetalar vårdnadsbidraget. När vårdnadsbidraget infördes var det en del av en familjepolitisk reform som även omfattade införandet av jamställdhetsbonus, barnomsorgspeng samt stärkt pedagogiskt uppdrag i förskolan. Genom införandet av vårdnadsbidrag gavs möjligheter för foraldrar àtt vara hemma och vårda sitt barn under den period då barnet är mellan ett och veär. De kommuner som önskar kan ge ett skattefritt kommunalt bidrag på maximalt kronor per månad och barn. Villkoret för afi fâ efi vårdnadsbidragãr att barnet inte nyttjar offentligt finansierad forskoleverksamhet. Föräldern kan förvärvsarbeta och samtidigt uppbara vårdnadsbidrâg om vården av barnet ordnas på annat sätt. Om vårdnadsbidraget sägs upp på egen begäran av bidragsmottagaren löper en karensdd innan kommunen får lämna vårdnadsbidrag för samma barn. Vårdnadsbidraget kan inte kombineras med vissa andra ersättningar från trygghetssystemen. Syftet med dessa begränsningar är att undvika inlåsningseffekter för personer som står långt från arbetsmarknaden samt att dubbla ersättningar inte ska utges. Vårdnadsbidraget får derfor inte lämnas till en vårdnadshavare som för samma period uppbar vissa andra ersättningar som grundar sig på föräldraskap, ålder, arbetsoförmåga eller arbetslöshet. Vårdnadsbidrag får inte heller lämnas till en vårdnadshavare vars make eller sambo för samma period får någon sådan ersättning. Detta gäller för vårdnadshavare som bor tillsammans med sin make. Motsvarande ersättningar som utbetalas i ett annat medlemsland till en vårdnadsbidragstagare eller dennes make eller sambo, ska likställas med de svenska ersättningarna. Kommunerna kan även välja att göra en delad utbetalning av vårdnadsbidraget om båda foraldrarna är överens om det. Vidare ges kommunerna en rätt att reducera vårdnadsbidraget i de fall bidraget kombineras med att barnet vistas i offentligt finansierad förskoleverksamhet. Vårdnadsbidragets storlek är då beroende av den tid som barnet vistas i förskoleverksamheten. 16

54 Ds 2015:19 3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag 3.3 Hur föräldrar använder vårdnadsbidraget Statistiska centralbyrån samlar in statistik från kommunerna om mottagare av vårdnadsbidrag. Under 2013 var det ca 100 kommuner som valt att införa möjligheten - vilket morsvarar att ungefär halften av alla l-3-äringar var bosatra i kommuner där det var möjligt att få vårdnadsbidrag. Det motsvarar ca barn. Antalet barn som vårdnadsbidrag betalades ut för var dock enbart 7 5OO, eller fyra procent. Det genomsnittliga beloppet som betalades ut under 2013 var kronor. Nästan 700 personer hade fullt vårdnadsbidrag under hela2013. När det gäller barn fodda 2011., vars föräldrar kunde ha bidraget hela 2013, var det sex procent som hade foraldrar som valde att ha bidraget. Medelbelopper för dem var kronor. Det finns en stor skillnad i hur många män och kvinnor som mottar bidraget. nbart nio procent av de som mottog bidraget under 2013 var män, 91 procent var kvinnor. Kommunerna som infört bidraget väljer själva hur de vill utforma ansökningshandlingarna. Det innebär att det inte nödvändigtvis är den vårdnadshavare som rapporteras in till SCB som mottagaíe ay bidraget som är den som faktisktvãrdar barnet. Det är också möjligt attvaía förvärvsarbetande på heltid och samtidigt motta bidraget. Det är ändå rimligt att antaatt det i de allra flesta fall ar den som tar emor bidraget som också är den som faktiskt vårdar barnet. Det finns även skillnader i vem som mottar vårdnadsbidrag beroende av utbildningsnivå och om mottagaren är inrikes eller utrikes fodd. Av de kvinnor med förgymnasial utbildning som hade möjlighet att välja vårdnadsbidrag.var det cirka åtta procenr som gjorde det under Bland kvinnor med eftergymnasial utbildning var andelen enbart cirka tre procenr. Det saknas uppgifter för män som är mottagare eftersom de är relativt få. Personer fodda utomlands har enligt statistiken över momagare vårdnadsbidrag i större utsträckning än personer födda i Sverige. Av de utrikes fodda kvinnor som kunde välja vårdnadsbidrag gjorde närmare sju procent det. Bland inrikes fodda kvinnor var andelen drygt fyra procent. 17

55 3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag Ds 2015:19 Föräldrar med aårdnadsbidrag har lagre löneinþomster SCB visar i en analys att de personer som hade vårdnadsbidrag 2012 hade loneinkomster året innan och åter efter vårdnadsbidraget som var betydligt lägre jamfort med löneinkomsterna for de personer som inte mottog bidraget men hade möjlighet att göra det. För kvinnor som hade vårdnadsbidrag 2012 lâg medianvärdet för årsinkomsten året innan de hade vårdnadsbidrag pä kronor. Det kan jamforas med de närmare kronor i löneinkomst som de kvinnor som inte hade vårdnadsbidrag hade. Löneinkomsten är lägre före perioden med vårdnadsbidrag än efter, eftersom vårdnadsbidraget oftast föregås av föräldraledighet med föräldrapenning..a.ret efter vårdnadsbidraget, 2013, låg medianbeloppen pä drygt B0 000 kronor för kvinnor som hade vårdnadsbidrag mot drygt kronor för dem som inte hade vårdnadsbidrag under 201,2. I jämförelsen ingår bara de foraldrar som inte hade vårdnadsbidrag 20ll eller Statistiken indikerar att de som hade vårdnadsbidrag hade sämre anknytning till arbetsmarknaden än de som valde att inte ha vårdnadsbidrag. Medelinkomsterna från lönearbete var lägre och det var även en lägre andel som överhuvudtaget hade en löneinkomst, både fore och efter perioden med vårdnadsbidrag. Av de kvinnor som hade vårdnadsbidrag var det enbart 59 procent som hàde löneinkomst2011, och 71 piocent Som hade en sådan inkomst Av dem som inte hade bidraget var det 79 procent som år 2011 hade en löneinkomst, och är 2013 var det hela 83 procent som hade det. Drygt 30 procent av de som haft vårdnadsbidrag och inte fortsatte med bidraget året efter hade ingen löneinkomst alls det efterfoljande året. Antingen hade foraldern andra stöd från samhällets ^trygghetssystem eller så var denne helt utan inkomster det året. Aterigen indikerar detta att det i huvudsak är hushåll med svag arbetsmarknadsanknytning som väljer att använda kommunalt vårdnadsbidrag. l8

56 Ds 2015:19 3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag 3.4 Kommunaltvårdnadsbidragavskaffas Förslag: Lagen om kommunalt vårdnadsbidrag ska upphävas. Skälen för förslaget: tt jamstallt foraldraskap är både en viktig utgångspunkt och en cenrral målsättning för den ekonomiska familjepolitiken. Möjligheten att försörja sig genom arbete är den faktor som har störst betydelse for familjernas ekonomi och för den enskilde individens oberoende och trygghet. I FN:s kvinnokonvention, CDA\ø, fastställs i artikel 5 att konventionsstaterna ska vidra alla lämpliga âtgärder lör att a) ändra mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa fördomar samr seder och bruk som grundar sig på föreställningen om det ena könets underlägsenhet eller på srelnande roller för män och kvinnor, b) säkerställa att familjeutbildningen bibringar en riktig uppfattning om moderskapet såsom en social funktion och erkänner art män och kvinnor har ett gemensamt ansvâr för sina barns uppfostran och utveckling, varvid barnets bästa alltid ska komma i forsta hand. Det jämställdhetspolitiska målet, fastställt av riksdagen, är art kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Vägledande för regeringens politik är fyra delmål som alla politikområden ska bidra till. De delmål som vårdnadsbidraget direkt inverkar på ar målet om ekonomisk jämställdhet samt målet om en jamn fordelning av det obetalda hem- och omsorgsarberet, det vill säga att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fräga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut samt att kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. n förutsättning för att alla foraldrar som vill förvärvsarbeta ska kunna göra det är att det gãr att förena foraldraskap och förvärvsarbete. Det förutsätter en flexibel foräldraförsäkring, en väl utbyggd forskola av god kvalitet, familjeekonomiska stöd med såväl generell som behovsprövad utformning samt en bra skola for alla barn. n familjepolitik som både ser till barnens och föräldrarnas bästa ger också srörsr förursättningar för att fràmja jamstalldhet och barns uppväxtvillkor. 19

57 3 Slopat kommunalt vårdnadsbidtag Ds 2015:19 Konsekaenser ap fördelningen aa bem- ocb onxsorgsalbetet n längre tids uppehåll från förvärvsarbete ökar risken för en sämre karritu- och löneutveckling än för arbetstagare utan längre yrkesavbrott och gör det även svårare att ätergâ till tidigare arbetsuppgifter. tt huvudansvar för hem- och omsorgsarbetet när barnet är litet riskerar även att cementeras och är i hög utsträckning forknippat med framtida stort ansvar för omsorgsarbete och även for deltidsarbete. Av deltidsarbetande kvinnor uppgav 40 procent att det var familjeansvar som var orsaken till deltidarbetet. Motsvarande bland deltidsarbetande män var enbart 20 procent. n viktig uppgift för regeringen under de kommande åren är att vidareutveckla jämställdhetspolitiken. De foraldrar som väljer att under längre perioder på heltid arbeta i hemmet och vårda barn med vårdnadsbidrag som den enda eller huvudsakliga inkomstkallan blir beroende av andra för sin försörjning. Av de som mottagit vårdnadsbidrag sedan införandet är en stor majoritet kvinnor. Nuvarande mönster för hur omsorgsarbetet om små barn fordelas mellan föräldrarna leder for kvinnor ofta till ett lägre arbetsmarknadsdeltagande, längre frånvaro från arbetsmarknaden i form av långa foraldraledigheter, delddsarbete och hogre frånvaro med tillfallig föraldrapenning än vad som är fallet for män med små barn. Å,tgarder som bidrar till att båda foraldtàrna tar ett mer jämställt ansvar for det obetalda hem- och omsorgsarbetet kan leda till att foraldrar till yngre barn får större möjligheter att aktivt ta del i arbetslivet på lika villkor. Det finns behov av att vidta åtgärder som bidrar till att hemarbetet och omsorgen om ett barn fördelas på ett mer jämställt sätt mellan föräldrarna. n sådan åtgärd är att avskaffa det kommunala vårdnadsbidraget och därmed bidra till att nå' delmål inom jämställdhetspolitiken som ekonomisk sjalvständighet samt en jämstalld fordelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Vid införandet av vårdnadsbidraget var en av farhågorna att det skulle användas främst av dem som stod långt från arbetsmarknaden. Därför går dagens vårdnadsbidrag inte att kombinera med andra ersättningar från trygghetssystemen så som arbetslöshetsersättning föräldrapenning, sjukersättning eller etableringsersättning. Om sådana begränsningar inte görs för dem som är beroende av samhällets olika trygghetssystem kan ett vårdnadsbidrag bidra 20

58 Ds 2015:19 3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag till högre marginaleffekter och inlåsningar som innebär am gruppen kommer längre ifrån arbetsmarknaden. Som en foljd av denna begränsning är det sannolikt inte de hushåll som srår allra längst från arbetsmarknaden som är motagare av vårdnadsbidrag idag. Statistik från SCB visar dock am mortagaíe ay vårdnadsbidrag oftare har lägre löneinkomster både före och efter perioden med vårdnadsbidrag än de foräldrar som väljer am inre nyttja bidraget. Detta styrker hypotesen att de som använder bidraget har en relativt sett svagare anknytning till arbetsmarknaden än de som inre väljer vårdnadsbidrag och därmed i hogre utsträckning är beroende av andra för sin försörjning, både på kort och på lång sikt. Personer fodda utanför Sverige har vârdnadsbidrag i större utsträckning än personer fodda i Sverige. Det har beskrivits i bland annat i utredningen "Med räm att delta"soij 2012:69) samt i SO rapporten "Sysselsättning for invandrare, en SO rapport om arbetsmarknadsintegration" am nyanlända utrikes fodda kvinnor har ett lägre arbetsutbud och lägre arbetskraftsdeltagande än andra grupper. Att det finns en överrepresenrarion av utrikes fodda kvinnor som mortar vårdnadsbidrag kan darmed bidra till am förklara varför trösklarna för deltagande i arberskraften är höga, även om det är andra strukturella hinder som utgör huvudorsaker till en långsammare etablering på arbetsmarknaden. För hushåll dar kvinnans inkomster huvudsakligen utgörs av vårdnadsbidrag höjs reservationslönen, dvs. den lägsta lön en person är beredd att acceprcra. När även andra hinder finns för arbetskraftsdeltagande kan därmed vårdnadsbidraget skapa inlåsningseffekter och försena etableringsinsatser som kan föra gruppen närmare arbetsmarknaden. Avskaffandet av vårdnadsbidraget kan mildra sådana inlåsningseffekter och tillsammans med andra insatser för em ökar arbetskraftsdeltagande kan det snabba på en etablering. Børnets rciuigheter tt barnrättsperspektiv ska genom syra alla områden och verksamheter där barn är berörda. Det speglar synen på barn som fullvärdiga medborgare och individer som ska bemötas med respekt i alla sammanhang. Att ha ett barnrättsperspektiv innebär bland annat att man inför ett beslut eller en åtgärd överväger om det berör bar- 2t

59 3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag Ds 2015:19 net och i så fall på vilket sätt. Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barnet ska hänsyn tas dll de mänskliga rättigheter som barn har bland annat enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Föräldrarna är enligt barnkonventionen huvudansvariga för barnets fostran och försörjning. Barnets föräldrar är mycket betydelsefulla för varje barn och dess utveckling. Varje barn har ett behov av affi fã en nàra och djup relation med sina foraldrar. Det är darfor av sror betydelse för barnet att samhället stöttar föräldrarna i sin foraldraroll. Detta kan inbegripa såväl stöd som möiliggör omsorg i hemmet som offentligt finansierad forskola eller pedagogisk omsorg. Vårdnadsbidraget infördes för att ge foraldrar mer tid med sina barn. Bidraget har dock nyttjats enbart marginellt, vilket tyder på att andra stödsystem ofta täcker de behov föräldrar har av ledighet och ersättning for omsorgen av barnen. Barn har dock olika grundförutsättningar, lever under olika forhållanden och utvecklas på olika sätt. Behoven av omvårdnad kan darför skifta, vilket kan påverka föräldrarnas val avseende foraldraledighetens langd och även behovet av flexibilitet. Barnets rätt till båda sina föräldrar ligger till grund för hur samhället väljer att organisera stödsystem i syfte att stödja föräldrarna i omsorgen om barnet. Det är av avgörande betydelse för barnet att båda foraldrarna erbjuds verkliga möjligheter att yara foraldralediga. Regeringen har i budgetpropositionen för 2015 aviserat avsikten att återkomma till riksdagen med lagforslag om att reservera ytterligare en månad inom foraldrapenningen för respektive foralder. Förslaget syftar bland annat till att öka jämställdheten avseende fordelningen av foraldrapenning mellan föräldrarna samt att sdrka barnets rätt till båda foraldrarna. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska fràmja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. I Norge har kontantstötte, som har likheter med det svenska vårdnadsbidraget, funnits under en längre tid. n norsk studie visar att för barn till utrikes fodda foraldrar 22

60 Ds 2015:19 3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag kan förskolan ha särskild betydelse for bland annat språkutvecklingen.10 Förskolan ger möjlighet att utvecklas tillsammans med andra barn och är ett stöd i barns lärande. Att vårdnadsbidrag utges under en längre period, som exempelvis möjliggörs genom at äldre barn är hemma med sina yngre syskon som det lämnas vårdnadsbidrag för, kan darfor försena förskolestarten. ftersom deltagande i forskola kan ha stor betydelse även för den fortsatta skolgången kan detta vara negarivr för de barn som behöver sröd i till exempel sin språkutveckling eller andra fardigheter. n konsekvens av att bidraget avskaffas kan vara att tillgången till förskoleplatser inte är tillräcklig på kort sikt. Negativa effekter kan uppstå i de kommuner där foøldrar och barn tvingas vänta på förskoleplats. Kommunen har dock en skyldighet att tillgodose föräldrarnas behov av förskoleplatser inom viss tid och att dessa är av god kvalitet liksom att storleken på barngrupperna är lämpliga. Kommunerna ges också möjlighet till en förhållandevis lång omställningstid i och med att tidigare beviljade vårdnadsbidrag liksom ärenden anhängiggjorda före den 1 januari2016 får fortsätta att betalas ut. Förslaget om att avskaffa möjligheten till att vara föräldraledig med kommunalt vårdnadsbidrag kan vara i konflikt med behovet av flexibilitet och anpassning till barnets behov. Sådana behov kan dock inte enbart mötas genom em kommunalt vårdnadsbidrag. Andra stöd och medel för atr stödja föräldrarna och deras barn är en flexibel foraldraförsäkring, möjligheten till atr reducera sin normala arbetstid, stödsystem inom andra delar av socialförsäkringen som vårdbidrag för barn med sjukdomar och funktionsnedsättningar, samt det bistånd som kommun och landsting har för att säkerställa goda uppväxtvillkor för barn. Föräldrapenningen har, till skillnad från vårdnadsbidraget, också fördelen att den tydligt är delad lika mellan de båda vårdnadshavarna. Därmed betonas barnets rätt till båda foraldrarna och jämställdheten som en viktig utgångspunkt for stödet, vilker vårdnadsbidraget inte gör på samma sätt. Vårdnadsbidraget kan delas lika mellan föräldrarna, men eftersom ersättningen är mycket låg krävs r0 llingsäter L. 2012)Old, and new politics of rime ro care: three Norwegian reforms, Journal of uropean Social Policy 17 49). 23

61 3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag Ds 2015:19 det i de allra flesta fall att någon av föräldrarna förvärvsarbetar pä heltid för att försörja familjen. Vårdnadsbidragets utformning innebär även att rätten till likvärdiga villkor för barn i olika kommuner inte tillgodoses i tillräckligt hög utsträckning, vilket är problematiskt ur ett barnrättsligt perspektiv. Arbetsgruppen bedömer att förslaget medger fortsatt stora möjligheter for foraldrarna att utifrån barnets och övriga familjens behov hitta flexibla lösningar som inte behöver innebära att den sammantagna föräldraledigheten med barnet minskar i någon större utsträckning. Mot denna bakgrund föreslås det att det kommunala vårdnadsbidraget ska avskaffas. 3.5 Följdändringar annan lagstiftning Förslag: De bestämmelser i socialförsäkringsbalken som berör det kommunala vårdnadsbidraget ska upphävas. Bestämmelsen i foraldraledighetslagen om en förälders rätt till hel ledighet eller ledighet i form av förkortning av normal arbetstid med halften när han eller hon uppbar helt vårdnadsbidrag ska upphävas, Bestämmelsen i lagen om anställningsskydd om beräkning av uppsägningstid för de arbetstagare som ar föräldralediga på heltid med vårdnadsbidrag ska upphävas, Bestämmelsen om ramdd för uppfyllande av arbetsvillkoret, enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring, då den sökande varit hindrad att arbeta på grund av vård arl eget barn som inte har fyllt tre år eller vård av adoptivbarn i tre år efter barnets ankomst i familjen, ska upphävas, Bestämmelsen om kommunalt vårdnadsbidrag i inkomstskattelagen ska upphävas. Skälen för förslagen: Förslaget om att upphäva lagen 2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag medför att vissa foljandringar i andra lagar måste göras. Fölidändringar görs i följande lagar: socialförsäkringsbalken, foräldraledighetslagen 1995:584), lagen 1982:80) om anställningsskydd, lagen 1997:238) om arbetslöshets försäkrin g samt inkoms ts kattela gen 1999 :1.229). 24

62 Ds 2015:19 3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag S o c ialfö r s äkrin gs b alhen När vårdnadsbidraget avskaffas kommer bidraget följaktligen inte längre att ingå i beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten vid prövningen av rätt till bostadsbidrag eller bostadsdllagg. BestämmelsernaigT kap. 13 $ och 102 kap. 15 $ tas bort. Idag är det möjligt för den som uppburit vårdnadsbidrag att ãterfã' lagst den tidigare sjukpenninggrundande inkomsten SGI) omedelbart efter en sådan period. Nar möjligheten att uppbära vårdnadsbidrag upphör avskaffas även möjligheten att återfå tidigare SGI. Bestämmelseni26kap.23 $ tas bort. Vad gäller det särskilda kvalifikationsvillkoret inom foraldrapennin gen 240 -dagar svillkoret), innebär förslaget om avskaffande att det inte längre finns behov av att bortse från sådan tid som en foralder uppbar vårdnadsbidrag. Bestämmelsen i 12 kap 38 $ tas bort. I samband med införandet av möjligheten att bevilja kommunalt vårdnadsbidrag gavs den nämnd i kommunen som handlägger ärenden om vårdnadsbidrag möjlighet aû fä direktåtkomst till socialförsäkringsdatabasen i den utsträckning som behövs för beslut om kommunalt vårdnadsbidrag. Behovet av direktårkomst och även behoven av behandling av personuppgifter upphör när det inte längre finns möjlighet att bevilja vårdnadsbidrag. Bestämmelserna om behandling av personuppgifter och direktåtkomst i 114 kap. B och23 $$ tas darfor bort. Rritten ti ll föräldrale d,igh et me d a årdnad,sbi drag nligt 9 $ foraldraledighetslagen 1995:584) har en förälder rätt rill hel ledighet eller förkortning av normal arbetstid med hälften for vård av barn när helt vårdnadsbidrag lämnas för barnet. Om lagen om kommunalt vårdnadsbidrag upphavs finns inte längre något behov av den aktuella ledighetsrätten. Anställningssþd,d. I 11 S andra stycket lagen 1982:80) om anställningsskydd finns bestämmelser om beräkning av uppsägningstid för en arbetstagare 25

63 3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag Ds som är helt foraldraledig när han eller hon sägs upp på grund av arbetsbrist. n arbetstagare som är helt ledig for vård av barn när vårdnadsbidrag lämnas omfattas av bestämmelsen. Om lagen om kommunalt vårdnadsbidrag och möjligheten att vara ledig for en arbetstagare när sådant bidrag lämnas upphävs bör bestämmelsen i anställningsskyddslagen justeras till att enbart omfatta relevanta ledighetsgrunder. O v erb opp n ings b ar ti d i n om arb e ts lö s h et sfar s äkr ingen Bestämmelser om arbetslöshetsersättning finns i lagen 1,997:238) om arbetslöshetsförsäkring. För ersättning gäller att sökanden måste uppfylla ett arbetsvillkor. Arbetsvillkoret innebär att den sökande måste ha förvärvsarbetat viss tid under de senaste tolv månaderna, den s.k. ramtiden, innan han eller hon blev arbetslös. För den som varit forhindrad att arbeta under de senaste tolv månaderna före arbetslösheten gäller att ramdden kan förlängas genom beaktandet av s.k. överhoppningsbar tid. Nar ramtiden ska bestämmas räknas darfor bl.a. inte dd då den sökande vårdat eget barn som inte fyllt två år eller vârdat adoptivbarn i två år efter barnets ankomst i familjen. Inte heller räknas tid under vilken den sökande fått exempelvis hel foräldrapenning, varit sjuk med mera. Överhoppningsbar tid är hogst fem år utöver de senaste tolv månaderna. Bestämmelserna om överhoppningsbar tid tillampas i två olika situationer. Den första àr nãr en person har en pågående ersättningsperiod som denne tar en paus från, bl.a. vid vård av eget barn under två år. Om denne åter ansöker om arbetslöshetsersättning aktualiseras reglerna om överhoppningsbar tid. Det kan då finnas en möjlighet att erhålla ersättning för återstående antalet dagar i perioden. Den andra situationen är nãr en person i ett första skede ansöker om ersättning och arbetslöshetskassan kontrollerar om denne uppfyller villkoren för ersättning. Om då arbetsvillkoret ligger längre bak i tiden kan reglerna om överhoppningsbar tid aktualiseras. Vid inforandet av kommunalt vårdnadsbidrag utökades den överhoppningsbara tiden i denna situation. Tiden utökades för 26

