Barn och utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden 1(3) Sammanträde Barn och utbildningsnämnden Plats och tid Uddevalla vuxenutbildning I17, kl. 08:30 torsdagen den 15 februari 2018 Ordförande Sekreterare Cecilia Sandberg Pernilla Gustafsson Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr BUN I tur att justera: Åsa Carlsson (S) Beräknad tid för justering: Fredagen den 16 februari 2. Information till nämnd Dnr BUN 2018/ Verksamhetsberättelse 2017 Barn och utbildningsnämnden 2. Uppföljning - Anmälan enl. skollagen 6 kap 10 och diskrimineringslagen till huvudman - barn/elever som känner sig kränkta/diskriminerade samt anmälningsärenden till Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen höstterminen Information om nya kommunallagen 08:40-10:30 Anna Hurtig Hans-Lennart Schylberg Representanter från verksamheterna 10:30-12:00 Lise-Lotte Bengtsson Representanter från verksamheterna och IT-avdelningen 15:00-15:30 Kommunjurist Camilla Carlbom Hildingsson

2 Kallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden 2(3) Föredragningslista Föredragande 3. Information - Förvaltningschef Dnr BUN 2018/ Lokalfrågor 2. Arbetsmiljö 3. Barn och utbildningsnämndens årshjul Information efter träff med SKL och Skolverket gällande utvecklingsprojekt 13:20-14:00 Tony Andersson 14:00-14:15 Hans-Lennart Schylberg 14:15-14:30 Hans-Lennart Schylberg 15:30-15:50 Hans-Lennart Schylberg Anna Hurtig 4. Information - Ordförande Dnr BUN 2018/ Information från Fyrbodal 15:50-16:00 Beslutsärenden 13:00-13:20 5. Verksamhetsberättelse 2017 Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Uppföljning - Anmälan enl. skollagen 6 kap 10 och diskrimineringslagen till huvudman - barn/elever som känner sig kränkta/diskriminerade samt anmälningsärenden till Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen - höstterminen 2017 Dnr BUN 2018/ Patientsäkerhetsberättelse med informationssäkerhets- och kvalitetsberättelse för elevhälsan i Uddevalla kommun 2017 Dnr BUN 2018/ Samrådsremiss från Samhällsbyggnadsnämnden gällande Herrestads- Torp 1:3 Dnr BUN 2017/00721 Hans-Lennart Schylberg Anna Hurtig Lise-Lotte Bengtsson Susann Magnusson Hans-Lennart Schylberg

3 Kallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden 3(3) Föredragningslista 9. Anmälan av beslut fattade på nämndens vägnar Dnr BUN 2018/ Anmälan till huvudman enligt 6 kap 10 Skollagen - barn/elev som känner sig kränkt Dnr BUN 2018/00035 Föredragande Pernilla Gustafsson Pernilla Gustafsson 11. Övriga frågor Dnr BUN Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till respektive gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

4 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Sammanfattning Upprop förrättas, justerande väljs och tid för justering bestäms. I tur att justera är Åsa Carlsson (S). Beräknad tid för justering är fredagen den 16 februari Beslut Barn och utbildningsnämndens beslutar att välja Åsa Carlsson (S) till justerande samt att justering äger rum fredagen den 16 februari 2018 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Information till nämnd Verksamhetsberättelse 2017 Barn och utbildningsnämnden 2. Uppföljning - Anmälan enl. skollagen 6 kap 10 och diskrimineringslagen till huvudman - barn/elever som känner sig kränkta/diskriminerade samt anmälningsärenden till Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen höstterminen Information om nya kommunallagen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2018/00013 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information till nämnd Verksamhetsberättelse 2017 Barn och utbildningsnämnden 2. Uppföljning - Anmälan enl. skollagen 6 kap 10 och diskrimineringslagen till huvudman - barn/elever som känner sig kränkta/diskriminerade samt anmälningsärenden till Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen höstterminen Information om nya kommunallagen

7 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Information - Förvaltningschef Lokalfrågor 2. Arbetsmiljö 3. Barn och utbildningsnämndens årshjul Information efter träff med SKL och Skolverket gällande utvecklingsprojekt Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

8 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2018/00014 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information - Förvaltningschef Lokalfrågor 2. Arbetsmiljö 3. Barn och utbildningsnämndens årshjul Information efter träff med SKL och Skolverket gällande utvecklingsprojekt

9 UDDEVALLA KOMMUN Barn och utbildning /Hans-Lennart Schylberg ÅRSHJUL - Planeringsöversikt - BUN 2018 =>Uppföljning ekonomi och verksamhet =>Arbetsmiljö, brukarundersökning, LUPP, sjukfrånvaro => Planering ekonomi och verksamhet =>Gymansieskolans utbud => Uppföljning enligt skollagens krav på huvudmannens systematiska kvalitetsarbete =>Lokalfrågor =>Hållbar utveckling, EMAS 2018 Typ Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Beslutsärenden Rapport arbetsmiljö Bokslut 2017 med verksamhetsberättelse Planeringsprocess, steg 1: Verksamhetsplan år med budget år 2019 inkl. investeringsbudget (inför budgetdialog) Majoritetens presskonferens inför KS-beslut om budget Internkontroll-rapport 2018 delrapport Gymnasieskolans utbud 2019/2020 Verksamhetsplan år med budget år 2019 (beslut) Internkontroll 2018 (rapport) Styrkort BUN - Internkontroll 2019 justering av uppdrag (plan) och målnivåer (beslut) Informationsärenden Bokslut med verksamhetsberättelse (delrapport) Verksamhetsberättelse (varje VC 15 min + tid för frågor) Ekonomisk uppföljning jan-febr Rapportering av det drogförebyggande arbetet Delårsrapport T1 Uppföljning av Kulturgarantin - Skriftig rapport Controllerrapport Central Barns och elevers Förslag anslagsbindningsnivåer arbetsmiljö (anmälda tillbud och skador) inklusive anmälda kränkningar till huvudmannen, ärenden från BEO och Skolinspektionen samt uppföljning och analys av det förebyggande arbetet (VC) Controllerrapport och ekonomisk uppföljning jan-okt Rapport arbetsmiljö (Verksamheternas arbetsmiljöarbete, VC) Uppföljning och Uppföljning och analys av synpunkter analys av anmälda genom kommunens kränkningar till klagomålssystem huvudmannen, samt genom egna ärenden från BEO undersökningar (VC) och Skolinspektionen (VC) Uppföljning och analys av resultat och likvärdig bedömning, samt förutsättningar för måluppfyllelse (VC) Avstämning lokalprocess (lokalplanerare) Uppföljning och Uppföljning och analys av arbetet analys av sjukfrånvaro (VC) med elever i behov av särskilt stöd samt det förebyggande och främjande arbetet, inklusive hur man arbetar inkluderande (VC Fsk, Gsk, barnoch elevhälsa) Uppföljning och analys av skolornas arbete med hållbar utveckling och ISO (VC, miljösamordnare) Verksamhetsplan år med budget år 2019 samt översyn av stykort inkl. målnivåer. Uppföljning och analys av resultat och likvärdig bedömning, samt förutsättningar för måluppfyllelse (VC) Uppföljning och och analys av studie- och yrkesvägledning (VC, SYV ) Uppföljning och analys av näringsriktigheten i skolmåltider samt huvudmannens mål om ekologiska livsmedel (Kostchef) Årlig fördjupad rapport med uppföljning av lärarbehörighet och lärartäthet på enhetsnivå i relation till skolornas måluppfyllelse Gymnasieskolans utbud Delårsrapport T2 Kommunens aktivitetsansvar Arbetsmöten 1 mars Arbetsmöte kring planeringsförutsättningar Sept, 08:30-12:00 Verksamhetsplan år med budget år 2019 samt översyn av stykort inkl. målnivåer. Utbildningsdagar 8 mars 13:00-16:00 Utvecklingsdag (BUN+VC/Rektorer+ Elevhälsa - Grundskola) Tema: Arbetet med trygghet och studiero

10 Skrivelse Barn och utbildning 1(8) Dnr BUN 2018/00028 Pågående ärenden myndigheter 2018 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen :113 Anmälan om elevens skolsituation vid Norgårdenskolan 7-9 (BUN 2018/00083) Begäran om yttrande Svar daterat med BJ skickas Barn och elevombudet enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Begäran om Begäran om Svar daterat yttrande komplettering med BJ skickas Barn- och elevombudet :10385 Anmälan om kränkande behandling vid Ljungskileskolan (BUN 2018/00069) Diskrimineringsombudsmannen Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolväsendets överklagandenämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling

11 Skrivelse Barn och utbildning 2(8) Dnr BUN 2018/00028 Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Domstolar Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Pågående ärenden myndigheter 2017 Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Begäran om Beslut att avsluta Yttrande daterat yttrande Svar senast 3 april ärendet skickas med BJ Yttrande daterat skickas med BJ Beslut om föreläggande Svar senast 16 jan. Skolinspektionen :2179 Anmälan om bristande tillsyn och skyldigheten att motverka kränkande behandling vid Fjällrävens förskola i Uddevalla kommun (BUN 2017/00259) Skolinspektionen :2613 Anmälan om elevers skolsituation vid Herrestadsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2017/00432) Delbeslut att lämna över delar av anmälan som rör skolans bristande kommunikation och bemötande till Uddevalla kommun svar till vårdnadshavare skickas

12 Skrivelse Barn och utbildning 3(8) Dnr BUN 2018/00028 Skolinspektionen :2613 Anmälan om skyldigheten att motverka kränkande behandling vid Herrestadsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2017/00432) Skolinspektionen :4951 Anmälan gällande skolsituationen för en elev vid Uddevalla gymnasieskola Östrabo i Uddevalla kommun (BUN 2017/00579) Skolinspektionen :7383 Anmälan om skolsituationen för en elev vid Ramnerödsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2017/00896) Yttrande daterat skickas Svar till anmälare daterat skickas Begäran om yttrande Beslut om att lämna över anmälan till Uddevalla kommun. Svar senast 18/ Begäran om yttrande Yttrande och BJ skickas kompletterande svar skickas Svar till skolinspektionen skickas Skolinspektionen :9278 Anmälan om skolsituationen för en elev vid Dalabergsskolan i Uddevalla kommun (BUN 2017/01000) Barn och elevombudet enskilda elever Barn och elevombudet :4124 Anmälan om kränkande behandling vid Herrestadsskolan, Uddevalla kommun (BUN 2017/00483) Begäran om yttrande svar daterat med beslutsjournal skickas Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Begäran om yttrande senast 5/ Hänvisning till ärende :2613 (2017/00432) skickas Barn och elevombudet : Begäran om Yttrande och BJ

13 Skrivelse Barn och utbildning 4(8) Dnr BUN 2018/00028 Anmälan om kränkande behandling vid Herrestadsskolan, Uddevalla kommun (BUN 2017/00482) Barn och elevombudet : Anmälan om kränkande behandling vid Uddevalla gymnasieskola, Agneberg, Uddevalla kommun (BUN 2017/00882) Barn- och elevombudet : Anmälan om kränkande behandling vid Dalabergsskolan, Uddevalla kommun (BUN 2017/00950) Begäran om yttrande Begäran om yttrande Svar med BJ skickas Begäran om komplettering Kompletterande svar skickas Begäran om komplettering yttrande senast 5/ Anmälarens synpunkter på huvudmannens svar Beslut att avsluta ärendet skickas Svar till BEO skickas kompletterande svar skickas Diskrimineringsombudsmannen Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolväsendets överklagandenämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling

14 Skrivelse Barn och utbildning 5(8) Dnr BUN 2018/00028 Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionens tillsyn av Vassbo skola Informationsbrev Svar skickas (BUN 2017/00405) om tillsyn fristående skola Domstolar Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Kammarrätten mål Rätt att ta del av allmän handling (BUN 2016/00630) Begäran att ta del av allmän handling Avslag på begäran då handlingarna inte är allmänna Överklagan till Kammarrätten Missiv till Kammarrätten Rekvisition från Kammarrätten Information till Kammarättens beslut Beslut skickas till part

15 Skrivelse Barn och utbildning 6(8) Dnr BUN 2018/00028 Pågående ärenden från 2016 Kammarrätten Kammarrätten upphäver det överklagade beslutet Handlingar skickas till part Överklagan till kammarrätten gällande utlämnande av handling Överklagan och missiv skickas till Kammarrätten Kammarrättens begäran om handlingar Begärda handlingar skickas till Kammarrätten Skolinspektionen enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Barn och elevombudet enskilda elever Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling

16 Skrivelse Barn och utbildning 7(8) Dnr BUN 2018/00028 Barn och elevombudet :8357 Anmälan om kränkande behandling vid Herrestadsskolan, Uddevalla kommun T.G. (BUN 2016/00768) Begäran om yttrande Komplettering av anmälan Komplettering av anmälan Komplettering av anmälan Yttrande och beslutjournal skickas Beslut om föreläggande senast Beslut att avsluta uppföljningen men att öppna ett nytt ärende med dnr : Yttrande och BJ skickas Diskrimineringsombudsmannen Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolväsendets överklagandenämnd Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen riktad tillsyn Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Skolinspektionen kvalitetsgranskning Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling

17 Skrivelse Barn och utbildning 8(8) Dnr BUN 2018/00028 Skolinspektionen beslut friskolor Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling Domstolar Ärende Historik Senast inkommen handling Senast utgående handling

18 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Information - Ordförande Information från Fyrbodal Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

19 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2018/00015 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Information - Ordförande Information från Fyrbodal

20 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Verksamhetsberättelse 2017 Barn och utbildningsnämnden Sammanfattning Som en del av kommunens årsredovisning ska varje nämnd lämna en verksamhetsberättelse enligt av kommunen fastställd mall. Denna ska innehålla en uppföljning av ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat utifrån prioriterade områden, uppdrag och mått i nämndens styrkort. Förskola och skola har även andra mål och uppdrag att förhålla sig till än de som återfinns i kommunens styrkort. Statligt uppsatta mål i skollagen, läroplaner, ämnes- och kursplaner och andra författningar styr verksamheten. Enligt barn och utbildningsnämndens beslut om systematiskt kvalitetsarbete ska årsberättelsen därför kompletteras med en verksamhetsberättelse för läsåret 16/17. Denna innehåller också förslag till prioriterade mål för kommande läsår. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse daterad Barn och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse 2017 Barn och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse för läsåret 2016/2017 inklusive bilagor Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna upprättad verksamhetsberättelse för 2017 att godkänna upprättad verksamhetsberättelse för läsåret 2016/2017 att godkänna förvaltningens förslag till prioriterade mål för kommande läsår Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

21 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2018/00019 Handläggare Utredare Anna Hurtig Telefon Verksamhetsberättelse 2017 Barn och utbildningsnämnden Sammanfattning Som en del av kommunens årsredovisning ska varje nämnd lämna en verksamhetsberättelse enligt av kommunen fastställd mall. Denna ska innehålla en uppföljning av ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat utifrån prioriterade områden, uppdrag och mått i nämndens styrkort. Förskola och skola har även andra mål och uppdrag att förhålla sig till än de som återfinns i kommunens styrkort. Statligt uppsatta mål i skollagen, läroplaner, ämnes- och kursplaner och andra författningar styr verksamheten. Enligt barn och utbildningsnämndens beslut om systematiskt kvalitetsarbete ska årsberättelsen därför kompletteras med en verksamhetsberättelse för läsåret 16/17. Denna innehåller också förslag till prioriterade mål för kommande läsår. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse daterad Barn och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse 2017 Barn och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse för läsåret 2016/2017 inklusive bilagor Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna upprättad verksamhetsberättelse för 2017 att godkänna upprättad verksamhetsberättelse för läsåret 2016/2017 att godkänna förvaltningens förslag till prioriterade mål för kommande läsår Hans-Lennart Schylberg Skolchef Anna Hurtig Utredare Expediera till

22 Verksamhetsberättelse 2017 Verksamhetsberättelse 2017 Barn- och utbildningsnämnden

23 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Innehållsförteckning 1 Avsnitt Verksamhetens resultat - Barn- och utbildningsnämnden Kommunfullmäktiges styrkort Nämnd Avsnitt Uppföljning av kommunfullmäktiges och nämndens styrkort En jämlik skola Ett levande centrum Ett rikt kultur- och fritidsliv Goda förutsättningar för näringslivsutveckling Förebyggande arbete Ekologisk hållbar utveckling Attraktiv arbetsgivare Resurseffektivitet Uppföljning av nämndens sjukfrånvaro Uppföljning av kommunfullmäktige och nämndens avslutade uppdrag... 27

24 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden 1 Avsnitt 1 Årets händelse av väsentlig betydelse Fortsatt intensivt arbete under året för att lösa lokalbehov och bemanning i och med en starkt ökande demografisk påverkan och en hög andel nyanlända barn och elever. Ekonomiskt resultat Nämndens resultat är negativt och resultatförändringen gentemot föregående år är relativt stor. Kostnadsutvecklingen ligger på en fortsatt hög nivå. De nationella reformerna inom förskola och grundskola, kommunala satsningar inom förskola och vuxenutbildning samt bibehållen lärartäthet bidrar till utvecklingen. Intäkterna kopplat till de nyetablerade eleverna bibehålls på en fortsatt hög nivå men lägre ersättningar är att vänta under De långa handläggningstiderna avseende asylersättning skapar osäkerhet vad gäller bidragens omfattning. Den demografiska påverkan och hög andel nyetablerade elever får effekt för rekryterings- och lokalsituationen. De ytterligare kommunala kostnader detta kommer att medföra är svåra att förutse. Färre antal elever i gymnasieskolan påverkar finansieringen för lagd utbildningsorganisation negativt. Pareringsåtgärder samt förskolans något höga resultat bidrar till att hålla resultatet på en acceptabel nivå när grundskola och gymnasieskola har negativa avvikelser. Den fortsatt mycket låga investeringstakten påverkar kapaciteten på ett negativt sätt och medför kostsamma kortsiktiga lokallösningar. 1.1 Verksamhetens resultat - Barn- och utbildningsnämnden Förskola Förskola och pedagogisk omsorg har en positiv avvikelse på 5,9 mkr. Antal barn i förskolan har fortsatt att öka. Lokalplaneringen har inte följt volymutvecklingen vilket medfört att alla som önskat plats inte kunnat erbjudas på den enhet man önskat, inte i den tid man önskat eller som i slutet på vårterminen inte alls. Under året har två nya avdelningar öppnats på Skogslyckans förskola och ytterligare två på Skansens förskola. I oktober öppnades den nya förskolan Rosenhäll. Ytterligare platser har också tillkommit på Frida förskola. Det har varit stora problem att rekrytera både behörig personal och vikarier inom verksamheterna. Arbetet under 2017 har bland annat mynnat ut i 25 nyutbildade barnskötare samt 50 diplomerade måltidspedagoger inom förskola och måltidsservice. En förskola har erhållit Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling. Arbetet med mindre barngrupper inom förskolan har varit lyckosamt. Mindre barngrupper har möjliggjorts av kommunens satsningar på förskola men också statliga bidrag. Samtliga enheter har haft färre barn i barngrupperna, oftast många färre barn. En konsekvens av den kommunala och statliga satsningen är att personaltätheten ökat. Att barnen under större delen av sin dag varit i en mindre barngrupp har resulterat i högre måluppfyllelse, bättre arbetsmiljö och tryggare barn. Dock har uteblivna statsbidrag efter sommaren inneburit en återgång till större avdelningar och lägre personaltäthet på flera enheter.

25 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Grundskola, förskoleklass och fritidshem Kunskapsresultaten inom grundskolan har försämrats. Såväl behörigheten till gymnasiet, genomsnittligt meritvärde samt andelen som når kunskapskraven i alla ämnen har sjunkit. Detta gäller både inklusive och exklusive nyanlända elever. Samtidigt har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen sjunkit. Under hösten har arbete genomförts för att åtgärda de brister Skolinspektionen uppmärksammat vid årets regelbundna tillsyn. Framför allt har det handlat om att säkerställa elevers rätt till särskilt stöd, förbättra elevernas tillgång till lärarstöd, samt att utforma utbildningen så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. För att skapa bättre förutsättningar för rektors pedagogiska ledarskap har delning av enheter gjorts samt åtföljande resurstillskott inom administration/styrning/ledning, både på enhetsnivå och på verksamhetsnivå. Ett arbete för att utveckla det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet har pågått i syfte att förbättra kunskapsresultaten. Satsningen på bedömning för lärande har fortsatt. Införandet av Chromebooks och det digitala arbetet har varit en viktig del i utvecklingen då de digitala plattformarna underlättat det formativa arbetet med enklare och snabbare återkoppling, bättre möjligheter att synliggöra elevernas lärande samt ökad möjlighet att anpassa uppgifter och undervisningen. De stora utmaningarna har fortsatt vad avser lokaler, organisation, arbetsmiljö och integration av nyanlända elever. Den kraftiga omsvängningen i antalet nyanlända har ställt ännu högre krav på en flexibel organisation. Grundskolan har organiserat om sin mottagning av nyanlända och anpassat den efter minskade volymer. De flesta av grundskolans enheter har tagit emot fler elever jämfört med tidigare år, antingen på grund av fler förskoleklasselever eller beroende på omflyttningar av årskurs sex inom vissa områden. Detta har inneburit ökade kostnader. Lokalbristen har inneburit dyra skolskjutslösningar för elever som inte kan anvisas plats på närmsta skola. Anpassningar av lokaler med anledning av bristande arbetsmiljö för både elever och personal har fortgått. Den stora löneglidningen inom lärarkåren och skolledarna har haft stor påverkan på ekonomin och försvårat de ekonomiska förutsättningarna. Särskola Uppföljningen av kunskapsresultaten för både elever inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan behöver förbättras. Åtgärder har vidtagits och en gemensam mall för uppföljning av elevernas kunskapsresultat har tagits fram som ska användas inför nästa läsårs uppföljning. Särskolans verksamheter uppvisar totalt ett överskott om 0,9 mkr men det finns stora skillnader inom verksamheterna. Grundsärskolan har ett stort underskott om 3,2 mkr. Fler elever än beräknat inom träningsskolan har medfört kraftigt ökade behov. Ett naturbruksgymnasium i regionen upphörde under året med sin verksamhet vilket medförde ett

26 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden elevtillskott som generade högre intäkter än budgeterat inom gymnasiesärskolan. Särvux visar ett underskott om 0,3 mkr. Utökat antal elever med högre krav på fler utbildningar har medfört en högre lönekostnad än budgeterat. Gymnasiesärskolans överskott om 4,4 mkr medför att särskolan totalt visar ett plusresultat om 0,9 milj. Gymnasieskola Gymnasieskolans kunskapsresultat har förbättrats. För både yrkesprogram och högskoleförberedande program har andelen som tagit gymnasieexamen ökat, liksom den genomsnittliga betygspoängen. Antalet avhopp från nationella program har dock ökat, vilket skapat andra förutsättningar för verksamheten att anpassa sig efter. Elevavhoppen har påverkat både verksamhetens lönekostnader och nivån på de interkommunala intäkterna. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har sjunkit men ligger kvar på en relativt god nivå jämfört med riket. Satsning på studiehandledare med annat modersmål har förstärkt inlärningsförutsättningar för elever med annat modersmål på nationella program. Utvecklingen av studieverkstäder inom rektorsenheterna har möjliggjort för elever att läsa in/om kurser samt få lärarstöd för särskilda behov. Förstelärarna omfattar nu huvuddelen av gymnasieskolans ämnen vilket har möjliggjort programövergripande kollegialt lärande inom ämnesgrupper. Fortsatt utveckling av användandet av lärplattformen Vklass har pågått. Olika motivationshöjande- och andra aktiviteter som syftar till ett höjt studieresultat har genomförts på alla enheter. Verksamheten har under året arbetat med mottagande av ca 500 asylsökande ungdomar. Att hitta lokaler och anställa personal i den takt ungdomar kommit till oss har varit en stor utmaning. Ersättning från Migrationsverket har påverkat verksamheten positivt. De interkommunala intäkterna har nästan lika stort underskott som asylersättningen har överskott. Ett arbete har pågått under året för att öka genomströmningen på introduktionsprogrammet Språkintroduktion. Arbetet har bl.a. inriktats mot gymnasiepraktik/miljöpraktik på nationella program och validering av elevers kunskaper. En utfasning har påbörjats då elevtalen sjunker. Kostnaderna för detta kommer även att påverka resultatet för 2018 i än större grad, då många anställningar är tidsbundna. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningens verksamhet syftar till att få eleverna utbildade och förberedda inför arbetslivet. Den högsta måluppfyllelsen finns inom vuxenutbildningens yrkesutbildningar. Den lägsta måluppfyllelsen finns inom matematik och SFI. Inom SFI är bristen på behöriga lärare påtaglig. Studiecentrum har inrättats för att tillgodose det ökade antalet elever i behov av stödinsatser. Införandet av det digitala verktyget G Suite har varit lyckosamt och bidragit till många positiva effekter när det gäller elevers kunskapsprogression.

