Kallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista 1(3) Sammanträde Barn och utbildningsnämnden Plats och tid Uddevalla vuxenutbildning, I17, tisdagen den 16 februari 2016, 08:30 Ordförande Sekreterare Cecilia Sandberg Pernilla Gustafsson Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr BUN 2668/76 I tur att justera: Ingela Ruthner (M) Beräknad tid för justering: Fredagen den 19 februari 2. Information till nämnd Dnr BUN 2016/ Verksamhetsberättelse Rapportering av matematikuppdrag 08:30-12:00 Anna Hurtig Verksamhetschefer 15:30-16:00 Ingela Haglund Hansson 3. Information Förvaltningschef Dnr BUN 2016/ Årshjul Inspektionsärenden 3. Lokalfrågor - Projektering av förskola på Kurveröd - Projektering av förskola på Sundstrand 4. Arbetsmiljö Hans-Lennart Schylberg Lise-Lotte Bengtsson Hans-Lennart Schylberg Arinette Jonshamre

2 Kallelse Föredragningslista 2(3) Föredragningslista Föredragande 4. Information - Ordförande Dnr BUN 2016/ Information från Fyrbodal 2. Presidieträffar 5. Verksamhetsberättelse Bokslut 2015 Dnr BUN 2016/ Remiss från utbildningsdepartementet Betänkandet Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) Dnr BUN 2015/ Remiss från utbildningsdepartementet Yrkesprogramsutredningens slutbetänkande - Välja yrke (SOU 2015:97) Dnr BUN 2015/ Patientsäkerhetsberättelse 2015 Dnr BUN 2016/ Tillsynsrapport 2015 Dnr BUN 2015/ Rapportering av matematikuppdrag Dnr BUN 2014/ Ändrad organsation för Sandersdalsskolan, Unnerödsskolan, Dalabergsskolan, Ramnerödsskolan samt Västerskolan till följd av grundskolans lokalbehov ht 2016 Dnr BUN 2015/ Uppföljning - Anmälan enl. skollagen 6 kap 10 och diskrimineringslagen till huvudman - barn/elever som känner sig kränkta/ diskriminerade samt anmälningsärenden till Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen höstterminen 2015 Dnr BUN 2016/ Städuppdrag Dnr BUN 2015/ Anmälan av beslut fattade på nämndens vägnar Dnr BUN 2016/00002 Cecilia Sandberg Cecilia Sandberg Anna Hurtig Lise-Lotte Bengtsson Hans-Lennart Schylberg Susann Magnusson Mirsada Slijepcevic Eleonore Lidman Ingela Haglund Hansson Ingela Haglund Hansson Lise-Lotte Bengtsson Hans-Lennart Schylberg Pernilla Gustafsson

3 Kallelse Föredragningslista 3(3) Föredragningslista 15. Anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 Skollagen - barn/elev som känner sig kränkt Dnr BUN 2015/00036 Föredragande Pernilla Gustafsson 16. Övriga frågor Dnr BUN 2669/62 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till respektive gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

4 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2668/76 1 Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Sammanfattning Upprop förrättas, justerande väljs och tid för justering bestäms. I tur att justera är Ingela Ruthner (M). Beräknad tid för justering är fredagen den 19 februari Beslut Barn och utbildningsnämnden besutar att välja Ingela Ruthner (M) till justerande samt att justering äger rum fredagen den 19 februari Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/ Information till nämnd Verksamhetsberättelse Rapportering av matematikuppdrag Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2016/00013 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information till nämnd Verksamhetsberättelse Rapportering av matematikuppdrag

7 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/ Information Förvaltningschef Årshjul Inspektionsärenden 3. Lokalfrågor - Projektering av förskola på Kurveröd - Projektering av förskola på Sundstrand 4. Arbetsmiljö Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

8 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2016/00014 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information Förvaltningschef Årshjul Inspektionsärenden 3. Lokalfrågor - Projektering av förskola på Kurveröd - Projektering av förskola på Sundstrand 4. Arbetsmiljö

9 UDDEVALLA KOMMUN Beslutad i BUN Barn och utbildning justerad i BUN /Hans-Lennart Schylberg ÅRSHJUL - Planeringsöversikt - BUN 2016 =>Uppföljning ekonomi och verksamhet =>Arbetsmiljö, brukarundersökning, LUPP, sjukfrånvaro => Planering ekonomi och verksamhet =>Gymansieskolans utbud => Uppföljning enligt skollagens krav på huvudmannens systematiska kvalitetsarbete =>Lokalfrågor =>Hållbar utveckling, EMAS 2016 Typ Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Beslutsärenden Informationsärenden Bokslut med verksamhetsberättelse (delrapport) Bokslut 2015 med verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse (varje VC 15 min + tid för frågor) Planeringsprocess, steg 1: Verksamhetsplan år med budget år 2017 inkl. investeringsbudget (inför budgetdialog) Ekonomisk uppföljning jan-febr Delårsrapport T1 Majoritetens presskonferens inför KS-beslut om budget Internkontroll-rapport 2016 delrapport Brukarundersökning Rapport arbetsmiljö (ersätts 2016 av LUPP) Redovisningsdatum ej klart. Rapport arbetsmiljö Delårsrapport T2 Verksamhetsplan år med budget år 2017 (beslut) Controllerrapport Central Gymnasieskolans utbud Elevernas arbetsmiljö Förslag anslagsbindningsnivåer inklusive anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från BEO och Skolinspektionen samt uppföljning och analys av det förebyggande arbetet Styrkort BUN - justering av uppdrag och målnivåer (beslut) Controllerrapport och ekonomisk uppföljning jan-okt Internkontroll 2016 (rapport) Internkontroll 2017 (plan) Rapport arbetsmiljö Rapport arbetsmiljö Uppföljning och Uppföljning och analys av synpunkter analys av anmälda genom kommunens kränkningar till klagomålssystem huvudmannen, samt genom egna ärenden från BEO undersökningar (VC) och Skolinspektionen (VC) Uppföljning och Avstämning analys av resultat och lokalprocess likvärdig bedömning, (lokalplanerare) samt förutsättningar för måluppfyllelse (VC) Uppföljning och Uppföljning och analys av arbetet med analys av sjukfrånvaro och arbetet elever i behov av särskilt stöd samt det med handlingsplaner förebyggande och utifrån medarbetarundersökning (VC) främjande arbetet, inklusive hur man arbetar inkluderande (VC Fsk, Gsk, barnoch elevhälsa) Uppföljning och analys av skolornas arbete med hållbar utveckling och EMAS (VC, miljösamordnare) Uppföljning och analys av resultat och likvärdig bedömning, samt förutsättningar för måluppfyllelse (VC) Uppföljning och och analys av studie- och yrkesvägledning (VC, SYV ) Uppföljning och analys av näringsriktigheten i skolmåltider samt huvudmannens mål om ekologiska livsmedel (Kostchef) Gymnasieskolans utbud Kommunens aktivitetsansvar Arbetsmöten 11 febr: Arbetsmöte kring planeringsförutsättningar april: 08:30-16:00 Lokalvandring/ studieresa 15 sept: 08:30-12:00 Verksamhetsplan år med budget år sept: : Översyn styrkort inkl. Målnivåer Utbildningsdagar 2 febr: Utvecklingsdag (BUN+FVL-SG- FC+Chefer) Tema: Resultat 4 okt: Utvecklingsdag (BUN+FVL-SG- FC+Chefer) Tema:???

10 Skrivelse Barn och utbildning Dnr BUN 2015/ (9) Pågående ärenden myndigheter 2015 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Begäran om Beslut att avsluta Yttrande yttrande ärendet 20 och BJ skickas Skolinspektionen :8743 Anmälan om skolsituationen för en grundskoleelev vid Sommarhemsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2015/68) Skolinspektionen :6484 Anmälan om bristande pedagogiskt ledarskap vid Ramnerödsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2015/96) Skolinspektionen :91 Anmälan om skolsituation för elever vid Uddevalla gymnasieskola, Östrabo Yrkes, i Uddevalla kommun (BUN 2015/84) Skolinspektionen : Anmälan om Skolsituationen för en elev vid Agnebergsgymnasiet i Uddevalla kommun BUN 2015/142) Skolinspektionen :7145 Anmälan om elevens rätt till stödinsatser samt skyldigheten att motverka kränkande Begäran om yttrande Begäran om yttrande Beslut att avsluta ärendet Beslut att avsluta ärendet Beslut att avskriva ärendet Begäran om yttrande Yttrande och BJ skickas Yttrande och BJ skickas Yttrande och BJ skickas

11 Skrivelse Barn och utbildning 2(9) Dnr BUN 2015/00028 behandling vid Ljungskileskolan i Uddevalla kommun (BUN 2015/211) Skolinspektionen :3192 Anmälan om skolsituationen för en elev vid Uddevalla Gymnasieskola i Uddevala kommun (BUN 2015/401) Skolinspektionen : Anmälan om skolsituationen vid Västerskolan i Uddevalla kommun (BUN 2015/585) Barn och elevombudet enskilda elever Beslut att lämna över anmälan till Uddevalla kommun för utredning Beslut att avskriva ärendet Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Barn och elevombudet :1750 Anmälan om kränkande behandling vid Östrabo yrkes vid Uddevalla Gymnasieskola, Uddevalla kommun (BUN 2015/297) begäran om yttrande yttrande samt BJ skickas Beslut om föreläggande kompletterande svar skickas Beslut att avsluta ärendet Begäran om yttrande Tjänsteanteckning Beslut att avsluta ärendet Kompletterande yttrande samt BJ skickas

12 Skrivelse Barn och utbildning 3(9) Dnr BUN 2015/00028 Barn och elevombudet :4918 Anmälan om kränkande behandling vid skansens förskola (BUN 2015/442) Barn och elevombudet :8133 Anmälan om kränkande behandling vid Äsperödsskolan (BUN 2015/846) skrivs Begäran om yttrande Yttrande samt BJ skickas Begäran om kompletterande yttrande Brev från anmälare gällande anmälan Begäran om yttrande yttrande samt BJ skickas Förfrågan om huvudmannen vill yttra sig över anmälarens synpunkter på huvudmannens svar Synpunkter från anmälaren Beslut om att vidta åtgärder Beslut att avsluta ärendet Begäran om yttrande Yttrande över anmälarens synpunkter och BJ skickas Yttrande samt BJ skickas

13 Skrivelse Barn och utbildning 4(9) Dnr BUN 2015/00028 Skolväsendets överklagandenämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Regelbunden yttrande skickas tillsyn av den fristående skolan Thoren Innovation School i Uddevalal kommun Skolinspektionen /8542 Regelbunden tillsyn av den fristående skolan Thoren Innovation School i Uddevalal kommun (BUN 2015/186) Skolinspektionen : Regelbunden tillsyn av den fristående skolan Uddevalla Praktiska Gymnasium (BUN 2015/94) Skolinspektionen kvalitetsgranskning Regelbunden tillsyn av den fristående skolan Uddevalla Praktiska Gymnasium yttrande skickas Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen : Pilotgranskning rörande platsgaranti och kvalitet i förskolans uppdrag (BUN Information gällande granskning

14 Skrivelse Barn och utbildning 5(9) Dnr BUN 2015/ /545) Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Ansökan Beslut att avslå Remissvar skickas inkommen ansökan Skolinspektionens remiss Dnr :830 Ansökan från Thoren Innovation School AB om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola i Uddevalla kommun fr.o.m. läsåret 2016/17 (BUN 2015/188) Skolinspektionens remiss Dnr :841 Ansökan från Fridaskolorna AB om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola i Vänersborgs kommun fr.o.m. läsåret 2016/17 (BUN 2015/187) Skolinspektionens remiss Dnr: : Ansökan från Algebrautbildning föreningen om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem i Uddevalla kommun fr.o.m. läsåret 2016/17 (BUN 2015/182) Ansökan inkommen Ansökan inkommen Beslut att avslå ansökan Beslut att avslå ansökan Remissvar skickas Remissvar skickas Skolinspektionens remiss Dnr: : Ansökan Beslut att avslå Remissvar skickas

15 Skrivelse Barn och utbildning 6(9) Dnr BUN 2015/00028 Ansökan från Resursskolan i väst AB om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående grundskola i Uddevalla kommun fr.o.m. läsåret 2016/17 (BUN 2015/181) Skolinspektionens beslut :172 att återkalla godkännande för Praktiska Sverige AB som huvudman för den fristående gymnasieskolan Uddevalla praktiska Gymnasium i Uddevalla kommun (BUN 2015/94) Skolinspektionens beslut :173 att återkalla godkännande för praktiska Sverige AB som huvudman för den fristående gymnasieskolan Gnesta Praktiska Gymnasium i Gnesta kommun (BUN 2016/98) Domstolar inkommen ansökan Beslut att återkalla godkännandet Beslut att återkalla godkännandet Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr Föreläggande att Dom att upphäva Yttrande skickas 15 Överklagan av skolplacering L.H. (BUN 2015/55) yttra sig över aktbilaga Underrättelse att yttra sig över aktbilaga 9 beslutet Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr Föreläggande att Dom att upphäva kompletterande

16 Skrivelse Barn och utbildning 7(9) Dnr BUN 2015/ Överklagan av skolplacering H.L. (BUN 2015/55) Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr och skolskjutsärende (BUN 2015/405 och 2015/406) Överklagan av beslut om taxi (BUN 2015/387) Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr skolskjutsärende (BUN 2015/616) Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr skolskjutsärende (BUN 2015/748) yttra sig över aktbilaga Yttrande skickas Underrättelse att yttra sig över aktbilaga Anmodan att komma in med uppgifter Uppgifter lämnas Överklagan inkommen Missiv skickas till Förvaltningsrätten Föreläggande att inkomma med yttrande Överklagan inkommen Överklagan med Missiv skickas beslutet Föreläggande att inkomma med yttrande Överklagan inkommen Underrättelse gällande nya handlingar Föreläggande inkommen yttrande skickas Yttrande skickas Prövning av överklagan skickas till förvaltningsrätten i Göteborg Överklagan inkommen för sent Yttrande skickas till Förvaltningsrätten Yttrande skickas

17 Skrivelse Barn och utbildning 8(9) Dnr BUN 2015/00028 Pågående ärenden från 2014 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Barn och elevombudet enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolväsendets överklagande nämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionens kvalitetsgranskning av distansutbildningen inom den kommunala vuxenutbildningen (BUN 2014/380) Förfrågan om uppgifter och information om granskningen svar till Skolinspektionen Information till huvudman och rektor information till bekräftelse på mottagen redogörelse Redovisning av åtgärder skickas

18 Skrivelse Barn och utbildning 9(9) Dnr BUN 2015/00028 berörda kommuner Beslut om uppföljning och Verksamhetsrapport Redogörelse av utvecklingsområden skickas Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Domstolar Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Arbetsmiljöverket Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling

19 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/ Information - Ordförande Information från Fyrbodal 2. Presidieträffar Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

20 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2016/00015 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information Ordförande Information från Fyrbodal 2. Presidieträffar

21 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/ Verksamhetsberättelse - Bokslut 2015 Sammanfattning Som en del av kommunens årsredovisning ska varje nämnd lämna en årsberättelse enligt av kommunen fastställd mall. Denna ska innehålla en uppföljning av ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat utifrån prioriterade områden, uppdrag och mått i nämndens styrkort. Förskola och skola har även andra mål och uppdrag att förhålla sig till än de som återfinns i kommunens styrkort. Statligt uppsatta mål i skollagen, läroplaner, ämnes- och kursplaner och andra författningar styr verksamheten. Enligt barn och utbildningsnämndens beslut om systematiskt kvalitetsarbete ska årsberättelsen därför kompletteras med en längre verksamhetsberättelse. Resultat för tre av nämndens mått kräver enligt förvaltningens bedömning ytterligare analys och åtgärdsplaner. De mått som avses är genomsnittligt betygspoäng åk 6/meritvärde åk 9, andel elever som når målen i alla ämnen samt andel elever med gymnasieexamen inom tre år. Resultatutvecklingen över tid behöver analyseras liksom orsaker till skillnader mellan kön, enheter och ämnen/kurser för att därefter kunna sätta in rätt åtgärder. Förvaltningen avser att redovisa analysen och dess slutsatser till nämnden senast juni Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Barn och utbildningsnämndens årsredovisning 2015 inkl. bilaga Barn och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse 2015 Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna upprättad årsredovisning för 2015 att godkänna upprättad verksamhetsberättelse för att analys och åtgärdsplaner avseende måtten genomsnittligt betygspoäng/meritvärde åk 6 och 9, andel elever som når målen i alla ämnen samt andel elever med gymnasieexamen inom tre år ska redovisas till nämnden senast juni att fastställa följande prioriterade läroplansmål för läsåret 2016/2017: Förskola: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

22 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Grundskola och grundsärskola: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgångengrundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Skolans mål är att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Gymnasieskola: Det är skolans ansvar att varje elev kan observera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Skolans mål är att varje elev kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Det är skolans ansvar att varje elev tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv. Gymnasiesärskola: Rektorn har särskilt ansvar för att samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning. Skolans mål är att varje elev utifrån sina förutsättningar stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Rektorn har särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att den så lång möjligt anpassas efter eleverna önskemål och val av kurser. Vuxenutbildningen: Rektorn har ett särskilt ansvar för att elever som är i behov av stöd får det. Vuxenutbildningens mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och för sina studieresultat. Vuxenutbildningens mål är att varje elev ges möjlighet att få sina kunskaper och kompetenser validerade. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

23 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(3) Dnr BUN 2016/00022 Handläggare Utredare Anna Hurtig Telefon Verksamhetsberättelse - Bokslut 2015 Sammanfattning Som en del av kommunens årsredovisning ska varje nämnd lämna en årsberättelse enligt av kommunen fastställd mall. Denna ska innehålla en uppföljning av ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat utifrån prioriterade områden, uppdrag och mått i nämndens styrkort. Förskola och skola har även andra mål och uppdrag att förhålla sig till än de som återfinns i kommunens styrkort. Statligt uppsatta mål i skollagen, läroplaner, ämnes- och kursplaner och andra författningar styr verksamheten. Enligt barn och utbildningsnämndens beslut om systematiskt kvalitetsarbete ska årsberättelsen därför kompletteras med en längre verksamhetsberättelse. Resultat för tre av nämndens mått kräver enligt förvaltningens bedömning ytterligare analys och åtgärdsplaner. De mått som avses är genomsnittligt betygspoäng åk 6/meritvärde åk 9, andel elever som når målen i alla ämnen samt andel elever med gymnasieexamen inom tre år. Resultatutvecklingen över tid behöver analyseras liksom orsaker till skillnader mellan kön, enheter och ämnen/kurser för att därefter kunna sätta in rätt åtgärder. Förvaltningen avser att redovisa analysen och dess slutsatser till nämnden senast juni Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Barn och utbildningsnämndens årsredovisning 2015 inkl. bilaga Barn och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse 2015 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna upprättad årsredovisning för 2015 att godkänna upprättad verksamhetsberättelse för att analys och åtgärdsplaner avseende måtten genomsnittligt betygspoäng/meritvärde åk 6 och 9, andel elever som når målen i alla ämnen samt andel elever med gymnasieexamen inom tre år ska redovisas till nämnden senast juni att fastställa följande prioriterade läroplansmål för läsåret 2016/2017: Förskola:

24 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(3) Dnr BUN 2016/00022 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Grundskola och grundsärskola: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgångengrundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Skolans mål är att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Gymnasieskola: Det är skolans ansvar att varje elev kan observera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Skolans mål är att varje elev kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Det är skolans ansvar att varje elev tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv. Gymnasiesärskola: Rektorn har särskilt ansvar för att samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning. Skolans mål är att varje elev utifrån sina förutsättningar stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Rektorn har särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att den så lång möjligt anpassas efter eleverna önskemål och val av kurser. Vuxenutbildningen: Rektorn har ett särskilt ansvar för att elever som är i behov av stöd får det. Vuxenutbildningens mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och för sina studieresultat.

25 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 3(3) Dnr BUN 2016/00022 Vuxenutbildningens mål är att varje elev ges möjlighet att få sina kunskaper och kompetenser validerade. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Anna Hurtig Utredare Expediera till Samtliga verksamheter inom BUN Verksamhetschef grundskola Verksamhetschef gymnasieskola Skolutvecklare grundskola Kvalitetschef gymnasieskola Utredare BUN

26 1 (25) Dnr: 2016/00022 Verksamhetsberättelse Barn och utbildningsnämnden 2014/2015 Barn och utbildning Förvaltningskontoret administration Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen fax E-post Barn och utbildning@uddevalla.se

27 2 (25) Verksamheten... 3 Skolans systematiskta kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 Verksamhetsberättelsens innehåll och disposition...4 Förutsättningar för måluppfyllelse... 4 Volymökningar...5 Kompetensförsörjning...5 Förskolans uppföljning och analys av resultat av mått och måluppfyllelse av prioriterade läroplansmål 2014/ Resultat av mått i nämndens styrkort...6 Analys av läsårets prioriterade mål...6 Övriga prioriteringar inom förskolan...8 Grundskolans/grundsärskolans uppföljning och analys av mått och måluppfyllelse av prioriterade läroplansmål 2014/ Resultat av mått i nämndens styrkort...9 Analys av läsårets prioriterade mål...12 Gymnasieskolans/gymnasiesärskolans uppföljning och analys av mått och måluppfyllelse av prioriterade läroplansmål 2014/ Resultat av mått i nämndens styrkort...15 Analys av läsårets prioriterade mål...16 Vuxenutbildningens uppföljning och analys av mått och måluppfyllelse av prioriterade läroplansmål 2014/ Resultat av mått i nämndens styrkort...19 Analys av läsårets prioriterade mål...19 Förslag till nämndens prioriterade läroplansmål för 2016/ Förskola...21 Grundskola/grundsärskola...22 Gymnasieskola...22 Gymnasiesärskola...23 Vuxenutbildningen...24

28 3 (25) Verksamheten Barn och utbildningsnämnden svarar för att Uddevallas invånare har tillgång till barnomsorg och utbildning. Även genomförandeansvaret för cirka gymnasieelever från närliggande kommuner inom Fyrbodal ingår i nämndens ansvar genom samverkansavtal. De olika verksamheterna ska uppmuntra till utveckling och lärande, ge stöd och ha positiva förväntningar på varje individ med tydlig fokusering på mål, resultat, uppföljning och en god livskvalitet. All förskole- och utbildningsverksamhet för barn och ungdomar, även enskild och fristående verksamhet, finansieras över Barn och utbildningsnämndens budget. Inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen erhålls statsbidrag för att stödja lärlingsutbildningen. Inom vuxenutbildningen finns utbildningar som helt eller delvis finansieras med statsbidrag. De senaste åren har flera riktade statsbidrag införts som måste sökas av barn och utbildningsförvaltningen och alltså inte tilldelas kommunen generellt (automatiskt) och kanaliseras via kommunbidraget. I Uddevallas kommunala förskola finns cirka 1600 barn och knappt 100 barn i pedagogisk omsorg hos kommunala dagbarnvårdare. Drygt 5000 barn och ungdomar går i den kommunala grundskolan/grundsärskolan varav ca 2100 barn går på fritids. Omkring 3050 elever studerar vid Uddevalla gymnasieskola och gymnasiesärskola och ca 2500 individer har under det gånga läsåret studerat på vuxenutbildningen, med ett snitt på cirka 1300 elever. Skolans systematiskta kvalitetsarbete i Uddevalla kommun "Från tanke och planering till genomförande och resultat blir inte alltid som man tänkt sig. Att inte se på resultat som rätt eller fel, bra eller dåligt utan reflektera och tänka efter varför det blev så här, hur kan vi gå vidare?" (Verksamhetsberättelse, Fjällrävens förskola) De redovisade resultaten i förskolechefernas, rektorernas och verksamhetschefernas verksamhetsberättelser bekräftar att ett tydligt och gemensamt målfokus ökar personalens pedagogiska medvetenhet, men framför allt gör det barnens och elevernas lärande effektivt och synligt. Att systematiskt reflektera över sin verksamhet utgör grundbulten i kvalitetsutvecklingen. Uddevalla kommun har tagit fram en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete som följer förbättringshjulets olika faser (planera, genomföra, följa upp och analysera). I verksamhetsberättelsen ska fokus ligga på analysen av resultaten i förhållande till målen. Verksamhetsberättelsen utgör därför ett viktigt underlag för beslut om prioriteringar och utvecklingsinsatser för kommande läsår i syfte att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Alla förskolechefer och rektorer ska upprätta en verksamhetsberättelse efter avslutat

29 4 (25) läsår. Med dessa som grund ska sedan varje verksamhetschef skriva en verksamhetsberättelse som utgör grunden för huvudmannens verksamhetsberättelse. Utifrån de analyser som gjorts på de olika nivåerna i verksamheten föreslår förvaltningen barn och utbildningsnämnden att besluta om prioriterade läroplansmål för kommande läsår. Verksamhetsberättelsens innehåll och disposition Inledningsvis redogörs för verksamheternas förutsättningar för måluppfyllelse utifrån ekonomi, personal och organisation. Därefter redovisas läsårets resultat av mått inom de olika skolformerna samt verksamhetens analys och bedömning av resultatet. Respektive verksamhetsområde redovisar och utvärderar därefter sitt arbete med de läroplansmål som prioriterats för läsåret i syfte att förbättra resultaten. Då detta var första gången som modellen tillämpades valdes tre gemensamma områden ut som prioriterade för alla verksamhetsområden och som kopplades till mål i respektive skolforms läroplan. Dessa gemensamma områden var: Barn i behov av särskilt stöd. Anledning till prioritering är att huvudmannen enligt styrdokumenten ska göra övergripande uppföljningar av arbetet med särskilt stöd och elevhälsans insatser, analyser och planering som ska leda till verksamhetsutveckling. Diskriminering och kränkande behandling. Anledning till prioritering är alla barns- och elevers rätt till en trygg och likvärdig utbildning. Huvudmannen ska enligt styrdokumenten följa upp och dokumentera verksamheternas värdegrundsarbete och arbetet med upprättandet av plan mot kränkande behandling. Miljö och hållbar utveckling. Anledning till prioritering är att tillse att kvaliteten säkerställs i skolenheternas återrapportering och analys enligt riktlinjerna för det systematiska kvalitetsarbetet, efter anmärkning från den externa miljörevisionen om brister i arbete med mål och handlingsplaner, samt ledningens uppföljning av detta. Med analysen av måluppfyllelsen som grund samt uppföljning av verksamhetsområdets arbete under hösten med innevarande läsårs prioriterade läroplansmål identifieras mål och handlingsplaner till kommande läsår i syfte att förbättra resultaten, utveckla verksamheten och dess måluppfyllelse. Förutsättningar för måluppfyllelse De olika verksamheterna har i sina verksamhetsberättelser redogjort för sina förutsättningar för måluppfyllelse. Två faktorer som har stor påverkan på verksamheten är ökade barn- och elevkullar samt svårigheter att rekrytera förskollärare och lärare till de olika verksamheterna. Nedan beskrivs dessa två faktorer.

30 5 (25) Volymökningar Antalet barn och elever i verksamheterna ökar. Utöver den trendmässiga volymökningen enligt befolkningsprognosen till kommer den kraftigt ökade volymen nyanlända. Situationen ställer stora krav på såväl driftsbudgeten som lokaler, något som märks inom samtliga skolformer. Flera av kommunens förskolor och skolor är idag mycket trångbodda. Förskolan har exempelvis fler barn per avdelning än riket. Arbetsmiljöverket riktade i sin inspektion 2014 tydliga anmärkningar mot Sandersdalsskolans lokaler (skolan är byggd som F-3 skola för 180 elever och är idag en F-6 skola med 330 elever). Det ökade antalet nyanlända har lett till ett behov av nya lokalytor för IM-programmet inom gymnasieskolan. Även vuxenutbildningen har vuxit kraftigt, vilket har orsakat akut brist på klassrum. De rum som kunnat erbjudas har många gånger varit för små och inte alltid ändamålsenliga för undervisningsgruppen, vilket har haft en negativ inverkan på undervisningens förutsättningar. Det finns forskning som visar att den fysiska miljön som barn och elever vistas i har stor betydelse för deras utveckling. En god miljö är hälsofrämjande och gynnar utveckling och lärande. Motsatsen som trånga och oflexibla rum, dålig akustik, otrygga och svåröverskådliga ytor etc. försämrar istället möjligheterna. Kompetensförsörjning Omställningstiden för legitimationsreformen är slut och det finns inte längre några övergångsregler att tillämpa inom förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning, vilket gör att kravet på legitimation nu är fullt infört. Andel lärare, heltidstjänster med lärarlegitimation och behörighet i ämnet, är inom grundskolan 70,5 % 2014 att jämföra med rikets 73,7 %. Inom gymnasieskolan är siffran 80,9% jämfört med rikets 78,7%. Inom Komvux är andelen lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen 64 % jämfört med rikets 84 %. Det är idag få lärare som har den speciallärarexamen med inriktning utvecklingsstörning som kommer att krävas för lärare inom grundsärskola och gymnasiesärskola. Stöd till lärare som vill utbilda sig till speciallärare är av största vikt för att trygga tillgången på behörig personal inom grundsärskola och gymnasiesärskola framöver. Förvaltningen arbetar aktivt för att öka utbildningsmöjligheterna. Få förskollärare söker till utannonserade tjänster. Det är också svårt att få lärare till grundskolan i praktisk estetiska ämnen som slöjd och musik, men även i svenska som andraspråk. Det är svårare att rekrytera förskollärare och lärare till norra delarna i Uddevalla än till andra delar av kommunen.

31 6 (25) I dag arbetar dessutom många obehöriga inom fritidshemsverksamheten och andelen utbildade fritidspedagoger behöver öka. Inom gymnasieskolan saknas lärare inom matematik och naturvetenskapliga ämnen samt yrkeslärare. Lärare inom SFI (svenska för invandrare) är en fortsatt brist inom vuxenutbildningen. Legitimerade lärare vet sitt värde och bristsituationen leder till en ökande löneglidning. Förskolans uppföljning och analys av resultat av mått och måluppfyllelse av prioriterade läroplansmål 2014/2015 Resultat av mått i nämndens styrkort Mått Resultat totalt 2012/2013 Resultat totalt 2013/2014 Resultat flicka 2014/2015 Resultat pojke 2014/2015 Resultat totalt 2014/2015 Andel (%) barn och elever som känner sig trygga i förskolan Andel (%) föräldrar som upplever att de har inflytande i förskolans verksamhet I brukarundersökningen från hösten 2014 svarar 92 % av föräldrarna att de upplever sitt barn som tryggt i förskolan. Resultatet är detsamma som i 2012 års undersökning. Det finns ingen skillnad mellan pojkarnas respektive flickornas föräldrar. Inom pedagogisk omsorg upplever 97 % att barnet är tryggt i familjedaghemmet Här är det viss skillnad mellan pojkarnas respektive flickornas föräldrar; pojkar 94 % och flickor 100 % svarade 99 % av föräldrarna inom pedagogisk omsorg att sitt barn är tryggt i verksamheten. Brukarenkäten visar att vårdnadshavare möjlighet till inflytande upplevs som låg. Detta är ett utvecklingsområde för verksamheten, och möts bland annat av likabehandlingsarbetet. Analys av läsårets prioriterade mål Läroplansmål 1: Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver.

32 7 (25) Förväntad effekt Den förväntade effekten är att genom stärkt kompetens i personalgruppen få en verksamhet med ökad kvalitet, inkludering, samt ökad likvärdighet i Uddevallas kommunala förskolor. Resultat, måluppfyllelse och effekter All personal har deltagit i kompetensutveckling i hur man utvecklar arbetet med barn i behov av särskilt stöd genom systematiskt kvalitetsarbete. Förskolechefer har fått utbildning i samarbetsbaserat förhållningssätt. Arbetet med förbättringsområden i utvärdering av förändringen från resursavdelning till inkludering fortsätter. Skolutvecklare och specialpedagog har i uppdrag att dokumentera vilken specifik kunskap som fanns i resursavdelningarna och hur den kan spridas till hela verksamheten. I avdelningsplaner och uppföljningar framgår tydligt hur verksamheten möter barn i behov av särskilt stöd. I det fortsatta arbetet kommer planerad kompetensutveckling i samarbetsbaserad problemlösning att genomföras för all personal. Metoden CPS (Collaborative and Proactive Solutions), kommer att prövas i ett fåtal arbetslag CPS är en samarbetsbaserad problemlösning i syfte att hantera "problemskapande beteende" på ett nytt sätt. Läroplansmål 2: Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. Förväntad effekt Förväntad effekt är att alla barn ska känna sig trygga i förskolan. Detta ska nås genom att alla enheter arbetar systematiskt med främjande och förebyggande insatser, att medvetenheten om kartläggningens betydelse och konsekvenser ökar och att alla har en aktuell plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Resultat, måluppfyllelse och effekter Förskolechefsgruppen har lyssnat till en föredragning om praktiskt arbete med kartläggning-resultat-analys-åtgärder. Samma innehåll har tagits upp på alla enheters APT. Enheterna har haft arbetsgrupper som sammanfattat och formulerat enhetens text. Uppföljning visar att alla enheter har en aktuell plan mot diskriminering och annan kränkande behandling före oktobers utgång. Samtliga har alla centrala innehåll redovisade. Resultatet visar också ett ökat intresse bland barnen att lyssna på sina kamrater och att få ta del av vad de berättar. Att barnen i större utsträckning nu än tidigare har samarbe-

33 8 (25) tat och diskuterat sig fram till lösningar, är även det ett resultat som uppmärksammats. Vi ser att barnen själva löser sina egna konflikter på ett adekvat sätt. Barnen visar stor förmåga och lust till att hjälpa både varandra och oss vuxna. Detta sker både i styrda och icke-styrda aktiviteter och situationer så som vid på- och avklädning, hämtar olika saker. Där finns tydliga tecken på att barnen bryr sig om varandra och att alla barn är en del av gemenskapen. Detta har vi uppmärksammat då barnen frågar efter dem som inte är på förskolan och att de kramar varandra mycket och ofta. Barnen reflekterar över samarbete som begrepp där de får syn på varandras olika styrkor och ser vinster med att hjälpas åt. I det fortsatta arbetet kommer förskolecheferna att ges personlig coaching utifrån varje enhets plan och frågor om kränkande behandling och eventuella pågående utredningar kommer fortsatt att tas upp på varje APT. Verksamheten kommer också att fortsätta arbetet med ökad förståelse för gränsdragning kring vad som är kränkning i förskola. Läroplansmål 3: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Förväntad effekt Den förväntade effekten är att barnens intresse och förståelse för hållbar utveckling ökar. Resultat, måluppfyllelse och effekter Naturvetenskap och teknik är en prioritering för hela verksamheten för innevarande läsår. Genom denna prioritering har kretslopp och hållbar miljö fått ökat fokus, samt genom satsningen på NT-utvecklare för kompetenshöjning och stöd i enheternas kvalitetsutveckling. Alla enheter har i uppdrag att formulera en plan för naturvetenskap och teknik (NT-plan). Några förskolor har startat ett arbete med måltidspedagogik. Alla chefer inom förskola och förskolans kostansvariga på olika nivåer har tillsammans utbildats. Arbetet med måltidspedagogik syftar till att göra barnen medvetna om kretslopp, men också att utveckla barnens självständighet och delaktighet. Detta arbete kommer med hjälp av medel från hälsopolitiska rådet att spridas vidare till alla enheter. I det fortsatta arbetet kommer hållbar utveckling att breddas till att tydligare inbegripa social hållbar utveckling. Övriga prioriteringar inom förskolan Utöver dessa tre gemensamma områden valde förskolan att komplettera med ytterligare två läroplansmål. Det första är att använda tecken som stöd för att stimulera barns

34 9 (25) språkutveckling, vilket är extra värdefullt för barn med språkstörning och/eller barn med annat modersmål än svenska och stimulerar alla barns språkutveckling. Uppföljningen visar att alla enheter har haft/har utbildning i TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) och att en stor majoritet av avdelningarna använder teckenstöd i vardagen. Medvetenheten om vikten av modersmålsstöd, stöd i utveckling av den kulturella identiteten och ett interkulturellt förhållningssätt är hög. Numera tar i stort sett alla enheter emot nyanlända. Flyktingströmmarna har accentuerat behovet av kompetensutveckling och insatser är planerade för vinter 2015 och vår Fortsatt kompetensutveckling är en viktig del i det fortsatta arbetet med nyanlända. IKT-guidernas nätverk kommer fortsatt att ha inslag av språkutveckling, liksom utveckling av arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Den andra extra prioriteringen inom förskolan är IKT. Det handlar om att lära sig att använda tekniken i vardagen i det pedagogiska arbetet med barnen för att ge barnen redskap för lärande och uttrycksformer i enlighet med läroplanens uppdrag. Användandet av digitala lärverktyg bidrar till utveckling av barnens kommunikativa förmåga. Barnens delaktighet och möjlighet att påverka sitt eget lärande ökar. Barns kreativa förmåga och medvetenhet om sig själv, sin kropp och sina uttrycksmöjligheter ökar. Även det sociala samspelet ökar med fler kommunikationsverktyg. Uppföljningen visar att IKT-programmet för förskola inklusive självskattningsinstrumentet är implementerat på alla enheter. Flera enheter har genom kompetensutveckling skapat samsyn i hur, vad och för vem olika situationer och processer dokumenteras. Grundskolans/grundsärskolans uppföljning och analys av mått och måluppfyllelse av prioriterade läroplansmål 2014/2015 Resultat av mått i nämndens styrkort Mått Resultat totalt 2012/2013 Resultat totalt 2013/2014 Resultat flicka 2014/2015 Resultat pojke 2014/2015 Resultat totalt 2014/2015 Genomsnittligt betygspoäng åk 6 Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen åk 9 Andel (%) behöriga till något nationellt program på gymnasiet 13,4 13,2 13,9 12,6 13,3 79,4 69, ,8 89,8 85,5 87,2 86,3

35 10 (25) Mått Resultat totalt 2012/2013 Resultat totalt 2013/2014 Resultat flicka 2014/2015 Resultat pojke 2014/2015 Resultat totalt 2014/2015 Genomsnittligt meritvärde åk 9 Andel (%) elever åk 7-9 som bedöms nå målen i alla ämnen och ämnesområden, grundsärskola Andel (%) barn och elever som känner sig trygga i skolan 212, ,9 198,4 212, Genomsnittligt betygspoäng åk 6 Flickors genomsnittliga betygspoäng åk 6 har ökat sedan föregående år medan pojkarnas har sjunkit. Flickornas resultat ligger något under riket medan pojkarnas ligger på riksgenomsnittet. Under vårterminen kommer betyg och resultat på nationella prov att analyseras för att finna orsaker till skillnaderna och för att utveckla undervisning i syfte att minska skillnader mellan könen. De ämnen som eleverna får bäst respektive sämst värden i stämmer överens med meritvärdet i åk 9. I botten ligger svenska som andraspråk (10,5 bp), matematik (12,5 bp) och fysik (12,8 bp) och i toppen slöjd (14,5 bp), idrott och hälsa (14,1 bp) samt bild (13,8 bp). Fördjupad analys av orsakerna kommer att genomföras under våren för att därefter kunna sätta in rätt åtgärder. Betygen från vt-15 visar att korrelationen mellan betyg och nationella provresultat i många fall inte stämmer överens. Flera enheter har satt lägre betyg i förhållande till elevernas resultat på nationella prov, detta gäller alla stadier men framför allt åk 6. Kompetenshöjande insatser kring kunskapskrav och betygsättning planeras under våren. Andel elever som nått alla målen åk 9 Andelen elever som nått målen i alla ämnen i åk 9 har ökat från 69,8% år 2014 till 72 % år Anmärkningsvärt är att flickornas resultat har sjunkit med 11 procentenheter sedan 2010, från 84 % till 73 % Pojkarnas resultat har under samma period sjunkit med fyra procentenheter, från 76 % till 72 %. Idag ligger således flickor och pojkar på ungefär samma resultatnivå. Flickorna ligger under riksgenomsnittet med sju procentenheter och pojkarna med två. En fördjupad analys av betyg genomförs i januari 2016 för att förstå orsaken till sjunkande resultat och för att kunna sätta in rätt åtgärder. Konstateras kan att trots att flickor och pojkar ligger på ungefär samma nivå vad gäller andel som ej har betyg i alla ämnen, så har flickorna ett högre meritvärde och därmed högre betyg. Andel elever som nått målen i respektive ämne är högt i alla ämnen förutom svenska

36 11 (25) som andraspråk som ligger på 70 %. I topp ligger modersmål (100 %), slöjd (97,2%) och musik (96,2%) och i botten (förutom SvA), fysik (88,7%), matematik (89,1%) och historia (89,5%). Spannet mellan det sämsta ämnet och det bästa, om vi räknar bort svenska som andraspråk, blir därmed 11,3%. Detta innebär att om andelen elever som når målen i alla ämnen ska öka måste ämnet svenska som andraspråk ses över. Det gäller både undervisning, behörighet och resurser. Idag har exempelvis ämnet endast 49,7% behöriga lärare. Enligt statistik från Skolverket får knappt hälften av elever födda utomlands godkända betyg i alla ämnen i åk 9 i Uddevallas grundskolor, att jämföra med drygt 75 % av de svenskfödda eleverna. Värt att notera är att ett borträknande av de helt nyanlända eleverna endast höjer andelen som klarar alla betyg med två procentenheter (från 72 % till 74 %). Detta innebär att det alltså inte bara är de helt nyanlända som inte når betyg i alla ämnen utan hälften av samtliga elever som är födda utomlands. Andel behöriga elever till nationellt gymnasieprogram Det något ökade meritvärdet och andel elever som nått målen i alla ämnen hänger tyvärr inte ihop med andelen behöriga till nationellt gymnasieprogram, som har sjunkit från 89,8% 2014 till 86,3% Trots detta är resultatet något över riksgenomsnittet. Flickorna har generellt legat något högre i måluppfyllelse än pojkarna genom åren års resultat visar dock det omvända där fler pojkar än flickor är behöriga till gymnasiet. Flickorna ligger några procentenheter under riksgenomsnittet och pojkarna några procentenheter över. Av de fem högstadieskolorna har två av dem betydligt högre andel elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Skolans kompensatoriska uppdrag och skolans likvärdighet är viktigt. Analysen visar att satsning på svenska som andraspråk är prioriterat för öka andelen elever som är behöriga till ett nationellt program på gymnasiet. Det gäller såväl undervisningen, lärarbehörigheten och resurser. Idag har ämnet 49,7% behöriga lärare och andel elever som når målen i ämnet är 70 %. Andel (%) elever åk 7-9 som bedöms nå målen i alla ämnen och ämnesområden Grundsärskolan har möjlighet till betyg men ges endast på begäran. Måluppfyllelsen för grundsärskolan är 100 %, liksom övergången till gymnasiesärskolan. Inom särskolan finns möjlighet till flexibilitet mellan två kursplaner genom att kunna skriva över elever till att läsa ämnesområde istället för enstaka ämnen och vice versa. Andel elever som känner sig trygga 93 % av eleverna känner sig trygga i skolan i åk 5. I åk 9 känner 89 % sig trygga i skolan. Det går inte att utläsa någon större skillnad mellan flickor och pojkars trygghet på totalen. Däremot känner sig flickor åk 8 överlag något mer otrygga än pojkar.