64 Ds 2015:19 3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag personer som är hemma för vård av eget barn som inte har fyllt tre år eller vård av adoptivbarn i tre år efter barnets ankomst i familjen, under förutsättning att den sökande omedelbart före ledigheten hade ett förvärvsarbete i sådan omfattning att det motsvarar minst ett arbetsvillkor. Utökningen var generell och gäller alltså inte bara dem som faktiskt får vårdnadsbidrag. Det tredje året med vård av barn är överhoppningsbar tid endast för dem som omedelbart före ledigheten hade ett förvärvsarbete i en omfattning som minst motsvarar ett arbetsvillkor. När lagen om kommunalt vårdnadsbidrag avskaffas bör även den förlängda överhoppningsbara tiden återställas till samma överhoppningsbara tid som gällde innan införandet av vårdnadsbidraget. Det innebär att dd med vård av barn upp till wå, ãr ska kunna räknas som överhoppningsbar. Inkomstsþatt Som en foljd av att möjligheten att motta vårdnadsbidrag avskaffas görs en foljdandring i inkomstskattelagen 1999:1229) dar det idag framgår att vårdnadsbidraget inte ska tas upp till beskattning. 3.6 lkraftträdande-ochövergångsbestämmelser Förslag: Lagen om kommunalt vårdnadbidrag ska upphöra att gälla vid utgången av december Den upphävda lagen ska fortfarande gälla för ärenden om vårdnadsbidrag som har anhängiggjorts hos en kommun före den 1 janttarì 2076, och som till någon del avser vårdnadsbidrag för tid före upphävandet. Följdändrin garna i socialförsäkringsbalken, foraldraledighetslagen, lagen om anställningsskydd, lagen om arbetslöshetsersättning samt inkomstskattelagen ska väda i kraft den I januari2016. De äldre föreskrifterna i socialförsäkringsbalken och inkomstskattelagen ska fortfarande gälla när kommunalt vårdnadsbidrag har lämnats enligt den upphavda lagen om kommunalt vårdnadsbidrag. 27

65 3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag Ds 2015:19 Aldre föreskrifter i lagen om anställningsskydd ska fortfarande gälla när uppsägning sker under dd då kommunalt vårdnadsbidrag lämnas enligt den upphavda lagen om kommunalt vårdnadsbidrag. Aldre föreskrifter i foraldraledighetslagen ska fortfarande gãllanär kommunalt vårdnadsbidrag lämnas enligt den upphavda lagen om kommunalt vårdnadsbidrag. Äldre föreskrifter i lagen om arbetslöshetsersättning ska fortfarande gälla för bestämmande av ramtid för en sökande som före den 1 januari 2016har påborjat ledighet på grund avvård av barn. Skälen för förslagen: Mot bakgrund av den problembeskrivning som görs ovan är det angeläget att möjligheten att bevilja kommunalt vårdnadsbidrag upphor så snart som möjligt. Innan möjligheten kan upphöra behöver dock kommuner och kommuninvånare informeras om lagändringen och kommunerna ges moilighet till viss omställningstid. Därför föreslås att möjligheten för kommunerna att bevilja nya vårdnadsbidrag bor upphora fràn och med den! janluari Arenden med vårdnadsbidrag som anhängiggjorts hos en kommun och som till någon del avser tid fore l1an:uari2016 ska kunna betalas ut. De beslut om vårdnadsbidrag som kommunerna fattar kan se mycket olika ut. Det är kommunala riktlinjer som anger hur länge kommunen kan bevilja vårdnadsbidrag, vilken uppsägningstid som ska gälla, för hur lång period föräldrarna kan ansöka om bidraget m.m. Av hänsyn till den enskildes trygghet och behov av att kunna inràtta sig efter ett fattat beslut bor perioder med vårdnadsbidrag som beviljats innan ikraftträdandetidpunkten få löpa ut. Möjligheterna att forlanga ett sådant beslut med en ny ansökan bor dock upphöra från och med den 1 januari Även i det fall en framställning har gjorts om vårdnadsbidrag före den 1 januari 2016 och förutsättnin garna i lagen för att bevilja vårdnadsbidrag är uppfyllda for tid före det att lagen upphävts bör vårdnadsbidrag få betalas ut även för tid efter den 1 januari I de fall foräldern har haft möjlighet att ansöka om vårdnadsbidrag tillsvidare, och kommunen har beviljat ett sådant, bör det beslutet få löpa på till dess att rätten till vårdnadsbidrag upphor eller foraldern själv väl1er att avbryta tiden med vårdnadsbidrag. Därför kan övergångsbestämmelserna 28

66 Ds 2015:19 3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag innebära att ett litet antal föräldrar kommer att kunna fortsätta ha vårdnadsbidragàndã' fram till december 2017.Det gäller de foraldrar som får vårdnadsbidrag beviljat tillsvidare under december 2015 för barn som är ett år gamla och väljer att ha kvar bidraget till treårsdagen när rätten till bidraget upphor. Hur stor denna grupp är gâ'r inte att säga eftersom det saknas information om hur många kommuner som beviljar bidrag tillsvidare. Under 201,3 var det ca 700 föreldrar som hade vårdnadsbidrag for hela året. Av barn fodda 2Q0l var det sex procent vars föräldrar hade vårdnadsbidrag någon gång under året. Som en foljd av att kommunalt vårdnadsbidrag genom den föreslagna övergångsbestämmelsen ska kunna betalas ut även efter den 1 januari 201.6, bör även övergångsbestämmelser införas till de foljdandringar som föreslås i socialförsäkringsbalken, inkomsrskattelagen 1999:1229), lagen 1982:80) om anställningsskydd och foraldraledighetslagen 1995,58\. Innebörden av dessa övergångsbestämmelser bör vara ãu. de äldre bestämmels erna fortfarande ska gälla när kommunalt vårdnadsbidrag lämnas eller har lämnats efter den 1 januari 2016 enligt övergångsbestämmelserna till den upphavda lagen. n övergångsbestämmelse bör även införas i lagen 1997:238) om arbetslöshetsersättning, som innebär att det tredje året med vård av barn ska vara överhoppningsbart enligt de tidigare reglerna for fastställande av ramtid inom arbetslöshetsersättningen, om ledigheten har påbörjats före den I lan:uari

67

68 4 Konsekvenser av förslaget 4.L För enskilda Kvinnor och mäns lika möjligheter inom alla sfärer av samhället främjas när strukturer som Wnnar en mer jamn fordelning av hemoch omsorgsarbetet stöds samt arbetsmarknadsdeltagande på lika villkor uppmuntras. På sikt kan sådana åtgärder, där slopandet av det kommunala vårdnadsbidraget är en av flera, bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. ftersom det i dag främst är kvinnor som använder vårdnadsbidraget är det främst kvinnors arbetsmarknadsanknytning som kan komma att förbättras med förslaget. Särskilt viktig är åtgärden for de grupper som redan i dag står långt från arbetsmarknaden så som kvinnor med relativt sett låg utbildningsnivå eller begränsat tidigare deltagande på arbetsmarknaden. Då kvinnor fodda utomlands är mottagare av vårdnadsbidrag i större utsträckning än kvinnor fodda i Sverige förväntas förslaget också bidra till att förbättra förutsättningarna för utrikes fodda kvinnors etablerìng på arbetsmarknaden. Både kvinnor och män påverkas av en ny fordelning av ansvaret för hem- och omsorgsarbetet. Flexibiliteten och valfriheten minskar for foraldrarna som en foljd av förslaget, men vårdnadsbidraget har haft begränsad användning vilket tyder på att de flesta foraldrar ser att behoven av foraldraledighet och flexibilitet täcks av andra stödsystem. De föräldrar som planerat sin ledighet efter möjligheten att ansöka om vårdnadsbidrag kan drabbas negativt av ett avskaffande. Det är darfor av vikt att vårdnadsbidrag får fortsätta att betalas ut för den tid som redan har beviljats. Barns behov skiftar, och foraldrarna har darfor olika behov av föräldraledighet och av till exempel forskola eller pedagogisk omsorg. Vårdnadsbidraget har medfört en möjlighet att forlanga ledigheten med barnet och för föräldrarna atr ge 31

69 4 Konsekvenser Ds 2015:19 extra stöd till barn som behöver det. För de barn som har behov av ytterligare tid med föräldrarna i form av ledighet med vårdnadsbidrag kan ett avskaffande av vårdnadsbidraget vara negativt. För de barn vars föräldrar inte längre får möjlighet aú fä vårdnadsbidrag finns dock fortsatt mojlighet till ett flexibelt användande al' exempelvis foraldrapenning, möjlighet att enligt foraldraledighetslagen förkorta den normala arbetstiden och även av andra stödsystem inom till exempel kommunen. nligt skollagen ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skal har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola skyndsamt erbjudas sådan och barn ska även få möjlighet till särskilt stöd i förskolan om de så behöver. tt slopande av vårdnadsbidraget kan även innebära att vissa barn borjar i forskola tidigare än om barnet istället hade varit hemma. Förskolan kan stimulera barns språkutveckling, utveckla deras sociala kompetens och innebära en god förberedelse för fortsatt utbildning. Mottagare av vårdnadsbidrag har ofta lägre löneinkomster än de som väljer att inte nyttja bidraget. Det förekommer också att vissa av hushållen har ekonomiskt bistånd. Detta indikerar att hushållet kan leva med en låg ekonomisk standard, ibland under flera år, vilket kan inverka negativt på barnen. Det är genom förvärvsarbete och delaktighet i arbetslivet som förutsättningarna för goda ekonomiska och även sociala levnadsvillkor för barn och foraldrar skapas. Längre perioder med vårdnadsbidrag kan komma att innebàralàgre inkomster for hushållet både på kort och på lång sikt om en längre frånvaro från arbetsmarknaden leder till framtida sämre löneutveckling och en högre risk for delddsarbete. tt slopande av vårdnadsbidraget kan darfor på sikt innebära att de ekonomiska förutsättningarna förbättras för hushållet, vilket i sin tur gynnar barnet. Sammantaget bedöms förslaget gynna jämställdheten och barns levnadsvillkor i allmänhet. 4.2 Administrativaochekonomiskakonsekvenser tt avskaffande av möjligheten för kommunerna att betala ut kommunalt vårdnadsbidrag innebär att ett frivilligt åtagande för kommunerna upphör. Den administration som vårdnadsbidraget ger upphov till på till exempel Försäkringskassan upphor också. 32

70 Ds 2015:19 4 Konsekvenser Under en övergångsperiod kvarstår kostnader för administrationen eftersom vårdnadsbidrâg som anhängiggjorts hos en kommun före 1 januari 20t6 och som till någon del avser tid före detta datum ska kunna fortsätta att betalas ut ffekter på kommunal sektor Kommunal kompetens och þ,ommunalt sjalostyre Vid införandet av det kommunala vårdnadsbidraget innebar lagen en utvidgning av den kommunala kompetensen och därmed ett ökat utrymme för kommunalt självstyre. Förslaget att slopa bidraget kan darfor sägas utgöra en tillbakagâng till den situation som rådde innan införandet av lagen d.v.s. att den utvigning av den kommunala kompetensen som lagen om kommunalt vårdnadsbidrag innebär nu tas bort. Förslaget får som konsekvens att kommunerna inte längre kommer âtt kunna välja om de ska erbjuda sina invånare möjligheten dll kommunalt vårdnadsbidrag eller inte. tt syfte med förslaget är att förstärka jamställdheten - avseende dels ekonomisk jamstalldhet med lika möjligheter till förvärvsarbete och egenförsörjning och dels en jämn fordelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. På så sätt bidrar förslaget till att uppfylla de nationellt beslutade jamsølldhetsmålen och att utveckla jamstalldhetspolitiken inom samtliga sektorer. tt annat syfte med förslaget är att bidra till en ökning av arbetskraftsdeltagandet for foraldrar som har svag anknytning till arbetsmarknaden. När även andra hinder finns för arbetskraftsdeltagande kan vårdnadsbidraget förstärka inlåsningseffekter och därmed försena insatser som kan fora gruppen närmare arbetsmarknaden. tt avskaffande av det kommunala vårdnadsbidraget bidrar till att nå dessa målsättningar. Insatsen är dock inte dllräcklig i sig utan behöver kompletteras även med andra insatser för ökad jämstalldhet och stärkt arbetskraftsdeltagande. Sammantaget bedöms det nationella intresset av förstärkt jämställdhet och ökat arbetskraftsdeltagande i detta fall väga över den inskränkning som förslaget innebär för den kommunala självstyrelsen. 33

71 4 Konsekvenser Ds 2015:19 T illgå.ngen till försko la När möjligheten att bevilja kommunalt vårdnadsbidrag upphör kan föräldrar istället komma att efterfrâ,ga forskola eller pedagogisk omsorg för barn mellan l-3 är. n plats i forskola kostar mer än utbetalning av vårdnadsbidrag. Det är emellertid inte så enkelt att mellanskillnaden mellan fullt vårdnadsbidrag och en förskoleplats blir en tillkommande kostnad för kommunen eftersom vissa typer av kostnader, till exempel for lokaler och för personal, inte minskar på kort tid om ett barn inte går i förskoleverksamhet. Fler platser i förskolan kommer dock sannolikt att behöva skapas i de kommuner och stadsdelar där vårdnadsbidraget har varit mer vanligt förekommande. På kort sikt kan detta innebära planeringssvårigheter och okade kostnader för kommunen. nligt skollagen 2010:800) ska barn från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till foräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Barn, vars föräldrar àr arbetslösa eller foraldralediga enligt foraldraledighetslagen 1995:584) for vård ay annat barn, ska från och med ett års ålder erbjudas forskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Barn ska även erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skal behover särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. nligt skollagen ansvarar hemkommunen för att utbildning i förskola kommer till stånd for alla barn i kommunen som ska erbjudas forskola och vars vårdnadshavare önskar det. Om vårdnadshavaren anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet forskola inom fyra månader. Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristående forskola. För de fareldrar som önskar och har rätt till forskoleplats och inte på kort sikt erbjuds en sådan kan väntan bli problematisk. Det är dock inte så att alla föräldrar som nu uppbar bidraget kommer att vilja ha en forskoleplats omedelbart efter perioden med vårdnadsbidrag har lopt ut. Möjligheten kan kvarstå att använda föräldrapenning eller andra lösningar för barnets omsorg. Det bör betonas att det är av stor vikt att berörda kommuner skyndsamt informerar om slopandet av vårdnadsbidraget. Föräldrar som i dag har bidraget och som överväger om de vill forlanga ledigheten 34

72 Ds 2015:19 4 Konsekvenser genom en ny ansökan behöver få information om de nya förutsättningarna. För att öka möjligheterna for både kommunen och föräldrarna att planera för alternativa omsorgsformer föreslås övergångsbestämmelser som innebär att redan beviljade perioder med vårdnadsbidrag får fortsätta att löpa samt att ärenden om vårdnadsbidrag som anhängiggjorts hos kommunen före ikraftträdandet och som till någon del avser tid före ikraftträdandet ska kunna betalas ut även for tid efter den 1. januari 20t6. Ovriga eþonomisþa ffiþter Vårdnadsbidraget bedömdes vid inforandet påverka skatteunderlag, skatteinkomster och andra faktorer som ligger till grund för den kommunalekonomiska utjämningen. Förändringarna uppkommer med två års förskjutning vilket innebär att ett avskaffande 201,6 fär effekter på utfallet for ZOtg. Om de som i dag mottar vårdnadsbidrag och är lediga på hel- eller deltid efter avskaffandet ökar sin förvärvsfrekvens, ökar den disponibla inkomsten för hushållet. Det kan i sin tur innebära högre skatteintäkter för kommunen och påverka kommunens skattekraftsandel. ftersom vårdnadsbidraget inte har utnyttjats i så hög utsträckning kommer effekterna att vara små. ffekterna på statsbidragen till de kommuner som dllämpa;r maxtaxa förväntas också vara små. Den administration som är forknippad med ansökan, administration, beslut, utbetalning och kontroll av kommunalt vårdnadsbidrag upphor vilket innebär en besparing for berorda kommuner. Mot bakgrund av att vårdnadsbidraget har varit frivilligt för kommunerna att införa är inte finansieringsprincipen tillamplig ffekter på transferer ngssystemen Vårdnadsbidraget kan i dag inte kombineras med en rad andra ersättningar inom socialförsäkringssystemet som exempelvis arbetslöshetsersättning och etableringsersättning. De vårdnadshavare som uppbär sådan ersättning har därför inte kunnat få bidraget beviljat. Vårdnadshavaren kan ha avstått möjlighet att uppbära sådan ersättning för att möjliggöra en period med vård- 35

73 4 Konsekvenser Ds 2015:19 nadsbidrag. När möjligheten att bevilja vårdnadsbidrag upphör kan darfor efterfrågan på sådan ersättning komma att öka. Arbetsloshetsförsäkringen har bl.a. som syfte att ge ekonomisk trygghet i handelse av arbetslöshet och skapa förutsättningar för en effektiv matchning mellan arbetssökande och lediga arbeten. tableringsinsatserna och etableringsersättningen har som syfte att underlätta och påskynda etablering i arbetslivet. tt ökat arbetssökande eller deltagande i arbetsförberedande aktiviteter är därför positiva effekter av ett slopat vårdnadsbidrag. SCB:s statistik visar att en majoritet av de som uppburit vårdnadsbidrag har en löneinkomst året efter. Därför bedöms att enbart en mindre andel av de som i dag uppbar vårdnadsbidrag kommer att ansöka om ersättningar som till exempel arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd eller etableringsersättning och att effekterna på dessa transfereringar därmed bedöms som små. Det saknas statistik över hur många personer som berörs av bestämmelsen om överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen men arbetsgruppen bedömer att det rör sig om ett begränsat antal ärenden. Förslaget om att den forlangda överhoppningsbara tiden återställs till samma överhoppningsbara tid som gällde innan införandet av vårdnadsbidraget bedoms därmed innebära marginellt minskade utgifter för staten. Vårdnadsbidraget räknas i dag som bidragsgrundande inkomst vid prövning av rätt till bostadbidrag och bosudstillagg. För hushåll som bibehåller samma nivå på övriga inkomster och inte längre uppbar vårdnadsbidrag kan utgifterna for bostadsbidrag och bostadstillagg komma att öka något. Ök.ri.rgen bedöms som marginell. Om vårdnadshavare som tidigare vårdat barnet hemma återgår eller inträder på arbetsmarknaden kan även behovet av ersättning i form av tillfallig föraldrapenning komma att ökà något. Även här bedoms effekterna som små ffekter för domstolarna, statliga mynd gheter samt a rbets löshetskassorna De föreslagna författningsändringarna är av sådan beskaffenhet att de inte bedöms medföra några ökade kostnader för de allmänna forvaltningsdomstolarna. För Försäkringskassan bedöms administrationskostnaderna minska som en foljd av förslaget. Behovet av att 36

74 Ds 2015:19 4 Konsekvenser ge information dll kommunerna, utfärdande av intyg om utragen foraldrapenning och för att ge och inhämta information i ärenden om t.ex. bostadsbidrag bidrar till kostnadsminskningen. Den administration som är forknippad med samordning av så kallade familjeförmåner för migrerande arbetstagare minskar också, se närmare nedan. De samlade administrativa effekterna på Försäkringskassan förväntas vara små med hänsyn till att antalet ärenden med vårdnadsbidrag inte har varit betydande. Administrationen för arbetslöshetskassorna kan komma att minska något när behovet av informationsöverföring och bedomning av exempelvis överhoppningsbar tid minskar U-rättsliga aspekter och administration av familjeförmåner För att främja fri rörlighet av personer finns U-gemensamma regler om rätten till och samordning av ländernas olika sociala förmåner. Vårdnadsbidrag som enskilda kommuner kan tillhandahålla bedomdes vid införandet utgöra både en familjeförmån i den mening som avsågs i rådets förordning G) nr t408/71om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyxar inom gemenskapen. Sedan införandet av det kommunala vårdnadsbidraget har förordning nr 1408/7t ersatts av förordning G) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Samordningen med andra medlemsländers förmåner kan bli aktuell när arbetstagare rör sig över gränserna. När möjligheten att bevilja vårdnadsbidrag upphor innebär det därför att behovet av samordning mellan medlemsländerna minskar vilket i sin tur innebär att administrationen för sådan samordning minskar på kommunerna och för Försäkringskassan. 37

75

76 5 Forfattn ingskom menta r 5.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen 2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag Lagen om kommunalt vårdnadsbidrag föreslås upphöra att gälla vid utgången av december Övergångsbestämmelsen innebär att den upphavda lagen fortfarande gäller för ärenden om vårdnadsbidrag som har anhängiggjorts hos en kommun före den 1 januari 2016 och som till någon del avser vårdnadsbidrag före detta datum. Detta gäller naturligtvis också för vårdnadsbidrag som har beviljats före den I jan:uari 2016 för viss tid eller tills vidare och som sträcker sig över detta datum. Om en framställning om vårdnadsbidrag har getts in till kommunen före den 1 jawari men kommunen av någon anledning inte har hunnit fatta beslut om bidrag, ska kommunen kunna bevilja och betala ut vårdnadsbidrag även för tid efter det att lagen upphävts. n förutsättning för att kommunen ska få fatta ett sådant beslut är givetvis att alla villkor som anges i den upphävda lagen ska vara uppfyllda såväl för tiden före som efter den 1. januari Förslaget till lag om ändring i soc ia Iförsäkri ngsba I ken 72kap 38S ftersom det kommunala vårdnadsbidraget föreslås bli borttaget ska tredje stycket iparagrafen tas bort. 39

77 5 Författningskommentar Ds 2015:19 26kap 23s ftersom det kommunala vårdnadsbidraget foreslås bli borttaget ska denna paragraf upphöra att gälla. 97 kap 13S ftersom det kommunala vârdnadsbidraget foreslås bli borttaget ska bestämmelsen om vårdnadsbidrag i punkten 5 i första stycket utmönstras. Nuvarande punþten 6 om etableringsersättning flyttas till en ny punkt kap 15S ftersom det kommunala vårdnadsbidraget föreslås bli borttaget ändras paragrafen på så sätt att hänvisningen till bestämmelserna i 97 kap 13 $ första stycket anpassas till andringen som gjorts dar. Se kommentaren till den paragrafen. 114kap. 8s ftersom det kommunala vårdnadsbidraget föreslås bli borttaget ska punkten 5 i paragrafen tas bort. 23S ftersom det kommunala vårdnadsbidraget föreslås bli borttaget ska denna parugraf upphora att gälla. Övergångsbestämmelsen I punþten 2 anges att äldre föreskrifter fortfarande gäller när kommunalt vårdnadsbidrag har lämnats enligt den upphävda lagen om kommunalt vårdnadsbidrag. 40

78 Ds 2015:19 5 Författni ngskommentar 5.3 Förslaget till lag om ändring i lagen 1982:80) om anställningsskydd 11 S Andringen är en följd av att lagen 2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag foreslås bli upphavd. Övergångsbestämmelsen I punkten 2 anges att äldre föreskrifter fortfarande gäller när uppsägning sker under dd då kommunalt vårdnadsbidrag lämnas enligt den upphävda lagen om kommunalt vårdnadsbidrag. 5.4 Förslaget till lag om ändring i föräldraled ighetslagen : 584) 3oche$$ Ändringarna är en foljd av att lagen 2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag föreslås bli upphavd. Övergån gsbestämmelsen I punkten 2 anges att äldre föreskrifter fortfarande gäller när kommunalt vårdnadsbidrag lämnas enligt den upphävda lagen om kommunalt vårdnadsbidrag. 5.5 Förslaget till lag om ändring i lagen 1997:238) om arbetslöshetsförsäkri ng 16S Ändringen är en följd av attlagen 2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag foreslås bli upphavd. 4L

79 5 Författningskommentar Ds 2015:19 Övergångsbestämmelsen I punkten 2 anges att äldre föreskrifter fortfarande galler för bestämmande av ramtid för en sökande som före den 1 januari 2076 har påbörjat ledighet på grund av vård av barn. Bestämmelsen innebär att ledighet med vård av barn som inte har fyllt tre år är överhoppningsbar tid om en sökande har påbörjat sådan ledighet före lagens ikraftträdande och han eller hon omedelbart före ledigheten förvärvsarbetat i sådan omfattning som motsvarar minst ett arbetsvillkor. 5.6 Förslaget till lag om ändring i i nkomstskattelagen : 1229) 11 kap 32s Andringen är en följd av attlagen 2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag föreslås bli upphavd. Övergångsbestämmelsen I punþten 2 anges att äldre föreskrifter fortfarande gäller när kommunalt vårdnadsbidraghar lämnats enligt den upphavda lagen om kommunalt vårdnadsbidrag. 42

80 Depa rtementsserien 2015 Kronologisk förteckn i ng 1. Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut. Ju. 2. Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. Fi. 3. Trossamfundens sociala insatser. n preliminär undersökning. S. 4. Brottmålsprocessen - en konsekvensanalys. Ju. 5. Uppbörd av böter. Ju. 6. n jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna. S. 7. Rätten till försvarare, m.m. Ju. 8. Ytterligare en månad inom föräldrapennin gen reserveras för vardera föräldern. S. 9. tt reformerat bilstöd. S. 10. Ä,terlämnande av olagligt utförda kulturföremå1. Ku. 11. Res lärt med biljett. N. 12. Missbruk av svenska pass. Omfattning och åtgärdsförslag. Ju. 13. Ändringar i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. N. 14. Statliga utstállningsgarantier. n översyn. Ku. 15. Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare. N. 16. Avlägsnande av vrak. Ju. 17. Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. S. 18. Patientrörlighet inom S - vissa kompletterande förslag. S. 19. Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas. S.