27 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Vuxenutbildningen visar ett underskott om 0,1 mkr. Intäkter i form av etableringsstöd och statsbidrag ger verksamheten goda förutsättningar att arbeta med yrkesutbildningar. Gemensam verksamhet Flera verksamhetsgemensamma utvecklingsprojekt har initierats under hösten. En av dem är SKL:s satsning Skolanalys där kommunen under ett års tid får ett anpassat stöd i vårt analys- och utvecklingsarbete för förbättrade studieresultat. Ett annat är projektet Skola på vetenskaplig grund i syfte att förbättra rektors pedagogiska ledarskap. Ett tredje är att effektivisera administrationen. Projekten är ett led i att kunna realisera kommunfullmäktiges uppdrag att höja elevernas kunskapsresultat samtidigt som stora effektiviseringskrav ska genomföras under den kommande perioden. Korta fakta/nyckeltal Verksamhetsområde Nyckeltal Förskola Antal barn i kommunal förskola Antal barn i fristående förskola Pedagogisk omsorg Antal barn (totalt) Fritidshem Antal barn i kommunalt fritidshem Antal barn i fristående fritidshem Förskoleklass Antal barn i kommunal förskoleklass Antal barn i fristående förskoleklass Grundskola Antal elever i kommunal grundskola Antal elever i fristående grundskola Grundsärskola Antal elever i grundsärskola Gymnasieskola Antal elever i kommunal gymnasieskola Antal elever i fristående gymnasieskola Gymnasiesärskola Antal elever gymnasiesärskola Vuxenutbildningen Antal elever på komvux

28 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsområde, belopp i mkr Intäkter Kostnader Kommunbidrag Resultat 2017 Resultat 2016 Förskola 82,2 423,2 346,9 5,9 2,7 Grundskola/fritidshem 84,4 749,9 659,6-5,9 0,0 Särskola 12,6 65,9 54,2 0,9 0,4 Gymnasieskola 209,7 405,3 188,7-6,8 2,6 Vuxenutbildning 43,3 94,2 50,8-0,1-0,2 Gemensam verksamhet 0,4 34,4 35,2 1,1 2,7 summa 432,6 1772,9 1335,4-4,9 8, Kommunfullmäktiges styrkort Mått Resultat kvinna 2017 Resultat man 2017 Resultat totalt 2017 Målsättning 2017 Måluppfyllelse 2017 Elevers syn på skolan årskurs 5 Elevers syn på skolan årskurs 8 Föräldrars nöjdhet med förskolan 90 Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet Andel elever med gymnasieexamen inom tre år Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap Boendesegregationen ska minska i kommunen Andelen inköpta ekologiska livsmedel Kollektivresandet med stadstrafiken ska öka ,9 78,9 81, ,1 69,2 70, ,99 1, ,2 63,2 61,4 64, , ,

29 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Mått Resultat kvinna 2017 Resultat man 2017 Resultat totalt 2017 Målsättning 2017 Måluppfyllelse 2017 Andel ofrivilliga deltidstjänster Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska ,58 4,39 6,04 6, Nämnd Mått Resultat kvinna 2017 Resultat man 2017 Resultat totalt 2017 Målsättning 2017 Måluppfyllelse 2017 Elevers nöjdhet med grundskolan/grundsärskolan (egen undersökning) Elevers nöjdhet med gymnasieskolan/gymnasiesärskolan (egen undersökning) Elevers nöjdhet med vuxenutbildningen (egen undersökning) Andel (%) elever som upplever att de har inflytande och kan påverka i skolan (egen undersökning) Genomsnittligt betygspoäng åk 6, flickor (Skolverket) Genomsnittligt betygspoäng åk 6, pojkar (Skolverket) Andel (%) simkunniga elever åk 6 (egen undersökning) Andel (%) elever med godkända betyg (A-E) i alla ämnen, åk 9 (Skolverket) Genomsnittligt meritvärde åk 9, flickor (Skolverket) Genomsnittligt meritvärde åk 9, pojkar (Skolverket) Andel (%) elever åk 7-9 som bedöms nå målen i alla ämnen och ämnesområden, grundsärskola ,8 13, ,3 13, ,5 66, , ,

30 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Mått (egen undersökning) Genomsnittligt betygspoäng gymnasieskola (Skolverket) Andel (%) elever på Programinriktat val (IMPRO) som blivit behöriga till nationellt program inom ett år. Andel elever på Språkintroduktion (IMSPR) som övergått till nationellt program inom två år. Andel (%) elever som slutfört individuellt program inom fyra år, gymnasiesärskola (egen undersökning) Andel (%) elever som slutfört yrkesprogram inom fyra år, gymnasiesärskola (egen undersökning) Andel (%) elever som slutfört kurs, gymnasial vuxenutbildning (Skolverket) Andel (%) barn och elever som upplever sig trygga (egen undersökning) Andel (%) elever i åk 4, 7 och gy. åk 1 som känner sig stressade i skolarbetet (egen undersökning) Andel (%) elever i åk 4, 7 och gy åk 1 som säger att de blivit illa behandlade under de 3 senaste månaderna (egen undersökning) Nöjda medarbetare (egen undersökning) Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen, grundskola (Skolverket) Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen, gymnasieskola (Skolverket) Barngrupp, antal barn per avdelning (Skolverket) Personaltäthet förskola, antal barn per personal (Skolverket) Resultat kvinna 2017 Resultat man 2017 Resultat totalt 2017 Målsättning 2017 Måluppfyllelse ,5 13,3 13,9 14, , , , , ,4 6 90

31 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden 2 Avsnitt Uppföljning av kommunfullmäktiges och nämndens styrkort En jämlik skola Den största utmaningen för nämnden och dess verksamheter har varit att förbättra elevernas kunskapsresultat och att fler elever når gymnasiebehörighet. En kraftig sänkning har skett i hela landet, så även i Uddevalla. Det finns stora variationer mellan skolorna. Skolor med uttalade utmaningar (exempelvis skolor i utanförskapsområden) har riktade förstelärartjänster, en resurs som styrs i syfte att stärka dessa skolors måluppfyllelse och att öka likvärdigheten mellan kommunens skolor. Insatser har gjorts under året för att stärka arbetet med att följa upp och analysera hur tilldelade resurser, inklusive lärarresurser, använts på skolenheterna för att kunna se om det krävs ytterligare riktade resurser för att stärka likvärdigheten mellan skolenheterna. Delning av stora skolor har fortsatt under året vilket har skapat en bättre dimensionerad skolledning och elevhälsa för att kunna möta elevers varierande behov och förutsättningar. Denna process påverkas av skollagens bestämmelser om rektorsrollen och vad som definierar en skolenhet. Barn och utbildningsnämnden har beslutat om ett nytt system för fördelning av strukturbidrag från och med budgetår Modellen har utvidgats med familjer med försörjningsstöd och barn som bor med ensamstående föräldrar. Det nya systemet förväntas ge en bättre fördelning utifrån de strukturella skillnader som finns mellan skolenheter och syftar till att ekonomiskt kompensera så att elever med dessa förutsättningar ges likvärdiga möjligheter att nå målen. Regeringen har från budgetår 2017 infört ett riktat bidrag för jämlik skola. För Uddevallas kommunala grundskola har detta inneburit riktade insatser till de enheter med störst behov. Insatserna har gjorts inom områdena trygghet- och studiero, extra anpassningar och särskilt stöd. Barn och utbildning har beslutat att ingå i Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola för att höja kvalitén hos utvalda skolor med låga kunskapsresultat samt att öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Skolorna som har utsetts är Ramnerödsskolan, Västerskolan och Norgårdenskolan. Barn och utbildning har även beslutat att ingå i SKL:s satsning Skolanalys där kommunen under ett års tid får ett anpassat stöd i vårt analys- och utvecklingsarbete för förbättrade studieresultat. Strategier Genus- och jämställdhetsperspektiv genomsyrar all verksamhet Jämlikhet genomsyrar all verksamhet Värdegrundsarbetet och demokratiuppdraget i verksamheterna utvecklas Genom systematiskt kvalitetsarbete sätts barns och elevers måluppfyllelse i fokus

32 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Strategier Skolan tar ansvar genom att erbjuda det stöd eleven behöver i allt skolarbete Kommunfullmäktiges styrkort Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Elevers syn på skolan årskurs 5 Kommentar SKL har sedan 2010 samlat in enkätsvar om Elevernas syn på skolan. För att minska enkätbördan för kommuner och skolor har enkäten avvecklats från och med SKL använder data från Skolinspektionens skolenkät för elever åk 5 och 9 för att redovisa och analysera kommunernas resultat. 11 frågor har valts ut för detta syfte. Detta sammanvägda mått på elevers syn på skolan finns alltså inte kvar. Elevers syn på skolan årskurs 8 Kommentar SKL har sedan 2010 samlat in enkätsvar om Elevernas syn på skolan. För att minska enkätbördan för kommuner och skolor har enkäten avvecklats från och med SKL använder data från Skolinspektionens skolenkät för elever åk 5 och 9 för att redovisa och analysera kommunernas resultat. 11 frågor har valts ut för detta syfte. Detta sammanvägda mått på elevers syn på skolan finns alltså inte kvar. Föräldrars nöjdhet med förskolan 90 Kommentar Brukarundersökning har genomförts under året men hade för låg svarsfrekvens för att kunna göra någon trovärdig analys. Generellt är vårdnadshavare nöjda med verksamheten, men mindre nöjda med inflytandet över verksamheten, precis som resultatet I olika enheters resultatbeskrivningar kan konstateras att vårdnadshavarna inom vissa områden varit mer delaktiga än tidigare till exempel i likabehandlingsarbetet, måltidspedagogiken och genom den utbredda användningen av TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation). Genom arbetet i mindre barngrupper har vårdnadshavare vittnat om tryggare barn, bättre miljö och ett lugnare klimat bland barnen. Prognosen är att målsättningen kan nås. Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande Kommentar Följande permanenta brukardialoger finns inom barn och utbildningsnämndens verksamheter i syfte att öka medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande: Föräldraråd (personal, föräldrar, förtroendevalda), Barnråd/klassråd/elevråd (personal/elever), Programråd/yrkesråd (personal/elever/arbetsgivare/förtroendevalda). Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet 83,9 78,9 81,2 100 Kommentar Resultatet avser samtliga elever. 81 % av alla elever blev behöriga till gymnasieskolan 2017, vilket är strax över rikssnitt jämfört med rikets kommunala skolor och strax under jämfört med samtliga skolor. Det finns stora variationer mellan skolorna. Linneaskolan och Ramnerödsskolan har lägst resultat (62 % resp. 71 % ). Övriga skolor ligger mellan 83 % - 88 % behörighet till gymnasiet. Exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund nådde 90 % behörighet vilket är något högre än riket men en liten tillbakagång sedan föregående läsår. 91 % av pojkarna i denna elevgrupp nådde gymnasiebehörighet vilket är ett högt resultat jämfört med riket. Bland flickorna i samma elevgrupp nådde 89 % gymnasiebehörighet vilket är i paritet med riket. Linneaskolans, Ramnerödsskolans och Västerskolans resultat ökar markant när nyanlända exkluderas (79 %, 87 % resp. 95 %). Arbete har genomförts under året för att åtgärda de brister Skolinspektionen uppmärksammat vid årets regelbundna tillsyn. Framför allt handlar det om att säkerställa elevers rätt till särskilt stöd där kommunen brustit i ansvaret att

33 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning utreda elever och upprätta åtgärdsprogram, samt förbättra elevernas tillgång till lärarstöd. Lärare behöver bli bättre på att anpassa sin undervisning utifrån alla elevers behov och förutsättningar. Den fortsatta satsningen under året på de digitala plattformarna har ökat möjligheten att anpassa uppgifter och undervisningen, vilket gett eleven ökade möjligheter att bli mer aktiv i sin egen lärprocess. Ett utvecklingsarbete har bedrivits centralt som syftar till att förbättra det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet och på så vis skapa en bättre lärandemiljö för alla elever. Prognosen är att målsättningen att alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet inte kommer att nås. Andel elever med gymnasieexamen inom tre år 72,1 69,2 70,6 100 Kommentar Andelen som tar gymnasieexamen inom tre år på ett nationellt program har ökat kraftigt i landet mellan åren 2014 och I Uddevalla gymnasieskola är trenden ökande från föregående år, men samma resultat som 2014/2015. Det är pojkarna som står för ökningen. Andelen flickor som tagit gymnasieexamen inom tre år har minskat något. Uddevalla gymnasieskolas resultat är högt jämfört med rikets 64,8 %. Satsning på studiehandledare med annat modersmål har förstärkt inlärningsförutsättningar för elever med annat modersmål på nationella program. Utvecklingen av studieverkstäder inom rektorsenheterna har möjliggjort för elever att läsa in/om kurser samt få lärarstöd för särskilda behov. Förstelärarna omfattar nu huvuddelen av gymnasieskolans ämnen vilket har möjliggjort programövergripande kollegialt lärande inom ämnesgrupper. Fortsatt utveckling av användandet av lärplattformen Vklass har pågått. Olika motivationshöjande- och andra aktiviteter som syftar till ett höjt studieresultat har genomförts på alla enheter. Prognosen är att målsättningen inte kommer att nås Kommunfullmäktige styrdokument Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ska utifrån Ungdomsplan stärka barns och elevers inflytande och delaktighet. Kommentar Projektet Vårt Hållbara Uddevalla 2030 har påbörjats och är en del av kommunens arbete med framtagande av en ny översiktsplan, där tolv högstadieklasser, främst i åk 8, på fyra skolor deltar och tar fram förslag. Höstterminen har använts till att träffa arbetslag och andra aktörer, förankring av projektet samt planering av vårterminens aktiviteter. Arbetet med eleverna kommer att genomföras under vårterminen. Tre gemensamma insatser/projekt görs inom förskolan för att öka barnens delaktighet och inflytande: implementera förhållningssättet barn gör rätt om de kan, måltidspedagogik samt estetiska lärprocesser. Pedagogernas utvärderingar visar bl.a. att en effekt av arbetet är att barnens tankar och åsikter fått större utrymme, att barnen tar ett större ansvar och har kommit med egna förslag som de gemensamt beslutat om, samt fått ett större inflytande över sitt lärande. Satsningen på digitala lärverktyg har fortsatt inom alla skolformer. En effekt inom förskolan är att delaktighet i sina egna dokumentationer har ökat. Inom grundskolan har noterats en större möjlighet att påverka sitt lärande, framför allt bland pojkar. Inom gymnasieskolan har ett digitalt verktyg för kursutvärderingar UTV5 införts för ökat inflytande och en ökad delaktighet. Elevskyddsombud har utbildats och finns nu på alla program.

34 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Nämnd Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Elevers nöjdhet med grundskolan/grundsärskolan (egen undersökning) Kommentar Endast eleverna i åk 3 når målsättningen där 95 % är nöjda. Nöjdheten sjunker med stigande ålder. I åk 5 är 84 % nöjda och i åk 8 71 %. I åk 8 är könsskillnaden som störst där 76 % av flickorna är nöjda jämfört med 67 % av pojkarna. Nöjdheten har sjunkit något sedan 2014 i åk 5 och 8 och ökat i åk 3, men det är inga stora skillnader mellan åren. Inom grundsärskolan åk 3-9 är nöjdheten 89 %, vilket är en ökning med 6 % sedan föregående mätning. Skolinspektionen har under året genomfört Skolenkäten i åk 5 och 9 inför deras regelbundna tillsyn. Resultatet visar att åk 5 ligger högre än rikssnitt med 89 % nöjdhet jämfört med rikssnittet 86,5 %. Variationen mellan skolorna är mellan 80 % till 90 % nöjda elever. I åk 9 är 70 % av eleverna nöjda jämfört med rikets 72 %. Även här finns en variation mellan skolorna, från 66 % nöjda på Norgårdenskolan till 78 % på Ramnerödsskolan. Elevers nöjdhet med gymnasieskolan/gymnasiesärskolan (egen undersökning) Kommentar Gymnasieskolan är den skolform som sticker ut med störst negativ trend i brukarundersökningen, från 84% nöjdhet 2014 till 78 % Det finns ingen skillnad i resultat mellan könen. Inom gymnasiesärskolan är resultatet 82 % nöjdhet. Det är fler pojkar än flickor som är nöjda med sin gymnasiesärskola. Skolinspektionen har under året genomfört Skolenkäten i åk 2 inför deras regelbundna tillsyn. Resultatet visar att 86 % av eleverna är nöjda med sin skola - ett betydligt bättre resultat än det som presenterades i brukarundersökningen samma år- och högre än rikets 84 %. Det finns mycket stor variation mellan programmen, från 71 % till 95 % nöjdhet. Elevers nöjdhet med vuxenutbildningen (egen undersökning) Kommentar 87 % av eleverna är nöjda med verksamheten, vilket är en minskning med tre procentenheter sen Andel (%) elever som upplever att de har inflytande och kan påverka i skolan (egen undersökning) Kommentar I åk 3 uppger 82 % av eleverna att de kan vara med och påverka undervisningen. I åk 5 är resultatet 71 % och i åk 8 45 %. Inom gymnasieskolan upplever 54 % att de kan påverka undervisningen. I grundsärskolan åk 3-9 är resultatet 74 % och i gymnasiesärskolan 69 %. På vuxenutbildningen är resultatet 73 %. Inga större skillnader mellan enheterna kan noteras. Målområdet ansvar och inflytande har lägst resultat i brukarundersökningen och är ett viktigt fortsatt utvecklingsområde för förvaltningen. En ökning på totalen sedan 2014 kan noteras, från 62 % till 65 %. Inom alla målgrupper förutom åk 3 är det något fler pojkar än flickor som anser att det kan påverka. Könsskillnaden är störst på gymnasiet, 57 % av pojkarna jämfört med 51 % av flickorna. Skolinspektionens Skolenkät som genomförts under året visar att både åk 5 och åk 9 ligger på rikssnitt i frågan om eleverna får vara med och påverka på vilket sätt de ska arbeta med olika skoluppgifter (74 % resp. 55 %). Gymnasieskolan resultat är 63 % vilket är ett relativt lågt resultat jämfört med rikssnitt.

35 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Genomsnittligt betygspoäng åk 6, flickor (Skolverket) 13,8 13,9 Kommentar Grundskolans uppföljning visar att resultaten ligger under eller på rikssnitt i samtliga ämnen förutom teknik där vi ligger strax över rikssnittet. En nedåtgående trend kan noteras i SO-ämnena, svenska som andra språk och idrott. En positiv trend kan noteras i teknik. Grundskolans uppföljning av nationella prov åk 6 visar att flickor tenderar att få högre betyg än pojkar i jämförelse med provresultat. Pojkar har generellt lägre terminsbetyg i jämförelse med provbetyg i samtliga ämnen. Resultaten i årskurs 6 visar på relativt stora skillnader i genomsnittligt betygspoäng generellt mellan pojkar och flickor. Tydligaste skillnaderna framträder i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap och svenska där pojkar presterar betydligt sämre än flickorna. Genomsnittligt betygspoäng åk 6, pojkar (Skolverket) Kommentar Enligt ovan. 12,3 13,1 Andel (%) simkunniga elever åk 6 (egen undersökning) Kommentar Simkunnigheten bland elever i årskurs 6 är 94 %, vilket är samma nivå som föregående år. Under en fyraårsperiod har det skett en minskning av simkunnigheten med 2 procentenheter. För pojkar har andelen ej simkunniga varit 5 % de senaste fyra åren, med undantag för år 2015 då andelen ej simkunniga pojkar var 4 %. För flickor är tendensen en annan. Från år 2014 har simkunnigheten bland flickor minskat med 5 procentenheter. Idag är 8 % av flickor i årskurs 6 ej simkunniga. I likhet med tidigare år kan antalet nyanlända på våra skolor vara en orsak till minskad simkunnighet. Andel (%) elever med godkända betyg (A- E) i alla ämnen, åk 9 (Skolverket) 72,5 66, Kommentar Resultatet avser samtliga elever vilket är ett lägre resultat sedan föregående år och lägre i förhållande till riket. Exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund är resultatet 76 % vilket även det är ett lägre resultat än föregående år och lägre än riket. I likhet med andra kommuner är skillnaderna stora mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund födda i Sverige, 81 % resp. 65 %. För elever med utländsk bakgrund födda utomlands når 43 % kunskapskraven i alla ämnen. Liknande resultat finns vid jämförelse av elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning jämfört med elever med föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning; 85 % resp. 61 %. Skillnaden är i paritet med riket. Under hösten 2017 påbörjade grundskolan ett arbete med för att utveckla det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. Den förväntade effekten är resultatförbättringar i svenska och svenska A som i sin tur ska leda till högre resultat i andra ämnen. Genomsnittligt meritvärde åk 9, flickor (Skolverket) 218,6 228 Kommentar Det finns stora avvikelser i flickors genomsnittliga meritvärde åk 9 jämfört med flickor i andra kommuner i riket (218,6 jämfört med rikssnitt 235,9). Detta gäller både inklusive och exklusive nyanlända elever. Flickorna har legat under rikssnittet för flickor under flera år.

36 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Genomsnittligt meritvärde åk 9, pojkar (Skolverket) 193,7 208 Kommentar Resultatet avser samtliga elever. Pojkarnas resultat är sämre jämfört med pojkar i riket. Detta gäller både inklusive och exklusive nyanlända elever. Andel (%) elever åk 7-9 som bedöms nå målen i alla ämnen och ämnesområden, grundsärskola (egen undersökning) Kommentar Ett underlag för uppföljning av elevernas kunskapsresultat har tagits fram som ska användas på respektive enhet och som underlag för huvudmannens samlade resultatuppföljning från och med innevarande läsår. Det förväntade resultatet är att huvudmannen från och med innevarande läsår följer upp kunskapsresultat för grundsärskolan och därmed kan fatta beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder, planera för genomförande samt genomföra dessa. Genomsnittligt betygspoäng gymnasieskola (Skolverket) 14,5 13,3 13,9 14,1 Kommentar Den genomsnittliga betygspoängen (GBP) är 13,9 vilket är en ökning sedan föregående år men lägre jämfört med riket som är Pojkars resultat har ökat och flickornas sjunkit något. Både flickor och pojkar ligger under rikssnitt jämfört med flickor och pojkar i övriga landet. Inom yrkesprogrammen är det genomsnittliga meritvärdet högre än riket (13,2 jämfört med 13,1). Och inom högskoleförberedande lägre (14,5 jämfört med 14,8). Ökning inom båda har skett sedan föregående år men över tid ligger resultatet relativt konstant. Andel (%) elever på Programinriktat val (IMPRO) som blivit behöriga till nationellt program inom ett år. Kommentar Ett aktivt arbete har skett för att inom de nationella programmen ge utökade platser för IMPRO-elever (elever på programinriktat individuellt val). Resultatet är att antalet IMPRO-elever har ökat till ca 50 elever per läsår. FT och HV visar i sin uppföljning att samtliga IMPRO-elever blivit behöriga till nationellt program inom ett år. VO blev 1 av 8 behörig under första läsåret och på industriprogrammet blev ingen av de två IMPRO-eleverna behöriga. Uppföljningen sker idag på rektorsenheterna, men följs inte upp samlat för hela gymnasieskolan. Andel elever på Språkintroduktion (IMSPR) som övergått till nationellt program inom två år. Kommentar Det stora flödet av elever inom Språkintroduktion, IMSPR, gör detta svårmätt. En ögonblicksbild på elevantalet kan vara 250 elever men flödet med elever under ett läsår kan motsvara 700 elever. Elever skrivs ut på grund av en mängd olika anledningar så som flytt, utvisning eller ålder. Många elever inom IMSPR har tillfälliga personnummer, TF-nummer, vilket försvårar urvalet då vi måste försäkra oss om att vi mäter på rätt elev. Ungefär hälften av eleverna kan få ett nytt personnummer inom en tvåårsperiod. Andel (%) elever som slutfört individuellt program inom fyra år, gymnasiesärskola (egen undersökning) Kommentar Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling behöver utvecklas. Inte minst inom nationella programmen och för de elever som genomför gymnasiesärskolan helt eller delvis integrerade med gymnasieskolans nationella program. I dagsläget kan ingen samlad bild av hur de går för eleverna ges. Rektor uppföljning visar att

37 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning nästan alla når sina kunskapsmål inom gymnasiesärskolan, men att svårigheter har identifieras inom några områden. Andel (%) elever som slutfört yrkesprogram inom fyra år, gymnasiesärskola (egen undersökning) Kommentar Se ovan Andel (%) elever som slutfört kurs, gymnasial vuxenutbildning (Skolverket) 76,5 100 Kommentar Statistiken är släpande och avser 2016 års resultat. Resultatet har ökat med 8 procentenheter sedan föregående år och är högre än rikets 71,3 % Nämnd Uppdrag Fler platser på obekväma arbetstider för barn 1-13 år. Kommentar Arbetet med att utöka med fler platser påbörjades under 2016, men bromsades på grund av för lite budget och lokalyta. Arbetet fortsätter och en förändring har gjorts i regelsystemet så att man numera har två former att välja på: natt eller kväll och helg dagtid. Fyren, som tillhandahåller omsorg på obekväm tid, är numera också organisatoriskt frånskild från Skansens förskola med vilken man delar lokaler. I och med ombyggnaden av lokalerna som tidigare användes av särskolan, kommer ytterligare utökning att göras. Arbetet med att utöka kommer att fortgå under Målet "fler platser" kommer att nås, men hur många fler är avhängigt budget och lokalanpassning Barn- och utbildningsnämnden ska utifrån Ungdomsplan stärka barns och elevers inflytande och delaktighet. Projektet Vårt Hållbara Uddevalla 2030 har påbörjats och är en del av kommunens arbete med framtagande av en ny översiktsplan, där tolv högstadieklasser, främst i åk 8, på fyra skolor deltar och tar fram förslag. Höstterminen har använts till att träffa arbetslag och andra aktörer, förankring av projektet samt planering av vårterminens aktiviteter. Arbetet med eleverna kommer att genomföras under vårterminen. Tre gemensamma insatser/projekt görs inom förskolan för att öka barnens delaktighet och inflytande: implementera förhållningssättet barn gör rätt om de kan, måltidspedagogik samt estetiska lärprocesser. Pedagogernas utvärderingar visar bl.a. att en effekt av arbetet är att barnens tankar och åsikter fått större utrymme, att barnen tar ett större ansvar och har kommit med egna förslag som de gemensamt beslutat om, samt fått ett större inflytande över sitt lärande. Satsningen på digitala lärverktyg har fortsatt inom alla skolformer. En effekt inom förskolan är att delaktighet i sina egna dokumentationer har ökat. Inom grundskolan har noterats en större möjlighet att påverka sitt lärande, framför allt bland pojkar. Inom gymnasieskolan har ett digitalt verktyg för kursutvärderingar UTV5 införts för ökat inflytande och en ökad delaktighet. Elevskyddsombud har utbildats och finns nu på alla program.