37 12 (25) Analys av läsårets prioriterade mål Läroplansmål 1: Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Förväntad effekt Genom ett strategiskt elevhälsoarbete med mer förebyggande och hälsofrämjande insatser förväntas fler elever på sikt gå ut grundskolan med godkända betyg och är behöriga till gymnasiet. Resultat, måluppfyllelse och effekter Den handlingsplan som grundskolan identifierade för att nå förväntad effekt var att ta fram en elevhälsoplan för grundskolan i syfte att utveckla likvärdighet och optimalt stöd för elevhälsoarbetet i varje skola. Grundskolan har under läsåret arbetat med att skapa struktur och arenor för planering, uppföljning och utvärdering av elevhälsoarbetet på verksamhets- och förvaltningsnivå, samt att ta fram en förvaltningsövergripande elevhälsoplan. Grundskolan och förskolan har tillsammans med barn- och elevhälsan skapat ett program för utbyte och samarbete. Resultatet av det ökade samarbetet med barn- och elevhälsan och förskolan har renderat i åtta arbetsgrupper med varsitt fokusområde under våren Dessa fokusområden är: ta fram uppdragsbeskrivningar för olika yrkesgrupper inom elevhälsan ta fram en barn- och elevhälsoplan skapa riktlinjer för samverkan med externa grupper (Västbus) ta fram rutiner för mottagande/övergångar mellan stadier ta fram rutiner och riktlinjer för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet skapa ett nätverk mellan skolutveckling och barn och elevhälsan ta fram former för samarbete mellan skola/förskola/barn- och elevhälsa och Bryggan/nyanlända samt skapa strukturer för samverkan barn- och elevhälsa och särskola. Ambitionen är att fokusgruppernas arbete kommer att skapa det samarbete som behövs för en effektiv elevhälsa. I det fortsatta arbetet med barn i behov av särskilt stöd planeras särskilda undervisningsgrupper inom autismspektrum att byggas upp på flera enheter i kommunen med möjlighet till steglös integration likt särskolans modell.

38 13 (25) Läroplansmål 2: Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde. Förväntad effekt Den förväntade effekten av prioriteringen är att andel elever som känner sig trygga i skolan ökar, liksom en ökad kunskap och förståelse hos eleverna om respekt och alla människors egenvärde. Resultat, måluppfyllelse och effekter Rektorsgruppen har gemensamt och med stöd av förvaltningen arbetat med att ta fram likabehandlingsplaner som ska svara mot författningarnas krav. Detta gäller bland annat rutiner i samband med utredning och anmälning av kränkningar. Fokus har också lagts på att tydligare koppla åtgärder i likabehandlingsplanen till föregående års kartläggning och analys av arbetet med normer och värden. Efter utarbetandet av nya blanketter och rutiner har kunnandet kring dessa frågor ökat, vilket också syns i det ökade antalet ärenden som anmäls till huvudmannen. På skolor har man gjort trygghetsvandringar och kartläggningar av skolans "kritiska" områden i förhållande till tryggheten. Olika kamratskaps- och värdegrundsövningar är vanligt förekommande inslag i elevernas vardag. Under läsåret 2014/2015 har inget ärende gällande kränkande behandling i grundskolan anmälts till Skolinspektionen eller Barn -och elevombudsmannen (BEO). Detta får anses som anmärkningsvärt bra för en kommun av Uddevallas storlek. I brukarenkäten har grundskolan en hög andel elever (92 %) som upplever att de är trygga. Arbetet med att utveckla rutiner för anmälan och utredning av kränkning till huvudmannen (14kap.10 skollagen) kommer att fortsätta. Mycket tyder på att dokumentationsdelen inte görs på ett konsekvent och likvärdigt sätt medan den operativa delen (utredningar och samtal med de inblandade) sköts bra.

39 14 (25) Läroplansmål 3: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. Förväntad effekt Den förväntade effekten är att elevernas kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling ökar. Alla enheter ska efter läsårets slut kunna beskriva hur de har arbetat med de tre utvecklingsområdena och hur arbetet medvetandegjort och höjt elevernas kunskaper om hållbar utveckling. Resultat, måluppfyllelse och effekter Naturskolan har haft samarbete med flera grundskolor kring olika hållbarhetsteman under läsåret. Exempel är Konst för djur på Sommarhemsskolan och Dalabergskolan, vattentema på Västerskolan och energitema på Forshällaskolan. I oktober 2014 anordnade Naturskolan tillsammans med Den Globala Skolan konferensen Lärande för hållbar utveckling på vetenskaplig grund internationella strategier och lokal implementering. Cirka 120 lärare från hela landet deltog varav ungefär 40 var från Uddevalla. Konferensen har utmynnat i nya utbildningsinsatser och temaarbeten med såväl Den Globala Skolan som skolor och förskolor i kommunen. Naturskolan har varit med och skrivit metodboken Att lära in ute för hållbar utveckling som vänder sig till lärare i årskurs f-9. Alla grundskolor fick ett ex av boken i slutet av vårterminen och Naturskolan har hållit ett fortbildningstillfälle för lärare för att underlätta användningen av boken. Fem grundskolor arbetar med Håll Sverige Rents miljöcertifiering Grön Flagg vilket motsvarar de krav som ställs utifrån EMAS. Tyvärr är det få grundskolor som har rapporterat hur de arbetat med det prioriterade målet, vilket försvårar möjligheten till en heltäckande bild av skolornas systematiska arbete med lärande för hållbar utveckling. Orsaken till den bristfälliga rapporteringen kan vara att rektorerna känt osäkerhet kring vad som ska rapporteras och kanske också att de inte har tillräckliga kunskaper om vad som görs i undervisningen. Fler skolor har uttryckt önskemål om att utveckla arbetet med hållbar utveckling, vilket kan tolkas som att frågan har fått större genomslag och utrymme i de pedagogiska diskussionerna. Såväl pedagogisk personal som rektorer behöver få en bättre förståelse för vad lärande för hållbar utveckling innebär och vilka konsekvenser det får för skolans organisation och undervisningens utformning. En tydligare struktur behöver tas fram för att stödja rektors pedagogiska ledarskap i hur skolans verksamhet kan organiseras för att underlätta ämnesövergripande undervisning och ett förändrat arbetssätt samt hur lärare kan utmanas och stödjas i sin undervisningspraktik. Utvecklingsenheten kommer att samordna sina insatser för att underlätta och strukturera skolornas utvecklingsprocesser uti-

40 15 (25) från gemensamma strategier. Ett konkret exempel är att erbjuda workshops för rektorer kring målformulering och uppföljning av skolans arbete med lärande för hållbar utveckling. Gymnasieskolans/gymnasiesärskolans uppföljning och analys av mått och måluppfyllelse av prioriterade läroplansmål 2014/2015 Resultat av mått i nämndens styrkort Mått Resultat totalt 2012/2013 Resultat totalt 2013/2014 Resultat flicka 2014/2015 Resultat pojke 2014/2015 Resultat totalt 2014/2015 Genomsnittligt betygspoäng, gymnasieskola 14,0 13,9 Andel (%) elever med gymnasieexamen inom 3 år, exkl IM Andel (%) elever med minst E i alla ämnen, gymnasieskola Andel (%) elever som slutfört individuellt program inom fyra år, gymnasiesärskola Andel (%) elever som slutfört yrkesprogram inom fyra år, gymnasiesärskola Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever är 13,9 vilket är något sämre än föregående år. Tidigare har noterats tendenser till att genomförandet av den nya gymnasieskolan påverkat elevernas studieresultat negativt. Den samlade bedömningen är fortsatt att svårighetsgraden inom det nya kursutbudet ställer högre krav på elevers studieförmåga. Andelen elever som tagit gymnasieexamen inom Uddevalla gymnasieskola inom den förväntade studietiden på tre år är 76 % att jämföra med rikets 74. Resultatet visar en ökning på två procentenheter sedan Samtidigt vittnar resultatet om att nästan ¼ av nybörjareleverna inom Uddevalla gymnasieskola (exkl. IM) inte erhåller gymnasieexamen inom den förväntade studietiden. Analys av orsakerna till detta är nödvändigt för att därefter kunna sätta in rätt åtgärder. Analysen förväntas vara klar under första tertia-

41 16 (25) len Officiell statistik på andel elever med minst E i alla ämnen saknas. I rektorernas underlag syns dock tydliga skillnader i andelen elever med minst E i alla ämnen mellan de olika programmen. Framgångsrika program är fordon- och transport, vård- och omsorg samt naturvetenskap. Program som avviker där särskild uppföljning krävs är exempelvis gymnasial lärlingsutbildning och handel- och administration. De största skillnaderna i flickors och pojkars resultat är på de program där könsfördelningen är mycket ojämn, vilket i sig kan vara en del av förklaringen. Skillnader i resultat mellan program med elever som har motsvarande studieförutsättningar är i vissa fall så markant att man kan ställa frågan om det handlar mer om organisation av elevstöd, arbetssätt samt genomförande av undervisning än om elevernas motivation. Detta behöver följas upp genom att ta fram statistik med andel lägst E per ämne och program för att därefter starta ett arbete inom lärarnas ämnesgrupper. Rektorsenheter som visar på något förbättrat resultat kan ses som ett resultat av det stöd som ges genom studiepass, studieverkstad och anpassning inom ordinarie undervisning. Framgångsrika arbetssätt samt elevstödjande arbete behöver identifieras inom program med bättre kunskapsresultat. Målsättningen är att sprida framgångsrika arbetssätt inom Uddevalla gymnasieskola. Vad gäller gymnasiesärskolan är siffrorna baserade på ett fåtal elever och ska bedömas utifrån detta. Stora svängningar kan förväntas i en årsserie. Utveckling behöver ske för att förstärka gymnasiesärskolans yrkesutbildning. Vägen till detta är genom integrerade lärlingsutbildningar. Analys av läsårets prioriterade mål Läroplansmål 1: Rektor ansvarar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Förväntad effekt Den förväntade effekten av prioriteringen för gymnasieskolan är ökad måluppfyllelse för elever som behöver särskilt stöd. Resultat, måluppfyllelse och effekter En handlingsplan som identifierades av gymnasieskolan i syfte att nå förväntad effekt var att ta fram en plan för studie- och yrkesvägledning. Syftet med planen är att synliggöra och medvetandegöra arbetet med frågor som rör studie- och yrkesvägledning inom

42 17 (25) flera ämnen och sammanhang under gymnasietiden. Resultatet är i dagsläget svårbedömt då flera program inte är klara med sin SYV-plan. I det fortsatta arbetet kommer rektorsgruppen lyfta exempel på fungerande SYV-planer för att lära och inspireras av varandra. Ytterligare ett handlingsplan som identifierades var framtagande av en gemensam elevhälsoplan som säkerställer rutiner inom samtliga rektorsenheter. Elevhälsoplanen är nu väl inarbetad och har gett effekter som innebär att elever i stödbehov uppmärksammas tidigare och att stödet formas efter elevens behov. En indikation på att arbetet med tidiga insatser förbättrats är att antal prövningar har minskat under läsåret. Planen har gett rektor förstärkta möjligheter när det gäller att leda arbetet med elever i behov av stöd. I det fortsatta arbetet med elever i behov av stöd kommer stöd i användandet lärplattformen vklass att ges. Denna ger möjlighet för specialpedagog och speciallärare att beskriva de särskilda anpassningar som eleven behöver för att nå målen inom undervisningen till samtliga undervisande lärare. Varje lärare som undervisar kan beskriva direkt i lärplattformen hur man arbetar i sin undervisning utifrån dessa behov. Effekten blir att arbetet kan ske löpande under kurstiden och inte bara koncentreras kring utvecklingssamtalen. Läroplansmål 2: Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet. Förväntad effekt Den förväntade effekten är att andel elever som känner sig trygga i skolan ökar, liksom elevernas kunskaper och förståelse för alla elevers rätt till en trygg och likvärdig skolsituation. Alla enheter ska ha en aktuell plan mot diskriminering och annan kränkande behandling, samt efter läsårets slut kunna redogöra för hur arbetet med det prioriterade läroplansmålet har medvetandegjorts och höjt elevernas kunskaper och förståelse för alla elevers rätt till en trygg och likvärdig skolsituation. Resultat, måluppfyllelse och effekter En av handlingsplanerna som gymnasieskolan identifierade för att uppnå förväntat resultat var övergripande arbete inom ramen för temadagar där människors lika värde står i fokus. Elever i åk 2 och 3 tog del av en teaterföreställning inom temat människors lika värde. Personal fick kompetensutveckling inom temat allas lika värde och normkritiskt förhållningssätt. Uppföljning av temadagarna visar att elever och lärare känner att det är värdefullt. Arbetet med identitet och självkänsla, demokrati och förståelse kommer att fortsätta inom ramen för temadagarna.

43 18 (25) Gymnasiesärskolan har under läsåret arbetat med elevernas identitetsfrågor utifrån ett etiskt och demokratiskt perspektiv. Allas lika värde diskuteras ofta på lektionstid men också på raster där personal deltar. Arbetet sker med tjej- och killgrupper som diskuterar frågor om egenvärde, integritet och sexualitet. Arbetet leds av socialpedagog. Eleven är i centrum och verksamhetens förutsättningar för att kunna möta förväntningar om integrering och inkludering behöver fortsatt förbättras och förtydligas. Uppföljning visar även att varje rektorsenhet har en aktuell plan mot diskriminering och kränkande behandling som tagits fram utifrån resultat från undersökningar specifika för elever på enheten. Frågorna i trygghetsenkäten är anpassade efter enhetens förutsättningar. Förutsättningarna varierar stort inom Uddevalla gymnasieskola då programmens är av olika karaktär. Särskilt lokalförutsättningarna är olika med många speciallokaler på yrkesprogrammen så som verkstäder och restaurangkök. I brukarundersökningen finns en fråga som lyder Jag behandlas väl av andra elever på skolan Av svaren framgår att 85 % anser att det påståendet stämmer mycket bra eller ganska bra. Frågan visar inte på anmärkningsvärda skillnader mellan flickor och pojkar. Läroplansmål 3: Det är skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett program inom gymnasieskolan kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Förväntad effekt Den förväntade effekten är att elevernas förmåga att observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån hållbar utveckling ökar. Alla enheter ska efter läsårets slut kunna beskriva hur de har arbetat med de tre utvecklingsområdena och hur arbetet medvetandegjort och höjt elevernas kunskaper om hållbar utveckling. Uppföljning och analys av måluppfyllelse Arbete med hållbarbar utveckling görs inom ramen för programgemensamma kurser men därutöver varierar arbetet mellan de olika enheterna. Vissa enheter redovisar EMAS-mål och dessa kopplas då till programspecifik verksamhet så som miljövänlig teknik och kemikaliehantering inom byggprogrammet och KRAV-certifiering inom restaurang- och livsmedelsprogrammet. Under kommande läsår planeras en tydlig satsning på hållbart lärande och hållbar utveckling. Detta arbete kommer att ske i samarbete med Globala skolan. En kompetensutvecklingsdag för gymnasieskolans personal under hösten 2015 utgör startskottet för detta.

44 19 (25) Vuxenutbildningens uppföljning och analys av mått och måluppfyllelse av prioriterade läroplansmål 2014/2015 Resultat av mått i nämndens styrkort Mått Resultat totalt 2012/2013 Resultat totalt 2013/2014 Resultat flicka 2014/2015 Resultat pojke 2014/2015 Resultat totalt 2014/2015 Andel (%) elever som slutfört kurs, grundläggande vuxenutbildning Andel (%) elever som slutfört kurs, gymnasial vuxenutbildning 58,9 54,2 80,1 73,9 Officiell statistik för perioden har ännu inte publicerats. Avbrotten inom grundläggande vuxenutbildning ligger på % med några få undantag. Att dra slutsatsen att avbrott alltid är ett misslyckande för individen är vanskligt då många avbrott beror på att eleven fått jobb eller praktik, bytt till en annan utbildning eller flyttat. Eleverna har lång tid på sig för att nå målen. Under 2014/15 sattes 46 betyg. Resultatet för gymnasial vuxenutbildning är något högre än riksgenomsnittet på 70,3%. Resultatet varierar stort mellan olika ämnen och nivåer. Matematik 1 och 2 har över tid haft förhållandevis många avbrott och låg måluppfyllelse, liksom svenska som andra språk. För att komma till rätta med problemen har bl.a. en stödkurs i matematik erbjudits, som tillsammans med andra åtgärder givit goda resultat. Då vi ser att språket ibland hindrar inlärningen i matematik kommer språkstöd i matematik att erbjudas. Inom svenska som andra språk har åtgärderna handlat mycket om handledningstiderna, något som även det har gett förbättrade resultat. Svårigheter finns fortfarande inom framförallt SVA 1. Analys av läsårets prioriterade mål Läroplansmål 1: Rektorn har ett särskilt ansvar för att utbildningen utformas så att elever som är i behov av stöd får det. Förväntad effekt Den förväntade effekten av prioriteringen av målet är att fler elever når sina mål och slutför sina studier. Resultat, måluppfyllelse och effekter Då elevgrupperna inom vuxenutbildningen ser väldigt olika ut avseende förkunskaper,

45 20 (25) mål med studierna och kunskaper i svenska ser insatserna kring stödet olika ut mellan rektorsområdena och skolformerna. Genomgående har extra stöd erbjudits i form av införande av surfplattor, orienteringskurser i flera ämnen och handledning inom gymnasiekurserna. Lärarna har också lagt in fler valbara moment med olika upplägg för att möta elevernas skiftande behov. Inom SFI har specialpedagogisk insats, studiehandledare och kartläggning av läs- och skrivsvårigheter erbjudits. Lärare och rektor har också fått stöd av SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) för att kartlägga och hitta de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Inom särvux har man bl.a. jobbat med appar, inläsningstjänst samt utökat antalet lektionstillfällen i läs- och skrivgruppen. Satsningen inom Restaurang och storkök med integrerad svenska på 2 år har visat sig ge gott resultat, där eleverna som inte har svenska som modersmål får extra stöd i svenska. Utbudet av orienteringskurser har aldrig varit så stort som nu. Kurser inom svenska, svenska som andra språk, engelska, data och flera inom matematik har erbjudits. För eleverna har orienteringskurserna, förutom stöd inom ämnet, ibland också inneburit att eleven kan läsa en kurs mindre och därmed ha större chans att uppnå måluppfyllelse. Enligt gjorda utvärderingar uttrycker eleverna att de fått adekvat hjälp för att nå målen. Den ökade måluppfyllelsen inom matematik och svenska som andraspråk är exempel på att insatserna har gett gott resultat. Läroplansmål 2: Det är vuxenutbildningens ansvar att varje elev som har slutfört studier inom vuxenutbildningen i den utsträckning som framgår av elevens individuella studieplan kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Förväntad effekt Den förväntade effekten är att elevernas förmåga att observera och analysera människans samspel med sin omvärld i perspektivet hållbar utveckling ökar. Alla enheter ska efter läsårets slut kunna beskriva hur de har arbetat med de tre utvecklingsområdena och hur arbetet medvetandegjort och höjt elevernas kunskaper om hållbar utveckling. Resultat, måluppfyllelse och effekter Förutom att varje lärare lyfter fram hållbar utveckling inom ramen för sina respektive ämnen så har Vuxenutbildningen en aktiv miljögrupp som initierar och driver miljöarbetet framåt. Inom restaurangutbildningen köps i största möjliga mån ekologiska produkter liksom till vårt café. Tillgång till sopsortering finns och inom ramen för undervisningen tas frågor kring återvinning och sopsortering upp. En enkätundersökning har

46 21 (25) under perioden genomförts kring rökvanor och trivsel. Under hösten har en temavecka genomförts på temat "Hållbar utveckling". Ett flertal olika aktiviteter genomfördes, t.ex. kompetensutvecklingsdag för all personal, lunchföreläsningar och tipspromenad. Inom varje ämne behandlades frågan om hållbar utveckling. Utvärdering visar att temaveckan var mycket framgångsrik och planeras därför bi ett stående årligt inslag. Arbetet med att ständigt förbättra miljön och identifiera nya områden lämpliga för insatser pågår inom miljögruppen. Områden lämpliga för insatser kan t.ex. vara, mängden engångsmaterial och pappershanddukar. Tillsammans med hyresvärden jobbar miljögruppen också för att skapa en alternativ rökplats på avstånd från huvudbyggnaderna. Förslag till nämndens prioriterade läroplansmål för 2016/2017 Utifrån den uppföljning och utvärdering som gjorts av prioriterade mål och resultat av mått för 2014/2015, samt uppföljning av verksamheternas arbete under hösten med de prioriterade läroplansmålen för 2015/2016, har respektive verksamhetschef i sina verksamhetsberättelser identifierat prioriterade läroplansmål med handlingsplaner för läsåret 2016/2017. Nedan redogör respektive verksamhetsområde för de föreslagna prioriteringarna och anledningen till detta. Förskola Både enheternas verksamhetsberättelser och brukarundersökningen ger vid handen att barnens upplevda delaktighet behöver öka. Empati och inflytande har skrivits fram av olika enheter under åren, men här finns ett utvecklingsområde i hela verksamheten. I diskussioner har framkommit ett tydligt behov av att fokusera på skapande, med betoning på uttrycksformer. Därför är ett av förslagen till nämndens prioriterade läroplansmål att barnen utvecklar sin förmåga att kommunicera i många uttrycksformer. Följande två mål föreslås priorieras för förskolan: Förslag till nämndens prioriterade läroplansmål för 2016/2017 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Identifierade handlingsplaner för att uppnå målen Implementera förhållningssättet att barn vill om de kan. Utveckla barns delaktighet genom Måltidspedagogik.

47 22 (25) Förslag till nämndens prioriterade läroplansmål för 2016/2017 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Identifierade handlingsplaner för att uppnå målen Fokus på uttrycksformer genom estetiska lärprocesser. Grundskola/grundsärskola Måluppfyllelsen är avhängigt rektors ledarskap och arbetet kommer att fortsätta under nästa läsår. Grundskolans utvecklingsenhet kommer att ge fortsatt stöd till skolorna i analys om samband mellan skolans resultat, undervisningsmönster samt elevers utveckling och lärande. För att höja måluppfyllelsen har grundskolan en väl genomarbetad plan som sträcker sig över flera år och som ständigt utvärderas. Planen handlar dels om hur man arbetar med lärarnas förhållningssätt och metodik i klassrummet kring formativt lärande, kallat BFL, dels införande av digitala lärverktyg till alla elever som har som syfte att underlätta formativt lärande men också andra kunskaper såsom läs- och skrivutveckling. Uppföljningen av innevarande läsårs prioriterade läroplansmål visar ett behov av fortsatt prioritering av BFL och digitala lärverktyg. Följande mål föreslås prioriteras för grundskolan/grundsärskolan: Förslag till nämndens prioriterade läroplansmål för 2016/2017 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgångengrundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Skolans mål är att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Identifierade handlingsplaner för att uppnå målen Implementera användandet av digitala lärverktyg som redskap i enlighet med skolans lokala plan. Implementera bedömning för lärare (BFL) som ett förhållningssätt. Gymnasieskola Andelen elever som tagit gymnasieexamen inom Uddevalla gymnasieskola inom den förväntade studietiden på tre år är 76 % att jämföra med rikets 74. Resultatet visar en ökning på två procentenheter sedan Framgångsrika arbetssätt samt elevstödjande arbete behöver identifieras inom program med bättre kunskapsresultat. Målsättningen är att sprida framgångsrika arbetssätt inom

48 23 (25) Uddevalla gymnasieskola. Uddevalla gymnasieskola har inom hela organisationen en mycket stor integrationsutmaning där all personals kompetens och delaktighet måste öka. På Introduktionsprogrammen prioriteras mål som siktar till samspel i möten mellan individer med olika bakgrund när det gäller livsvillkor och religion. Det arbetet måste stödjas av insatser från övriga nationella program. Ett övergripande förhållningssätt i verksamheten är att arbeta för hållbar utveckling. Det inledande arbetet som skett under året skall fortsätta och ha som målsättning att samtliga ämnen i undervisningen inom gymnasieskolan har perspektivet hållbar utveckling. Utifrån ovan föreslås prioritering av mål för 2016/2017 inom hållbar utveckling, integration och kompetensutveckling för lärare inom ämnen. Följande tre mål föreslås priorieras för gymnasieskolan: Förslag till nämndens prioriterade läroplansmål för 2016/2017 Det är skolans ansvar att varje elev kan observera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Skolans mål är att varje elev kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Det är skolans ansvar att varje elev tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv. Identifierade handlingsplaner för att uppnå målen Fokus på hållbar utveckling på gymnasieskolans alla program Skapa möten för elever med olika bakgrund. Organisera praktik för nyanlända på nationella program. Kompetensutveckling för lärare inom ämnen samordnat av förstelärare. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan når goda resultat. Utbildningen anpassas i hög grad efter elevens behov och förutsättningar. Utmaningen framåt är det fortsatta arbetet med identitet och självkänsla hos eleverna. Elevens självbild är ofta mycket negativ, särskilt för elever på nationellt program med ojämn kunskapsprofil där områden och förmågor gränsar till elever på nationella program i gymnasieskolan. I detta arbete är det oerhört viktigt att stärka elevernas självkänsla, med en stor lyhördhet för elevernas tankar. Att utveckla lärlingsutbildning, utveckla arbetet med integrering i gymnasieskolan, samt skapa möjligheter för kommunala praktikplatser är tre viktiga målsättningar för detta arbete.

49 24 (25) För gymnasiesärskolan föreslås följande tre mål: Förslag till nämndens prioriterade läroplansmål för 2016/2017 Rektorn har särskilt ansvar för att samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning. Skolans mål är att varje elev utifrån sina förutsättningar stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Rektorn har särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att den så lång möjligt anpassas efter eleverna önskemål och val av kurser. Identifierade handlingsplaner för att uppnå målen Utveckling lärlingsutbildning. Kommunala praktikplatser. Integrerade elever. Vuxenutbildningen På vuxenutbildningen möts elever med skiftande bakgrund och inte sällan med dåliga erfarenheter från skolan. Gruppen som har annat modermål än svenska blir större hela tiden. Rektor skall organisera stöd på olika sätt samt erbjuda den enskilde individen det stöd som behövs för att nå sina mål. Mycket har gjorts under föregående verksamhetsår men mycket återstår och arbetet behöver fortsätta under 2016/2017. Arbetet med att utforma undervisningen så att eleverna får det stöd de är i behov av kommer att fortsätta. I detta ingår ett fortsatt arbete med att se över hur vuxenutbildningens stödverksamhet Kärnan ska organiseras och bedrivas. Vuxenutbildningen kommer också att fortsatt arbeta med elevers ansvar för sina studier och sin egen läroprocess. Ofta handlar det om personer som har ringa eller ingen studievana. Har man ingen studievana finns heller inte kunskapen om hur det egna lärandet går till eller vad som krävs av mig för att jag skall klara mina studier. Det finns ett tydligt samband mellan studieresultat och närvaro på lektionerna varför arbete för att öka elevernas medvetenhet kring sambandet mellan studieresultat, engagemang, aktivt deltagande i studierna och närvaro kommer att vara i fokus. Inom vuxenutbildningen har en modell för validering tagits fram som ska ligga till grund för all utbildning. Nästa steg i arbetet är att inom varje ämne specificera hur man konkret ska jobba med validering.

50 25 (25) Följande tre mål föreslås priorieras för vuxenutbildningen: Förslag till nämndens prioriterade läroplansmål för 2016/2017 Rektorn har ett särskilt ansvar för att elever som är i behov av stöd får det. Vuxenutbildningens mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och för sina studieresultat. Vuxenutbildningens mål är att varje elev ges möjlighet att få sina kunskaper och kompetenser validerade. Identifierade handlingsplaner för att uppnå målen Erbjuda fler och olika former för stöd samt se över Kärnans organisering och verksamhet. Öka elevernas medvetenhet kring sambandet mellan studieresultat, engagemang, aktivt deltagande i studierna och närvaro. Fokus på ett validerande förhållningssätt som genomsyrar all verksamhet.

51 Årsredovisning 2015 Barn och utbildningsnämnden 1 (8) Dnr: 2015/00022 Barn och utbildningsnämndens årsapportering av ekonomi och verksamhet Barn och utbildningsnämndens ekonomiska resultat Totala nettokostnader (Belopp i mkr) Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 Förändring mellan utfall 2015/2014 Resultat 2015 Barn- och utbildningsnämnden Barnomsorg 302,7 307,7 281,5 7,5% 5,0 Grundskola/Fritids 601,0 593,8 556,4 8,0% -7,2 Särskola 46,9 47,4 44,7 4,9% 0,5 Gymnasieskola 183,1 178,7 175,6 4,3% -4,4 Vuxenutbildning 39,7 36,4 35,1 13,1% -3,3 Gemensam verksamhet 32,2 40,3 36,4-11,5% 8,1 Summa 1 205, , ,7 6,7% -1,3 Nämndens vikande resultat hänger till stor del ihop med den stora ökningen av nyanlända elever inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Kostnadsutvecklingen har varit betydligt högre där lönekostnaderna ökat mer än beräknat. Arbetet med övertagande av Linnéaskolan, införande av ny mottagningsenhet för nyanlända samt utvecklingsarbete inom skolenheter påverkar kostnadsnivån inom Barn och utbildning Förvaltningskontoret administration Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen fax E-post Barn och utbildning@uddevalla.se

52 2 (8) grundskola. Vuxenutbildningen har erhållit sex mkr i extra kommunbidrag för det av kommunfullmäktige garanterade statsbidraget. Det oklara kostnadsansvaret rörande vistelsekommun har påverkat gymnasieskolans resultat. Det extra statsbidraget kopplat till flyktingsituationen om fyra mkr reducerar nämndens negativa resultat. Måluppfyllnad av nämndens styrkort Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i ämnet, grundskola Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i ämnet, gymnasieskola Elevers syn på skolan årskurs 5 120,00 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0,00 Elevers syn på skolan årskurs 8 Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet Andel elever som slutfört kurs, gymnasial vuxenutbildning Andel (%) elever med gymnasieexamen inom tre år Andel elever som nått målen i alla ämnen åk 9 Andel simkunniga elever åk 6 Res Mål Målsättning för nämndens mått saknas för Flertalet mått har dock alltid en målsättning på 100 % i enlighet med statliga mål och krav. Det är dessa, tillsammans med kommunfullmäktiges mått för skolan, som redovisas i diagrammet ovan. Brukarundersökning genomförs vartannat år (jämna år) varför flera mått saknar resultat för Övriga mått redovisas under rubriken urval av mått nedan. Analys av ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat Förskola Förskola och pedagogisk omsorg har en positiv avvikelse på 5,0 mkr. I augusti 2015 öppnades den nybyggda förskolan Kreatören dit barnen på förskolorna Högås och Berg

53 3 (8) flyttade samt innebar en utökning i området med en avdelning. I kommunen har dessutom ytterligare 1,5 permanenta avdelningar öppnats. För att minska barnkön har också tillfälliga avdelningar öppnats. Antalet nyanlända barn har under året ökat kraftigt vilket ställer stora krav på verksamheten och har bidragit till utökningen. Antal barn per personal och barngruppens storlek är två faktorer som har stor betydelse för verksamhetens kvalitet. Idag är barngruppernas storlek över rikssnittet liksom antalet barn per personal. Situationen upplevs ansträngd i förskoleverksamheten. Nämnden har under året gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur färre barn per personal också leder till mindre grupper. Ännu syns enbart begränsade resultat. Största hindret är lokalförsörjning, då mindre barngrupper kräver mer lokaler. Ansökan och beviljade medel i form av statsbidrag har resulterat i något högre personaltäthet. En plan för mindre gruppstorlekar kommer att färdigställas under våren Naturvetenskap och teknik är en prioritering för hela förskoleverksamheten för innevarande läsår. Genom denna prioritering har kretslopp och hållbar utveckling med inriktning på miljö fått ökat fokus. Uppföljning visar att hållbar utveckling har gjorts begripligt för barnen och att barnens förståelse av fysikaliska fenomen och kemiska processer har ökat. I det fortsatta arbetet kommer hållbar utveckling att breddas till att tydligare inbegripa social hållbar utveckling. Ytterligare en prioritering under året har varit att använda tecken som stöd för att stimulera barns språkutveckling. Arbetet har särskilt gynnat barn i behov av särskilt stöd och nyanlända. Arbete för att öka medvetenheten kring interkulturellt förhållningssätt har också bedrivits. Genusarbetet har fortsatt under året bl.a. genom att ändra i de fysiska miljöerna för att skapa en verksamhet som är tillgänglig för alla barn oavsett kön. Genom att göra barnen delaktiga i detta förändringsarbete, har lekar som traditionellt sett förknippats med de ena könet, övergått till att uppmana till lek för alla barn. Grundskola Förskoleklass, grundskola och fritidshem uppvisar en negativ avvikelse mot budget som tillsammans uppgår till -7,2 mkr. Antalet barn och elever fortsätter att öka. Lärarbristen har under året börjat slå igenom på allvar och föranleder en löneglidning med kraftigt ökade lönekostnader som följd. Det har varit ett turbulent år vad avser lokaler, organisation, arbetsmiljö och andelen nytillkomna elever, inte minst nyanlända. Andelen barn med rätt till modersmålsundervisning och studiehandledning ökar kraftigt och därigenom även

54 4 (8) kostnaden för undervisning. Stora utvecklingsprocesser i syfte att skapa likvärdig skola har startats under året som tagit resurser i anspråk. Dessa är: Kraftfulla åtgärder på Hovhultsskolan Utredning och verksamhetsförändringar Ramneröd Lokalförsörjningsprocessen Övertagande av Linneaskolan Omorganisation av mottagning för nyanlända Uppbyggnad av särskild undervisningsgrupp Källan Uppbyggnad av särskilda undervisningsgrupper inom autismspektrat Digitala lärresurser införs i hela grundskolan Infrastruktur för digitala lärmiljöer byggs ut/förnyas på samtliga F-6 skolor. Skapa förutsättningar för rektors pedagogiska ledarskap Andel elever som svarat positivt på de gemensamma frågorna i SKL:s undersökning om elevers syn på skolan och dess undervisning är 89 % i åk 5 jämfört med rikets 87 %. I åk 8 är andelen 73 % att jämföra med rikets 75 %. I åk 8 är flickorna mer nöjda än rikssnittet för flickor medan pojkarna är mindre nöjda. Det var första året som kommunen deltog i undersökningen. Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i åk 9 har ökat från 70 % år 2014 till 72 % år Samtidigt har flickornas resultat sjunkit med 11 procentenheter sedan 2010, från 84 % till 73 % Pojkarnas resultat har under samma period sjunkit med fyra procentenheter, från 76 % till 72 %. I dag ligger flickor och pojkar på ungefär samma resultatnivå. Flickorna ligger under riksgenomsnittet med sju procentenheter och pojkarna med två. Generellt har något fler flickor än pojkar varit behöriga till gymnasiet års resultat visar det omvända där pojkarna ligger knappt två procentenheter högre än flickorna. Flickorna ligger några procentenheter under riksgenomsnittet och pojkarna några procentenheter över. Skillnaden i meritvärde är dock fortsatt stor mellan könen där flickorna har högre betyg än pojkarna. Det finns stora skillnader i resultat mellan skolorna. En skola har betydligt större andel elever som inte når målen än övriga skolor. Denna skola har en stor andel elever som är födda utomlands. För att öka likvärdigheten och skapa möjlighet för fler skolor att ta emot nyanlända elever sjösattes höstterminen 2015 en ny organisation för mottagande och kartläggning. Grundskolan har under året satsat stort på rekrytering till denna enhet samt på rekrytering av studiehandledare och svenska som andraspråkslärare till alla kommunala skolor. För att öka andelen elever som är behöriga till ett nationellt program på gymnasiet visar

55 5 (8) analysen ett behov av att se över svenska som andraspråk. Det gäller såväl undervisningen, lärarbehörigheten och resurser. Idag har ämnet endast 49,7% behöriga lärare och andel elever som når målen i ämnet är endast 70 %. Det finns, liksom för övriga skolformer, ett stort behov av behöriga lärare i svenska som andra språk. Den senaste statistiken från läsåret 2014/2015 visar att andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i ämnet inom grundskolan är 78,7 % att jämföra med rikets 77,7 %. I rekryteringen inför höstterminen 2015 märktes tydligt svårigheten att rekrytera behöriga lärare. Ansökningarna var relativt få till antalet samtidigt som många av de sökande var inte behöriga, då de inte sökt eller ännu inte erhållit sin legitimation. Gymnasieskola Gymnasieskolan har en negativ avvikelse mot budget med 4,3 mkr. En bidragande orsak är det oklara kostnadsansvaret för ensamkommande flyktingelever som är placerade i annan kommun. Lagstiftningen är mycket oklar om vilken kommun som ska bekosta utbildningen; placeringskommun eller skolkommun. IM-programmet med språkintroduktion har under året tagit emot ett stort antal ungdomar på flykt. Andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden på tre år är 76 % att jämföra med rikets 74. Resultatet visar en ökning på två procentenheter sedan Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever är 13,9 vilket är något sämre än föregående år. Tidigare har noterats tendenser till att genomförandet av den nya gymnasieskolan påverkat elevernas studieresultat negativt. Den samlade bedömningen är fortsatt att svårighetsgraden inom det nya kursutbudet ställer högre krav på elevers studieförmåga. Det finns tydliga skillnader mellan de olika programmen i andelen elever med godkända betyg. De största skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat är på de program där könsfördelningen är mycket ojämn. Rektorsenheter som visar på något förbättrat resultat kan ses som ett resultat av det stöd som ges genom studiepass, studieverkstad och anpassning inom ordinarie undervisning. Framgångsrika arbetssätt samt elevstödjande arbete behöver identifieras inom program med bättre kunskapsresultat. Målsättningen är att sprida framgångsrika arbetssätt inom Uddevalla gymnasieskola. Uddevalla gymnasieskola har under året till största delen lyckats rekrytera behörig och kompetent personal. Det är fortsatt svårt att rekrytera lärare inom svenska som andraspråk samt inom vissa yrkeslärarkategorier. Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i ämnet är inom gymnasieskolan 81 % läsåret jämfört med rikets 77,9%

56 6 (8) enligt senaste statistik för läsåret 2014/2015. Inom gymnasieskolan har en satsning skett på organisationen av undervisningen i svenska som andraspråk så att fler elever har bättre förutsättningar att ta del av undervisningen. Ett riktat projekt för att få ut elever i introduktionsprogrammet språkinstruktion i föreningslivet har också inletts. Under 2015 har Uddevalla gymnasieskola uppmärksammats för ett integrationsprojekt där nyanlända och svenska ungdomar möttes. Ungdomarna tog fram ett förslag till handlingsplan på hur Uddevalla kommun skulle kunna arbeta med integration. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen ger ett underskott på 3,3 mkr. Tidigare prognostiserat nollresultat har baserats på nämndens beslut om ytterligare bidrag om 3 mkr till vuxenutbildningen. Underskottet beror till största delen på att utbildningar inom yrkesämnen har genomförts. Senaste resultat från 2014 för andel som slutfört kurs inom gymnasial vuxenutbildning är 73,9 % att jämföra med riksgenomsnittet på 70,3%. Resultatet varierar stort mellan olika ämnen och nivåer. Matematik 1 och 2 har, liksom svenska som andra språk, över tid haft förhållandevis många avbrott och låg måluppfyllelse. För att komma till rätta med problemen har bl.a. en stödkurs i matematik erbjudits, som tillsammans med andra åtgärder givit goda resultat. Inom svenska som andra språk har åtgärderna framför allt handlat om handledningstiderna, något som även det har gett förbättrade resultat. Fokus har under året varit att ge elever det stöd som krävs för att uppnå sina mål. Den ökade måluppfyllelsen inom matematik och svenska som andraspråk är exempel på att insatserna har gett resultat. Enligt gjorda utvärderingar uttrycker eleverna att de fått adekvat hjälp för att nå målen. Då vi ser att språket ibland hindrar inlärningen i matematik kommer språkstöd i matematik att erbjudas. Grundsärskola, gymnasiesärskola och särvux Resultatet för grundsärskola, gymnasiesärskola och särvux ger ett totalt överskott på 400 tkr. Intäkterna för interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor är lägre än budgeterat. Kostnaderna för skolskjuts visar ett mindre underskott. Måluppfyllelsen för grundsärskolan är 100 %, liksom övergången till gymnasiesärskolan. Inom grundsärskolan finns möjlighet till flexibilitet mellan två kursplaner genom att kunna skriva över elever till att läsa ämnesområde istället för enstaka ämnen och vice versa. Vad gäller gymnasiesärskolan finns behov av att förstärka gymnasiesärskolans yrkesutbildning. Vägen till detta är genom integrerade

57 7 (8) lärlingsutbildningar. Gemensam verksamhet Kostenhetens totala utfall ger ett plusresultat med 658 tkr och påvisar nu en verksamhet i bättre balans jämfört med Från och med höstterminen har kommunen ingått nytt avtal avseende livsmedel vilket har minskat kostnaderna för vissa livsmedel. Det är dock inte minskade kostnader utan ökade intäkter som ger kostenhetens överskott. Verksamheten har under 2015 fått utökad ram för personalökning då antalet elever ökat under året. Trots detta visar personalkostnaderna ett negativt utfall. Förskolan är den verksamhet som uppvisar störst positivt resultat medan de övriga verksamheterna redovisar ett resultat nära budget. I förskolans plusresultat avser ca 300 tkr budget för förskola som budgeterats men ej startat. En förändrad organisation av elevhälsan trädde i kraft 1 augusti 2015 och utgör nu ett eget verksamhetsområde. Barn- och elevhälsan har under året aktivt arbetat med att synliggöra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som görs samt hur detta arbete kan utvecklas ytterligare. Sjukfrånvaron fortsätter att öka inom förvaltningen. Förskolan och grundskolan står för den största ökningen. Långtidssjukfrånvaron är högst bland kvinnor. Hög arbetsbelastning bedöms vara en viktig orsak. En handlingsplan har under året tagits fram på kring områdena attraktiv arbetsgivare, kompetensutveckling och arbetsbelastning.