81 Depa rtementsserien 2015 Systematisk förteckn i ng Finansdepartementet Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. [2] Justitiedepartementet Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut. [1] Brottmålsprocessen - en konsekvensanalys. [4] Patientrörlighet inom S - vissa kompletterande förslag. [18] Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas. [19] Uppbord av böter. [5] Rätten till försvarare, m.m. [7] Missbruk av svenska pass, Omfattning och åtgärdsförslag. [12] Avlägsnande av vrak. [16] Kulturdepartementet Återlämnande av olagligt utförda kulturforemå1. [10] Statliga utställnings garantier. n översyn. [14] Näringsdepartementet Res lätt med biljett. [11] Andringar i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. [13] Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare. [15] Socialdepartementet Trossamfundens sociala insatser. n preliminär undersökning. [3] n jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna. [6] Yt terligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera foreldern. [8] tt reformerat bilstöd. [9] Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. [1 7]

82 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2013/ Arbetsmiljöverkets skoltillsyn huvudmannen/ramnerödsskolan Sammanfattning Under inspekteras alla skolhuvudmän med fem eller fler skolor och 30 % av landets alla skolor. Inspektionen gäller framförallt det systematiska arbetsmiljöarbetet och inom ramen för det skolledarnas och arbetstagarnas arbetsbelastning och arbetet med riskerna för hot och våld i skolorna. I Uddevalla kommun inspekterades sju skolor under vecka 7 och 10. Återkoppling av resultatet har skett i åtta inspektionsmeddelanden från Arbetsmiljöverket. tt meddelande avser huvudmannen vilket består av två delar; en för Ramnerödsskolans övergripande brister och krav och en för övriga brister och krav. De övriga sju meddelandena avser de olika skolorna som inspekterades. Krav avseende huvudmannen/ramnerödsskolan gäller att undersöka arbetssituationen vilken ska utmynna i en riskbedömning och förslag på åtgärder som ska vidtas så snart som möjligt. Svaret ska vara Arbetsmiljöverket tillhanda Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska skrivas in i en handlingsplan. Undersökningen av arbetssituationen har genomförts vecka Riskbedömning och förslag på åtgärder/handlingsplan arbetas fram tillsammans med huvudskyddsombuden under vecka Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Arbetsmiljöverkets rapport skolhuvudman Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att delegera till ordföranden för barn och utbildning att svara på Arbetsmiljöverkets inspektionsmeddelande avseende huvudmannens del av Ramnerödsskolan. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

83 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 11) Dnr BUN 2013/00595 Handläggare Utredare leonore Lidman Telefon Arbetsmiljöverkets skoltillsyn -huvudmannen/ramnerödsskolan Sammanfattning Under inspekteras alla skolhuvudmän med fem eller fler skolor och 30 % av landets alla skolor. Inspektionen gäller framförallt det systematiska arbetsmiljöarbetet och inom ramen för det skolledarnas och arbetstagarnas arbetsbelastning och arbetet med riskerna för hot och våld i skolorna. I Uddevalla kommun inspekterades sju skolor under vecka 7 och 10. Återkoppling av resultatet har skett i åtta inspektionsmeddelanden från Arbetsmiljöverket. tt meddelande avser huvudmannen vilket består av två delar; en för Ramnerödsskolans övergripande brister och krav och en för övriga brister och krav. De övriga sju meddelandena avser de olika skolorna som inspekterades. Krav avseende huvudmannen/ramnerödsskolan gäller att undersöka arbetssituationen vilken ska utmynna i en riskbedömning och förslag på åtgärder som ska vidtas så snart som möjligt. Svaret ska vara Arbetsmiljöverket tillhanda Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska skrivas in i en handlingsplan. Undersökningen av arbetssituationen har genomförts vecka Riskbedömning och förslag på åtgärder/handlingsplan arbetas fram tillsammans med huvudskyddsombuden under vecka Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Arbetsmiljöverkets rapport skolhuvudman Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att delegera till ordföranden för barn och utbildning att svara på Arbetsmiljöverkets inspektionsmeddelande avseende huvudmannens del av Ramnerödsskolan. Hans-Lennart Schylberg Skolchef leonore Lidman Utredare xpediera till Arbetsmiljöverket

84 INSPKTIONSMDDLAND Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ ) Uddevalla kommun nheten för region väst va Aronsson, kommunen@uddevalla.se Resultatet av inspektionen rt org. nr Arbetsställe Barn och utbildningsförvaltningen Besöksadress Varvsvägen 1, Uddevalla Besöksdatum och återkoppling Deltagare i inspektionen Cecilia Sandberg, ordförande BUN Magnus Jacobsson, vice ordförande BUN Vivian Uddén, vice ordförande BUN Hans-Lennart Schylberg, skolchef Peter Madsen, verksamhetschef grundskola Stefan inarsson, verksamhetschef gymnasieskola leonore Lidman, utredare Anders Davidsson, HR-partner KLK Susanne Wilholm, HR-partner KLK Nina Södergren, sko Skolledarföreningen Lärarf. Anders Wass, Sveriges Skolledarförbund Annika Levander, huvudskyddsombud LR Agneta Läckström, ordf. Lärarförbundet va Carlsson, huvudskyddsombud Lärarförb. Marko Savanovic, huvudskyddsomb. Kommunal Lena Nydahl, företrädare Vision Alen Fazlic, arbetsmiljöinspektör AV va Aronsson, arbetsmiljöinspektör AV Ni ska före den 22 maj 2015 informera Arbetsmiljöverket vad ni har gjort med anledning av de brister och krav vi redovisar i punkt 6 gällande arbetsbelastning/psykosocial arbetsmiljö vid Ramnerödsskolan. Ni ska före den 4 september 2015 informera Arbetsmiljöverket vad ni har gjort med anledning av övriga brister och krav vi redovisar här. Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

85 INSPKTIONSMDDLAND Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ ) I svaret bör ni särskilt beskriva: hur ni fört ut innehållet i inspektionsmeddelandet till berörda medarbetare hur ni har uppfyllt kraven hur skyddsombud och övrig personal har varit delaktiga vid genomförandet av åtgärderna Svaret bör undertecknas så att det framgår att den som är skyddsombud har tagit del av det. Var vänlig ange vår beteckning IRV 2014/37989 i svaret. Se 7 kap. 3 arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska, enligt 3 kap. 2 första stycket arbetsmiljölagen, vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Trots att vi nu ger er viss tid att informera oss hur ni har åtgärdat våra krav har ni ändå kvar det fulla ansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö. rt arbetsmiljöansvar gäller oavsett om Arbetsmiljöverket har ställt krav mot er eller inte. Brister och krav 1. levskyddsombud Brist Det finns få eller inga elevskyddsombud på de skolor som har inspekterats vid 7-9 samt gymnasiet. Det framkom vid inspektionerna att det saknas rutiner för att utse elevskyddsombud och det saknas rutiner för utbildning av elevskyddsombud och hur elevskyddsombuden ska medverka i arbetsmiljöarbetet. Krav 1a) Ni ska se till att det finns rutiner för hur elevskyddsombud ska utses. 1b) Ni ska se till att nyvalda elevskyddsombud får arbetsmiljöutbildning. Se 4 AFS 2001:1.

86 INSPKTIONSMDDLAND Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ ) 2. Samordning av arbetsmiljöfrågor vid skolorna Brist Vid skolorna bedrivs verksamhet med olika chefer av vilka en del tillhör samma förvaltning, medan andra tillhör annan förvaltning eller t o m annan organisation. På en del av skolorna bjuder rektor in till gemensamma möten med representation från de olika personalgrupperna, men i och med att det inte är formaliserat deltar inte alla. Det innebär att man saknar helheten och kan missa viktiga delar i att förebygga risker för ohälsa och olycksfall. Det är viktigt att man inhämtar synpunkter från alla som arbetar vid skolorna oavsett vilken verksamhet de tillhör. Krav Ni ska tydliggöra att en rektor på respektive skola har samordningsansvar för arbetsmiljöfrågorna vid skolan och att det inkluderar även icke underställd personal. Ni ska vidare skapa rutiner för samordning av arbetsmiljöfrågorna vid skolorna. Se 3 kap. 7d och 7e arbetsmiljölagen AML) samt 5 Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete. 3. Arbetsbelastning rektorer Brist Ni kunde inte redovisa någon dokumenterad riskbedömning av rektorernas arbetssituation trots att rektorernas skyddsombud och verksamhetscheferna är överens om att rektorerna har en hög arbetsbelastning. Verksamhetscheferna uppgav att rektorernas arbetsmiljö hanteras som för övriga medarbetare. Det har nyligen genomförts en medarbetarenkät, men den har ännu inte bearbetats. Utredaren uppgav att det som har varit utmärkande för rektorsgruppen i tidigare undersökningar är stress. För gymnasieskolans rektorer saknas dessutom forum att diskutera deras arbetsmiljö. Verksamhetschefen påtalade att de möten som är avsatta för verksamhetsfrågor även kan omfatta rektorernas arbetsmiljö. Skyddsombuden menade att tiden inte ens är tillräcklig för verksamhetsfrågorna. Det är bara skyddsombuden som har forum att ta upp rektorernas arbetsmiljö. Vidare påtalade skyddsombuden att flera av de IT-system som används skapar stress hos rektorerna, då det krävs åtgärd inom viss tid samt att ersättare inte kan attestera.

87 INSPKTIONSMDDLAND Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ ) Krav 3a) Ni ska göra en dokumenterad riskbedömning av rektorernas arbetssituation. Se 8 Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete. 3b) Ni ska i en handlingsplan ange de åtgärder som ni, utifrån genomförd undersökning och riskbedömning av hög arbetsbelastning, anser behövs för att förbygga ohälsa och olycksfall och som ni inte genomför omedelbart. I handlingsplanen ska, förutom åtgärderna, anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs. Se 10 Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete. Se även 2 kap. 1 och 3 kap. 2 arbetsmiljölagen. 4. Undersökning och riskbedömning av risker för hot- och våld som kan förekomma i rektorernas arbetssituation Brist Ni har inte undersökt och bedömt riskerna för de våld- och hotsituationer som kan förekomma och som riskerar att drabba rektorerna i grund- och gymnasieskolan. Ni har heller inte undersökt och bedömt riskerna för de våldoch hotsituationer som kan drabba skolchef, verksamhetscheferna och övriga medarbetare vid förvaltnings- och verksamhetskontoren. Krav Ni ska undersöka och bedöma riskerna för att våld- och hotsituationer kan inträffa i er skolverksamhet och som riskerar att drabba rektorer samt skolledare och övriga medarbetare vid förvaltnings- och verksamhetskontoren. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt och det ska av den framgå vilka riskerna är och hur allvarliga de är. Se 2 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS 1993:2) om åtgärder våld och hot i arbetsmiljön, samt 8 Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

88 INSPKTIONSMDDLAND Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ ) 5. Handlingsplan hot och våld Brist Gymnasieskolan saknar helt handlingsplan vid hot och våld. Ni har en handlingsplan för grundskolan när det gäller att hantera akut uppkomna situationer med fokus på hot- och våldssituationer samt i viss mån efterhjälpande åtgärder. Det framgår dock inte tydligt att en plan för hot- och våldssituationer ska innehålla både förebyggande åtgärder samt åtgärder som ska vidtas under och efter att en vålds- eller hotsituation har ägt rum. Det framgår inte av grundskolans handlingsplan hur rektor förväntas agera om denne skulle bli utsatt för hot och/eller våld. Det framgår inte heller vilket stöd rektor kan förvänta sig i samband med en sådan händelse eller vid en rättslig process. Stödet i samband med rättsprocess är en väsentlig fråga att tydliggöra för samtliga medarbetare då det kan var stressreducerande i en utsatt situation. Krav 5a) Ni ska upprätta en handlingsplan avseende hot och våld för gymnasieskolan. Den ska omfatta både förbyggande, akuta samt efterhjälpande åtgärder. 5b) Ni ska komplettera grundskolans handlingsplan så att den innehåller både förebyggande, akuta samt efterhjälpande åtgärder och att den kompletteras med rektors situation. 5c) Ni ska se till att rektorerna får kunskaper om hur de ska agera om de skulle bli utsatta för hot och/ eller våld. 5d) Ni ska upprätta skriftligt dokumenterade rutiner för stöd till chefer/ rektorer och medarbetare i samband med rättsprocess. Se 3-4, 11 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS 1993:2) om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön samt 5 Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete. 6. Arbetsbelastning/psykosocial arbetsmiljö vid Ramnerödsskolan Brist Skyddsombuden påtalade att den snabba ökningen av nyanlända elever från 15 elever förra terminen till 47 elever denna termin har inneburit en mycket ansträngd arbetssituation för personalen. Man upplever oerhörd stress då man inte kan kommunicera med eleverna på grund av språksvårigheter. Detsamma gäller gentemot vårdnadshavare. Samtidigt som personalen inte kan

89 INSPKTIONSMDDLAND Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ ) kommunicera med eleverna förväntas det att de ska göra en bedömning av elevernas kunskapsnivå inom två månader. Man har en modersmålslärare till sin hjälp i undervisningen. Varje enskild modersmålslärare kan enbart kommunicera med några av eleverna i den enskilda undervisningssituationen, samtidigt som det finns elever i klassrummet med flera andra modersmål. Då inte alla elever förstår undervisningen leder det till att det blir oroligt i undervisningssituationen och vissa elever uppträder stökigt. Lärarna upplever en känsla av otillräcklighet då behov och resurser inte är i balans. Någon dokumenterad undersökning och riskbedömning har inte gjorts av förvaltningsledningen trots att situationen varit känd och såväl lokala skyddsombud som huvudskyddsombud påtalat behov av åtgärder. Skyddsombuden påtalade att det finns lärare som inte vill arbeta kvar vid skolan om inte situationen förbättras. Det framkom också att det inte råder en samsyn bland personalen i förhållningssätt gentemot eleverna vilket försvårar möjligheten att sätta gränser och vara tydliga. I vissa praktiska ämnen där det finns förhöjda risker för olyckshändelser och där säkerhetsrutiner är synnerligen viktiga bedömer Arbetsmiljöverket att det är överhängande risk för ohälsa hos berörd personal. Vi uppmanade rektor att omgående vidta åtgärder. Arbetsmiljöverket konstaterade att det har förekommit incidenter med inslag av hot gentemot personal. Skyddsombuden berättade också om incidenter där elever har utsatt varandra för hot och våld samt kränkt varandra. Även i dessa situationer är det problematisk för personalen att agera då de inte kan kommunicera på ett tillfredsställande sätt. Skyddsombuden påtalade att det också finns ett stort behov av kompetensutveckling kopplat till de olika kulturerna som eleverna tillhör. Arbetsförhållandena begränsar möjligheten till yrkesmässigt ansvar och utveckling. Då inte behov och resurser är i balans bedömer Arbetsmiljöverket att situationen för eleverna inte heller är trygg. Arbetsmiljöverket bedömer att situationen är så komplex att ni inte enbart borde fokusera på skolsituationen, utan även beakta frågan utifrån ett helhetsperspektiv. Krav Ni ska skyndsamt med hjälp av extern resurs göra en undersökning av arbetssituationen vid Ramnerödsskolan. Resursen ska ha kompetens i organisations- och integrationsfrågor. Undersökningen ska omfatta individ-, grupp- och organisationsnivå och omfatta såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö. Undersökningen ska utmynna i en riskbedömning och förslag på åtgärder som ska vidtas så snart som möjligt. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska

90 INSPKTIONSMDDLAND Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ ) skrivas in i en handlingsplan där det framgår när åtgärderna ska vara vidtagna och vem som ska se till att de genomförs. Se 2 kap. 1 och 3 kap. 2 arbetsmiljölagen samt 8-10, 12 Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete. Upplysning Risk för ohälsosam arbetsbelastning uppstår när arbetets krav inte överensstämmer med de resurser som står till arbetstagarnas förfogande. För att nå en balans behöver antingen kraven eller resurserna förändras. xempel på resurser är avsatt tid för arbetsuppgifterna, antal personer att utföra arbetet, kunskap och kompetens för arbetsuppgifterna, tekniskt stöd, administrativt stöd, lokaler, kollegialt stöd, stöd från ledningen. xempel på krav är arbetsmängd, svårighetsgrad/komplexitet, tidspress och otydlighet. Arbetsåtagandet är tydligt och klart om arbetstagarna vet: - vilka arbetsuppgifter som ligger på var och en, - när man gjort ett tillräckligt gott arbete avseende kvalitet och kvantitet - i vilken ordning arbetsuppgifter ska prioriteras 7. Årlig uppföljning Syftet med årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet är att se om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1. Vidare är syftet att identifiera förbättringsmöjligheter samt att genomföra lämpliga åtgärder så att arbetsmiljöarbetet kan leda till en god arbetsmiljö. Man får också en bild av om rutiner och dokument följs i verksamheten. Brist ra rutiner för att årligen följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet inom er skolverksamhet behöver förtydligas och förbättras. Det framkom vid inspektionerna att alla inte har klart för sig vad som avses i de olika frågeställningarna. Arbetsmiljöverket bedömer att ni inte har säkerställt att det systematiska arbetsmiljöarbetet utförs på det sätt som det är tänkt. xempelvis görs inte dokumenterade riskbedömning av alla brister/risker som har identifierats på alla skolor. Det är också av största vikt att ni åtgärdar de brister som framkommer i samband med den årliga uppföljningen.

91 INSPKTIONSMDDLAND Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ ) Krav 7a) Ni ska tydliggöra vad som avses i de olika frågeställningarna i er årliga uppföljning. 7b) Ni ska se till att er årliga uppföljning ger er svar på vilka svagheter och styrkor ert systematiska arbetsmiljöarbete har samt att de identifierade bristerna åtgärdas. Se 5 och 11 Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete. 8. Kunskap första hjälpen Brist Det är viktigt att ni har en beredskap för olyckor och akuta sjukdomar. Snabba insatser för att ge första hjälpen kan i ett sådant skede vara livsavgörande. Vid inspektionerna framkom att det var oklart vilka rutiner som gäller för att säkerställa att tillräckligt många har kunskaper i första hjälpen. Ni bekräftade att det saknas centrala rutiner avseende kunskaper i första hjälpen. Krav Ni ska upprätta rutiner gällande första hjälpen och se till att det under skoltid alltid finns personer på skolorna, som kan ge första hjälpen. Vilka det är ska vara känt för arbetstagare och elever på skolan. Denna utbildning behöver också repeteras med lämpliga intervall. Se 5-6 i föreskrifterna om första hjälpen och krisstöd AFS 1999:7. Upplysning Med första hjälpen menas de åtgärder som vid olycksfall, sjukdom eller annan nödsituation omedelbart måste vidtas på plats. 9. Rutiner för hörselkontroll Brist Ni saknar rutiner i förvaltningen för att erbjuda arbetstagare regelbunden hörselkontroll när bullerexponering innebär risk för hörselskador. I er verksamhet exponeras till exempel lärarna inom ämnena slöjd, musik samt idrott och hälsa för buller som kan vara lika med eller överstiga något av de övre insatsvärdena enligt 3 Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:16) om buller. Risk finns för bullerrelaterad ohälsa.

92 INSPKTIONSMDDLAND Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ ) Det kan även finnas andra yrkesgrupper än vad som nämns ovan som behöver omfattas av hörselundersökningar samt användning av hörselskydd. Krav Ni ska upprätta skriftliga rutiner, som innebär att berörda arbetstagare erbjuds hörselkontroll. Tiden mellan undersökningarna ska anpassas till de rådande exponeringsförhållandena. Se 16 Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:16) om buller och 5 Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete. 10. Städrutiner Städningen fungerar bra på en del skolor och mindre bra på andra. Gemensamt är att det framkommit oklarheter kring rutinerna för storstäd, höghöjdsstäd och textilvård. Förutom den dagliga städningen är det nödvändigt med storstäd, höghöjdstäd och textilvård för att arbetsmiljön för elever och personal ska vara tillfredsställande. Krav Ni ska upprätta rutiner för storstäd, höghöjdsstäd och textilvård. Se 114 AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning. Inspektionen Inspektionen genomfördes inom ramen för Arbetsmiljöverkets nationella inspektionsaktivitet Skolan I samband med inspektion vid en av skolorna där enhetschef för kosten deltog, har vi uppmärksammat att ni inte har fördelat arbetsmiljöuppgifter inom kostenheten trots att arbetsmiljöuppgifter utförs ute på de enskilda skolorna. Detsamma gäller chef för administratörerna. ftersom vår tillsyn riktar sig mot rektors ansvarsområde har vi valt att inte ställa krav, men vi vill fästa er uppmärksamhet på att uppgiftsfördelning ska ske inom alla verksamhetsområden. Information tt inspektionsmeddelande är en uppmaning till er att vidta åtgärder för att undanröja de brister och risker som kom fram vid inspektionen. Kraven är ställda utifrån Arbetsmiljöverkets tillämpning av gällande arbetsmiljöregler.