38 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Ett levande centrum Verksamheterna har nyttjat centrum på olika sätt. Gemensamhetsytor har använts för idrotts- och undervisningsanknutna aktiviteter i centrum eller i områden i anslutning till centrum. Gymnasieskolan driver butik med försäljning av bageri- och charkprodukter, samt florist. Frisörprogrammets lokaler ligger centralt och där erbjuds kundklippning. Margaretas källare är en attraktiv och uppskattad lunchrestaurang i centrum som drivs av vuxenutbildningens elever Ett rikt kultur- och fritidsliv Förvaltningen har levt upp till kulturgarantin som innebär att alla grundskolans elever årligen får besöka eller får besök av minst en kulturinstitution. På några skolor har kulturskolan haft verksamhet även under skoltid. Ett läsfrämjande samarbete har skett med kultur- och fritidsförvaltningen, bland annat genom att sexårsbesök genomförts. Satsning har gjorts på estetiska lärprocesser inom förskolan, vilket har bidragit till att öka barnens förståelse för kulturyttringar. Under sommaren 2017 har nyanlända elever inom Språkintroduktion erbjudits en mängd olika fritidsaktiviteter inom ramen för sommarskolan Goda förutsättningar för näringslivsutveckling Samarbete sker löpande inom ramen för Uddevalla näringslivsakademi (UNA) där representanter från skolformerna träffar representanter från Uddevalla Näringsliv med syfte att skapa samarbetsområden mellan skola och arbetsliv. En handlingsplan för samverkan skola- arbetsliv för hela Barn och utbildning har fastställts och samverkan mellan skola och arbetsliv har skett inom en mängd olika aktiviteter med början i förskolan till vuxenutbildningen. Ett exempel är samverkansprojektet Trampolinen med start i åk 7. Ytterligare ett exempel är samverkan mellan förskolan och Uddevalla Energi som startade i september i år och pågått terminen ut. TRIM (Tillföra, Rusta, Initiera, Motivera) är ett projekt som initierats under året och ska löpa över tre år. Syftet är att förbereda eleverna för arbetsmarknaden och dess villkor. En projektledare har anställts som arbetar mot grundskola, gymnasium och vuxenutbildningen. Projektet bekostas av Arbetsförmedlingen. Allt fler gymnasieelever har fått möjlighet att driva företag genom Ung Företagsamhet. Utvecklingen har samordnats av en förstelärare med riktat uppdrag. Fler lokala företag har knutits till projektet som hjälper eleverna under året som rådgivare och är sedan med som jury på både den lokala och den regionala mässan. Uddevalla gymnasieskola har under året gått in i pilotprojektet Svensk gymnasielärling, som gör det möjligt att vara anställd som lärling under utbildningstiden. Försöksverksamheten har startats inom Industritekniska programmet. Intresset från industriföretagarna inom regionen har varit mycket stort.

39 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Strategier Samverkan skola och arbetsliv utvecklar yrkesprogrammen/utbildningarna och stärker näringslivet Förebyggande arbete Bemanningen inom elevhälsan har stärkts både inom grundskola och gymnasieskola. Arbetet med att skapa stabila och väl dimensionerade elevhälsoteam inom grundskolan är slutfört. Det strategiska elevhälsoarbetet har fortsatt i syfte att bedriva arbetet mer förebyggande och hälsofrämjande och skapa systematik i samarbetet mellan förskola, skola, och barn- och elevhälsa. Arbetet inom ramen för projektet samverkanskoordinator har fortsatt, liksom det kommunövergripande samarbetet som sker i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kopplat till drogfri ungdom. Gemensamma insatser har genomförts tillsammans med skola, socialtjänst och polis för att fånga upp elever i riskzon eller i missbruk. Strategier Jämlik hälsa genom att främja fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande Ett högt kvalitativt mottagande av nyanlända barn och elever främjar integration Kommunfullmäktiges styrkort Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka Kommentar För god och jämlik hälsa har bemanningen av skolsköterskor inom elevhälsan utökats på skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Kompetensutveckling inom våld och heder har genomförts. Skolsköterskornas analys är att det finns ett behov av att arbeta mer med hälsofrämjande arbete, t ex för att förebygga psykisk ohälsa och skapa högre måluppfyllelse hos eleverna. Dock saknas utrymme för detta då arbetsbelastningen är hög. 1,1 Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap 61,2 63,2 61,4 64,5 Kommentar Under sommaren fick nyanlända elever möjlighet att läsa sommarskola tillsammans med elever som redan gick på introduktionsprogrammets språkintroduktion. Eleverna gavs också möjlighet att delta i olika planerade fritidsaktiviteter som syftade på att vara hälsofrämjande och bidra till ökad social gemenskap, ökad rörelse samt skapa intresse och lust till olika aktiviteter som erbjuds i kommunen. En kompetensutvecklingsdag kring inkludering och integration har genomförts inom gymnasieskolan för all personal. Ett utvecklingsarbete för att effektivisera Introduktionsprogrammen och öka genomströmningen har pågått. Gymnasiepraktik och Miljöpraktik har fortsatt i syfte att elever inom Språkintroduktion snabbare ska komma i kontakt med nationella gymnasieprogram, få fördjupad vägledning samt öka kontaktytor med svensktalande ungdomar. Ett arbete har pågått med målsättning att etablera yrkesintroduktionsplatser på gymnasieskolans samtliga yrkesprogram. Syftet är att det blir en studieväg för betydligt fler elever inom språkintroduktion samt andra elevgrupper inom IM under kommande läsår. Satsningen på Traineeplatser och på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen i kombination med språkstöd har gjorts. Mekaniker-och byggutbildningar med mycket extra språkstöd har startats. Språkstödet är en förutsättning för att personer som inte har fullgjort sina SFI-studier ska kunna tillgodogöra sig gymnasiekurser och därmed bli

40 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning anställningsbara. Inom SFI validerades 71 elever med en uppskattad förkortad studietid med 335 veckor. Boendesegregationen ska minska i kommunen 36,9 35 Kommentar Segregationsindex är ett mått på skillnaden i bosättningsmönster mellan olika befolkningskategorier. Likvärdig kvalitet i alla kommunens förskolor och skolor är en av flera viktiga faktorer som påverkar människors val av var i kommunen man bosätter sig. För att stärka likvärdigheten mellan förskolorna/skolorna har barn och utbildningsnämndens ett resursfördelningssystem som tar hänsyn till elevgruppernas förutsättningar och behov på de olika skolenheterna och styr resurser för att överbrygga skillnader och möjliggöra att barn och elevers behov tillgodoses Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 tillsätta fler speciallärare och specialpedagoger Kommentar Uppdraget har passerat sitt slutdatum och nämnden har beslutat att föreslå KF att avsluta uppdraget. Annonsering av specialpedagog och andra professioner inom elevhälsan skedde kontinuerligt under Tyvärr hade grundskolan svårt att rekrytera. Satsningar i budget gjordes även för 2017 och bemanningen utökades från hösten Det fanns då många sökanden till tjänsterna, även från andra kommuner. Nämnden har under 2017 fortsatt arbetet med KF:s uppdrag utifrån flerårsplan att under 2017 använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan. Samtliga nämnder har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa sysselsättning för ungdomar Fortgående samarbete sker med AMA för att bidra till att ungdomar får sysselsättning och referenser. "Utbildningskontrakt" har skapats inom ramen för DUA som vänder sig till arbetslösa ungdomar. På uppdrag av AMA genomfördes under 2016 kompetensutveckling för ungdomar som kombineras med praktik. Uppdraget har passerat sitt slutdatum och nämnden har beslutat att föreslå KF att avsluta uppdraget. Vuxenutbildningen fortsätter arbeta med kommunfullmäktiges uppdrag att under 2017 och 2018 satsa på utbildningar som gör att personer kommer snabbare ut i sysselsättning. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 utöka elevhälsan Uppdraget har passerat sitt slutdatum och nämnden har beslutat att föreslå KF att avsluta uppdraget. Annonsering av specialpedagog och andra professioner inom elevhälsan skedde kontinuerligt under Tyvärr hade grundskolan svårt att rekrytera. Satsningar i budget gjordes även för 2017 och bemanningen utökades från hösten Det fanns då många sökanden till tjänsterna, även från andra kommuner. Nämnden har under 2017 fortsatt arbetet med KF:s uppdrag utifrån flerårsplan att under 2017 använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder Bemanningen utökades från hösten Arbetet med att skapa stabila team inom grundskolan är nu genomfört och sjösattes inför läsåret 2017/2018. Teamen utgår från fem geografiska områden och bygger på en tydlig röd tråd, en sk "barnväg", där teamen följer eleverna genom skoltiden, från yngre till

41 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag avseende elevhälsoarbetet i grundskolan Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan och fått i uppdrag att under 2017 och 2018 använda 5 mkr till vuxenutbildning för ytterligare satsningar på de utbildningar som gör att personer kommer snabbare ut i sysselsättning. Kommentar äldre åldrar. Det ökade anslaget har bland annat används till utökning av antal grupper inom grundläggande utbildning SVA, Eng och Ma. Allteftersom fler elever avslutar sina studier på Sfi ökar behovet av undervisning på grundläggande nivå. En satsning på yrkesutbildningar har också gjorts, både med och utan integrerad svenska. Det har möjliggjort för elever att studera en yrkesutbildning samtidigt som de får extra stöd i svenska. De extra pengarna har också möjliggjort start av t.ex. elev- och lärarassistentutbildning Nämnd Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Andel (%) barn och elever som upplever sig trygga (egen undersökning) Kommentar Brukarundersökning har genomförts under året. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen saknade fråga om trygghet i brukarundersökningen varför det totala resultatet avser förskola, elever åk 3, 5 och 8, grundsärskola åk 3-9 och gymnasiesärskola. Inga skillnader mellan kön kan noteras på övergripande nivå och inte heller några större förändringar från senaste mätning Uppdelat per målgrupp är resultatet följande: Elever åk 3: 94% Elever åk 5: 91 % Elever åk 8: 92% Elever grundsärskola: 89% Elever gymnasiesärskola: 84% Vissa skillnader mellan enheter kan noteras inom grundskolan. Även resultat från Skolinspektionens skolenkät har presenterats under året. Denna visar att 81 % av eleverna upplever sig trygga i skolan i åk 9 jämfört med rikets 85%. För elever åk 5 upplever 92 % trygghet i skolan, vilket är i paritet med riket. Skolinspektionen enkät i åk 2 på gymnasiet visar att 89 % av eleverna känner sig trygga i skolan, vilket är strax under rikssnittet. Spridningen är stor mellan enheterna. Grundskolan har under läsåret 2017/2018 valt att prioritera trygghet och arbetsro. Workshops har erbjudits till rektorer vid tre tillfällen under hösten där rektorerna fått stöd och råd med att utvärdera och planera sitt arbete. Uppföljningen visar att ytterligare fokus behöver läggas på att ringa in utvecklingsområden på fritids samt framgångsrika modeller/arbetssätt. Andel (%) elever i åk 4, 7 och gy. åk 1 som känner sig stressade i skolarbetet (egen undersökning)

42 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Kommentar Sammanställning av läsårets hälsosamtal har gjorts. Frågan på detta specifika mått är "har du känt dig stressad av skolarbetet sista tre månaderna? Stress aldrig sällan ibland ofta alltid Kön flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar åk 4 33,64 31,84 35,00 38,57 25,00 19,28 5,45 6,28 0,91 4,04 åk 8 0,45 11,31 14,93 34,84 44,80 37,56 31,22 14,03 8,60 2,26 åk 1 gy 2,89 11,97 18,44 33,70 48,44 42,13 24,00 11,09 6,22 1,11 Andel (%) elever i åk 4, 7 och gy åk 1 som säger att de blivit illa behandlade under de 3 senaste månaderna (egen undersökning) Kommentar Sammanställning av läsårets hälsosamtal har gjorts. Frågan på detta specifika mått är "Har du själv blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever de sista tre månaderna?" Kränknin gar ja internet/sms ja internet/sms och på annat sätt ja, på annat sätt(ej internet/sms) nej Kön flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar Åk 4 1,91 0,89 1,91 0,45 20,57 15,63 80,38 83,04 Åk 8 2,75 0,91 1,38 0,46 6,42 5,48 89,45 93,15 Åk 1 gy 0,67 0,44 0,22-1,78 0,66 97,33 98, Nämnd Uppdrag Elevhälsoarbetet ska stärkas. Kommentar En gemensam barn- och elevhälsoplan för förskola och grundskola fastställdes i början av året. Uppdragsbeskrivningar har tagits fram som ska användas av rektor och övriga i elevhälsoteamet vid analys och planering av inriktning på kommande arbete i syfte att skapa samsyn kring roll, uppdrag och förväntningar. Bemanningen inom barn- och elevhälsa har stärkts både inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Förskolan har under året förändrat arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Flödena kring barnen har förtydligats och rutinerna därmed reviderats genom att dokumentet Att tidigt fånga barn i behov av särskilt stöd har skrivits om. Arbetet med att skapa stabila och väl dimensionerade elevhälsoteam inom grundskolan har genomförts och sjösattes inför läsåret 2017/2018. Teamen utgår från fem geografiska områden och bygger på en tydlig röd tråd, en sk "barnväg", där teamen följer eleverna från lägre till högre åldrar. Skolinspektionens tillsyn under året visade dock att flera granskade enheter brustit i ansvaret att utreda elever och upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Ett arbete har inletts där grundskolan och barn- och elevhälsan arbetar med att hitta former och strukturer för utvärdering av både insatser och dimensionering av stöd.

43 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Kommentar Förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck Följande arbete har genomförts inom HRV-gruppen: Ordnat föreläsningar tillsammans med Barnahuset i Trollhättan, Högskolan Väst, Kvinnofrid i Trollhättan om könsstympning, barnäktenskap och hedersrelaterat våld. Tillsammans med Hälsokällan och SFI anordnat träffar om Heder Köpt in litteratur för att bygga upp ett litet bibliotek på Kriscentrum om heder, m.m. Beställt trycksaker, vår broschyr om Heder och När du reser utomlands Ekologisk hållbar utveckling Lärande för hållbar utveckling ses som Barn och utbildnings viktigaste miljöaspekt. De olika skolformerna har valt olika strategier för att arbetet. Förskolan har haft fokus på hållbarhetsaspekterna i måltidspedagogiken och naturvetenskap- och teknikplanerna. Många av kommunens förskolor är certifierade enligt Grön Flagg. Grundskolan har arbetat för att hållbar utveckling ska vara ett grundfundament för allt utvecklingsarbete. Gymnasiet har haft extra fokus på lärande för hållbar utveckling på de gymnasiegemensamma temadagarna samt vecka 9 då samtliga program och ämnen lyfte dessa perspektiv i undervisningen. Det ämnesövergripande arbetet där närmiljön och det omgivande samhället används för att skapa mer autenticitet i lärandet behöver dock utvecklas, både inom grundskolan och gymnasiet. Strategier Verksamheterna stärker miljö- och klimatarbetet Kommunfullmäktiges styrkort Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Andelen inköpta ekologiska livsmedel Kommentar Målsättningen är nådd. Kollektivresandet med stadstrafiken ska öka 64,2 66 Kommentar Elevernas skolkort för skolskjuts gäller numera även under loven, vilket gynnar kollektivresandet Nämnd Uppdrag Giftfri förskola ska vara standard vid om- och nybyggnad samt vid inköp av inredning och pedagogiskt material. Kommentar En ny upphandling av hobbymaterial är genomförd i Fyrbodal. En stor andel av produkterna - där det är möjligt - på nettoprislistan uppfyller Upphandlingsmyndighetens kriterier för giftfri förskola. Det innebär att det blir tydligare och lättare för beställare att göra avrop på produkter som är bättre ur miljö- och hälsoperspektiv. En varukorg med alla produkter på nettoprislistan som uppfyller kriterierna från Upphandlingsmyndigheten finns i Raindance för att ytterligare underlätta för beställare att göra giftfria inköp. En upphandling av

44 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Kommentar leksaker har påbörjats men inte avslutats. En utredning pågår på Samhällsbyggnad för att klargöra konsekvenserna för att tillämpa olika typer av miljöcertifieringar av nybyggnationer av skolor och förskolor. Utredningen kartlägger konsekvenser både vad gäller byggprocessen, eventuella förbättringar i materialval samt kostnader för certifiering. Även hur andra kommuner gått tillväga, vilka beslut som fattats och hur de formulerat sina upphandlingskrav ingår i kartläggningen. Utredningen ska utgöra ett kunskapsunderlag för beslut om kommunen ska använda ett certifieringssystem och i så fall vilket som är bäst lämpat för vår verksamhet Attraktiv arbetsgivare Arbetet med att skapa bättre förutsättningar för rektor att vara pedagogisk ledare har fortsatt. En delning av Herrestadsskolan och Ljungskileskolan har gjorts och en rektor per enhet har tillsatts för att minska antalet underställda. Inom förskolan har antal chefer utökats, liksom det administrativa stödet för vissa chefer. Svårigheten att rekrytera personal har ökat p.g.a. marknadssituationen. Samarbete med Högskolan Väst har fortsatt under året för att attrahera studenter och rekrytera förskollärare och lärare. Som ett särskilt uppdrag ägnar sig lektor åt att upparbeta kontakter och nätverk med högskolor. Ett konkret exempel är arbetet med lärarstudenter/vfu i syfte att främja kompetensförsörjningen av lärare. Barn och utbildning har under året erbjudit utbildning för svenska som andraspråkslärare, speciallärare, ledarskapsutbildning i samverkan med GR-utbildning samt barnskötarutbildning och utbildning för lärar- och elevassistenter genom vuxenutbildningen i Uddevalla. För att öka andelen yrkeslärare med pedagogisk högskoleexamen har möjlighet till utbildning inom tjänsten erbjudits. Strategier Förskolechef och rektor har förutsättningar att vara pedagogisk ledare och lärare har förutsättningar att fokusera på barns och elevers lärande och utveckling Lärare håller god kvalitet genom kontinuerlig kompetensutveckling Kommunfullmäktiges styrkort Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Andel ofrivilliga deltidstjänster Kommentar Av totalt 66 inkomna svar från chefer på frågan ang medarbetare som har ofrivillig deltid kommer 18 svar från Barn- och utbildningsförvaltningen, vilket motsvarar 27 % av totalen. Av de inkomna svaren finns 4 medarbetare som önskar högre sysselsättningsgrad, men ingen av dem har angett att de vill arbete på annan arbetsplats för att möjliggöra den önskade sysselsättningsgraden. Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i 94 94

45 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Mått förhållande till männens Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Kommentar Kommunens övergripande resultat, som förvaltningens uppföljning och analys ska bygga på, är ej färdigställd Nämnd Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Nöjda medarbetare (egen undersökning) 80 Kommentar Aktuella resultat saknas, då ny medarbetarundersökning inte genomförts. Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen, grundskola (Skolverket) 80,9 100 Kommentar Avser läsåret 16/17. Lärarbehörigheten (andel lärare med pedagogisk högskoleexamen) inom grundskolan har försämrats från 88 % 2014/15 till 81 % 16/17. Lägst andel har högstadieskolorna. Uddevalla kommun ligger under rikssnitt. Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen, gymnasieskola (Skolverket) 84,7 100 Kommentar Avser läsåret 16/17. Gymnasieskolan ligger över snitt vad gäller behöriga lärare. 84,7 % av lärarna i kommunen är behöriga jämfört med rikets 81,2% (kommunala huvudmän). Liksom i övriga landet kan en dipp noteras från Nämnd Uppdrag Grundskolan ska ha särskilt fokus på att skapa förutsättningar för rektor som pedagogisk ledare. Kommentar Delning av stora skolenheter till två, fortsatt centralt stöd vad gäller lokaler och arbetsmiljöfrågor, samt stöd från utvecklingsenheten för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet är insatser som gjorts under året. Barn och utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att effektivisera arbetsmiljöarbetet och rehab-processen och därmed sänka kostnaderna med 1,5 mnkr. Implementeringen av Adato har fortsatt. Adato är ett digitalt chefstöd i rehabprocesser som hjälper cheferna i handläggningen av ärendena och ger möjlighet till överblick av aktiviteter och insatta åtgärder. Adato producerar både enkel och avancerad statistik, underlättar framtaganden av handlingsplaner och skapar kontroll, samt kvalitetssäkrar rehabiliteringsprocessen Resurseffektivitet Statsbidragen är en viktig ekonomisk resurs som bidrar till stöd för olika typer av insatser och/eller kompetensförstärkning inom nämndens verksamheter. Statsbidragen för mindre barngrupper påverkade resultatet läsåret 2016/2017 mycket positivt. Dock noterar flera enheter med sorg att

46 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden uteblivna statsbidrag hösten 2017 har inneburit en återgång till större avdelningar och naturligtvis lägre personaltäthet och kvalitet. Lokalinvesteringarna har varit fortsatt en av de stora utmaningarna under året. Liksom föregående år har BUN:s faktiska investeringsvolym inte motsvarat investeringsplanens utrymme. Den fortsatt mycket låga investeringstakten påverkar kapaciteten på ett negativt sätt och medför kostsamma kortsiktiga lokallösningar. I Skolinspektionens tillsyn under våren och hösten 2017 pekade man på att kommunen under våren 2017 inte kunnat erbjuda förskoleplats inom giltig tid för alla de barn som haft rätt till detta. Krav på åtgärd är att Uddevalla kommun ska säkerställa att alla barn erbjuds förskoleplats i enlighet med författningarnas krav. I ett par fall föreläggs också kommunen att åtgärda brist på utrymme för eleverna orsakat av för många elever i lokalerna. Arbetsmiljöverket hade liknande synpunkter för ett par år sedan. Strategier Öka kvaliteten genom mindre grupper i förskolan Hållbar lokalplanering bedrivs Alla beslutade aktiviteter är finansierade Kommunfullmäktige flerårsplan Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2016 skapa fler förskoleplatser för att minska barnantalet i de största grupperna Kommentar Ett stort utvecklingsarbete påbörjades under 2016 inom förskoleverksamheten med kommunens satsning och statsbidrag för minskade barngrupper. Genom omorganisationen har antal barn minskat i grupperna. Verksamheten har släppt avdelningsbegreppet och organiserat arbetet utifrån att varje barn är i en mindre grupp större delen av sin dag på förskolan. Uppdraget har passerat sitt slutdatum och nämnden har beslutat föreslå KF att avsluta uppdraget. Nämnden har under 2017 fortsatt arbetet utifrån KF:s uppdrag i flerårsplan att under 2017 använda 10 mkr för att minska barngruppernas storlek inom förskolan. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att under 2017 använda 10 mkr för att minska barngruppernas storlek inom förskolan. de barngrupper som i dagsläget är störst ska prioriteras. Uddevallas kommunala förskolor har under året arbetat med mindre barngrupper. Samtliga enheter har haft färre barn i barngrupperna, ofta många färre barn. Det har möjliggjorts av kommunens satsningar på förskola men också statliga bidrag. Att barnen under större delen av sin dag varit i en mindre barngrupp har resulterat i tydligt och samstämt resultat om högre måluppfyllelse, bättre arbetsmiljö och tryggare barn. En särskild rapport har tagits fram kring arbetet och dess effekter. Dock noterar flera enheter med sorg att uteblivna statsbidrag innebär en återgång till större avdelningar och naturligtvis lägre personaltäthet och kvalitet.