58 8 (8) Korta fakta Verksamhetsområde Nyckeltal * Förskola Antal barn (1-5 år) i kommunal förskola Antal barn (1-5 år) i fristående förskola Pedagogisk omsorg Antal barn (0-12 år) totalt Fritidshem Antal barn i kommunalt fritidshem Antal barn i fristående fritidshem Grundskola Grundskola Antal elever i kommunal grundskola (0-9) Antal elever i fristående grundskola (0-9) Grundsärskola Antal elever i grundsärskola Gymnasieskola Antal elever i Uddevalla gymnasieskola Antal elever i fristående gymnasieskola Gymnasiesärskola Antal elever i gymnasiesärskola Vuxenutbildning Antal elever i vuxenutbildning (komvux, särvux, sfi) Skolverkets statistik. *) Preliminära siffror 2015 Urval av mått Informationsnivå Mått Resultat kvinna 2015 Resultat man 2015 Resultat totalt 2015 Målsättning 2015 Nämnd Genomsnittligt betygspoäng åk 6 13,9 12,6 13,3 Genomsnittligt meritvärde åk 9 224,9 198,4 212,3 Genomsnittligt betygspoäng gymnasieskola Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska Barngrupp, antal barn per avdelning Personaltäthet förskola, antal barn per personal 13,9 7,24 4,54 6,62 17,6 6,2

59 Bilaga årsredovisning (11) Dnr: 2016/00022 Redovisning av prioriterade områden, uppdrag och mått Prioriterade områden En jämlik skola En genusutbildning för fritidspedagoger och en jämställdhetsutbildning för rektorer F-6 har genomförts under året. Bedömningen är att rektorer och pedagoger har fått en god grund att stå på för det fortsatta arbetet med jämställdhet på skolorna. Såväl diskriminering och kränkande behandling som barn i behov av särskilt stöd har varit ett prioriterat område för alla verksamheter under läsåret 2014/2015, vilket bl.a. inneburit extra uppföljningar och analys av verksamheternas värdegrundsarbete liksom elevhälsans insatser. Nämnden tog under våren 2014 fram en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete som följer förbättringshjulets olika faser (planera, genomföra, följa upp och analysera). Modellen tillämpades för första gången läsåret 2014/2015. De redovisade resultaten i förskolechefernas, rektorernas och verksamhetschefernas verksamhetsberättelser bekräftar att ett tydligt och gemensamt målfokus har ökat personalens pedagogiska medvetenhet, men framför allt gjort barnens och elevernas lärande mer synligt. Ett levande centrum Strategier Genus- och jämställdhetsperspektiv genomsyrar all verksamhet Jämlikhet genomsyrar all verksamhet Värdegrundsarbetet och demokratiuppdraget i verksamheterna utvecklas Genom systematiskt kvalitetsarbete sätts barns och elevers måluppfyllelse i fokus Skolan tar ansvar genom att erbjuda det stöd eleven behöver i allt skolarbete. Förskolors och skolors besök på Bohusläns museum och liknande platser gynnar ett levande centrum. Dagbarnvårdarbarnens parad på Kungstorget i anslutning till påskfirandet likaså. Uddevalla gymnasieskola är placerat centralt. Cirka 400 anställda och drygt 3000 elever arbetar/studerar på gymnasieskolan. Cirka 45 % av eleverna kommer från andra kommuner än Uddevalla. Ett samarbete mellan rektorer och Uddevalla centrumutveckling planeras. Barn och utbildning Förvaltningskontoret administration Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen fax E-post Barn och utbildning@uddevalla.se

60 2 (11) Prioriterade områden Strategier Ett rikt kultur- och fritidsliv Uddevallas kommunala förskolor är ute varje dag och ofta i närliggande skogsmiljöer. Att vänja barnen vid naturen är en del i att ge barnen ett intresse för friluftsliv. Naturskolans aktiviteter knyter an till kulturhistoria, friluftsliv men även andra delar av skolans och förskolans läroplaner. Inom grundskola/grundsärskola har alla skolor kulturskapande aktiviteter som till del möjliggörs av statsbidraget "Skapande skola". Gymnasieskolans estetiska program erbjuder regelbundet kulturevenemang i samarbete med olika aktörer i Uddevalla kommun. Som exempel kan nämnas föreställningen EGO under våren 2015, om ungdomars erfarenheter och livsöden. Inom gymnasiesärskolan har en särskild satsning på Estetisk verksamhet genomförts. Goda förutsättningar för näringslivsutveckling I läroplanerna finns mål om entreprenöriellt lärande som verksamheterna arbetar mot. Barn och elever utmanas i sitt tänkande och arbetar undersökande och kreativt. Samverkan skola och arbetsliv utvecklar yrkesprogrammen/utbildn ingarna och stärker näringslivet En uppbyggnad av plattformen "samverkan.nu" har skett för att underlätta samarbetet med näringslivet vad avser APL (arbetsplatsförlagt lärande), studiebesök och föreläsningar. Inom gymnasieskolans yrkesprogram sker en omfattande samverkan med bransch och näringsliv. En förstelärare har sitt uppdrag inom Ung företagsamhet - ett utbildningskoncept som ger gymnasieelever möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Inom vuxenutbildningen sker samverkan med branschrepresentanter, enskilda företag och organisationer i syfte att säkerställa att utbildningsinsatser sker inom de områden där det finns efterfrågan på arbetskraft. Vuxenutbildningen är också sammankallande i Uddevalla Närlingslivsakademi, en sammanslutning av företagare kring samverkan skola/arbetsliv, och finns även representerade i Arbetsmarknadsutskottet inom kommunen. Förebyggande arbete En förändrad organisation av elevhälsan trädde i kraft 1 augusti Jämlik hälsa genom att främja fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande

61 3 (11) Prioriterade områden Förvaltningschefen gav i samband med beslut verksamhetscheferna ett antal uppdrag i syfte att bl.a. säkerställa att alla skolor och därmed elever har tillgång till elevhälsa i den omfattning som krävs utifrån de varierande behov som kan vara aktuella för respektive skola, samt att skapa struktur och arenor för planering, uppföljning och utvärdering av elevhälsoarbetet på verksamhets- och förvaltningsnivå. I uppdraget ingick också att ta fram en förvaltningsövergripande elevhälsoplan i syfte att skapa en jämlik skola. Genomförandet av uppdragen pågår. Strategier Ett högt kvalitativt mottagande av nyanlända barn och elever främjar integration Barn- och elevhälsan har under året aktivt arbetat med att synliggöra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som görs samt hur detta arbete kan utvecklas ytterligare. Elevhälsans inriktning mot handledning och konsultation till personal har ökat under Under våren 2015 inrättades en heltidstjänst som drogförebyggare inom grundskolan. Tillsammans med gymnasiets drogförebyggare har ett intensifierat arbete påbörjats i samverkan med föräldrar, rektorer, elevhälsa och aktörer inom andra förvaltningar samt polisen. Den förväntade effekten är att tidigt upptäcka elever i riskzon samt förebygga att elever hamnar i missbruksproblematik. Samarbetet mellan drogförebyggarna och Barn- och elevhälsan har ökat under året. En ny organisation för mottagande och kartläggning av nyanlända elever sjösattes ht Genom att ta emot och kartlägga nyanländas kunskaper på ett och samma ställe för hela kommunen skapas likvärdighet och en möjlighet för fler skolor än tidigare att ta emot nyanlända elever. Inom gymnasieskolan har en satsning skett på organisationen av undervisningen i svenska som andraspråk så att fler elever har bättre förutsättningar att ta del av undervisningen. Ett riktat projekt kring att få ut elever i introduktionsprogrammet språkinstruktion i föreningslivet har inletts under året. Ekologisk hållbar utveckling Alla skolformer har under 2015 prioriterat barns och elevers lärande inom hållbar utveckling. Satsningen på naturvetenskap och teknik inom förskola fokuserar på hållbar utveckling och lär barn om olika kretslopp i naturen. Naturskolan har erbjudit skolorna fortbildning kring lärande för hållbar utveckling och flera samarbeten med arbetslag har inletts, för att utveckla undervisningen. En stor fortbildningsinsats har genomförts tillsammans med Den Globala Skolan för all personal på gymnasieskolan. Denna satsning kommer att fortgå under nästa läsår. Verksamheterna stärker miljö- och klimatarbetet I arbetet med Giftfri förskola har utbildning genomförts med beställare i förskola tillsammans med upphandlingsenhetens personal. En inventering har gjorts av miljösamordnaren, vilken resulterat i en rapport med åtgärdslista. Alla enheter arbetar med steg i åtgärdslistan. I dag finns ingen gammal elektronik bland barnens leksaker och ny elektronik "vädras" alltid innan den når verksamheten.

62 4 (11) Prioriterade områden Attraktiv arbetsgivare Förvaltningen arbete med attraktiv arbetsgivare har under året skett genom t ex arbetet med lärarstudenterna, mentorskapet för nyexaminerade men även hur verksamheterna ska presenteras och synas i olika sammanhang. Att arbeta för att fler deltidsanställda får möjlighet att gå upp i sysselsättningsgrad är ett sätt att vara en attraktiv arbetsgivare. En kartläggning har därför gjorts kring hur stor andel av de deltidsanställda som önskar arbeta mer. Inom grundskola/grundsärskola fortsätter arbetet med att utveckla förutsättningarna för rektors pedagogiska ledarskap. Rektors kringstöd har stärkts ytterligare under året med bland annat fler administratörer, biträdande rektorer, en starkare utvecklingsenhet, intendenter och kompetensutveckling. En översyn av processer inom lokaler och administration har också påbörjats i syfte att öka rektors förutsättningar att fokusera på sitt huvuduppdrag, dvs elevernas måluppfyllelse. Strategier Förskolechef och rektor har förutsättningar att vara pedagogisk ledare och lärare har förutsättningar att fokusera på barns och elevers lärande och utveckling. Lärare håller god kvalitet genom kontinuerlig kompetensutveckling Resurseffektivitet Förskolan strävar efter att avveckla små enheter (2-3 avdelningar) till förmån för större. Synergieffekter och schemavinster på större enheter gör det möjligt att också minska barnantalet i grupperna på sikt. Inom vuxenutbildningen har en effektivare schemaläggning under hösten bidragit till att lokalerna utnyttjas mer effektivt och undervisning förekommer längre på eftermiddagarna. Öka kvaliteten genom mindre grupper i förskolan Hållbar lokalplanering bedrivs Alla beslutade aktiviteter är finansierade Uppdrag Uppföljning av uppdragen om de prioriterade läroplansmålen återfinns i nämndens verksamhetsberättelse. Uppdrag Genuskompetens på fritids ska säkerställas genom att främja barns möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor utan att styras av könsstereotypa normer. Kommentar En genusutbildning för fritidspedagoger och en jämställdhetsutbildning för rektorer f-6 har genomförts under året. Bedömningen är att rektorer och pedagoger har fått en god grund att stå på inför det fortsatta arbetet med jämställdhet på skolorna.

63 5 (11) Uppdrag Fler platser på obekväma arbetstider för barn 1-13 år. Kommentar Administrationen för förskola/fritidshem har gjort förändringar i placerings- och körutinerna för att ha mer stringenta rutiner och aktuell kö. Ledningen för förskoleverksamheten för en diskussion om möjligheter att i ett första steg öka öppettiderna under vardagskvällar. Ambitionen är att vi ska kunna höja servicegraden. De administrativa förändringarna har skapat mindre stress och mindre oro när det gäller frågor om placeringar. Kön till Fyren (avdelningen som är öppen nattetid och helg) är mer aktuell och därmed kortare. Någon förtätning har gjorts under tiden diskussion om ökat antal platser pågår. Utökningen förväntas vara genomförd hösten Pojkars lust till lärande ska öka genom att förstärka personalens kompetens. Alla aktiviteter som sker på grundskolan ska vara kostnadsfria för eleven. Kulturgaranti alla grundskolans elever får årligen besöka eller ska få besök av minst en kulturinstitution. Planering för personalens kompetensutveckling i CPS (Collaborative and Proactive Solutions), en samarbetsbaserad problemlösning i syfte att hantera "problemskapande beteende" är framtagen. Modellen syftar till att fokusera på situationen istället för beteendet och utgår alltid från ett samtal med den enskilda eleven för att se till elevens behov och nivå. Implementering och genomförande startar 2016 och kommer att pågå under tre år. Projektledare är utsedd. Projektet förväntas bidra till ökad kompetens hos pedagoger i skolan, vilket kommer att få en positiv effekt för alla elevers lärande. Ett utkast till riktlinjer är framtaget. Ambitionen är riktlinjerna ska vara klara senast läsåret 16/17. Enligt avtal med Regionteater Väst erbjuds samtliga elever scenkonst varje läsår, vissa årskurser under höstterminen och andra under vårterminen. Under höstterminen 2015 har samtliga åk 4 erbjudits cirkusskola. Ett begränsat antal platser på kulturfriluftsdag på Bredfjället har också erbjudits, liksom författarbesök på stadsteatern, konsert på Bohusläns museum, besök av danspedagog och utställningar på Folkets hus. Centralt drivs ett aktivt arbete för att sprida information och stötta skolenheterna i arbetet med att kultur och skapande ska bli ett naturligt verktyg i lärandet och bidra till elevernas måluppfyllelse. Under vårterminen inleds en process med syftet att se över målsättningen för Kultur i skolan.

64 6 (11) Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ska utifrån Ungdomsplan stärka barns och elevers inflytande och delaktighet. Kommentar Enligt planen ska nämnden särskilt beakta att stora beslut som påverkar samhället tas i dialog med unga för att stärka ungas position och känsla av delaktighet; att förbättra hälsan hos unga genom att arbeta både främjande och förebyggande; skapa trygga miljöer där unga befinner sig; samt elevdemokrati. För att på ett tydligare sätt kunna följa upp elevdemokrati i skolan har nämnden beslutat om att komplettera styrkortet med ett mått om elevernas upplevelse av inflytande och påverkan. Måttet avser andel elever som anser att de kan påverka arbetssätt, innehåll och redovisningsformer i skolan. Måttet kommer att följas upp vartannat år i samband med brukarundersökningen. Det låga resultatet i brukarenkäten gällande elevers upplevelse av delaktighet och inflytande har bl.a lett till ett samarbete mellan grundskolan och elevhälsan för att nå elever som inte är så delaktiga under lektionerna. Samarbetet gäller modellen CPS som metod för lärarna för att bemöta elever med problematiska beteenden och med samarbetssvårigheter. Syftet med samarbetet är att höja kompetensen kring denna elevgrupp, att få dessa elever att bli delaktiga i det dagliga skolarbetet i klassrummet, samt att höja deras måluppfyllelse. Att arbeta med bedömning för lärande som en lärandemodell i klassrummet har under året varit ett prioriterat mål på alla enheter inom grundskolan. Modellen innebär att eleven blir delaktig i sitt eget lärande. Detta sker genom att lärare och elev är överens om målbild, elev och lärare kommunicerar elevens kunskapsmässiga nuläge samt vad som behöver göras för att eleven ska nå målen. Inom gymnasieskolan har en utbildning av elevskyddsombud genomförts. Samtliga program var representerade. Den förväntade utvecklingen är att eleverna får fler möjligheter till delaktighet i arbetsmiljöfrågor. Inom vuxenutbildningen har man under året arbetat med elevens individuella studieplan, som ligger till grund för planering av elevens studier och planering av arbetssätt och studietakt. Syftet är att utöka elevens inflytande. Förväntad prognos är att genom den planerade uppgraderingen av sitt rapporteringssystem, blir tillgängligheten till elevens individuella studieplan lättare och därmed ett än mer aktivt dokument för påverkan och planering. Elevombudsman ska införas på gymnasieskolan Ett serviceavtal har slutits med Sveriges elevråd, med start våren Avtalet ska säkerställa elevskyddsombudsutbildning samt stöd till gymnasieskolans elevråd och ett arbete för att öka elevinflytandet i lärandet. Inriktningen är att detta ska ge samma resultat som det arbete som tidigare skedde inom elevombudsmannafunktionen.

65 7 (11) Uppdrag Satsning på läsförståelse yngre åldrar åk F-3. Kommentar Skolbibliotek Uddevalla är en pedagogisk resurs för hela grundskolan. Verksamheten fokuserar i första hand på läsning och informationskompetens som ska syfta till att öka elevernas måluppfyllelse i alla ämnen. Under året har två projekt drivits för att stärka läsförståelsen hos elever i yngre åldrar: författarbesök i förskoleklassen och läsprojekt i åk 2. Läsprojektet baseras på forskning om hur läsförståelsen stärks genom samtal och bearbetning av det lästa. Skolbiblioteket har också arbetat med lässtrategier för hur elever kan förstå och bearbeta text. Flera enheter har kommit igång med arbetet ASL (att skriva sig till läsning). En forskningsbaserad metod där man utgår från att det är enklare att lära sig skriva än att lära sig läsa och att ASL bidrar till en snabbare textmedvetenhet och en ökad medvetenhet om fonem som hjälper eleverna vidare i läsningen. Utreda elevernas sjunkande matematikkunskaper och hur de kan förbättras Elevhälsan ska stärkas. Frågan har utretts. Utredningen presenteras för nämnden i februari. Förvaltningschef har givit verksamhetscheferna ett antal uppdrag. Uppdragens status redovisas nedan: Utredning om chefsansvaret för elevassistenter: Status: Utredningen slutförd. Slutsatser ej klara. Kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete samt förvaltningsövergripande elevhälsoplan: Status: Under hösten -15 har Barn och elevhälsan och chefer inom förskola och grundskola haft tre gemensamma träffar. Arbetsgrupper har formats med fokus på de områden som definierats som utvecklingsområden. Tidsplan är fastställd och arbetet fortsätter under Resurser/dimensionering av elevhälsan: Status: En process har startat för byggande av stabila team inom elevhälsan i kombination att se över dimensionering. Tidsplan är fastställd och arbetet fortsätter under Tilläggsbelopp för gymnasieskolan: Status: Uppdraget pågår. Stödja och följa upp förstelärarsatsningen. Grundskolan arrangerar förstelärarträffar tre gånger per termin. Syftet är bl.a. att stärka förstelärarna som nyckelpersoner i skolutvecklingsarbetet på enheterna samt att öka likvärdigheten mellan skolorna när det gäller kompetens i skolutvecklingsfrågor. Förutom dessa träffar arrangeras en heldagsträff för alla förstelärare - både för inspiration och arbete. Målet är att det hösten 2016 finns färdiga utbildningspaket som förstelärarna i sina nätverksgrupper erbjuder skolorna i Uddevalla kommun. Utbildningspaketen är kopplade till skolans prioriterade mål. Inom gymnasieskolan finns gemensam konferenstid för samtliga förstelärare regelbundet över läsåret. Samtliga förstelärare har lämnat verksamhetsrapport för lå Rapporten följs upp av rektorsgruppen. En första analys är att arbetet inom ämnesgrupperna utvecklas väl och att satsningen på förstelärare har inletts på ett positivt sätt.

66 8 (11) Uppdrag Ger skolan läxor ska skolan ta ansvar för att alla elever erbjuds läxhjälp i form av exempelvis studiegårdar. Läxhjälpsimskola ska också införas. Sommarpraktikplatserna ska utökas/ utvecklas för elever i åk 9 och gy. åk 1. Kommentar Grundskolan har initierat hjälp till simundervisning. Avsikten är att rektorer som behöver hjälp med medel till icke simkunniga elever ansöker om det. Målet med bidraget är att alla elever skall kunna simma i åk 6. Huruvida alla skolor har någon form av läxhjälp kommer att följas upp inför tertial Grundskolan: Inget att rapportera. Gymnasieskolan: Ett förslag har tagits fram för hur fler praktikplatser kan ordnas inom gymnasieskolan. Alla yrkesprogram ska ha en tydlig koppling till relevant bransch på arbetsmarknaden som bygger på ett samarbete mellan huvudmän, branscher, företag och fackliga organisationer. I detta forum ska politiken finnas med. Det drogförebyggande arbetet ska intensifieras/utvecklas. Klimatsmart mat ska öka. Giftfri förskola ska vara standard vid om- och nybyggnad samt vid inköp av inredning och pedagogiskt material. Samtliga yrkesprogram genomför programråd med bransch. En plan för detta tas fram läsårsvis. En samordning har skett så att antal dagar som tas i anspråk ska minska för att underlätta det politiska deltagandet. Planen har skickats till nämnden för deras planering. Inget politiskt deltagande under 2015 års programråd med bransch. Under våren 2015 inrättades en heltidstjänst som drogförebyggare inom grundskolan. Tillsammans med gymnasiets drogförebyggare har ett intensifierat arbete påbörjats i samverkan med föräldrar, rektorer, elevhälsa och aktörer inom andra förvaltningar samt polisen. Den förväntade effekten är att tidigt upptäcka elever i riskzon samt förebygga att elever hamnar i missbruksproblematik. Samarbetet mellan drogförebyggarna och Barn- och elevhälsan har ökat under året. Satsningen omfattar även fristående skolor i kommunen. Andelen vegetabiliska råvaror i olika maträtter har ökat genom att köttråvaran i allt högre utsträckning byts ut mot bönor, linser och grönsaker, t.ex. rotfrukter. En vegetarisk rätt i veckan serveras numer till alla barn i förskolan. Inom grundskolan serveras vegetariskt till alla 2-3 gånger var fjärde vecka med avsikt att öka. Inom gymnasieskolan finns alltid vegetariskt som ett valbart alternativ vid lunch. En utbildningsinsats har genomförts under 2015 för samtliga beställare på förskolorna med syfte att stärka kunskaperna kring giftfri miljö och för att arbeta fram rutiner för att lättare kunna göra giftfria inköp. Utbildningssatsningen har genomförts med ekonomiskt stöd från Hälsopolitiska rådet. Lathundar/stödmaterial som kan användas av beställarna kommer att tas fram i januari Alla enheter har valt aktiviteter utifrån den rapport miljösamordnarna formulerat. Uppföljning visar att kunskapen om giftfria material har ökat både på inköp och hos verksamheternas beställare. All gammal uttjänt elektronik har sorterats bort. Arbetet med att byta ut plaster som släpper ftalater pågår. Den förväntade utvecklingen är att 2018 har verksamheterna bytt ut gamla madrasser. Kunskapen om material och miljöpåverkan ökar.

67 9 (11) Uppdrag Grundskolan ska ha särskilt fokus på att skapa förutsättningar för rektor som pedagogisk ledare. Kommentar Grundskolan har utifrån Skolinspektionens kvalitetsrapport av rektors pedagogiska ledarskap på svenska skolor, sammanfattat utvecklingsområden och framgångsfaktorer. Bakgrundsmaterial och arbetsmaterial samlas i ett teorimaterial som finns tillgängligt för rektorerna. Under hösten har rektorerna bl.a. diskuterat ledaregenskaper och skattat vilka fokusområden de prioriterar mest tid till. Den förväntade effekten av det fortsatta arbetet under 2016 är: - Ge tid till kollegialt lärande i rektorsgruppen under rektorsträffarna. - Skapa forum och förutsättningar för rektor att arbeta med sitt pedagogiska ledarskap på olika sätt. - Utveckla kvalitetsarbetet som en del av det pedagogiska ledarskapet. - Ge förutsättningar för analysarbete av organisation och resultat för att leda utvecklingsarbetet på skolan vidare men också för att stärka det pedagogiska ledarskapet. Öka personalens trygghet att hantera normbrytande, utmanande beteende genom ökad tillgång till utbildning och handledning. Handlingsplan för hur färre barn per personal också leder till mindre grupper. Förskolan, grundskolan, grundsärskolan och elevhälsan har påbörjat ett utvecklingsarbete kring CPS (collaborative problem solving), en samarbetsbaserad problemlösning i syfte att hantera "problemskapande beteende" på ett nytt sätt. Målsättningen är att all personal ska ges kompetensutveckling i detta. Planeringsmöten har genomförts och resulterat i en plan för gemensamma träffar. Senast hösten 2017 förväntas implementeringen av det generella förhållningssättet vara i full gång. Nämndens satsning på de yngsta barnen i förskola har bidragit till olika val på förskolorna. Cheferna har valt att antingen öka personaltimmar eller minska antalet barn i grupp. Verksamheten har ansökt och beviljats statsbidrag för att minska barngrupperna. Ännu syns bara begränsade resultat, men arbetet med att skapa mindre grupper fortgår. En plan håller på att formuleras utifrån diskussioner i förskolechefsgruppen. Ansökan och beviljade medel från statsbidragen till minskade barngrupper har resulterat i något högre personaltäthet. En plan för mindre gruppstorlekar kommer att färdigställas under våren Ta fram ett övergripande styrdokument för lokalprocessen i syfte att klargöra lokalplaneringsunderlage ns utformning och innehåll; processens ansvarsfördelning; grundläggande krav på lokalerna; projektplaneringens innehåll;utformning av tid och aktivitetsplan. Städ i egen regi ska eftersträvas Arbetet har startat. En bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av att utföra all städning i egen regi har gjorts och information har getts till nämnden, som begärt vidare utredning.

68 10 (11) Mått Informationsnivå Mått Resultat kvinna 2015 Resultat man 2015 Resultat totalt 2015 Målsättning 2015 Kommunfullmäktiges styrkort Elevers syn på skolan årskurs Elevers syn på skolan årskurs Nämndens styrkort Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska Genomsnittligt betygspoäng åk 6, flickor (Skolverket) Genomsnittligt betygspoäng åk 6, pojkar (Skolverket) Andel (%) simkunniga elever åk 6 (egen) Andel (%) elever som nått målen i alla ämnen åk 9 (Skolverket) Genomsnittligt meritvärde åk 9, pojkar (Skolverket) Genomsnittligt meritvärde åk 9, flickor (Skolverket) Andel (%) elever åk 7-9 som bedöms nå målen i alla ämnen och ämnesområden, grundsärskola (egen) Genomsnittligt betygspoäng gymnasieskola (Skolverket) Andel (%) elever som slutfört individuellt program inom fyra år, gymnasiesärskola (egen) Andel (%) elever som slutfört yrkesprogram inom fyra år, gymnasiesärskola (egen) Andel (%) elever som slutfört kurs, gymnasial vuxenutbildning (Skolverket) 85,5 87,2 86, ,24 4,54 6,62 13,9 12, ,4 224, , ,9 100

69 11 (11) Informationsnivå Mått Resultat kvinna 2015 Resultat man 2015 Resultat totalt 2015 Målsättning 2015 Barngrupp, antal barn per avdelning (Skolverket) 17,6 Personaltäthet förskola, antal barn per personal (Skolverket) 6,2

70 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/ Remiss från Utbildningsdepartementet Mer tid för kunskap - Förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola Sammanfattning Grundskolutredningen har lämnat sitt betänkande Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81). Uddevalla kommun har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att delegera till ordföranden att avge yttrande till Utbildningsdepartetmentet avseende SOU 2015:81 Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

71 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2015/00787 Handläggare Administrativ chef Lise-Lotte Bengtsson Telefon Remiss från Utbildningsdepartementet Mer tid för kunskap - Förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola Sammanfattning Grundskolutredningen har lämnat sitt betänkande Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81). Uddevalla kommun har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att delegera till ordföranden att avge yttrande till Utbildningsdepartetmentet avseende SOU 2015:81 Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola. Ärendebeskrivning Grundskolutredningen har lämnat sitt betänkande Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81). Uddevalla kommun har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslagen senast den 29 februari Förslaget innebär i korthet följande: - Förskoleklassverksamheten blir obligatorisk - Skolplikten inträder vid 6 års ålder - Elev som inte uppnått behörighet till nationellt program i år 9 får skolplikt ytterligare ett år - Obligatoriskt för kommuner att erbjuda lovskola/sommarskola för elever i år 8 och 9 som inte når målen inklusive rätt till skolskjuts Med hänsyn till den relativt korta svarstiden föreslås nämnden delegera till ordföranden att avge yttrande. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Lise-Lotte Bengtsson Administrativ chef

72 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2015/00787 Expediera till Grundskolekontoret

73 Fördelning ov örenden inom Ko mmunled nin gskonloret LJüL)i^lV :,,,i,, BARN CCi-i ttti:,t?ü;i -ii- r lliaie;lr. i llrul ilt Diqrienummer Hondlöggore Remitterqs till: ðrrlínn t Jill bu rl r,lt,l To-ruøl$n, chv{ WLV /År.,*^ u*rn Sociolnömnden Born och ulbildningsnömnden Somhöllsbyggnodsnömnden Kulf ur oc h frilidsnömnden D Overlömnqs lill: Sociqlnömnden Born och utbildningsnömnden So m höllsbyggnodsnö mnden Kultur och fritidsnömnden D D D Kom m u n lednindskonlôrêl Admlnlslrollvo ovdelnlngen Poslodress Eesöksodress goiuodress Telelon (vx) Fox fox ddevo llo,s e E-posl Kommunledningskonforel@uddevollo.se

74 Remiss REGERINCSI(ANSLIET 201,5-ll-1,7 u20rs/04749/s Utbi ldni ngsdepartementet UDDEVÄITÃ K,;,:lyiiv'lUN KommunstYt-'risirrl Kommunledning-.'' i.iret 20t5 -il- I I rlig Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) Härmed remitteras betänkandet Mer tid for kunskap - förskoleklass, forlangd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81). Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän (]O) 2. Kammarrätten i Stockholm 3. Kammarrätten i Göteborg 4. Domstolsverket 5. Försäkringskassan 6. Socialstyrelsen 7. Myndigheten för delaktighet 8. Barnombudsmannen 9. Ekonomistyrningsverket 10. Statskontoret 11. Statens skolverk 12. Statens skolinspektion 1 3. Specialpedagogiska skolmyndigheten 1 4. Skolväsendets överklagandenämnd 15. Sameskolstyrelsen 1 6. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 17. Barn- och elevombudet 18. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 1.9. Centrala studiestödsnämnden 20. Linköpings universitet 21. Malmö högskola 22. Arbetsmiljoverket 23. Sametinget 24. Diskriminerings ombudsmannen 25. Regelrådet (N 2008:05) Postadress Stockholm Telefonvàxel E-post; u.registrator@regeringskansliet se Besòksadress Drottn nggâtan 16 Telefax t3

75 2 26. Aneby kommun 27. Askersunds kommun 28. Bengtsfors kommun 29.Ekerö kommun 30. Forshaga kommun 31. Göteborgs kommun 32i Härnösands kommun 33. Hässleholms kommun 34. Karlskrona kommun 35. Katrineholms kommun 36. Kramfors kommun 32. Kävlinge kommun 38. Landskrona kommun 39. Lindesbergs kommun 40. Lunds kommun 41. Malmö kommun 42.Malât kommun 43. Mönsterås kommun 44.Piteârkommun 45. Sigtuna kommun 46. Stockholms kommun 42. Suncibybergs kommun 48. Svenljunga kommun 49. Södertälje kommun 50. Uddevalla kommun 51. Umeå kommun 52. Uppsala kommun 53. Vellinge kommun 54. Örebro kommun 55. Östersunds kommun 56. Botkyrka friskola F-9, Botkyrka 57. D albackens friskola, Piteå 58. ESS-gymnasiet, Stockholm 59. Hwitfeldska gymnasiet, Göteborg 60. Vittra Fors gläntan, Kungsbacka 61. BRIS - Barnens Rätt i Samhellet 62. Friskolornas riksförbund 63. Föräldraalliansen Sverige 64. Idéburna skolors riksförbund 65. Handikappförbunden 66. Landsorganisationen i Sverige 6T.LikaUnika 68. Tjänstemännens centralorganisation 69. Làrarforbundet

76 3 7 O. Làrarnas Riksforbund 71. RiksfOrbundet DHB - för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning 72. Riksförbundet Hem och Skola 73. Riksforeningen for skolskoterskor 24. Svenska kommunalarbetarförbundet 75. Svenskt näringsliv 76. Sveriges Akademikers Centralorganisation 77. Sveriges Elevkårer 78. Sveriges elevråd SVEA 79. Sveriges Kommuner och Landsting 80. Sveriges psykologforbund 8 1. Sveriges Skolledarforbund 82. Sveriges vägledarförening 83. Synskadades riksförbund 84. Svenska skolläkarföreningen 85. Sveriges Skolkuratorers Förening Remissvaren ska ha kommit in dll Utbildningsdepartementet senast den29 februari Svaren bör lemnas både på papper till Utbildningsdepartementet, Stockholm och Per e-post i ett format som man kan kopiera textavsnitt från, t.ex. \fordformat eller teckenläsbar PDF, till u.remissvar@re geringskansliet.se. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom Parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har nãgra synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss - hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats

77 4 Eva Lenberg Rättschef och tf. expeditionschef Kopia till -Volters Kluwer Sverige AB, Backoffice, Stockholm

78 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/ Utbildningsdepartementet remiss: SOU 2015:97 Välja yrke - Slutbetänkande av yrkesprogramutredningen Sammanfattning Yrkesprogramsutredningen har lämnat sitt betänkande Välja yrke (SOU 2015:97). Uddevalla kommun har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att delegera till ordföranden att av yttrande till Utbildningsdepartementet avseende SOU 2015:97 Välja yrke. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

79 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2015/00840 Handläggare Verksamhetschef gymnasiet Stefan Einarsson Telefon Utbildningsdepartementet remiss: SOU 2015:97 Välja yrke - Slutbetänkande av yrkesprogramutredningen Sammanfattning Yrkesprogramsutredningen har lämnat sitt betänkande Välja yrke (SOU 2015:97). Uddevalla kommun har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att delegera till ordföranden att av yttrande till Utbildningsdepartementet avseende SOU 2015:97 Välja yrke. Ärendebeskrivning Yrkesprogramsutredningen har lämnat sitt betänkande Välja yrke (SOU 2015:97). Uddevalla kommun har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. Uddevalla kommun har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslagen senast den 29 februari Förslaget innebär i korthet följande: Grundskolans läroplan och kursplaner ska förtydligas när det gäller kunskaper om arbetslivet. Alla elever i grundskolan och specialskolan ska ges möjlighet att genomföra minst två veckors praktisk arbetslivsorientering (prao) på en arbetsplats eller på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Arbetsmiljöverket ska få i uppdrag att informera huvudmännen om hur riskbedömningar ska genomföras vid prao. En utökad satsning på yrkestävlingar ska genomföras. Skolverket, i arbete med nationella skolutvecklingsprogram, ska särskilt beakta behovet av värdegrundsarbete inom gymnasieskolans verksamhetsprogram. Skolinspektionen ska få i uppdrag att granska kvaliteten på värdegrundsarbetet inom gymnasieskolan. De nationella programrådens funktion inom Skolverket ska förtydligas och reglering som berör de nationella programråden ska samlas i en förordning.