93 INSPKTIONSMDDLAND Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ ) Om ni inte vidtar åtgärder kan Arbetsmiljöverket besluta om ett föreläggande eller förbud i ärendet. Arbetsmiljöverkets föreskrifter utvecklar och preciserar arbetsmiljölagen inom arbetsmiljöområdet. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 senast ändrad 2008:15) beskriver hur det går till att skapa en säker arbetsmiljö. Om ni saknar kunskap eller kompetens för det systematiska arbetsmiljöarbetet i den egna verksamheten ska ni anlita företagshälsovård eller motsvarande hjälp utifrån. Besök Arbetsmiljöverkets webbplats när ni vill veta mer om oss och om lagar och föreskrifter om arbetsmiljö. Där kan ni också hämta arbetsmiljölagen och våra föreskrifter i PDF-format. Har ni frågor att ställa går det bra att kontakta oss.. va Aronsson/arbetsmiljöinspektör Kopia skickad till: Cecilia Sandberg cecilia.sandberg@uddevalla.se Vivian Uddén vivianne.udden@uddevalla.se Magnus Jacobsson magnus.jacobsson@uddevalla.se Hans-Lennart Schylberg hsg@uddevalla.se Peter Madsen peter.madsen@uddevalla.se Stefan inarsson sne@uddevalla.se leonore Lidman eleonore.lidman@uddevalla.se Anders Davidsson anders.davidsson@uddevalla.se Susanne Wilholm susanne.wilholm@uddevalla.se Pia Björklander pia.bjorklander@uddevalla.se Nina Södergren nina.sodergren@uddevalla.se Anders Wass anders.wass@uddevalla.se Annika Levander annika.levander@uddevalla.se Agneta Läckström agneta.lackstrom@uddevalla.se va Carlsson eva.c.carlsson@uddevalla.se Marko Savanovic marco.savanovic@uddevalla.se Lena Nydahl lena.nydahl@uddevalla.se

94 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/ Arbetsmiljörapport juni 2015 kostenhet och förskola Sammanfattning nligt nämndens årshjul ska förvaltningskontoret lämna arbetsmiljörapport två gånger per år, i december för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning och i juni för kost och förskola. Bilagda arbetsmiljörapport omfattar uppföljning och analys av anmälda tillbud och skador, skyddsronder och sjukfrånvaro för kostenheten och förskolan tidsperioden maj 2014 april Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna arbetsmiljörapport enligt förvaltningens tjänsteskrivelse med bilaga. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

95 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 11) Dnr BUN 2015/00026 Handläggare Utredare leonore Lidman Telefon Arbetsmiljörapport juni 2015 kostenhet och förskola Sammanfattning nligt nämndens årshjul ska förvaltningskontoret lämna arbetsmiljörapport två gånger per år, i december för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning och i juni för kost och förskola. Bilagda arbetsmiljörapport omfattar uppföljning och analys av anmälda tillbud och skador, skyddsronder och sjukfrånvaro för kostenheten och förskolan tidsperioden maj 2014 april Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna arbetsmiljörapport enligt förvaltningens tjänsteskrivelse med bilaga. Hans-Lennart Schylberg Skolchef leonore Lidman Utredare xpediera till

96 Rapport Barn och utbildning 15) Dnr 2015/00026 Handläggare Utredare leonore Lidman Telefon Arbetsmiljörapport 2015 kost och förskola nligt Barn och utbildningsnämndens årshjul ska förvaltningskontoret lämna arbetsmiljörapport två gånger per år, i december för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning och i juni för kost och förskola. Föreliggande arbetsmiljörapport omfattar uppföljning och analys av tillbud, skador och skyddsrond samt sjukfrånvaro för kost och förskola tidsperioden maj 2014 april Bestämmelser för Hälsa och Arbetsmiljö Bestämmelser för Hälsa och Arbetsmiljö antogs av kommunfullmäktige 13 mars 2014 och utgår från Uddevalla kommuns övergripande syn på det gemensamma hälso- och arbetsmiljöarbetet att främja, bibehålla och stärka resursen hälsa på grupp- individ och organisationsnivå. I dessa bestämmelser finns angivet den rättsliga grunden för hälso- och arbetsmiljöarbetet samt aktuella lokala avtal, dokument och rutiner. Rutinerna innebär att arbetsgivaren ser till att verksamheten i alla avseenden uppfyller arbetsmiljölagens krav. Det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Uddevalla kommuns olika verksamheter ska bedriva ett fortlöpande systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete. Rutinerna beskriver hur detta arbete ska dokumenteras och kvalitetssäkras. Som komplement till dessa bestämmelser har Barn och utbildning rutin för hur uppföljning av skador på medarbetare ska ske, rutin för rapportering och uppföljning av skador på barn och elever samt rutin för rapportering och uppföljning av tillbud gällande barn, elever och medarbetare. Dessutom finns rutin för uppföljning av skyddsronder. nligt dessa rutiner ska också arbetsmiljödialog ske två gånger per år, i januari och juni, med förvaltningschef, verksamhetschefer och huvudskyddsombud. Postadress Uddevalla Besöksadress Stadshuset Varvsvägen 1 Telefon Fax post barnutbildning@uddevalla.se

97 Rapport 25) Dnr Uppföljning och analys av tillbud och skador samt skyddsronder kostenheten maj 2014 april 2015 Kostenheten har cirka 130 medarbetare och 48 kök varav några är mottagningskök. Uppföljning av tillbud och skador Totalt anmäldes 6 tillbud och 19 skador under perioden. Samtliga skador var fysiska skador varav 5 krävde sjukskrivning. Uppföljningen av tillbud och skador visar att tidigare års mönster kvarstår. Där köket är litet och inte har bra arbetsytor för att klara av uppdraget är det betydligt fler tillbud och skador än i de större köken. Vid förra perioden handlade det främst om förskolekök och det som syns idag är att även vissa grundskolekök har samma problematik. Bedömningen är att problemen kommer att bli större nu när elevantalet ökar på grundskolan och fritidsgrupperna blir större. Grundskolans elevmatsalar har redan idag svårt att klara den ökade elevökningen. Detta leder till ökad stress för både personal i köken och för elever. Det som måste göras är en uppgradering av utrustningen i köket till antal ätande samt att arbetsytorna behöver dimensioneras efter behovet. Skador och tillbud som uppstår på grund av detta är Stress för att hinna få maten klar i tid Brännskador, skärskador, belastningsskador, halkskador, klämskador Handhavandefel Kränkningar Vissa av dessa punkter kan elimineras om köken uppgraderas och anpassas efter behovet. Det krävs en snabbare hantering av uppgradering av kök och matsal och en tydlig underhållsplan vilken ska se över behovet av underhåll och eventuell nyanskaffning av utrustning och utökning av lokaler. Det behövs också en tydlighet vid schemaläggningen så att elevernas mattider blir anpassade efter antal platser i elevmatsalarna. Det som kostenhetens chef kan se, som inte varit med tidigare, är kränkningar. På arbetsplatsträffarna diskuteras vad en kränkning är och det arbetas med hur personalen kan agera i en sådan situation. Två av tillbuden var kränkningar och det var två för mycket. n lösning kan vara en tydligare kommunikation mellan den kränkte och den som kränker och att personalen får stöd av chefer och skolledning i dessa fall. n orsak till ökning av antal tillbud och skador beror på att personalen är bättre på att göra anmälningar idag mot tidigare och det ses som positivt av kostenhetens chef. Det är oftast ute i verksamheten som lösningarna finns.

98 Rapport 35) Dnr Uppföljning av skyddsronder Alla enheter har ännu inte genomfört årets skyddsrond. Några enheter ska ha skyddsrond i augusti och uppföljningen med lokalansvarig på Bun och tekniska är planerad till början av september. Därför är det svårt att göra en helhetsbedömning i dagsläget. De punkter som togs upp förra perioden kvarstår dock; privata fastighetsägare åtgärdar inte sina brister i lokalerna. Orsak kan vara otydlighet i avtalen mellan kommunen och fastighetsägarna. Storleken på köken har också en avgörande roll och antal medarbetare har betydelse för antal tillbud och skador. Vid fler anställda hjälper man varandra vid tunga lyft och svåra moment. Vid de större köken finns fastighetsskötare och vaktmästare som åtgärdar fel och brister omgående och det gör att skador och tillbud minskar. De små enheterna har inte denna hjälp. Många av enheterna är slitna och slitaget orsakar belastningsskador och värkproblematik. Det gäller främst elevmatsalarna som har stora golvytor som ska rengöras varje dag. Denna problematik kan åtgärdas på två sätt, antingen bättre golvbeläggning som är lätt att rengöra eller att köpa tjänsten/lägga ut arbetsmomentet på städet inom tekniska där det finns maskiner som gör grovjobbet. Detta har genomförts på gymnasiets elevmatsalar med gott resultat. Denna tjänst köps av tekniska. På grundskolan finns inte denna möjlighet då ekonomin inte har det utrymmet idag. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i genomsnitt på kostenheten under tidsperioden maj 2014 april 2015 var 7,81 % att jämföra med barn och utbildning i sin helhet som var 6,3 %. Kostenhetens kvinnor 93 % av alla anställda) hade en sjukfrånvaro på 7,67 % att jämföra med kvinnor på Barn och utbildning totalt 7,02 %. Av kostenhetens anställda är ca 46 % över 50 år och i den här gruppen är sjukfrånvaron 9,17 %, vilket är högre än Barn och utbildning i sin helhet på 7,9 %. Uppföljning och analys av tillbud och skador samt skyddsronder - kommunens förskolor maj 2014 april 2015 Uddevalla kommuns förskoleverksamhet består av 25 enheter varav 10 med två avdelningar och fem med tre avdelningar. 15 enheter bedriver sin verksamhet i kommunala fastigheter och 10 i fastigheter med externa sju olika) fastighetsägare. Cirka 300 anställda och drygt 1500 barn finns i verksamheterna Uppföljning av tillbud och skador Förskoleverksamheten har använt digitala formulär för tillbud och skadeanmälningar av händelser med barn, där det inte går att särskilja statistik för tillbud och skador. Alla inkomna tillbud och skador gås igenom av verksamhetschef kontinuerligt. Det är utifrån dessa genomgångar analysen görs.

99 Rapport 45) Dnr Det läggs ner mycket arbete på enheterna för att följa upp och förebygga varje händelse. Merparten av situationerna är sprungna ur den rörlighet som alltid finns i en barngrupp. Förskolorna arbetar med att öka säkerheten för barn och vuxna. Den springande punkten är hur man organiserar arbetet. Förhållningssättet är också en avgörande faktor. Det systematiska kvalitetsarbetet förser enheterna med goda verktyg för förändringsarbetet. Den låga personaltätheten accentuerar ofta vikten av det förebyggande säkerhetsarbetet. Under perioden hade förskolorna 14 skadeanmälningar personal) till försäkringskassan. Merparten är att någon halkar eller får belastningsskador när ett barn behöver hjälp och man sitter på huk eller liknande. Några mönster går inte att utläsa, men många av skadeanmälningarna påtalar också stressfaktorer, även om det inte är den primära orsaken till olyckan. Hälften av tillbudsrapporterna totalt 25) gällande personal anger personaltäthet som orsak. Resterande tillbud är allt från otillräcklig säkerhet kring hantverkares underhållsinsats till en mikrougn som vill brinna. Kring varje enskild händelse vidtas åtgärder, om så är möjligt. Vid tillbud i samband med att en enhet har hantverkare skall en riskanalys alltid upprättas, något som är lätt att tappa bort. Vid genomgång av arbetsmiljörapporten i förskolechefsgruppen kommer frågan att diskuteras. Färre tillbudsrapporter för barn har inkommit totalt 14), vilka alla är unika händelser. Berörd enhet har vidtagit åtgärder, men insatser från verksamhetsnivå är inte aktuella utifrån dessa tillbud. Skaderapporter för barn diarieförs och originalen arkiveras på förskolekontoret. tt 70-tal inkomna handlingar visar klämskador, rivskador, olika skador orsakade av fall, bitskador och skador uppkomna i vardagssituationer. Knappt hälften av olycksfallen har skett inomhus. När det gäller skaderapporter för barn hänförs bitningar till de stora yngregrupperna. Verksamheten kommer att uppmärksamma skaderapporter särskilt under kommande period. I övrigt har enheterna haft några armbrott och möjliga tandskador. tt diabetesbarn som får snabba blodsockerfall har rapporterats. Tillbud och skador på enheten tas upp i den kartläggning som görs i likabehandlingsarbetet inför upprättandet av ny plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Detta arbete kommer att intensifieras under Uppföljning av skyddsronder Många enheter är slitna och slitage är grunden för merparten anmälda risker, särskilt de allvarliga i utemiljöerna. Många staket och grindar har behövt åtgärdas under året. Dubbelt så många både allvarliga och andra risker har noterats ute än inne. Utemiljöerna tycks vara i större behov av översyn än nuvarande praxis.

100 Rapport 55) Dnr ndast en anmärkning gällande brandsäkerhet har noterats. Den enheten har planerad brandövning i maj och brandsäkerhetsutbildning i september innevarande år. Buller och belysning är ett område som är mer svårarbetat eller tar längre tid. tt antal enheter har stora bekymmer med förstörelse vilket är svårt att komma tillrätta med. Riskerna blir särskilt allvarliga vid eldning. nheter som berörs arbetar aktivt för ökad samverkan med hyresvärdar, fastighetsskötare, lokalplanerare m fl. Utöver förstärkt rondering på några enheter bekostar också aktuella enheter periodvis ytterligare utökad rondering av vaktbolag. Det är fortfarande ett antal 2 allvarliga och 5 andra) anmärkningar på ljudmiljön. Sammanfattningsvis kan sägas att ordinarie underhåll inte längre i samma utsträckning som tidigare skrivs fram i skyddsrondsprotokoll, vilket är bra. - Verksamhetsvaktmästeri har utökats. - nheterna arbetar strukturerat med arbetsmiljöfrågor. - Miljö- och stadsbyggnad gör tillsyn på alla enheter gällande genkontroll under våren 2015, och stickprov under hösten Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron på förskolorna var i genomsnitt under ,73 % att jämföra med Barn och utbildning i sin helhet på 6,3 %. Sjukfrånvaron var hög under februari mars, då verksamheten hade flera virusinfektioner och magsjukor i omgångar. Det konstateras att låg personaltäthet sliter på personalen och gör dem mer mottagliga. Den tidigare rapporterade åldersstrukturen är också en bidragande faktor till förskolornas högre sjukfrånvaro. Möjligen kan detta också påverka en ökning i förhållande till antal anställda i frånvarotimmar pga vård av närstående. Det är inte många timmar i sammanhanget, men en tendens värd att notera. Av annan frånvaro kan nämnas att det är färre som studerar utan lön, färre som är föräldralediga för barn nummer två och färre lediga för vård av barn. Jämförelsen är relativt antal anställda och mellan första kvartalet år 2014 och år De insatser som görs på verksamhetsnivå är framskrivna i handlingsplan utifrån medarbetarenkäten för att minska stressnivån. Utöver handlingsplanen har ett arbete påbörjats kring förbättrad kommunikation tillsammans med webbansvarig. God dialog på arbetsplatsen minskar sjukfrånvaron. leonore Lidman Utredare

101 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2011/ Remiss från samhällsbyggnadsnämnden - Förslag till detaljplan för del av fastigheten Källdal 4:7 Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden har getts möjlighet att lämna synpunkter på den samrådshandling som tagits fram rörande detaljplan Källdal 4:7 Källdalsskolan Lingatan - Undavägen i Herrestad-Källdal upprättat av Miljö och Stadsbyggnad De flesta lokalerna i den nuvarande Herrestadsskolan vid Torpvägen norr om väg 44 behöver ersättas eller genomgå mycket omfattande ombyggnader. Det har visat sig vara ofördelaktigt att bygga om och bygga nya skollokaler på den nuvarande skoltomten. tt stort antal placeringar av en ny skola har diskuterats och den bästa placeringen har befunnits vara ett område söder om Lingatan i den centrala delen av Herrestad. Planförslaget innebär att allmän plats; park omvandlas till skoltomt. Större delen av området avses vara tillgängligt under icke skoltid. Beslutsunderlag Samrådshandlingar Barn och utbildnings tjänsteskrivelse BUN protokollsutdrag Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar på de samrådshandlingar som tagits fram rörande detaljplan Källdal 4:7 Källdalsskolan Lingatan - Undavägen i Herrestad-Källdal översända förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

102 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 12) Dnr BUN 2011/00956 Handläggare Lokalplanerare Tony Andersson Telefon Remiss från samhällsbyggnadsnämnden - Förslag till detaljplan för del av fastigheten Källdal 4:7 Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden har getts möjlighet att lämna synpunkter på den samrådshandling som tagits fram rörande detaljplan Källdal 4:7 Källdalsskolan Lingatan - Undavägen i Herrestad-Källdal upprättat av Miljö och Stadsbyggnad De flesta lokalerna i den nuvarande Herrestadsskolan vid Torpvägen norr om väg 44 behöver ersättas eller genomgå mycket omfattande ombyggnader. Det har visat sig vara ofördelaktigt att bygga om och bygga nya skollokaler på den nuvarande skoltomten. tt stort antal placeringar av en ny skola har diskuterats och den bästa placeringen har befunnits vara ett område söder om Lingatan i den centrala delen av Herrestad. Planförslaget innebär att allmän plats; park omvandlas till skoltomt. Större delen av området avses vara tillgängligt under icke skoltid. Beslutsunderlag Samrådshandlingar Barn och utbildnings tjänsteskrivelse BUN protokollsutdrag Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar på de samrådshandlingar som tagits fram rörande detaljplan Källdal 4:7 Källdalsskolan Lingatan - Undavägen i Herrestad-Källdal översända förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Ärendebeskrivning Barn och utbildningsnämnden har getts möjlighet att lämna synpunkter på den samrådshandling som tagits fram rörande detaljplan Källdal 4:7 Källdalsskolan Lingatan - Undavägen i Herrestad-Källdal upprättat av Miljö och Stadsbyggnad De flesta lokalerna i den nuvarande Herrestadsskolan vid Torpvägen norr om väg 44 behöver ersättas eller genomgå mycket omfattande ombyggnader. Det har visat sig vara ofördelaktigt att bygga om och bygga nya skollokaler på den nuvarande skoltomten. tt stort antal placeringar av en ny skola har diskuterats och den bästa placeringen har be-

103 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 22) Dnr BUN 2011/00956 funnits vara ett område söder om Lingatan i den centrala delen av Herrestad. Planförslaget innebär att allmän plats; park omvandlas till skoltomt. Större delen av området avses vara tillgängligt under icke skoltid. Som konstateras i handlingarna har det visat sig att detta är den enda platsen i området som kan rymma en skola av denna storlek. Befolkningsprognosen pekar på en ökning av elevantalet i grundskolan och den nya skolan behöver vara större än nuvarande Herrestadsskolan. Skolan planeras för 525 elever i grundskolan och ca 40 elever i grundsärskola/träningsskola. Lokaltekniskt och arbetsmiljömässigt är befintliga Herrestadsskolan i stort behov av ombyggnad. Planerna för området gör dock att en nybyggnad görs på annan plats än den nuvarande. I planen ingår även lokaler för kultur- och fritidsverksamhet inkl. en idrottshall med fullmått och en omläggning av trafikflödet för att möliggöra en näridrottsplats i området. Detaljplanen ger också möjlighet till en förskola som kan bli aktuell när lokalbehovet för förskoleverksamheten är utrett. Frågan om ersättning av Herrestadsskolan av lokaltekniska och arbetsmiljömässiga skäl har utretts under lång tid. Nu har även behov av en utökning elevplatser tillkommit. tt färdigställande av den nya skolan är mycket brådskande. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Tony Andersson Lokalplanerare xpediera till Samhällsbyggnadsnämnden

104 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2011/00956 Remiss från miljö och stadsbyggnadsnämnden Förslag till detaljplan för del av fastigheten Källdal 4:7 Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden har getts möjlighet att lämna synpunkter på den samrådshandling som tagits fram rörande detaljplan Källdal 4:7 Källdalsskolan Lingatan - Undavägen i Herrestad-Källdal upprättat av Miljö och Stadsbyggnad De flesta lokalerna i den nuvarande Herrestadsskolan vid Torpvägen norr om väg 44 behöver ersättas eller genomgå mycket omfattande ombyggnader. Det har visat sig vara ofördelaktigt att bygga om och bygga nya skollokaler på den nuvarande skoltomten. tt stort antal placeringar av en ny skola har diskuterats och den bästa placeringen har befunnits vara ett område söder om Lingatan i den centrala delen av Herrestad. Planförslaget innebär att allmän plats; park omvandlas till skoltomt. Större delen av området avses vara tillgängligt under icke skoltid. Beslutsunderlag Samrådshandlingar Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Yrkanden Magnus Jacobsson KD), Karin Ljungström FP) och Sonny Persson S) yrkar bifall till förslaget i handlingarna Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar på de samrådshandlingar som tagits fram rörande detaljplan Källdal 4:7 Källdalsskolan Lingatan - Undavägen i Herrestad-Källdal översända förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Vid protokollet Pernilla Gustafsson Justerat Cecilia Sandberg S), Sonny Persson S) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Pernilla Gustafsson xpedierat Miljö och stadsbyggnadsnämnden Lokalplanerare BUN Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

105 MILJÖ OCH STADSBYGGNAD 1 2) DNR: ARB 579 HANDLÄGGAR Planarkitekt Mats Windmark TLFON mats.windmark@uddevalla.se KÄLLDALSSKOLAN NYA HRRSTADSSKOLAN Lingatan/ Undavägen KUNGÖRLS OM GRANSKNING AV DTALJPLAN tt förslag till Detaljplan för del av fastigheten KÄLLDAL 4:7, Källdalsskolan/ Nya Herrestadsskolan är utställd för granskning under tiden Planen är upprättad av Miljö och Stadsbyggnad De flesta lokalerna i den nuvarande Herrestadsskolan vid Torpvägen norr om väg 44 behöver ersättas eller genomgå mycket omfattande ombyggnader. Det har visat sig vara ofördelaktigt att bygga om och bygga nya skollokaler på den nuvarande skoltomten. tt stort antal placeringar av en ny skola har diskuterats och den bästa placeringen har befunnits vara ett område söder om Lingatan i den centrala delen av Källdal. Planförslaget innebär att allmän plats; park omvandlas till skoltomt. Större delen av skoltomten avses vara tillgänglig för allmänheten under icke skoltid. Förutom skola ska den blivande tomten även inrymma infotek och fritidsgård. Idrottshallen ska kunna användas av allmänheten under kvällar och helger. Tanken är preliminärt att skoldelen ska innehålla särskola/ träningsskola samt tre paralleller skola för år F-6, men även andra kombinationer är möjliga. Källdals nuvarande förskola ingår också i planen. Återvinningsstationen kommer att flyttas. Skolbussarna kommer i huvudsak från väster och nordväst varför infart via Tavlegatan är lämpligt. Tanken är att bygga en ny skolbusshållplats som även betjänar Norgårdenskolan. I samband med skolutbygganden diskuteras också att förbinda Norgårdsvägen och Lingatan med en ny gata som blir öppen både för bussar och personbilar. Denna gata finns redan angiven i gällande detaljplan. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att ett genomförande av detaljplanen inte kan antas komma att medföra betydande miljöpåverkan. Se 6 kap Miljöbalken). Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning.