47 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Nämnd Mått Resultat kvinna Resultat man Resultat totalt Målsättning Barngrupp, antal barn per avdelning (Skolverket) 10,7 17 Kommentar Statistiken är släpande och visar senast tillgänglig officiell statistik från läsåret 2016/2017. Efter satsningar kommunalt och med statsbidrag har förskoleverksamheten statistiskt små barngrupper. Dock är organisationen inte stabil överallt och mycket sårbar främst på grund av svårighet att rekrytera. För läsåret 2017/2018 beviljades Uddevalla kommunala förskolor betydligt mindre i statsbidrag, vilket orsakat oro bland personalen, och gjort att flera enheter gått tillbaka till avdelningsorganisering. Mätningar görs 15 oktober varje år och resultatet från SCB är inte presenterat i skrivandes stund. Personaltäthet förskola, antal barn per personal (Skolverket) 5,4 6 Kommentar Statistiken är släpande och resultatet visar senast tillgänglig officiell statistik från läsåret 2016/2017. Förskoleverksamheten strävar efter att höja personaltätheten. En stor förbättring av personaltätheten under föregående läsår har med minskade statsbidrag försämrats. De tidigare satsningarna har ökat personaltätheten. Mätningar görs 15 oktober varje år och resultatet från SCB är inte presenterat i skrivandes stund Nämnd Uppdrag Barn och utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att förtydliga, prioritera och effektivisera lokalprocessen och därmed sänka kostnaderna med 0,5 mkr. Kommentar Lokalförsörjningsgruppen arbetar numera utifrån den processbeskrivning som tagits fram. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget Uppföljning av nämndens sjukfrånvaro Mått Resultat kvinna T Resultat kvinna T Resultat man T Resultat man T Resultat totalt T Resultat totalt T Målsättning Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska 6,57 6,58 4,43 4,39 6,04 6,04 6,1 Kommentar Inventeringssamtal har genomförts med chefer och rektorer inom Barn-och utbildningsförvaltningen i syfte att uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa och komma vidare i rehabprocesserna. I samband med detta har implementeringen av Adato fortsatt även på grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Adato är ett digitalt chefstöd i rehabprocesser som hjälper cheferna i handläggningen av ärendena och ger möjlighet till överblick av aktiviteter och insatta åtgärder. Adato producerar både enkel och avancerad statistik, underlättar framtaganden av handlingsplaner och skapar kontroll, samt kvalitetssäkrar rehabiliteringsprocessen. I projektdelen av den strategiska arbetsmiljösatsningen Hälsoresan 2017 gavs verksamheterna möjlighet att ansöka om projekt för att främja sin arbetsgrupps hälsa och/eller förebygga ohälsa. Barn och utbildningsförvaltningens verksamheter lämnade in 56 ansökningar för ca 7.5 mnkr, varav 15 beviljades finansiering med sammantaget drygt

48 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Mått Resultat kvinna T Resultat kvinna T Resultat man T Resultat man T Resultat totalt T Resultat totalt T Målsättning 830 tkr. Det motsvarade drygt 34 % av totalt beviljade 2.4 mnkr för samtliga förvaltningars verksamhetsprojekt. Uppföljning och utvärdering genomförs av HR-enheten under 2018, för bedömning av vilka koncept, för att bevara fysisk och psykisk hälsa och förebygga ohälsa och sjukskrivningar, som bör utvecklas och/eller användas långsiktigt och av fler arbetsgrupper. I Hälsoresan 2017 ingick verksamheten förskolan i det riktade arbetet med piloter, det vill säga de verksamheter och enheter som hade högst sjuktal För förskolans del innebar det chefsstöd i grupp för samtliga förskolechefer samt specifikt riktad finansiering med insatser till Herrestads, Hönsebergets och Myntets förskolor. Uppföljning och utvärdering av insatser för respektive pilot genomförs av HR-enheten under 2018 för att se långsiktiga resultat och effekter. Sjukfrånvaron bland medarbetarna inom BUN uppgår vid mättillfället till 6,04 %. Det är oförändrat från föregående mättillfälle men ligger lägre än kommunens totala sjukfrånvaro som uppgår till 7,52 %. Kvinnor har en total sjukfrånvaro 6,58 % och männen 4,39 %. Av den totala sjukfrånvaron på 6,04 % inom förvaltningen står långtidsfrånvaron (60 dagar om mer) för 3,03 %, vilket är en minskning sedan förra mättillfället. Minskningen har skett bland både män och kvinnor. Korttidsfrånvaron har däremot ökat, både bland män och kvinnor. Även frisknärvaron har sjunkit jämfört med förra mättillfället och det är bland kvinnorna som minskningen skett. Frisknärvaron definieras som 0 (noll) sjukdagar under ett kalenderår. Resultatet vid denna mätning visar att fler män (52,57 %) än kvinnor (39,51 %) har noll sjukdagar under mätperioden. Sammanfattningsvis har arbetet med långtidssjukskrivna gett gott resultat. Det förbyggande arbetet för att minska den ökande korttidssjukfrånvaron och öka frisknärvaron behöver fortsatt utvecklas Uppföljning av kommunfullmäktige och nämndens avslutade uppdrag Nämnd Uppdrag Kommentar 2017 Genuskompetens på fritids ska säkerställas genom att främja barns möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor utan att styras av könsstereotypa normer. Tidigare uppföljningar av uppdraget visar att fritidsverksamheten har genomfört ett skolövergripande samarbete kring genuskompetens genom nätverksgrupper lett av rektorer, som skapades med anledning av Skolinspektionens kritik vad gäller genusarbetet vid tillsynen En nätverksdag med föreläsare Helene Stensson anordnades och därefter fick varje skola redovisa för fritids styrgrupp hur man arbetar med genusfrågor. Ytterligare en K-dag med föreläsning om genus arrangerades för all personal. Det har gjorts en kartläggning av intressen och vad de tycker är könstypiskt. Fritidspedagogerna har även undersökt sitt eget förhållningssätt utifrån ett genusperspektiv. Utvecklingsenheten driver nu med stöd av fritidshemmens styrgrupp ett utvecklingsarbete kopplat till jämlik hälsa och våldsprevention. Medel för detta har sökts från hälsopolitiska rådet och planeras pågå under en treårsperiod. Ett arbete har skett kring hur uppföljning och utvärdering av fritidshemmens fortsatta arbete bättre kan synliggöras inom ramen för ordinarie system för skolans systematiska kvalitetsarbete. Arbetet kommer att vara klart inför nästa delårsuppföljning. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget

49 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Kommentar 2017 Flickors upplevda stress ska minska Senaste LUPP-undersökning visar att flickors upplevda stress har gått ner från 53 % till 46 % i åk 8 jämfört med undersökningen från Även pojkarnas stress har minskat i åk 8, från 23 % till 18 %. Däremot har flickors upplevda stress på gymnasiet ökat, från 51 % 2013 till 60 % Pojkarnas resultat ligger kvar på en nivå på 30 %. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kring stress är väl integrerat inom gymnasieskolan och riktas mot både pojkar och flickor. Flera insatser har gjorts och görs kontinuerligt vilket rapporterats i tidigare uppföljningar. Från läsåret 2015/2016 pågår ett gemensamt arbete för att förebygga stress i alla skolhus, exempelvis på Agneberg startades en stresshanteringsgrupp och skolsköterskorna har hållit utbildning och själva fått utbildning för att kunna möta elevernas behov. Uppdraget ligger inom ramen för elevhälsans uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Bemanningen till elevhälsan har ökat. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget Pojkars lust till lärande ska öka genom att förstärka personalens kompetens. Senaste brukarundersökning visar att undervisningen stimulerar pojkar mer än flickors lust att lära sig mer. Skolinspektionens skolenkät visar att resultaten inom området stimulans ligger något över snittet inom gymnasieskolan och på snittet inom grundskolan. Arbete med att öka både pojkars och flickors motivation pågår inom alla skolformer. Inom gymnasieskolan har en gemensam handlingsplan tagits fram. Arbetet följs kontinuerligt upp och utvärderas enligt nämndens rutiner för skolans systematiska kvalitetsarbete. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget Alla aktiviteter som sker på grundskolan ska vara kostnadsfria för eleven. Beslut om riktlinjer för avgiftsfri skola har tagits. En särskild punkt i internkontrollplanen 2018 har lagts in för att kontrollera efterlevnad av riktlinjerna. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget Kulturgaranti alla grundskolans elever får årligen besöka eller ska få besök av minst en kulturinstitution. Uppdraget är väl integrerat i verksamheterna. Alla grundskolor lever upp till kulturgarantin. Uppdraget ingår i Skapande Skola som årligen följs upp i en skriftig rapport till Skolverket. Rapporten avlämnas till nämnden för fortsatt årlig uppföljning. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget Elevombudsman ska införas på gymnasieskolan Detta uppdrag syftar till att stärka skolornas arbete i frågor som trygghet och elevdelaktighet. Skolan ska förbereda eleverna i deras roll som samhällsmedborgare och för ett kommande arbetsliv. För att uppnå detta syfte arbetar gymnasieskolan brett inom flera befintliga funktioner så som drog- och brottsförebyggande samordnare och samordnare för gymnasieskolans arbete med värdegrundsfrågor, temadagar och kompetensutveckling. Dock har ingen elevombudsman införts som tjänst, men uppdraget är nu utvecklat genom ett samarbete med Sveriges elevkårer. Sedan 2016 har ett serviceavtal slutits med Sveriges elevkårer. Avtalet ger UG:s elevråd utbildning samt stöd under läsåret. Till detta kommer utbildning för UGs elevskyddsombud. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget Satsning på läsförståelse yngre åldrar åk F-3. Som en fortsättning på lässatsningen har grundskolan läsåret 17/18 valt att arbeta för att skapa goda språk- och kunskapsutvecklande lärmiljöer för eleverna från förskoleklass till åk 9. Arbetet kommer att följas upp inom ordinarie styrsystem för skolan. Effekten av de prioriterade målen förväntas bli att alla lärare anpassar sin undervisning och sitt språkutvecklande arbete till de språkliga sammanhang som är specifika för respektive arbetsområde, ämne,

50 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Kommentar 2017 och verksamhet. Avstämning av elevernas läs-, skriv- och språkutveckling ska ske i slutet av årskurs 1,4 och 7 utifrån satta mått. Avstämning gällande årskurs 1 görs med hjälp av Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i läsoch skrivutveckling. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget Stödja och följa upp förstelärarsatsningen. Det finns nu strukturer för att stödja och följa upp satsningen. Dokumentation av hur förstelärarnas kompetens används och effekterna på elevers måluppfyllelse görs i verksamheternas verksamhetsberättelser för huvudmannens årliga uppföljning och analys. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget Ger skolan läxor ska skolan ta ansvar för att alla elever erbjuds läxhjälp i form av exempelvis studiegårdar. Läxhjälpsimskola ska också införas. Sommarpraktikplatserna ska utökas/ utvecklas för elever i åk 9 och gy. åk 1. Uppdraget är integrerat i verksamheten och stor del av kostnaden täcks av statsbidrag. Simskola erbjuds de elever som uppmärksammats inte kan simma. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget Uppdraget att informera elever om att söka sommarpraktik ligger idag hos SYV. Varje enhet och dess elevhälsa för dialog med ansvariga för sommarlovspraktiken kring elever som anses vara i extra behov av att få tillgång till sommarpraktik. Rutiner för detta är väl integrerade i verksamheten. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget Alla yrkesprogram ska ha en tydlig koppling till relevant bransch på arbetsmarknaden som bygger på ett samarbete mellan huvudmän, branscher, företag och fackliga organisationer. I detta forum ska politiken finnas med. Det drogförebyggande arbetet ska intensifieras/utvecklas. Uppdraget är genomfört. Sammanställning med plan för de program/yrkesråd som genomförs på yrkesprogram har skickats till nämnden. Detta har ökat närvaron av politiker vid forum där aktuella frågor för bransch och skola lyfts. Detta är den plattform för samverkan enligt uppdrag. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget Uppdraget är genomfört och är idag ett väl fungerande arbete. Årlig rapportering av arbetet har lagts in i nämndens årshjul. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget Klimatsmart mat ska öka. Målsättningen är nådd. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget Öka personalens trygghet att hantera normbrytande, utmanande beteende genom ökad tillgång till utbildning och handledning. Uppdraget har integrerats i verksamheten. Vi fortsätter att utveckla arbetet med våra kompetenshöjande insatser utifrån förhållningssätten att "barn gör rätt om de kan" och CPS. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget Handlingsplan för hur färre barn per personal också leder till mindre grupper. Uppdraget är en del av KF:s uppdrag om mindre grupper. Då dubbleringar av uppdrag ska undvikas har nämnden tagit beslut om att avsluta uppdraget Ta fram ett övergripande styrdokument för lokalprocessen i Uppdraget är genomfört. Ett övergripande styrdokument har tagits fram för hela kommunen genom lokalförsörjningsgruppen. En översyn av

51 Verksamhetsberättelse (30) Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Kommentar 2017 syfte att klargöra lokalplaneringsunderlagens utformning och innehåll; processens ansvarsfördelning; grundläggande krav på lokalerna; projektplaneringens innehåll; utformning av tid och aktivitetsplan. investeringsprocessen pågår på initiativ av ekonomiavdelningen. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget Städ i egen regi ska eftersträvas. Uppdraget är genomfört. Nämnden tog beslut om att avsluta uppdraget

52 Verksamhetsberättelse BUN Läsåret 2016/ (34) Dnr: BUN2018/00019 Innehåll Verksamhetsberättelse BUN 16/ Förskola... 3 Grundskola... 7 Förskoleklass Fritidshem Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildningen Utvecklingsåtgärder kommande läsår Bilagor Barn och utbildning Förvaltningskontoret administration Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen fax E-post Barn och utbildning@uddevalla.se

53 2 (34) Verksamhetsberättelse BUN 16/17 I denna rapport ges en sammanfattande redovisning av skolformernas arbete med läsårets prioriterade mål utifrån läroplanen och effekterna av arbetet. Kunskapsresultat och resultat i genomförda enkätundersökningar följs upp liksom förutsättningarna i form av exempelvis lärarbehörighet och lärartäthet. Resultatredovisningar biläggs rapporten. Både brukarenkät och Skolinspektionen skolenkät har genomförts under läsåret med i stort sett samma frågor. Även Lupp-undersökning har genomförts med delvis överlappande frågor. Det gedigna resultatunderlaget från gjorda undersökningarna har skapat goda förutsättningar för analys. Förvaltningschefen beslutade i början av året att analysen ska ske inom ramen för ordinarie system för det systematiska kvalitetsarbetet, vilket innebär att analysen ska återrapporteras i verksamhetsberättelsen, tillsammans med uppföljning och analys av eleverna kunskapsresultat. Kommunens deltagande i SKL:s satsning Skolanalys och Skolverkets samverkan för bättre Skola blir viktiga i det fortsatta arbetet med förbättrad analys av resultaten. Skolformernas verksamhetsberättelse finns att tillgå under informationsmaterial på nämndens sida med handlingar och finns diarieförda i samma ärende som föreliggande rapport. För uppföljning och analys av resultat av årets arbete med kommunfullmäktiges prioriterade områden, uppdrag och övergripande mått samt ytterligare uppdrag och mått från nämnd hänvisas till nämndens årsredovisning 2017 i samma ärende, som ska redovisas enligt särskild mall i VUV-IT. Till viss mån överlappar rapporterna varandra. Sammanfattning av resultat Arbetet med mindre barngrupper inom förskolan har varit lyckosamt. Samtliga enheter har haft färre barn i barngrupperna, oftast många färre barn. En konsekvens av den kommunala och statliga satsningen är att personaltätheten ökat. Kunskapsresultaten inom grundskolan har försämrats. Såväl behörigheten till gymnasiet, genomsnittligt meritvärde samt andelen som når kunskapskraven i alla ämnen har försämrats. Detta gäller både inklusive och exklusive nyinvandrade elever och för flickor och pojkar. Gymnasieskolans kunskapsresultat har förbättrats. För både yrkesprogram och

54 3 (34) högskoleförberedande program har andelen som tagit gymnasieexamen ökat, liksom det genomsnittliga betygspoängen. Det är pojkarnas resultat som förbättrats. På totalen har flickornas resultat försämrats något. Uppföljningen av grundsärskolans och gymnasiesärskolans kunskapsresultat är bristfällig och behöver säkerställas inför nästa års uppföljning. Inom vuxenutbildningens yrkesutbildningar är måluppfyllelsen fortsatt hög. De lägsta måluppfyllelsetalen ses inom matematik och SFI. Lärarbehörigheten (lärare med pedagogisk högskoleexamen) inom grundskola har sjunkit. Lägst är behörigheten inom högstadieskolorna. Färre behöriga lärare kan även noteras inom gymnasieskolan, även om resultatet är relativt högt jämfört med riket. Vuxenutbildningen visar på att andelen ökat något. Brukarundersökningen visar att viktiga utvecklingsområden är studiero, delaktighet och inflytande. Högstadieskolornas resultat är förhållandvis låga i genomförda elevenkäter. De frågeområden med högst resultat är lärarnas förväntningar på att eleverna ska nå målen och bemötandet från personalen. Förskola Mindre barngrupper har möjliggjorts av kommunens satsningar på förskola men också statliga bidrag. Samtliga enheter har haft färre barn i barngrupperna, oftast många färre barn. En konsekvens av den kommunala och statliga satsningen är att personaltätheten ökat. Att barnen under större delen av sin dag varit i en mindre barngrupp har resulterat i högre måluppfyllelse, bättre arbetsmiljö och tryggare barn. Framgången med mindre barngrupper har skrivits fram av alla enheter som erhöll statsbidrag i verksamhetsberättelserna. En särskild rapport kring arbetet under läsåret har tagits fram. Dock noterar flera enheter att uteblivna statsbidrag efter sommaren har inneburit en återgång till större avdelningar och lägre personaltäthet. Antal barn i förskolan har fortsatt att öka. Lokalplaneringen har inte följt volymutvecklingen vilket medfört att alla som önskat plats inte kunnat erbjudas på den enhet man önskat, inte i den tid man önskat eller som i slutet på vårterminen inte alls. Utökning av lokaler är en förutsättning för att verksamhet ska kunna erbjudas alla som har rätt till det. Det har funnits svårigheter att rekrytera legitimerade förskollärare. Detta har inneburit att andelen förskollärare sjunkit. Även utbildade barnskötare har saknats, varför en grupp kända vikarier genom vuxenutbildningen gått en barnskötarutbildning. Även om andelen anställda (årsarbetare) med förskollärarexamen har sjunkit de senaste

55 4 (34) åren ligger kommunen fortsatt en bra bit över rikssnitt enligt senast publicerad statistik från Skolverket för läsåret 2016/2017: 53 % jämfört med rikets 42 % års brukarundersökning nådde inte tillräckligt hög svarsfrekvens, men tyder ändå på att vårdnadshavare generellt är nöjda med förskolan. Mindre nöjda är vårdnadshavarna med inflytandet över verksamheten, precis som resultatet I olika enheters resultatbeskrivningar konstateras att vårdnadshavarna varit mer delaktiga än tidigare, till exempel i likabehandlingsarbetet, satsningen inom måltidspedagogiken och genom den utbredda användningen av TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation). Resultat av arbetet med prioriterat mål: Förhållningssättet barn gör rätt om de kan Ett utvecklingsområde har under läsåret varit arbete inom förhållningssättet Barn gör rätt om de kan, som har skett inom ramen för förskolans prioriterade läroplansmål att barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. På kort sikt förväntades barnens förståelse kring olika människors upplevelser öka, samt att barnen får verktyg att hantera vardagen. Förskolans uppföljning visar att samtlig personal har utbildats kring förhållningssättet och fått flera verktyg att använda i relation till barn med problemskapande beteenden. Ämnet har fått en central plats i utvecklingsarbetet. Pedagogisk personal har fått en ökad medvetenhet vad gäller vikten av att arbeta nära barnen och att aktivt delta i deras lärandeprocesser. Flera effekter av arbetet lyfts fram i förskolans verksamhetsberättelse, exempelvis att barnen blivit mer lyhörda på om de kan hjälpa någon annan och att det är ok att inte alltid tycka samma. Förskolan konstaterar att mindre barngrupper har varit förutsättning för många av de resultat som skrivs fram kring detta mål. Förskolan kommer att fortsätta prioritera arbetet under kommande läsår. Ett nästa steg är att i ännu större utsträckning fokusera på att öka personalens förståelse för att barn gör rätt om de kan, öka barns möjlighet till reellt inflytande, samt ta reda på huruvida där finns skillnader i hur pojkar respektive flickor löser konflikter. Resultat av arbetet med prioriterat mål: estetiska lärprocesser Ytterligare ett mål under läsåret har varit att barnen utvecklar sin förmåga att kommunicera i många uttrycksformer. En av de effekter som förväntades var ökad delaktighet genom den kreativa processen och därigenom också ökat ansvarstagande för sitt eget lärande. Ytterligare en förväntad effekt var att de olika konstnärliga utrycken får betydelse för individens språk- och identitetsskapande. Förskolans uppföljning visar att alla barn under läsåret har deltagit i olika skapande aktiviteter. Flera av dessa beskrivs i förskolans verksamhetsberättelse. Flera enheter har

56 5 (34) kopplat arbetet med estetiska lärprocesser till måltidspedagogiken. Olika material har gjorts tillgängligt på ett tydligare sätt för barnen, och material har presenterats systematiskt. Förskolans analys visar bl.a. att barnens medvetenhet kring olika material och blandning av olika material har ökat deras kreativitet och klurighet. Att använda sig av utemiljön i skapandet har medfört att barnens lärprocesser i estetik fördjupats och fler uttryckssätt använts. Barnen har fått mer och mer kunskap i olika tekniker som gör att de kan lära varandra hur man konstruerar och skapar. Genom att introducera och inspirera barnen att använda nya material har traditionella könsroller motverkats. En förändring i barnens lekar har också noterats, från bredvidlekar till lekar som kräver mer samarbete och kommunikation genom användandet av olika material. Analysen visar också att barnen har blivit modigare då de visat upp sina färdigheter och visat stor inlevelseförmåga då de blivit bekanta med material och arbetssätt. Flera enheter har uppmärksammat att barn har visat stort tålamod när de arbetar med estetiska lärprocesser. Barn har lärt sig att skapande tar tid och att under tidens gång kan nya idéer uppkomma. Förskolan kommer att fortsätta prioritera arbetet med estetiska lärprocesser kommande läsår. Personalen behöver utveckla planerade, pedagogiska tillfällen med olika estetiska uttrycksformer och utmana sig själva och varandra i att vistas mer i ateljéer och använda de estetiska uttrycksformerna mer frekvent. För att stimulera utveckling i målets riktning behöver verksamheten erbjuda större tillgänglighet av de digitala verktygen för barnen. Verksamheten behöver även se till att erbjuda mer material från naturen och använda utemiljön mer medvetet i lärprocesserna. Resultat av arbetet med prioriterat mål lärande för hållbar utveckling Lärande för hållbar utveckling har varit förskolans tredje prioriterade mål för läsåret. Den förväntade effekten var att barnens intresse och förståelse för hållbar utveckling ökar genom att alla avdelningar arbetat med sina utvecklingsområden inom lärande för hållbar utveckling. Förskolans uppföljning av arbetet visar att det funnits ett stort fokus för kretslopp och hållbar utveckling inom många olika aktiviteter på enheterna. Förskoleverksamheten har upplevt stora framgångsfaktorer kring det kreativa arbetet med återvinningsmaterial och användning av naturmaterial inom ramen för arbetet med estetiska lärprocesser. Satsningen på måltidspedagogik har medfört att många enheter har egna odlingar och kompostering. Intresse och förundran har väckts hos barnen över vad som kommer upp ur jorden. Odlingen är en av de genusneutrala arenor som uppmärksammats där

57 6 (34) traditionella könsmönster suddats ut. Barnen har samarbetat och hjälpts åt med skötseln av planteringar. Genom samarbetet har barngrupper förändrats så att de stannar längre i varje aktivitet samtidigt som leken utvecklas med mindre konflikter och gladare och tryggare barn. Det är tydligt att barnens glädje kring matsituationen har blivit större. Barnen har fått en ökad förståelse för hur mycket mat de behöver ta för att bli mätta, och blivit mer medvetna om sin kropp och sina behov. Barnen har över lag blivit mer uppmärksamma på smaker av maten de äter och över tid har barnen vågat smaka mer och mer på nya smaker som presenterats och just bland de yngre har vi sett ett stort steg fram för att våga prova. Måltidspedagogiken har medfört att enheter fått bättre kontroll över matavfall och minskat matsvinnet vilket bekräftas av aktuella kök. Förskolan konstaterar att mycket av det som gjorts under läsåret är stora långsiktiga utvecklingsområden som behöver fortsätta över tid. Resultat av arbetet inom övriga arbetsmråden Alla enheter har på olika sätt främjat att barn oavsett kön får lika stort utrymme för tankar och idéer både i leken och i den skapande verksamheten. Arbetet med genus och jämställdhet kommer att fortsätta och skrivas fram tydligt i kommande dokumentation. Genom arbetet med AKK och TAKK har barnen utvecklat ett språk som är gemensamt för alla. Att personalen använt sig av fler kommunikationsvägar har inneburit att alla barn har givits möjlighet till inflytande. Flera enheter har gått trygghetsvandringar tillsammans med vårdnadshavare för att identifiera säkra och osäkra platser och involvera vårdnadshavare i likabehandlingsarbetet. Förskolan har tillsammans med grundskola och barn- och elevhälsa arbetat med gemensamma områden där övergångar-mottagande varit ett uppdrag. Syftet är att höja kvalitén i mottagandet i alla övergångar från yngre- till äldregrupper, från förskola till förskoleklass osv. Förskoleverksamhetens systematiska kvalitetsarbete - EKO-processen har utvecklats på alla enheter. Pedagoger utbildas kontinuerligt och gemensamma dokument revideras. Fler enheter än tidigare vittnar om utvärderingar tillsammans med barnen. Likaså har det under läsåret varit vanligt att barn varit med i reflektioner över lek och aktivitet. Arbeta med olika familjekonstellationer och med mångkulturer har blivit allt viktigare och är utvecklingsområde inför kommande läsår.

58 7 (34) Grundskola Resultat av arbetet med prioriterat mål: elevers egenvärde och trygghet Ett av grundskolans prioriterade mål under läsåret har varit att varje elev respekterar andra människors egenvärde. Den effekt grundskolan ville åstadkomma var att andel elever som känner sig trygga i skolan skulle öka. Någon uppföljning av det arbete som gjorts under läsåret inom ramen för läroplansmålet återfinns inte grundskolans verksamhetsberättelse. Den förväntade effekten har inte uppnåtts. Resultatet från brukarundersökningen visar att andel elever som upplever sig trygga har sjunkit något sedan senaste mätningen I åk 5 har tryggheten sjunkit från 94 % till 91 % och i åk 8 med en procentenhet till 92 %. I åk 3 har däremot resultatet ökat med en procentenhet (94 %). Inga större skillnader mellan kön kan noteras i åk 3 och 5. I åk 8 upplever fler flickor än pojkar trygghet i skolan (94 % jämfört med 90 %). Resultatet från Skolinspektionens Skolenkät visar att 81 % av eleverna upplever sig trygga i skolan i åk 9 jämfört med rikets 85 %. Alla högstadieskolor ligger under rikssnittet. Norgården 7-9 har lägst resultat (78 %) och Ramneröd bäst (84 %). För elever åk 5 upplever 92 % att de är trygga i skolan, vilket stämmer ganska bra överens med brukarundersökningens resultat och är i paritet med riket. Sommarhemsskolan f-6 har lägst resultat (84 %) och Sandersdal högst (100 %). Övriga skolor ligger strax under eller strax över rikssnitt. Både lärare och vårdnadshavare i grundskolan uppger något lägre värde på frågan om elevers trygghet i skolan jämfört med andra medverkande kommuner. Grundskolan har i sin analys sett tydliga tecken på att den lokalbrist som råder har fått konsekvenser för elevers upplevelse av såväl trygghet som studiero. Det är därför av största vikt att lokalfrågan prioriteras och att man hittar lösningar för de enheter som har störst behov både på kort och lång sikt. Ytterligare ett målområde i genomförda enkäter som skulle kunna fånga resultatet av arbetet med det prioriterade målet är grundläggande värden på skolan. På frågan I min skola respekterar vi (lärare och elever) varandra instämmer 60 % av eleverna i åk 9 med detta jämfört med rikets 66. I åk 5 instämmer 87 % jämfört med rikets 85 %. Arbetet med det prioriterade målet behöver fortsätta under kommande läsår. Tydligare handlingsplaner för arbetet har tagits fram inför innevarande läsår.