80 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2015/00840 Rådens ledamöter ska väljas med mandat från de organisationer de representerar. Skolverket, i samråd med rådens ledamöter, ska utarbeta riktlinjer för hur rådens arbete ska bedrivas. Det ska inrättas ett nationellt råd för yrkesutbildning med representanter från arbetsmarknadens parter, myndigheter och departement. Rådet ska samråda kring strategiska frågor om utveckling av yrkesutbildning och andra åtgärder som är relevanta för den långsiktiga nationella kompetensförsörjningen. Det nationella rådet för yrkesutbildning ska vara rådgivande till regeringen och komplettera och avlasta de nationella programråden. Det ska inrättas ett statsbidrag för regionala stödfunktioner för att fler branschorganisationer ska kunna bygga upp kapacitet för lokal samverkan kring gymnasial yrkesutbildning. Skolinspektionen får i uppdrag att undersöka hur riskbedömning inför urval av gymnasieskolor för regelbunden tillsyn kan utvecklas för att i större utsträckning upptäcka sådana brister. Skolinspektionen ska undersöka om myndigheten kan ta hjälp av branschorganisationer som kvalitetssäkrare vid etableringskontroller och tillsyn av huvudmän och gymnasieskolor som erbjuder yrkesprogram. Statsbidrag för yrkesvux ska villkoras med att minst tre kommuner samverkar om utbildningen samt ansöker om statsbidrag gemensamt. Kommunerna ska samråda med aktören med regionalt utvecklingsansvar i länet eller länen om statsbidrag för yrkesvux. Med hänsyn till den relativt korta svarstiden föreslås nämnden delegera till ordföranden att avge yttrande. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Stefan Einarsson Verksamhetschef, gymnasiet Expediera till Grundskolekontoret Gymnasiekontoret Vuxentutbildningen

81 Fördelning ov örenden inom Kommunlednings \t_t" \ l(i,-) MMU N BARN OCIJ UTB] LDN ING Z;tjä) -t - u 4 Hand/. nr Diqrienummer V,erû çs Sod 2,t5'1? Hondlöggore Remitleros till: a VLK 6vvr\f,kr l; lt Øoñ ø*þ s\rúvø.. lø à,nrun NrwLsçûh T6o, Varr s,ltrfshd (oytwt /C,,^"t ^* Sociqlnömnden cl\ Bqrn och ulbildningsnömnden Sqmhöllsbyggnodsnämnden Kultur och fritidsnömnden överlömnos till: Sociqlnömnden Born och utbildningsnömnden So m höllsbyggnodsnömnden Kullur och frilidsnömnden Kôm m un lêdnlnoskonlo el Admlnlslrql vo ovdelnlngen Poslodress Besöksodress goluodress Ielelon (vx) ó000 tox fox ddevo llo,se E-posl Kommunledningskonloret@uddevollo.se

82 t Jt --, T RECERINGSI(ANSLIET Remiss 201,5-1,1.-30 u2015/05421,/gv UDD EV Al_.1,^, iio[4 BARN M \J t- UN H UT B LD Àt ING Utbi ldn i ngsdepartementet UDiì;'y r"i,1 2ijt5-1 - u + Diancnr Handi nr l\i:ii irìtf..iì,': i;.{,i;t'';,,ri tu ;,i1fg r-r Kori. IiÌ Ir-' l; r Ii.., ; i.._1 r:iiç, ;.i:et 2ti5-1t- t 3 Välja yrke (SOU 2015:97) Härmed remitteras Yrkesprogramsutredningens slutbetänkande Välja yrke (SOU 201,5:97). Remissinstanser: 1,. Riksdagens ombudsman (JO) 2. Kammarrätten i Stockholm 3. Myndigheren för delaktighet 4. Barnombudsmannen 5. Arbetsgivarverket 6. Statens skolverk 7. Statens skolinspektion 8. Specialpedagogiska skolmyndigheten 9. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhallesfrågor 1 O. Myndigheten for yrkeshögskolan 1 1. Universitet- och högskolerådet 12. Malmö hogskola 1 3. Stockholms universitet 14. Umeå universitet 1 5. Centrala studiestödsnämnden 16. Elsäkerhetsverket 17. Konkurrensverket 18. Tillväxtverket 1 9. Tillväxtverket (Re gelrådet) 20. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 2 1. Diskriminerings ombudsmannen 22. Arbetsmiljöverket 23. Arbets förmedlingen 24. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) 25. Bollnäs kommun 26. Borgholms kommun 27. Essunga kommun Postadress Stockholm Telefonväxel l0 00 E-post: u registalot@regeringskansl et se gesöksadrcss Drottninggatan 16 Telefax l1 92

83 2 28. Gotlands kommun 29. Gotene kommun 30. Göteborgs kommun 31. Hagfors kommun 32. Hultsfreds kommun 33. Härnösands kommun 34. Kalix kommun 35. Karlkrona kommun 36. Kumla kommun 37. Ljungby kommun 3 8. Ljusnarsbergs kommun 39. Ludvika kommun 40. Lysekils kommun 41. Malmö kommun 42.Melleruds kommun 43. Mölndals kommun 44. Norrköpings kommun 45. Nynäshamns kommun 46. Oxelösunds kommun 47. Sala kommun 48. Skövde kommun 49. Stockholms kommun 50. Strängnäs kommun 51. Söderköpings kommun 52.Täby kommun 53. Uddevalla kommun 54. Uppsala kommun 55. Vadstena kommun 56.,{nge kommun 57. Ostra Göinge kommun 58. Skåne läns landsting 59. Södermanlands läns landsting 60. Västernorrlands läns landsting 61. Västra Götalandsregionen 62. Örebro läns landsting 63. Östergötlands läns landsting 64. Göteborgsregionens kommunalforbund 65. Kommunalförbundet Stockholms län 66. Länsstyrelsen i Västmanlands län 62. Samverkansorganet i Blekinge lan 68. Samverkansorganet i Södermanlands län 69. Samverkansorganet i Västerbottens län 70. Sveriges Kommuner och Landsting 21. Academedia 7 2. B ev aknin gsbrans chens yrkes - och arb ets mil j önämnd 7 3. By ggnadsindus trins Yrke snämnd 7 4. Djurbranschens yrkesnämnd 7 5. Elbranschens centrala Yrkesnämnd

84 3 26. Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 77. Folkbildningsrådet 28. Friskolornas Riksforbund 29. Frisörernas yrkesnämnd 80. Föreningen Sveriges Skolchefer (FSS) 8 1. Företagarnas Riksorganisation 82. Föräldraalliansen Sverige 83. Glasmästeribranschens lärlingsnämnd 84. Golvbranschen 85. Grafiska yrkesnämnden 86. Gruvindustrins yrkesnämnd 87. Handelns kompetensråd 8 8. Handikappförbunden 89. Hantverkarnas Riks organisation 90. IF Metall 91. Ilo-kommittén 92. Idêburna skolors riksforbund 93. Industriarbets givarnas kompetensråd 94. Industrirådet 95. Innovations- och kemiindustrierna i Sverige 9 6. Lackerarnas yrkesnämnd 97. Landsorganisationen i Sverige (LO) 98. Landsrådet for Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) 99. Lernia AB 10O.Lika Unika 1 0 I. Livsmedelsföretagen 1.02.Làraúörbundet 1,)3.Làrarnas Riksförbund (LR) 1 04.Maskinentreprenörerna 1 05.Måleribrans chens Yrkesnämnd 1 O6.Motorbrans chens Yrkesnämnd 1 0Z.Murnings- och putsentreprenörerna 1 08.Nackademin Aktiebolag log.nationell samverkan psykisk ohälsa (NSPH) 1 1 O.Naturbrukets Yrkesnämnd 111.Nätverket för unga för tillgänglighet 112.Plushögskolan AB 1 13.PIåt- och Ventilationsbranschens Yrkesnämnd 1 l4.praktiska Sverige AB lls.riksforbundet Hem och Skola Riksförbundet Vuxenutbildning i Samverkan Rörelsefolkhogskolornas intresseorganisation (RIO) Servicebrans chens Yrkesnämnd 1 1 g.skogsbrukets Yrkesnämnd Svenskt Näringsliv 121.Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco) I22.Sv erige s Aukt oris erade Utbildnin gs f öretag 123.Sveriges elevråd - SVEA

85 Sveriges Elevkårer 125.Sveriges Lås och Säkerhetsleveranrörers Riksförbund Sveriges Skolledarförbund 727.Sv erige s Vägledarförenin g 128.Stoppmöbel- och Träindustrins Yrkesnämnd 1 29.Teknikföretagens yrkesnämnd l30.thorengruppen AB 13 1.Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) 1 32.Transp ortfackens Yrkes - och Arbets milj önämnd (TYA) 133.T ra- och Möbelföretagen 134.Visita Ws-brans chens Yrkesnämnd Yrkeshö gskoleförbundet i Sverige

86 5 Utredningen föreslår bl.a. olika insatser för att stärka kunskaperna om arbetslivet inför gymnasievalet. Det handlar bl.a. om förtydligande av grundskolans styrdokument och att alla elever i grundskolan och specialskolan ska ges en möjlighet att genomföra två veckors praktisk arbetslivs orientering. Utrednin gen föreslår ocks å en förs öksverks amhet med branschskolor för vissa små yrkesområden' Vidare föreslår utredningen insatser för att fortydliga och förstärka de nationella programrådens roll samt att ett nationellt råd för yrkesutbildning inrättas. Därutöver lämnar utredningen förslag om utökad regional samverkan om yrkesvux och vissa förslag om behorighetsgivande forutbildningar inom yrkeshö gs kolan. Remissvaren ska ha kommit in till Utbildningsdepartementet, Stockholm, senast den29 februari Remissvarenbör sändas elektroniskt i PDF-format och i ett format som man kan kopiera textavsnitt från, t.ex. tffordformat, till u.remissvar@regeringskansliet.se. Var vänlig gör hänvisning till diarienummer U2015/05421'/GV. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har nâgra synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har nâgra synpunkter, räcker det att i svaret ge besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Soara på renriss - hur och oørfar (SB PM 2003:2) - Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats ww.w.regeringen.se. Remissinstanserna kan utan kostnad få ytterligare högst 1 exemplar av betänkandet. Exemplaren beställs hos \Wolters Kluwer kundservice, 1,06 47 Stockholm. Telefon , telefax '' e-post kundservice@wolterskluwer.se. Ange vid beställning att exemplaren är avsedda för remis I Jonas Pont ämnesråd Kopia till Riks dagens utrednin gs tj änst \Øolters Kluwer Sverige AB, Backoffice, Stockholm

87 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/ Patientsäkerhetsberättelse 2015 Sammanfattning Vårdgivaren, Barn och utbildningsnämnden, har det fulla ansvaret för de delar av Barn och elevhälsan i grundskolan och särskolan samt elevhälsan inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som lyder under Hälso- och sjukvårdslagstiftning. I detta innefattas den medicinska insatsen med skolsköterska och skolläkare samt delar av psykologernas och logopedernas verksamhet. Granskningar som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gjort visar att huvudmännen inte fullt ut varit införstådda med de skyldigheter som följer av att bedriva elevhälsa. Under 2015 har flera åtgärder gjorts som är kopplade till vårdgivarens ansvar. Genom ett strukturerat kvalitets- och utvecklingsarbete med egenkontroll, riskanalyser och uppföljningar ska verksamheten hålla hög kvalitet och vårdskador undvikas. Vårdgivaren ska enligt 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse som beskriver hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående år, vidtagna åtgärder och uppnådda resultat. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. I patientsäkerhetsberättelsen beskrivs det arbete med strukturerat kvalitetsarbete som bedrivits kopplat till de lagar och författningar som styr all Hälso- och sjukvårdsverksamhet. Ett stort arbete med Ledningssystem, processer och rutiner har initierats under året med egenkontroll, risk- och händelseanalyser samt arbete med kvalitetssäkrade rutiner i fokus. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse för elevhälsan i Uddevalla kommun 2015 Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats: - hela dokumentet - kvalitetsmått elevernas inlärningsmiljö - kvalitetsmått lokaler och utrustning - kvalitetsmått personalresurser - kvalitetsmått verksamhetens arbete - kvalitetsmått verksamhetsansvar Utvärdering kompetensutvecklingsplan 2015 Verksamhets och kompetensutvecklingsplan 2016 Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anta kvalitets och patientsäkerhetsberättelse för 2015 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

88 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2016/00066 Handläggare Skolsköterska MLA Susann Magnusson Telefon Patientsäkerhetsberättelse 2015 Sammanfattning Vårdgivaren, Barn och utbildningsnämnden, har det fulla ansvaret för de delar av Barn och elevhälsan i grundskolan och särskolan samt elevhälsan inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som lyder under Hälso- och sjukvårdslagstiftning. I detta innefattas den medicinska insatsen med skolsköterska och skolläkare samt delar av psykologernas och logopedernas verksamhet. Granskningar som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gjort visar att huvudmännen inte fullt ut varit införstådda med de skyldigheter som följer av att bedriva elevhälsa. Under 2015 har flera åtgärder gjorts som är kopplade till vårdgivarens ansvar. Genom ett strukturerat kvalitets- och utvecklingsarbete med egenkontroll, riskanalyser och uppföljningar ska verksamheten hålla hög kvalitet och vårdskador undvikas. Vårdgivaren ska enligt 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse som beskriver hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående år, vidtagna åtgärder och uppnådda resultat. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. I patientsäkerhetsberättelsen beskrivs det arbete med strukturerat kvalitetsarbete som bedrivits kopplat till de lagar och författningar som styr all Hälso- och sjukvårdsverksamhet. Ett stort arbete med Ledningssystem, processer och rutiner har initierats under året med egenkontroll, risk- och händelseanalyser samt arbete med kvalitetssäkrade rutiner i fokus. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse för elevhälsan i Uddevalla kommun 2015 Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats: - hela dokumentet - kvalitetsmått elevernas inlärningsmiljö - kvalitetsmått lokaler och utrustning - kvalitetsmått personalresurser - kvalitetsmått verksamhetens arbete - kvalitetsmått verksamhetsansvar Utvärdering kompetensutvecklingsplan 2015 Verksamhets och kompetensutvecklingsplan 2016

89 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2016/00066 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anta kvalitets och patientsäkerhetsberättelse för 2015 Lena Cederberg Verksamhetschef Barn och elevhälsa Susann Magnusson Skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Expediera till Elevhälsans medicinska insats

90 Patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse för elevhälsan i Uddevalla kommun Susann Magnusson Skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Lena Cederberg Verksamhetschef Ansvarig för innehållet 1

91 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Uppföljning genom egenkontroll 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Samverkan för att förebygga vårdskador 6 Riskanalys 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 8 Hantering av klagomål och synpunkter 9 Sammanställning och analys 9 Samverkan med patienter och närstående 9 Resultat 10 Övergripande mål och strategier för kommande år 10 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 I texten hänvisas till paragrafer i Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9 2

92 Sammanfattning Genom inrättande av en tjänst för det medicinska ledningsansvaret (MLA) har kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet satts i fokus på ett annat sätt än tidigare. Under 2015 har verksamheten anmälts till vårdgivarregistret, vårdgivaren har gett MLA i uppdrag att utforma ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 och detta ledningssystem har sedan antagits av nämnden. Skolsköterskorna har arbetat en hel del med dessa frågor tidigare, men inte i den utsträckning som författningarna kräver. För psykologerna är arbetet med utgångspunkt i SOSFS 2011:9 inte lika inarbetat men har under året påbörjats på ett mer strukturerat sätt. Logopeder, som även de lyder under hälso- och sjukvårdlagstiftning är en helt ny yrkesgrupp inom barn och utbildningsförvaltningen och kommer att tas med mer i patientsäkerhetsarbetet när deras arbetsuppgifter och roll klargjorts. Arbete pågår med att utforma skriftliga rutiner inom samtliga identifierade processer i verksamheten. Dessa kommer att höja både kvalitet och patientsäkerhet. Viktigaste åtgärden för övrigt under 2015 har varit att skaffa godkända dokumentskåp till alla skolsköterskemottagningar på grundskolan. Riskanalys görs årligen i enlighet med MLAs årshjul. Det görs också inför förändringar i organisationen eller metoder. Egenkontroll har under året mest varit riktad mot skolsköterskornas lokaler och utrustning. 3

93 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Kravet enligt lagar och författningar på god vård, ändamålsenliga lokaler och kostnadseffektivitet ska uppnås. Genom ett strukturerat kvalitets- och utvecklingsarbete med egenkontroll, riskanalyser och uppföljningar ska verksamheten hålla hög kvalitet och vårdskador undvikas. Endast personal med rätt kompetens anställs. För skolsköterskor innebär det att endast specialistsjuksköterskor (barnsjuksköterska eller distriktssköterska) Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivaren, Barn och utbildningsnämnden har det fulla ansvaret för de delar av Barn och elevhälsan i grundskolan och särskolan samt elevhälsan inom gymnasieskolan som lyder under Hälso- och sjukvårdslagstiftning. I detta innefattas den medicinska insatsen med skolsköterska och skolläkare samt delar av psykologernas och logopedernas verksamhet. Till verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) har vårdgivaren utsett Barn och elevhälsans verksamhetschef, Lena Cederberg som i sin tur överlåtit enskilda medicinska ledningsuppgifter till skolsköterska med medicinskt ledningsansvar (MLA). Tidigare år har patientsäkerhetsarbetet och patientsäkerhetsberättelsen enbart omfattat elevhälsans medicinska insats, EMI. Alla yrkeskategorier som lyder under Hälso- och sjukvårdslagstiftning ska dock innefattas. Arbete pågår för att göra psykologer och logopeder mer insatta och mer delaktiga. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 MLA träffar psykologer och logopeder var för sig något tillfälle varje termin för att följa upp hur arbetet går i respektive grupp med professionens egna och gemensamma processer och rutiner samt uppföljning av dessa. Skolsköterskorna träffas ungefär var tredje var fjärde vecka för APT samt kvalitets- och utvecklingsfrågor. Agendan för dessa möten följer MLAs årshjul med bl a egenkontrol, riskanalyser och utvärderingar. Skolsköterskorna som arbetar på gymnasiet deltar inte vid APT, eftersom de har sina rektorer som chefer, men omfattas av de medicinska ledningsfrågorna. PMO-ansvariga har ansvar för kontroller av loggar i journalsystemet. 4

94 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Tjänsten som MLA är ny i kommunen, tillsattes 1 februari Ganska omgående identifierades många brister på skolsköterskemottagningarna. En ordentlig genomgång av lokalerna har därför gjorts. Vi har tittat på utrustning, sekretess, hygien, städning. Många skriftliga rutiner saknas och måste skrivas innan egenkontroll av exempelvis remisshantering kan genomföras. Fokus under 2015 har därför varit att skriva Ledningssystem, identifiera processer och lagkrav och påbörja arbetet med att få en enhetlig utformning av skriftliga rutiner för verksamheten. Under året inkomna avvikelserapporter används för att identifiera brister, en slags egenkontroll, och vidta förbättringar för att avvikelserna inte ska upprepas. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Verksamhetschefen har överlåtit medicinska ledningsuppgifter till MLA Två av psykologerna och MLA har varit på en endags utbildning i Ledningssystem för strukturerat kvalitetsarbete. Godkända dokumentationsskåp har köpts in till samtliga skolsköterskemottagningar på grundskolan. Genomgång av skolsköterskornas mottagningslokaler, dess utrustning och arbetsbelastning har genomförts och genom detta har utvecklingsområden identifierats. Vi har också tagit del av kritik/rapporter från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) från deras inspektioner i andra kommuner och använder även detta för att identifiera utvecklingsområden hos oss Arbete med skriftliga rutiner har påbörjats Krav på en bra skolsköterskemottagning har sammanställts i ett dokument och delgetts till lokalplanerare. Forskning och övrigt nyhetsflöde inom verksamhetsområdet följs. Elevutredningar nytt reviderat dokument 5

95 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Skolsköterskor: Gemensamt möte med ansvariga sjuksköterskor för nyanländas hälsobesök på vårdcentralerna för tydligare rutiner kring de nyanländas hälsoundersökning och vaccinationer. Träffat sjuksköterskor från BUP för diskussion bl a om rutiner kring kontroller som skolsköterskorna bistår BUP med på elever som medicinerar för ADHD. Möte med Barnhälsovårdens överläkare Per Möllborg. Gemensamma rutiner med hörselvården, Vänersborg, för kalibrering och service av audiometrar. Rutiner kring syntester och remittering vid synnedsättning stämts av med ögonläkare. Psykologer: Samverkat med BUP Har i aktuella fall en samverkan med ansvarig för mottagande i särskola Barn och ungdomsmottagningen 6

96 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Generell riskanalys ska genomföras i april varje år. Under 2015 haft mer allmänna diskussioner kring vad som kan vara en risk och vilka förbättringsområden man kan se. Analys görs två gånger per år av under året av identifierade risker tillsammans med analys av händelseanalyser. Riskanalys görs vid införande av nya metoder eller material samt vid förändringar i verksamheten. Identifierade risker: Särskild riskanalys har gjorts sedan Linnéaskolan övertogs i kommunal regi då skolsköterskemottagningen där är mycket undermålig. Exempelvis saknas rinnande vatten vilket är allvarligt ur hygien och smittskyddssynpunkt. Även brits, kylskåp, audiometer saknas. Skriftliga rutiner saknas inom många områden för samtliga yrkeskategorier Skolsköterskemottagningarna har inte daglig städning på de flesta skolenheter Låsbara väskor för journaltransport saknas Kylväskor för transport av vaccin saknas. Kylskåpen på flertalet mottagningar uppfyller inte kraven för medicinkylskåp med exempelvis lås och temperaturkontroll Åtkomst till pappersdokument, t ex BVC-journaler, kan inte säkerställas under semestrar och annan frånvaro Organisations- och bemanningsförändringar gör att personal behöver byta skola vilket ger en risk att kontroller/uppföljningar av elever missas. Vakanser bland skolsköterskorna gör att basprogrammet inte hunnits med (Norgården) vilket innebär risk att avvikelser i tillväxt, sneda ryggar eller annat missas. Stort antal nyanlända elever. Kommunikation från Bryggan och från administratörer viktig så att skolsköterska får vetskap om eleven, annars blir hälsobesök och vaccinationer fördröjda. Många nyanlända har samma namn eller snarlika. I kombination med att de heller inte har fullständigt personnr och ofta byter skola är förväxlingsrisken stor vid exempelvis vaccinationer. Även risk att kontroller eller uppföljningar missas. Nycklar låstes in i dokumentskåp, med följd att läkemedel och förband inte kunde kommas åt under några dagar. Avsaknad av skolläkare under hösten. Få skolläkartimmar resterande del av höstterminen gör att skolsköterskorna tar mer egna ställningstaganden. Elever kan få vänta på bedömningar/utredningar. Kan också ha betydelse för psykologerna då samverkan i allsidiga elevutredningar inte kan ske mellan psykolog och läkare. Skolsköterskorna på gymnasiet har totalt sett en väldigt hög arbetsbelastning, många elever/heltid skolsköterska, och särskilt tydligt är detta för Margretegärde och Östrabo Y. Brister på skolsköterskemottagning på gymnasieskolor har av MLA enbart kunnat vidtalas till respektive chef och blir då inte alltid åtgärdat Psykologerna saknar tillräckligt med journalskåp, Icke ändamålsenliga lokaler för psykologerna vad gäller sekretess och tillgång till samtalsrum En del rutiner brister inom elevhälsan vilket påverkar psykologerna. Stort elevantal per psykolog. Bemanning av ordinarie tjänst med PTP-psykolog. Svårigheter att få till samverkan med BVC-psykologer under

97 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Särskild blankett finns för personal att inrapportera avvikelser på. Avvikelsen utreds sen av MLA. Eventuellt görs detta tillsammans med den personal som rapporterat avvikelsen. Risk och händelseanalys handbok för patientsäkerhetsarbete används som modell för hur utredningen ska göras. Allvarliga avvikelser rapporteras omgående till verksamhetschef. Vårdgivaren har utsett MLA till anmälningsansvarig enligt Lex Maria. Om skadan är allvarlig gör MLA bedömningen i samband med utredningen om anmälan enligt Lex Maria behöver göras. Vid varje terminsslut skall inkomna avvikelserapporter analyseras och återkopplas till skolsköterskegruppen. Så har inte skett i strukturerad form under Fokus har istället legat på nulägesanalys, arbetet med nytt Ledningssystem, identifiera processer och att utarbeta rutiner. Inkomna avvikelser 2015: Driftstopp PMO i samband med en uppgradering. Från årsskiftet fram till påsk hade Norgårdenskolan endast tillgång till skolsköterska en dag per vecka. Eleverna i år 8 blev inte kallade till hälsosamtal, endast längd, vikt och ryggkontroll genomfördes på denna åldersgrupp. Vaccin, tetravac, har varit restnoterat stor del av året. Nyanlända elever och elever i förskoleklass som inte vaccinerats vid 5,5 årskontrollen har fått vänta onormalt länge på vaccination. Avvikelsen gäller leverantören. Inga elever har tagit skada av dröjsmålet. Försäkringskassan efterfrågade uppgifter och aktuell skolsköterska råkade skicka uppgifter på fel elev. Uppdagades snabbt och rätt uppgifter kunde skickas. En elev hade gått lång tid på skolan utan att det kommit till skolsköterskans kännedom vilket gjorde att kompletterande vaccinationer och hälsobesök blev fördröjt. Skolläkare som gått i pension hade lämnat kvar journalkopior på ett ganska stort antal elever på skrivbordet och i en skrivbordslåda i sitt gamla kontor. Dessa papper innehåll känsliga uppgifter. De var ej inlåsta i och därför åtkomliga för lokalvårdare och all personal på förvaltningskontoret som har nyckel till rummet. Remissvar hade inte dokumenterats i journalen. Återfanns av en skolsköterskekollega liggande i ett block på mottagningen. BVC-journal kan ej återfinnas. BVC uppger sig ha överlämnat den till skola. BVC-journaler för en hel förskoleklass blev pga en lång kedja av händelser och stress kastade i en pappersåtervinningscontaier. För att undvika sådant i framtiden är arbetet med rutiner och inköp av låsbara väskor för journaltransport viktigt. Samtliga vårdnadshavare är informerade och har träffat skolsköterska tillsammans med sitt barn vid ett hälsobesök där anamnes tagits och barnets vaccinationskort kopierats. Visade sig att verksamheten inte var registrerad i vårdgivarregistret. Är nu åtgärdat. En BVC-journal som togs upp som avvikelse 2014 har återfunnits i dokumentskåp på skolsköterskemottagning. Vårdnadshavarna har underrättats. 8

98 En riskfaktor och källa till avvikelsser är BVC-journaler. Detta skulle inte vara något problem om BVC hade digitala journaler, vilket många andra kommuner haft i ganska många år, eller att BVC inte lånade ut originaljournalerna till skolorna. Psykologerna har inte lämnat in några avvikelser under året, har inte haft det som inarbetad rutin. Utöver brist på dokumentskåp som redovisas som en risk har inga avvikelser kommit till MLA eller verksamhetschefens kännedom. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Ett klagomål har inkommit under 2015 via telefon till chefen för stödenheten (kom före organisationsförändringen) och gällde bemötandet av en elev/samtal kring övervikt. Chef har pratat med berörd skolsköterska och återkopplat till vårdnadshavaren. Diskussion kring handläggning av överviktiga barn har förts i skolsköterskegruppen och kommer att tas upp på nytt längre fram. Ordinarie skolsköterska har vid återgång efter sjukskrivning tagit emot klagomål från personal och vårdnadhavare gällande vikarien som hade ersatt under sjukfrånvaron. Rektorer har haft synpunkter både på vakanser och på att i några fall behöva byta skolsköterska samtidigt som övriga professioner i elevhälsan också varit nya eller tillfälligt saknats. Detta undviks i möjligaste mån. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6, 7 kap.2 Fler risker och avvikelser rapporteras under 2015 jämfört med tidigare år. Det beror av allt att döma inte på att fler negativa händelser inträffat utan på att kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet sker mer strukturerat, frågorna har lyfts i skolsköterskegruppen på ett annat sätt. Risker och avvikelser som anges ovan gäller till största delen för skolsköterskegruppen. Logoped anställdes först under hösten Psykologerna har endast vissa delar av sin verksamhet kopplade till HSL, och är i uppstartsskede att arbeta strukturerat med kvalitet och patientsäkerhet på detta sätt. För hög kvalitet och patientsäkerhet är det viktigt att vårdgivaren (nämnden) tar sitt vårdgivaransvar och har kunskap om vad detta innebär. IVO har kommit med en rapport där man sett vid inspektioner att detta brister. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Patienterna/eleverna och deras närstående/vårdnadshavare har inte erbjudits möjlighet att medverka i patientsäkerhetsarbetet så som lagen föreskriver. Samverkan sker med elever och vårdnadshavare för att förebygga vårdskador främst genom kontakt via personliga besök, telefon eller brev i samband med hälsobesök, vaccinationer och utredningar. 9

99 Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Resultat kan lämpligen redovisas i struktur-, process- och resultatmått. Då det inte funnits tydliga rutiner som beskrivit strukturen är detta svårt att mäta. Målen får 2015 angavs, enligt patientsäkerhetsberättelsen för 2014, i kompetensutvecklingsplanen som skolsköterskorna upprättat. Den bifogas i sin helhet med utvärdering och beskriver mer kvalitetsfrågor än patientsäkerhetsfrågorna. Psykologer och logopeder, som inte varit delaktiga i patientsäkerhetsarbetet tidigare år har inte uppställda mål på detta sätt. Det sker allt för mycket avvikelser rörande journaler (BVC-journaler främst) varför det blir prioriterat att se över rutinerna kring detta. Kvalitetsmått för Elevhälsans medicinska insats bifogas. Övergripande mål och strategier för kommande år Intensifiera arbetet med rutiner innehållande strukturmått så att vi har mätbara mål. Egenkontroll genom journalgranskning skall göras (skolsköterskor). Se även bilaga med Verksamhetsplan för EMI 10

100 FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR ELEVHÄLSANSICINSKA Foto: Birgitta Iström Författare Birgitta Iström Marina Lundquist Ingemor Skoglund KVALITETSMÅTT FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS

101 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Författarnas förord... 2 Bakgrund... 3 Inledning... 3 Elevhälsans medicinska insats... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Definitioner... 5 Kvalitetsmått... 5 Struktur, process, resultat... 5 Anvisningar... 6 Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått... 7 Personalresurser Kvalitetsmått... 9 Lokaler och utrustning Kvalitetsmått Verksamhetens arbete Kvalitetsmått Elevernas inlärningsmiljö/emi:s arbete i elevhälsan Kvalitetsmått Referenser

102 Författarnas förord Det är nu åtta år sedan Riksföreningen för skolsköterskor och Svenska skolläkarföreningen tillsammans med representanter för barnhälsovården, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut bjöd in till en konferens för att diskutera och planera utarbetandet av nationella kvalitetsindikatorer inom skolhälsovården vilken numera benämns den medicinska insatsen inom elevhälsan (EMI). Underlaget som utarbetades av en arbetsgrupp från de båda professionsföreningarna presenterades för Allmänna barnhuset, Barnombudsmannen, Nationella barnnätverket, professionsföreningarna, och Svensk Sjuksköterskeförening. Sedan dess har skolsköterskor och verksamhetschefer inom EMI använt Underlag för strukturerat kvalitetsarbete för svensk skolhälsovård/elevhälsa och Indikatorer för god och säker skolhälsovård/elevhälsa som stöd för utveckling och sammanställning av den egna verksamheten och i dialog med vårdgivare och professionen samt med företrädare på det lokala, regionala och nationella planet. Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats presenterar en revidering av de två tidigare dokumenten, en sammanslagning har gjorts och förhoppningen är att dokumentet ska bidra till att utveckla verksamheten mot bakgrund av uppdraget och patientsäkerheten. Dokumentet revideras vid behov av styrelsen för Riksföreningen för skolsköterskor och Svenska skolläkarföreningen. Dokumentet finns tillgängligt på Svenska skolläkarföreningens och Riksföreningen för skolsköterskors hemsidor: Tack till alla skolsköterskor, skolläkare och verksamhetschefer inom elevhälsans medicinska insats som under åren hört av sig med värdefulla synpunkter. September 2015 Birgitta Iström Marina Lundquist Ingemor Skoglund Skolsköterska Universitetsadjunkt/ Skolöverläkare Stenungsunds Skolsköterska Örebro kommun Örebro universitet kommun 2

103 Bakgrund Inledning Hälso- och sjukvården är en komplex, kunskapsintensiv och multiprofessionell miljö vilket ställer krav på ledning och styrning. Det kan vara till hjälp att dela in systemet i nivåer som makro, - meso- och mikronivå vilka har olika funktioner mot bakgrund av ledning och styrning. I komplexa system skapas resultat genom samspel mellan delarna. Vårdgivarens/verksamhetschefens uppgift blir att visa riktningen i form av ökade resultat, sätta tydliga mål och systematiskt följa upp, ge återkoppling och vid behov korrigera målen. Syftet med systematiskt kvalitetsarbete är att skapa en så bra elevhälsa/emi som möjligt för eleverna utifrån de resurser som satsas. Mikrosystemet behöver tillgång till data som kan analyseras ofta för att ständigt kunna förbättras vilket har fokus på professionen, eleverna och vårdnadshavarna. Mesosystemet har fokus på ledningen som har till uppgift att säkerställa att eleverna får bästa möjliga elevhälsa/emi. Makrosystemets viktigaste uppgift är att stödja och verka för en jämlik elevhälsa/emi och har fokus på bland annat myndigheter (Jfr Bojestig & Klintberg, 2014). För att svensk hälso- och sjukvård kontinuerligt ska utvecklas och förbättras krävs uppföljningar med såväl indikatorer som andra metoder inom hälso- och sjukvårdens alla delar och på alla nivåer (Socialstyrelsen, 2009). Patientsäkerhetslagen (Svensk författningssamling, SFS 2010:659) och Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2011:9) kontrollerar ovanstående och reglerar det systematiska kvalitetsarbetet inom verksamheten vilket också belyses i (Socialstyrelsen & Skolverket, 2014). Hög kvalitet i hälso- och sjukvården innebär att vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, ges i rimlig tid, vara jämlik, patientfokuserad samt utnyttja resurserna effektivt (Asplund, 2014). Flera av kvalitetsmåtten i Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats möjliggör att på lokal och regional nivå kunna utvärdera om verksamheten har hög kvalitet och att även över tid kunna följa utvalda indikatorer nationellt i Nationellt kvalitetsregister för elevhälsans medicinska insats, EMQ, utifrån det resonemang som Asplund (2014) för. Asplund (2014) menar att det finns starka argument för att mäta både process och resultatmått vilket Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats gör. Socialstyrelsen (2010) beskriver att i öppna jämförelser är utgångspunkten att identifiera kvalitetsindikatorer som tydligt visar om en specifik åtgärd påverkar vårdens kvalitet. Den ska också kunna mätas och redovisas på ett enkelt och lättfattligt sätt. Socialstyrelsen belyser även att det finns flera svårigheter med att identifiera kvalitetsindikatorer för skolsköterskans och skolläkarens samt elevhälsans arbete (Socialstyrelsen, 2011). Elevhälsans medicinska insats Begreppet skolhälsovård har i skollagen (SFS 2010:800) ändrats till "den medicinska insatsen inom elevhälsan" och regleras utifrån normgivning vilken är en välkänd och respekterad verksamhet såväl nationellt som internationellt. Professionen utgörs av skolsköterskor och skolläkare vilka bedriver ett omfattande arbete med att främja hälsa och förebygga ohälsa för landets 1,4 miljoner barn och ungdomar. I nuläget finns ingen nationell uppföljning av resultatet av det landsomfattande arbetet. Professionerna arbetar lokalt på skolenheter i landets 290 kommuner, vilket innebär närmare 6000 skolenheter. Skolhuvudmännens organisation varierar, det betyder olika förutsättningar för professionerna att utföra sitt uppdrag. Hur det påverkar barns och ungas rätt till en likvärdig elevhälsa i landet går inte i nuläget att uttala sig om (Ansökan, EMQ, 2014). 3

104 Elevhälsans medicinska insatser med dess personal och verksamhet är reglerad i lagar, föreskrifter och riktlinjer inom både hälso- och sjukvården och utbildningsväsendet (SFS 1982:763; 2010:659). Hälso- och sjukvårdens regelverk har till uppgift att upprätthålla säkerhet och kvalitet i vården och regelverken omfattar såväl organisatoriska aspekter som specifika krav. Kraven riktas mot vårdgivaren, verksamhetschefen och den enskilda befattningshavaren som är yrkesverksam inom hälso- och sjukvården (SFS, 2010:659; Socialstyrelsen, 2012). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 a att hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård vilket innebär att vården skall vara av god kvalitet, tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lättillgänglig samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet vilket regleras i patientlagen (SFS 2014:821). I hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) 2 e beskrivs att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges. I 30 betonas att verksamhetschefen får uppdra åt sådan befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Socialstyrelsen (2012) anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOSFS, 2011:9). Ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Därtill möjliggör det för verksamheten att skapa ordning och reda så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt hälso- och sjukvårdens lagar, föreskrifter och allmänna råd kan förebyggas. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att verksamheten arbetar utifrån ett systemperspektiv och där fokus är att skapa strukturer för ledning och styrning samt att bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete av föreskrivna strukturer. Förutsättningar måste skapas för medarbetarna att medverka i det systematiska förbättringsarbetet och deras erfarenheter bidrar med värdefull kunskap och kompetens i arbetet med att utveckla och säkra det strukturerade kvalitetsarbetet inom verksamheten. Skollagen (SFS 2010:800) anger i 2 kapitlet 25 att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser vilket innebär att det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsan ska vara hälsofrämjande och förebyggande samt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Andra kapitlet i 27 i skollagen (SFS 2010:800) belyser att varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. I skollagen, 2 kapitlet 28, anges att elever som avses i 27 vid behov får anlita elevhälsan för enklare sjukvårdsinsatser. 4

105 Systematiskt kvalitetsarbete Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659), Socialstyrelsen (SOSFS 2011:9) och Socialstyrelsen och Skolverket (2014) reglerar det systematiska kvalitetsarbetet som ska bedrivas inom verksamheten. Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats ger ett underlag för kvalitetsarbetet. För att kunna stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål (SFS 2010:800) är ett systematiskt kvalitetsarbete i EMI viktigt för att: Säkerställa, utvärdera och utveckla kvaliteten på verksamheten lokalt, regionalt och nationellt Bedriva kontinuerligt och systematiskt förbättringsarbete lokalt, regionalt och nationellt Möjliggöra jämförelser över landet, EMQ Tydliggöra verksamheten med hjälp av mått, fastställda utifrån befintliga styrdokument, som kan användas i dialog med vårdgivaren i styrprocessen Definitioner Kvalitetsmått I föreliggande arbete definieras kvalitetsmått som vårddata där resultatet exempelvis kan uttryckas i kvantitativa termer som bakgrundsmått eller nyckeltal. Exempel kan vara antalet elever per heltidsanställd skolsköterska eller skolläkare inom EMI eller mått på hur verksamheten är organiserad eller antal genomförda vaccinationer. Struktur, process, resultat Vårdkvalitet kan karaktäriseras i tre dimensioner, vårdens struktur såsom personal och lokaler vilka skapar förutsättningar för vårdens processer vilka belyser behandling som genererar vårdens resultat (Thor, Peterson & Lindahl, 2014). Struktur mäter vad som behövs i verksamheten. Process mäter de handlingar som utförs och resultat visar vilket resultat verksamheten exempelvis uppnår och är självklart viktiga för att bedöma resultatet av det samlade arbetet inom verksamheten. Vilka mått som ska användas för att följa kvaliteten inom verksamheten måste bedömas inom det område som avses (Willman & Idvall, 2007; jfr Socialstyrelsen & Skolverket, 2014). Kvalitetsmåtten i föreliggande dokument är utformade för både struktur, process och resultat för de mått professionsföreningarna valt att ta fram för verksamheten. Kvalitetsmåtten fokuserar på fem olika områden inom verksamheten. Dessa är verksamhetsansvar, personalresurser, lokaler och utrustning, verksamhetens arbete och elevernas inlärningsmiljö/emi:s arbete i elevhälsan. 5

106 Anvisningar Dokumentet med dess fem frågeområden (verksamhetsansvar, personalresurser, lokaler och utrustning, verksamhetens arbete och elevernas inlärningsmiljö/emi:s arbete i elevhälsan) kan användas av skolsköterskor, skolläkare och verksamhetschefer för att beskriva verksamheten som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Det kan användas i dialog med rektorer och andra chefer, övrig elevhälsa samt vårdgivare. Dokumentet i sin helhet finns som en icke skrivbar PDF-fil. Dessutom finns de fem frågeområdena som fem olika skrivbara PDF-filer där kolumnen med Lagar/författningar/styrdokument är borttagen för att skapa mer skrivutrymme i kommentarsfälten. De fyra första frågeområdena besvaras med J för Ja eller N för Nej i svarsrutorna S (struktur), P (process) respektive R (resultat) i de fyra första frågeområdena. Vid *markering skrivs i stället kommentar i kommentarsfältet. Markering med streck i en svarsruta betyder att inget svar ska anges. Det sista frågeområdet om elevernas inlärningsmiljö/emi:s arbete i elevhälsan är uppbyggt på ett annat sätt. Där är tanken att använda ett mer reflekterande arbetssätt som går ut på att utveckla och förbättra arbetet i elevhälsan. Svar på frågorna Hur? och Utveckla/förbättra? skrivs i kommentarsfälten. Här besvaras endast frågor om S/P (struktur/process) med J för Ja eller N för Nej i svarsrutan. Till hjälp för arbetet kan användas en generell förbättringsmodell kallad PGSA-cykeln, figur 1. PGSA-cykeln kan med fördel även tillämpas inom de andra fyra frågeområdena (Thor, Peterson & Lindahl, 2014). Figur, 1. PGSA-cykeln Vad försöker vi åstadkomma? Hur kan vi veta att en förändring är en förbättring? Vilken förändring kan vi göra som leder till förbättring? Agera Planera Studera Göra Källa: Thor, Peterson & Lindahl,