106 UTSTÄLLNINGSLOKALR Planförslaget ställs ut för granskning på: *Medborgarkontoret, Rådhuset, Kungstorget, måndag 10-18, tisdag-torsdag och fredag *Stadsbiblioteket, Södergatan, under ordinarie öppettider *Miljö och Stadsbyggnads foajé i Stadshuset, Varvsvägen 1, måndag-fredag 8-12, Det kommer även att finnas på kommunens hemsida: Plansamrådet finns sammanfattat och kommenterat i en samrådsredogörelse daterad Samrådsredogörelsen finns på utställningsplatserna, men inte på kommunens hemsida. Den som har synpunkter på förslaget får framföra dessa skriftligen till: Miljö och Stadsbyggnad, UDDVALLA eller till vår e-postadress miljostadsbyggnad@uddevalla.se Senast ska synpunkterna ha inkommit. Den som inte senast under utställningstiden framfört skriftliga synpunkter på detaljplanen kan komma att förlora rätten att överklaga ett beslut att anta planen. Ärendet beräknas behandlas i Samhällsbyggnadsnämnden samt i Kommunfullmäktige eller Miljö och Stadsbyggnads svar på era eventuella synpunkter kommer att återfinnas i det granskningsutlåtande som upprättas efter granskningsutställningen. KONTAKTPRSON är Mats Windmark, tel

107

108 SAMMANFATTNING OCH SYFT De flesta lokalerna i nuvarande Herrestadsskolan vid Torpvägen norr om väg 44 behöver ersättas eller genomgå mycket omfattande ombyggnader. Det har visat sig vara ofördelaktigt att bygga om och bygga nya skollokaler på den nuvarande skoltomten. tt stort antal placeringar av en ny skola har diskuterats och den bästa placeringen har befunnits vara ett område söder om Lingatan i den centrala delen av Herrestad. Förutom skola ska den blivande tomten även inrymma infotek och fritidsgård. Idrottshallen ska kunna användas av allmänheten under kvällar och helger. I fortsättningen benämns av praktiska skäl de tänkta byggnaderna och verksamheterna skolan och området benämns skoltomten. Tanken är preliminärt att skoldelen ska innehålla särskola/ träningsskola samt tre paralleller skola för år F-6, men även andra kombinationer är tänkbara. Källdals nuvarande förskola ingår också i planen. Där kan det på sikt bli en ny förskolebyggnad. Detaljplanen styr bara tillåten användning på tomten, men givetvis inte t ex vilka årskurser som skolan ska innehålla. Skolan får korta gångavstånd till många bostäder i Källdal och Herrestad och måttliga gångavstånd till Persgården, Kissleberg och Misteröd. För Sunnningen och de blivande bostäderna på Sunningebergen blir avståndet till denna skoltomt kortare än avståndet till den nuvarande Herrestadsskolan. Precis som i dag kommer många elever med skolbuss till den nya skolan och det sker även viss omstigning till de bussar som fortsätter in till bl a gymnasierna i staden. Herrestadsområdet har ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät på egna vägar eller lågtrafikerade bilvägar som ansluter väl till skoltomten. Några kompletteringar bör dock göras. Skolbussarna kommer i huvudsak från väster och nordväst varför infart via Tavlegaten är lämpligt. Tanken är att bygga en ny skolbusshållplats som även betjänar Norgårdenskolan. I samband med skolutbygganden diskuteras också att förbinda Norgårdsvägen och Lingatan med en ny gata som blir öppen både för bussar och personbilar. Denna gata ingår inte i denna detaljplan, utan finns angiven i en gällande detaljplan från år Skolanläggningen ansluts till det kommunala VA-nätet. Troligen kommer den att anslutas till fjärrvärmenätet. Miljö och Stadsbyggnad föreslår att den nya skolan ska heta Källdalsskolan eller Nya Herrestadsskolan, men utesluter inte att den får ett annat namn. HANDLÄGGNING Detta detaljplanearbete handläggs och upprättas enligt reglerna i PBL Planoch Bygglagen) 2010:900, vilken trädde i kraft Planarbetet påbörjades

109 HANDLINGAR Detaljplanen består av en plankarta med bestämmelser, ritad på en grundkarta i skala 1:1000. Illustrerade nya byggnader och markens disposition utgör endast exempel. Till detaljplanen hör följande handlingar upprättade av Uddevalla kommun: [x] Planbeskrivning denna handling) [x] Samrådsredogörelse [ ] Utlåtande efter granskning [x] Fastighetsförteckning [x] Trafikutredning skolbussar mm, Tekniska kontorets Gatu- o parkavd [x] Trafikutredning, TKs Gatu- o parkavdelning Dessutom finns följande handlingar upprättade av konsulter: [x] Dagvattenutredning, ALP Markteknik AB [x] Geoteknisk utredning, Bohusgeo PLANDATA Läge, areal, markägoförhållanden Planområdet ligger i den centrala delen av Herrestad, väster om Undavägen och ca 200 meter söder om väg 44. Lingatan ingår i planen liksom Källdals förskola. Norgårdenskolans tomt tangeras. Avståndet till Uddevalla centrum är ca 5 kilometer. Planområdets areal är ca 4,5 hektar. All mark inom planområdet ägs av Uddevalla kommun. Aktuell stamfastighet heter Källdal 4:7. Källdals förskola ägs av Uddevalla kommun, men den drivs som en fristående förskola. TIDIGAR STÄLLNINGSTAGANDN Riksintressen enligt Miljöbalken, Natura 2000 Planen omfattas av riksintresse för högexploaterad kust. Uddevallas kuster är en del av kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp, som med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet är av riksintresse enligt 4 kap 1 Miljöbalken. xploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdena natur- och kulturvärden. Se även kapitlet Avvägning enligt Miljöbalken, nedan. Området är också av riksintresse enligt 4 kap 4 Miljöbalken som behandlar fritidsbebyggelse och stora anläggningar enligt 17 kap Miljöbalken. 3

110 I praktiken har dessa riksintressen ingen påverkan på detaljplanen. Något norr om planområdet finns väg 44 som är av riksintresse för kommunikationer. MB 3:8). Planområdet berör inte direkt något Natura 2000-område. Närmaste sådant område är Havstensfjorden och vattnet fram till Unda camping. Översiktsplanen Översiktsplanen för staden Uddevalla, som antogs 1996, anger området som Befintlig stadsbebyggelse: Bostäder, icke störande verksamheter, service, handel, närlekplatser mm. I förslaget till ny ÖP för staden anges området i samrådshandlingen som Bebyggelse/bostäder planerad. Detaljplaner För större delen av planområdet gäller detaljplan H 17, fastställd av Länsstyrelsen Den saknar genomförandetid. Huvuddelen av nu aktuellt planområde är angivet som Allmän plats, Park eller plantering. Inom planområdets västra del, vid Källdals förskola, anges kvartersmark för Allmänt ändamål. Undavägen ingår också i detaljplan H 17. Planen är genomförd i sin helhet. Utdrag ur detaljplan He 17. Det mellangula området är Parkmark. Det blåa området är Källdals förskola 4

111 För området norr om Källdals förskola gäller detaljplan He 120, antagen Den saknar genomförandetid. Planen anger ett idrottsområde, Y, och en bussgata söder därom. Vidare anges ett trafikområde, T1, som möjliggör utbyggnad av en kommunal bilgata mellan Norgårdsvägen och Lingatan i en annan sträckning än dagens bussgata. Kvartersmarken anges för parkerring/garage, vårdcentral, förskola och handel. Förutom trafikområdet är planen helt genomförd. Utdrag ur detaljplan He 120 För Norgårdenskolan och gatan öster därom gäller detaljplan He 109, antagen Genomförandetid saknas. Planen anger S= skoländamål samt en lokalgata. Planen är genomförd. Utdrag ur östra delen av detaljplan He 109 5

112 För Lingatan och området norr därom gäller detaljplan He 29, fastställd av Länsstyrelsen Den saknar genomförandetid. Planen anger Handelsändamål. Lokaler för livsmedelshandel får dock inte anordnas. Planen är genomförd i sin helhet. Fastighetsplan Det finns ingen fastighetsplan eller tomtindelning i området. Strandskydd Strandskyddsområde finns inte inom eller i närheten av planområdet. Markavvattningsföretag Planen berör ett markavvattningsföretag med Länsstyrelsens arkivnummer O-1b Det tillkom på 1920-talet och var i första hand avsett att på ett samlat sätt dränera åkermark med flera olika markägare. Numera är hela markavvattningsföretagets område detaljplanelagt och det finns inga jordbruk kvar i området. Området ligger i huvudsak på kommunägda stamfastigheter eller berör industritomter som kommunen har exploaterat och sålt. Miljö och Stadsbyggnad bedömer att de åtgärder som föreslås i detaljplanens dagvattenutredning inte strider mot markavvattningsföretagets syfte. Miljö och Stadsbyggnad överväger ändå att begära att markavvattningsföretaget ska upphävas eftersom det saknar betydelse. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Behovsbedömning av miljöbedömning Förslaget innebär en komplettering av ett befintligt bebyggelseområde, Herrestad-Källdal. Planen avser ett litet område på lokal nivå och omfattas inte av kriterierna i MKB-förorordningens bilaga 4. Miljö och Stadsbyggnad anser att planen inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan Därmed krävs inte någon miljöbedömning. Reglerna om detta finns i Planoch Bygglagen samt i Miljöbalken. Samråd har skett med Länsstyrelsen som delar Miljö och Stadsbyggnads bedömning. Avvägningar enl Miljöbalken nligt Miljöbalken 4:1 får ingen påtaglig skada ske på områdets natur- och kulturvärden. Vad gäller riksintresset enligt Miljöbalken 4:4 så innehåller planen inte sådan byggelse och sådana anläggningar som anges där. Sammanfattningsvis bedöms detaljplanen vara förenlig med riksintressena mm enligt Miljöbalken. 6

113 Mark, topografi, vegetation Marken inom planområdet är påtagligt plan/ horisontell. Området är delvis gräsbevuxet och har delvis små träddungar. Även omgivande områden är plana. Miljö och Stadsbyggnads miljöavdelning bedömer att det inte krävs någon naturvärdesinventering. Geotekniska förhållanden och radon n geokonsult genomför en geoutredning för det kommande byggprojektet. Hela planområdet är nästan helt horisontellt, varför ingen skredrisk föreligger. Djupet till fast botten är ca meter. Jordlagren består närmast marken av fyllning och därunder finns ett tjockt lerlager. Den planerade byggnaden behöver grundläggas med stödpålar. Marken nära byggnaden kan behöva grävas ur och kompenseras med lättfyllning för att sättningar ska undvikas. För att förhindra grundvattensänkning och för att undvika torrskorpebildning under grundläggningsnivån föreslås en infiltration av dagvatten under byggnaden och de närmast anslutande markytorna. Geokonsulten ser ingen risk för att skadliga grundvattensänkningar portryckssänkningar i leran) ska kunna uppkomma och påverka de befintliga byggnaderna i omgivningen. Den tjocka leran under byggnaderna isolerar effektivt från ev radon från den underliggande berggrunden. Bergrasrisker Det finns inga berg i dagen inom 120 meter från planområdet. Därmed finns det ingen risk för att bergras eller blocknedfall kan påverka planen. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom eller i närheten av planområdet. Bakgrund till att just detta område föreslås som tomt för Herrestadsskolans ersättare De flesta lokalerna i nuvarande Herrestadsskolan vid Torpvägen norr om väg 44 behöver ersättas eller genomgå mycket omfattande ombyggnader. Det har visat sig vara ofördelaktigt att bygga om nuvarande lokaler samt att bygga nya skollokaler på den nuvarande skoltomten. Marken lutar påtagligt vilket skulle ge en skolbyggnad med många invändiga nivåskillnader. Detta gör det svårt att åstadkomma en bra handikappanpassning. Skolan är ocentralt placerad i förhållande till befintliga och blivande bostadsområden. Bullerpåverkan från väg 44 är ganska stor och det är svårt att bygga bra bulleravskärmningar. Reglerna kring transporter av farligt gods på väg 44 är 7

114 svåra att bemästra eftersom skoltomten ligger så nära vägen. Det är svårt att bygga bort dagens konflikter mellan skolbussar och föräldrabilar. nda fördelarna med att satsa på nuvarande skoltomt är närheten till en skogklädd kulle och bra placering i förhållande till gångtunneln under väg 44. Om ombyggnader och nybyggnader ändå skulle göras på den nuvarande Herrestadsskolan skulle det vara nödvändigt att flytta hela skolverksamheten under byggtiden. Viktiga aspekter vid valet av en ny placering för skolan och övriga funktioner är bl a: *Korta eller måttliga gångavstånd, samt säkra gång- och cykelstråk, till så många bostäder som möjligt. *Bra utomhusmiljö vad avser trafikbuller. *Kommunalt markägande eller möjlighet för kommunen att med rimliga medel inom rimlig tid förvärva nödvändig mark. *Möjlighet att komma fram med skolbussar på ett säkert och rationellt sätt utan alltför långa körvägar. *Bra åtkomst med linjebusstrafik. *Möjlighet att ordna angöring för föräldrarnas personbilar på ett säkert och rationellt sätt. *Bra läge för besökande till infotek, idrottshall och fritidsgård. Kommunen har under flera år diskuterat många lokaliseringsförslag från elever, föräldrar, skolpersonal, politiker och tjänstemän. Bl a har placeringar på Herrestadsfjället, vid Unda och i det eventuellt framtida bostadsområdet Mosshed diskuterats. Även ombyggnad av nuvarande Herrestadsskolan har ytterligare diskuterats, liksom förvärv av privatägd obebyggd mark för handelsändamål. Arbetsgruppen har funnit att den bästa och kanske enda möjliga placeringen) är det nu aktuella området söder om Lingatan i den centrala delen av Källdal/ Herrestad. Några av de diskuterade och därefter avfärdade alternativen är: * Den s k SIBA-tomten: Området är privatägt och inte till salu. Kommunen vill inte ansöka om t ex expropriation. Tomten är ca kvm mindre än det i detaljplanen föreslagna området. Bra kontakt med befintliga gångtunnlar under väg 44. * Området mellan väg 44 och Kärraån: Området är smalt vilket innebär att byggnader och skolgård kommer mycket nära både väg 44 och Kärraån. Korta avstånd till väg 44 ger problem med trafikbuller och konflikt med transporter av farligt gods. Kort avstånd till ån kan innebära dyrbara förstärkningar för att höja säkerheten mot skred. Nästan hela området omfattas av strandskydd. Marken är privatägd mark. Det är mycket svårt att ordna en fungerande tillfart för skolbussar och bilar. Bra kontakt med befintliga gångtunnlar under väg 44. *Mosshed: Det är osäkert om, och i så fall när, en bostadsexploatering kommer att ske i Mosshedsområdet. Risken finns att en ny skola i Mosshed skulle komma att under mycket mycket lång tid ligga ensam på långa av avstånd från befintliga och blivande bostadsområden. 8

115 Översikt över Källdalsområdet med omgivningar Bebyggelse och service Inom planområdet finns Källdals förskola, men i övrigt finns det ingen bebyggelse. Däremot finns det en återvinningsstation som behöver flyttas till en helt ny plats. Lingatan sedd mot väster. Återvinningsstationen skymtar till vänster 9

116 Planområdet är det gula området i mitten av kartan Söder om planområdet finns ett ganska stort villaområde med gruppbyggda småhus. I väster finns ett radhusområde. Radhusområdet har ett separat garage- och parkeringsområde norr om befintlig bussgata. Norr om garageoch parkeringsområdet finns ett idrottsområde som bl a betjänar Norgårdenskolan, som ligger längre väster ut. På sikt kan idrottsområdet komma att ställas i ordning som en näridrottsplats. Norr om planområdet finns Herrestads vårdcentral, Linets förskola och ett handelsområde. Öster om planområdet finns ett småindustriområde som även innehåller handel och kontor Planförslaget innebär att det ska uppföras en ny skola som ersätter den nuvarande Herrestadsskolan. Förutom skola ska tomten även inrymma infotek, fritidsgård mm. Idrottshallen ska kunna användas av allmänheten under kvällar och helger. Tanken är preliminärt att skoldelen ska innehålla tre paralleller skola för år F-6, samt träningsskola/särskola. Även andra kombinationer kan bli aktuella. Detaljplanen styr bara tillåten användning på tomten, men givetvis inte t ex vilka årskurser som skolan ska innehålla. Källdals förskola ingår också i planen. Den nuvarande detaljplanens ändamålsbestämmelse för Källdals förskola är A=Allmänt ändamål och ersätts av bestämmelsen S2=förskola, skola. I framtiden kan nämligen gränserna mellan skola och förskola vara annorlunda än vad de är i dag. Arbete pågår med att upprätta ett lokalprogram för skolan och fritidsfunktionerna. Samtidigt görs skisser på hur tomten och byggnaderna kan disponeras. Nedanstående skiss är inte något färdigt förslag, utan får endast ses som ett exempel på utformning. 10

117 xempel på utformning av Källdalsskolan/ Nya Herrestadsskolan Skiss från Liljewall arkitektkontor. Byggnaderna ska flyttas längre från Undavägens gång- och cykelbana. Tillgänglighet för rörelsehindrade m fl Markområdet är i princip helt horisontellt, vilket ger goda förutsättningar att ordna bra tillgänglighet för rörelsehindrade i hela området. När byggnader och tomtmark projekteras ska givetvis BBR, Boverkets Byggregler, tillämpas. Naturmiljö, lek och rekreation Mellan Källdals förskola och den planerade skolan finns mindre träddungar som är tänkta att bevaras som en resurs för skolan, förskolan och allmänheten. 11

118 Gångvägen norr om kvarteren Lärften, Finnväven och Röllakansväven ska vara kvar. Öster om Källdals förskola finns en gångväg som föreslås flyttas något österut så att Källdals förskola får en större tomt. Barn- och utbildningsnämnden anser att i princip hela skolgården ska vara tillgänglig för lekande barn under icke skoltid, d v s under kvällar, helger och skollov. Med tanke på skolverksamhetens funktion kommer det troligen att sättas upp ett meterhögt stängsel runt hela eller delar av skoltomten, men grindarna kommer att vara olåsta, åtminstone under icke skoltid. Som jämförelse kan nämnas den nyligen iordningställda gården vid Sommarhemsskolan som har god tillgänglighet under icke skoltid. Detaljplanen kan inte styra hur stängsel och grindar ska utformas. Ca 200 meter söder om planområdet finns en kommunal lekplats med hög standard som betjänar hela Källdals villaområde. nligt uppgift fungerar dock vattenavrinningen mycket dåligt ibland, vilket givetvis måste åtgärdas. I Källdalsområdet finns även i övrigt mycket god tillgång på grönytor, bl a väster om Hampvägen och söder om kv Logen Hasselberget) samt kring Spinnrocksvägen. 12

119

120 idrottsplats byggs en bussgata som enkelriktas för trafik söderut. På Lingatans sydsida byggs hållplatsfickor som ska betjäna båda skolorna. Busshållplatserna är också tänkta för omstigning till de bussar som fortsätter in till Uddevallas centralt belägna skolor. Detta trafiksystem ger en god flexibilitet genom att bussarna i vissa fall kan vända i den skapade slingan och många bussar kan välja anslutning till väg 44 via Tavlegatan eller via Undavägen. Ovannämnda gata mellan Norgårdsvägen och Lingatan finns med i en detaljplan som antogs redan år 1999 He 120). Det finns ingen anledning att upprepa gatan i den nya detaljplanen. Om gatan genomförs är avsikten att den återvändsgata som ligger mellan Norgårdenskolan och idrottsplatsen ska tas bort och det gatuområdet införlivas med skoltomten. Linets garage- och parkeringsområde ska ha tillfart från Lingatan, liksom villatomterna 6:23 och 6:24. De två senare har redan sin tillfart via ett stråk väster om kv Linet, men ansluter i dag till Norgårdsvägen. Gång- och cykelvägnätet är mycket väl utbyggt i Källdalsområdet. Som framgår av ovanstående bild är det tänkt att gång- och cykelvägen utefter Lingatans sydsida ska förlängas västerut. Det kommer att utredas om det nordsydliga gång- och cykelstråket söder om tunneln under väg 44 ska korsa den blivande bilgatan planskilt eller i plan. I vilket fall kan det bli aktuellt med busskuddar eller andra fartdämpande åtgärder. Tekniska kontorets gata- parkavdelning har utfört en trafikutredning för en ny skola i Källdal. Slutsatserna är bl a att framkomligheten i korsningen Lingatan- Undavägen blir låg under morgonens högtrafiktid i samband med skolstart. Under övriga dygnet har skolan och angränsande nya verksamheter begränsad betydelse för trafiksystemet. Utredningen föreslår ett antal åtgärder, bl a utbyggnad av gång- och cykelvägar, flytt av 14

121 busshållplats samt hastighetsdämpande åtgärder på Undavägen söder om Lingatan och på Lingatan. Signalerna i korsningen Undavägen väg 44 bör kunna trimmas. n förbindelse mellan Norgårdsvägen och Lingatan skulle förbättra möjligheterna att välja färdväg samt underlätta och förenkla trafiksystemet både för området och för skoltrafiken. Angöring och parkering Illustration på sidan 11 visar exempel på hur angöring och parkering kan ordnas på skoltomten. Utanför skolans olika entréer är det lämpligt med angöringsslingor så att personbilar inte behöver backa i onödan. Det bör studeras närmare hur varumottagning till skolans kök kan ordnas utan att det blir konflikt med personbilar. Detaljplanen reglerar att det bara får finnas en anslutning mot Undavägen. Antalet utfarter mot Lingatan bestäms av Tekniska kontorets Gata/Parkavdelning i samråd med Fastighetsavdelningen och behöver inte styras i detaljplanen. Parkering mm till Källdals förskola behöver byggas om eftersom den nya Lingatan blir bredare än den nuvarande. Om förbindelsen byggs mellan Norgårdsvägen och Lingatan behöver vårdcentralens parkering byggas om. Teknisk försörjning l Sannolikt behöver elnätet inte utökas med någon helt ny transformatorstation. Däremot kan eventuellt en redan befintlig station i området behöva bytas ut mot en större. Det kommunala bolaget Uddevalla nergi svarar för elnätet. Telenät, kommunikationskabelnät Uddevalla nergi kan bygga ett fiberkabelnät. Renhållning Vid utformning och placering av de nya skolbyggnaderna är det angeläget att soprum mm placeras så att renhållningsfordonen behöver backa så lite som över huvud taget är möjligt och så att ingen gångtrafik förekommer i närheten. Det kommunala bolaget Uddevalla nergi svarar för sophämtningen. 15

122 Återvinningsstation Den nuvarande återvinningsstationen vid Lingatan måste flyttas till en ny plats eftersom den inte kan inrymmas inom skoltomten. tt alternativ skulle kunna vara att den placeras nära den nya gatan norr om vårdcentralen. Även andra alternativ kan diskuteras. Uppvärmning Avsikten är att ansluta skolbyggnaderna till fjärrvärmenätet. Ledningar med god kapacitet passerar i direkt anslutning till skoltomten. Uddevallas fjärrvärme är ett mycket bra val ur miljösynpunkt. Val av uppvärmningssystem kan dock inte styras genom detaljplanebestämmelser. BBR, Boverkets Byggregler, anger samhällets krav på bl a max tillåten energiförbrukning. Det kommunala bolaget Uddevalla nergi svarar för fjärrvärmenätet. VA Skoltomten ingår i det kommunala verksamhetsområdet för spillvatten, vatten och dagvatten. Dagvattensystemet i området har en sådan belastning att fördröjning kommer att krävas. Det finns goda möjligheter att avsätta mark för underjordiska fördröjningsanordningar och reningsanordningar under parkeringsytor eller under planteringsytor. Dagvattenutredning pågår Se även nästa avsnitt: miljökvalitetsnormer. Befintliga VA-ledningar, samt en pumpstation kan komma i konflikt med planförslaget. Huvudalternativet är att ledningarna flyttas österut från den nya kvartersmarken ut i allmän plats. tt annat alternativ är att byggnaderna placeras så att de inte kommer i konflikt med ledningarna. Flyttning av ledningar i gott tekniskt skick bekostas av exploatören. I annat fall kan kostnadsfördelningen diskuteras mellan Tekniska kontoret och Uddevalla Vatten AB. Det senare företräds av driftbolaget Västvatten AB. De ledningar som ligger strax öster om Källdals förskola är tänkta att vara kvar tills vidare, men det finns ingen anledning att försvåra en eventuell framtida flyttning av ledningarna. 16