59 8 (34) Resultat av arbetet med prioriterat mål: bedömning för lärande Ett ytterligare prioriterat mål för grundskolan har varit att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Detta genom att utveckla arbetet med modellen bedömning för lärande, som enligt forskning har god effekt på resultat och undervisningskvalitet. Den effekt grundskolan ville åstadkomma var att 1) eleven bättre förstår arbetsområdets/arbetsuppgiftens syfte och mål, 2) eleven känner till vilka strategier som är nödvändiga för att ta nästa steg i sin kunskapsutveckling och 3) eleven visar på ökad delaktighet och aktivitet i undervisningen. Några mätetal för att följa upp det man ville uppnå saknas. Det finns dock ett antal frågor i såväl brukarundersökningen som Skolinspektionens skolenkät som skulle kunna fånga status och utveckling av detta arbete. En fråga i Skolenkäten är jag vet vad som krävs för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Resultatet i åk 9 är 64 % jämfört med snittet 74 %. Frågan finns inte i åk 5. En annan fråga som kan användas för att följa upp resultatet av arbetet med målet är mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så jag förstår. 77 % av eleverna i åk 9 instämmer i detta jämfört med rikets 80 %. Ramneröd har bäst resultat (80 %). Lägst har Norgården 7-9 (73 %). I åk 5 instämmer 94 % vilket är detsamma som i riket. Dalaberg har lägst resultat (86 %). Norgården f-6, Sommarhemsskolan f-6 och Äsperöd f-6 ligger mellan % och alla övriga 100 %. En ytterligare förväntade effekt av arbetet var ökad delaktighet och inflytande i undervisningen. Skolenkäten visar att andel elever som anser att de får vara med och påverka på vilket sätt de ska arbeta med olika skoluppgifter ligger på rikssnitt i både åk 5 (74 %) och åk 9 (55 %). Samma fråga återkommer i brukarundersökningen och är den fråga som får lägst resultat, även om en ökning med ett par procentenheter kan noteras sedan 2014 års mätning. Framför allt högstadieskolorna har låga resultat. I åk 3 är resultatet 82 % och i åk 5 71 %. I åk 8 uppger 45 % av eleverna att de kan påverka undervisningen. I åk 8 är också könsskillnaderna störst. Fler pojkar än flickor anser att de kan påverka. Grundskolans uppföljning av det arbete som gjorts inom ramen för målet visar att många skolor uppger att de arbetat med att prova formativa arbetssätt och de skolor som har arbetat mest framgångsrikt med bedömning för lärande är de skolor där förstelärarna har en tydlig roll och ett ansvar för utvecklingsarbetet och där rektor är intresserad av och aktivt arbetar med pedagogernas och arbetslagens uppföljningar och utvärderingar. Grundskolan kan se att tydliga målsättningar kring BFL-arbete på egna skolan och planerat utvecklingsarbete är en framgångsfaktor för pedagogernas engagemang och

60 9 (34) implementering av nya undervisningsmetoder i klassrummet. Under läsåret har samtliga 7-9-skolor och grundsärskolan deltagit i Skolverkets satsning läslyftet som på olika sätt berör de strategier som ingår i BFL. Effekterna av arbetet varierar, men man kan se tendenser till att den elevaktiva undervisningen till viss del ökat på vissa enheter. Eleverna arbetar i större utsträckning än tidigare med självvärderingar, kamratrespons och kollaborativt lärande. Införandet av Chromebooks och det digitala arbetet blev en viktig del i utvecklingen av bedömning för lärande, då de digitala plattformarna underlättat det formativa arbetet med enklare och snabbare återkoppling, bättre möjligheter att synliggöra elevernas lärande samt ökad möjlighet att anpassa uppgifter och undervisningen. Arbetet har också medfört att lärare i större utsträckning än tidigare använder matriser och bedömningsunderlag i Unikum, vilket i sin tur kan leda till att det blir tydligare för eleven vilka mål och kunskapskrav man arbetar mot. Detta varierar dock i stor utsträckning mellan enheterna. Arbetet med bedömning för lärande kommer att fortgå men grundskolan gör bedömningen det är slutfört som prioriterat mål. Arbetet har pågått under ett flertal år och flera positiva effekter har setts. Resultat av arbetet med prioriterat mål: IKT Ett tredje prioriterat mål inom grundskolan har varit att skolan ska ansvara för att varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Detta efter att ha identifierat ett behov av att höja lärarnas och elevernas kompetens i användandet av digitala verktyg i syfte att digitala verktyg blir en naturlig del av undervisningen och elevers lärande. Den effekt som grundskolan ville åstadkomma genom arbetet med målet var att eleverna skulle uppleva att de digitala verktygen förenklar och synliggör det formativa lärandet och andra lärprocesser och kunskaper såsom läs- och skrivutveckling samt att elevernas etiska och källkritiska förhållningssätt i användandet av digitala verktyg skulle öka. Mått för att mäta detta saknas, men uppföljningen av arbetet visar fortsatt utveckling för att digitalisera undervisningen via fortsatt satsning på elevdatorer och kompetensutveckling. Gemensam kompetensutveckling har genomförts med aktiviteter kring digitala verktyg med fokus på: Bedömning för lärande där digitala verktyg kan bidra till ökat lärande via Unikum och Googles verktyg. En gemensam grund i användandet av Unikum med fokus på planering och

61 10 (34) bedömning och anpassningar av undervisning. Undervisning som erbjuder fler vägar att tillägna sig och visa kunskap genom tex film, talsyntes, ljud etc. Utöver gemensamma aktiviteter har skolornas egna arbete med att skapa aktiviteter kopplade till målet kring digitalisering gett ett livligt utvecklingsarbete på lokal nivå. Exempel från enheterna återfinns i grundskolans verksamhetsberättelse. Under läsåret har också en frivillig pilotkurs genomförts kring digitala kompetenser och programmering i syfte att utforska och möta den revidering av läroplan som träder i kraft läsåret 2017/2018. Denna pilot har gett mycket goda erfarenheter när det gäller att hitta både innehåll och arbetsformer för att möta förtydliganden som finns i styrdokumenten. Effekterna av arbetet är: En hög nivå av användande, nöjdhetsgrad och en stor bredd på anpassningar i alla ämnen präglar IT-satsningen. Skolor som innan satsningen aktivt drivit arbetet eller deltagit i pilotprojekt med digitala verktyg, visar i jämförelse med andra skolor, både högre och mer likvärdig förändringsnivå på de anpassningar som görs. Rektors digitala ledarskap är därför avgörande för fortsatt utveckling. Ett glapp mellan högt användande av Googles tjänster och lägre användande av lärplattformen Unikum finns. En minskning av detta kan stärka elevers och föräldrars möjlighet till information om elevernas kunskapsutveckling. Slutsatser av arbetet: Skolor som innan satsningen aktivt drivit arbetet eller deltagit i pilotprojekt med digitala verktyg, visar i jämförelse med andra skolor, både högre och mer likvärdig förändringsnivå på de anpassningar som görs. Rektors digitala ledarskap är därför avgörande för fortsatt utveckling. Matematik visar ett mer oregelbundet användande, med få anpassningar på en nivå som kan beskrivas som en förändrad undervisning. Skillnader i uppvisade anpassningar mellan både olika skolor och olika lärare, behöver minskas för att nå likvärdighet. Detta kan ske genom stöd till personal (tex Mötesplats Showit ), användande av Skolverkets lärmoduler för pedagoger och skolledare, kollegialt utvecklingsarbete kring reviderade kursplaner och kommentarmaterial, samt fortsatt arbete med att koppla digitala lärverktyg som medel för att uppnå andra viktiga verksamhetsmål. Programmering anges som ett sätt att kunna öka mängden anpassningar för att utveckla matematikämnet.

62 11 (34) Anpassningarna med digitala verktyg som samlats i internrapporten bör användas för att sprida goda exempel mellan skolor och som stöd för att hitta fokus i fortsatt kompetensutveckling. Arbetet med målet kommer att fortsätta men grundskolan gör bedömningen att prioriteringen av målet slutförd. Resultat av arbetet med prioriterat mål: lärande för hållbar utveckling Det fjärde och sista prioriterade målet för grundskolan har varit lärande för hållbar utveckling. På kort sikt förväntades eleverna få möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet genom att undervisningen i olika ämnen integreras i ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö. Eleverna förväntades också erbjudas möjlighet att arbeta med verkliga problem i undervisningen där eleverna utmanades i att hitta lösningar. Den förväntade effekten på längre sikt är att eleverna utvecklar förmågan till kritiskt och kreativt tänkande samt förmåga att analysera och kommunicera. Något mätetal kopplat till det som grundskolan ville uppnå finns inte. Däremot finns en fråga i Skolenkäten som skulle kunna fånga det ämnesöverskridande arbetet, även om det inte direkt är kopplat till hållbar utveckling. 72 % av lärarna uppger att det finns ämnesöverskridande arbeten på skolan jämfört med snittet 68 %. Grundskolans uppföljning av arbetet inom ramen för målet visar att ämnesövergripande teman genomförts men också mer långtgående samarbete mellan ämnen för att skapa en röd tråd. Grundskolans uppföljning av skolornas beskrivning av elevernas lärande i relation till lärande för hållbar utveckling visar att 15 grundskolor beskriver aktiviteter som genomförts i undervisningen. Det är främst fokus på att beskriva vad som gjorts i undervisningen istället för effekter av den genomförda undervisningen. Skolorna beskriver inte bara innehåll i undervisningen utan också val av undervisningsmetoder vilket indikerar att undervisningens hur ses som viktigt. Till exempel nämns olika redovisningsformer, lärstilar, studiebesök och praktiskt experimenterande. Det är få skolor som redovisar djupare analyser av elevernas lärande utan det beskrivs i mer generella termer som att eleverna har blivit mer medvetna, fått ökad kunskap och insikt. Det tyder troligen på att vi behöver utveckla bättre verktyg för att öka vår kunskap och förståelse kring hur vi kan synliggöra elevernas utveckling av förmågor som är centrala i relation till hållbar utveckling. Grundskolan gör bedömningen att målet inte längre behöver prioriteras. Däremot kommer arbetet med lärande för hållbar utveckling fortsatt att följas upp i verksamhetsberättelsen.

63 12 (34) Kunskapsresultat Kunskapsresultaten inom grundskolan har försämrats. Detta gäller både inklusive och exklusive nyinvandrade elever. Såväl behörigheten till gymnasiet, meritvärdet samt andelen som når målen i alla ämnen har försämrats. Även resultaten i åk 6 försämrats. Undantaget är andel som klarar godkänt betyg i matematik som ligger kvar på samma nivå som föregående år. Uddevalla visar stor avvikelse i genomsnittligt meritvärde för elever åk 9 mellan det faktiska värdet och det modellberäknande värdet som har tagits fram av SKL (-13,9 %), där hänsyn tagits till behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever, föräldrars utbildningsnivå och kön. Detta är en trend vi har sett även tidigare år. Kommunen ligger långt från rikssnitt vad gäller det faktiska meritvärde åk 9 med 205,2 jämfört med rikssnitt 217,7. Endast Norgården med 226 hamnar över rikssnittet. 81 % av alla elever blev behöriga till gymnasieskolan 2017, vilket är strax över rikssnitt jämfört med kommunala skolhuvudmän och strax under jämfört med samtliga huvudmän. En nedåtgående trend i hela landet kan noteras. Den största orsaken är det höga antalet nyanlända under de senaste åren. Linneaskolan och Ramneröd ligger långt från rikssnittet (62 % resp. 71 % ). Övriga ligger över rikssnittet; Västerskolan 83 %, Sommarhemsskolan 86 % och Norgården 88 %. Exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund nådde 90 % av eleverna gymnasiebehörighet, jämfört med rikets 88 %, vilket är en liten tillbakagång sedan föregående läsår men bättre än läsåret dessförinnan. Linneaskolans, Ramnerödsskolans och Västerskolans resultat ökar markant när nyanlända exkluderas (79 %, 87 % resp. 95 %). 91 % av pojkarna i denna elevgrupp (exkl. nyanlända) når gymnasiebehörighet vilket är ett högt resultat jämfört med övriga kommuner. Bland flickorna i samma elevgrupp nådde 89 % gymnasiebehörighet vilket är i paritet med riket. Skillnaden i behörighet till gymnasieskolan mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund födda i Sverige är 92 % jämfört med 86,5%. Skillnaden är mindre jämfört med riket. Desto större blir skillnaden mellan grupperna i andel elever som klarar målen i alla ämnen (81 % jämfört med 65 %.). Här är skillnaden större är rikets. Det finns stora avvikelser i flickors resultat jämfört med flickors resultat i riket vad gäller flickors meritvärde åk 9 (218,6 jämfört med rikssnitt 235,9). Ramnerödsskolan, Sommarhemsskolan och Västerskolan ligger långt från rikssnittet. Även vad gäller flickors behörighet till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapliga program tillhör Uddevalla de kommunerna med lägre resultat med 77 % jämfört med rikets 83

64 13 (34) %. Spridningen mellan skolorna är mycket stor. Ramneröd, Västerskolan och Sommarhemsskolan ligger under rikssnittet. I åk 6 ligger kommunen bland sämsta kommunerna i landet vad gäller flickors prestation i svenska som andra språk åk 6 där 47 % av flickorna uppnår lägst E jämfört med rikssnitt 63 % och meritvärdet är 5.5 jämfört med rikets 8,0. Något som uppmärksammats 2015 var det låga resultaten på nationella prov åk 3 då kommunen låg bland de 25 % sämsta kommunerna ligger kommunen på 72 % i svenska och svenska som andra språk jämfört med rikets 76 %. I matematik nådde 65 % av eleverna målen jämfört med 67 % i riket. Dessa resultat innebär en förbättring i matematik sedan föregående år men en försämring i svenska och svenska som andra språk och fortsatt under rikssnitt på båda proven. Grundskolans uppföljning av åk 1-5 visar att ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk sticker ut negativt redan från årskurs 1. Insatser krävs fortsätter att öka inom dessa ämnen upp i åldrarna och även NO, SO samt engelska tillkommer under år 2 och upp i åldrarna. Pojkarna är klart överrepresenterade i samtliga ämnen under de tidiga skolåren och till stor del ända upp till årskurs 9. Grundskolans uppföljning visar också att de allra flesta eleverna prognostiseras nå målen i årskurs 1 och antalet sedan ökar på i takt med stigande ålder. Elever som inte klarar kunskapskraven i svenska tenderar att ha det svårt även i andra ämnen. Pojkar har lägre måluppfyllelse än flickor i matematik men de som klarar kunskapskraven tenderar i större utsträckning än flickor att nå de högre betygsstegen. Elever som har svårt i SO-ämnena har ofta också svårt i NO-ämnena. På totalen visar uppföljningen av Unikumbedömningar åk 1-9 en positiv utveckling i många ämnen. Det är fortsatt många elever som riskerar att inte nå målen i matematik och 6 och 9, även om utvecklingen är positiv. Sva som ligger dock kvar på en hög nivå av andel som riskerar att inte nå målen. Resultat av genomförda enkätundersökningar Från Skolinspektionens Skolenkät finns två större avvikelser jämfört med riket. Den första är elevernas upplevelse att de kan nå kunskapskraven i skolan om de försöker. Alla enheter förutom Norgården f-6 ligger långt från rikssnittet i denna fråga. En positiv avvikelse är att skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer, åk 9, där kommunens resultat är högt. Spridningen är dock stor och det är Ramnerödsskolan som drar upp resultat med 79 % jämfört med rikssnittet 61 %. Generellt vad gäller Skolenkäten kan sägas att Ramneröd är den skola med klart bäst resultat bland kommunens högstadieskolor och ligger långt över rikssnitt i flera frågeområden. Det är endast två frågeområden som avviker negativt: utmaningar och anpassning efter elevens

65 14 (34) behov. 76 % av eleverna i åk 5 upplever studiero på lektionerna jämfört med rikets 72 %. Det finns stor spridning mellan enheterna. Mest avviker Sommarhemsskolan f-6 (58 %). Högst resultat har Sandersdal (93 %). 58 % i åk 9 upplever studiero jämfört med rikets 62 %. Ramneröd har högst resultat och ligger på rikssnitt. Övriga högstadieskolor ligger under riket. Sommarhemsskolan 7-9 och Norgården 7-9 har lägst resultat (53 % resp. 54 %). 66 % av vårdnadshavarna upplever att sina barn har studiero i klassrummet vilket är fyra procentenheter lägre än snitt. En intressant aspekt är att lärarna upplever betydligt högre studiero på lektionerna än vad eleverna och föräldrarna själva gör. 87 % av lärarna upplever att eleverna har studiero på lektionerna, vilket dock är tre procentenheter lägre än andra medverkande skolenheter. Lärarenkäten visar att Uddevalla generellt har något lägre resultat jämfört med andra medverkande skolenheter. De områden där vi ligger något över är rektors pedagogiska ledarskap och utveckling av utbildningen, vilket kan vara ett tecken på att kommunens arbete med att skapa förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet gett effekt. Jämförelse med tidigare år så saknas som gör det svårt att dra några slutsatser. Dock kan konstateras att tudelningen av större skolor har skapat en bättre dimensionerad skolledning och därmed bättre möjlighet att fokusera på det pedagogiska ledarskapet. Grundskolan noterar i sin uppföljning att utvecklingsenhetens arbete med att bistå rektor med operativt och strategiskt processtöd i form av ökad kvalitet i SKA-arbetet har varit lyckosamt. De områden med lägst resultat jämfört med andra medverkande är lärarnas uppfattning om elevhälsa och särskilt stöd. Att det finns brister i elevers rätt till särskilt stöd har också varit tydligt i Skolinspektionens beslut efter gjord tillsyn. Flera enheter har brustit i ansvaret att utreda elever och upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Ett stort arbete har inletts där grundskolan och barn- och elevhälsa arbetar med att hitta former och strukturer för detta. Vad gäller enkäten som går till vårdnadshavare visar resultatet att kommunen ligger på eller strax under snitt inom de flesta målområdena förutom studiero och elevhälsa där Uddevalla kommun ligger lägre. Förutsättningar för måluppfyllelse: lärarbehörighet och lärartäthet Lärarbehörigheten (andel lärare med pedagogisk högskoleexamen) inom grundskolan har försämrats från 88 % 2014/15 till 81 % 16/17. Grundskolans analys är att orsaken till den försämrade behörigheten i statistiken och jämfört med riket till viss del beror på förändring av anställning av studiehandledare i organisationen. Studiehandledare, som

66 15 (34) ofta är obehöriga, har tidigare anställts och redovisats av modersmålsenheten men redovisas nu av rektor på skolorna tillsammans med övriga lärare. Skolverkets definition på måttet säger dock inget om studiehandledare utan vad som ingår i lärarmåttet på kommunal nivå är tjänstgörande lärare, fasta lärarvikarier, samt studieoch yrkesvägledare som även undervisar som lärare. Oavsett så är det viktigt att få en rättvisande bild av läget för att kunna analysera skillnader i elevernas måluppfyllelse mellan skolor kopplat till lärarbehörigheten på skolan. Kommunen fick efter en kvalitetsgranskning av Skolinspektionen kritik för att detta inte gjordes på huvudmannanivå. Ärendet är inte avslutat. Skolverkets statistik visar att behörigheten är lägre bland högstadieskolorna. I kommunen är det 11,6 elever per lärare (årsarbetare) inom grundskolan jämfört med rikssnittet på 12 (lägeskommun). De två skolor som har lägst antal elever per lärare är Dalaberg och Ramneröd på 9,8 resp. 8,7, vilket är i linje med kommunens kompensatoriska uppdrag. Övriga skolor ligger runt eller över rikssnitt. De som ligger högst (mellan 14,2-15,2) är, i ordning, Lane-Ryr, Hogstorp, Väster 8-9, Sommarhemmet F-6, Västerskolan 4-9 och Bokenäs. Förskoleklass Förskoleklassen har arbetat med samma prioriterade mål som grundskolan. Dock är det svårt att i verksamhetsberättelsen urskilja förskoleklassens resultat av arbetet från grundskolans. Åtgärder har vidtagits inför kommande uppföljningar. Skolinspektionens Skolenkät vad gäller förskoleklass riktar sig enbart till vårdnadshavare. Kommunen ligger runt eller över snitt i samtliga målområden förutom vad gäller arbetsro. 71 % av vårdnadshavarna upplever att sitt barn har arbetsro i förskoleklassen jämfört med 74 % bland andra medverkande huvudmän. 96 % av vårdnadshavarna upplever att sitt barn är tryggt i förskoleklass. Elevantalet i förskoleklass ökade kraftig, från 505 elever läsåret 14/15 till 642 elever 16/17. Antal elever per lärare 13,8 vilket är lägre är riket som är 16,6. Lärarbehörigheten inom förskoleklassen är 87,6 % vilket är högre än riket (79 %). Fritidshem Fritidshemmet har arbetat med samma prioriterade mål som grundskolan. Dock är det liksom för förskoleklassen svårt att i verksamhetsberättelsen urskilja fritidshemmens resultat av arbetet från grundskolans. Åtgärder har vidtagits inför kommande uppföljningar. Fritidshemmen har under läsåret påbörjat ett utvecklingsarbete kopplat till jämlik hälsa och våldsprevention, ett arbete som planeras fortgå under en treårsperiod.

67 16 (34) Fritidshemmens personal har under läsåret utbildats i läroplanens kapitel 4 samt fått grundläggande kunskaper i systematiskt kvalitetsarbete. I grundskolans verksamhetsberättelse går att läsa att satsningen på fritidshemmen som verksamhet gett ringar på vattnet och till viss del bidragit till nyanställning av behörig personal. I den brukarundersökning som gjorts under läsåret riktar sig vissa av frågorna mot fritidshemmen till målgruppen åk 3. Resultatet visar att 92 % tycker det är roligt att gå på fritids. 88 % tycker att man lär sig nya saker på fritids och 95 % tycker att man har bra kompisar på fritids. Fler flickor än pojkar tycker det är roligt på fritids. Flickorna tycker också att man lär sig nya saker i högre utsträckning än vad pojkarna gör. Frågor om trygghet och arbetsro på fritidshemmen saknas i undersökningen. Statistik visar att trots att andelen personal (årsarbetare) med pedagogisk examen inom fritidshemmen har sjunkit de senaste åren ligger kommunen fortsatt en bra bit högre än rikssnitt. Trenden med sjunkande andel följer riket. 54 % var under läsåret 2016/2017 behöriga på fritids jämfört med rikssnitt 45 %. Elevantalet på fritidshemmen har ökat i takt med att antalet elever i grundskolan ökat. Behovet av lämpliga fritidslokaler har ökat och likaså tillgång på behörig personal. Antal elever per avdelning har ökat från 38,6 läsåret 14/15 till 43,6 16/17. Rikssnitt är 40.0 elever. Dock har antal elever per anställd personal sjunkit från 12,4 läsåret 14/15 till 10,8 16/17, att jämföra med rikets 12,5. Antal elever per årsarbetare är i kommunen 19,1 jämfört med rikets 21,2. Grundsärskola Prioriterade mål har varit samma som för grundskolan: elevernas egenvärde och trygghet, lärande för hållbar utveckling, användandet av digitala lärverktyg samt bedömning för lärande. Arbetet per enhet beskrivs i grundsärskolans verksamhetsberättelse, men någon samlad uppföljning saknas för grundsärskolan. Arbeten som gjorts på enhetsnivå inom ramen för det prioriterade målet om elevers egenvärde och trygghet är bl.a. utbildning av personal i sex och samlevnad inriktad mot intellektuell funktionsnedsättning samt satsning på handledning för habiliteringspersonal/stödassistenter kring värdegrundsfrågor En trygghetsgrupp har inrättats med representation från elevhälsa och samtliga arbetslag, vilket resulterat i bättre rutiner i kränkningsärenden och ökad upplevelse trygghet för eleverna. Inom lärande för hållbar utveckling har bl.a. arbetet med källsortering och återvinning i klassrummen gjorts. På Äsperöd/ Skansen visar resultatet av arbetet att 75 % av elevgruppen självständigt kan slänga material i rätt återvinningskärl. På Sommarhemmet har man genomfört ämnesövergripande temaarbeten under rubriken "Hållbar utveckling" där man arbetat bland annat med materials kretslopp, återvinning/återbruk och konsumtion. Arbetet har lett till att personalen upplevde ökad