107 Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått för struktur (S), process (P) och resultat (R) 1(2) Struktur Process Resultat Lagar/författningar/styrdokument Informationskälla/ lokalt Finns verksamhetschef utsedd enligt Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen Verksamhetschef hälso- och sjukvårdslagen? under vilken EMI lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade och dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (Hälso- och sjukvårdslagen Är verksamhetschefen SFS 1982:763, Socialstyrelsen & Skolverket, 2014). läkare/sjuksköterska? Har verksamhetschefen uppdragit åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter? Datakälla/ nationellt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Skolhälsovården (EMI) utgör en egen Verksamhetschef Nationell databas verksamhetsgren inom skolan (Skolverket, 1994; saknas SOU 2010:95). S P R Kommentar Verksamhetschef IVO * *Ange läkare/ sjuksköterska Är verksamheten, EMI, anmäld till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt gällande lagstiftning? I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 i hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). SFS (2010:1369) anger att det ska finnas uppgift om vem som är verksamhetschef. SFS (2010:1 369) reglerar enligt 2 kap. anmälan av verksamhet m.m. Anmälan av verksamhets regleras utifrån patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659; Socialstyrelsen & Skolverket, 2014). Verksamhetschef IVO Ingår det i kvalitetsarbetet att upprätta verksamhetsplan? Ingår det i kvalitetsarbetet att upprätta verksamhetsberättelse? Skrivs verksamhetsplan? Skrivs verksamhetsberättelse? Utvärderas och återförs resultatet till verksamheten, ledning och vårdgivare? Utvärderas och återförs resultatet till verksamheten, ledning och vårdgivare? Enligt (SFS 2010:659) ska följande anges vid anmälan av verksamhet: 1. verksamhetens inriktning, 2. var verksamheten ska bedrivas, 3. vem som är verksamhetschef, 4. vem som ansvarar för anmälningsskyldigheten enligt 3 kap. 5 7 patientsäkerhetslagen Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken EMI lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade och dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (SFS 1982:763; Socialstyrelsen & Skolverket, 2014). Verksamhetschef Verksamhetschef Nationell databas saknas Nationell databas saknas

108 Struktur Process Resultat Lagar/författningar/styrdokument Informationskälla/ lokalt Datakälla/ nationellt S P R Kommentar Finns Lex. Maria _ Antal anmälningar enligt Vårdgivaren skall utse den eller de befattningshavare Verksamhetschef IVO _ * *Antal ansvarig utsedd för Lex. Maria? som skall svara för anmälningsskyldigheten (SOSFS verksamheten? 2005:28; med ändringsföreskrifter). I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763; Socialstyrelsen & Skolverket, 2014). Finns rutin för avvikelsehantering? Finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för verksamheten? Finns rutin för anmälan enligt socialtjänstlagen? Utförs risk- och händelseanalys vid inträffade avvikelser? Skrivs patientsäkerhetsberättelse årligen? Antal avvikelserapporter? Återförs patientsäkerhetsberättelsen till ledning och vårdgivare? Antal anmälningar enligt socialtjänstlagen? Avvikelser rapporteras till vårdgivaren av utsedd befattningshavare som gör en bedömning om det inträffade kan hanteras genom förändring av rutiner eller metoder eller om avvikelsen föranleder anmälan enligt Lex Maria. Rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna av händelserna (SOSFS 2005:28 med ändringsföreskrifter; Socialstyrelsen & Skolverket, 2014). Hälso- och sjukvårdslagen anger att inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (SFS 1982:763). Ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att verksamheten arbetar utifrån ett systemperspektiv och där fokus är att skapa strukturer för verksamhetens ledning och styrning samt att bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete av föreskrivna strukturer (SOSFS 2011:9; Socialstyrelsen, 2012; Socialstyrelsen & Skolverket, 2014). Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) anger att vårdgivaren ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse i vilken det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits och vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts (Socialstyrelsen & Skolverket, 2014). Yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Verksamhetschef Verksamhetschef Skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas Nationell databas saknas Nationell databas saknas * *Antal _ * *Antal 2(2) 8

109 Personalresurser Kvalitetsmått för struktur (S), process (P) och resultat (R) 1(2) Struktur Process Resultat Lagar/författningar/styrdokument Informationskälla/ lokalt Antal elever/heltidsanställd skolläkare? Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges. Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Datakälla/ S P R Kommentar nationellt EMQ * *Antal Antal elever/heltidsanställd skolsköterska? Andel (%) skolläkare med yrkesspecifik kompetens? Andel (%) skolsköterskor med yrkesspecifik kompetens? Svenska skolläkarföreningen rekommenderar ett elevunderlag motsvarande 4000 elever per heltidsanställd skolläkare. Riksföreningen för skolsköterskor rekommenderar ett underlag för motsvarande 400 elever per heltidsanställd skolsköterska. Dock måste hänsyn tas till skolområdets struktur, antal skolenheter, social tyngd samt elevers behov av särskilt stöd. Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Verksamhetschef/ (SOSFS 2015:8) om läkarnas skolläkare/ specialisttjänstgöring. Skolhälsovård skolsköterska (medicinska insatser i elevhälsan) är en tilläggsspecialitet till någon av specialiteterna barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri eller allmänmedicin. Högskoleförordningens (SFS 1993:100) regleringar för examina för (specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård samt för barn och ungdom) reglerar att visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet. Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska EMQ * *Antal EMQ * *Andel (%) EMQ * *Andel (%) 9

110 Struktur Process Resultat Lagar/författningar/styrdokument Informationskälla/ lokalt Ges skolläkare _ Antal dagar fortbildning/ Verksamhetschef/ kontinuerlig fortbildning/ kompetensutveckling för skolläkare/ kompetensutveckling? skolläkare? skolsköterska Ges skolsköterskor kontinuerlig fortbildning/ kompetensutveckling? _ Antal dagar fortbildning/ kompetensutveckling för skolsköterska? Läkarförbundet (2009) anger att läkarnas professionella organisationer gemensamt står bakom att kontinuerlig fortbildning är en viktig förutsättning för att kunna ta ansvar för säkerhet och vårdutveckling. Läkarförbundet har som viktigt mål att alla specialistläkare ska ha minst 10 dagars extern fortbildning per år och minst en halvdags intern fortbildning per vecka. Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Datakälla/ nationellt Nationell databas saknas Nationell databas saknas 2(2) S P R Kommentar _ * *Antal _ * *Antal Används evidensbaserad samtalsmetodik vid hälsosamtalet? _ Andel (%) skolsköterskor/skolläkare som genomgått utbildning? Arbetsgivaren har ett grundläggande ansvar för att skapa goda förutsättningar för lärande och för insatser som syftar till kompetensutveckling. Den anställde har också ett eget ansvar för att utveckla sin kompetens i enlighet med verksamhetens krav (Vårdförbundet, ur kompetensutvecklingsavtal, bilaga 5 till ÖLA 00). Patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659) anger att hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska EMQ _ * *Andel (%) 10

111 Lokaler och utrustning Kvalitetsmått för struktur (S), process (P) och resultat (R) 1(1) Struktur Process Resultat Lagar/författningar/styrdokument Informationskälla/ lokalt Har verksamheten lokaler som uppfyller kraven för sekretess? Har verksamheten lokaler som uppfyller krav på golvyta, tillgänglighet för alla elever och tillgång till vilrum? Har verksamheten lokaler som uppfyller kraven på hygien? Finns rutin/avtal för hantering av riskavfall? Har verksamheten den utrustning* som behövs för dess omfattning? Finns rutin för kontroll/tillsyn av medicintekniska produkter? Lämnas riskavfall för destruktion? Genomförs kontroll/tillsyn av medicintekniska produkter? Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas de lokaler som behövs för att en god vård skall kunna ges (SFS, 2009:400; SOSFS 2007:19 med ändringsföreskrifter). Skollagen (SFS 2010:800) reglerar enklare sjukvård. Arbetsmiljöverket (2002) anger att det skall finnas vilrum i tyst och lugn omgivning och i anslutning till EMI:s lokaler. Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Verksamhetschef/ Följs rutinen? SOSFS 2007:19 med ändringsföreskrifter reglerar basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. SOSFS 2005:26 med ändringsföreskrifter anger rutiner för den personal som hanterar smittförande avfall. SOSFS 2008:1 med ändringsföreskrifter reglerar hantering och kontroll av medicintekniska produkter. Rekommendationer från yrkesföreningarna: Lokalen vara utformad så att samtal och undersökningar som förs i lokalen inte kan uppfattas av obehöriga. Lokalen bör vara så stor att den rymmer den utrustning som krävs. Golvyta för funktions- och motorikkontroller. Tillräckligt avstånd till syntavlan. Av hygienskäl ska lokalen vara utrusad med vatten och diskbänk. *Utrustning: stetoskop, otoskop, reflexhammare, blodtrycksmanschett, våg, längdmätare, orchidometer, scoliometer, syntavla, audiometer, journalarkiv, låsbara skåp för läkemedel, kylskåp för vacciner och undersökningsbrits. SOSFS 2008:1 med ändringsföreskrifter reglerar användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården och anger att VC efter uppdrag ska ansvara för att endast säkra och ändamålsenliga medicinska produkter (MTP) och, till dessa, anslutna informationssystem används. Att de MTP och de, till dessa, anslutna informationssystemen är kontrollerade och rätt installerade innan de används. skolläkare/ skolsköterska Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Följs rutinen? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Datakälla/ nationellt Nationell databas saknas Nationell databas saknas Nationell databas saknas Nationell databas saknas Nationell databas saknas Nationell databas saknas S P R Kommentar 11

112 Verksamhetens arbete Kvalitetsmått för struktur (S), process (P) och resultat (R) 1(2) Struktur Process Resultat Lagar/författningar/styrdokument Informationskälla/ lokalt Finns metodbok för verksamheten? Finns rutin för hur journaldokumentationen utförs? Finns rutin för signering? Uppdateras metodboken regelbundet? Utvärderas rutinen regelbundet? Utvärderas rutinen regelbundet? Tillämpas metodboken i verksamheten? Följs rutinen? Följs rutinen? Socialstyrelsen anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOSFS, 2011:9; SFS 2010:659) Krav på dokumentation regleras i Patientdatalagen (SFS, 2008:355; Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14 (M) informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården med ändringsföreskrifter; Socialstyrelsen & Skolverket, 2014). Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Datakälla/ nationellt Nationell databas saknas Nationell databas saknas Nationell databas saknas S P R Kommentar Finns rutin för remisshantering? Utvärderas rutinen regelbundet? Följs rutinen? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas Finns rutin för kontrollelever? Utvärderas rutinen regelbundet? Följs rutinen? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas Erbjuds alla elever hälsobesök i enlighet med skollagen (SFS 2010:800)? Andel (%) genomförda hälsobesök i förskoleklass hos skolläkare? Andel (%) genomförda hälsobesök i förskoleklass hos skolsköterska? Andel (%) genomförda hälsobesök i skolår 4? Andel (%) genomförda hälsobesök i skolår 7/8? Andel (%) genomförda hälsobesök i Gy 1? Andel (%) genomförda hälsobesök för nyanlända elever? Enligt skollagen (SFS 2010:800) skall alla elever i grundskolan och gymnasieskolan under skoltiden erbjudas hälsobesök. Vägledning för elevhälsan stödjer lagen (Socialstyrelsen & Skolverket, 2014). Skolsköterska/ patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ patientjournal EMQ _ * *Andel (%) EMQ _ * *Andel (%) EMQ _ * *Andel (%) EMQ _ * *Andel (%) EMQ _ * *Andel (%) Nationell databas saknas _ * *Andel (%) 2(2) 12

113 Struktur Process Resultat Lagar/författningar/styrdokument Informationskälla/ lokalt Finns rutin för sammanställning av hälsodata från hälsobesök på gruppnivå? Finns rutin för sammanställning av hälsodata från hälsobesök på organisationsnivå? Erbjuds vaccinationer i enlighet med nationella allmänna vaccinationsprogrammet? Sammanställs hälsodata på gruppnivå? Sammanställs hälsodata på organisationsnivå? _ Analyseras och återförs resultatet till skolans verksamhet tillsammans med rektor och EHT? Analyseras och återförs resultatet till ledning och vårdgivare? Antal genomförda vaccinationer på individuell ordination? Andel (%) genomförda MPR vaccinationer enligt nationella allmänna vaccinationsprogrammet? Andel (%) genomförda HPV vaccinationer enligt nationella allmänna vaccinationsprogrammet? Andel (%) genomförda dtp vaccinationer enligt nationella allmänna vaccinationsprogrammet? Andel (%) fullvaccinerade i skolår 9? SOSFS (2011:9) reglerar att verksamheten ska planera, genomföra, utvärdera och förbättra (Socialstyrelsen & Skolverket, 2014). SOSFS (2011:9) reglerar att verksamheten ska planera, genomföra, utvärdera och förbättra (Socialstyrelsen & Skolverket, 2014). Vaccinationer ska erbjudas enligt Folkhälsomyndighetens föreskrift om vaccination av barn (HSLF-FS 2015:6; HSLF-FS 2015:11). Avsteg från vaccinationsprogrammet får göras genom ordination av den ansvariga läkaren (HSLF-FS 2015:6). För att vara behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns skall sjuksköterskan ha genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar eller annan likvärdig utbildning. Verksamhetschefen ansvarar för bedömning av om utbildningarna motsvarar specialistutbildningarna. Bedömningen skall dokumenteras i den lokala instruktionen för läkemedelshantering (HSLF-FS 2015:11). Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ patientjournal Datakälla/ nationellt EMQ EMQ Vaccinations- Registret Vaccinations- Registret Vaccinations- Registret Vaccinationsregistret S P R Kommentar _ * *Antal _ * *Andel (%) _ * *Andel (%) _ * *Andel (%) EMQ _ * *Andel (%) Har verksamheten planerad mottagning utöver ordinarie hälsobesök i FK, skolår 4, 7/8, Gy 1? Har skolsköterskan öppen mottagning? _ Antal planerade mottagningsbesök hos skolsköterskan? Antal planerade mottagningsbesök hos skolläkaren? Antal spontana besök vid öppen mottagning hos skolsköterskan? Skolsköterskans mottagningsverksamhet är en del i elevhälsans generella hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete (Socialstyrelsen & Skolverket, 2014). Skolsköterska/ patientjournal Skolsköterska/ patientjournal Skolsköterska/ patientjournal Nationell databas saknas Nationell databas saknas Nationell databas saknas _ * *Antal _ * *Antal _ * *Antal 13

114 Elevernas inlärningsmiljö/emi:s arbete i elevhälsan Kvalitetsmått för strukturmått (S) 1(1) Struktur/Process Deltar skolsköterskan i EHT? Deltar skolläkaren i EHT? Arbetar EMI aktivt med hälsofrämjande arbete utifrån livsstilsfaktorer? Arbetar EMI aktivt med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa? Medverkar EMI i arbetet för en säker och god arbetsmiljö? Är EMI delaktig i arbetet med kränkande behandling? Medverkar EMI i arbetet för en god lärandemiljö? Är EMI delaktig i arbetet kring elever i behov av särskilt stöd? Är EMI delaktig i arbetet kring elever med skolfrånvaro? Samverkar EMI med hälso- och sjukvård, socialtjänst, ungdomsmottagningar och tandvård. S / P Hur? Utveckla/förbättra? Styrdokument Vägledning för elevhälsan - Det ingår i elevhälsans generellt riktade arbete att: främja elevers lärande, utveckling och hälsa förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa Det ingår i elevhälsans individuellt riktade arbete att: bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa uppmärksamma och på rektorns uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd (Källa: Skolverket & Socialstyrelsen, 2014, s.35) 14

115 Referenser Asplund, K. (2014). Kvalitetsmätning inom hälso- och sjukvården. I G Jakobsson Ekman, B Lindahl & A Nordin (Red). Nationella kvalitetsregister i hälso- och sjukvården (s.25-37). Karolinska institutet: University Press. Bojestig, M. & Klintberg, B. (2014). Kvalitetsregister i ledning och styrning. I G Jakobsson Ekman, B Lindahl & A Nordin (Red). Nationella kvalitetsregister i hälso- och sjukvården (s.64-71). Karolinska institutet: University Press. Nationellt kvalitetsregister för elevhälsans medicinska insats, EMQ. (2014). Ansökan. Skolverket. (1994). Skolhälsovården en utvärdering "Nära och gratis". Skolverkets Rapport Nr 53. Stockholm. Skolverket. (2010). Målgruppen för grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Stockholm. Socialstyrelsen. (2009). Nationella indikatorer för God vård. Socialstyrelsens hemsida (senast uppdaterad). [Elektronisk] Tillgänglig: > [ ] Socialstyrelsen. (2010). Att mäta kvalitet i skolhälsovårdens/elevhälsans arbete med psykisk ohälsa. Socialstyrelsens hemsida (senast uppdaterad). [Elektronisk] Tillgänglig: > [ ] Socialstyrelsen. (2011). Utvecklingsområden för mödra- och barnhälsovård samt elevhälsa en kartläggning av professionernas önskemål om riktlinjer eller annan vägledning. [Elektronisk] Tillgänglig: > [ ] Socialstyrelsen. (2012). Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. [Elektronisk] Tillgänglig: > [ ] Socialstyrelsen & Skolverket. (2024). Vägledning för elevhälsan. Falun: Edita Brobergs. SOU. (2010). Se, tolka och agera allas rätt till en likvärdig utbildning. Statens offentliga utredningar, SOU 2010:95. Stockholm. Thor, J., Peterson, A. & Lindahl, B. (2014). Kvalitetsregistrens roll i förbättringsarbete. I G Jakobsson Ekman, B Lindahl & A Nordin (Red). Nationella kvalitetsregister i hälso- och sjukvården (s.50-63). Karolinska institutet: University Press. Willman, A., & Idvall, E. (2007). Kvalitet i hälso- och sjukvården. I E Idvall (red), Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. Svensk sjuksköterskeförening. Stockholm: Gothia Förlag.

116 Elevernas inlärningsmiljö/emi:s arbete i elevhälsan Kvalitetsmått för strukturmått (S) 1(1) Struktur/Process S/P Hur? Utveckla/förbättra? Styrdokument Vägledning för elevhälsan - Deltar skolsköterskan i EHT? Deltar skolläkaren i EHT? Arbetar EMI aktivt med hälsofrämjande arbete utifrån livsstilsfaktorer? Arbetar EMI aktivt med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa? Medverkar EMI i arbetet för en säker och god arbetsmiljö? Är EMI delaktig i arbetet med kränkande behandling? Medverkar EMI i arbetet för en god lärandemiljö? Är EMI delaktig i arbetet kring elever i behov av särskilt stöd? Är EMI delaktig i arbetet kring elever med skolfrånvaro? Samverkar EMI med hälso- och sjukvård, socialtjänst, ungdomsmottagningar och tandvård. Det ingår i elevhälsans generellt riktade arbete att: främja elevers lärande, utveckling och hälsa förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa Det ingår i elevhälsans individuellt riktade arbete att: bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa uppmärksamma och på rektorns uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd (Källa: Skolverket & Socialstyrelsen, 2014, s.35)

117 Lokaler och utrustning Kvalitetsmått för struktur (S), process (P) och resultat (R) 1(1) Struktur Process Resultat Informationskälla/ lokalt Har verksamheten lokaler som uppfyller kraven för sekretess? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Datakälla/ nationellt Nationell databas saknas S P R Kommentar Har verksamheten lokaler som uppfyller krav på golvyta, tillgänglighet för alla elever och tillgång till vilrum? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas Har verksamheten lokaler som uppfyller kraven på hygien? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas Finns rutin/avtal för hantering av riskavfall? Lämnas riskavfall för destruktion? Följs rutinen? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas Har verksamheten den utrustning* som behövs för dess omfattning? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas Finns rutin för kontroll/tillsyn av medicintekniska produkter? Genomförs kontroll/tillsyn av medicintekniska produkter? Följs rutinen? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas

118 Personalresurser Kvalitetsmått för struktur (S), process (P) och resultat (R) 1(1) Struktur Process Resultat Informationskälla/ lokalt Antal elever/heltidsanställd skolläkare? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Datakälla/ S P R Kommentar nationellt EMQ * *Antal Antal elever/heltidsanställd skolsköterska? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska EMQ * *Antal Andel (%) skolläkare med yrkesspecifik kompetens? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska EMQ * *Andel (%) Andel (%) skolsköterskor med yrkesspecifik kompetens? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska EMQ * *Andel (%) Ges skolläkare kontinuerlig fortbildning/ kompetensutveckling? _ Antal dagar fortbildning/ kompetensutveckling för skolläkare? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas _ * *Antal Ges skolsköterskor kontinuerlig fortbildning/ kompetensutveckling? _ Antal dagar fortbildning/ kompetensutveckling för skolsköterska? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas _ * *Antal Används evidensbaserad samtalsmetodik vid hälsosamtalet? _ Andel (%) skolsköterskor/skolläkare som genomgått utbildning? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska EMQ _ * *Andel (%)

119 Verksamhetens arbete Kvalitetsmått för struktur (S), process (P) och resultat (R) 1(2) Struktur Process Resultat Informationskälla/ lokalt Finns metodbok för verksamheten? Finns rutin för hur journaldokumentationen utförs? Uppdateras metodboken regelbundet? Utvärderas rutinen regelbundet? Tillämpas metodboken i verksamheten? Följs rutinen? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Datakälla/ nationellt Nationell databas saknas Nationell databas saknas S P R Kommentar Finns rutin för signering? Utvärderas rutinen regelbundet? Följs rutinen? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas Finns rutin för remisshantering? Utvärderas rutinen regelbundet? Följs rutinen? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas Finns rutin för kontrollelever? Utvärderas rutinen regelbundet? Följs rutinen? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas Erbjuds alla elever hälsobesök i enlighet med skollagen (SFS 2010:800)? _ Andel (%) genomförda hälsobesök i förskoleklass hos skolläkare? Skolsköterska/ patientjournal EMQ _ * *Andel (%) _ Andel (%) genomförda hälsobesök i förskoleklass hos skolsköterska? Andel (%) genomförda hälsobesök i skolår 4? Andel (%) genomförda hälsobesök i skolår 7/8? Andel (%) genomförda hälsobesök i Gy 1? Andel (%) genomförda hälsobesök för nyanlända elever? Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ patientjournal EMQ _ * *Andel (%) EMQ _ * *Andel (%) EMQ _ * *Andel (%) EMQ _ * *Andel (%) Nationell databas saknas _ * *Andel (%)

120 2(2) Struktur Process Resultat Informationskälla/ lokalt Finns rutin för sammanställning av hälsodata från hälsobesök på gruppnivå? Finns rutin för sammanställning av hälsodata från hälsobesök på organisationsnivå? Erbjuds vaccinationer i enlighet med nationella allmänna vaccinationsprogrammet? Sammanställs hälsodata på gruppnivå? Sammanställs hälsodata på organisationsnivå? Analyseras och återförs resultatet till skolans verksamhet tillsammans med rektor och EHT? Analyseras och återförs resultatet till ledning och vårdgivare? Antal genomförda vaccinationer på individuell ordination? Andel (%) genomförda MPR vaccinationer enligt nationella allmänna vaccinationsprogrammet? Andel (%) genomförda HPV vaccinationer enligt nationella allmänna vaccinationsprogrammet? Andel (%) genomförda dtp vaccinationer enligt nationella allmänna vaccinationsprogrammet? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Datakälla/ nationellt EMQ EMQ Vaccinations- Registret Vaccinations- Registret Vaccinations- Registret Vaccinationsregistret S P R Kommentar _ * *Antal _ * *Andel (%) _ * *Andel (%) _ * *Andel (%) _ Andel (%) fullvaccinerade i skolår 9? Skolsköterska/ patientjournal EMQ _ * *Andel (%) Har verksamheten planerad mottagning utöver ordinarie hälsobesök i FK, skolår 4, 7/8, Gy 1? Har skolsköterskan öppen mottagning? _ Antal planerade mottagningsbesök hos skolsköterskan? Antal planerade mottagningsbesök hos skolläkaren? Antal spontana besök vid öppen mottagning hos skolsköterskan? Skolsköterska/ patientjournal Skolsköterska/ patientjournal Skolsköterska/ patientjournal Nationell databas saknas Nationell databas saknas Nationell databas saknas _ * *Antal _ * *Antal _ * *Antal

121 Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått för struktur (S), process (P) och resultat (R) 1(1) Struktur Process Resultat Informationskälla/ lokalt Finns verksamhetschef utsedd enligt hälso- och sjukvårdslagen? Är verksamhetschefen läkare/sjuksköterska? Datakälla/ nationellt Verksamhetschef Inspektionen för vård och omsorg (IVO) S P R Kommentar Verksamhetschef IVO * *Ange läkare/sjuksköterska Har verksamhetschefen uppdragit åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter? Verksamhetschef Nationell databas saknas Är verksamheten, EMI, anmäld till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt gällande lagstiftning? Verksamhetschef IVO Ingår det i kvalitetsarbetet att upprätta verksamhetsplan? Ingår det i kvalitetsarbetet att upprätta verksamhetsberättelse? Finns Lex. Maria ansvarig utsedd för verksamheten? Skrivs verksamhetsplan? Skrivs verksamhetsberättelse? _ Utvärderas och återförs resultatet till verksamheten, ledning och vårdgivare? Utvärderas och återförs resultatet till verksamheten, ledning och vårdgivare? Antal anmälningar enligt Lex. Maria? Verksamhetschef Verksamhetschef Nationell databas saknas Nationell databas saknas Verksamhetschef IVO _ * *Antal Finns rutin för avvikelsehantering? Utförs risk- och händelseanalys vid inträffade avvikelser? Antal avvikelserapporter? Verksamhetschef Nationell databas saknas * *Antal Finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för verksamheten? Finns rutin för anmälan enligt socialtjänstlagen? Skrivs patientsäkerhetsberättelse årligen? Återförs patientsäkerhetsberättelsen till ledning och vårdgivare? Antal anmälningar enligt socialtjänstlagen? Verksamhetschef Skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas Nationell databas saknas _ * *Antal

122 Utvärdering 2015 Spara på din dator och fyll i maila (om du inte tycker det gör något att jag ser vem det är ifrån) eller skriv ut och skicka i internpost. Alternativt skriv ut och fyll i för hand. Åter till Susann senast 20/1. Under höstterminen 2015: Har jag fått följande kompetensutveckling, litteraturstudier, varit på auskultation etc (se längre ned vad som stod i kompetensutvecklingsplanen): Har jag uppmärksammat följande risker och negativa händelser/avvikelser Har jag saknat eller sett förbättringsområden inom: Vaccinbrist har påverkat mig på följande vis Har dessa saker varit bra: Hela 2015 Tankar kommentarer kring MLA, byte av chef etc: Skolsköterskemötenas struktur, innehåll, tid: Se även sista sidan, har vi nått målen? Om nej, varför? (kan skriva direkt vid varje punkt) 2016 Önskemål eller andra tankar kring kompetensutveckling Önskemål kring inventarier, IT-utrustning eller annat till rummen (skrivbord, hurtsar, vågar, blodtrycksmätare, stå-mattor, litteratur eller annat bara för att jag ska få en bättre överblick av behoven och kunna prioritera utifrån budget)

123 Vilka rutiner behöver prioriteras att få nedskrivna? Tänk utifrån när du stöter på problem eller behöver ringa kollegor och fråga eller var du ser att riskerna att fel begås är som störst. Utdrag från kompetensutvecklingsplanen: Forum Frekvens Innehåll Deltagare Kunskapsinhämtning genom aktuell litteratur Professionsmöte med skolöverläkaren och skolsköterskorna Auskultation Utvärderingsdag/ar varje år Information/utbildnings insatser inom kunskapsområdet fortlöpande Litteraturstudier i omvårdnad/medicin C:a en gång per Aktuell medicinsk och månad omvårdnadsinformation. Inbjudna gäster och även studiebesök. 1-2 gånger per år Planering och utvärdering utifrån individuellt mål Dag/ar i maj/juni Planering och utvärdering varje år utifrån uppställda mål Beror på utbudet Olika aktuella temaområden och innehållet som erbjuds Samtliga Samtliga gruppmedlemmar Samtliga gruppmedlemmar Samtliga gruppmedlemmar och skolöverläkare Representant/er från gruppen Nationella skolsköterskedagar Nationella information/utbildningsi nsatser för ledningsansvariga 1-2 gånger per år Fastställt program Representant/er från grundskolan och gymnasiet 1-2 gånger per år Fastställt program Samordnande skolsköterska/ skolöverläkare Mål Följa kompetensutvecklingsplanen Fullföljande av basprogram Arbeta efter kvalitetssäkrade rutiner Deltagande i professionsmöte

124 Förbättra formerna för? Ta fram statistik över våra hälsosamtal och vaccinationer Följsamhet till patientdatalagen, ex. genom journalgranskning Handledarutbildning planeras, då detta krävs för att ha studenter Handledning till gymnasiets skolsköterskor Att medicinteknisk utrustning är kontrollerad/kalibrerad Utbildning i tonårsmedicin Utbildning i flyktingfrågor typ heder Utbildning i psykisk ohälsa och hur vi konkret kan jobba förebyggande omkring detta Utbildning i ryggkontroller Utbildning gällande sömn och stress Utbildning gällande kost HLR uppdatering Utbildning i hur att korrekt dokumentera avvikelser och ev. åtgärder Ta fram lista med litteraturtips

125 Verksamhets- och kompetensutvecklingsplan Elevhälsans medicinska insats 2016 BAKGRUND Skolsköterskorna har eget medicinskt yrkesansvar genom sin yrkeslegitimation. Denna plan beskriver kvalitets- och utvecklingsarbete inom elevhälsans medicinska insats (EMI) där skolsköterskan bidrar med kunskap inom medicin och omvårdnad. SYFTE Syftet med verksamhetsplanen är att uppnå god kvalitét, utveckla verksamheten och upprätthålla hög kompetens hos personalen. Dessa saker tillsammans leder även till en hög patientsäkerhet. GENOMFÖRANDE Verksamhets- och kompetensplanen beskriver först den gemensamma kompetensutvecklingen och därefter beskrivs arbetet med individuella kompetensutvecklingsplaner. Därefter följer ett antal mål och prioriterade verksamhetsområden för Arbetsgivare och anställd har gemensamt ansvar för kompetensutveckling på individuell nivå och på gruppnivå.

126 Gemensam kompetensutveckling Forum Frekvens Innehåll Deltagare Kunskapsinhämtning genom aktuell litteratur fortlöpande Litteraturstudier i omvårdnad/medicin Professionsmöte Var 3-4:e vecka Enligt MLA.s årshjul med riskanalys, händelseanalys, egenkontroll, rutiner, utvecklingsarbete och uppföljning. Aktuell medicinsk och omvårdnadsinformation. Inbjudna gäster och eventuellt studiebesök. Barn- och elevhälsa + Ca 3 gånger per Gemensamma träffar och rektorer termin utvecklingsarbete i grupper. Utvärderingsdag/ar Dag/ar i maj/juni Planering och utvärdering varje år varje år utifrån uppställda mål Information/utbildnings Utifrån kompetensinsatser inom beskrivning och prioriterade kunskapsområdet kunskapsområden relaterat till individuell kompetensutvecklingsplan Skolsköterskekongress 1 gånger per år Enligt kongressprogram (2 dagar) Samtliga Samtliga gruppmedlemmar Samtliga med placering inom grundskolan och grundsärskolan Samtliga gruppmedlemmar (och skolläkare) Samtliga skolsköterskor bör delta i minst en sådan insats per termin Minst 4 deltagare per år från grundskolan och någon/några från gymnasiet

127 Information och/eller utbildningsinsatser skall i möjligaste mån anpassas efter verksamhetens behov och förläggas så att det passar verksamheten. Mötestider planeras i samråd med berörda chefer då aktiviteter kan komma i prioriteringskonflikt. Vi har beslutat att skolsköterskemöte prioriteras framför elevhälsamöte, om detta inte är av akut art. Individuell kompetensutveckling Under året ska kommunens lönekriterier diskuteras så att det blir tydligt för alla vad de innebär för den som arbetar inom EMIs verksamhet. De kriterier, anpassade till verksamheten, vi får fram där ligger till grund för kompetensbeskrivning vid nyanställningar. På detta sätt ska kompetens och lön tydligare knytas till varanddra. Vid medarbetarsamtalet lyfts frågan om behov av kompetensutveckling för den enskilda skolsköterskan. Behoven kan vara utifrån personens ansvarsområden eller för att bättre kunna nå upp till lönekriterier. Under 2016 behöver vi också göra en genomgång av vilka områden alla skolsköterskor behöver ha fortbildningar inom och vilka områden som någon inom gruppen behöver ha kompetens inom. Viss kompetens kan behövas inom gruppen utan att alla måste besitta samma kunskap. Tanken bakom detta är att alla kompetensutvecklingsinsatser ska vara mer behovsprövade, till både person och verksamhet, och vara genomtänkta. Går man en kurs ska man använda sig av kunskapen efteråt och delge sina kollegor. Vi ska undvika att gå på kurser och föreläsningar bara för att de låter roliga eller inte kostar något. Individuell kompetensutveckling Auskultation 1-2 gånger per år Planering och utvärdering utifrån individuellt mål Samtliga gruppmedlemmar Information/utbildnings insatser inom kunskapsområdet Utifrån kompetensbeskrivning och prioriterade kunskapsområden relaterat till individuell kompetensutvecklingsplan Samtliga skolsköterskor bör delta i minst en sådan insats per termin Se även punkterna kunskapsinhämtning genom litteratur och skolsköterskekongress på den gemensamma delen föregående sida. MLA deltar vid 2 möten/år för MLA inom Fyrbodal samt ett möte för hela Västra Götalandsregionen. Deltar också på den årliga ledningskonferens (2 dagar) som arrangeras av Skolläkarföreningen och Riksföreningen för skolsköterskor.

128 Vid nyanställning anges utbildningskrav; Leg. sjuksköterska med specialistutbildning Hälso- och sjukvård för barn och ungdom, Distrikt- (Öppen hälso och sjukvård) eller Skolsköterskeutbildning, med behörighet för vaccinering. Introduktion/mentorskap vid nyanställning säkerställer kvaliteten. Mål och prioriterade områden för elevhälsans medicinska insats 2016 Förbättra formerna för att ta fram och redovisa statistik från hälsosamtal och vaccinationer Egenkontroll genom journalgranskning Möjlighet tii handledning till gymnasiets skolsköterskor undersöks vidare Gemensamt arbeta vidare med skriftliga rutiner för höjd kvalitet och patientsäkerhet. Rutinerna fastställs av vårdgivaren. Siths-kort till samtliga skolsköterskor Säkrare journaltransporter genom inköp av låsbara väskor Tillgänglighet till journaler mm under semesterperioder och annan frånvaro säkras genom nyckelgömmor Förstärka det salutogena och hälsofrämjande förhållningssättet och utveckla det främjande och förebyggande arbetet med fokus på tidiga insatser Inköp av Mini-Anne till samtliga skolsköterskor för repetition av HLR-utbildning Susann Magnusson Skolsköterska med medicinskt ledningsansvar

129 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/ Tillsynsrapport för 2015 Sammanfattning Enligt 26 kap. skollagen (2010:800) 4 har kommunen tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Syftet med tillsynen är enligt 2 att genom en självständig granskning kontrollera att en verksamhet uppfyller kraven i lagar och andra föreskrifter. Om tillsynsmyndighet upptäcker brister vid tillsynen ska myndigheten fatta beslut om åtgärder som kan behövas för att huvudmannen ska rätta till fel som upptäckts vid granskningen. Kommunen har rätt att på plats granska verksamheten som på begäran måste lämna ut uppgifter som behövs för att tillsynen ska kunna genomföras. Tillsynsenheten vid Barn och utbildningsförvaltningen genomför tillsyn enligt en fastställd tillsynsplan och en samlad tillsynsrapport lämnas till Barn och utbildningsnämnden två gånger per år. Med hänsyn till hur tillsynsenheten organiserade sin verksamhet under 2015 lämnas en samlad rapport för hela 2015 eftersom tillsynen koncentrerades till höstterminen. Under 2015 har tillsynsenheten genomfört tillsyn av en huvudman för förskola och fritidshem samt fem huvudmän för pedagogisk omsorg. Enheten har träffat representanter för huvudmännen samt besökt 13 enskilda verksamheter. Tillsynen har under året 2015 haft fokus på det systematiska kvalitetsarbetet enligt gällande författningar samt regelbunden tillsyn av förskolor och fritidshem. Hösten 2015 har fokus legat, utöver regelbunden tillsyn, på uppföljning och utvärdering avseende pedagogisk omsorg. Tillsynen har resulterat i tre anmärkningar. I denna rapport lämnas en sammanfattning av årets tillsyn. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Antal placerade barn i Uddevallakommun - förskolor - november 2015 Antal placerade barn/elever i Uddevallakommun - pedagogisk omsorg - november 2015 Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna tillsynsenhetens rapport för 2015 i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

130 Tjänsteskrivelse 1(4) Dnr BUN 2015/00570 Handläggare Tillsynssamordnare Mirsada Slijepcevic Telefon Tillsynsrapport för 2015 Sammanfattning Enligt 26 kap. skollagen (2010:800) 4 har kommunen tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Syftet med tillsynen är enligt 2 att genom en självständig granskning kontrollera att en verksamhet uppfyller kraven i lagar och andra föreskrifter. Om tillsynsmyndighet upptäcker brister vid tillsynen ska myndigheten fatta beslut om åtgärder som kan behövas för att huvudmannen ska rätta till fel som upptäckts vid granskningen. Kommunen har rätt att på plats granska verksamheten som på begäran måste lämna ut uppgifter som behövs för att tillsynen ska kunna genomföras. Tillsynsenheten vid Barn och utbildningsförvaltningen genomför tillsyn enligt en fastställd tillsynsplan och en samlad tillsynsrapport lämnas till Barn och utbildningsnämnden två gånger per år. Med hänsyn till hur tillsynsenheten organiserade sin verksamhet under 2015 lämnas en samlad rapport för hela 2015 eftersom tillsynen koncentrerades till höstterminen. Under 2015 har tillsynsenheten genomfört tillsyn av en huvudman för förskola och fritidshem samt fem huvudmän för pedagogisk omsorg. Enheten har träffat representanter för huvudmännen samt besökt 13 enskilda verksamheter. Tillsynen har under året 2015 haft fokus på det systematiska kvalitetsarbetet enligt gällande författningar samt regelbunden tillsyn av förskolor och fritidshem. Hösten 2015 har fokus legat, utöver regelbunden tillsyn, på uppföljning och utvärdering avseende pedagogisk omsorg. Tillsynen har resulterat i tre anmärkningar. I denna rapport lämnas en sammanfattning av årets tillsyn. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Antal placerade barn i Uddevallakommun - förskolor - november 2015 Antal placerade barn/elever i Uddevallakommun - pedagogisk omsorg - november 2015 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna tillsynsenhetens rapport för 2015 i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad

131 Tjänsteskrivelse 2(4) Dnr BUN 2015/00570 Ärendebeskrivning Enligt 26 kap. skollagen (2010:800) 4 har kommunen tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Syftet med tillsynen är enligt 2 att genom en självständig granskning kontrollera att en verksamhet uppfyller kraven i lagar och andra föreskrifter. Om tillsynsmyndighet upptäcker brister vid tillsynen ska myndigheten fatta beslut om åtgärder som kan behövas för att huvudmannen ska rätta till fel som upptäckts vid granskningen. Kommunen har rätt att på plats granska verksamheten som på begäran måste lämna ut uppgifter som behövs för att tillsynen ska kunna genomföras. Verksamheter och totalt antal inskrivna barn Verksamheter och antal inskrivna barn på respektive förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg finns i bilaga både för kommunal och fristående verksamhet. Genomförande av tillsynen Under 2015 har tillsynsenheten genomfört tillsyn av en huvudman för förskola och fritidshem samt fem huvudmän för pedagogisk omsorg. Enheten har träffat representanter för huvudmännen samt besökt 13 enskilda verksamheter. Tillsynen har haft fokus på det systematiska kvalitetsarbetet enligt gällande författningar samt regelbunden tillsyn av förskolor och fritidshem. Hösten 2015 har fokus, utöver regelbunden tillsyn, legat på uppföljning och utvärdering avseende pedagogisk omsorg. I denna rapport lämnas en sammanfattning av årets tillsyn. Besökta fristående förskolor och pedagogisk omsorg i Uddevalla kommun: Förskolor/fritidhem/pedagogisk Huvudman omsorg Regnbågens pedagogiska omsorg Enskild firma, Maya Faseia Verksamheter hos fem Ströms slott AB dagbarnvårdare anställda hos Ströms slott AB i Uddevalla kommun Verksamheter hos tre dagbarnvårdare Christella barnomsorg anställda hos Christella barnomsorg DBV Solstrålarna Herrestad AB DBV Solstrålarna Herrestad AB Emelies familjedaghem Emelies familjedaghem, enskild firma Hemgårdens förskola Svenska kyrkan Hemgårdens fritidhem Svenska kyrkan

132 Tjänsteskrivelse 3(4) Dnr BUN 2015/00570 Genomförande av besöken Tillsynen av förskolan och fritidshem har fokuserat på det systematiska kvalitetsarbetet enligt skollagen 4 kap. Bedömningen har gjorts av i vilken utsträckning verksamheterna vid det aktuella granskningstillfället avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i författningarna. Bedömningarna har grundats på de dokument som huvudmannen och verksamheten skickat in och de intervjuer som genomförts med representanter för huvudmannen och fritidshemmet. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän och förskolechefer systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Utgångspunkten för arbetet är att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Tillsynens syfte i den pedagogiska omsorgen var att bedöma om huvudmannen har säkerställt att dagbarnvårdarna har förutsättningar att bedriva verksamhet i enlighet med lagstiftningens krav. Bedömningen har gjorts av i vilken utsträckning verksamheten vid det aktuella granskningstillfället avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i författningarna. Huvudmannen för pedagogisk omsorg ska systematiskt följa upp och utvärdera verksamheten genom att kartlägga verksamhetens förutsättningar och genomförande, analysera kvaliteten och bedöma utvecklingsbehov, i dialog med personalen planera och besluta vilka områden som behöver utvecklas samt följa upp att formerna för barnets delaktighet är anpassade till deras ålder och mognad. Huvudmannen för pedagogisk omsorg ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda kalgomål. Resultat förskola/fritidshem Sammanfattande beskrivning av de områden inom systematiskt kvalitetsarbete som legat till grund för bedömningen: Rutiner och former för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas och dokumenteras både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Utvärderingar avseende fritidshemmets verksamhet inom särskilt identifierade områden och om huvudmannen har sammanställt resultat för verksamheten som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen.