123 Befintligt VA-nät Miljö och Stadsbyggnad föreslår inga ledningsområden för VA på plankartan, men enligt lantmäteriet är det ändå möjligt att få ledningsrätt om så erfordras. MILJÖKVALITTSNORMR, MB 5 kap Miljökvalitetsnormer är föreskrifter i miljöbalken om viss lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Miljökvalitetsnormerna omfattar bl a föroreningar i utomhusluft, olika parametrar i vattenförekomster, kemiska föroreningar i fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Det finns idag inga indikationer på att gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids eller riskerar att överskridas inom det aktuella planområdet. Byfjorden omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. nligt VISS, Vatteninformationssystem Sverige, är den ekologiska statusen för Byfjorden dålig beroende på övergödning) och god kemisk ytvattenstatus uppnås inte beroende på kvicksilverförekomst). Dagvatten från planområdet avrinner mot Byfjordens. Området ligger inom kommunalt verksamhetsområde för dagvatten och enligt uppgift från Uddevalla Vatten AB regleras att bara rent dagvatten tas emot till det kommunala dagvattennätet. Därför kommer inte statusen på Bäveån och Byfjorden att påverkas i negativ riktning avseende dagavvattning från planområdet. v krav på hur och om fördröjning och rening av dagvatten bör ske lokalt på tomtmark innan det går 17

124 vidare till det kommunala dagvattennätet får beslutas i annat sammanhang. xploateringen kommer att möjliggöra utrymme för fördröjning och rening av dagvatten på tomtmark. Övriga miljökvalitetsnormer bedöms inte vara aktuella i det här planområdet. ÖVRNSSTÄMMLS MD MILJÖMÅLN Riksdagen har fastställt 16 övergripande miljömål för Sverige. Målen beskriver de kvalitéer som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser måste ha för att vara ekologiskt hållbara på sikt. Uddevalla kommun har arbetat för att bryta ner och lokalt anpassa de nationella miljömålen. I Uddevallas översiktsplan 2010 pekas sex miljömål ut som är av särskild betydelse för Uddevalla. Av dessa sex är miljömålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö främst relevanta för planförslaget. Begränsad klimatpåverkan Planförslaget bedöms ge en begränsad klimatpåverkan. Skolbyggnaden ligger centralt i Källdal och har goda kollektiva kommunikationer. Många elever, anställda och besökare har gångavstånd eller nära till linjebussar. Övriga elever får god tillgång till skolbuss. Klimatpåverkan bedöms bli lägre än vad som gäller för den nuvarande Herrestadsskolan. Bebyggelsen kommer att anslutas till fjärrvärme. God bebyggd miljö Planförslaget bedöms kunna bidra till uppfyllelse av målet om God bebyggd miljö genom att möjliggöra en mer centralt belägen skola med fler fritidsaktiviteter än vad som nu finns i Herrestad/Källdal; bl a idrottshall, fritidsgård och infotek. Tillgängligheten är god. Inga värdefulla natur- och kulturmiljöer påverkas. Riktlinjer för buller och vibrationer samt beslutade miljökvalitetsnormer överskrids inte. STÖRNINGAR Trafikbuller Kommunens bullerkartläggning, som redovisas på kartorna nedan, anger hur ljudnivåerna är innan skoltomten bebyggs. 18

125 kvivalent ljudnivå för nya skolan Karta som visar beräknad ekvivalent ljudnivå. Gul färg är db A). Brun färg är dba). Kartläggningen visar att den ekvivalenta nivån på större delen av tomten understiger 50 dba) och i den östligaste delen är nivån högst 55 dba). Skolan kommer med all sannolikhet att byggas så att nästan hela skolgården hamnar i ljudlä vilket ger ännu lägre bullervärden på skolgården samt utanför de fasader som vetter mot skolgården. Riktvärdet för utomhusbuller är 55 dba) frifältsvärde, vilket därför innehålls med viss marginal vid fasader mot norr, nordost och ost och med god marginal för övriga fasader. Illustrationen på sidan 11 visar undervisningslokaler placerade mot norr resp söder, medan idrottshall och kök placeras mot öster. Detta är en fördel ur trafikbullersynpunkt. n normal modern fasadkonstruktion torde dämpa ca 35 dba) vilket gör att riktvärdet för inomhusbuller, 30 dba), innehålls med mycket god marginal även i rum som vetter mot norr och öster. Maximal ljudnivå för nya skolan De maximala nivåerna understiger 55 dba) på stora delar av tomten. Inom mindre delar är nivåerna dba). Riktvärdet för maxbuller inomhus är 55 dba). n normal modern fasadkonstruktion torde dämpa ca 35 dba) vilket gör att riktvärdet för inomhusbuller innehålls med mycket god marginal även i rum som vetter mot norr och öster. Det finns inga riktvärden för maxbuller utomhus, men det är en fördel om byggnaderna orienteras ungefär så som illustrationen på sid 11 visar. 19

126 Karta som visar beräknad maximal ljudnivå Vit färg är högst 55 dba). Grön färg är dba). Gul färg är dba) Påverkan på Norgårdenskolan Om Norgårdsvägen och Lingatan förbinds beräknas trafiken på Norgårdsvägen öka något, men endast ringa under skoltid. Genomfarten får den positiva effekten att vändande biltrafik på Norgårdsvägen minskas när genomfart blir möjlig. Norgårdenskolans utemiljö är relativt skyddad från Norgårdsvägen. Hastigheterna och trafikmängderna på Norgårdsvägen bedöms bli så låga att trafikbullerökningen blir försumbar, inte minst i jämförelse med nuvarande trafikbuller från väg 44. Sammanfattande bedömning av trafikbullerfrågan Skoltomten klarar riktvärdena med god marginal, och om byggnaderna förläggs ungefär enligt illustrationen på sidan 11 innehålls riktvärdena på gårdssidan nivåer dessutom med mycket god marginal. Den trafikökning som kan uppstå på Lingatan beräknas ge låga tillskott som inte förändrar bedömningen att detta är en bra tomt ur trafikbullersynpunkt. Ljudnivåerna på Norgårdsvägen framför Norgårdenskolan bedöms inte öka märkbart om Norgårdsvägen och Lingatan förbinds med varandra. Markföroreningar Det finns inga indikationer på att marken skulle kunna innehålla föroreningar. 20

127 Drivmedelsstation vid Undavägen Avståndet mellan drivmedelsstationen och skoltomten är som minst ca 100 meter. Dessutom kommer skolbyggnaden troligen att placeras ytterligare minst 15 meter in på skoltomten. Handboken Bättre plats för arbete anger minst 100 meter mellan bostäder och bensinstationer. I detta fall behövs således inga närmare utredningar. Transporter av farligt gods på väg 44 Väg 44 är inte utpekad som led för farligt gods, men i praktiken förekommer ändå en del sådana transporter, bl a sådana som har start- eller målpunkt i Uddevalla. Avståndet mellan 44:ans vägkant och skolans tomtgräns är meter, och närmast vägen finns en vall. Byggnader kommer ytterligare minst 5 meter längre bort. Därför anser Miljö och Stadsbyggnad att någon riskanalys inte behöver göras. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Kommunen är huvudman för drift och underhåll av allmänna platser inom och utanför planområdet, d v s gator, parkmark och naturmark. Planens genomförandetid är fem år, se nedan. Slutdatum skrivs på plankartan. För planområdet ska gälla normalkrav enligt PBL avseende bygglovplikten. ORGANISATORISKA FRÅGOR Preliminär tidplan för detaljplanearbetet Målsättningen är att följande tidplan ska kunna följas: SBN beslutade om granskning Granskning SBN godkänner planen KS godkänner planen KF antar planen SBN= Samhällsbyggnadsnämnden KS= Kommunstyrelsen KF= Kommunfullmäktige 16 april maj/juni 20 augusti 26 augusti el 30 september 9 september el 14 oktober Laga kraft tidigast mitten av oktober Laga-kraftdatum ovan förutsätter att antagandebeslutet inte överklagas 21

128 Genomförandetid Planens genomförandetid börjar löpa när detaljplanen har vunnit laga kraft och varar i 5 år. Slutdatum påtecknas plankartan. fter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla oförändrad, så länge som kommunen inte ändrar eller upphäver planen. Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän plats och ansvarar för ombyggnad, nybyggnad och drift av all allmän plats. Kommunen är exploatör och huvudman för skolan och svarar för byggandet och drift inom kvartersmarken. Källdals förskola drivs som en fristående förskola, men kommunen äger byggnader och mark. Avtal Kommunen Samhällsbyggnadsnämnden) är såsom markägare och exploatör ena parten i samtliga nedanstående avtalsfrågor. Det bör upprättas ett genomförandeavtal med Uddevalla Vatten AB angående ev flyttning av VA-ledningar mm. 22

129 v kan det behövas ett avtal även med Uddevalla nergi angående fjärrvärme- och elanslutning. Kommunen äger all mark inom och intill planområdet och därför behövs det inga avtal med andra markägare för att skapa rådigheten över utrymmet för gator och ledningar. v kan det behövas ett avtal med Svensk förpacknings- och tidningsinsamling rörande flyttning av återvinningsstationen. Det behövs ett avtal angående flyttningen och ombyggnad av den parkeringsplats som ligger norr om vårdcentralen. Parkeringsplatsen ligger på kommuns mark men utgör en gemensamhetsanläggning. FASTIGHTSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Hela planområdet ligger på den kommunägda stamfastigheten Källdal 4:7. Från Källdal 4:7 kan avstyckas en ny skoltomt Källdalsskolan eller nya Herrestadsskolan). Det kan vara lämpligt att avstycka en förskoletomt runt den befintliga Källdals förskola. Om bussgatan och den nya lokalgatan genomförs kan Norgårdenskolans fastighet Logen 2 utökas österut med mark från Källdal 4:7. Fastighetsreglering). Allmän plats ligger kvar på den kommunägda stamfastigheten Källdal 4:7 Gemensamhetsanläggningar Det behövs ett avtal angående flyttningen och ombyggnad av den parkeringsplats som ligger norr om vårdcentralen. Parkeringsplatsen ligger på kommuns mark men utgör en gemensamhetsanläggning. Ledningsrätter Om genomgående ledningar ligger kvar eller flyttas inom kvartersmark är det önskvärt att ledningsrätt söks. För ledningar som ligger på blivande allmän plats är det inte aktuellt med ledningsrätt. Ansökan Ansökan om fastighetsbildning behandlas av den kommunala lantmäterimyndigheten. 23

130 FASTIGHTSKONSKVNSR För privata fastigheter blir det inga konkreta konsekvenser i form av avgifter el dyl till följd av detaljplanens genomförande. VÄGNAMN OCH KVARTRSNAMN Kommunen har en namnberedningsgrupp som föreslår nya gatunamn och kvartersnamn. Om kommunen bygger förbindelsegatan mellan Norgårdsvägen och Lingatan föreslås att gatan blir en förlängning av Norgårdsvägen. Den nya skolan torde få gatuadress från Lingatan. Om särskolan byggs ungefär enligt illustrationen kan den eventuellt få gatuadress från Undavägen. Den nya skoltomten ansluter direkt till kvarteret Klädet, och torde få fastighetsbeteckningen Klädet 4. Den nya skolan föreslås heta Källdalsskolan eller Nya Herrestadsskolan men även annat namn är tänkbart. TKNISKA OCH KONOMISKA FRÅGOR Planens genomförandekostnad/ budgetering Uddevalla kommun får utgifter för byggandet av skolan, idrottshallen, infoteket och fritidsgården samt för iordningställande av tomten. Givetvis blir det en årlig driftskostnad för dessa anläggningar. Driftskostnaden för nuvarande Herrestadsskolan upphör, men visst överlapp kan uppstå. Kommunen får också kostnader för rivning av delar av) den nuvarande Herrestadsskolan, men på lång sikt kan eventuellt marken säljas. Det går inte nu att bedöma hur den kostnadsbalansen kommer att utfalla. Barn- och Utbildningsnämnden samt Kultur- och Fritidsnämnden betalar sedan en årlig internhyra inom Uddevalla kommun. Kommunen kan också få utgifter för att bygga gatan mellan Norgårdsvägen och Lingatan samt ombyggnad av Lingatan med bl a skolbusshållplatser, gång- och cykelvägar etc. Skolbusshållplatserna kan ev ingå i budgeten för skolprojektet, medan andra kostnadsposter måste inarbetas i Tekniska kontorets gatubyggnadsbudget för ett kommande år, kanske år Därefter blir det givetvis en årlig driftskostnad. Samtidigt kan sägas att gatuförbindelsen är till nytta även för nästan alla boende och besökare i Herrestad- Källdals-området oavsett detta skolprojekt. Kommunen kan också få utgifter för ombyggnad av vårdcentralens parkeringsplats och ev för en ny plats för återvinningsstationen. Vatten, spillvatten och dagvattensslutning Kommunen betalar en anläggningsavgift till Uddevalla Vatten AB, i enlighet den av Kommunfullmäktige beslutade taxa som gäller när förbindelsepunkt är upprättad. 24

131 l- och fjärrvärmeanslutning Kommunen betalar anläggningsavgifter till Uddevalla nergi, i enlighet den av Kommunfullmäktige beslutade taxa som gäller när förbindelsepunkt är upprättad resp fjärvärmeanslutning är klar. Planavgift I samband med bygganmälan ska full planavgift betalas enligt kommunfullmäktiges taxa. ftersom exploatören bekostar utredningarna ska justeringsfaktorn vara 1,0). UPPFÖLJNING MD ANDRA BSLUT OCH ÅTGÄRDR När detaljplanen har vunnit laga kraft kan Tekniska kontoret, om man så vill, begära avstyckning av skoltomten och av förskoletomten. Bygglov kan sökas och ett bygglov som stämmer med detaljplanen ska beviljas. Avstyckning är ingen förutsättning för att bygglov ska beviljas. Anvisningarna i kommande geoteknisk utredning ska följas vid val av grundläggningsmetod och vid projektering och byggande av gator och VAledningar samt parkeringsytor. Dagvattenutredningen ska följas vid kommunens projektering och byggande av dagvattenanläggningar. MDVRKAND I PLANARBTT Följande har medverkat från kommunen: Författare av detaljplan: Mats Windmark, Miljö och Stadsbyggnad Renritning o hemsida: Jane Bensow, Miljö och Stadsbyggnad xpediering mm: va Schröder, Miljö och Stadsbyggnad Genomförandefrågor: Christine Gunnarsson, Tekniska kontoret lisabeth Nejdmo, Västvatten för Uddevalla Vatten AB MILJÖ OCH STADSBYGGNAD Charles Hörnstein tf planchef Mats Windmark planarkitekt 25

132 MILJÖ OCH STADSBYGGNAD 1 ) DNR: ARB 579 HANDLÄGGAR Planarkitekt Mats Windmark TLFON mats.windmark@uddevalla.se GRANSKNINGSHANDLING SAMRÅDSRDOGÖRLS tillhörande detaljplan för del av fastigheten KÄLLDAL 4:7 Källdalsskolan Skola, infotek, fritidsverksamheter, ev förskola Herrestads församling, Uddevalla kommun Planen är upprättad av Miljö och Stadsbyggnad Redogörelsen är upprättad av Miljö och Stadsbyggnad HANDLÄGGNING AV SAMRÅDT Planförslag upprättat har skickats för samråd till kommunala, regionala och övriga instanser. Se sändlistan). Berörda grannar fick meddelande om att förslaget var utställt för plansamråd i Stadsbiblioteket, Medborgarkontoret samt utanför Miljö och Stadsbyggnads expedition. Det fanns också på kommunens hemsida. tt samrådsmöte för berörda sakägare har hållit i sal Oddevall, Stadshuset Plansamrådet och samrådsmötet annonserades i Bohusläningen SAMMANDRAG AV INKOMNA SAMRÅDSSYNPUNKTR samt MILJÖ OCH STADSBYGGNADS KOMMNTARR 1 Länsstyrelsen, A Länsstyrelsen bedömermed hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslagetinte kommer att prövas. Kommentarer: Noteras. 1 B Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt Miljöbalken MB) påtagligt kommer att skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig,

133 att miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalken inte följs, att strandskydd enligt 7 kap Miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Kommentarer: Noteras. 1 C Planförslaget överensstämmer med den fördjupade översiktsplanen som antogs Kommentarer: Noteras. 1 D Planbestämmelse bör införas som begränsar bullernivåer till riksdagens riktvärden för boendemiljöer. Kommentarer: Det är osannolikt att bullernivåerna kommer ens i närheten av riktvärdena, i synnerhet som det är naturligt att utforma skolgården så att utegården kommer i ljudlä från den dominerande ljudkällan, väg 44. Miljö och Stadsbyggnad bedömer att en sådan planbestämmelse är onödig. 1 Det är bra att kommentera hur bullernivåerna vid Norgårdenskolan påverkas om Norgårdsvägen och Lingatan binds samman. Kommentarer: Ljudnivåerna bedöms med god marginal understiga riktvärdena. Norgårdenskolans utemiljö är relativt skyddad från Norgårdsvägen. 1 F Det är positivt att kommunen tillsammans med Trafikverket ska beställa en trafikutredning för området. Viktigt att barnperspektivet beaktas. Kommentarer: Tyvärr har utredningen blivit beställd först alldeles nyligen. Tekniska kontorets Gata- och parkavdelning har i stället gjort en egen trafikutredning som behandlar såväl gång- och cykeltrafiken som biltrafiken i denna stadsdel. Utredningen föreslår vissa åtgärder inom och utom planområdet. n slutsats är att det finns stora möjligheter för skoleleverna att ta sig säkert till fots mellan hemmet och skolan/fritidsanläggningen. Vad gäller bil- och busstrafik inträffar skolans trafiktopp på morgonen innan butikerna på Lingatan/Norgårdsvägen har öppnat medan skolans trafiktoppar på eftermiddagen är lägre och mer utspridda samt sammanfaller inte med butikernas trafiktoppar. Det kan dock bli viss köbildning på Lingatan under ca 30 minuter på morgonen. Fritidsaktiviteterna i bl a infotek, fritidsgård och idrottshall ger ännu mer utspridda trafikflöden. Kommunen bedömer att exploateringen inte kommer att skada riksintresset väg G Viktigt att kommunen samråder med räddningstjänsten eftersom det finns en bensinstation nordost om planområdet. tt resonemang bör föras kring ev riskbild. Kommentarer: Avståndet mellan drivmedelsstationen och skoltomten är som minst ca 100 meter. Dessutom kommer skolbyggnaden att placeras ytterligare minst 15 meter in på skoltomten. Riktvärdet anger minst 100 meter mellan bostäder och bensinstationer. I detta fall behövs således inga 2

134 närmare utredningar. Räddningstjänsten har ingen erinran mot detaljplanen. 1 H Dagvattenutredning bör finnas vid planens granskningsskede. Kommentarer: Dagvattenutredning görs av konsult i samråd med Västvatten. Fördröjning på tomtmark är nödvändigt. Det finns goda möjligheter att anlägga fördröjningsanordningar på tomtmark under parkeringsytor eller planteringsytor. 1 I Länsstyrelsen vill upplysa om att det finns ett markavvattningsföretag som berörs av planen. Om planen orsakar förändringar av markavvattningsföretaget som påverkar dess syfte kan omprövning behövas. Kommentarer: Företaget, som tillkom på 1920-talet, var i första hand avsett att på ett samlat sätt dränera åkermark med flera olika markägare. Numera är hela markavvattningsföretagets område detaljplanelagt och det finns inga jordbruk kvar i området. Området ligger i huvudsak på kommunägda stamfastigheter eller berör industritomter som kommunen har exploaterat och sålt. Miljö och Stadsbyggnad bedömer att de åtgärder som föreslås i detaljplanens dagvattenutredning inte strider mot markavvattningsföretagets syfte. Miljö och Stadsbyggnad överväger ändå att begära att markavvattningsföretaget ska upphävas eftersom det saknar betydelse. 1 J Statens Geotekniska Institut har från geoteknisk säkerhetssynpunkt inget att erinra. Kommentarer: Noteras. 1 K Länsstyrelsen och Bohusläns museum har inget att erinra ur fornlämningssynpunkt. Kommentarer: Noteras. 1 L n översiktlig redovisning av miljömålen behöver göras. Kommentarer: Planbeskrivningen kompletteras. 1 M Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att förslaget inte innebär betydande miljöpåverkan. Kommentarer: Noteras. 2 Trafikverket, A Planbestämmelser bör införas som begränsar bullernivåerna till riksdagens riktvärden för boendemiljöer. Kommentarer: Ser 1 D ovan 2 B Riskanalys ska utföras för nyetableringar inom 150 meter från väg 44. Räddningstjänstens ev synpunkter på lokalisering och utformning av byggnad ska inhämtas. Kommentarer: Väg 44 är inte utpekad som led för farligt gods, men i praktiken förekommer ändå en del sådana transporter, bl a sådana som har 3

135 start- eller målpunkt i Uddevalla. Avståndet mellan 44:ans vägkant och skolans tomtgräns är meter, och närmast vägen finns en vall. Byggnader kommer ytterligare minst 5 meter längre bort. Räddningstjänsten har inte någon erinran mot detaljplanen. Därför anser Miljö och Stadsbyggnad att någon riskanalys inte behöver göras. 2 C Det verkar vara ett glapp i bussgatorna. Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad kan inte se att det föreligger något glapp. 2 D Trafikverket vill uppmana kommunen att säkerställa att oskyddade trafikanter hanteras på ett trafiksäkert sätt, särskilt vid konflikter med andra fordon. Kommentarer: Detta är givetvis kommunens ambition. Se trafikutredningen Västvatten, för Uddevalla Vatten AB, A Byggnationen kan kräva investeringar i dagvattensystemet om inte fördröjning på tomtmark sker. Utredning av dagvattensystemet krävs. Kommentarer: Se 1 H ovan. 3 B v kan även kostnader för åldersavdrag på ledningarna vid flytt av ledningarna belasta Uddevalla Vatten AB Kommentarer: Noteras. Avtal föreslås träffas mellan exploatören Tekniska kontoret och Uddevalla Vatten AB om bl a denna fråga. 3 C Västvattens yttrande innehåller många viktiga detaljerade upplysningar och ställningstaganden som inte refereras här. Kommentarer: Ytrandet vidarebefordras i sin helhet till exploatören Tekniska kontoret och till dagvattenkonsulten. De flesta synpunkterna bör inarbetas i dagvattenutredningen och i kommande projektering. Fortsatt samarbete rekommenderas mellan Västvatten, konsulten och exploatören 4 Barn- och utbildningsnämnden, Redogör för bakgrunden och det tänkta innehållet i skolbyggnaden inkl lokaler som helt eller delvis ska nyttjas av Kultur och Fritid. tt färdigställande av den nya skolan är mycket brådskande. Kommentarer: Planarbetet bedrivs så skyndsamt som möjligt, men även projektering och byggande tar givetvis tid att genomföra. Det är beklagligt att den stora trafikutredningen har dragit ut på tiden. Se 1 F ovan. Särskilda samråd om tidplanen sker mellan Barn- och utbildning, Tekniska kontoret samt Miljö och Stadsbyggnad. 4