68 17 (34) medvetenhet och engagemang hos eleverna för vad som påverkar miljön. Som fortsättning på arbetet kommer eleverna att, under vt -18, medverka i projektet "Vår stad 2030". Inom ramen för IKT-arbetet har kompetensutveckling för personalen genomförts. Alla elever har använt och haft tillgång till IKT-verktyg i någon form. På Äsperöd/Skansen visar resultatet av arbetet att 75 % av eleverna kan starta och logga in, använda och stänga av sina Ipads och datorer. 75 % kan bidra, delta och hämta fakta. Utvecklingen av IKT har bidraget till utvecklingen av bedömning för lärande. Resultat av genomförda elevenkäter Resultat från årets brukarundersökning visar att 89 % av alla elever inom grundsärskolan är trygga i skolan, vilket är fem procentenheter lägre än 2014 års resultat. I Skolinspektionens föräldraenkät är trygghet den fråga som avviker mest jämfört med andra medverkande skolhuvudmän. Generellt visar Skolenkäten jämförelsevis ganska låga resultat. Uddevalla kommun ligger lägre på samtliga 11 målområden förutom 2 förhindra kränkningar och elevhälsa. 75 % av elever upplever arbetsro på lektionerna. Denna fråga har tillsammans med frågan om delaktighet och inflytande (74 %) sämst resultat i brukarundersökningen, precis som för grundskolan Pojkarna upplever högre arbetsro, delaktighet och inflytande än flickorna. Kunskapsresultat Uddevalla kommun fick efter Skolinspektionens regelbundna tillsyn föreläggande för brister i den samlade resultatuppföljningen av elevernas kunskaper. Detta är åtgärdat och en gemensam mall för uppföljning av elevernas kunskapsresultat har tagits fram som ska användas inför nästa läsårs uppföljning. Kunskapsuppföljningen visar att flera elever på Äsperöd/Skansen riskerar att inte nå målen i svenska och matematik. Detta har flera orsaker. Dels att de som kommit sent till särskolan inte fått med sig kunskaper från grundskolan, dels att olika funktionsnedsättningar kan göra att det finns svårigheter att nå målen. Elever som är nya i skolformen kan behöva ha tid på sig att landa, må bra, få insikt i sina svårigheter och styrkor och arbetsro. På Sommarhemmets särskola har flickorna presterat betydligt bättre än pojkarna i de allra flesta ämnen. Elevunderlaget är litet och elevernas individuella förutsättningar varierar mycket. Den könsskillnad som noteras härrör delvis ur individuella förutsättningar, men finns delar som kan vara könsbundet. Insatser i samband med Läslyftet gav viss positiv effekt i att utjämna skillnaden. På skolan finns en liten grupp elever som tappat mycket av sitt självförtroende när det gäller skolarbete. Här behövs en

69 18 (34) bättre samverkan/insatser från yttre aktörer, ex. socialtjänst och BUP. Elevernas måluppfyllelse på Stråket uppges vara hög. Norgårdens grundsärskola saknas i den samlade uppföljningen av grundsärskola. Förutsättningar för måluppfyllelse: lärarbehörighet och lärartäthet Lärare med pedagogisk högskoleexamen inom grundsärskolan är 78 % jämfört med rikets 85 %. 25 % har specialpedagogisk examen jämfört med 29 % i riket. Antalet elever per lärare är 2,2 st. jämfört med rikets 3,8. I grundsärskolans verksamhetsberättelse betonas vikten av utbildad personal. Elevkategorin som finns på grundsärskolan är elever i mycket stort behov av särskilt stöd och detta kräver personal med utbildning för att kunna tillmötesgå elevernas behov. Konstateras att för en god och hög måluppfyllelse inom grundsärskolan behövs personal som i större utsträckning har en pedagogisk bakgrund samt kunskap och utbildning kring de diagnoser som eleverna har. Gymnasieskola Resultat av arbetet med prioriterat mål: inkludering och integration Gymnasieskolan identifierade för ett par år sedan ett behov av att skapa goda förutsättningar för nyanlända elever inom gymnasieskolan. Därför valdes att prioritera läroplansmålet att varje elev kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Den effekt gymnasieskolan ville åt var 1) ökad genomströmning på IM och 2) ett ökat samspel mellan IM-elever och elever på nationella program genom att skapa fler tillfällen att mötas. För att öka genomströmningen har ett utvecklingsarbete pågått för att effektivisera Introduktionsprogrammet. Gymnasiepraktik och Miljöpraktik har fortsatt i syfte att elever inom Språkintroduktion snabbare ska komma i kontakt med nationella gymnasieprogram, få fördjupad vägledning samt öka kontaktytor med svensktalande ungdomar. Gymnasieskolan bedömer arbetet med gymnasiepraktik och miljöpraktik varit positivt. Resultatet av arbetet är att flera elever fortsatte sin gymnasiepraktik resten av läsåret för att sedan söka in till det nationella programmet. Hur många elever det rör sig om framgår inte. Utvärdering visar på att det finns flera förbättringsområden i genomförande och planering för att underlätta för enheterna att ta emot eleverna på ett bra sätt. Det behövs också en tätare kontakt mellan gymnasieskolans ledningsgrupp och arbetsgruppen för inkludering och integration. Men sammantaget bedömer gymnasieskolan att erfarenheterna från första läsåret tyder på att det är en framgångsrik väg att gå för att öka genomströmning på Introduktionsprogrammets Språkintroduktion.

70 19 (34) Fler tillfällen för att mötas har skapats under läsårets. Exempel är flera elevaktiviteter på Sinclair där skolhuset bjudit in nyanlända för att delta. Eleverna på GLUMA har genomfört klassvis olika aktiviteter tillsammans med inbjudna elever från IM (bowling, tacomys, knytkalas m.m.). Gymnasieskolans uppföljning säger att detta har resulterat i ett närmande på framför allt individnivå och en ökad vi-känsla i huset. Inkludering och integration kommer fortsatt att vara ett prioriterat mål för gymnasieskolan under kommande läsår. Resultat av arbetet med prioriterat mål: lärande för hållbar utveckling Det tredje prioriterade målet inom gymnasieskolan har varit lärande för hållbar utveckling. Under tre år har gymnasieskolan arbetat med att öka kunskap och stärka elever och lärares värderingar utifrån hållbar utveckling. Hållbarhetsperspektiv har arbetats fram inom kunskapsmoment och fokusvecka har genomförts på samtliga program. Exempel på genomförda aktiviteter under veckan beskrivs i gymnasieskolans verksamhetsberättelse. Effekter som noterats är ökade kunskaper och inarbetade aktiviteter inom de nationella programmen. Arbetet är nu väl integrerat och kommer att fortsätta. Gymnasieskolan gör därmed bedömningen att målet inte längre behöver prioriteras. Däremot kommer arbetet med lärande för hållbar utveckling fortsatt att följas upp i verksamhetsberättelsen. Resultat av arbetet med prioriterat mål: förbättrade studieresultat och ökad motivation Efter att det genomsnittligt betygspoäng sjunkit något identifierade gymnasieskolan ett behov av att arbeta mer målinriktat mot bättre studieresultat och motivation. Förstelärare fick i uppdrag att arbeta för ökad måluppfyllelse och att identifiera kompetensutvecklingsbehov inom ämnesgruppen. Det kollegiala lärandet skulle utvecklas så att lärarna tillsammans kan arbeta för ökad kompetens och ökad måluppfyllelse hos eleverna. Den förväntade effekten var att fler elever skulle nå kunskapskraven i respektive ämne, liksom att den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne ökar. Arbeten som gjorts inom det prioriterade målet har bl.a. varit satsning på studiehandledare med annat modersmål för att förstärka inlärningsförutsättningar för elever med annat modersmål på nationella program. Studieverkstäder inom rektorsenheterna har utvecklats för att möjliggöra för elever att läsa in/om kurser samt få lärarstöd för särskilda behov. Förstelärarna omfattar nu huvuddelen av gymnasieskolans ämnen vilket har möjliggjort programövergripande kollegialt lärande inom ämnesgrupper. Fortsatt utveckling av användandet av lärplattformen Vklass har pågått. Ett aktivt arbete har skett för att inom de nationella programmen ge utökade platser för IMPRO-elever (elever på programinriktat individuellt val). Exempel på enheternas arbete med olika motivationshöjande aktiviteter som syftar till ett höjt

71 20 (34) studieresultat beskrivs i gymnasieskolans verksamhetsberättelse. En fråga i Skolinspektionens skolenkät som skulle kunna fånga resultatet av arbetet med ökad motivation är skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer. Andelen elever som instämmer är 72 % jämfört med rikssnitt 65 %, vilket är ett högt resultat. Samma fråga återfinns i brukarundersökningen där en positiv utveckling kan noteras sedan senaste mätning: 37 % 2014 och 49 % Det är dock stor skillnad mellan könen. Betydligt fler pojkar än flickor anser att skolarbetet stimulerar till att lära sig mer och skillnaden mellan könen har ökat sedan Huruvida den förväntade effekten att fler elever når kunskapskraven i respektive ämne framgår inte. Inte heller om det genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne ökat. Gällande det senare framgår av Skolverkets statistik att andel av avgångseleverna som nått kunskapskraven i ämnena engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, religion, samhällskunskap, svenska och svenska andraspråk är mellan 94 % %. Resultatet är detsamma som föregående läsår, men en procentenhet högre i matematik (98,6 % jämfört med föregående år 97, 5 %). Arbetet med förbättrade kunskapsresultat och elevers motivation kommer fortsatt att vara ett prioriterat mål för gymnasieskolan under kommande läsår. Kunskapsresultat Andelen som tar gymnasieexamen inom tre år på ett nationellt program har ökat kraftigt i landet mellan åren 2014 och I Uddevalla gymnasieskola är trenden ökande från föregående år, men samma resultat som 2014/2015. Förbättringen syns på både högskoleförberedande program och yrkesprogram (79 % resp. 76 %). Det är pojkarna som står för ökningen. Andelen flickor som tagit gymnasieexamen inom tre år har minskat något. 69 % av pojkarna och 72 % flickorna har fått gymnasieexamen. Uddevalla gymnasieskolas resultat är högt jämfört med riket (70,6 % jämfört med rikets 64,8 %). Resultatet placerar Uddevalla kommun bland de 25 % bästa kommunala gymnasieskolor i landet. Något som uppmärksammades föregående år var den låga andel pojkar inom de högskoleförberedande programmen som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom tre år (67 % jämfört med rikets 74 %). I år är resultatet betydligt bättre (76,5%) och strax under rikssnitt. Den genomsnittliga betygspoängen (GBP) är 13,9 vilket är en ökning sedan föregående år men lägre jämfört med riket som är Pojkars resultat har ökat och flickornas sjunkit något. Både flickor och pojkar ligger under rikssnitt jämfört med flickor och pojkar i övriga landet, men flickorna har högre betygspoäng än pojkarna (14,5 resp.

72 21 (34) 13,3). Inom yrkesprogrammen är det genomsnittliga meritvärdet högre än riket (13,2 jämfört med 13,1). Och inom högskoleförberedande lägre (14,5 jämfört med 14,8). Ökning inom båda har skett sedan föregående år men över tid ligger resultatet relativt konstant. Gymnasieskolans uppföljning av elevernas genomsnittliga meritvärde visar att skillnaden i resultat mellan de olika yrkesprogrammen är större än skillnaden mellan de högskoleförberedande programmen. VF, FT och IN har lägst GBP. De yrkesprogram som har högst är EE, BF och HT inom GLUAG. Flickorna har generellt fortsatt högre GBP än pojkarna inom flertalet program. Påtaglig är skillnaden till exempel på teknikprogrammet och ekonomiprogrammet. I gymnasieskolans uppföljning kan noteras att antal avhopp/byten har ökat, från 101 st. 2014/2015 till /2017. Fler pojkar än flickor har hoppat av eller bytt utbildning under läsåret. En gemensam resultatuppföljningskonferens har genomförts inom gymnasieskolan. Konstateras att orsakerna till avbrott- och bytesstatistiken behöver analyseras djupare och att det är viktigt att fortsätta med konferenserna för att hitta framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Vad gäller IMPRO- elever visar gymnasieskolans uppföljning att samtliga IMPROelever blivit behöriga till nationellt program inom ett år inom FT och HV. På VO blev 1 av 8 behörig under första läsåret och på industriprogrammet blev ingen av de två IMPRO-eleverna behöriga. Uppföljningen sker idag på rektorsenheterna, men följs inte upp samlat för hela gymnasieskolan. Resultat av genomförda enkätundersökningar Vad gäller stämning och trivsel visar årets Lupp-undersökning att andelen som instämmer i att de trivs med stämningen på skolan är 84 % på gymnasiet. Killarna trivs bättre med stämningen på skolan än vad tjejerna gör. De anser också att skolan agerar vid mobbning och att elever och lärare bemöter varandra med respekt i högre grad än tjejer. Tjejer har i högre grad än killar rapporterat utsatthet för mobbning under det senaste halvåret. Det finns ett flertal frågor där variationen i resultatet mellan programmen är stor. I Lupp-undersökningen framgår att elever på Margretegärde i klart lägre grad är nöjda med skolmiljön och stämningen i skolan och att tjejerna är mindre nöjda än killarna med undervisningen. Problematiken kring Margretegärde har även uppmärksammats av Skolinspektionen som har påpekat brister gällande trängsel och elevernas tillgång till elevsociala ytor samt grupprum. Elevantalet i skolhuset har ökat markant de senaste åren. Det blir trångt i korridorer och biutrymmen och få uppehållsytor finns då för eleverna när de inte har lektion. Bristerna har åtgärdats.

73 22 (34) Vad man från Skolinspektionens Skolenkät kan uppmärksamma är att Uddevalla gymnasieskola ligger bland de 25 % bästa kommunerna vad gäller elevernas upplevelse av studiero på lektionen (75 jämfört med rikets 69 %). SA avviker negativt med 60 %. Ekonomiprogrammet ligger på rikssnitt och alla andra program över rikssnittet. NA är i topp med 94 %. 89 % av eleverna känner sig trygga i skolan, vilket är strax under rikssnittet. Spridningen är stor mellan enheterna. Lärling, BF, HV avviker mest och ligger mellan 77 % och 80 %. EK, TE-IN och NA ligger i topp mellan % trygghet. Skolinspektionens lärarenkät visar att färre lärare instämmer att eleverna är trygga i skolan jämfört med andra medverkande huvudmän. Under året har ID-kort införts för elever och personal för ökad trygghet. Lokaler där elever upplevt otrygghet har setts över och kameraövervakning har utökats. Till detta kommer att antal entréer har reducerats kraftigt. Gymnasieskolan har också sett över fördelningen av elever på samtliga matsalar inom UG då uppföljning visat att otryggheten i matsalarna har ökat. Förebyggande arbetet kring diskrimineringsområdena kommer att under nästa läsår lyftas fram ytterligare inom elevhälsan och med inriktning mot sexuella kränkningar, genus samt kränkande beteenden. Den fråga som sticker ut mest negativt jämfört med riket handlar om elevers möjlighet att påverka undervisningen där kommunen ligger på gränsen till de 25 % sämsta i kommunen med 63 %. Resultatet stämmer överens med läsårets genomförda brukarundersökning där målområdet ansvar och inflytande får lägst resultat av alla målområden och där könsskillnaderna är relativt stora. Fler pojkar än flickor upplever att de kan påverka. En utveckling i rätt riktning kan dock noteras från mätningen Gymnasieskolan kommer att använda kursutvärderingar för att öka graden av delaktighet inom samtliga kurser och program. Skolinspektionens lärarenkät visar att de två frågeområden där resultatet skiljer sig mest jämfört med andra medverkande huvudmän är elevernas trygghet och rektors pedagogiska ledarskap, där kommunen har ett lägre resultat. Till skillnad från grundskolan har gymnasieskolan lägre resultat vad gäller lärarnas uppfattning av rektors pedagogiska ledarskap och utveckling av utbildning jämfört med snittet. Förvaltningens årliga uppföljning av rektors egen uppfattning om sitt pedagogiska ledarskap har också visat ett lägre resultat för gymnasieskolan jämfört med grundskolan, även om utvecklingen gått i positiv riktning. I sammanhanget kan nämnas att Skolinspektionens tillsyn inte visade på några brister i styrning och ledning men däremot vad gäller elevhälsans förebyggande arbete. Lärarbehörighet och lärartäthet Gymnasieskolan ligger över snitt vad gäller lärare med pedagogisk högskoleexamen. 85

74 23 (34) % jämfört med rikets 81 % (kommunala huvudmän). Liksom i övriga landet kan en dipp noteras från Andel lärare med specialpedagogisk högskoleexamen är 1,9 % jämfört med rikets 3,1. Antalet elever per lärare är 10,8 jämfört med rikets 11,4. Gymnasieskolans lärartäthet påverkas av den höga andelen yrkesprogram. Yrkesprogram har en högre lärartäthet utifrån yrkesämnenas beskaffenhet. Under har förstärkningar genomförts inom elevhälsans funktioner. Bedömningen är att dessa åtgärder är väl avvägda och kommer att ge positiv effekt när det gäller elevers måluppfyllelse. Gymnasieskolans analys visar på ett behov av att förstärka studie- och yrkesvägledningen i syfte att förebygga elevers avhopp och studieavbrott. Antal elever per SYV är 623 jämfört med rikets 427. Gymnasiesärskola Resultat av arbetet med prioriterat mål: stärka elevers tilltro till den egna förmågan Ett prioriterat mål inom gymnasieskolan har varit att stärka elevers tilltro till den egna förmågan att ta initiativ, ta ansvar och påverka. Elevens självbild är ofta mycket negativ, särskilt för elever på nationellt program med ojämn kunskapsprofil där områden och förmågor gränsar till elever på nationella program i gymnasieskolan. Den förväntade effekten som angetts är att elevernas självkänsla ska öka liksom deras upplevelse av delaktighet och egna ansvarstagande. Arbete som gjorts inom det prioriterade målet har varit att knyta kontakter för att skapa förutsättningar för kommunala praktikplatser. Idén bygger på att redan i upphandlingsskedet skriva in villkor om att företag som utför tjänster till kommunen tar emot apl-elever. Arbetet fortsätter för att få till detta. Det är svårt för gymnasiesärskolan att få tillgång till kommunala praktikplatser. Vad gäller inflytande och delaktighet visar brukarundersökningen att detta är det målområde med klart lägst resultat (69 %). Ingen undersökning gjordes 2014 vilket gör utvecklingen svårmätt. Ökat ansvarstagande, som också var en förväntad effekt, saknar relevant fråga i brukarundersökningen. Arbetet med målet kommer fortsatt att prioriteras under kommande läsår. Resultat av arbetet med prioriterat mål: integrering av elever på nationella program Ett annat prioriterat mål har varit fortsatt utveckling av arbetet med integrering av elever i gymnasieskolan. Den effekt som skulle uppnås var fler integrerade elever på nationella program.

75 24 (34) Uppföljning av målet visar att utvecklingen till största delen har skett kring de elever som integreras internt, d.v.s. inom gymnasiesärskolans nationella och individuella program. Ett tiotal elever räknas idag som integrerade och har individuella lösningar. Samverkan med rektorer inom gymnasieskolan har skett på flera olika sätt. Bygg- och anläggningsprogrammet, estetiska programmet och fordon- och transportprogrammet har haft integrerade elever. Huruvida den förväntade effekten med fler integrerade elever har uppnåtts framgår inte. Arbetet med målet kommer att fortsätta men bedöms inte längre vara prioriterat. Resultat av arbetet med prioriterat mål: förstärka gymnasiesärskolans yrkesutbildningar Ett tredje prioriterat mål har varit att förstärka gymnasiesärskolans yrkesutbildning och att utveckla kontakten med arbetslivet. Den effekt gymnasiesärskolan ville uppnå var fler integrerade lärlingsutbildningar. Arbete som genomförts inom ramen för målet har skett genom samordning mellan skolan FK, AF och LSS och detta sker genom kontinuerliga möten där SYV, lärlingskoordinatorn och rektor deltar. Vi vissa tillfällen har även lärare från det individuella programmet deltagit. Koordinatorn har arbetat genom att utveckla samarbetet med företag, kommun och landsting som idag erbjuder apl-platser för gymnasiesärskolans elever. Huruvida fler integrerade lärlingsutbildningar har skapats under läsåret framgår inte, men uppföljningen av arbetet säger att den metod som använts har varit framgångsrik då Uddevalla gymnasiesärsola har långt högre siffror på antalet elever som kommer i arbete och annan lämplig sysselsättning än vad nationella siffror anger. Senast mätning skedde för 2 år sedan och kommer att en ny mätning kommer att göras Analysen visar dock att det finns behov av att öka tillgängligheten så att apl-handledare får ett utökat stöd. Det kan innebära att koordinatorn med kort varsel behöver besöka aplplatsen. Arbetet med målet kommer att fortsätta men bedöms inte längre vara extra prioriterat. Kunskapsresultat I verksamhetsberättelsen konstateras att uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling behöver utvecklas. I dagsläget kan ingen samlad bild av hur de går för eleverna ges. Rektor säger att nästan alla når sina kunskapsmål inom gymnasiesärskolan, men att svårigheter har identifieras inom några områden. Resultat av genomförda enkätundersökningar Läsårets brukarundersökning visar att 84 % känner sig trygga i skolan och 89 % upplever arbetsro på lektionerna. Skillnader mellan könen är relativt stora inom några

76 25 (34) frågeområden. Exempelvis är tryggheten i skolan högre bland pojkarna. Pojkarna tycker också att de behandlas väl av både lärare och andra elever i högre utsträckning än flickorna. Förutsättningar för måluppfyllelse: lärarbehörighet och lärartäthet Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen är 93 % jämfört med rikets 86 %. Däremot är andel med specialpedagogisk högskoleexamen 14 % jämfört med rikets 27 %. Lärartätheten är 3,2 elever per lärare vilket är något lägre än riket. Vuxenutbildningen Resultat av arbetet med prioriterat mål: ökat stöd till eleverna De elevgrupper som studerar på vuxenutbildningen är de som har fått minst och eller har svag ställning på arbetsmarknaden samt nyanlända. För att nå och inte minst säkerställa att dessa grupper klarar sina studier, behöver olika typer av åtgärder vidtas, först och främst inom ramen för undervisningen i respektive kurs. Ett prioriterat mål för vuxenutbildningen har därför varit ökat stöd. Den förväntade effekten som sattes upp var att fler studerande upplever att de får den hjälp och det stöd de behöver i sina studier. Detta förväntades i sin tur leda till högre måluppfyllelse bland de studerande. Uppföljning visar att 90 % av eleverna svarade i årets brukarundersökning att de får hjälp med sina studier när de behöver det, vilket är samma resultat som mätningen Arbeten som gjorts inom ramen för målet har varit inrättandet av Studiecentrum för att tillgodose det ökade antalet elever i behov av stödinsatser. Inom samtliga rektorsområden har arbetet med kartläggning direkt vid studiestart fortgått. En tidig kartläggning gör att eventuellt behov av stödinsatser märks och kan sättas in mycket tidigt. Ett flertal digitala och tekniska hjälpmedel har använts som stöd i elevernas inlärning. Inom yrkesbildningarna bussförare och fordonsmekaniker har extra språkstöd satts in, både inom ämnet svenska och inom de praktiska kurserna. I mekanikerutbildningen har språkläraren även varit med ute i verkstaden för att minska klyftan mellan språkämnet och yrkesspråket. Liknande upplägg har funnits inom vård och omsorg samt restaurang och storkök. På SFI har också vissa läs- och skrivinstatser gjorts, vilka lett till ökad läshastighet hos flera individer. Fler exempel på genomförda stödinsatser beskrivs i vuxenutbildningens verksamhetsberättelse. Vuxenutbildningen gör bedömningen att arbetet med målet behöver fortsätta under kommande läsår. Bland annat behöver rutinerna och kommunikationen mellan lärare och specialpedagog på Studiecentrum ska förbättras.

77 26 (34) Resultat av arbetet med prioriterat mål: validering av kunskaper och kompetenser Ett andra prioriterat mål har varit validererande förhållningssätt som ska genomsyra all verksamhet och ta tillvara på tidigare förvärvade kunskaper. Validering lyfts tydligt fram i samtliga styrdokument som en avgörande faktor i den vuxnes lärande. Ingen skall läsa det den redan kan. Det gäller inte minst nyanlända där validering lyfts fram som en viktig faktor i integration och individens möjligheter att snabbt komma in på arbetsmarknaden. Den förväntade effekten var att fler elever skulle få sina yrkeskunskaper validerade och därmed snabbare klara av sina studier, alternativt läsa fler kurser än utbildningstiden stipulerar. Huruvida en ökning skett framgår inte men vuxenutbildningens uppföljning visar att under året har 13 elever inom Sva g på delkurs 2, genom validering och prövning gått vidare till Sva 1 och inom Ma g har 9 elever validerats från delkurs 3 till 4 och sparade därmed 20 v/person. På övriga allmänna kurser har 18 elever under våren genomfört en prövning och därmed klarat sina mål på kortare tid. Inom SFI validerades 71 elever med en uppskattad förkortad studietid med 335 veckor. Vuxenutbildningen gör bedömningen att arbetet med målet behöver fortsätta under kommande läsår. Det validerande förhållningssättet behöver fortsatt utvecklas. Resultat av arbetet med prioriterat mål: elevers ansvar för sitt lärande och sina studieresultat Ett tredje prioriterat mål har varit arbete kring elevernas eget ansvar för sitt lärande. Den förväntade effekten var att elevernas ansvar för sina studier och det egna lärandet ska öka samt visa på ökad delaktighet i undervisningen. Högre närvaro på lektioner och handledningstillfällen var ytterligare en förväntad effekt. Uppföljning av arbetet med målet visar att varje område har fokuserat på något olika insatser, men genomgående är att tillgången och införandet av G Suite, har möjliggjort och tydliggjort elevernas ansvar. Det har blivit enklare för eleverna att ta ansvar och för lärarna att snabbt återkoppla resultat och feedback. Andra åtgärder för att öka elevernas ansvarstagande är tydliga trivselregler, som bland annat inneburit att eleverna som kommer för sent till lektionerna får vänta att komma in på lektionen till efter rasten. En insats som uppskattats av eleverna. Att ha tydliga genomgångar av kursmål har hjälpt eleverna att planera sina studier. Genom Studiecentrum har möjligheten funnits att få ytterligare hjälp med studieteknik och hjälp att strukturera och planera sitt skolarbete. Inom ramen för introduktionsveckorna har alltid studieteknik tagits upp, vilket är nödvändigt då många elever börjar på Vux utan någon eller med ringa studieerfarenhet.