133 Tjänsteskrivelse 4(4) Dnr BUN 2015/00570 Om analys och bedömning av utvecklingsbehov inför 2015/2016 har utmynnat i ett särskilt utvecklingsområde och om planering visar vad utvecklingsinsatserna ska leda till och vilka förutsättningar som krävs för att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras. Tillsynen visar att huvudmannen och förskolechefen brister i delar av arbetet, nämligen i att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Därför har tillsynsenheten tilldelat huvudmannen en anmärkning. Resultat pedagogisk omsorg Vid besöken av de fem huvudmännen för pedagogisk omsorg har vid tillsynen framkommit att tre av dem uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. Därmed avslutar tillsynsenheten tillsynen av dessa tre huvudmän. Två huvudmän har vid tillsynen uppvisat brister i bedömningsområdena: Uppföljning och utvärdering; säkerställa att uppföljning och utvärdering sker på huvudmannanivå och att det innehåller en samlad bedömning av måluppfyllelse. Personal; säkerställa att personalen har möjligheter till kompetensutveckling och pedagogisk handledning. Personal: säkerställa att personal har förutsättningar att bedriva verksamhet så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande samt förbereder för fortsatt lärande genom personalens kompetens. Särskilt stöd; säkerställa att personalen har kompetens för att ge sådan omsorg till barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling, att barnet förbereds för fortsatt lärande. Mot bakgrund av att huvudmännen är väl medvetna om bristerna och aktivt arbetar för att avhjälpa dessa har tillsynsenheten bedömt överträdelserna som mindre allvarliga och tilldelar därför huvudmännen en anmärkning. Eftersom det handlar om barnets trygghet och säkerhet samt i vilken mån huvudmännen tar ansvar enligt skollagen 25 kapitel samt de allmänna råden för pedagogisk omsorg avser tillsynenheten att följa upp verksamheterna under våren Hans-Lennart Schylberg Skolchef Mirsada Slijepcevic Tillsynssamordnare

134 Förskolor November 2015 November 2014 November 2013 November 2012 OMRÅDE NORR/VÄSTER Dahlgrenska ULNA AB Fasseröd ULNA AB Helenedal ULNA AB Killingen ULNA AB Kurveröd ULNA AB Snäckan Ströms Slott AB Diamanten Svenska kyrkan Balladen Bleket Dalaberg Fjällräven Hovhult Jakobsberg Myntet Skogslyckan Smultronplantan personalkooperativ TOTALT NORR/VÄSTER OMRÅDE SÖDER /CENTRUM Kaprifolen Föräldrakooperativ Pärlan Föräldrakooperativ Fisken personalkooperativ Hönseberget Parken Skansen Ängabo Lancaster ULNA AB TOTALT SÖDER/CENTRUM OMRÅDE ÖSTER/LANE-RYR Frida Fridaskolorna AB Stenbackeskolans förskola Karlsberg Lane-Ryr Äsperöd Klippan ULNA AB TOTALT ÖSTER/LANE-RYR OMRÅDE LJUNGSKILE/FORSHÄLLA

135 Strumpan Matildaskolan AB Prästgården Svenska kyrkan Hemgården Svenska kyrkan Lustträdgården personalkooperativ Forshälla Hälle Kärr TOTALT LJUNGSKILE/FORSHÄLLA OMRÅDE HERRESTAD/BOKENÄS/HOGSTORP Källdal Matildaskolan AB Misteröd Matildaskolan AB Sunningevägen Matildaskolan AB Klostergården Föräldrakooperativ Berg Bokenäs Herrestad Hogstorp Högås Kreatören Linet Norgården TOTALT HERRESTAD/ BOKENÄS/HOGSTORP TOTALT FÖRSKOLOR

136 Antalet barn i pedagogisk omsorg nov 2015 Enhet Enskild pedagogisk omsorg 1-13 år Christella barnomsorg Inskrivna barn nov 2015 Inskrivna barn nov 2014 Inskrivna barn nov (1-6 år) 11 (6-13 år) Totalt: 23 6 (1-6 år) 16 (6-13 år) Totalt: 22 3 (1-6 år) 19 (6-13 år) Totalt: 22 Emelies familjedaghem 4 (1-6 år) Föräldraledig Föräldraledig Solstrålarnas familjedaghem Övertas av DBV Solstrålarna Herrestad AB Familjedaghemmet Strålen Övertas av DBV Solstrålarna Herrestad AB DBV Solstrålarna Herrestad AB 16 (1-6 år ) 11 (1-6 år) 7 (1-6 år) 4 (1-6 år) 7 (1-6 år) Ströms Slott AB 43 (1-6 år) 74 (6-13 år) Totalt: (1-6 år) 89 (6-13 år) Totalt: 144 Regnbågens pedagogiska omsorg 33 (1-6 år) 23 (1-6 år) 2 (6-13 år) Totalt 25 Totalt Kommunal pedagogisk omsorg 1-6 Herrestad Kurveröd Lane Ryr Söder Tureborg Unneröd Norra, Bleket Totalt Fritidshem (fristående från skolor) 6-13 år Kommunal tillsyn Hemgården Svenska kyrkan Strumpans fritidshem Matildaskolan AB Totalt (1-6 år) 100 (6-13 år) Totalt:132

137 1 (37) Utredning Barn och utbildning Forvaltning Dnr: Handläggare Utredare Ingela Haglund Hansson Telefon Elevers kunskaper i matematik Forvaltning Avdelning Postadress Postadress Besöksadress Gatuadress E-post funktionsbrevlada Telefon (vx) Fax fax nr

138 Utredning Barn och utbildning 2 (37) Dnr: nr Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte och mål Metod Vad säger styrdokumenten i matematik? Forskning och rapporter Måluppfyllelsen - mätningar nationellt och internationellt Måluppfyllelsen i Uddevalla Stöd till elever i matematiksvårigheter Skolverkets utvecklingssatsningar Matematiksatsningen Matematiklyftet Utvecklingssatsningar i kommunen Matematiklyftets effekter för lärare Matematiklyftets effekter för elever Effekter efter matematiklyftet Organisering av undervisning i matematik Effekter av förstelärare Slutsatser och förslag till vidare utveckling Referenslitteratur... 37

139 Utredning Barn och utbildning 3 (37) Dnr: nr Elevers kunskaper i matematik 1. Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik sjunker enligt de internationella utvärderingar som har gjorts under hela 2000-talet. Det framgår även i uppföljningen av resultat i nationella ämnesprov och betyg, både på nationell nivå och i vår kommun. Resultaten från mätningar och jämförelser analyseras och är föremål för forskning och Skolverket har genomfört flera stora utvecklingsprojekt i syfte att höja måluppfyllelsen. Även här i kommunen sjunker måluppfyllelsen på ett likartat sätt och i det systematiska kvalitetsarbetet det är viktigt att noga analysera bakgrund och orsaker till detta. Detta är bakgrunden till att Barn och utbildningsnämnen har gett förvaltningen i uppdrag att utreda varför elevernas kunskaper har sjunkit och hur man kan göra för att förbättra kunskaperna. 2. Syfte och mål Uppdraget syftar till att utreda följande frågor: - analysera kunskapsproduktionen inom matematik samt ge förslag på hur den kan förbättras - vilka effekter Matematiklyftet ger - vilka effekter förstelärartjänsterna ger - vilket stöd elever med svagare kunskaper inom matematik får - hur mattelektionerna organiseras - hur mattelärare samarbetar mellan verksamheterna samt - vilka faktorer som påverkar minskade kunskaper inom Uddevalla kommun Syftet uttrycker vad utredningen ska leda till på längre sikt och sätter in det i ett större sammanhang. 3. Metod Utredningen har genomförts under hösten och består av: Litteraturstudier av rapporter och forskning om matematik/matematikdidaktik Granskning och analys av nationella ämnesprov och betyg i åk 3, 6 och 9. Uppföljning av Skolverkets satsningar Matematiksatsningen och Matematiklyftet. Uppföljningen har skett genom intervjuer med projektledaren och handledarna inom Matematiklyftet och specialpedagoger samt en enkät till rektorer.

140 Utredning Barn och utbildning 4 (37) Dnr: nr 4. Vad säger styrdokumenten om undervisning i matematik? I detta avsnitt beskrivs skolans övergripande mål och riktlinjer samt kursplanen i matematik. Läroplan för grundskolan, LGR 11 Läroplanens två första kapitel anger skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande läroplansmål och riktlinjer för utbildningen. Kapitel 3 består av kursplaner i alla ämnen. I kursplanerna beskrivs de förmågor som eleven skall utveckla genom alla skolåren, dvs långsiktiga mål, Vidare anges syftet med undervisningen, ämnesinnehållet och kunskapskraven som beskriver med vilken kvalitet som eleven använder förmågorna. Läroplanen utgör en helhet och målen finns angivna både som övergripande mål för hela utbildningen (kapitel 2) och i kursplanerna för varje ämne. Därför går det inte att läsa enbart kursplanen i ett visst ämne, t ex matematik. De 16 övergripande läroplanmålen skall genomsyra hela utbildningen: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

141 Utredning Barn och utbildning 5 (37) Dnr: nr har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Kursplanen i matematik De övergripande målen skall genomsyra all undervisning och det innebär att undervisningen i varje ämne måste sättas in i detta sammanhang. Kursplanen i matematik innebär följande: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Det centrala innehållet i alla årskurser 1-9 består av följande områden: Taluppfattning och tals användning Algebra Geometri Sannolikhet och statistik Samband och förändringar Problemlösning Övriga styrdokument utöver läroplanen är Skollagen (grundläggande bestämmelser om skola och förskola), Föreskrifter (bindande bestämmelser) och Allmänna Råd (rekommendationer till hur skolor och förskolor ska tillämpa förordningar och föreskrifter)..

142 Utredning Barn och utbildning 6 (37) Dnr: nr 5. Forskning om matematik Det finns en hel del intressant forskning om matematik och matematikdidaktik. Vidare lyfts oron över elevernas kunskapsutveckling i debattartiklar och i media i övrigt. I detta avsnitt redovisas några viktiga områden, slutsatser och inlägg som rör grundskolan. Staffan Stenhag: Betyg i matematik vad ger grundskolans matematikbetyg för information? (Avhandling Uppsala Universitet 2010) Avhandlingen undersöker vad en elevs matematikbetyg i högstadiet säger om betyg i andra ämnen samt vilka förmågor ett högt matematikbetyg därmed visar på. Några slutsatser i avhandlingen: 1. Betygen grupperar sig naturligt i fyra kluster; kärnämnen, NO-ämnen, SO-ämnen och praktiska ämnen. 2. Matematikbetyget betyder mest för att förklara resultaten i NO-ämnena och betyget i svenska betyder mest för SO-ämnena. 3. Många av eleverna som hade VG eller MVG i matematik hade också detta i nationella provets läsförståelsedel. Omvända sambandet fanns inte. Det krävs mer än god läsförståelse för att nå goda matematikresultat. 4. Elever med höga betyg i matematik har även höga betyg i SO-ämnena. God läsförståelse kombinerat med den matematiska förmågan leder alltså till framgång även i andra ämnen. Tolkningen är att ett högt betyg i matematik, utöver att det ger en uppfattning om elevens läsförståelse, även innehåller information om andra faktorer såsom motivation, flit, noggrannhet, kognitiv förmåga, metakognitiv förmåga (att ha kunskap om hur man tänker). Per-Olof Bentley, Göteborgs Universitet och projektledare för TIMSS 2007 (Skolverket 2008) Han har studerat hur svenska elever uppfattar centrala matematiska begrepp. Han menar att förståelsen ofta är bristfällig och att undervisningen i matematik alltför ensidigt inriktar sig på beräkningsprocedurer. Även om en grundskoleelev med lässvårigheter klarar den rena aritmetiken väl så uppstår stora problem när hon inte förstår vad som frågas efter eller missar småord som är väsentliga för sammanhanget. Ebbe Möllehed Problemlösning i matematik. En studie av påverkansfaktorer i årskurserna 4-9 (Avhandling Malmö Lärarhögskola 2001) I avhandlingen identifieras faktorer som gör att elever misslyckas vid problemlösning. Han konstaterar att det framförallt är brister i textförståelse, elever på grundskolans högstadium misslyckas för att de inte förstår innebörden i texten. Det kan leda till att de väljer fel räknesätt. I hans studie berodde 60 % av de fel eleverna gjorde på matematikuppgifterna i undersökningen på brister i deras

143 Utredning Barn och utbildning 7 (37) Dnr: nr kognitiva läsförmåga, 15 % berodde på slarvfel och endast 25 % berodde på brister i det rena matematiska kunnandet. Forskningsbaserad matematikundervisning - möjligt i teorin, men går det i praktiken? Matematikdidaktiskt forskarnätverket Umeå: G Sjöberg & M Bergström & C Nyberg 2011 Umeå Universitet tillsammans med Umeå kommun och SPSM genomförde ett utvecklingsprojekt för undervisning av elever med särskilda undervisningsbehov i matematik. Man såg att det fanns ett behov av utökad samverkan forskare och lärare. Projektet bestod av att elever i blivande årskurs 5 och 9 erbjöds extra stöd efter skoltid en dag/v kl Elever fick ansöka till de 15 platserna och deltagandet var obligatorisk under ett läsår. Det fanns en samsyn om framgångsfaktorer och projektet vilade på tre aspekter: 1) Forskningsförankring: att bygga upp en kunskapsbas där allt som skulle göras skulle vara vetenskapligt utprövat. 2) Naturliga samarbetsmöjligheter Learning study light. Kontinuerlig utvärdering och vidareutveckling av lärandesituationer. Utvärderingen visade att detta var lärandekrävande och sällan helt möjligt att genomföra. Lärare fick hitta naturliga samarbetstillfällen eller lita till att man var flera tillsammans i klassrummet. I projektet användes huvuddelarna i Learning Studies (lärandets innehåll i centrum, kartläggning av elevernas kunskapsnivå, deltagande forskare på samma villkor som undervisande lärare). Man valde ut och fokuserade på mindre och tydligt avgränsade delar av lektioner. Lärarna fick kompetensutveckling. 3) Elevens egen drivkraft att lära. Elevens insikt och tro om sin egen förmåga blev en nyckelfaktor, den mest avgörande hörnstenen. Man kopplade projektet till lärdomar inom idrotten. Fokus blev att flytta eleven mentalt från gruppen icke lärande ( man är helt övertygad om att inte kan lära sig matematik) till gruppen lärande (inser att man faktiskt kan lära sig). Övertygelsen om att man faktiskt har förmågan, att man kan lära, att man kan prestera är avgörande. (Mental träning MTM). Slutsatser: Det blev en stark resultatförbättring, Formativt arbetssätt det var värdefullt att arbeta med en välstrukturerad modell med tydliga mål där arbetsinsatsen kontinuerligt utvärderas. Det var viktigt för eleverna att byta miljö och slippa det vanliga klassrummet, att få mer tid för träning och att få hjälp med att avgränsa matematikämnet Det mest framträdande var de positiva effekterna av den mentala träningen (jag kan lära mig matematik) Man upplevde det önskvärt att öka utbytet mellan forskning och praktik. Bättre matematikundervisning ger bättre elever Johan Lithner, professor i matematisk didaktik, Umeå Universitet

144 Utredning Barn och utbildning 8 (37) Dnr: nr Johan Lithner forskar på matematikdidaktik och han ser att lärandet är mer komplext än vad man har trott. Hans forskning visar att det inte är eleverna det är fel på utan undervisningen. En förändrad matematikundervisning behövs för att eleverna ska kunna prestera bättre. Larmrapporter ger en förenklad bild. Man väljer ofta ut de delar i undersökningarna där det sker dramatiska försämringar. Inom vissa områden presterar eleverna bra. Hans forskning är inriktad på lärandesvårigheter inom matematik och det verkar inte som om det är mera specialpedagogik som behövs utan om svårigheter som de flesta stöter på. Det finns indikatiner på att elever skulle kunna lära sig mera med en förändrad undervisning. Några slutsatser som han kan se i sin forskning är: Utantill-lärningen boven i dramat? (den har präglat svensk undervisning under lång tid). Detta fungerar på kort sikt men inte på längre sikt. Eleverna lär sig utan att förstå. Vissa saker måste man lära utantill, allt går inte att förstå. Men man bör utveckla fler delar i undervisningen som bl a att lösa problem tillsammans och införa kreativa resonemang. Lithner anser att skolan har för mycket av utantill-inlärande. Undervisningen måste vara både begriplig och användbar. Matematikundervisningen har blivit för ytlig. Det är en följd av att den har förenklats för att göra den mera tillgänglig för fler. Läromedel analys av läroböcker i grundskolan och tentor på universitetsnivå ger samma bild. De flesta tal bygger på utantill-lärande, bara 10 % löser man genom eget resonemang. Nationella prov - Emellertid ser konstruktionen av de nationella proven annorlunda ut. 50 % av uppgifter här är kreativa och 50 % bygger på utantill-lärning. Förklaring till dåliga resultat? Proven följer kunskapskraven (med större tyngd på problemlösning). Undervisningen uppfyller inte målen, kanske för att det kräver mer tid av läraren, tid man inte har? Attityder och inställning till lärandet spelar roll Det finns problem med att göra forskningsresultaten mera användbara i klassrummet Får eleverna lära sig matematik i skolan? Debattartikel i DN 15 dec 2015: T.Österman (fil.dr i filosofi f.n VR-projektet Vad ska en svensk kunna?) & K. Bråting, (fil.dr, lektor i ma-didaktik och lärarutbildare Uppsala) Eleverna får allt mer lära sig att resonera kring matematik medan räknefärdigheten kommit i skymundan. Det kan få som konsekvens att eleverna inte lära sig att räkna, en förutsättning för att kunna lösa matematiska problem. Risk att matematikbegåvade men blyga eller mindre verbalt begåvade får dåliga betyg i matematik. Fara om den verbala resonemangförmågan betonas till den grad att reell matematisk kunskap förbises.

145 Utredning Barn och utbildning 9 (37) Dnr: nr TIMSS, PISA på 1990-talet hade Sverige bra resultat internationellt, under 2000-talet är det kunskapsfall både internationellt och i nationella prov. Läroplaner - jämförelse förr och nu. Nu med utgångspunkt i förmågor (att resonera, kommunicera, värdera, relatera och förstå de matematiska begreppen) samtidigt som räknefärdigheten tonats ned. Bedömningsmaterialen till de nationella proven reflekterar tydligt denna betoning av verbal förmåga. Bedömningen är mera krävande, lärare måste vidareutbildas för att kunna utföra sina jobb. Bedömningsanvisningarna har ökat från 1980-talets 2 sidor till samtliga fyra delprov till idag ca 20 sid/prov (100 sid för 5 prov). Betoningen av verbala förmågor påverkar även läroböckernas innehåll och lärarutbildningens utformning. Risk är att blivande lärare hellre diskuterar matematik än lär ut räkning eftersom de själva inte fått öva tillräckligt mycket räknefärdighet under sin lärarutbildning. Det är en fara om blivande lärare har fått lära sig matematik från ett metaperspektiv utan att först ha lärt sig hantverket fullt ut. Det kan påverka elevernas dalande i mätningarna och självkänslan hos matematikbegåvade elever utan bra vitsord i matematik. 6. Måluppfyllelsen - mätningar nationellt och internationellt Skolan har under en längre tid fått ett allt större fokus i internationell forskning. Sverige är med i de flesta undersökningar och resultaten bidrag starkt till en debatt om tillståndet i skolan. Det gäller framförallt den minskade kunskapsnivån bland svenska elever. Men det är svårt att tolka och förstå resultaten och att dra långtgående slutsatser även om studierna är utformade för att det ska vara möjligt att kunna göra jämförelser över tid. Därför är det viktigt att det finns olika översikter och djupstudier och forskning omkring resultaten som är satta i olika sammanhang. De rapporter som har kommit har fått stor uppmärksamhet eftersom elevernas kunskaper åter har kommit i fokus. Global konkurrens och skolpolitiska debatter förstärker intresset. Kunskaper i matematik mäts i TIMSS för elever i åk 4 och 8 samt i PISA för 15-åringar. Båda mätningarna anses av forskare som att de svarar väl mot vad som anges i de svenska styrdokumenten. TIMSS mäter var fjärde år och PISA vart tredje år. TIMSS i årskurs 4 och 8 Svenska elever har deltagit i TIMSS 2007 och Resultaten för de svenska eleverna i årskurs 4 har legat relativt oförändrat mellan åren men samtidigt har resultatnivån för de övriga länderna stigit, vilket har medfört att Sverige har halkat ner i rankinglistan 2007 till plats 19 av 24 länder och 2011 till plats 22. För årskurs 8 var det en stor nedgång mellan åren 1995 och 2003 och en mera måttlig nergång 2007 och länder har deltagit alla fyra åren och 2011 låg Sverige på plats 13. Kunskaperna uttryckt som kunskapsnivåer i TIMSS 2011 får anses som svaga. 31 % av eleverna i årskurs 4 och 41 % av elever i årskurs 8 presterar på en högst elementär nivå.

146 Utredning Barn och utbildning 10 (37) Dnr: nr PISA för 15-åringar elever deltog i PISA De representerade 28 miljoner 15-åringar i 65 länder. I Sverige deltog elever i 209 skolor av totalt elever. Matematik var huvudämne 2003 och Mellan åren 2009 och 2012 har Sverige en kraftig nedgång och 2012 låg svenska elevers matematikkunskaper under OECD-genomsnittet i alla delområden. 27 % av eleverna anses inte ha nått upp till en basal nivå och 52 % uppnådde högst en basal nivå. Målet med PISA i matematik är att utvärdera elevers förmåga att integrera och tillämpa matematiska färdigheter i en mängd olika realistiska situationer. Det har skett en förskjutning från att se matematik som en mängd begrepp och färdigheter att kunna, till att förstå matematik som en meningsfull aktivitet för att lösa problem. I PISA 2012 var matematik indelad i fyra delområden; 1. Rum och form (t ex geometri) 2. Förändring och samband (t ex funktioner, olikheter, ekvationer) 3. Kvantitet (t ex taluppfattning, mönster, aritmetik) 4. Osäkerhet (t ex sannolikhetslära och statistik) Några iakttagelser från TIMSS och PISA: TIMSS: Elevenkäterna i undersökningarna visar att eleverna har ett ganska stort självförtroende i matematik. Främst gäller det eleverna i årskurs 4. Vidare har pojkar högre självförtroende än flickor. Däremot är inställningen till att lära sig matematik mycket mera negativ. Eleverna i årskurs 8 i TIMSS 2011 hade den lägsta värderingen internationellt sett. Det är inga större skillnader mellan svenska pojkar och flickor varken i PISA och TIMSS. (Däremot har pojkarna ett bättre resultat än flickorna i de flesta OECD-länderna). När det gäller resultatet bland elever med svensk respektive utländsk härkomst så är mönstret detsamma som i läsförmåga. PISA Med fokus på matematik - Analys av samstämmighet mellan svenska styrdokument och PISA Skolverket 2015: Ramverket i PISA stämmer med LGR 11. Det finns en bra överensstämmelse mellan PISA:s ramverk och de svenska kursplanerna och de båda ramverkens konkretisering i form av nationella prov och provuppgifter. Alla förmågor och aspekter i kunskapskraven i matematik prövas inte. Analyserna i studien kan inte förklara försämringen i resultat från PISA 2003 till PISA 2012 med hänsyn till skillnaderna i provformat, uppgiftsformat eller textmängd mellan PISA och de nationella proven. Även analyser 2003 och 2006 visar på ganska god samstämmighet mellan kursplan och

147 Utredning Barn och utbildning 11 (37) Dnr: nr PISAs ramverk. PISA-uppgifterna är dock mera ordrika än uppgifterna i nationella provet.. Det visar sig att det finns ett nära samband mellan elevernas läsförmåga och prestationer i matematik (Roe&Taube, 2006) PISA visar en resultatförsämring i alla tre kunskapsområdena (matematik, läsförståelse och naturvetenskap) mellan åren 2009 och För första gången låg Sverige under OECDsnittet i alla tre ämnena. I PISA 2000 och 2003 presterade svenska elever bättre än OECD-snittet i alla tre. Sett över tid har svenska 15-åringars resultat försämrats mest jämfört med andra länder. I PISA 2012 presterar 25 av 34 länder i matematik bättre, däribland elever i alla nordiska länder, och i läsförståelse och naturkunskap presterar 19 länder bättre än Sverige. I matematik är nedgången lika stor bland hög- som lågpresterande elever. I läsförståelse och naturkunskap är det främst lågpresterande elever som tappar mest. Pojkar har försämrat sina resultat i större utsträckning än flickor i alla tre områdena. Likvärdig utbildning; i matematik är likvärdigheten oförändrad jämfört med 2003 men i läsförståelse och naturkunskap har den försämrats i Sverige. Läroboksanvändningen är relativt hög i svensk matematikundervisning PISA 2012 testade även digital kompetens (en av EU:s åtta nyckelkompetenser). Eleverna deltog i ett digitalt matematikprov och resultatet låg under OECD-snittet, dock något högre än i det teoretiska provet Kunskapsförmågan gällande läsförmåga hos elever i årskurs 4 och bland 15-åringar har fallit från en toppnivå till strax över medel för årskurs 4 och från god nivå till strax under snittet för 15-åringar. Pojkarna har tappat mest bland 15-åringarna och flickorna mest i årskurs 4. Kunskapsnivån i matematik har försämrats tydligt både i årskurs 8 och bland 15-åringar sedan år tillbaka. Dominerande är att de tre tunga ämnesområdena läsförmåga, matematikkunnande och kunskaper i naturvetenskap är så pass negativ. I matematik finns en svag tendens att de högpresterande eleverna har försämrats sina resultat i större omfattning än de lågpresterande. Den övergripande bilden är att svenska elevers prestationer har rört sig från en internationellt god nivå mot en lägre, medelmåttig eller därunder. Det finns inget land där nedgången i de tre dominerande kunskapsområdena har varit så negativ inom flertalet områden. Samlat kan resultaten peka på att orken och viljan att genomföra relativt krävande prov kan vara en orsak till de svenska elevernas fallande resultat. Läsförmågan är grundläggande och den har på det sätt som den har mätts, sjunkit sedan 1990-talet. Det gäller särskilt för pojkarnas, deras läsintresse har minskat signifikant. Här finns ett relativt stort könsgap till pojkarnas nackdel och i PISA 2012 har nackdelen för pojkar blivit ännu större. Enligt PISA har antalet prov i Sverige ökat från genomförde PISA i en betydligt provtätare miljö vilket kan ha haft betydelse för elevernas motivation

148 Utredning Barn och utbildning 12 (37) Dnr: nr Elever med utländsk bakgrund i PISA Flera internationella undersökningar visar att det är skillnader mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund. Skillnaderna skiljer sig åt i olika länder. Enligt PISA är ca 9 % av Sveriges 15- åringar födda i Sverige med utländsk bakgrund och drygt 6 % födda utomlands med utländsk bakgrund. Även om det finns skillnader mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund födda i utlandet så förklarar detta inte de sjunkande resultaten i matematik då endast 15 % av de svenska eleverna utgörs av elever med utländsk bakgrund. Men det finns det ett starkt samband mellan resultat och socioekonomisk bakgrund. En utmaning för likvärdighet är därför att se hur väl man kan kompensera för elevers olika socioekonomiska bakgrund, oavsett det handlar om infödda elever eller utländska elever födda i utlandet. PISA - Skolmiljö och elevers inställning till matematik Skolmiljön handlar om elevers och lärares agerande som är kopplat till lärandemiljön. Uppgifterna bygger på enkätsvar i PISA. Några iakttagelser: Det är vanligare att svenska elever skolkar under enskilda lektioner eller har sen ankomst än elever i andra OECD-länder. Klassrumsklimatet (elever som stör matematiklektionerna, inte lyssnar på vad läraren säger, det är stökigt och mycket prat eller det kan ta lång tid innan läraren kan starta lektionen på grund av att eleverna inte är tysta) är sämre i Sverige än i OECD som helhet. Relationen mellan matematiklärare och elever anses vara något bättre i Sverige Rektorer i Sverige upplever i högre grad än andra rektorer att elevernas uppträdande har en negativ påverkan på lärandemiljön och att det innebär ett problem i skolan. Svenska rektorer bedömer lärarandan högre än OECD-snittet. PISA - Elevers inställning till matematik Intresse och motivation är avgörande för att lära matematik. Elevernas enkätsvar har sammanställts i fyra index; intresse, motivation, självuppfattning och självtillit. Här ser man att de svenska eleverna i genomsnittligt visar högre värden på alla fyra index än elever i andra länder. Pojkarna har generellt högre värden är flickorna. Det finns en tydlig samvariation mellan alla fyra index och resultaten i PISA. Men även om det finns ett tydligt positivt samband mellan elevers inställning och resultat så ser man inte detta samband mellan länder. Sverige är ett bra exempel på detta med indexvärden över OECD-snittet och resultat under OECD-snittet. Jämfört med PISA 2003 har svenska elevers intresse, motivation, självuppfattning och självtillit ökat. Eleverna anser sig alltså bland annat mera kapabla att lösa diverse matematiska problem 2012 jämfört med 2003 trots att deras reella kunskapsnivå i matematik enligt PISA har sjunkit under den här tidsperioden.

149 Utredning Barn och utbildning 13 (37) Dnr: nr Vad kan ligga bakom den försämrade resultatutvecklingen? I Skolverkets analys framgår att även om andelen elever med utländsk härkomst har ökat från 12 % till 15 % så bidrar bara marginellt till nedgången. För infödda elever eller elever med svensk bakgrund är nedgången lika stor som för hela elevpopulationen och inga förändringar har skett i gruppsammansättningen. Därför kan inte resultatnedgången som svenska elever generellt visar förklaras av en ökad andel elever med utländsk bakgrund. Kunskapsmätningarna, både internationellt och nationellt görs i ämnesområden. Frågan är om det är specifika problem inom matematikämnet som t ex bristande matematikintresse hos eleverna som ligger bakom resultatnedgången eller finns det mer grundläggande systemproblem i svensk skola? Det faktum att alla tre kunskapsområdena i PISA visar på i stort sett samma resultatnedgång, gör att ämnesspecifika orsaker bara kan vara en del av förklaringen till resultatnedgången. Det verkar snarare handla om mer generella trender eller systemeffekter. Det kan därför i sin tur innebära en risk för att enbart ämnesmässiga satsningar inte kommer att påverka resultatutvecklingen. Skolverket har inte utvärderat skolvals- och friskolereformerna men mycket talar för att skolsegregationen, utifrån såväl resultat som socioekonomisk sammansättning, har påverkats negativt av skolvalet. En konsekvens är ökade skillnader mellan olika skolors genomsnittliga resultat.

150 Utredning Barn och utbildning 14 (37) Dnr: nr 7. Resultat i Uddevalla - måluppfyllelse i matematik Elevers måluppfyllelse i matematik framgår av dels av måluppfyllelse i nationella ämnesprov i årskurs 3, 6 och 9 och dels av betyg i årskurs 6-9. Statistik finns att hämta i databaser hos Skolverket (SIRIS) och IST Analys vilket är det system Uddevalla kommun använder för elevdata. I avsnittet redovisas statistik gällande måluppfyllelsen i kommunen. Årskurs 9 nationella ämnesprov i matematik Tab. 1 Andel elever som har uppnått provbetyg E-A i % kommunens samtliga 76,1 79,0 90,2 82,4 76,8 kommunala skolor 76,1 81,0 89,9 81,6 78,4 riket 80,7 83,0 89,6 87,5 81,2 Årskurs 9 nationella ämnesprov i matematik jämförelse mellan flickors och pojkars resultat Tab. 2 Andel flickor och pojkar som har uppnått provbetyg E-A i % Ma når målnivån % % % % % Flickor 74,5 82,4 91,6 83,3 76,7 Pojkar 77,8 79,6 88,8 81,5 76,9 Alla 76,1 81,0 90,2 82,4 76,8 Måluppfyllelsen är som högst både på de enskilda skolorna, i kommunen och i riket år Därefter minskar resultaten till 2015 då endast 78,4 % av eleverna i de kommunala skolorna uppnådde provbetyg A-E i de nationella ämnesproven. Jämförelsen mellan flickor och pojkar visar att flickorna har haft en något högre måluppfyllelse än pojkarna åren och att pojkarna ligger marginellt högre Årskurs 9 Betyg Tab. 3 Andel elever som har uppnått kunskapskraven (E-A) i slutbetyget % i kommunala skolor ht 2015 andel elever med % % % % % betyg A-E % flickor 87,9 92,3 95,6 92,6 90,5 pojkar 90,3 88,1 90,8 89,6 90,7 alla 90,7 90,2 93,1 89,6 89,1 85,6 riket 91,4 91,2 92,2 90,7 89,6 -

151 Utredning Barn och utbildning 15 (37) Dnr: nr Årskurs 9 Jämförelse mellan måluppfyllelse i na prov och betyg Tab. 4 Jämförelse mellan na provbetyg och slutbetyg i åk 9, andel E-A i % skola na prov betyg na prov betyg na prov betyg kommunens alla 90,2 93,2 82,4 91,7 76,8 90,6 kommunala skolor 89,9 93,1 81,6 89,6 78,4 89,1 riket 89,6 92,2 87,5 90,7 81,2 89,6 Jämförelsen mellan måluppfyllelsen i provbetyg och slutbetyg i årskurs 9 visar att slutbetyget är högre än provbetygen samtliga år. Skillnaden ökar för varje år. Det vanligt att provbetyget är lägre än slutbetyget eftersom eleverna erbjuds extra insatser när det framgår att man riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Stödet erbjuds i form av bl a intensivstudier och sommarskola. Skillnaderna ökar varje år både i riket, i kommunen och för respektive skola. Årskurs 6 nationella ämnesprov i matematik Tab. 6 Andel elever som har uppnått provbetyg E-A i % skola kommunens samtliga 94,1 93,6 91,3 kommunala skolorna 94,4 93,5 91,5 riket 93,7 90,9 91,6 Årskurs 6 Betyg Tab. 7 Andel elever som har uppnått kunskapskraven (E-A) i % skola ht 2015 kommunens samtliga 94,3 94,0 88,7 - kommunala skolor 94,1 93,8 88,8 86,5 riket 93,3 91,2 91,3 - Måluppfyllelsen i årskurs 6 höstterminen 2015 har sjunkit jämfört med tidigare år och 2014 hade Uddevalla en högre måluppfyllelse än riket men vårterminen 2015 förändrades detta och resultatet ligger nu något under värdet för riket. Det framgår också att provbetyget i nationella proven sjunker mellan årskurs 6 och årskurs 9. Betygsnivån i årskurs 6 har legat högre än i årskurs och 2014, men 2015 hade det sjunkit och låg lägre än i årskurs 9 (88,8 % jämfört med 89,1 % i de kommunala skolorna). Det är viktigt att följa upp detta. Ett försök att följa betygsutvecklingen har gjorts då det vore intressant att följa en årskull se vad som händer under skolåren 6-9. Tyvärr finns inte betygsstatistik för årskurs 6 och årskurs 7 läsåret

152 Utredning Barn och utbildning 16 (37) Dnr: nr 2013/2014 p g a att kommunen bytte statistikprogram då. Därför är inte statistiken komplett. Men följande framgår: Jämförelse av betyg i årskurs 7, 8 och 9 under åren Tab. 8 Betyg A-E i åk 7, 8 och 9 under åren i % läsår åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 ht ,8 84,9 vt ,8-93,7 85,3 ht ,1 90,4 85,7 vt ,8 88,5 87,9 84,4 ht ,4 85,6 84,5 85,2 Både i årskurs 6, 7 och 8 har betygen sjunkit jämfört med tidigare år medan resultatet är relativt konstant omkring 85 % i år År 3 nationella ämnesprov i matematik De nationella ämnesproven i årskurs 3 består av sju delprov och innehållet i de olika delproven är olika år från år. Därför går det inte att göra någon rak jämförelse av resultat mellan åren. Men det är intressant att istället se inom vilka områden som det finns avvikelser. Tab. 9 Andel elever som har nått målen i % antal elever A. muntlig kommunikation B. skriftliga räknemetoder, statistik C. Bråk, uppdelning av tal D. Geometriska begrepp E. Taluppfattning F. Problem lösning nått kravnivån f.-04 % % % % % % % Uddevalla ,5 81,3 95,8 92,2 93,1 80,5 94,2 fristående 47 97,9 85,1 93,6 93,6 95,7 74,5 95,7 kommunala ,2 80, ,8 81,1 94 G. Mätning 2014 antal elever A. Muntlig kommunikation B. Överslagsräkning, huvudräkning C. Mönster i talföljder, geometr. mönster D. Positionssystemet, enkla problem E. mätning, längd, proportionella.samband F, Symmetri, skriftliga räknemetoder nått kravnivån f. -05 % % % % % % % Uddevalla ,2 88,2 93,8 93,8 73, ,3 fristående , ,5 92,2 98 kommunala , ,2 93,2 73,2 82,1 88,6 G. Huvudräkning, förståelse för räknesätt

153 Utredning Barn och utbildning 17 (37) Dnr: nr 2015 antal elever A. Muntlig kommunikation B. Sannolikhet, huvudräkning C. Uppdelning av tal, enkla problem D. Geometriska problem E. Räknesätt, enkla problem F, Mätning, massa, skriftliga räknemetoder nått kravnivån f. -06 % % % % % % % Uddevalla ,7 86,7 86,7 73,8 90,4 70,9 84,9 fristående 59 98,3 98,3 93,2 84,7 98,3 93,2 94,9 kommunala ,1 85,3 85,9 72,5 89,4 68,2 83,7 Analys av resultat: G. Enkla problem De fristående skolorna rapporterar en högre måluppfyllelse i samtliga 21 delprov utom vid två tillfällen i 2013 års prov. Det gäller i delprov C- Bråk, uppdelning av tal (93,6 % jfr med 96,0 % för kommunal skolorna) samt i delprov F- Problemlösning (74,5 % jfr med 81,1 %). I samtliga övriga delprov (19 st) rapporteras en högre måluppfyllelse i de fristående skolorna än i de kommunala skolorna. Måluppfyllelse mindre än 90 % i de kommunala skolorna rapporteras i följande delprov: År Delområde måluppfyllelse % 2013 B. Skriftliga räknemetoder, statistik 80,9 F. Problemlösning 81, B Överslagsräkning, huvudräkning 88,0 E Mätning, längd och proportionella samband 73,2 F Symmetri, skriftliga räknemetoder 82,1 G Huvudräkning, förståelse för räknesätt 88, B. Sannolikhet, huvudräkning 85,3 C. Uppdelning av tal, enkla problem 85,9 D. Geometriska problem 72,5 E. Räknesätt, enkla problem 89,4 F. Mätning, massa, skriftliga räknemetoder 68,2 G. Enkla problem 83,7 Dvs 2015 är måluppfyllelsen mindre än 90 % i i 6 av de 7 delproven. Riktigt låga värden 2014 ser vi i delprov Mätning, längd och proportionella samband 73,2 % och 2015 för delproven Geometriska problem samt Mätning, massa och skriftliga räknemetoder.