136 5 Kultur- och Fritidsnämnden, A Presenterar ett antal svagheter och styrkor med föreslagen plats. Kommentarer: Styrkorna sammanfaller med de styrkor/fördelar som Miljö och Stadsbyggnad redan har noterat. Svagheterna kommenteras nedan. 5 B n svaghet är att ett centralt grönområde exploateras. Önskar en vidare analys av tillgången till friluftsliv och rekreation. n annan svaghet är att jämförelseobjekt saknas. Önskar en presentation av alternativa områden för att få en förståelse över brister och styrkor med nuvarande förslag. Kommentarer: Man bör alltid försöka undvika att ta i anspråk ett centralt grönområde för bebyggelse, men olika konstellationer av arbetsgrupper har under många år noggrant undersökt alla potentiella ytor och inte funnit någon annan lämpligare plats. Det är ju ett mycket stort samhällsintresse att få till stånd en ny skola i området. Man bör ändå hålla i minnet Barnoch utbildningsnämndens inställning att skoltomten ska vara tillgänglig för allmänheten under icke skoltid. Tyvärr var nog inte Kultur och Fritid med i de tidigare arbetsgrupperna som letade efter lämpliga platser för skoletableringen. Däremot deltog Kultur och Fritid i den arbetsgrupp som tillsammans med Barn och utbildning och Tekniska kontoret diskuterade innehållet i de nya byggnaderna och i den grupp som behandlade detaljplanearbetet. Då framförde inte Kultur- och Fritid någon erinran eller tvivel mot nu föreslagen plats. Planbeskrivningen anger en del av detta resonemang. Miljö och Stadsbyggnad gör gärna en separat genomgång med Kultur och Fritid över alla de alternativa ytor som har undersökts. Se även 5 C nedan. 5 C Nämnden är negativ till planerad exploatering av områdets västra del med hänvisning till att denna del kommer att utgöra områdets enda grönområde/allmän plats. Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad förmodar att området strax öster om Källdals förskola avses. Förvaltningen föreslår att Kultur- och Fritidsnämndens synpunkter delvis tillmötesgås genom att en stor yta med prickmark läggs ut, d v s att där inte får uppföras några byggnader. I kombination med Barn- och utbildningsnämndens inställning att skoltomter ska vara tillgängliga för allmänheten under icke skoltid innebär det att marken får god tillgänglighet för bl a lekande barn både inom och utom skoltid. 5 D Höjden på planerad bebyggelse bör anpassas till området i övrigt. ftersom byggnadsytan är starkt begränsad bör högre byggnader placeras ut mot motorvägen medan de lägre bör vetta mot bostadsområdet. Kommentarer: För att hushålla med marken är tanken att de flesta byggnader ska vara i två plan till skillnad mot t ex Norgårdenskolan som ju består av enplansbyggnader. Idrottshallen blir med nödvändighet något högre, samt också vissa fläktrum som kan komma ovanpå en andra våning. Idrottshallen föreslås placeras i öster, ganska nära Undavägen. Att 5

137 generellt göra ännu högre byggnader skulle kunna vara mer motiverat i rena innerstadslägen men känns inte lämpligt här. Avståndet till bef villor är relativt stort, i regel mer än 18 meter. Prickmarken har utökats efter plansamrådet. 5 Planering av konstnärlig gestaltning bör inkluderas i ett tidig skede av byggnadsprocessen, bl a för att undvika onödiga kostnader. Kommentarer: Synpunkten är ingen planfråga, utan vidarebefordras till Tekniska kontorets fastighetsavdelning. 6 Tekniska kontoret, muntliga synpunkter Har några synpunkter och förslag som behandlas inom projektgruppen utan att något formellt yttrande skrivs. Kommentarer: De allra flesta synpunkterna inarbetas i detaljplanen. Flera underhandssamråd har skett med Tekniska kontoret. 7 Johan Adebahr, Rölakansgränd 4, Rölakansväven 1, , , A Den skissade parkeringen kommer väldigt nära Adebahrs fastighet. Hur mycket trafik kommer det att bli i samband med bygget och sen även skolan? Kommentarer: Senare skisser visar att parkeringen kommer betydligt längre bort från Adebahrs fastighet än de tidigare skisserna visade. Prickmarken har utökats mot söder och egenskapen ej parkering har införts. Det är f ö svårt att beräkna sådana trafikmängder och vilken påverkan parkeringstrafiken kommer att ge på grannfastigheterna. Om man skulle beräkna trafikbullret från parkeringsplatser och från byggskedet så säger erfarenheten att värdena blir långt under riktvärdena för trafikbuller. 7 B Hur mycket buller blir det i samband med byggandet av skolan? Kommentarer: Det finns riktvärden hur mycket buller som får förekomma från en byggarbetsplats. Dessa riktvärden är lägre än vad som gäller för trafikbuller. 7 C Befarar att marknadsvärdet för det egna huset kommer att sjunka. Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad tror inte att närheten till en nybyggd skola kommer att innebära att det långsiktiga marknadsvärdet kommer att sjunka. 7 D Önskar kommunen hjälp med insynsskydd runt den egna tomten. Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad anser att den kommande skolbyggnaden inte ger ett större behov av insynskydd än vad de befintliga gång- och cykelvägen ger, i synnerhet som möjliga parkeringsytor har flyttats längre norrut. Se även 7 A ovan. 6

138 7 Önskar kunna använda marken öster om tomten fram till befintlig gång- och cykelbana vid Undavägen Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad anser det inte vara lämpligt att bostadstomter utökas närmare Undavägens gång- och cykelbana. Att skoltomten föreslås relativt nära gång- och cykelvägen är inget problem, eftersom Tekniska kontoret som både väghållare och ägare av skoltomten behåller rådigheten över frågan om t ex undvikande av siktskymmande häckar el dyl. 7 F Önskar ökad byggrätt på den egna tomten Kommentarer: Den knappt ett år gamla lagen om Attefallshus och dito tillbyggnader ger ganska stora möjligheter till utökad bostadsyta utan att detaljplanen ändras. 7 G Området är i dag extremt blött och de boende har en hel del anpassningar att göra. När en liten maskin grävde för fiberkabel kunde det kännas i huset. Skolbygget kommer att använda stora maskiner. Hur kommer bef hus att påverkas? Vem tar ansvaret om bef hus skadas. Kräver att få se en dagvattenutredning. Kommentarer: Dagvattenutredning utförs i samråd mellan dagvattenkonsult, geokonsult, Västvatten och kommunen. På motsvarande sätt utförs geoutredning. Utredningarna visar att skolan och skolbygget inte riskerar att skada de befintliga villorna vad gäller dagvatten och de geotekniska frågorna. Givetvis ska alla utredningarna, alla reglerna samt praxis följas noggrant när projektering resp bebyggandet av marken utförs. Kommunen har såsom exploatör ansvaret. 7 H De nya busshållplatserna får egentligen inte plats och kommer att hamna alldeles utanför förskolan. Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad bedömer att busshållplatserna inryms, och ser ingen principiell nackdel med att de kommer utanför förskolan. Förskolans gård ligger i söder och sydvästläge på motsatt sida av föskolebyggnaden. 7 I Tidigare skisser till husplacering visade att kvällsöppna lokaler var placerade ganska nära bef villor. Borde placeras längre bort. Kommentarer: I nu aktuella husskisser är de kvällsöppna lokalerna placerade längre bort. Dessutom är entreerna för dessa vända mot Lingatan. Se även 7 A ovan. 7 J tidigare skisser till husplacering visar att nya byggnader och ny parkering var placerade alltför nära bef villor. Kommentarer: I nu aktuella skisser är såväl byggnader som parkering placerad betydligt längre bort än tidigare. Se även 7 A ovan. 7

139 7 K Kommer bef vägar kring ÖB och Undavägen att trafikeras ytterligare? Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad bedömer att skolan i sig inte ger någon trafikökning på Undavägen utanför Adebahrs hus. Däremot kommer det att bli ökad trafik på Lingatan vilket är ganska långt från Adebahrs hus. Se även 1 F ovan samt trafikutredningen Mikael Ljungvist o llen Wiklund, Krabbasnårsgränd 6, Lärften 1, A På samrådsmötet 19 januari var det många frågor från boende som inte kunde besvaras, bl a trafik, geoteknik, dagvattenproblematiken mm. Kommentarer: Se nedan. 8 B Om Norgårdvägen och Lingatan förbinds kommer troligen trafiken framför förskolor och skolor att öka markant eftersom en genväg uppstår. Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad bedömer att trafiken inte kommer att öka till oacceptabla nivåer. Gatan bör utformas så att hastigheterna hålls på en låg nivå. Se även trafikutredningen C Skolans tänkta placering är väldigt intryckt mellan småindustri/affärsområde och bostadshus samt nära en hårt trafikerad väg som Undavägen. Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad bedömer att skolan inryms bra på föreslagen plats. Troligen blir det inga klassrum eller utegård mot Undavägen. 8 D ftersom marken är väldigt speciell/känslig finns oro för att skolbygget skadar bef villor. Kommentarer: Se kommentar 7 G ovan. 8 Anser att man bör se över möjligheterna att bygga ny skola där Herrestadsskolan ligger i dag. Trafiksituationen är ännu sämre på den nya platsen. Kostnaden för baracker under byggtiden är försumbar. Lutande mark vid nuvarande skola går att hantera. Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad vidhåller att den nuvarande platsen är sämre än den nu föreslagna. De argument som anges i planbeskrivningen vidhålls. 8 F Föreslagen lösning är en riktig nödlösning som inte är genomtänkt. Kommentarer: Miljö och Stadsbyggnad vidhåller att i detaljplanen föreslagen lösning är bättre än att bygga skola på nuvarande tomt. Förvaltningen ser inte planförslaget som någon nödlösning. 8

140 9 Gisela o Kitty Hanö, Klädet 2, Krabbasnårsgränd 7, A Anser att skolan ska placeras på den obebyggda marken norr om väg 44. Kommentarer: Området är smalt vilket innebär att byggnader och skolgård kommer mycket nära både väg 44 och Kärraån. Korta avstånd till väg 44 ger problem med trafikbuller och konflikt med transporter av farligt gods. Kort avstånd till ån kan innebära dyrbara förstärkningar för att höja säkerheten mot skred. Nästan hela området omfattas av strandskydd. Marken är privatägd mark. Det är mycket svårt att ordna en fungerande tillfart för skolbussar och bilar. Bra kontakt med befintliga gångtunnlar under väg 44 9 B Den i detaljplanen föreslagna tomten är för liten. Kommentarer: Se 8 C ovan. 9 C Geoteknisk utredning behöver göras. Kommentarer: Geokonsulten har lämnat en PM daterad Konsulten ser ingen risk för att skadliga grundvattensänkningar portryckssänkningar i leran) ska kunna uppkomma och påverka de befintliga byggnaderna i omgivningen. 9 D Vilken grundläggningsmetod kommer att användas eftersom pålning kommer att torka ut blåleran? Området är i dag mycket blött. Kommentarer: Geoutredningen anger att stödpålning krävs. 9 Hur kommer trafiken på Lingatan/Undavägen att lösas? Kommentarer: Trafikutredningen föreslår inga större ombyggnader. 9 F Risk att det blir säkerhetsrisk för barn från Kissleberg som korsar bussgatan. Kommentarer: Detta är en viktig sak att lösa, t ex genom farthinder som håller nere bilarnas hastigheter på låga nivåer. Se trafikutredningen. 9G Vilken typ av bullerskydd och staket kommer kommunen att skydda de boende med? Kommentarer: Bullerskydd behövs inte runt skolgården, men däremot behövs troligen ett staket. Typ av staket kommer att väljas i ett senare skede när projektering sker. 9 H Hur löses ansvaret om bef villor skulle skadas p g a skolbygget?. Kommentarer: Kommunen har såsom exploatör ansvaret. 9

141 10 Wolfgang Westphal, Lärftgränd 4, Finnväven 5, A Den planerade dagvattenutredningen är otillräcklig. Det behövs också en ny geoutredning för att bedöma markens bärighet. Kommentarer: Se kommentar 7 G ovan. 10 B Har kommunen i kostnadsberäkningen beaktat markens dåliga bärighet? Kommentarer: Det är vanligt att pålning behövs i Uddevalla och jorddjupen är kända. Geoutredningen har inte visat några överraskande resultat. 10 C Anser att en mindre skola ska byggas och att de bra delarna av Herrestadsskolan ska renoveras. Kommentarer: Se 8 ovan. 11 Lennart Selrot, Jutegränd 3, Linet 2, Det är i dag stora problem med smittrafik via radhusområdets gångvägar och otillåten parkering sker på radhusområdets parkeringsplats. Tänkta åtgärder blev stoppade av kommunen i avvaktan på beslut om den nya skolan. Åtgärderna behöver göras omgående. Kommentarer: Skrivelsen översänds till Tekniska kontorets gata/ parkavdelning. 12 Uddevalla nergi, Instämmer i planbeskrivningen. Kommentarer: Noteras. 13 Hembygdsföreningen, Har inget att erinra. Påpekar att skolan behövs snarast. Kommentarer: Noteras. Följande har inget att erinra/ inga synpunkter/ tillstyrker: 14 Skanova, Statens Geotekniska Institut, Bohusläns muséum, Lantmäteriet, Socialtjänsten, MILJÖ OCH STADSBYGGNAD Charles Hörnstein t f planchef Mats Windmark planarkitekt 10

142 Trafikutredning för ny skola i Källdal 1. Inledning Kommunen planerar en ny skola i Källdal. Med anledning av detta har Tekniska kontoret tagit fram en trafikutredning som översiktligt redovisar konsekvenserna vid en utbyggnad av ny skola. För hela västra Uddevalla pågår en stor övergripande trafikutredning som Uddevalla kommun och Trafikverket gör tillsammans och som ska redogöra för hur kommunens exploateringsplaner tillsammans med allmän trafikökning påverkar det övergripande vägnätet. 2. Avgränsning Denna utredning omfattar bara det trafiktillskott som den nya skolan medför. Utredningen avgränsas också till befintligt gatunät. ffekterna av en eventuell ny gata mellan Norgårdsvägen och Lingatan analyseras översiktligt. Ingen övrig exploatering eller ny infrastruktur i området tas med i beräkningarna. Utredningen omfattar inte heller parkeringsbehovet för den nya skolan. 3. Förslag till ny detaljplan Förslaget till ny detaljplanen möjliggör ny skola för ca 600 elever i årskurs F-6, särskola och träningsskola. Dessutom planeras för infotek, fritidsgård och idrottshall. Idrottshallen ska kunna användas av allmänheten under kvällar och helger. Detaljplanen föreslår att del av befintlig gata på Norgårdsvägen överförs till kvartersmark för Norgårdenskolan. Det innebär att en ny bussgata behöver byggas för att lösa skolbusstrafiken. Skolan får korta gångavstånd till många bostäder i Källdal och måttliga gångavstånd till Persgården, Kissleberg och Misteröd. Precis som i dag kommer många elever med skolbuss till den nya skolan och det sker även viss omstigning till de bussar som fortsätter in till bl a gymnasierna i staden. Skolbussarna kommer i huvudsak från väster och nordväst varför infart via Tavlegaten är lämpligt. Tanken är att bygga en ny gemensam skolbusshållplats som även betjänar Norgårdenskolan. I samband med skolutbygganden diskuteras också att förbinda Norgårdsvägen och Lingatan med en ny gata som blir öppen för allmän trafik. Gatan finns angiven i en gällande detaljplan från år

143 4. Nulägesbeskrivning Karta över området runt den tänkta skolan. Kissleberg Plats för ny skola Källdal Gång- och cykeltrafik n stor andel av bostäderna i området finns inom 1 km avstånd fågelvägen) från den tänkta skolan. Det ger goda förutsättningar för att många elever ska kunna gå eller cykla till skolan. I området söder om väg 44 finns ett väl utbyggt gång- och cykelnät. Viktiga länkar saknas på några ställen, bland annat på Lingatan mellan Källdals förskola och Norgårdsvägen, en sträcka av 150 m. Inom området finns flera gång- och cykelpassager och övergångsställen. I de flesta fall saknas hastighetssäkring till 30 km/tim. I Kissleberg saknas cykelbanor inom bostadsområdet. Det finns en gång- och cykelbana i öst-västlig riktning utmed väg 44 som ansluter till lokalgatorna inom området. Även här saknas några länkar. Gång- och cykeltrafik mellan Kissleberg och Källdal förbinds med två tunnlar under väg 44, den ena vid vårdcentralen och den andra vid Herrestadsskolan. Det finns inga plankorsningar för gång- och cykeltrafik över väg 44. För östra Kissleberg innebär nuvarande tunnlar en omväg jämfört att kunna korsa väg 44 vid Boströmsvägen om man ska till området runt nya skolan. Nuvarande situation har inte visat att det är ett omfattande problem med oskyddade trafikanter i den signalreglerade korsningen, för att exempelvis nå Burger King. Den nya skolan planeras för de lägre årskurserna och detta förväntas inte bidra till ett ökat problem. 2

144 I kartorna nedan ses befintligt cykelvägnät norr och söder om väg 44 samt avståndet fågelvägen från den planerade skolan. Avstånd fågelvägen till planerad skola från Kissleberg, via GC tunneln 1250 m Befintligt cykelvägnät = busshållplats 1000 m 750 m Föreslagen skoltomt 3

145 Avstånd fågelvägen till planerad skola från området söder om väg 44 Föreslagen skoltomt Befintligt cykelvägnät = busshållplats 250 m Dyrsten 500 m Spinnrocksvägen 750 m 1000 m 1250 m 1500 m Kollektivtrafik Lokalbuss mellan Sunningen och Uddevalla centrum stannar längs Undavägen. Hållplatslägen ses i kartorna ovan. Tre turer per dag, en på morgonen och två på eftermiddagen, kör emellertid via Spinnrocksvägen Tavlegatan Norgårdsvägen Lingatan. I anslutning till den nya skolan finns hållplats söder om Lingatan i södergående riktning. Motsvarande hållplatsläge i norrgående riktning finns norr om Almåsvägen. Den norrgående hållplatsen har en dålig placering i förhållande till den nya skolan och till delar av verksamhetsområdet. Gatu- och parkavdelningen kommer under 2015 att bygga om de befintliga hållplatserna Spinnrocksvägen och Dyrsten på Undavägen. Hållplatserna blir tillgänglighetsanpassade och gångpassager anläggs som förbättrar för gående att passera vägen. 4

146 Skolbusstrafik Av 345 elever på Herrestadsskolan har idag 160 elever busskort. Skolan fungerar dessutom som omlastningsplats för skolbussar och en del av eleverna som ska vidare till skolor i centrum byter buss. Totalt kommer sju bussar samtidigt vid ett antal tillfällen på morgon och eftermiddag. Några av bussarna går vidare till centrum medan övriga kör tillbaka västerut för att hämta fler elever. Tidtabellen för skolbussarna har visat sig ha stor betydelse för hur många elever som skjutsas till Herrestadsskolan idag. När tidtabellen ändrades så att skolbussen avgick tidigare på morgonen blev följden att färre åkte skolbuss eftersom de då skulle komma till skolan mycket tidigare än innan. Fler blev i stället skjutsade till skolan. Biltrafik Undavägen tillhör kommunens övergripande vägnät. Den ansluter i norr till väg 44 där Trafikverket är väghållare. Undavägen kopplas i söder inte mot något annat vägnät utan är en stor återvändsgata. Skoltomten får angöring från Lingatan som idag är en mindre återvändsgata. Lingatan försörjer del av ett bostadsområde, förskolor, vårdcentral och ett mindre handelsområde. Sedan tidigare finns en antagen detaljplan som ger möjlighet att bygga en ny gata som förbinder Norgårdsvägen och Lingatan. Utbyggnaden har dock aldrig funnits med i några konkreta planer. Korsningen Undavägen/Lingatan är en trevägskorsning utan separata vänstersvängfält. På Lingatan i anslutning till korsningen finns en gång- och cykelpassage med mittrefug. n utförligare analys av korsningen Undavägen/Lingatan finns i kapitel 6. Olycksstatistik Uttag från STRADA, databasen för olycksstatistik, visar att det under åren inte inträffat någon olycka i korsningen. De olyckor som inträffat i området i närheten av korsningen är viltolycka, halkolycka på parkering, kollision mellan moped och bil på Undavägen närmare väg 44 och två upphinnandeolyckor i anslutning till Almåsvägen. 5

147 5. Beräkning av framtida trafikmängder rfarenheter från andra skolor visar att många barn blir skjutsade till skolan i bil. Det medför många bilar som ska angöra skolan under en begränsad tid på morgonen. Morgontrafiken till skolor ställer därför stora krav på ytor för angöring och parkering. De yngre barnen följs ofta av en vuxen fram till entrén vilket betyder att man behöver parkera bilen, till skillnad från de som bara stannar till för att släppa av äldre barn. På eftermiddagen är hämtandet mer utspritt över tiden och trafiksituationen brukar i allmänhet inte vara lika besvärlig som på morgonen. All angöring till skolan förutsätts ske inom skolfastigheten. Hur skoltomten kommer att disponeras med avseende på angöring, parkering och leveranser är ännu inte klart. Angöring till skolan kommer troligen i huvudsak att ske via Lingatan. ventuellt kan angöring till särskola och träningsskola komma att lösas via en infart direkt från Undavägen. Även leveranser till idrottshallen kan komma att tas in den vägen. Avståndet mellan skolans in- och utfart på Lingatan och korsningen Lingatan/Undavägen är viktigt för framkomligheten i korsningen. Om avståndet blir för kort kan köande fordon blockera infart till skolan, vilket i sin tur kan påverka trafiken ända ute på Undavägen. Trafiken till skolan har sin topp på morgonen och trafiken till idrottshallen har sin topp på kvällar och helger. Maxtrafik till skolan respektive idrottsanläggningen sammanfaller alltså inte. För att kunna bedöma framtida trafikmängder behöver ett antal antaganden göras. Ingångsvärden i beräkningarna har varit: Antal elever F st. Antal elever särskola + träningsskola 50 st. Antal personal 80 st. Bruttoarea idrottsanläggning 1500 m 2 Trafikmängd vid maxtrafik Trafiken som skolan genererar bedöms nå maxvärden på morgonen mellan kl och På eftermiddagen är trafiken mer utspridd. Olika årskurser slutar vid olika tider och många elever går dessutom på fritids. Maxtimmen är kl. 7-8 och under den timmen är den största belastningen mellan kl och Övriga antaganden: Skolan börjar kl. 8 på morgonen 50 % av eleverna blir skjutsade = 290 st. Mellan kl och 8.00 anländer hälften av de som blir skjutsade = 145 st. Av 80 anställda på skolan kör 75 % bil = 60 st. Hälften av personalen som kör bil anländer mellan kl och 8.00 = 30 st. All angöring till skola och idrottshall sker från Lingatan 6

148 Tillkommande trafik under maxtimmen kl. 7-8 Tillkommande trafik kl och 8 levavsläpp med bil 290 fordon 0,5*575) 145 fordon 0,5*290) Personal som kör bil 60 fordon 0,75*80) 30 fordon 0,5*60) Totalt antal fordon: 350 fordon ) 175 fordon ) Den dimensionerande trafiksituationen mellan klockan är det värde som används i analysen längre fram. Trafikmängd sett över hela dygnet Den totala trafikmängden per årsmedeldygn ÅDT) kan beräknas utifrån uppskattad maxtrafik. tt antagande görs att hälften av de som skjutsas till skolan blir hämtade med bil och hälften tar sig hem på egen hand. Antal leveranser till skolan antas vara en per dag. nbart för skolverksamheten blir då ÅDT 1000 fordon. På Trafikverkets hemsida finns ett trafikalstringsverktyg som kan användas för beräkning av den trafikmängd som kan tillkomma vid ny exploatering. Trafikalstringsverktyget ger en ÅDT på 700 för skolan och 300 för idrottshallen. Av resultatet framgår att det råder stor osäkerhet för beräkningar baserade på antal elever. För idrottshallen är osäkerheten inte lika stor. För skolan blir ÅDT från trafikalstringsverktyget lägre än den ÅDT som fås av beräknad maxtrafik. ftersom osäkerheten i trafikalstringsverktyget är stor vid beräkning för skolor används i fortsättningen den ÅDT som baseras på beräknad maxtrafik till skolan. För idrottshallen används den ÅDT som trafikalstringsverktyget ger. De övriga verksamheterna infotek och fritidsgård antas inte ge någon påverkan på trafikmängderna. Sammanfattning av tillkommande trafik per dygn: Verksamhet ÅDT Skola 1000 Idrottshall 300 Totalt