78 27 (34) Huruvida högre närvaro på lektionerna och vid handledningstillfällen har ökat framgår inte. Dock uppmärksammas att på SFI har närvarorutinerna på Arbetsförmedlingen bidragit till att eleverna tvingats ta ansvar för sin närvaro på ett annat sätt än tidigare, vilket har upplevts som positivt. Resultat från brukarundersökningen visar att 89 % svarat att de tar ansvar för sitt skolarbete, vilket är en procentenhet lägre än 2014 års mätning. Det finns ingen skillnad mellan könen vilket kunde kostateras Vuxenutbildningen skriver i sin verksamhetsberättelse att eleverna inte utnyttjar de möjligheter till stöd som finns i önskvärd utsträckning. In del av de fokusgruper som funnits har det framkommit att eleverna svarar att de hade kunnat ta ännu mer ansvar. Ytterligare en förväntad effekt var ökad delaktighet i undervisningen. På frågan om man som elev är med och planerar sitt skolarbete instämmer 76 % jämfört med 75 % Fler män än kvinnor uppger att man är delaktig. På frågan om eleven kan påverka arbetssätt, innehåll och redovisningsformer så har en ökning skett från 69 % till 73 %. Det är framför allt bland männen ökningen skett. Fler män än kvinnor upplever att de kan vara med och påverka. Liksom bland övriga skolformer är det just dessa två frågor om inflytande och påverkan som har lägst resultat av alla frågor i brukarundersökningen. En sista förväntad effekt var ökad närvaro på lektionerna. Uppföljning av detta saknas men det konstateras att inom SFI har närvarorutinerna på Arbetsförmedlingen bidragit till att eleverna tvingats ta ansvar för sin närvaro, vilket har upplevts som positivt. Vuxenutbildningen gör bedömningen att arbetet med målet behöver fortsätta under kommande läsår. Arbetet med att utnyttja möjligheterna med G Suite behöver utvecklas, mer tid behöver läggas tid på studieteknik under introduktionsveckorna och resurserna på Studiecentrum behöver effektiviseras och utvidgas. Kunskapsresultat Vuxenutbildningens uppföljning av resultatet visar att inom yrkesutbildningar är måluppfyllelsen hög. Några exempel där % av eleverna fått betyg E eller högre är inom restaurang och storkök, vård och omsorg, lärar-och elevassistent och bussförare. Inom YH mäts resultaten annorlunda och kan mätas bland annat genom antal elever som går ut i jobb. 94 % av stödpedagogerna gick ut i jobb relaterat till verksamhetsområdet efter utbildning och liknande siffror ses hos skräddarna. De lägsta måluppfyllelsetalen ses inom matematik och SFI. Resultaten i matematik antas bero dels på ämnet i sig, vilket många har svårt för, och på att kurserna hela tiden bygger på varandra. Om eleven har svårt för ett visst moment kan det betyda att eleven

79 28 (34) inte klarar kursen alls eller får större svårigheter i nästa kurs. Detta gäller både individer som har svenska som modersmål och som andraspråk. Flera stödinsatser har genomförts inom matematik som beskrivs i verksamhetsberättelsen. Nästan 20 % av eleverna på SFI tillhör gruppen korttidsutbildade (vilket innebär utbildning motsvarade högst grundskola). Lägst måluppfyllelse ses på studieväg 1, där just denna grupp finns. Några enstaka betyg F har satts och några elever har avslutat till följd av bristande progression. Skolbakgrund antas ha mycket stark koppling till måluppfyllelse varför siffrorna bör ses ur detta perspektiv. Något som uppmärksammats är att det kommer fler unga elever som gått på IM-programmet under en längre tid, men ändå inte har kommit igenom SFI. Inom de grundläggande kurserna märks en minskande måluppfyllelse jämfört med tidigare år. Den är ändå relativt hög på 86 %, men minskningen upplevs vara beroende av införandet av nationella delkurser. Mest tydligt blir det inom svenska som andraspråk, där elevantalet är mycket stort och första delkursen (100 p) ska genomföras på fem veckors heltidsstudier. Detta har inneburit svårigheter för elever med långsam progression eller viss frånvaro. Andelen avbrott skiljer sig en hel del åt mellan kurser, skolformer och grupper På allmänna grundläggande och gymnasiala är avbrotten 25 % respektive 47 %. Av avbrotten inom gymnasiala kurser är 64 % män. Den höga andelen avbrott på gymnasiala kurser tros bero på flera faktorer. Rektor har bland eleverna dels sett en ökad psykisk ohälsa, ökad stress och en bristfällig självinsikt, där elever själva tycker att de klarar en kurs medan lärare och rektor inte delar den uppfattningen. Flera av dem som läser gymnasiala kurser kommer från IM-programmet och anlände till Sverige som ensamkommande, vilket kan vara en del av förklaringen till andelen elever med psykisk ohälsa och upplevelse av stress. Inom de övriga yrkesutbildningar är det inga eller enstaka avbrott förutom på två (vård och omsorg och bygg) där fler avbrott har förekommit. En av anledningarna till avbrotten är att eleverna inte varit fullt införstådd med yrkets innehåll och inte heller ansetts lämplig för yrket. Flera av dem som gör avbrott söker direkt och kommer in på en annan yrkesutbildning, och i många fall genomför den utbildningen med goda resultat. Resultat av genomförda enkätundersökningar Liksom för gymnasieskolan saknas frågor om trygghet och studiero i kommunens genomförda enkätundersökning. Undersökningen visar dock att styrkor inom vuxenutbildningen är att elevernas upplever att de blir väl bemött inom vuxenutbildningen (92 %), att de behandlas väl av andra elever (91 %), att de får den hjälp de behöver (90 %) samt att de trivs på vuxenutbildningen (90 %).

80 29 (34) Svagheter/utvecklingsområden är elevernas upplevelse att få vara med och bestämma hur de ska arbeta med olika skoluppgifter (73 %) samt upplevelsen att de är med och planerar arbetet (76 %). Vuxenutbildningen har under november 2017 genomfört en egen brukarundersökning med frågor kring trygghet, studiero och trivsel. Resultatet visade att 93 % av eleverna upplevde trygghet på vuxenutbildningen, fler kvinnor än män känner sig trygga. 90, 4 % upplever att de har studiero. Vuxenutbildningen gör bedömningen att tryggheten, arbetsron och trivseln är hög. Förutsättningar för måluppfyllelse: lärarbehörighet Lärarbehörigheten inom vuxenutbildningen är 75 % jämfört med rikets 85 %. Inom SFI är bristen på behöriga lärare påtaglig, vilket kan ge en viss ökad arbetsbelastning hos behöriga lärare och förstelärare vad gäller till exempel medbedömningar och betygssättning. Vuxenutbildningen drar följande slutsatser: Elever som tar ansvar och utnyttjar alla de möjligheter som finns, klarar sina studier i högre utsträckning. Det är svårt att se någon tydlig ökning av måluppfyllelsen inom ma, sva g, sva gy eller SFI. Yrkesutbildningarna har en måluppfyllelse på över 90 %. På studieväg 2 gör många elever avbrott. På studieväg 1 är måluppfyllelsen låg och där finns också flest elever som avslutas på grund av bristande progression. Valideringsarbetet bidrar till goda resultat genom en kortare utbildningstid på VUX. G Suite har bidragit till många positiva effekter när det gäller elevers kunskapsprogression. Verksamheternas utvecklingsåtgärder kommande läsår Verksamheterna har i sina verksamhetsberättelser identifierat vissa gemensamma utvecklingsområden per verksamhetsområde för kommande läsår i enlighet med skolans systematiska kvalitetsarbete. Förvaltningen föreslår nämnden att godkänna dessa. Vissa prioriteringar bedöms behöva fortsätta under kommande läsår medan andra bedöms slutförda. Grundskolan och grundsärskolan bedömer att prioriteringarna inom bedömning för lärande och IKT är slutförda. Likaså bedömer gymnasieskolan och gymnasiesärskolan att arbetet med lärande för hållbar utveckling är slutfört.

81 30 (34) Prioriteringarna per skolform inför kommande läsår är: Förskola Utvecklingsåtgärd 1: - Vidareutveckling av förhållningssättet Barn gör rätt om de kan samt utveckling av likabehandlingsarbete på normkritisk grund. Den förväntade effekten är barns ökade trygghet och delaktighet. Utvecklingsåtgärden är kopplat till följande läroplansmål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Utvecklingsåtgärd 2: - Ge barnen tillgång till alla sina sinnen. Barnen tillförs estetiska uttrycksformer i sin lek. Den förväntade effekten är att barns upplevelser berikas och barns kommunikation, delaktighet och inflytande ökar. Utvecklingsåtgärden är kopplad till följande läroplansmål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola Utvecklingsåtgärd 1: Trygghet och studiero genom att: - Det ska finnas mål för främjande och förebyggande insatser i skolans likabehandlingsplan. Målen ska formuleras utifrån skolans analys av kartläggningar och utvärderingar av tidigare års arbete inom förskoleklass, grundskola och fritidshemmet. - Målen ska ha en tydlig koppling till områdena trygghet och studiero. Det ska finnas en beskrivning av vilket arbete som planeras och vilka rutiner som gäller. - Planen ska beskriva hur elever medverkar i det främjande och förebyggande arbetet och den ska vara känd hos alla i verksamheten och hos barns och elevers vårdnadshavare.

82 31 (34) - Arbetet med värdegrunden kan inte skiljas från undervisningen och ska praktiseras av alla i det arbete som genomförs i skolan och omfatta elevens hela skoldag d v s även fritidshemmet. - Elevers individuella rättigheter ska främjas samtidigt som deras demokratiska kompetenser ska utvecklas i samspel med andra. - Värdegrundsarbetet ska ske systematiskt, utgå ifrån skolans egna förutsättningar och synliggöras i verksamheten. Den förväntade effekten av utvecklingsåtgärden är att andel elever som känner sig trygga ska öka och andel elever som upplever att det har studiero på lektionerna ska öka. Utvecklingsåtgärden är kopplad till följande läroplansmål: Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Utvecklingsåtgärd 2: - Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt genom att utveckla skolan till en språk- och kunskapsutvecklande miljö där all undervisning i alla ämnen ska: - rikta in sig på både de ämnesmässiga och de språkliga målen - genomsyras av en didaktik där kunskap och språk placeras i ett sammanhang - främja aktivt deltagande i muntlig interaktion och skrivande - erbjuda riktad stöttning d v s olika former av språkfrämjande lärarstöd i undervisningen. Den förväntade effekten av utvecklingsåtgärden är att alla elever har knäckt läskoden innan slutet av årskurs 1 och andel elever med godkända kunskaper i Sv/SvA i årskurs 4 och 7 ökar. Utvecklingsåtgärden är kopplad till följande läroplansmål. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt ; Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundsärskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundsärskola inriktning träningsskola kan använda det svenska språket på ett nyanserat sätt.

83 32 (34) Gymnasieskola Utvecklingsåtgärd 1: Studieresultat och motivation genom: - identifiering av framgångsfaktorer inom yrkesprogram och högskoleförberedande program - uppföljning av kursutvärderingar - stärka och utveckla lärarens användande av lärplattform, Vklass -arbeta för att stärka elevens studieteknik och motivation i lärprocessen -tillgodose fler lärstilar hos eleverna med stöd av lärplattformen - förebygga avhopp Den förväntade effekten av utvecklingsåtgärden är resultatförbättring inom befintliga mått som mäter elevernas måluppfyllelse. Genomsnittligt betygspoäng; Andel elever med lägst E i samtliga kurser; Andel elever med gymnasieexamen; Genomströmning IM. Utvecklingsåtgärden är kopplad till följande läroplansmål: Det är skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett program inom gymnasieskolan tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv. Utvecklingsåtgärd 2: Identitet och självkänsla genom - UG temadagar - Förebyggande arbete kring diskrimineringsområdena inom elevhälsans arbete och med inriktning mot sexuella kränkningar, genus samt kränkande beteenden Den förväntade effekten av utvecklingsåtgärden är att andel elever som känner sig trygga ska öka samt att antal kränkning ska minska. Utvecklingsåtgärden är kopplad till följande läroplansmål: Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet. Utvecklingsåtgärd 3: Integration och inkludering genom - Gymnasiepraktik och Miljöpraktik - Yrkesintroduktion - Preparandutbildning Den förväntade effekten av utvecklingsåtgärden är ökad genomströmning på IM. Utvecklingsåtgärden är kopplad till följande läroplansmål: Skolans mål är att varje

84 33 (34) elev kan samspela i möten medandra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Gymnasiesärskola Utvecklingsåtgärd 1: - Inkludering och integration Den förväntade effekten av utvecklingsåtgärden är ökat samarbete med introduktionsprogram. Utvecklingsåtgärden är kopplad till följande läroplansmål: Skolans mål är att varje elev kan samspela i möten med andramänniskor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Utvecklingsåtgärd 2: - Identitet och självkänsla Den förväntade effekten av utvecklingsåtgärden är att andel elever som känner sig trygga i skolan ska öka. Utvecklingsåtgärden är kopplad till följande läroplansmål: Skolans mål är att varje elev utifrån sina förutsättningar stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Utvecklingsåtgärd 3: - Studieresultat och motivation Den förväntade effekten av utvecklingsåtgärden är mätbara kunskapsmål. Utvecklingsåtgärden är kopplad till följande läroplansmål: Det är skolans ansvar att varje elev efter genomförd gymnasiesärskoleutbildning utifrån sina förutsättningar har tillägnat sig kunskaper i de kurser eller ämnesområden som ingår i studievägen och kan använda dessa i samhällsliv, arbetsliv, för fortsatta studier och i vardagsliv. Vuxenutbildningen Utvecklingsåtgärd 1: - Stöd på Vux skall ges inom ramen för undervisningen. Lärarna skall göra de anpassningar som behövs för varje individ och har till sin hjälp rektor, orienteringskurser, Studiecentrum och studie- och yrkesvägledare.

85 34 (34) Den förväntade effekten av utvecklingsåtgärden är att elever i hög utsträckning ska svara att de har fått det stöd de behöver. Uppföljning görs genom Vux egna brukarundersökning som genomförs 2ggr/år. Utvecklingsåtgärden är kopplad till följande läroplansmål: Rektor har ett särskilt ansvar för att utbildningen utformas så att elever som är i behov av stöd får det. Utvecklingsåtgärd 2: - Modellen för validering ska ses över och anpassas efter nya förutsättningar. Varje rektor ansvarar för sina kurser och att en inventering görs på vilket sätt och i vilken omfattning validering används inom de olika kurserna. Den förväntade effekten av utvecklingsåtgärden är att alla elever ska erbjudas möjligheter till validering. Utvecklingsåtgärden är kopplad till följande läroplansmål: Vuxenutbildningens mål är att varje elev ges möjlighet att få sina kunskaper och kompetenser validerade. Utvecklingsåtgärd 3: - Skapa förutsättningar för att alla elever tar ansvar för att göra progression inom sin kurs och ta emot de stödinsatser som erbjuds. Den förväntade effekten av utvecklingsåtgärden är minskat antal negativa avbrott och F-betyg. Utvecklingsåtgärden är kopplad till följande läroplansmål: Vuxenutbildningens mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat. Bilagor Bilaga 1: Resultatnyckeltal grundskola Bilaga 2: Betygsstatistik åk 6 Bilaga 3: Betygsstatistik åk 9 Bilaga 4: Grundskolans analys av betygsstatistik åk 6-9 Bilaga 5: Nationella prov åk 3 Bilaga 6: Nationella prov åk 6 Bilaga 7: Nationella prov åk 9 Bilaga 8: Grundskolans analys av resultat på nationella prov åk 3, 6 och 9 Bilaga 9: Resultatnyckeltal gymnasieskola Bilaga 10: Betygsstatistik gymnasieskola Bilaga 11: Resultat vuxenutbildning

86 Resultatnyckeltal - Uddevallas kommunal grundskola Studieresultat Sammanvägt resultat i grundskolan, kommunala skolor, ranking (låga värden visar goda resultat) Totalt Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Totalt 69,8 72,3 74,6 69,0 Elever i åk 9 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%) Totalt 95,1 94,2 96,1 95,0 Elever i åk 9 med lägst betyget E i engelska, kommunala skolor, andel (%) Totalt 93,9 91,3 90,5 86,9 Elever i åk 9 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) Totalt 91,5 89,1 89,9 88,9 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Män 65,0 72,0 71,0 66,1 Elever i åk 9 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%) Män 93,2 92,4 95,2 93,9 Elever i åk 9 med lägst betyget E i engelska, kommunala skolor, andel (%) Män 93,8 90,9 88,8 85,2 Elever i åk 9 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) Män 90,8 89,2 88,1 87,0 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 74,0 73,0 79,1 72,5 Elever i åk 9 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 96,8 95,7 97,2 96,3 Elever i åk 9 med lägst betyget E i engelska, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 94,0 91,8 92,6 89,0 Elever i åk 9 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 92,1 88,9 92,1 91,1 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen avvikelse från modellberäknat värde kommunala skolor, procentenheter Totalt -5,8-0,5-2,5 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen kommunala skolor (modellberäknat värde), andel (%) Totalt 78,2 75,1 71,5 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Totalt 69,8 72,3 74,6 69,0 Elever i åk 9 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%) Totalt 95,1 94,2 96,1 95,0 Elever i åk 9 med lägst betyget E i engelska, kommunala skolor, andel (%) Totalt 93,9 91,3 90,5 86,9 Elever i åk 9 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) Totalt 91,5 89,1 89,9 88,9 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Män 65,0 72,0 71,0 66,1 Elever i åk 9 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%) Män 93,2 92,4 95,2 93,9 Elever i åk 9 med lägst betyget E i engelska, kommunala skolor, andel (%) Män 93,8 90,9 88,8 85,2 Elever i åk 9 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) Män 90,8 89,2 88,1 87,0 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 74,0 73,0 79,1 72,5 Elever i åk 9 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 96,8 95,7 97,2 96,3 Elever i åk 9 med lägst betyget E i engelska, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 94,0 91,8 92,6 89,0 Elever i åk 9 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 92,1 88,9 92,1 91,1 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), kommunala skolor, andel (%) Totalt 74,2 79,1 76,2 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), kommunala skolor, andel (%) Män 75,6 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 76,8 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) Totalt 212,3 211,0 205,2 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) Män 198,4 195,7 193,7 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) Kvinnor 224,9 229,9 218,6 Elever i åk. 9. genomsnittligt meritvärde avvikelse från modellberäknat värde kommunala skolor, meritvärdespoäng Totalt -16,1-12,2-13,9 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), genomsnitt (17 ämnen) Totalt 215,4 219,2 218,5 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), genomsnitt (17 ämnen) Män 209,7 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), genomsnitt (17 ämnen) Kvinnor 228,1 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Totalt 89,8 86,3 86,0 81,2 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Män 88,2 87,2 84,8 78,9 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 91,2 85,5 87,4 83,9 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram avvikelse från modellberäknat värde kommunala skolor, procentenheter Totalt 0,0 0,9 1,1 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), kommunala skolor, andel (%) Totalt 87,9 91,2 90,0 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), kommunala skolor, andel (%) Män 90,8 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 89,1 Elever i åk. 9 som är behöriga till estetiska programmet, kommunala skolor, andel (%) Totalt 87,6 85,0 84,5 79,5 Elever i åk. 9 som är behöriga till estetiska programmet, kommunala skolor, andel (%) Män 86,2 86,6 82,5 78,2 Elever i åk. 9 som är behöriga till estetiska programmet, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 88,9 83,6 87,0 80,9 Elever i åk. 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen, kommunala skolor, andel (%) Totalt 83,9 81,5 82,9 74,2 Elever i åk. 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen, kommunala skolor, andel (%) Män 81,5 81,3 80,7 72,1 Elever i åk. 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 86,1 81,6 85,6 76,7 Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammen, kommunala skolor, andel (%) Totalt 79,8 80,2 80,6 77,7 Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammen, kommunala skolor, andel (%) Män 75,9 80,7 78,8 77,1 Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammen, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 83,3 79,7 82,8 78,4 Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) Totalt 93,8 88,8 88,9 89,0 Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) Män 95,0 87,1 89,9 88,5 Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 92,5 90,4 87,9 89,6 Elever i åk 6, betygspoäng i matematik, kommunala skolor, genomsnitt Totalt 13,1 12,5 12,5 12,3 Elever i åk 6, betygspoäng i matematik, kommunala skolor, genomsnitt Män 13,3 12,0 12,6 12,0 Elever i åk 6, betygspoäng i matematik, kommunala skolor, genomsnitt Kvinnor 12,9 13,0 12,5 12,7 Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%) Totalt 97,3 93,5 97,2 94,4 Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%) Män 95,7 89,9 95,8 92,9 Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 95,0 97,0 95,0 96,1 Elever i åk 6, betygspoäng i svenska, kommunala skolor, genomsnitt Totalt 13,7 13,4 14,1 13,4 Elever i åk 6, betygspoäng i svenska, kommunala skolor, genomsnitt Män 12,7 12,2 13,1 12,3 Elever i åk 6, betygspoäng i svenska, kommunala skolor, genomsnitt Kvinnor 14,8 14,6 15,1 14,7 Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel (%) Totalt 85,1 80,3 65,8 51,7 Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel (%) Män 77,1 74,5 55,1 Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 81,8 57,1 47,4 Elever i åk 6, betygspoäng i svenska som andraspråk, kommunala skolor, genomsnitt Totalt 10,1 10,5 8,1 5,9 Elever i åk 6, betygspoäng i svenska som andraspråk, kommunala skolor, genomsnitt Män 10,6 9,6 8,6 6,2 Elever i åk 6, betygspoäng i svenska som andraspråk, kommunala skolor, genomsnitt Kvinnor 9,5 11,6 7,5 5,5 Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik, kommunala skolor, andel (%) Totalt Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik, kommunala skolor, andel (%) Män Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel (%) Totalt Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel (%) Män Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor Nyckeltal fårn Skolinspektionens Skolenkät Elever i åk 5: Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår, positiva svar, andel (%) 93,9 Elever i åk 5: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer, positiva svar, andel (%) 77,9 Elever i åk 5: Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker, positiva svar, andel (%) 90,1 Elever i åk 5: Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det, positiva svar, andel (%) 93,9 Elever i åk 5: I min skola respekterar vi varandra, positiva svar, andel (%) 87,2 Elever i åk 5: På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter, positiva svar, andel (%) 73,7 Elever i åk 5: Jag har studiero på lektionerna, positiva svar, andel (%) 75,7 Elever i åk 5: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%) 91,7 Elever i åk 5: Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev, positiva svar, andel (%) 87,4 Elever i åk 9: Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår, positiva svar, andel (%) 77,2 Elever i åk 9: Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer, positiva svar, andel (%) 65,3 Elever i åk 9: Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker, positiva svar, andel (%) 92,1 Elever i åk 9: Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det, positiva svar, andel (%) 86,2 Elever i åk 9: Mina lärare uppmuntrar oss elever att reflektera över vad vi hör och läser, positiva svar, andel (%) 66,4 Elever i åk 9: I min skola respekterar elever och lärare varandra, positiva svar, andel (%) 60,2 Elever i åk 9: På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter, positiva svar, andel (%) 54,7 Elever i åk 9: Jag har studiero på lektionerna, positiva svar, andel (%) 58,3 Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%) 80,8 Elever i åk 9: Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev, positiva svar, andel (%) 74,8 Personalnyckelal Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola, lägeskommun, (%) 87,6 82,4 80,1 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i fristående grundskola, (%) 83,0 81,3 74,4 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal grundskola, (%) 88,4 82,6 80,9 Lärare (Heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, lägeskommun, andel (%) 70,1 67,3 Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, kommunala skolor, andel (%) 70,5 68,5 Lärare (Heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, fristående skolor, andel (%) 68,1 59,4 Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola, lägeskommun, antal 12,2 12,1 11,6 Elever/lärare (årsarbetare) i fristående grundskola i kommunen, antal 12,8 12,6 11,3 Elever/lärare (årsarbetare) i kommunal grundskola, antal 12,1 12,0 11,6 Bakgrundsvariabler Elever i grundskola belägen i kommunen, antal Nyinvandrade elever i åk. 9, lägeskommun, andel 1,0 2,6 5,3 (%) 3,6 Elever som avslutat årskurs 9 på våren och som ej återfanns i gymnasieskolan på hösten, andel (%) 0,6 0,9 0,4 Elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning, åk. 1-9 i kommunala skolor, andel (%) Flickor i grundskola åk. 1-9, kommunala skolor, andel (%) Utländsk bakgrund bland elever i åk 1-9, kommunala skolor, andel (%) Elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning, åk. 1-9 i fristående skolor, andel (%) Flickor i grundskola åk. 1-9, fristående skolor, andel (%) Utländsk bakgrund bland elever i åk 1-9, fristående skolor, andel (%)