154 Utredning Barn och utbildning 18 (37) Dnr: nr Det är viktigt att noga analysera resultaten från de nationella proven och betygen på alla tre mätnivåerna; årskurs 3, 6 och 9. Vad säger oss resultaten? På skolnivå? För kommunen? 8. Stöd till elever med matematiksvårigheter Skollagen (SL 3 Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling) är mycket tydlig när det gäller skyldigheten att ge alla elever förutsättningar att kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Skolan har skyldighet att ge eleverna det stöd de behöver för att kunna nå målen för undervisningen. Och om det visar sig att eleven befaras att inte kunna nå kunskapskraven så skall skolans skyndsamt ge stöd genom antingen extra anpassningar i ordinarie undervisning eller om det inte räcker till, ge särskilt stöd (SL5 Stöd i form av extra anpassningar). I detta avsnitt redovisas hur stödinsatserna på skolorna organiseras. Uppgifterna är hämtade från rektorerna, elevhälsans specialpedagoger samt handledarna i Matematiklyftet. 8.1 Matematikhandledarna Stödinsatser i årskurs 1-6 En effekt från Matematiklyftet är att svagare elever har blivit synligare nu än tidigare och man kan som lärare därmed ta tag i detta. Det gäller både att se en enskild elevs svårigheter och att se ett avsnitt inom undervisningen som innebär svårigheter. Som lärare gäller det att våga stanna upp och variera inlärningsmetoderna. Specialläraren är viktig och det har betydelse om en tjänst är vakant. Speciallärarna arbetar individuellt med enskilda elever. Men vanligare är att finnas med som extra resurs i klassen där behov finns eller att elever får komma till en liten undervisningsgrupp en gång i veckan. Stödundervisningen kan organiseras som halvklass mot ett annat ämne och eller som ett eget pass i veckan. Resursförstärkning kan också ske genom intensivperioder (jfr sommarskola) istället för en fast tid varje vecka. Ett förslag är att anordna sommarskola för elever före starten i årskurs 7. Det är viktigt att prata strategier med eleverna, att locka dem till att arbeta smart och att de är delaktiga i planeringen. En annan framgångsfaktor är att förbereda elever med svårigheter inför nästa mattelektion. Då får eleven ett försprång och det betyder mycket för deras självkänsla. En viktig uppgift för lärarna är att involvera föräldrarna så att de får kunskap och kan ha rätt förväntningar om hur och varför man arbetar som man gör.

155 Utredning Barn och utbildning 19 (37) Dnr: nr Stödinsatser i årskurs 7-9 På högstadiet organiseras stödet till elever med svagare matematikkunskaper vanligtvis på ungefär samma sätt som i årskurs 1-6. Speciallärare finns med som en extra resurs och ger stöd på lektioner i klassen eller så får elever stöd hos specialläraren enskilt och i liten grupp under en fastställd tid. Andra sätt att organisera är genom basgrupper/fördjupningsgrupper inom elevens val samt att schemalägga en extra lärarresurs mot årskurs 7 i tjänstefördelningen. Vidare ordnas intensivläsning i perioder om 1-5 veckor samt lov- och sommarskola. Även på högstadiet betonas vikten av att lärare reflekterar över sin undervisning och hittar nya arbetssätt för att nå eleverna. Gymnasiet På gymnasiet erbjuds eleverna extra studiepass 1,5 tim/vecka efter skoltid samt extra stöd på lektionstid. Vidare finns omkurser i matematik 1 och 2. Stödinsatserna har ökat konstant under de senaste åren men samtidigt är det fler elever som har behov så stödinsatsen är relativt konstant. Dvs man lägger mer resurser men fler elever deltar samma effekt. De skiljer sig åt mellan gymnasiehusen. På Östrabo Yrkes är det fler elever som har svårigheter i matematik. De erbjuds extra undervisning med 1 tim/vecka men många är inte motiverade och avböjer undervisningen. På Östrabo 1 deltar f n 85 elever i extraundervisningen varje vecka. Eleverna är studiemotiverade men har svaga kunskaper sedan grundskolan. Här finns större grupper av elever som har valt naturoch teknikprogrammen. Antalet elever som har goda kunskaper är ungefär det samma som tidigare men det är fler elever med sämre förkunskaper som tillkommer. En reflektion som görs handlar om elevernas uthållighet? 8.2 Rektorerna Enligt rektorerna så sker stödet i första hand genom anpassningar i klassrummet. På högstadiet sker det antingen genom resurslärare i klassen under vissa lektioner, halvklassundervisning, parallelllagda lektioner där speciallärare kan ge fördjupad undervisning, basgrupp inom Elevens val, extra tid utanför elevens schema och samarbete med studieverkstad. Om de extra anpassningarna inte räcker till ordnas stadigvarande undervisning i studieverkstad antingen enskilt eller i liten grupp. Även intensivläsningar några tillfällen per termin ordnas. PÅ F-6 skolorna gäller i stort sett samma anpassningar som på högstadiet. Det gäller både anpassningar organisatoriskt, läromedel, IKT, kompensatoriska lärverktyg och stöd av speciallärare. Men på flera skolor tar man även upp att man kartlägger elevens kunskaper och svårigheter för att bättre kunna ge rätt stöd. Stödet kan sedan ske i form av individuellt anpassade scheman, anpassade

156 Utredning Barn och utbildning 20 (37) Dnr: nr läromedel/uppgifter, speciallärarstöd, liten grupp, arbete med konkret material, att prata matematik etc. Om en elev har specifika svårigheter och det inte räcker med anpassningar inom den ordinarie verksamheten görs en utredning, ett åtgärdsprogram upprättas och stödet intensifieras ytterligare. 8.3 Specialpedagogerna Intervju med sex av elevhälsans specialpedagoger i grundskolan. Specialpedagogernas uppfattning är att Matematiklyftet har haft betydelse för matematikundervisningen i F-6 skolorna. Man tycker att dialogen mellan lärarna har ökat och att man framförallt pratar mer om praktisk matematik. Lärarnas kompetens har ökat och det gör att eleverna kan få bra stöd direkt i undervisningen När det är lärarna själva som jobbar med stödet då händer det saker. Man tycker sig se skillnader mellan stadierna. I årskurs 1-3 använder lärarna sig mera av elevernas delaktighet nu än tidigare. I årskurs 4-6 är det betydligt mindre av den konkreta delen i undervisningen och undervisningen är mera teoretisk ju längre upp i skolåren som man kommer. Läroboken styr fortfarande även om man varierar arbetssätt och arbetsformer. Ju högre upp i stadierna man kommer så ökar efterfrågan på speciallärare. När det bedöms att en elev har behov av anpassning i undervisningen är det viktigt att det sker en noggrann kartläggning av elevens kunskaper innan. Så sker inte alltid idag och man efterlyser bra kartläggningsmaterial. Specialpedagogerna ser det även angeläget att skapa rutiner för att kartlägga och följa upp/screena elever i matematik och språk i hela kommunen. I vilka årskurser detta bör ske är en fråga som man behöver besluta om gemensamt. Specialpedagogerna ser att rektorerna har stor betydelse för en ökad måluppfyllelse. Rektor bör ha en dialog med elevhälsan och alla lärare omkring frågor som: - Måluppfyllelse hur tänker du om det? - Material till vad/varför/hur? - Läromedel vad köps in och varför? - Skillnader mellan olika klassrum på vilket sätt? - Om en elev har svårigheter hur reflektera om din egen undervisning som lärare? Specialpedagogerna önskar en dialog med förstelärarna. De vill känna till och vara delaktiga i de skolgemensamma satsningarna såsom motorvägen med BFL, IKT, Integration och mångkultur samt Barn i behov av särskilt stöd. Vidare önskar man vara delaktiga i läslyftet, GAFE och matematiklyftet.

157 Utredning Barn och utbildning 21 (37) Dnr: nr 9. Skolverkets utvecklingssatsningar Under åren har Skolverket satsat 1000 mkr på två stora utvecklingsprojekt för att stimulera till ökad måluppfyllelse i matematik. Uddevalla kommun har deltagit i båda satsningarna och i detta avsnitt redovisas resultaten från satsningarna på nationell nivå. 9.1 Matematiksatsningen Mot bakgrund av resultaten i TIMSS 2007 och Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan (NU 03) genomfördes under utvecklingsprojektet Matematiksatsningen. Totalt satsades 352 mkr till 900 lokala utvecklingsprojekt där ca lärare och elever engagerades. Bakgrunden till satsningen var att bryta trenden med de vikande resultat och kunskaper i matematik och svenska hos svenska elever. Flera rapporter och undersökningar pekade på några viktiga resultat som bakgrund till satsningen (Skolverket 2014): 1. Arbetsformer i matematikundervisningen (den särklass vanligaste arbetsformen var att elever sitter och arbetar var för sig med lärobokens uppgifter) 2. Styrdokument, tid, läroböcker och likvärdighet (lärarna skulle kunna ha större kunskap om målen i kursplanen) 3. Många lärare hade bristfällig utbildning 4. Lågpresterande elever hade tappat mest i matematik 5. Elevers lust att lära avtar med åldern Utvecklingsprojekten fokuserade på fyra områden: Laborativ och konkret matematikundervisning samt undervisning i s k matematikverkstäder IKT i undervisningen Kollegialt lärande, bl a i form av lession study och learning study Bedömningsfrågor, särskilt formativ bedömning (BFL) Fokus i utvärderingen var att studera lärares undervisning, hur materialet i den laborativa och konkreta undervisningen användes och att analysera om det undervisningsmaterial som användes bidrog till att eleverna kunde förstå undervisningsinnehållet på ett adekvat sätt. Några slutsatser Skolorna hade lagt stor del av pengarna på att köpa in och tillverka olika material. Man fokuserade på materialet och aktiviteter med materialet, dvs snarare på vad som skulle göras än vad man ville att eleverna skulle förstå. Lektionerna var välorganiserade och eleverna var

158 Utredning Barn och utbildning 22 (37) Dnr: nr aktiva och engagerade. Man lyckades väl med målet att komma ifrån läroboken.. Men man såg att matematiken saknades. Satsningen hade skett på material, övningar och laborationer men i väldigt liten utsträckning på att fördjupa lärarnas kunskaper genom kompetensutveckling i matematik Ett hinder i flera projekt var lärares bristande ämneskunskaper och didaktiska ämneskunskaper. De saknade därför verktyg för att kunna bedöma sina elevers kunnande och ge dem en adekvat undervisning. Flera lärare som undervisade i matematik saknade eller hade väldigt lite matematik i sin utbildning och skulle ha behövt ha mer kompetens för att kunna analysera matematiklaborationerna. Det var också vanligt att innehållet i lektioner låg på en för låg nivå. Man arbetade med uppgifter som enligt kursplanen borde ha förekommit i tidigare årskurser. Framgångsrika lektioner utmärktes av att läraren hade klara mål för lektionen och för lektionen i ett längre perspektiv. Man var klar över laborationens roll i elevernas lärande. Man hade kartlagt elevernas förkunskaper innan och visste vad de kunde/inte kunde. På andra lektioner saknades ett fokus på matematiska innehållet. Det saknades tydliga mål för lektionen, lärarens matematikdidaktiska kunnande räckte inte till. Det blev viktigare för eleverna att genomföra aktiviteterna än vad det hela syftade till. En förutsättning för att kompetensutveckling på en skola ska kunna ske är att det tillförs nya idéer och insikter. Mest framgångsrikt blir det om detta ligger nära vardagen och går att genomföra i den dagliga undervisningen. Det var mindre bra att Matematiksatsningen pågick samtidigt som lärarna skulle sätta sig in i de nya styrdokumenten och förordningarna (Ny Skollag, LGR 11, nytt betygsystem, krav på IUP m m). Men en av vinsterna med projektet var lärarnas medvetenhet om behovet av kompetensutveckling i ämnesdidaktiska ämneskunskaper och att man hade fått upp ögonen för matematikundervisningen på skolorna. 9.2 Matematiklyftet Matematiklyftet startade 2012 och är en fortbildning för lärare i matematik. Totalt satsas 649 mkr under fyra år. Fortbildningen är den största som gjorts i ett enskilt ämne i Sverige någonsin. Under de fyra år som Matematiklyftet pågår deltar ca lärare och 2095 handledaruppdrag (flertalet handledare har uppdrag mer än ett år). Matematiklyftet fokuserar på själva undervisningen och hur lärarna kan utveckla sina ämnesdidaktiska kunskaper. Fortbildningen har sin utgångspunkt i kollegialt lärande mellan matematiklärare med stöd av handledare. Den pågår lokalt på skolorna och är tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. Allt som lärarna läser, diskuterar och planerar, prövas i den egna undervisningen. Skolverkets Lärportal innehåller matematikdidaktiskt stödmaterial anpassat till alla olika skolformer. Satsningen innefattar även utbildning av matematikhandledare och av rektorer vars lärare deltar i fortbildningen.

159 Utredning Barn och utbildning 23 (37) Dnr: nr Matematiklyftet utvärderas löpande och två rapporter har utkommit; Delutvärdering 2013/2014 och delutvärdering 2014/2015. Resultat av utvärderingarna Utvärderingarna visar att Skolverkets stöd har varit mycket uppskattat och att satsningen har gett rektorer och huvudmän inspiration till fortsatta fortbildningsinsatser. Huvudmännens stöd har också varit uppskattat men rektorer och handledare hade önskat mera stöd under genomförandet. 20 % av huvudmännen har ordnat lokala sammankomster för handledarna. Det har varit viktigt för dem att få möjlighet att samtala om praktiska utmaningar kopplat till genomförandet av de kollegiala samtalen. Matematiklyftet har gott rykte och skolorna har fått en god PR. Lärportalen På Skolverkets Lärportal för matematik finns allt didaktiskt stödmaterial för lärarna och rektorer samlat. Här finns moduler för olika stadier, material från utbildningsdagar, filmer, fördjupningsuppgifter och en expertpanel att ställa frågor till. Modulerna är centrala i fortbildningen och kursplanen är att de deltagande skolorna skall genomföra två moduler under utbildningsåret. De vanligast förekommande modulerna har varit Taluppfattning och tals användning samt Problemlösning. Modulerna har fyra didaktiska perspektiv: 1. Undervisa matematik utifrån förmågorna 2. Bedömning för lärande (BFL) och undervisning i matematik 3. Rutiner/interaktioner i klassrummet 4. Klassrumsnormer/sociomatematiska normer Kollegialt lärande Modulerna och de kollegala samtalen tillsammans med en handledare har varit det viktigaste i Matematiklyftet. Det har gett möjligheter att tillsammans diskutera undervisningen med egna brister och svagheter. Att få avsätta tid för att samtala om undervisning och matematikdidaktik och att det prioriteras framför andra mer praktiska angelägenheter har varit mycket uppskattat. Den egna kompetensen i yrkesrollen har vuxit. Man har gett förutsättningar att utveckla undervisningen, de ämnesdidaktiska kunskaperna har ökat och man har fått fler metoder att använda i undervisningen. Lärarna har blivit mera medvetna om vilka val som de gör under lektionerna och satsningen har gjort att lärarnas engagemang för kollegialt lärande har stärkts. Handledarna Handledarskapet har värderats högt av lärarna och relationen mellan handledarna och lärarna har fungerat väl. Andra delar, modulerna, har utgjort ett lika viktigt stöd för handledarna i deras genomförande av uppdraget.

160 Utredning Barn och utbildning 24 (37) Dnr: nr Handledarnas roll har varit en förutsättning för att de kollegiala samtalens genomförande. Handledarna har handplockats och haft en stor legitimitet hos lärarna. Handledarna själva har genomgått handledarutbildning parallellt med uppdraget. De har genomgående positiva upplevelser av sina uppdrag. Handledarna har uppskattat att få praktiska råd och tips om hur man kan disponera tiden, att vända negativa inställningar, hur man ska bete sig som handledare gentemot kollegor och lärare man inte känner innan samt ibland oengagerade lärare. Lärare upplever brist på tid och handledarna har upplevt svårigheter att inspirera och motivera vid tidspress, särskilt vid tid för betygssättning och nationella prov. Handledarna upplever inte att själva handledarutbildningen har bidragit till att utveckla deras handledarförmågor i önskad omfattning, utan de har själva haft ett stort intresse för att vara handledare. Fortsättning efter Matematiklyftet Utvärderingarna visar att Matematiklyftet har varit en uppskattad satsning och att den har bidragit till att påverka undervisningskulturen. En stor del av lärarna och rektorerna uppger att de har fortsatt att arbeta med kollegialt lärande. Ungefär hälften av lärarna som har fortsatt med kollegialt lärande har valt att arbeta med Skolverkets moduler efter utbildningsåret. Däremot är det mera osäkert om satsningen har bidragit till att utveckla fortbildningskulturen så att samarbetet mellan huvudmän, rektorer och lärare stärks. Om utvecklingen bara sker på lärarnivå är det risk att Matematiklyftets hållbarhet hämmas. Rektors roll och resurser är avgörande och lärarna har önskemål om att rektorerna skall stötta Matematiklyftets fortsättning. Man önskar även att rektorerna skall omsätta lärdomarna i sin egen rektorsutbildning i Matematiklyftet i den egna verksamheten. En riskfaktor för fortsättningen är lärarnas tidsbrist och rektorernas möjlighet att stötta genomförandet. 10. Utvecklingssatsningar i Uddevalla I detta avsnitt redovisas Uddevallas deltagande i Matematiksatsningen och Matematiklyftet. Matematiksatsningen genom redovisningen till Skolverket 2010 och Matematiklyftet genom intervjuer med Matematiklyftets handledare Matematiksatsningen (Dnr 2010:1469) 2011 deltog Uddevalla i Matematiksatsningen. Högskolan Västs genomförde en studie för att se om hur man med hjälp av att integrera ett digitalt lärspel, Rutiga Familjen, kunde höja måluppfyllelsen. Spelet hade utvecklats av Lena Pareto, docent i informatik, i hennes forskning om hur man kan motivera och stödja svåra tankeprocesser med hjälp av IT. Samarbetet med Lena Pareto hade startat

161 Utredning Barn och utbildning 25 (37) Dnr: nr En projektledare på 20 % i kommunen tillsattes och 1043 elever, 53 lärare vid 7 skolor deltog. Resultatet visade att elever i årskurs 1-6 hade förbättrat sina kunskaper var måluppfyllelsen i matematik i kommunen ca 67 % och 2013 hade måluppfyllelsen förbättrats till ca 89 % för årskurs 3 och 6 (enligt redovisning till Skolverket 2011). Utvärderingen visade att lärares säkerhet att använda digitala lärverktyg hade ökat. Likaså hade den interaktiva kompetensen ökat avsevärt vilket framgick av forskarnas inspelade lektioner. Man hade även blivit bättre på att kombinera olika sätt att undervisa i matematik och på att nå fram till elever med matematiksvårigheter. Formerna och rutinerna för kollegialt samarbete utvecklades som en del i kompetensutvecklingen. Vidare hade eleverna ökat sin förmåga att prata matematik och lära tillsammans i grupp, vilket skulle kunna vara en orsak till att måluppfyllelsen så tydligt hade ökat. Eleverna tyckte det var roligt att använda spelet och en del av eleverna valde också att spela hemifrån. Bedömningen var att matematikundervisningen hade utvecklats till följd av projektet genom att man kunde se mera interaktivitet, mer samarbetsorienterad matematik, mera variation och att man hade öppnat upp för alternativa läromedel i undervisningen Matematiklyftet i Uddevalla Matematiklyftet i Uddevalla pågick under läsåren 2013/2015 och 2014/2015 och omfattade totalt 175 lärare från åk 1 till gymnasiet. Matematiklyftet pågår även under läsåret 2015/2016 men Uddevalla deltar inte p g a för få deltagare. En utvecklingspedagog på 50 % anställdes för att hålla i processen. 11 lärare har varit handledare. De har haft uppdraget på 20 % och vanligtvis har man haft en dag/vecka för uppdraget. Handledarna själva har genomgått handledarutbildning på Karlstads Universitet parallellt med sitt uppdrag. Matematiklyftet vänder sig även till rektorer och nästan samtliga rektorer inom grundskolan har gått utbildningen. Uddevalla har deltagit under två läsår; 2013/2014 och 2014/2015. Alla grundskolor och Uddevalla Gymnasieskola har deltagit. Inom grundsärskolan har Lagunen deltagit. Fortbildningen omfattade 100 tim/läsår och planeringen följde Skolverkets Lärportal. Här finns moduler för olika stadier och man har arbetat med en modul per termin. De vanligaste modulerna var Taluppfattning samt Problemlösning. Varje moment i modulerna består av fyra delar under en fyraveckorsperiod: A B C D Individuell förberedelse Kollegialt samtal (med handledare) i lärargruppen Genomförande av lektion/aktivitet Reflektion/utvärdering individuellt och kollegialt I undersökningen har 9 av de 11 handledarna intervjuats (två handledare har slutat i kommunen).

162 Utredning Barn och utbildning 26 (37) Dnr: nr Effekter för lärarna Synpunkter från intervjuerna med handledarna. Handledarna uttryckte genomgående att Matematiklyftet skapade en större medvetenhet hos lärarna vilket gjorde att man i många fall utvecklade sin undervisning. Skolverkets fyraveckors-struktur med förberedelse, gemensam planering, genomförande av lektioner/aktiviteter och att därefter utvärdera undervisningen tillsammans med lärarkollegor var mycket givande och utvecklande. Hela fortbildningen har upplevs mycket engagerande och det har varit värdefullt att få fördjupa sig i ett ämne under så lång tid. Årskurs 1-6: Lärare har förändrat sitt sätt att undervisa. Man är mera medveten och vill få eleverna att resonera mera än tidigare, det väsentliga är att eleverna förstår. Lektionerna har blivit roligare, man använder mera laborativt material och framför allt man pratar matematik med varandra. Matematik har synliggjorts. Det kollegiala lärandet används nu även i läsande klass och språkutvecklande arbetssätt på skolor. Varje lärargrupp är unik och processerna har sett olika ut beroende på faktorer på skolorna och i lärargrupperna, handledarens roll, om det har varit årskurs 1-3 eller årskurs 4-6 eller annat. Samtidigt som det har varit positivt att få fördjupa sig i ett ämne så har det varit tidskrävande och andra ämnen har fått stå tillbaka, särskilt no. Det var svårt att hinna med två moduler under läsåret, en modul hade räckt. När nationella proven kom så gick orken ned och entusiasmen minskade. Flera grupper tyckte att det tog mycket tid. En skola började samla sina uppgifter i en pärm så att det ska finns lättillgängligt. Vad är värt att spara/inte spara? Gemensamt för alla grupperna var att alla prövade nya arbetssätt som man inte hade gjort förut. Även i lärargrupper som inte fungerade lika väl så ville man pröva nytt. Man fortsatte med nya arbetsformer i lite varierande grad. Årskurs 7-9 På högstadiet genomfördes fortbildningen i två lärargrupper; Ramneröd-Västerskolan 2013/14 och Norgården-Sommarhemsskolan 2014/15. Det upplevdes positivt att få vara tillsammans med andra lärare i kommunen och att få dela erfarenheter. Vissa lärare tyckte att det var intressant och ändrade sin undervisning. Det gällde särskilt inom problemlösning där eleverna blev mer delaktiga och lärarna kunde se att de använder olika strategier för att lösa problem. En reflektion var att det inte alltid var de elever som man tyckte var bäst som kunde bäst. En annan bild av de tysta och även de stökiga eleverna trädde fram när eleverna kunde lämna sin bekvämlighetszon.

163 Utredning Barn och utbildning 27 (37) Dnr: nr Men året upplevdes stressigt, särskilt av lärare i årskurs 9. Många lärare vågade inte bryta mot sin planerade undervisning, man hade de nationella proven framför sig och detta styrde. Materialet i modulerna var omfattande och man upplevde att det hade räckt med en modul istället. Gymnasiet Matematiklyftet var positivt och lärarna upplevde att de fick ut ganska mycket. Man lärde sig att tänka på ett sätt som man inte hade gjort tidigare. Man började jobba ihop, askulterade hos varandra och diskuterade matematik på ett nytt sätt. Det fanns ett sug efter ämnesfördjupning och Matematiklyftet kom att bli det som man hade efterfrågat i flera år nu förverkligades det. Lärarnas utvärdering visade att bara genom att matematiklärare fick träffas på ett organiserat sätt gjorde det att man lärde och utvecklades tillsammans. Fördelen med Matematiklyftet var att det erbjöd ett färdigt koncept och en mycket tydlig struktur att följa. Det var bra att vissa delar fanns med, frustrerande att andra saknades. Handledarna hade sina egna träffar och det upplevdes roligt och positivt. Man stötte på olika typer av lärare, hörde olika sorters resonemang som var intressant att ta del av. Upplägget var styrt vilket mestadels var en fördel. Detta uppfattades också positivt av lärarna även om det också fanns nackdelar. Som lärare uppskattar man styrningen och kände förtroende eftersom programmet höll ihop. Lärarna visade ett engagemang och en vilja att disktutera dessa frågor. Man hann färdigt modulerna. Matematiklyftet syftar till att stärka och utveckla det kollegiala lärande och att öka kompetensen. Flera lärare prövade nya arbetssätt, andra lärare hade kanske redan provat olika. Det ser väldigt olika ut för olika lärare. På Introduktionsprogrammet, IM, hade man inte alls jobbat så här. På Agneberg fanns det flera relativt nya lärare och det blev bra diskussioner Effekter för eleverna Årskurs 1-6 Lärarna fick fler möjligheter att se elevernas svagheter, problemen synliggjordes för lärarna vars kompetens fördjupades. Jag trodde han var jätteduktig men det var han ju inte. Eleverna förstod att lärarna gick i skolan och att de lärde sig att ställa följdfrågor vilket eleverna visste att läraren skulle göra. Följdfrågorna uppmuntrade eleverna till att resonera för att öka sin förståelse. Då hjälptes även de elever som inte förstod av att lyssna på kamraternas resonemang. Eleverna var ovana vid att förklara hur de tänkte och lärarna försökte få dem att tänka efter hur de tänker i huvudet. Lärarna kunde se en förändring hos eleverna mot en högre medvetenhet än tidigare Lärarna fick också reflektera över sina egna frågor. När är frågorna vägledande, när är de stöttande, när är de ledande? Om lärarna ändrar arbetssätt så märker eleverna det direkt. Helt plötsligt framträdde andra elever än vad man hade sett tidigare. Man såg fler sätt för eleven att visa sina kunskaper

164 Utredning Barn och utbildning 28 (37) Dnr: nr Nästan alla skolor valde modulerna Taluppfattning och Problemlösning. Vid en skola kunde man se att eleverna hade ett helt annat sätt att ta till sig problemlösningsuppgifterna i nationella proven i årskurs 3 under vårterminen när man arbetade med denna modul. Årskurs 7-9 Det är osäkert vilka effekter som framträdde under tiden som Matematiklyftet pågick. Eleverna såg delvis att nya och andra uppgifter tillkom, men hur de reflekterade över detta är osäkert. Problemlösningslektionerna blev annorlunda. Ibland avsattes hela lektioner, ibland delar av lektioner. För vissa lärare får eleverna samtala och reflektera tillsammans mera nu än tidigare. Som lärare jobbar man med kunskapskraven mera nu än tidigare. Man har blivit säkrare, tänker mera strukturerat och kan tydligare visa för eleverna hur och varför man bedömer som man gör. Eleverna märker också av att lärarna använder språket mera korrekt språk med rätta matematikbegrepp. Vissa elever tyckte det var roligt med problemlösning men andra blev osäkra eftersom man släppte läroboken. Mycket berodde på hur läraren presenterade det hela. Som lärare har man avgörande påverkan på eleverna och är man själv osäker eller tycker det är svårt att vara flexibel så påverkar det andra, både elever och lärare. Gymnasiet Eleverna kunde märka att det dök upp andra aktiviteter. Matematiklyftet syftar till kompetensutveckling och inte att man till varje pris skall ändra sin personlighet. Som elev bör man ju alltid känna igen sin lärare, annars blir det otrygghet. Rent allmänt så är det en tröghet i ett så stort system som gymnasiets. Alla lärare har sina system/sitt sätt som man är van vid. Förändringarna efteråt är små, man gör annorlunda i mindre doser. Matematikkurserna på gymnasiet är så komprimerade och tufft tidssatta så det finns inte så stora möjligheter till förändring. Detta blir ännu mer tydligt i GY11. Vissa övningar som eleverna inte hade sett tidigare genomfördes, och alla påverkades på något sätt. Strävan från handledarna var att det nya inte skulle införas utöver det man redan gjorde utan istället för. Det är lätt att säga men svårare i praktiken. Matematikkurserna är starkt styrda, vissa övningar kändes perifera. Eleverna visste heller inte hur det skulle vara, utan de tog det som läraren presenterade. Vissa lärare stressade detta nya plus det man tidigare gjorde. Elever får kommunicera sina problemlösningar och visa mera än tidigare hur man löser ett problem. Jämfört med de tidigare åren så resonerar elever kanske mera under vissa lektioner. I duktiga grupper kan man arbeta mera med problemlösning. I svaga grupper måste man arbeta mera med basala kunskaper (det är svårt med problemlösning om man inte förstår grunderna). Gymnasiet är så teoretiskt och på en hög nivå jämfört med grundskolan

165 Utredning Barn och utbildning 29 (37) Dnr: nr Effekter efter Matematiklyftet Årskurs 1-6 Generellt sett är grupperna mycket nöjda. Själva kursupplägget med teori, diskussioner, planering, genomförande och uppföljning under en längre period gjorde att man tillsammans kunde fördjupa sig i ämnet på ett helt annat sätt än tidigare. Förståelsen har ökat, man har förändrat sättet att prata matematik. Man upplever att man har fått verktyg i undervisningen som medfört att elevernas förståelse också har ökat. Vad kan eleverna komma att inte förstå? För elever har det stor betydelse av hur man ställer frågor. (Kan stjälpa). Resultatet? vet inte ännu om det har förbättrats. Allt var tillrättalagt under Matematiklyftsåret och det var bra att få särskilt avsatt tid och möjlighet att ägna sig åt matematik helhjärtat. Risken finns att matematikutvecklingen försvinner när det kommer nya och viktiga utvecklingsområden såsom Läslyftet, Språkutvecklande arbetssätt, IKT m m. Likaså finns upplevelsen att no-ämnena har fått stå tillbaka under Matematiklyftsåret. Några skolor jobbar dock vidare med ytterligare en modul från Skolverkets lärportal för matematik. Vad är förvaltningens avsikt? Det finns en förväntan om någon slags fortsättning och man vill lyfta detta till förstelärargruppen. Man anser att det är viktigt att tillvarata matematikhandledarnas erfarenhet och kompetens. Flera skolor har övergått till ämneslärarsystem i åk 4-6. Klasslärarsystemet i åk 1-6 innebär att lärarna måste kunna behärska många ämnen och planeringen tar tid. I matematik har man förlitat sig på läroboken i för hög grad. Här finns färdiga lektionsplaneringar innebärande att eleverna sitter och räknar. Som lärare har man känt sig trygg med att undervisningen har följt kursplanen. Majoriteten av lärarna använder läroboken varje lektion. Det kollegiala lärandet har varit en stor behållning och man har fått en ökad kunskap att själva hålla i detta. Det verkar som om själva undervisningskulturen och didaktiken har förändrats. Samarbetet mellan lärarna på skolorna har ökat och man har blivit bättre på att dela med sig av erfarenheter och kunskaper. Ämneskonferenser är viktiga och nämns som en förutsättning för att Matematiklyftet ska fortleva. Det är viktigt att rektorerna bevakar att så sker. Man önskar även gemensamma ämneskonferenser med årskurs 7-9. Läromedel har blivit föremål för granskning och man har uppmärksammat att det är viktigt att vara mer noggranna med vilket läromedel man väljer och varför. Stämmer det med förmågorna? Någon skola har ordnat läromedel utifrån basmaterial i klassrummen och ämnesförråd där alla kan hämta annat material.

166 Utredning Barn och utbildning 30 (37) Dnr: nr Alla övergångar mellan stadier för eleverna är kritiska och varje stadium har förväntningar på föregående. Det har inte utvecklats något samarbete mellan verksamheterna årskurs F-6, årskurs 7-9 och gymnasiet. Därför vore det värdefullt att ha gemensamma träffar för grundskola från årskurs 1 till gymnasiet. (Däremot har man utvecklat samarbetet mellan årskursf-3 och årskurs 4-6). Medvetenheten om eleverna har ökat. Eleverna har upplevt skillnader i lektionsinnehåll. Lärare ser att elever kan motivera sina lösningar mer, att tysta elever kan mindre än/mer än vad man tror. Man ser till att öka elevernas medvetenhet om att det är de själva som ska kunna visa och förklara hur de tänker att det är så de lär sig. Uthållighet! Tidigare har man pratat alldeles för lite om vad eleverna ska kunna. Lärarna kan se att deras egen kompetens och skicklighet har ökat och man har blivit medveten om att en elevs misslyckande ofta beror på hur man som lärare lägger upp undervisningen. Det är inte alltid svaret som är det viktiga utan vägen dit. Likaså har man fått upp ögonen för att det inte kan få skilja så mycket mellan olika klassrum. Ökad måluppfyllelse att delta i en särskild satsning som Matematiklyftet under ett läsår omvandlar inte resultat! Men det är viktigt att lärarna kan se en resultatutveckling. Likaså är det viktigt att man noga analyserar de resultat som eleverna på den egna skolan får. Årskurs 7-9 Syftet med Matematiklyftet har varit att utveckla det kollegiala lärandet. Som handledare var rollen att skapa ett gott samtalsklimat i grupperna tillsammans med lärarna. Inte alla lärare har velat förstå syftet med kollegialt lärande utan man höll en fasad gentemot andra. Det är inte säkert att eleverna har sämre kunskaper i matematik än tidigare även om PISA visar detta. Matematiklyftet visar på andra sätt att undervisa än vad man har gjort tidigare. Elevernas bristande kunskaper beror på en i vissa stycken felaktig undervisning och genom Matematiklyftet har detta uppmärksammats. Det är viktigt att man lyckas stimulera eleverna och lyfter in deras vardag och intressen i undervisningen. Matematiklyftet visar på andra sätt att undervisa. Problemlösning är viktigt och detta måste man jobba ännu tydligare med. Det framgår av elevernas resultat. Genom Matematiklyftet har man fått metoder att arbeta med. Men nu efteråt används Skolverkets material sporadiskt. Det är svårt att genomföra övningar i alla klasser. Det är svårt att få tiden att räcka till. Man upplever en stor tidspress i matematik och det är mycket i centrala innehållet samt läroboken som måste hinnas med. Så länge man är så bunden av schemat och det är så tight och tidspressat så är risken att Matematiklyftet kan komma att falla. För att ett kollegialt lärande ska kunna fortsätta att utvecklas måste tid för samarbete avsättas. Likaså spelar schemaläggningen och hur själva undervisningen organiseras en stor roll. En skola nämner parallelläggning, mera undervisningstid och samplanering i matematik som framgångsfaktorer. Vidare behövs en tydlig handlingsplan som alla på skolan kan samlas omkring.

167 Utredning Barn och utbildning 31 (37) Dnr: nr En annan stor utmaning är när det kommer många nyanlända elever. Varje gång en ny elev anländer påverkas relationerna i klassen och ordningen rubbas. Om många av eleverna har svårigheter är det lätt att det skapas oro. För fortsättningen är det mycket viktigt att det ordnas gemensamma ämneskonferenser för matematiklärare från alla stadier i kommunen. Vidare är Smörgåsbordet (v 44) mycket kompetensutvecklande och stimulerande, här kan man dela med sig av goda erfarenheter, planeringar etc. Gymnasiet Matematikhandledarna strävade efter att skapa ett gott samtalsklimat i grupperna vilket är en förutsättning för kollegialt lärande. Detta öppnade upp för fortsättningen. Under innevarande läsår har gymnasiet skapat en organisation där tre matematiklärargrupper, totalt 34 lärare träffas 6 gånger under läsåret i tre spårgrupper (Förstelärarna Johan, Andreas och Morgan leder). IM deltar inte nu p g a sina specifika behov och förutsättningar. De andra ämnesgrupperna startade från noll. Det är svårare för dem eftersom de är färre i sina ämnen och att det även finns olika nivåer i ämnena (bi 1, 2 ). För framtiden är lärarutbildningen viktig. Blivande matematiklärare måste ha egna goda kunskaper i matematik för att klara utbildningen och kunna bli goda lärare. Det är viktigt att öka elevernas motivation och engagemang. Elevernas bristande uthållighet är ett stort samhällsproblem. Problemet är inte bara skolans utan hela samhällets. Skolan kan inte påverka tidsandan. Det behövs en bra strategi för att kunna möta alla nyanlända elever. Lärare från gymnasiet önskar möta lärare i de tidigare åldrarna för att byta erfarenheter om hur man arbetar med matematik i de olika skolåren. 11 Organiseringen av undervisningen i matematik Uppdraget syftar till att utreda hur matematiklektioner organiseras. Frågan ställdes till matematikhandledarna och flera exempel på organisering framgår i avsnittet om effekter av matematiklyftet. Ytterligare exempel från matematikhandledarna på hur lektioner organiseras presenteras i detta avsnitt. Årskurs 1-6 Under Matematiklyftsåret styrdes undervisningen av modulernas uppbyggnad då man under Moment C- veckan lade man in praktik under en lektion. Medvetenheten om samtalets betydelse gjorde att man lade mer tid på detta. Man presenterade matematikbegrepp med förklaringar och

168 Utredning Barn och utbildning 32 (37) Dnr: nr symboler vilket man inte hade gjort tidigare. Lärarna samarbetade mera, man planerade lektioner tillsammans men det är inte så nu. På en skola arbetar årskurs 4-6 mera med ämnesövergripande undervisning något som är svårare att göra i årskurs 1-3 där lärarna är klasslärare. Årskurs 7-9 På en skola är lektionerna numera 60 min långa och man försöker växla mellan olika aktiviteter. Samarbetet mellan matematiklärarna har ökat och på en skola har lärarna numera ämnesarbetsrum vilket underlättar samarbetet. Man är noga med att allt material skall finnas på ett välorganiserat och strukturerat sätt för alla att hämta. Gymnasiet Kommunikationen efter Matematiklyftet har gjort att en del lärare kanske har förändrat sitt sätt att organisera undervisningen jämfört med hur man alltid hade gjort tidigare. Alla har påverkats mer eller mindre. Schemaläggning En av matematikhandledarna är schemaläggare. Det är en stor fördel att han har ett pedagogiskt synsätt i organiseringen av schemat för undervisningen. Detta synsätt finns med i dialogen även med andra ämneslärare. Vad är viktigt i deras ämnen? Det är viktigt att ha en öppen dialog om organisering av undervisningen, konferenser och ämneskonferenser. 12 Effekter av Förstelärartjänsterna Grundskolan Det finns 50 förstelärare och en lektor i grundskolan. Förstelärarna arbetar lokalt mot den egna skolenheten och med grundskoleövergripande uppdrag som är riktade mot olika frågor. Gruppen träffas 3 gånger/termin, med syfte kollegialt lärande, metodutveckling och att samskapa rollen som förstelärare. Skolövergripande uppdrag som förstelärarna är involverade i riktade uppdrag utifrån grundskolans motorväg inom IKT, Bedömning för lärande (BFL), Barn i behov av särskilt stöd samt Integration-mångkultur.. Flera av matematikhandledarna är även förstelärare och i intervjuerna framkom följande synpunkter. Rollen som förstelärare är ny och det finns många frågor och förväntningar. Det krävs att man gör prioriteringar tillsammans med rektor. Grundskolans förstelärargrupp känns spretig. Under Matematiklyftet har förstelärarträffar och handledarträffarna legat samtidigt på onsdagarna och matematikhandledarna har därför inte kunnat delta i förstelärarträffarna. Förstelärarna träffas 3 ggr/termin tillsammans med Utvecklingsenheten.