149 6. Kapacitets- och trafiksäkerhetsanalys av korsningen Undavägen/Lingatan Korsningen Undavägen/Lingatan analyseras för att ge svar på om dagens utformning av korsningen är tillfredsställande med de trafikmängder som förväntas när skolan är byggd. Analyserna av kapacitet och trafiksäkerhet är gjorda enligt de principer för korsningsanalys som finns i Vägar och gators utformning, VGU. Trafikmängder Befintliga trafikmängder i anslutning till den nya skolan ses i bilden och tabellen nedan. Trafikmätningar ÅDT Antal fordon på ett årsmedeldygn Undavägen N norr om Lingatan) Undavägen S söder om Lingatan) Ny planerad skola Utifrån beräkningarna i kapitel 5 har nya trafikmängder i korsningen räknats fram. Plats Dagens situation fter ny skola ÅDT VÅDT Maxtimme em Maxtimme fm VÅDT Ny skola Maxtimme fm Undavägen N Undavägen S Lingatan ÅDT=årsdygnstrafik, medeltrafik per dygn VÅDT=vardagsårsdygnstrafik, medeltrafik per vardagsdygn 8

150 Trafiken på väg 44 sjönk kraftigt i samband med att Uddevallabron invigdes 2000 men har sedan dess ökat kraftigt. Idag är trafikmängden i nivå med tiden före den nya bron, med undantag för sommaren som inte har det turisttrafikpåslaget som finns på väg 6. På Undavägen har dock trafikmängden legat relativt konstant under de senaste åren. Dagens korsning är utformad som korsningstyp B enligt Vägar och gators utformning, VGU). Korsningstyp B har normalt ett körfält i varje tillfart och har en trafikö i sekundärvägsanslutningen Lingatan) för att underlätta för gående att passera samt för att styra trafiken. Refug eller annan avgränsning på primärvägen Undavägen) saknas. Vid beräkningar av belastning och trafiksäkerhet har vardagsdygn använts som dimensionerade trafiksituation. Diagrammen redovisar dagens situation samt beräknad situation med ny skola. I dagens situation är det som högst belastning på eftermiddagen. n ny skola innebär dock inget större trafikpåslag under eftermiddagen utan påverkar istället morgontrafiken. I beräkningarna nedan förutsätts att gatunätet är likadant som idag. ventuell ny gata mellan Norgårdsvägen och Lingatan finns med i en kortare analys längre fram i utredningen. Kapacitetsberäkning Överslagsmetod för kontroll av belastningsgrad för dimensionerande timme kl i korsningen Undavägen/Lingatan. Modellen tar enbart hänsyn till inkommande trafik i korsningen. Diagrammet nedan visar hur väl korsningen fungerar under den dimensionerande trafiksituationen. Qs Qp Dagens situation: Maxtimme eftermiddag kl : Qp = inkommande trafik på Undavägen = = 650 Qs = inkommande trafik från Lingatan = 120 Maxtimme förmiddag kl : Qp = inkommande trafik på Undavägen = = 610 Qs = inkommande trafik från Lingatan = 100 fter ny skola: Maxtimme förmiddag kl Qp = inkommande trafik på Undavägen = = 960 Qs = inkommande trafik från Lingatan = 400 9

151 Översiktligt framgår att det inte är några större problem med framkomlighet i dagens situation. Under eftermiddagarna kan det dock vid vissa tidpunkter vara svårt att svänga vänster ut på Undavägen från Lingatan och man kan bli stående och bli stående i väntan på att det ska bli fritt att svänga ut. Vid vissa tillfällen kan belastningen i den signalreglerade korsningen Undavägen/väg 44 bli så hög att signalerna inte förmår tömma korsningen. Det kan då uppstå kö från korsningen ända ner till Lingatan. Detta påverkas dock inte av en ny skola då dessa problem endast uppkommer under eftermiddagarna. Den nya skolan ger dock kraftig påverkan på framkomligheten på förmiddagen i samband med skolstarten. Då innebär tillkommande trafik att framkomligheten försämras kraftigt under denna korta avgränsade tid. Då detta rör sig om en mycket kort tid under dygnet kan det vara svårt att motivera någon större utbyggnad av korsningen Undavägen/Lingatan. n ombyggnation till en större korsning med vänstersvängfält ger enbart högre prioritet för Undavägen och medför högre hastigheter vilket gör det än svårare att komma ut från Lingatan. n cirkulationsplats däremot ger en stor förbättring för trafiken på Lingatan som ska ut på Undavägen, men detta kan i sin tur medföra problem med trafiken i signalkorsningen vid väg 44. tt enkelt sätt att underlätta för trafiken på Lingatan att komma ut på Undavägen kan vara att bredda Lingatans anslutning så att den inrymmer både höger- och vänstersvängfält. n hastighetssänkning i form av ett farthinder på Undavägen bidrar till lägre hastighet vilket gör det enklare att köra ut från Lingatan. Trafiksäkerhetsbedömning Finns behov av större korsningstyp med hänsyn till trafiksäkerhet vid tätortsförhållanden? Bedömningen baseras på total trafikmängd över dygnet. Qs Qp Dagens situation: Qp = inkommande trafik VÅDT på Undavägen = = 7300 fordon Qs = inkommande trafik VÅDT på Lingatan = 1200 fordon fter ny skola: Qp = inkommande trafik VÅDT på Undavägen = = 8000 fordon Qs = inkommande trafik VÅDT på Lingatan = 1850 fordon Diagrammet anger att mindre korsningstyp ska väljas. Befintlig korsning är typ B och är en mindre korsningstyp. Analysen ovan tillsammans med befintlig olycksstatistik är att trafikökningen inte kommer att försämra trafiksäkerheten på ett avgörande sätt. 10

152 7. ffekter av en ny gata mellan Norgårdsvägen och Lingatan Trafikutredningen beskriver också översiktligt vilka effekter som en ny gata mellan Norgårdsvägen och Lingatan ger. Antaganden: Trafikmängd på Norgårdsvägen är 1500 fordon per årsmedeldygn. Trafikmängd på Lingatan är 3300 fordon per årsmedeldygn. Den nya länken medför att hälften av trafiken på Norgårdsvägen kör österut och hälften västerut. Samma förhållande gäller på Lingatan. Ny länk mellan Norgårdsvägen och Lingatan Utan ny länk: ÅDT 1500 Med ny länk: ÅDT 2400 Utan ny länk: ÅDT 3300 Med ny länk: ÅDT 2400 Med dessa antaganden minskar trafikmängden på Lingatan vid korsningen Undavägen/Lingatan, från 3300 till 2400 fordon per dygn. Det medför också att belastningen i korsningen minskar och att kapaciteten påverkas positivt. I verkligheten kan trafikmängden på Lingatan bli högre än vad beräkningen ovan visar. Trafik som idag kör på väg 44 västerifrån med målpunkt på Lingatan kommer i vissa fall att köra Tavlegatan- Norgårdsvägen-Lingatan i stället. Oavsett om riktningen är in eller ut från Lingatan bedöms den ökade trafiken inte belasta korsningen Undavägen/Lingatan negativt. Ökningen medför främst högersvängande fordon och dessa bidrar inte till konflikter i korsningen. Det är viktigt att hela stråket Norgårdsvägen ny gata Lingatan får en utformning som stödjer låga hastigheter. Det får också påverkan på trafikmängden. Ju bättre framkomligheten blir på det nya stråket, desto mer trafik kan man förvänta sig. 11

153 8. Förslag till åtgärder n ny stor skola som föreslås i detaljplanen ger stor påverkan i befintlig trafikmiljö. Nedanstående åtgärder ger förutsättningar att hantera merparten av de brister i trafiksystemet som är identifierade i trafikutredningen. Några åtgärder ingår i detaljplanen medan andra ligger utanför området som omfattas av den nya detaljplanen. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägnätet behöver kompletteras på följande sträckor: - Lingatan mellan Hampvägen och Källdalsstråket 150 m) - Torpvägens förlängning mot Talmansvägen 325 m) - Boströmsvägen mellan befintlig gång- och cykelväg och Talmansvägen 100 m) Där gång- och cykelvägen från Kissleberg korsar Lingatan behöver hastighetsdämpande åtgärder genomföras. Kollektivtrafik Hållplatsen Almåsvägen i norrgående riktning behöver flyttas till ett nytt läge söder om Lingatan, närmare skolan. Gångpassagen över Undavägen behöver vara hastighetssäkrad till högst 30 km/tim för att uppnå en säker miljö för oskyddade trafikanter. Dessutom blir det enklare för trafik på Lingatan att svänga vänster ut på Undavägen eftersom hastigheten sänks. n flytt av hållplatsen förutsätter att en gångbana byggs på östra sidan av Undavägen, mellan Almåsvägen och den nya hållplatsen. Hur skolbusstrafiken till området ska lösas beskrivs i detaljplanen. Biltrafik n åtgärd som förbättrar framkomligheten för trafik på Lingatan som ska svänga vänster ut på Undavägen, är att bredda Lingatan så att det blir plats för höger- och vänstersvängfält. Detta försämrar dock för oskyddade trafikanter som passerar Lingatan men denna passage kommer med föreslagna åtgärder få en underordnad betydelse alternativt tas bort. Påverkansåtgärder För att minska skoltrafikens påverkan i området är det viktigt att skolan kontinuerligt arbetar för att barnen ska ta sig till skolan på egen hand. I detta arbete ingår också att tillsammans med föräldrar hjälpa barnen att välja lämpliga vägar och ge dem kunskap om vilka regler som finns. 12

154 9. Slutsats n ny stor skola på Källdal ger stora konsekvenser för trafiken i området. Analysen visar att framkomligheten i korsningen Lingatan/Undavägen blir låg under morgonens högtrafiktid i samband med skolstart. Under övriga dygnet har skolan och angränsande nya verksamheter begränsad betydelse för trafiksystemet. Trafikutredningen föreslår därför att åtgärder enligt kapitel 8 genomförs. Det innebär utbyggnad av gång- och cykelvägar, flytt av hållplats och hastighetsdämpande åtgärder på Lingatan och på Undavägen söder om Lingatan. Utöver detta är det också viktigt att skolan arbetar med påverkansåtgärder för att minska trafiken vid skolor. Trafikutredningen visar att det kan finnas anledning att se över funktionaliteten på trafiksignalanläggningen i korsningen mellan väg 44 och Undavägen. Frågan kommer att lyftas in i den pågående trafikutredningen för västra Uddevalla som Trafikverket och kommunen genomför tillsammans. Analysen visar också på de begränsningar som uppstår i ett trafiknät där många gator är återvändsgator och trafikanter inte kan välja färdväg utifrån start- och målpunkt. n förbindelseväg mellan Lingatan och Norgårdsvägen skulle förbättra möjligheten att välja färdväg. Detta skulle medföra minskad belastning på korsningen Lingatan/Undavägen. På Norgårdsvägen kan trafiken komma att öka, men ökningen bedöms inte medföra någon försämring av framkomligheten i korsningen med Tavlegatan. Utredningen visar att den tillkommande trafiken inte är så omfattande att detta ensamt motiverar en utbyggnad av förbindelselänken. n utbyggnad skulle dock underlätta och förenkla trafiksystemet både för området och för skoltrafiken. Särskild omsorg behöver läggas på utformningen av hela stråket Norgårdsvägen ny gata Lingatan så att hastigheterna hålls låga och inte överstiger 30 km/tim. Större åtgärder som en cirkulationsplats Undavägen/Lingatan och ny gång- och cykeltunnel vid Boströmsvägen skulle kunna vara positiva åtgärder med det är tveksamt om dessa fördelar är så stora att det motiverar de kostnader som uppstår Tekniska kontoret Gatu- och parkavdelningen Karin Westman Anna-Karin Forseng 13

155

156

157

158

159

160

161 Uppdragsnr Sida ) Uddevalla Kommun Miljö och Stadsbyggnad Mats Windmark Uddevalla Uddevalla Källdal 4:7 Uddevalla Detaljplan Planerad ny skola Geoteknik Geotekniska förhållanden Djupet till fast botten varierar enligt sonderingarna mellan ca 30 och 42 m. Jordlagren utgörs i huvudsak av en fyllning inom de delar som i dag utgörs av en grusplan mm. Under fyllningen finns en lera som i den övre delen delvis är gyttjig. Lerans torrskorpa är svagt utbildad och saknas delvis. Lerans konsolideringsförhållanden redovisas i figur 1. Källdal 4.7 4, My= 9.2 Uppdragsnummer: Porvattnets densitet är t/m3 Portryck mätta mellan och , 10 mättillfällen kpa 0 ML=418 5 ML=467 ML=476 ML=444 ML=447 u=88 10 ML=451 u=115 ML= ML=269 ML=389 k:\2014\14130_ källdal 4-7\teknik\utredning\pm\brev docx\hl mallfil: normal.dotm Bohusgeo AB, Henrik Lundström K:\2014\14130_ Källdal 4-7\Teknik\Utredning\Parametrar\Ödometer-CRS\4.Dia :08:45 Djup m) Figur 1. Konsolideringsförhållanden ML=733 Bohusgeo AB Tel. vxl Webb Bankgiro Orgnr Bastiongatan Uddevalla u=206

162 Uppdragsnr Sida ) Leran bedöms inte kunna påföras ytterligare belastning utan att sättningar uppstår. Sannolikt pågår ett sättningsförlopp för de laster som den befintliga fyllningen orsakat. Geohydrologiska förhållanden Uppmätta portrycksnivåer motsvarar en fri vattenyta ca m över markytan inom det planerade byggnadsläget. Nolltrycksnivån bedöms vara i torrskorpans underkant ca 0,5-1 m under markytan). För kontroll av portrycket i lerans övre del har två mätare installerats på ca 5 m djup i anslutning till befintlig bebyggelse. Dessa mätare visar en trycknivå motsvarande en fri vattenyta ca 0,2-0,3 m under markytan. Grundläggning Den planerade byggnaden kommer att behöva grundläggas med stödpålar och i den mån nivåsättningen av marken kring byggnaden medför att fyllningar erfodras, kommer belastningsökningen som fyllningarna ger upphov till att behöva kompenseras bort med hjälp av lättfyllning. Även delar av den befintliga fyllningen kan komma att behöva kompenseras med lättfyllning. För att förhindra grundvattensänkning och för att undvika torrskorpebildning under grundläggningsnivån föreslås en infiltration av dagvatten under byggnaden och de närmast anslutande markytorna. Omgivningspåverkan Vi ser ingen risk för att skadliga grundvattensänkningar portryckssänkningar i leran) skall kunna uppkomma och påverka de befintliga byggnaderna. Vi bedömer att den planerade byggnationen kan utföras utan att påverka de befintliga byggnaderna. Handläggare Granskning k:\2014\14130_ källdal 4-7\teknik\utredning\pm\brev docx\hl mallfil: normal.dotm Henrik Lundström Mats Falck Bohusgeo AB Tel. vxl Webb Bankgiro Orgnr Bastiongatan Uddevalla

163 P P P P P P P P P P P e 1 ) 12 ) 10 e 1 NATUR BUSSGATA LOKALGATA S 1 S 1 S 2 GC-VÄG GC-VÄG " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " a d d d d d dd d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d B B B B B B B B B B B B B n O O B B B U U U U U U B U U U U U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U UU UU UU UU U UU UU UU UU UU U UU UU U UU UU UU UU UU UU UU UU U UU UU UU UU UU U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U U UU UU UU 9 9 UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU 9 9 UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U UU UU UU UU UU UU U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU UU U U U U U U U U U U j parkering j parkering BF. LKPLATS VNTULL NY GATA NLIGT GÄLLAND DTALJPLAN 4:7 3: : : : : : :1 4: S: :2 12 4:5 1 9,3 9,4 9,3 9,2 9,4 9,3 9,3 9,4 9,5 9,4 9,5 9,5 9,6 9,5 9,7 9,5 9,6 9,6 9,7 9,7 9,8 9,8 9,7 9,5 9,7 9,6 9,6 9,4 9,8 8,9 8,9 8,8 9,1 9,2 9,1 9,2 9,4 9,3 9,3 9,2 9,2 9,2 9,3 9,4 9,2 9,3 9,2 9,3 9,3 9,2 9,2 9,3 9,1 9,2 9,1 9,2 9,3 9,1 9,2 9,0 9,0 8,9 9,0 9,1 9,2 9,5 9,5 9,8 9,9 9,6 9,4 9,4 9,6 9,5 9,4 9,2 9,3 9,1 9,0 8,9 8,7 8,9 9,1 9,1 9,1 9,2 9,2 9,2 9,1 9,0 9,0 8,8 8,8 8,9 8,9 9,0 8,7 8,8 8,8 8,8 8,8 8,5 8,5 8,4 9,1 9,1 8,5 8,8 7,8 8,7 9,4 9,6 9,4 7,9 8,9 9,2 8,9 8,9 8,9 9,1 9,1 9,1 9,2 9,4 9,6 9,6 9,5 9,3 9,3 9,2 9,3 9,4 9,5 9,5 9,8 9,3 9,3 9,1 9,1 8,9 9,0 9,0 9,0 8,5 9,1 9,1 8,9 8,9 8,9 9,8 9,8 9,0 8,9 8,9 9,9 9,6 9,5 9,5 9,6 9,6 9,4 9,5 9,2 9,5 9,3 9,5 8,9 9,3 9,3 9,0 9,1 9,2 9,3 9,1 9,0 9,6 9,9 9,1 8,9 9,1 8,4 8,5 8,0 8,9 8,8 9,0 9,0 9,5 9,5 8,9 9,4 9,3 8,8 8,4 9,5 9,7 10,0 10,1 10,3 10,0 10,1 10,0 10,1 10,4 10,0 10,3 10,3 10,5 10,5 10,2 10,2 10,3 10,2 10,0 10,1 10,4 13,3 12,8 12,3 11,9 11,7 11,7 11,0 11,9 12,3 12,4 12,5 12,5 12,4 12,4 13,0 12,8 12,9 10,5 10,5 10,5 10,4 10,4 14,0 12,4 18,3 12,8 13,1 10,2 10,0 14,8 10,9 11,7 12,7 13,9 16,7 16,1 15,8 15,4 14,5 13,5 12,9 13,7 14,3 13,7 14,9 15,5 14,9 14,6 15,1 15,7 16,2 15,6 14,6 13,9 13,4 14,6 17,1 16,3 16,1 14,8 14,9 15,2 15,4 15,9 15,2 14,6 16,1 16,3 15,1 16,2 16,1 15,8 16,0 16,8 16,5 17,3 14,6 23,0 22,6 21,7 19,1 19,4 18,0 17,8 17,3 16,5 16,5 16,5 17,5 17,8 19,6 16,3 22,2 22,5 21,2 19,3 23,7 10,5 10,4 11,2 11,0 10,8 10,8 10,1 12,4 10,2 10,0 10,1 14,8 14,4 14,4 14,1 13,5 13,0 10,5 10,1 10,4 13,1 12,5 12,4 13,4 13,9 14,2 13,5 12,2 10,9 11,4 10,9 10,1 10,1 10,1 10,5 11,7 10,3 11,8 15,3 15,6 13,6 14,7 14,3 13,4 13,2 11,8 15,0 14,7 13,8 11,0 10,1 10,1 10,3 10,8 10,4 10,1 10,4 10,0 10,3 10,1 11,8 12,7 13,3 14,9 16, ± Teckenförklaring Fastighetsgräns Traktgräns Fastighetsbeteckning 0:00 Samfällighet s:00 Gemensamhetsanläggning ga:00 Ledningsrätt Lr Servitut s:00 Skärmtak Trappa e Häck, mittlinje Staket Stenmur, mittlinje Stödmur Slänt Dike e Vattendrag e Höjdkurva 20 Markhöjd 00.0 Körbana Refug Gång- och cykelbana Vägräcke p Barrskog n Lövskog B Berg Belysningsstolpe Brunn W Fast fornlämning Fornminne, yta Rutnätspunkt Övrig byggnad Transformatorstation lledning Byggnader Takens begränsnings linjer redovisas Grundkarta framställd genom utdrag ur Uddevalla Kommuns digitala baskarta. Kartstandard enligt HMK-K Fullständighet: standard 2 Lägesnoggrannhet: standard 2 Aktualitet: standard 1 Martin Jonsson Mätningschef Uddevalla Kommun Uddevalla 2011-xx-xx Upprättad Skala 1:1000 Koordinatsystem I plan : SWRF I höjd : RH 70 Figur som bl a. visar skillnad mellan taknockshöjd och byggnadshöjd på en byggnad med sadeltak. Vid andra takformer gäller andra beräkningssätt se bl a. bygglovguiden.se Byggnadens höjd mm beräknas från markens medelnivå invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska dock beräkningen utgå ifrån den allmänna platsens medelnivå invid tomten om inte särskilda omständigheter föranleder annat. 1 våning Taknockshöjd Byggnadshöjd Mer än 0,7 m innebär att vinden räknas som våning Mer än 1,5 m innebär att källaren räknas som våning Takvinkel Plankarta med best. Planbeskrivning Genomförandebeskr. Samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Utlåtande Plankarta tillhörande detaljplan för KÄLLDAL 4:7 Upprättad av Miljö och Stadsbyggnad Charles Hörnstein tf planchef Mats Windmark planarkitekt Jane Bensow plantekniker Antagen: Laga kraft: xxxxxxxxxx xxxxxxxxxx Plan nr: 579/00 Till planen hör: GRANSKNINGSUTSTÄLLNING Planens nr: XXXXXX Antagen av MSN: Laga kraft: xxxxxxxxxx xxxxxxxxxx Meter Skala 1:1000 TRASMATTAN KLÄDT FINNVÄVN RÖLAKANSVÄVN DAMASTN LINKÄRVN BF. IDROTTSPLATS HÄCKLAN VÄG 44 VÄG 44 VÄG 44 UNDAVÄGN LINT PLANBSTÄMMLSR Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. ndast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBTCKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns genskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTN Allmänna platser LOKALGATA Lokaltrafik, inklusive gång - och cykelvägar, busshållplatser etc BUSSGATA Trafik med skolbuss och linjebuss NATUR Naturområde GC-VÄG Gång- och cykelväg Kvartersmark S 1 Skola, förslola, kultur och fritidslokaler S 2 Förskola, skola UTNYTTJANDGRAD e 1 Byggnader får uppta högst en tredjedel av kvarterets yta BGRÄNSNING AV MARKNS BBYGGAND Byggnader får inte uppföras Byggnader får inte uppföras Parkering får ej anordnas PLACRING; UTFORMNING; UTFÖRAND Utformning ) 0,0 Högsta nockhöjd i meter MARKNS ANORDNAND Utfart, Stängsel P P P Körbar förbindelse får inte anordnas ndast en utfart får anordnas mot Undavägen ADMINISTRATIVA BSTÄMMLSR Genomförandetiden är 5 år från det planen vinner laga kraft ILLUSTRATIONSLINJR Illustrationslinje j parkering ndast en utfart får anordnas mot Undavägen