169 Utredning Barn och utbildning 33 (37) Dnr: nr Som matematikhandledare och som förstelärare brinner man för något. Flera handledare uttrycker att man vill få fördjupa sig och bli inspirerad i ämnet. Man skulle vilja få fortsätta i uppdraget och jobba med fler moduler. Att vara förstelärare är ett intressant och stimulerande uppdrag. Det finns en önskan om att få göra mer: sprida idéer, bjuda in, gå ut och besöka andras lektioner. Samarbete är viktigt för att det kollegiala lärandet skall kunna utvecklas. Didaktiska frågor är centrala för att våga släppa läroboken. Så som försteläraruppdraget ser ut behövs tid för att både kunna få och att ge till andra. Uppdraget är att verka på den egna skolan och att kunna lånas ut till andra skolor. Gymnasiet Matematiklyftet är inget quick-fix. Inte förstelärareskapet heller. Det är inte realistiskt att förvänta sig snabba resultat. Vi vet från forskning att kollegiala samtal ger resultat på sikt. Har förstelärarskapet samma effekt på sikt? Det är positivt att fortsätta att träffas, både som förstelärare och i hela matematikämnes-gruppen. Här diskuterar man och det finns möjlighet att askultera. Att vara förstelärare är roligt för att matematiklärarna är positiva och man har legitimitet. Det är inte alla förstelärar-kollegor i andra ämnen som har samma upplevese. Det har t o m hänt att förstelärare har hoppat av. Jante! Som förstelärare känner man stöd från rektorsgruppen, men rektorerna pratar inte förstelärareskap. Vilka förväntningar finns på varandra? Som förstelärare skall man ha djup kunskap om sitt ämne, det kan inte rektor ha. Därför är det positivt om rektorerna frågar om hur det är/går. En stor styrka att de tre matematikförstelärarna kan träffas ofta och diskutera (varannan vecka). Förstelärarträffar för gymnasiet är 2 ggr/termin. För närvarande finns 30 förstelärare. 13. Slutsatser och förslag till vidare utveckling I utredningen ingår att analysera hur kunskapsproduktionen i matematik ser ut och utifrån detta ge förslag på hur den kan förbättras. Det är en intressant fråga och den är viktig att förhålla sig till. Utgångspunkten måste vara uppdraget i Läroplanen med dels övergripande och långsiktiga mål och dels de ämnesspecifika målen i kursplanen i matematik. Utmaningen och svårigheten är sedan hur detta uppdrag tolkas av varje enskild lärare och kommer till uttryck i undervisningen. Utmaningen och svårigheten är även det didaktiska kontraktet,dvs en, oftast outtalad, överenskommelse mellan lärare och elever som beskriver hur alla parter förväntas agera under lektionen. Ytterligare en svårighet infinner sig när elevernas resultat från nationella prov och betyg skall analyseras. Detta skall ske på alla nivåer i det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) utifrån frågorna:

170 Utredning Barn och utbildning 34 (37) Dnr: nr Var är vi? -Följa upp resultat, förutsättningar, nulägesbeskrivning Vart ska vi? -Uppdrag och mål, analys, nulägesbedömning Hur gör vi? - -Planera, genomföra, dokumentera Hur blev det? -Delaktighet, fortsättning Här finns fungerande rutiner med Stratys i förvaltningen och utmaningen är att alla på alla nivåer är delaktiga. Nedan presenteras några förslag för hur kunskapsproduktionen i matematik ska kunna förbättras. Matematik fortsatt fokusområde i grundskolan Utvärderingen visar att uppfattningen är att Matematiklyftet har gett goda effekter för lärarna och för eleverna. Samtliga inblandade betonar hur viktigt det är att utvecklingen inte stannar av eller ersätts av andra viktiga frågor. Det finns ett stort behov hos lärarna av att få fortsätta att fördjupa sig i sitt ämne tillsammans med andra matematiklärare, både inom det egna stadiet och över stadierna, från årskurs 1 till gymnasiet. En förutsättning för att detta ska kunna ske är en skolövergripande fortsatt satsning. En arbetsplan för detta bör tas fram av utvecklingsenheten. Kollegiala lärandet Det kollegiala lärandet där lärare tillsammans ges möjligheter att samtala om undervisning och matematikdidaktik har upplevts mycket framgångsrikt och det har också bidragit till att utveckla undervisningskulturen. Inom forskningen framkommer alltmer som pekar på att kollegialt lärande som pågår systematiskt och över tid ger en varaktig kompetensutveckling och märks i verksamheten. Därför är det mycket angeläget att fortsätta att använda och utveckla strukturen från matematiklyftet där de kollegiala samtalen, reflektionen och återkopplingen under ledning av en handledare är i centrum i fler ämnen. Det kommande läslyftet bygger på samma princip. Systematiska kvalitetsarbetet, SKA För att måluppfyllelsen skall kunna förbättras är det avgörande att involvera alla på alla nivåer. Som enskild lärare är det nödvändigt att man kan se sin egen undervisning i ett större sammanhang. Vad tänker vi om måluppfyllelsen på vår skola? Resultaten i nationella prov i årskurs 3, 6 och 9? Vad brister? Hur? Vad får det för betydelse för undervisningen? Hur förhåller vi oss när 89,1% av eleverna i årskurs 9 och 88,1 % av eleverna i årskurs 6 inte når kunskapskraven (betyg vt 2015)? Och att måluppfyllelsen i de nationella ämnesproven i årskurs 3 i sex av de sju delproven ligger under 90 %? Uthållighet Samtliga som har varit delaktiga i utredningen betonar att det är viktigt att matematiksatsningen inte får upphöra utan att den ska fortsätta i någon form. Att förvaltningen tar fram en handlingsplan och tar vara på de goda erfarenheterna av det kollegiala lärandet.

171 Utredning Barn och utbildning 35 (37) Dnr: nr Skolverket avsätter varje år projektmedel för flera angelägna utvecklingsområden som kommuner/skolor i landet kan söka. Uddevalla kommun har hittills varit mycket framgångsrik och är en av de kommuner i landet som har beviljats flest bidrag. Projektpengar kan vara en bra start för att komma igång inom ett angeläget område men alla projekt har en början och ett slut. Förändring tar tid och det är svårt att förändra inne i lärarnas klassrum. Därför är det viktigt med uthållighet snarare än att hoppa på nytt. Kompetensutveckling Många lärare har för dåliga kunskaper i matematik. Vi behöver göra en inventering av lärares kompetens för en vidare satsning att öka skickligheten, särskilt i de tidiga åren. Kunskap om resultatutvecklingen på internationell och nationell nivå Det är viktigt att noga studera rapporter och analyser i de stora mätningarna som TIMSS, PISA, Skolverkets utvärderingar m fl. Vi behöver se oss själva i det större sammanhanget. Forskning Vi skall följa aktuell forskning inom matematik och matematikdidaktik. Denna kunskap bör sammanfattas och spridas ut i verksamheten. Som lärare på den enskilda skolan är det viktigt att få perspektiv, ökad kunskap ger ökad kompetens och reflektion även på metanivå. Stödinsatser Vi bör ta fram ett ordenligt kartläggningsmaterial (jfr Bryggan). Detta saknas och är en förutsättning för att kunna ge rätt stöd när en elev inte når kunskapskraven. Stödinsatserna måste förbättras och utgå ifrån att eleven måste förstå matematik. Att organisera stödinsatser är inte tillräckligt, lärare måste reflektera över hur man undervisar. Det fodrar kompetensutveckling. Hur mycket reflekterar man över sig själv som lärare och hur mycket är fokus på eleven? Elevers bristande uthållighet? Flera uttrycker att elever tycks sakna uthållighet. Är det så? Matematik fodrar uthållighet och hur motiverar man eleverna? Bristande läsförståelse försvårar måluppfyllelse Både forskning och analys från TIMSS och PISA visar på sambandet mellan bristande läsförståelse och låg måluppfyllelse i matematik. Här pågår flera angelägna satsningar redan idag (Läsande klass, språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen) och fr o m höstterminen börjar Läslyftet. Detta är upplagt på samma sätt som matematklyftet och omfattar alla lärare. Kan vi förena matematiklyftet och läslyftet för matematiklärare?

172 Utredning Barn och utbildning 36 (37) Dnr: nr (Skolverket: Läslyftet är en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare som bygger på kollegialt lärande. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen). Behov av att förstå matematikbegrepp och språkliga begrepp Det är viktigt att lärare har rätt kompetens och att de kan förklara matematik så att eleverna förstår matematik. Det handlar inte enbart om att utveckla läsförståelsen, eleverna måste förstå den matematiska innebörden i det de läser. Ingela Haglund Hansson Utredare

173 Utredning Barn och utbildning 37 (37) Dnr: nr 14. Referenslitteratur Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem (2011), Skollagen, SFS 2010:800 Rapport 401 ( 2014), TIMSS 2011, uppgifter i matematik, årskurs 8 Rapport 398 (2013), PISA 2012, 15-åringars kunskap i matematik, läsförståelse och naturkunskap Rapport 366 (2011), Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder, en utvärdering av Matematiksatsningen Rapport ( ), Tid för matematik, erfarenheter från Matematiksatsningen Rapport 407 (2014), Grundskolan i internationella mätningar, kunskap, skolmiljö och attityder till lärande Delrapport 1 (2014), Utvärdering av Matematiklyftets resultat, Umeå Universitet Delutvärdering (2014), Matematiklyftet läsåret 2013/14, Ramböll Delutvärdering (2015), Matematiklyftet, läsåret 2014/15, Ramböll Statistik (2014) Resultat från ämnesproven i årskurs 9, vårterminen 2014, Rapport (2015),Redovisning av uppdrag om relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9, Utbildningsrepartementet 2015 Rapport 404 (2014), Vad tycker lärarna om de nationella proven 2013 Redovisning (2011), av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen Matematiksatsningen 2011, Uddevallas redovisning till Skolverket Dr 2010:1469 Staffan Stenhag (2010), Betyg i matematik-vad ger grundskolans matematikbetyg för information? Avhandling Uppsala Universitet 2010 Per-Olof Bentley (2011), artikel Skolvärlden, februari 2014 samt TIMSS 2011 Ebbe Möllehed (2001), Problemlösning i matematik. En studie av påverkansfaktorer i årskurserna 4-9. Lärarhögskolan Malmö Tove Österman, Kajsa Bråting (2015) Får eleverna lära sig matematik? Debattartikel i Dagens Nyheter 15 december 2015 Gunnar Sjöberg, Mike Bergström, Cicki Nynberg (2011) Forskningsbaserad matematikundervisning-möjlig i teorin, men går det i praktiken? Matematikdidaktiskt forskarnätverk Umeå Johan Lithner, Bättre matematikundervisning ger bättre elever artikel Umeå Universitet

174 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/ Ändrad organsation för Sandersdalsskolan, Unnerödsskolan, Dalabergsskolan, Ramnerödsskolan samt Västerskolan till följd av grundskolans lokalbehov ht 2016 Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden beslutade 21 januari 2016 att hemställa hos kommunstyrelsen att anskaffa modul med sex klassrum med biytor till grundskolan med placering vid Västerskolan. Beslutet är en följd av bristen på skollokaler för 6-åringar i förskoleklass vid Dalabergsskolan, Sandersdalsskolan och Unnerödsskolan. För att kunna ta emot alla 6-åringar i förskoleklass från och med höstterminen 2016 och tillsvidare fodras att elever i årskurs 6 från skolorna ovan bereds plats på Västerskolan och Ramnerödsskolan. Detta innebär att skolorna ändrar sin organisation till åk F-5 respektive åk 6-9 till dess att beslut gällande utbyggnad av skolplatser i området fattas. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Upphävande av tidigare beslut samt hemställan hos kommunstyrelsen att anskaffa modul till Västerskolan Barn och utbildningsnämndens protokollsutdrag Utredning om lokalbehov utifrån befolkningsprognos Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att Sandersdalsskolan, Unnerödsskolan och Dalabergsskolan fr.o.m. höstterminen 2016 och tillsvidare blir F-5 skolor och att Ramnerödsskolan och Västerskolan under samma period blir 6-9 skolor samt att beställa förstudier gällande Sandersdalsskolan F-3 och Unnerödsskolan 4-6 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

175 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2015/00833 Handläggare Utredare Ingela Haglund Hansson Telefon Ändrad organsation för Sandersdalsskolan, Unnerödsskolan, Dalabergsskolan, Ramnerödsskolan samt Västerskolan till följd av grundskolans lokalbehov ht 2016 Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden beslutade 21 januari 2016 att hemställa hos kommunstyrelsen att anskaffa modul med sex klassrum med biytor till grundskolan med placering vid Västerskolan. Beslutet är en följd av bristen på skollokaler för 6-åringar i förskoleklass vid Dalabergsskolan, Sandersdalsskolan och Unnerödsskolan. För att kunna ta emot alla 6-åringar i förskoleklass från och med höstterminen 2016 och tillsvidare fodras att elever i årskurs 6 från skolorna ovan bereds plats på Västerskolan och Ramnerödsskolan. Detta innebär att skolorna ändrar sin organisation till åk F-5 respektive åk 6-9 till dess att beslut gällande utbyggnad av skolplatser i området fattas. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Upphävande av tidigare beslut samt hemställan hos kommunstyrelsen att anskaffa modul till Västerskolan Barn och utbildningsnämndens protokollsutdrag Utredning om lokalbehov utifrån befolkningsprognos Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att Sandersdalsskolan, Unnerödsskolan och Dalabergsskolan fr.o.m. höstterminen 2016 och tillsvidare blir F-5 skolor och att Ramnerödsskolan och Västerskolan under samma period blir 6-9 skolor samt att beställa förstudier gällande Sandersdalsskolan F-3 och Unnerödsskolan 4-6 Ärendebeskrivning Grundskolan ökar sina volymer kraftigt den kommande tioårsperioden med närmare elever. Den enda ökning av lokalytorna som är planerad är Källdalsskolan. Dock är detaljplanen för det projektet inte klar och alla beslut för igångsättning är inte fattade. Planeringen utgår ändå ifrån att skolan byggs. Planeringen inför läsåret 2016/2017 innebär att 100 fler 6-åringar ska erbjudas plats i förskoleklass jämfört med hösten Alla grupper kommer inte att få plats på ordinarie skolor.

176 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2015/00833 Den större årskullen 6-åringar medför 6 nya grupper/klasser i förskoleklassen. En grupp gäller västra Uddevalla i området Norgården/Herrestad/Bokenäs. Två nya grupper finns i södra kommundelen i området Forshälla/Ljungskile. I norra tätorten är det tre nya grupper som behöver beredas plats. Dagens lediga kapacitet finns idag på Ramneröds- och Äsperödsskolorna. BUN har tagit ett inriktningsbeslut om att göra om Ramnerödsskolan till en F-9-skola. Äsperödsskolan är idag en ren F-6-skola men är byggd som en F-9-skola och behöver därför anpassas till förändrade elevgrupper. En förstudie har gjorts gällande Ramnerödsskolan och ett förslag till om- och tillbyggnad finns framtaget av fastighetsavdelningen. Inför höstterminen saknas ca 60 platser i förskoleklass på Dalabergsskolan, Sandersdalsskolan och Unnerödsskolan och det handlar om att tillskapa en förskoleklass vardera på dessa skolor. Eleverna går normalt från Dalabergsskolan till Ramneröd i åk 7 och från Sandersdal och Unneröd till Västerskolan. För att kunna ta in alla nya förskoleklasser i dessa F-6-skolor föreslås därför att årskurs sex på skolorna flyttar till den kommande högstadieskolan ett år tidigare, dvs. Ramneröds- och Västerskolorna blir 6-9-skolor. Det innebär att Sandersdalsskolan, Unnerödsskolan och Dalabergsskolan föreslås bli F-5 skolor. Förändringen föreslås gälla från och med höstterminen 2016 och tillsvidare i avvaktan på beslut om utbyggnad av Ramneröd F-9. I utredningen om Ramnerödsskolan som en F-9 skola föreslås även att utreda förutsättningarna för Sandersdal att bli en F-3 skola och Unneröd en 4-6. Det föreslås därför att förstudier gällande båda dessa skolor tas fram. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Ingela Haglund Hansson Utredare Expediera till Grundskolekontoret

177 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2015/00833 Upphävande av tidigare beslut samt hemställan hos kommunstyrelsen att anskaffa modul till Västerskolan Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden beslutade i december 2015 om att hemställa till kommunstyrelsen att upphandla moduler till Västerskolan omfattande fyra klassrum med tillhörande utrymmen. Efter diskussion med kommunens lokalstrateg förslås att beställningen bör omfatta 6 klassrum för att ta höjd för kommande elevökning i grundskolan och med hänsyn till den brist på planer för nya lokaler som finns. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokollsutdrag Utredning om lokalbehov utifrån befolkningsprognos Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att upphäva barn och utbildningsnämndens beslut gällande Grundskolans lokalförutsättningar höstterminen 2016 daterat samt att hemställa hos kommunstyrelsen att anskaffa modul med sex klassrum med biytor till grundskolan med placering vid Västerskolan att denna paragraf förklaras omedelbart justerad Vid protokollet Pernilla Gustafsson Justerat Cecilia Sandberg (S), Håkan Hansson (V) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Pernilla Gustafsson Expedierat Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

178 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(3) Dnr BUN 2015/00833 Handläggare Utredare Ingela Haglund Hansson Telefon Upphävande av tidigare beslut samt hemställan hos kommunstyrelsen att anskaffa modul till Västerskolan Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden beslutade i december 2015 om att hemställa till kommunstyrelsen att upphandla moduler till Västerskolan omfattande fyra klassrum med tillhörande utrymmen. Efter diskussion med kommunens lokalstrateg förslås att beställningen bör omfatta 6 klassrum för att ta höjd för kommande elevökning i grundskolan och med hänsyn till den brist på planer för nya lokaler som finns. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokollsutdrag Utredning om lokalbehov utifrån befolkningsprognos Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att upphäva barn och utbildningsnämndens beslut gällande Grundskolans lokalförutsättningar höstterminen 2016 daterat samt att hemställa hos kommunstyrelsen att anskaffa modul med sex klassrum med biytor till grundskolan med placering vid Västerskolan att denna paragraf förklaras omedelbart justerad Ärendebeskrivning Grundskolan ökar sina volymer kraftigt den kommande tioårsperioden med närmare elever. Den enda ökning av lokalytorna som är planerad är Källdalsskolan. Dock är detaljplanen för det projektet inte klar och alla beslut för igångsättning är inte fattade. Planeringen utgår ändå ifrån att skolan byggs. Planeringen inför läsåret 2016/2017 innebär att 100 fler 6-åringar ska erbjudas plats i förskoleklass jämfört med hösten Alla grupper kommer inte att få plats på ordinarie skolor. För att lösa situationen föreslås att BUN hemställer till KS om att få anskaffa moduler motsvarande sex klassrum med tillhörande biutrymmen inför augusti Den slutsats som förvaltningen drar gällande grundskolans lokalbehov de kommande åren är att nuvarande lokalytor inte kommer att räcka för att kunna erbjuda alla elever

179 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(3) Dnr BUN 2015/00833 en god skolgång. Det närmaste året finns kvadratmeter som räcker för elevantalet men den lediga kapaciteten finns inte där den behövs och anpassning av verksamheterna till befintliga lokalytor skulle medföra stora olägenheter för föräldrar och elever och ändå inte innebära att behoven på sikt skulle lösas. Den större årskullen 6-åringar medför 6 nya grupper/klasser i förskoleklassen. En grupp gäller västra Uddevalla i området Norgården/Herrestad/Bokenäs. Två nya grupper finns i södra kommundelen i området Forshälla/Ljungskile. I norra tätorten är det tre nya grupper som behöver beredas plats. Efter samtal med berörda rektorer är förvaltningens bedömning att med viss ansträngning ändå lösa behovet i de västra och södra kommundelarna ytterligare ett läsår. De tre nya grupperna i norr går däremot inte att klara utan stora konsekvenser för både verksamhet och elever/föräldrar. Dagens lediga kapacitet finns idag på Ramneröds- och Äsperödsskolorna. BUN har tagit ett inriktningsbeslut om att göra om Ramnerödsskolan till en F-9-skola. Äsperödsskolan är idag en ren F-6-skola men är byggd som en F-9-skola och behöver därför anpassas till förändrade elevgrupper. En förstudie har gjorts gällande Ramnerödsskolan och ett förslag till om- och tillbyggnad finns framtaget av fastighetsavdelningen. De förändringar i befintliga lokaler som behöver göras i dessa båda skolor medför att de inte kan vara fyllda med elever under byggprocessen. Det gör att den idag lediga kapaiteten inte kan användas under den tänkta tidsperioden. Ingenting kommer att göras rent konkret i lokalerna under kommande läsår men därefter blir problemen märkbara. Förvaltningen gör därför bedömningen att en lösning för perioden bör genomföras redan inför kommande läsår. Det handlar om en tillkommande förskoleklass på respektive Sandersdalsskolan, Unnerödsskolan och Dalabergsskolan. Eleverna går normalt från Dalabergsskolan till Ramneröd i åk 7 och från Sandersdal och Unneröd till Västerskolan. För att kunna ta in alla nya förskoleklasser i dessa F-6-skolor föreslås därför att årskurs sex på skolorna flyttar till den kommande högstadieskolan ett år tidigare, dvs. Ramneröds- och Västerskolorna blir 6-9-skolor. Ramnerödsskolan klarar att ta emot årskurs 6 från Dalaberg men det innebär att mottagningsenheten, Bryggan för de äldre eleverna, behöver ny lokal. Förslaget är då att Bryggan flyttar till Skansenskolan som idag inte används fullt ut. Västerskolan klarar inte av att ta emot årskurs 6 från Sandersdal och Unneröd. Ytterligare behov kan uppkomma efter läsåret 2016/2017. För att klara elevökningen i området förslås uppsättning av en modul med sex klassrum med biytor vid Västerskolan.

180 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 3(3) Dnr BUN 2015/00833 Hans-Lennart Schylberg Skolchef Ingela Haglund Hansson Utredare Expediera till Kommunstyrelsen

181 1 (10) Dnr: Handläggare Utredare Ingela Haglund Hansson Telefon Behov av skolplatser utifrån befolkningsprognos Bakgrund Kommunens befolkningsprognos visar att befolkningen väntas öka med ca 5000 personer (9 %) fram till år Ökningen beror dels på inflyttning och dels på ett positivt födelsenetto. För barn och ungdomar görs följande beräkningar: Åldersgrupp ökning % 1-5 år ca 500 barn 12 % 6-15 år ca 1400 barn 25 % år ca 265 barn 15 % Befolkningsökningen beror till stor del på bostadsbyggnation och den största ökningen beräknas ske i Uddevalla, Ammenäs och Ljungskile. Befolkningsprognosen har betydelse för den framtida planeringen av förskolor och skolor. Vilka förutsättningar gäller idag med hänsyn tagen till byggnadernas beskaffenhet, efterfrågan och ojämn tillgång på platser mellan olika kommundelar, skolval m fl faktorer? Prognosen på områdesnivå sträcker sig endast till år 2019 men kan ändå tjäna som ett viktigt underlag för den långsiktiga strategiska planeringen: Åldersgrupp prognos år barn 6-12 år barn år barn I utredningen Utvecklingen av Ramnerödsskolans till en F-9 skola har förutsättningarna i område Norr/Väster behandlats. I den strategiska planeringen är det dock viktigt att ta hänsyn till situationen och utvecklingen för skolplatser i hela kommunen, därför kompletteras utredningen med: Antal barn i respektive åldersgrupp i varje upptagningsområde kopplat till skolorna Antal barn i respektive åldersgrupp för hela kommunen Inventering av elever i friskolorna Anmärkning: Nyanlända elever är inte medräknade i befolkningsstatistiken. De är däremot medräknade i antalet inskrivna elever. eleverna går dock ej att härleda till ett upptagningsområde p g a avsaknad av uppehållstillstånd. F n saknar ca 60 elever upptagningsområde. Barn och utbildning Grundskolekontoret ledning Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Grundskolekontor Kungsgatan E-post barnutbildning@uddevalla.se

182 2 (10) Dnr: Antal barn i respektive åldersgrupp i varje delområde kopplat till skolorna Tabell 1 Prognos för antal barn 6-12 år i hela kommunen område förändring NORR-VÄSTER Hovhult, Boxhult, Stadsfjället Dalaberg-Helenedal Bleket, Hedegärde, Karlsberg, Ramneröd, Elseberg Unneröd, Skogslyckan, Underås Fasseröd, Kurveröd, Sörvik, Skogslyckan antal barn 6-12 år i Norr-Väster antal platser Ho, Da, No, Sd, Un, Vä differens antal barn och antal platser ÖSTER-SÖDER Söder, Bohusgården, Kapelle U-a glesbygd Äsperöd, Centrum, Tureborg Lane Ryr antal barn 6-12 år i Öster-Söder antal platser So F-6, Äsp, LR differens antal barn och antal platser LJUNGSKULE-FORSHÄLLA Ljungskile, Ulvesund Forshälla, Ammenäs antal barn 6-12 år i Ljungskile-Forshälla antal platser Lj, Fo * differens antal barn och antal platser HERRESTAD-BOKENÄS Herrestad, glesbygd Hogstorp, Skredsvik Berg, Bokenäs antal barn 6-12 år år i område Herrestad antal platser Nor F-6, He, Ho, Bo * differens antal barn och antal platser HELA KOMMUNEN 0 antal barn 6-12 år i hela kommunen antal platser i hela kommunen antal elever i friskolor (Frida, Stenbacke, Hälleberg) totalt antal platser i alla skolor differens antal barn och antal platser Ljungskil -skolan Källdal

183 3 (10) Dnr: Kommentar: Område Norr-Väster: Antalet elever väntas öka med 165 barn fram till Idag finns en teoretisk brist på 165 platser men i praktiken har alla barn plats då alla skolor utom Hovhult har överinskrivningar (72 barn) och 106 elever har plats på Fridaskolan-Stenbackeskolan. Samtidigt har 63 barn från övriga områden plats i Norr-Väster kommer det att fattas 330 platser utifrån ett tänkt antal om 45 elever/skolår i en 2-parallellig skola F-6) men med färre elever på Hovhultsskolan (280) och Unnerödsskolan (220). Utvecklingen visar att behovet av platser ökar markant redan ht Teoretiskt sett kommer det då att fattas 230 platser. Dalabergsskolan, Norrskolan, Unneröd och Sandersdalsskolan idag är mycket trångbodda, och även om skulle fortsätta att ha "överinskrivningar, Hovhult fyller sina platser och lika många elever som idag fortsätter att gå i friskola, så kommer det att fattas minst 70 platser i området ht 2016 (jfr teoretisk brist om 165 platser). Det är nödvändigt att man snarast tar beslut gällande lokalanpassningarna på Sandersdalsskolan och Unnerödsskolan samt om Ramnerödsskolans framtid. Vidare bör man också ta ställning till skolornas kapacitet (överinskrivningarna) och fastställa riktvärdet för elevantal på skolorna (jfr. regeringens målsättning om små klasser i de tidiga skolåren). Unnerödsskolan har idag 235 elever inskrivna på sina 220 platser (+15). Detta är inte hållbart med tanke på lokalernas beskaffenhet. Ht 2016 finns en brist på 42 platser räknat utifrån "taket" 220 platser eftersom antalet barn i upptagningsområdet ökar. Obs måste lösas redan ht 2016! Sandersdalsskolans lokaler är också i stort behov av förbättringar. Det saknas både matsal, flera klassrum, lärararbetsrum, slöjdsal, musiksal och en större idrottssal. Elevantalet är idag på maxnivå, det råder stor efterfrågan på platser och det är intagningsstopp på skolan. Det är överfullt på alla F-6 skolorna med undantag av Hovhultsskolan. Här finns det dock en positiv trend med fler elever i de yngre klasserna som söker till skolan, och elevantalet beräknas öka de kommande åren. Sandersdalsskolan, Dalabergsskolan och Norrskolan har för många elever idag. Det är inte hållbart i längden att ligga på "överinskrivningar". "Ramantalet" elever bör utgå från 45 elever/årskurs i en 2- parallellig skola. Område Sommarhemsskolan F-6: har idag 310 barn inskrivna på 315 platser. 380 barn bor i området, detta beräknas öka till 415 barn år 2019 ( % av barnen går på den egna skolan. Övriga 91 barn går i andra skolor varav 52 i friskolor. Skolan lockar 72 elever från andra områden, varav 24 från Äsperöd. År 2019 ökar elevantalet med 35 elever i området. Då finns det en teoretisk brist på 100 platser. Om antalet elever från andra området minskar och elever fortsatt har plats i andra områden/friskolor så klarar Sommarhemsskolan det utökade antalet elever.

184 4 (10) Dnr: Område Äsperöd: Idag finns en teoretisk brist på 109 platser. Alla barn har dock plats, 226 barn är inskrivna på Äsperödsskolans 280 platser (dvs 54 lediga platser kvar). 193 av Äsperöd/Centrums 385 barn (50 %) har plats på andra skolor än Äsperöd, varav 133 barn i friskolorna, 24 på Sommarhemmet och 36 barn i andra skolor. Lane Ryr skola med 141 platser fyller behoven ökar barnatalet stadigt varje år finns 105 fler barn i Äsperöd (385 till 490). Om alla platser på Äsperödsskolan fylls så kommer det att fattas 51 platser jämfört med idag. Område Lane Ryr: 141 elever är inskrivna på skolan. Det bor 144 barn 6-12 år i området och detta beräknas öka till 150 barn år 2019 ( +6). 16 elever är placerade på andra skolor, varav 13 på Fridaskolan. 8 barn kommer från andra skolor. Område Herrestad, Bokenäs, Hogstorp: Antalet barn 6-12 år i hela området beräknas endast öka med 45 barn mellan (från 970 till 1015 barn). Ökningen sker i Bokenäs-området. Om nya Källdalsskolan kan starta år 2018 med 525 platser (en ökning med 130 platser jämfört med dagens platsantal på Herrestadsskolan) så kommer det att finnas 1115 platser, dvs 100 platser utöver antalet barn). Bokenässkolan har idag 190 platser till sina 300 Bokenäs/Berg-barn. Barnen har plats i Herrestad (114 barn) fattas ännu fler platser i Bokenäs (- 160 barn). Dessa platser finns dock i Herrestad (+240 platser). F n har 34 elever plats på Fridaskolan/Stenbackeskolan (varav 2 från Bokenäs). Obs: 2016 sker en ökning med 60 barn. Då fattas det 45 platser (mest i Bokenäs). Därefter sjunker antalet fram till Det fodras en lösning ht 2016 för Bokenäseleverna. Område Ljungskile: Idag har Ljungskiles 545 barn plats på Ljungskileskolan (444) och Hällebergsskolan (68) i huvudsak. 11 elever kommer från andra områden och 31 Ljungskilebarn har plats i andra skolor, bl a 21 barn i Forshällaskolan ökar antalet elever till 635 (+90) barn. Ljungskileskolan är idag mycket trångbodd och fler platser måste tillskapas. Område Forshälla: Antalet barn beräknas öka från 245 till 285 barn fram till 2019 (+40). Forshällaskolan har idag 252 elever inskrivna på 265 platser (kvar 39 platser). 17 elever har plats på andra skolor, varav 11 på Fridaskolan beräknas det fattas 20 platser. Tillsammans med ökningen i Ljungskile behövs 130 platser fram till Fridaskolan F-6: har 317 elever inskrivna, varav från 31 Herrestad, 91 Ho-Da-No, 15 Sa-Un, 13 Fo-Lj, 45 So, 10 LR och 112 från Äsp-Ö. Stenbackeskolan F-6: har 64 elever varav 29 Da-Ho-No, 11 Äsp-Ö, 7 Sa-Un, 7 Sö-So och 10 från övriga områden Elever utan upptagningsområde: 61 elever har en skolplacering men saknar upptagningsområden (22 N/V, 18 Äsp/LR, 13 Lj/Fo, 8 barn övriga skolor). Barnen är medräknade i skolstatistiken men

185 5 (10) Dnr: gör att det inte stämmer när man räknar vilka upptagningsområden barnen kommer ifrån. Sammanfattning 6-12 år för hela kommunen: Antalet barn 6-12 år i hela kommunen beräknas öka med 485 barn mellan år : Norr-Väster: 165 Öster-Söder: 145 Ljungskile-Forshälla: 130 Herrestad-Bokenäs: 45 Totalt: 485 barn 6-12 år Samtliga barn har idag en skolplats, dock som överinskrivningar eller i andra områden än sina egna samt i friskolor till följd av skolvalet kommer det att finnas 485 fler elever i F-6 än idag. Utifrån dagens platsantal (antal inskrivna barn) är det ytterligare minst 330 platser som måste tillskapas. Därför behövs därför en utbyggnad fram till Om man dessutom tar ett inriktningsbeslut om 45 elever/skolår i en 2-parallellig skola är ökar behovet av platser istället till 485. I det fortsatta arbetet bör man även se över gränserna för skolornas upptagningsområden. Detta är särskilt viktigt inne i tätorten om man väljer att göra om Ramnerödsskolan till en F-9 skola. Då kommer det att finnas två jämnstora F-9 skolor; Sommarhemsskolan och Ramnerödsskolan i varsin del av centrala Uddevalla. Detta i sin tur påverkar troligen elevströmmen till Fridaskolan där idag 106 av norrvästra områdets elever i F-6 har sin skolplacering.

186 6 (10) Dnr: Tabell 2 Prognos för antal barn år i hela kommunen område förändring NORR-VÄSTER område Ramnerödsskolan område Västerskolan antal barn år i Norr-Väster antal platser Ramneröd, Väster differens antal barn och antal platser ÖSTER-SÖDER område Söder-Sommarhemsskolan område Äsperöd, Centrum, Tureborg område Lane Ryr antal barn år i Öster-Söder antal platser Sommarhemmet differens antal barn och antal platser LJUNGSKILE-FORSHÄLLA Ljungskile, Ulvesund Forshälla, Ammenäs antal barn år i Ljungskile-Forshälla antal platser Linnea differens antal barn och antal platser HERRESTAD-BOKENÄS Herrestad, Herrestad glesbygd Hogstorp, Skredsvik Berg, Bokenäs antal barn år år i område Herrestad antal platser Norgården differens antal barn och antal platser HELA KOMMUNEN 0 antal barn år i hela kommunen antal platser i de kommunala skolorna platser i friskolor 7-9 (Frida, Stenb, Hälleb) totalt antal platser i kommunala o friskolor differens antal barn och antal platser

187 7 (10) Dnr: Kommentar: Område Norr-Väster: har idag en "överkapacitet" på platser för elever i år 7-9. Totalt finns det 745 platser till 655 elever som är bosatta i området. Överkapaciteten finns på Ramnerödsskolan (103 platser). 524 elever är inskrivna varav 492 är från egna området Ramneröd-Västerskolan. varav: Ramnerödsskolan ( Dalaberg, Hovhult, Norrskolan) år: Av områdets 466 barn går 185 elever på Ramnerödsskolan, 73 elever på Fridaskolan, 142 på Västerskolan, 20 på Sommarhemsskolan, 9 på Norgårdenskolan 49 av de 234 inskrivna eleverna kommer från andra områden varav Västerskolan 21, Öster-Äsperöd 24. Västerskolan (Sandersdal, Unneröd) år: I området finns 189 barn varav 150 går på Västerskolan, 20 på Ramneröd, 15 på Sommarhemsskolan, 7 på Norgårdenskolan och 12 på Fridaskolan. Av Västerskolans 372 elever kommer 142 från Ramnerödsskolan och 82 elever från övriga områden ( varav Herrestad 24, Ljungskile-Forshälla 16, Sommarhemmet-Söder 21, Äsperöd-Öster 17 elever samt 3 elever från andra kommuner). Sammanfattning: År 2019 beräknas antalet barn år öka från dagens 655 till 740 (+ 85 elever). De 745 platserna räcker till både om Ramneröd kvarstår som en 7-9 skola eller om den förändras till en F-9 skola enligt utredningsförslaget. Dock förutsätter det att elever väljer att vilja gå på Ramneröd. Idag går endast 185 av de 466 eleverna i området på Ramnerödsskolan ( 39 %). Område Sommarhemsskolan 7-9: har 314 elever inskrivna på 360 platser. 390 barn år bor i upptagningsområde Sommarhemsskolan, Äsperödsskolan, Lane Ryr. Antalet ökar till 405 barn (+15 barn) Fridaskolan 7-9: har 204 elever varav 16 Norgården, 70 Ramneröd 11 Västerskolan, 19 Forshälla, 8 Ljungskile, 39 Sommarhemmet, 41 Lane Ryr-Äsperöd. Område Ljungskile-Forshälla: Ljungskile 7-9: Idag finns det 180 barn år och 2019 beräknas antalet öka till 250 ( +70 barn). 120 elever har plats på Linneaskolan, 25 på Hällebergsskolan, 11 på Västerskolan, 15 på Sommarhemsskolan, 8 på Fridaskolan och 16 på övriga skolor. År 2019 beräknas det fattas ca 60 platser i Ljungskile, dock med reservation för Hällebergsskolan. Forshälla 7-9: Dagens 95 barn år väntas öka till 105 barn till år 2019 ( + 10 barn). 11 elever har idag plats på Linneaskolan, 5 elever på Västerskolan, 38 på Sommarhemsskolan, 19 på Fridaskolan och 19 elever finns på andra skolor. Område Norgårdenskolan år: För eleverna i år 7-9 kommer det att fattas ca 75 platser år Norgårdenskolan har idag 350 platser och 349 elever inskrivna. 17 elever har idag plats på Fridaskolan och Hällebergsskolan. Antalet barn år 2019 beräknas öka från 375 till 425 (+50).

188 8 (10) Dnr: Sammanfattning för hela kommunen: Antalet barn år i hela kommunen ökar med 230 barn mellan år : Norr-Väster: 85 Öster-Söder: 15 Ljungskile-Forshälla: 80 Herrestad-Bokenäs: 50 Totalt: 230 barn år Samtliga barn har idag en skolplats i egna eller i andra områden och friskolor till följd av skolvalet. Forshällabarn föreslås styras till Linneaskolan för att avlasta Sommarhemsskolan. Linneaskolan har idag 192 platser och 139 inskrivna elever, dvs om barnantalet i området ökar med 80 elever till år 2019 behövs det ändå en utbyggnad med ytterligare drygt 50 platser. Friskolorna år 7-9 med Fridaskolan som den största med sina idag 204 inskrivna elever, har elever från hela kommunen: Norr-Väster: 85 Öster-Söder: 90 Ljungskile-Forshälla: 53 Herrestad-Bokenäs: 17 Totalt: 249 barn år (Frida-, Stenbacke- och Hällebergsskolan) Även om antalet barn år ökar med 230 fram till år 2019 så är behovet av ytterligare platser endast 36. Detta till följd av att det finns lediga platser på Ramnerödsskolan (idag 116 platser). För att kunna utnyttja dessa platser fodras att elever vill söka till Ramnerödsskolan.

189 9 (10) Dnr: Tabell 3 Prognos för antal barn 0-5 år i hela kommunen Hovhult, Boxhult, Stadsfjället Dalaberg-Helenedal Ble, Hedegä, Karlsb, Ra, Elseb mm Unneröd, Skogslyckan, Underås Fasseröd, Kurveröd, Sörvik antal barn 1-5 år i Norr-Väster antal 0-åringar i Norr-Väster antal 0-5-åringar i Norr/Väster Söder, Bohusgården, Kapelle U-a glesbygd Äsperöd, Centrum, Tureborg Lane Ryr antal barn 1-5 år i Öster-Söder antal 0-åringar i Öster-Söder antal 0-5-åringar i Öster-Söder Ljungskile, Ulvesund Forshälla, Ammenäs antal barn 1-5 år i Ljungskile-Forshälla antal 0-åringar i Ljungskile-Forshälla antal 0-5-åringar i Ljungskile-Forshälla Herrestad tätort- glesbygd Hogstorp, Skredsvik Berg, Bokenäs antal barn 1-5 år i område Herrestad antal 0-åringar i Herrestad antal 0-5-åringar i Herrestad antal barn 1-5 år i hela kommunen antal 0-åringar i hela kommunen antal 0-5-åringar i hela kommunen

190 10 (10) Dnr: Kommentar: Antalet 0-5 åringar beräknas öka med 260 barn mellan 2015 och Av dessa utgör 0-åringarna mellan barn. När det gäller framtida behov av förskoleplatser så handlar det om åldersgruppen 1-5 år och denna grupp väntas öka med 235 barn. Norr-Väster: - 35 Öster-Söder: 105 Ljungskile-Forshälla: 185 Herrestad-Bokenäs: - 5 Totalt: 250 barn 0-5 år. Den stora ökningen sker i Ljungskile, Forshälla och i område Öster-Söder-Centrum. Av Ökningen innebär att det behöver byggas både förskole- och skolplatser för att kunna möta behoven. Ingela Haglund Hansson Utredare