87 Grundskolan - betyg årskurs 6, andel som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen Samtliga elever Läsåret 2016/17 Visar uppgifter för: Uddevalla (geografiskt område), kommunal huvudman Samtliga elever Andel (%) som ej Andel (%) som Andel (%) som ej uppnått Antal ämnesbetyg som uppnått uppnått Antal kunskapskraven i (genomsnitt) kunskapskraven (A- kunskapskrraven i flera eller alla E) i alla ämnen ett ämne ämnen Uddevalla, kommunal huvudman ,7 8,9 14,3 Bokenäs skola ~ Forshällaskolan ,5.... Herrestadsskolan ,7.... Hogstorp skola Hovhultsskolan 24 16, Lane Ryrs skola Ljungskileskolan ,2.... Norgårdenskolan F ,9 ~ Norrskolan 47 16,1 87,2.... Ramnerödsskolan 33 16, ,6 Sommarhemsskolan F ,9 67,5.... Västerskolan , Äsperödsskolan F ,2 56,8.... Grundskolan - betyg årskurs 6, andel som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen Uppdelat per kön Läsåret 2016/17 Visar uppgifter för: Uddevalla (geografiskt område), kommunal huvudman Flickor Pojkar Antal elever Antal ämnesbetyg (genomsnitt) Andel (%) som uppnått kunskapskraven (A- E) i alla ämnen Andel (%) som ej uppnått kunskapskraven i ett ämne Andel (%) som ej uppnått kunskapskraven i flera eller alla ämnen Antal elever Antal ämnesbetyg (genomsnitt) Andel (%) som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen Andel (%) som ej uppnått kunskapskraven i ett ämne Andel (%) som ej uppnått kunskapskraven i flera eller alla ämnen Uddevalla, kommunal huvudman ,6 9,7 12, ,2 15,8 Bokenäs skola Forshällaskolan ~ ~ Herrestadsskolan ,9 ~ Hogstorp skola Hovhultsskolan.. 16, Lane Ryrs skola Ljungskileskolan ~ ,2.... Norgårdenskolan F ,1 ~ ,8 ~ Norrskolan ~ ,1 ~ Ramnerödsskolan 10 16, , ,9 Sommarhemsskolan F ,8 76, ,9 57,9.... Västerskolan , ,2 65,3.... Äsperödsskolan F ,3 61, , Grundskolan - betyg årskurs 6, andel som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen Uppdelat med/utan nyinvandrade och okänd bakgrund Läsåret 2016/17 Visar uppgifter för: Uddevalla (geografiskt område), kommunal huvudman Samtliga elever Samtliga, exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund Andel (%) som ej Andel (%) som ej Andel (%) som Andel (%) som ej Andel (%) som Andel (%) som ej uppnått Antal uppnått Antal ämnesbetyg uppnått uppnått uppnått uppnått Antal elever kunskapskraven i Antal elever ämnesbetyg kunskapskraven i (genomsnitt) kunskapskraven (A- kunskapskraven i kunskapskraven kunskapskraven i flera eller alla (genomsnitt) flera eller alla E) i alla ämnen ett ämne (A-E) i alla ämnen ett ämne ämnen ämnen Uddevalla, kommunal huvudman ,7 8,9 14, ,3 8,4 10,3 Bokenäs skola ~ ~ Forshällaskolan , ,2.... Herrestadsskolan , ,1.... Hogstorp skola Hovhultsskolan 24 16, ,3 66,7.... Lane Ryrs skola Ljungskileskolan , ,1.... Norgårdenskolan F ,9 ~ ,9 ~ Norrskolan 47 16,1 87, , Ramnerödsskolan 33 16, , , ,8 Sommarhemsskolan F ,9 67, Västerskolan , ,1 67,7 14,1 18,2 Äsperödsskolan F ,2 56, ,9 73,1.... Andel elever (%) med betyg A-E och genomsnittlig betygspoäng per ämne för elever i årskurs 6 Antal elever Andel (%) med A-E Genomsnittlig betygspoäng Ämne Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Bild ,5 98, ,5 14,9 12,3 Engelska ,7 88,1 91,1 13,6 13,3 13,9 Hem- och konsumentkunskap , ,7 13,4 14,7 12,2 Idrott och hälsa ,1 92, , ,8 Matematik ,6 88,5 12,3 12,7 12 Modersmål ,1 14,6 13,8 Musik ,7 98,1 97, ,9 13,2 Naturorienterande ämnen (block) Biologi ,1 94,3 92,1 12,7 13,6 11,9 Fysik ,5 94,7 94,3 12,9 13,5 12,4 Kemi ,7 93,9 91,6 12,5 13,1 12 Samhällsorienterande ämnen (block) Geografi ,3 94,4 92,4 12,9 13,5 12,3 Historia ,7 94,3 91,4 12,6 13,4 11,9 Religionskunskap ,3 93,6 91, ,2 Samhällskunskap , ,7 12,7 13,6 11,9 Slöjd ,1 ~100 97,4 13,3 14,4 12,4 Svenska ,4 96,1 92,9 13,4 14,7 12,3 Svenska som andraspråk ,7 47,4 55,1 5,9 5,5 6,2 Teckenspråk Teknik ,4 95, ,2 13,9 12,6 Rapportbeskrivning och definitioner etc. Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.obs! Måtten som visar andel som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen och andel som inte uppnått i ett,flera eller alla ämnen är inte direkt jämförbara mellan län, kommuner, huvudmän eller skolenheter.om en resultatuppgift baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den av sekretesskäl. Om enbart en av andelsuppgifterna baseras på färre än 10 elever, prickas även den andelsuppgift som baseras på näst lägst antal elever.detta för att det inte ska vara möjligt att räkna fram ett värde utifrån övriga värden.om antalet som ej uppnått kunskapskraven (A-E) är färre än 5 elever, så visas andelen som uppnått A-E som ~100.Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.

88 Grundskolan - Slutbetyg årskurs 9 Samtliga elever, flickor och pojkar Läsåret 2016/17 Visar uppgifter för: Uddevalla (geografiskt område) Samtliga elever Flickor Pojkar Antal elever Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behörig yrkesprog. Genomsnittligt meritvärde (17) Antal elever Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behörig yrkesprog. Genomsnittligt Antal meritvärde elever (17) Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behörig yrkesprog. Genomsnittligt meritvärde (17) Uddevalla, samtliga huvudmän ,4 81, ,6 83,3 219, ,7 79,8 198,1 Uddevalla, kommunal huvudman ,2 205, ,5 83,9 218, ,1 78,9 193,7 Uddevalla, enskild huvudman 92 71,7 82,6 224, , , ,2 85,1 224,5 Linnéaskolan ,9 189, ~ , ,6 Norgårdenskolan ,5 87, ,4 88,1 239, ,5 87,7 212,9 Ramnerödsskolan 85 44,7 70,6 176, ,2 182, ,8 69,4 172,2 Sommarhemsskolan ,8 86,3 207, ,3 83,7 210, , ,3 Västerskolan ,8 83,2 207, ,6 86,8 218, ,9 79,5 194,5 Grundskolan - Slutbetyg årskurs 9 Samtliga elever exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund samt fördelat per kön Läsåret 2016/17 Visar uppgifter för: Uddevalla (geografiskt område) Samtliga elever, exkl. nyinvandrade Flickor, exkl. nyinvandrade Pojkar, exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund och elever med okänd bakgrund och elever med okänd bakgrund Antal elever Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behörig yrkesprog Genomsnittligt meriv. (17) Antal elever Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behörig yrkesprog. Genomsnittligt meriv. Antal elever (17) Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behörig yrkesprog. Genomsnittligt meriv. (17) Uddevalla, samtliga huvudmän , ,4 87,8 227, ,5 90,8 213 Uddevalla, kommunal huvudman , , ,8 89,1 228, ,6 90,8 209,7 Uddevalla, enskild huvudman.. 74,7 86,2 227,8.. 74,4 81,4 224, ~ ,3 Linnéaskolan.. 63,6 78, ~ ,3.... ~ ,9 Norgårdenskolan ,3 91,9 232,2.. 87,9 89,7 240,8.. 88,7 ~ ,1 Ramnerödsskolan 62 51,6 87,1 202,5.. 53, , ~ ,8 Sommarhemsskolan ,1 86,9 209,2.. 64,6 85,4 213, ,8 206,2 Västerskolan ,6 95,4 224,4.. 86,8 ~ ,3.. 82,3 ~ ,5 Rapportbeskrivning och definitioner etc. Samtliga uppgifter, avser elever med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna avser betyg före prövning. I totalen för antal elever ingår även elever som har andra bedömningssystem, elever som har avslutat årskurs 9 i internationella skolor. Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. I uppdelningar av flickor och pojkar dubbelprickas antal och andel elever för det andra könet om det ena könet är färre än 10 elever. Grundskolan - slutbetyg per ämne i årskurs 9 Läsåret 2016/17 Vald organisation: Uddevalla (geografiskt område), kommunal huvudman Vald huvudman: Samtliga huvudmän Genomsnittlig betygspoäng och andel (%) med betyg A-E per ämne, för elever i årskurs 9 med betyg enligt det Antal elever Totalt Flickor Pojkar Ämne Total Flickor Pojkar Betygs- Andel (%) Betygs- Andel (%) Betygs- Andel (%) poäng med A-E poäng med A-E poäng med A-E Bild ,8 94,3 15,2 96,6 12,6 92,4 Engelska ,9 86,9 13, ,6 85,2 Hem och konsumentkunskap ,4 94,1 14,6 94,7 12,5 93,6 Idrott och hälsa ,6 87,7 12,1 86, ,7 Matematik ,6 88,9 11,8 91,1 11,4 87 Moderna språk, språkval ,7 94,5 14,2 93,6 13,3 95,5 Modersmål ,8 98,9 16, ,2 98,1 Musik ,7 94,7 14,7 95,7 12,8 93,8 Biologi ,2 90, ,5 89,5 Fysik ,5 12, ,6 89 Kemi ,9 88,1 12,6 87,8 11,4 88,2 Geografi ,3 89,1 13,5 93,4 11,3 85,6 Historia ,7 88,6 13,2 90,7 12,2 86,8 Religionskunskap ,5 90,3 13,8 94,5 11,3 86,7 Samhällskunskap ,4 88,9 13,3 92,5 11,6 85,9 Slöjd ,8 94, ,4 12,8 92,3 Svenska , ,5 96,3 12,8 93,9 Svenska som andraspråk ,1 7,4 60 5,1 41,8 Teknik ,3 89, ,6 88 Rapportbeskrivning och definitioner etc. Samtliga uppgifter avser elever med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna avser betyg före prövning.observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.

89 Grundskolans uppföljning av betygsstatistik åk 6-9 Uppföljning och analys av resultat i årskurs 6 I årskurs 6 ligger våra resultat under rikssnitt i samtliga ämnen förutom teknik där vi ligger strax över rikssnittet. I fysik, musik, religion och svenska ligger vi i paritet med rikssnittet. Bäst resultat ser vi i ämnena modersmål, engelska och idrott (samma som riket) Idrotten dippar lite i år i jämförelse med förra året vilket troligen beror på bristande simkunnighet, främst bland våra nyanlända elever. Sämst resultat ser har vi i ämnet svenska som andraspråk där vi ligger avviker negativt i relation till rikssnittet. En positiv avvikelse som vi behöver titta närmare på är i ämnet fysik som gjortett rejält uppsving i jämförelse med förra året. Vi kan också se en nedåtgående trend i SO-ämnena geografi, samhällskunskap och historia. Även svenska och svenska som andraspråk dippar i år. Att svenska som andraspråk dippar är ingen överraskning då vi fått ett stort antal nyanlända elever det senaste två åren och som inte hunnit lära sig svenska i den utsträckning att de når kunskapskraven. Resultaten i årskurs 6 visar på relativt stora skillnader mellan pojkar och flickor generellt. Tydligaste skillnaderna framträder i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap och svenska där pojkar presterar betydligt sämre än flickorna. I engelska presterar pojkarna däremot bättre än flickorna. Störst korrelation mellan flickor och pojkars resultat ser vi i ämnena idrott, matematik och svenska som andraspråk. Uppföljning och analys av meritvärde och andel godkända i kärnämnena i årskurs 7 Linneaskolan har störst andel underkända i matematik. Det är inga större skillnader i resultat mellan pojkar och flickor även om pojkarna presterar lite sämre än flickorna. Samtliga elever på Linneaskolan som läser Svenska som andraspråk har underkänt. Hög andel elever som når kunskapskraven i engelska. Inga större skillnader mellan pojkar och flickor. Sommarhemmet har en stor andel underkända elever i engelska där flickorna presterar markant sämre än pojkarna. Västerskolan har en stor andel underkända elever i matematik, men det är inga stora skillnader mellan pojkar och flickor. Det är det däremot i engelska där flickorna prester markant sämre än pojkarna. Även inom Svenska som andraspråk ser vi stora skillnader mellan pojkar och flickors resultat där pojkarna presterar markant sämre än flickorna. På Ramneröd ser vi störst andel underkända elever i svenska som andraspråk, men även matematik och engelska visar på stor andel underkända elever. I svenska är det fler underkända flickorna än pojkar. Hög andel underkända i Svenska innebär att enbart hälften av eleverna klarar kunskapskraven. Här är det inga större skillnader mellan könen. I matematik är det stora skillnader mellan pojkar och flickor där pojkarna presterar markant sämre än flickorna. Även i engelska presterar pojkarna sämre även om skillnaden inte alls är lika stor som i matematiken. Norgården visar på stor skillnad i meritvärde mellan pojkar och flickor. Pojkar presterar generellt sämre än flickorna. Störst avvikelse mellan könen är det i engelska där andelen

90 godkända pojkar är betydligt lägre än flickorna. Stor skillnad även i matematik. Uppföljning och analys av andel godkända elever och medelbetyg i samtliga ämnen årskurs 7 Linneaskolan uppvisar sämst resultat i ämnena tyska och matematik. I båda dessa ämnen är det större andel godkända pojkar än flickor. Dock har flickorna något högre medelbetyg i tyska än pojkarana medan pojkarna även visar på högre medelbetyg än flickorna i matematik. Pojkarna är generellt godkända i högre grad, men har sämre medelbetyg än flickorna. Norgården har sämst andel behöriga elever i ämnena biologi, engelska, fysik, svenska som andraspråk och matematik. Generellt ser vi en högre andel godkända flickor än pojkar. Samtliga elever är godkända i ämnena samhällskunskap och tyska. Samtliga pojkar är godkända i musik och samtliga flickor i spanska. Högre andel pojkar är godkända i ämnena slöjd och teknik. Bäst medelbetyg har eleverna i ämnena historia, musik, samhällskunskap och tyska. Pojkarna presterar bäst medelbetyg i tyska och musik. Detsamma gäller för flickorna som också presterar höga medelbetyg även i samhällskunskap. Störst skillnader i medelbetyg mellan pojkar och flickor är det i ämnena spanska och svenska där pojkarna presterar markant sämre än flickorna. Bäst medelbetyg ser vi i ämnena historia, musik, samhällskunskap och tyska. Både pojkar och flickor presterar höga medelbetyg i tyska och musik. Ramneröd mest andel godkända elever i ämnena hemkunskap, musik och slöjd. Lägst andel godkända elever i NO-ämnen samt matematik. Dock ser vi markanta skillnader mellan könen i matematik och teknik där andelen godkända pojkar är betydligt lägre. Ramneröd har störst andel godkända elever i ämnena hemkunskap, musik och slöjd. Ramneröd skiljer sig från de andra enheterna genom att fördelningen mellan andel godkända pojkar och flickor är relativt jämnt fördelad över ämnena. Bäst medelbetyg ser vi i ämnena musik och slöjd. Inga större skillnader mellan könen i musik, men i slöjd tenderar flickorna att ha ett högre medelbetyg än pojkarna. Störst skillnad i medelbetyg är det i ämnena biologi och bild där flickorna har ett markant högre medelbetyg än pojkarna. I övrigt inga större skillnader mellan könen. Väldigt låga medelbetyg i ämnen fysik, kemi, teknik, matematik och svenska som andraspråk. På Sommarhemmet är alla elever godkända i bild, musik, hemkunskap och geografi. Utöver dessa ämnen är samtliga flickor godkända i historia, tyska och slöjd. Vad gäller övriga ämnen så är andelen godkända elever relativt jämt fördelat mellan könen. Bäst medelbetyg ser vi i ämnena bild, spanska, musik och slöjd. I bild,slöjd och spanska har flickorna högre medelbetyg. I musiken är det inga större skillnader mellan könen. Sämst medelbetyg i ämnena svenska som andraspråk och historia. Pojkar högre medelbetyg i svenska som andraspråk än flickor och flickor har markant högre medelbetyg i historia. Störst skillnad mellan könen ser vi i ämnena idrott och hälsa och slöjd. Pojkar har markant högre medelbetyg i idrott och flickor i slöjd. På Väster är samtliga elever godkända i historia, franska och musik. Samtliga flickorna är godkända i spanska och samhällskunskap medan alla pojkar är godkända i svenska. Lägst andel godkända elever ser vi i ämnena idrott, kemi och svenska som andraspråk. Markant högre andel godkända pojkar än flickor i idrott medan det är högre andel godkända flickor i svenska som andraspråk. Vi ser inga större skillnader mellan könen i kemi. Utöver ovan nämnda ämnen är pojkar generellt godkända i högre utsträckning än flickorna. Störst skillnad mellan könen gällande andel godkända ser vi i ämnena svenska som andraspråk och idrott. Bäst medelbetyg har eleverna i ämnena franska, musik och svenska där flickor tenderar att ha

91 högre medelbetyg i både musik och svenska medan pojkar lyckas bättre i franska. Störst skillnader i medelbetyg ser vi i ämnena bild, tyska och spanska där pojkarna presterar betydlig lägre medelbetyg än flickorna. Uppföljning och analys av meritvärde och andel godkända i kärnämnena i årskurs 8 Årskurs 8 är den årskurs med störst andel underkända elever totalt i Uddevalla. Linneaskolan, Sommarhemmet och Norgården visar på stora skillnader i meritvärde mellan pojkar och flickor. Pojkar presterar generellt sämre och tittar man på Uddevalla kommun totalt så ser det likadant ut där. Ramneröd och Väster visar på minst skillnad mellan könen vad gäller meritvärde medan Linneaskolan visar på störst skillnader där pojkarna presterar markant sämre än flickorna. Ramneröd och Linneaskolan står för störst andel underkända elever totalt. På Linneaskolan är det pojkarna som står för den allra största delen medan Ramneröd visar på marginella skillnader mellan könen. Engelska är det kärnämne som har flest andel underkända elever på samtliga skolor förutom på Norgården som är den skola som uppvisar lägst antal underkända i samtliga kärnämnen. Vad gäller andel elever med godkänt i samtliga ämnen så kan vi se en negativ avvikelse gällande pojkar på Linneaskolan och Sommarhemmet där flickorna når kunskapskraven i mycket större utsträckning än pojkarna. På Ramneröd är det enbart 26% av eleverna som når godkänt i alla ämnen, men där lyckas pojkarna bättre än flickorna. Tittar vi närmare ser vi att det på Linneaskolan rör sig om totalt 11 elever (2 flickor och 9 pojkar) som inte fått godkänt i ett eller flera av kärnämnena. 5 av dessa har inte fått godkända betyg i Sva (ingen har fått godkänt i Sva i årskursen). Av dessa 5 har 3 fått godkänt i mattematik, men ingen i engelska. Bland övriga 6 (som inte läst SVA) har ingen fått godkänt i svenska, alla blivit godkända i engelska och fyra i matte. På Norgården är det totalt 10 elever (2 flickor och 8 pojkar) som inte fått godkänt i ett eller flera av kärnämnena. Ingen av dessa har läst Sva. Bland flickorna är det matematiken de inte klarat. Bland pojkarna har två inte klarat något av kärnämnena. Övriga har misslyckats i ett av kärnämnena. På Ramneröd är det totalt 33 elever ( 14 flickor och 19 pojkar) som inte klarat godkänt i ett eller flera av kärnämnena. 28 av dessa läser svenska som andraspråk och 21 av dessa har inte fått betyg i ämnet. Av dessa 28 har en flicka och 3 pojkar klarat engelskan. 3 flickor och 2 pojkar har klarat matematiken. Ingen av de övriga 5 eleverna (som inte läst SVA) har klarat svenska. 2 har inte fått godkänt i något av kärnämnena och ytterligare två har inte klarat matten. På Sommarhemmet är det totalt 31 elever ( 15 flickor och 16 pojkar) som inte klarat godkänt i något eller några av kärnämnena. 8 av dessa har svenska som andraspråk varav 5 inte fått godkänt i ämnet. Ingen av dessa 8 har klarat engelskan, men alla har klarat matten. Av övriga 23 elever (som inte tillhör SVA-gruppen) har 4 flickor och 5 pojkar inte klarat något av kärnämnena. Totalt bland dessa 23 har 16 elever inte klarat engelskan, 14 inte klarat matten, och 13 inte klarat svenskan. På Väster är det totalt 40 elever ( 19 flickor och 21 pojkar) som inte klarat godkänt i ett eller flera av kärnämnena. 13 av dessa har läst SVA. 9 av dessa har inte blivit godkända i ämnet. 8

92 av dessa 13 har blivit godkända i matte medan endast 2 av dem har blivit godkända i engelska. För de 2 elever som inte läst SVA har 17 inte blivit godkända i sv, 19 i Eng och 14 i Ma. 3 flickor och 4 pojkar har inte blivit godkända i något kärnämne. Uppföljning och analys av andel godkända elever och medelbetyg i samtliga ämnen årskurs 8 Linneaskolan är samtliga elever godkända i spanska. Flickor tenderar att klara kunskapskraven i markant högre utsträckning än pojkarna i samtliga ämnen. Störst skillnad ser vi ämnena fysik och samhällskunskap, men även i biologi och svenska. Vad gäller pojkarna så har de enbart full måluppfyllelse i spanska. Det finns inget ämne där andelen pojkar som är godkända är högre än flickornas. De stora skillnaderna mellan pojkar och flickor återspeglas även i medelbetygen där pojkar presterar betydligt sämre än flickorna, förutom i spanska där de har ett högre medelbetyg. Störst skillnad mellan könen ser vi ämnena biologi, tyska, samhällskunskap och svenska. På Norgårdenskolan ser vi en generellt hög måluppfyllelse. Samtliga elever klarar kunskapskraven i ämnena musik, religion och musik. Hög måluppfyllelse även i ämnena historia och samhällskunskap. Inga större skillnader mellan könen även om flickor tenderar att vara godkända i lite högre utsträckning än pojkar. Störst skillnader mellan könen ser vi i ämnena franska, svenska och engelska där vi ser en högre andel underkända pojkar. Vad gäller medelbetyg så presterar eleverna bäst i ämnena religion, samhällskunskap och historia samt slöjd. Flickor har högre medelbetyg än pojkar i samtliga ämnen och skillnaderna är relativt stora i många ämnen. Pojkar presterar bäst i ämnena historia och religion. Andelen godkända elever i ämnena franska och svenska återspeglar sig även i pojkarnas medelbetyg som är betydligt lägre än flickornas. Även bild sticker ut som ett ämne där pojkarna har betydligt lägre medelbetyg än flickorna. Samtliga elever är godkända i spanska på Ramnerödskolan. Alla pojkar har godkända betyg i ämnet historia. I övrigt ser vi hög måluppfyllelse i musik, bild och slöjd. Skillnaden mellan könen varierar. Lägst andel godkända elever är det i ämnena geografi, franska, svenska som andraspråk och teknik. Störst skillnad mellan könen ser vi i franska och svenska där pojkarna presterar betydligt sämre än flickorna. Vad gäller medelbetyg så ser vi en ganska jämn fördelning mellan pojkar och flickor och ämnen. Eleverna presterar generellt låga medelbetyg. Lägsta betygen ser vi i ämnena geografi, franska, svenska som andraspråk och teknik. Störst skillnader mellan könen ser vi i ämnena geografi och svenska där pojkarna presterar generellt sämre än flickorna. På Sommarhemmet är samtliga elever godkända i ämnena tyska och spanska. Hög måluppfyllelse även i bild, hem- och konsumentkunskap samt teknik. Här ser vi inga märkbara skillnader mellan könen. Sämst måluppfyllelse i franska och svenska som andraspråk. I franska ser vi att pojkar är godkända i betydligt lägre andel än flickor. Inga stora skillnader mellan könen i svenska som andraspråk. Vad gäller medelbetyg ser vi en relativt jämn fördelning. Spanska sticker ut med markant högre medelbetyg än övriga ämnen. Skillnaderna mellan könen är dock stor och flickorna presterar betydligt högre medelbetyg än pojkarna. Sämst medelbetyg ser vi i ämnena svenska som andraspråk och här förekommer inga stora skillnader mellan könen. Västerskolan har inget ämne där samtliga elever är godkända. Måluppfyllelsen är högst i ämnena spanska, samhällskunskap, slöjd och teknik. Relativt jämnt fördelat gällande elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen förutom franska där vi ser stora skillnader mellan

93 könen då andelen godkända pojkar är betydligt lägre. Enbart en tredjedel av pojkarna är godkända. Vad gäller medelbetyg så presterar flickor bättre medelbetyg i samtliga ämnen utöver idrott och slöjd där pojkar har högre medelbetyg. Störst skillnader mellan könen ser vi i franska där pojkarna presterar sämre än flickorna. I matematik presterar flickor och pojkar samma medelbetyg. Uppföljning och analys av meritvärde och andel godkända i kärnämnena i årskurs 9 Liksom i de andra årskurserna på högstadiet så presterar pojkar generellt sämre än flickor i årskurs 9. Störst skillnader mellan könen ser vi på Linneaskolan och Ramneröd. Här presterar pojkarna markant sämre än flickorna. Allra störst skillnad är det på Linneaskolan där det skiljer nästan 100 poäng i meritvärde mellan pojkar och flickor. Pojkarnas resultat återspeglas i stor andel underkända i samtliga kärnämnen på Linneaskolan. Västerskolan och Norgårdenskolan visar på lägst andel underkända i kärnämnena. Engelska är det ämnet som uppvisar flest andel underkända generellt. På Västerskolan och Ramneröd presterar pojkar högre resultat än flickor medan det är tvärtom på resterande skolor. På Linneaskolan har enbart hälften av eleverna i årskurs 9 godkänt i alla ämnen. De står också för lägst andel elever med generell behörighet till gymnasieskolan. Meritvärde Meritvärdet har under en period sjunkit, men de senaste resultaten visar på en uppgång generellt. Detta gäller både om man räknar 16 eller 17 betyg. Det genomsnittliga meritvärdet ligger i år på 205,2 i jämförelse med förra årets 195,3. Vi kan dock se stora variationer mellan enheter och grupper vilket redovisas nedan. Linneaskolan visar på väldigt stora skillnader i meritvärde mellan pojkar och flickor där flickor prestera avsevärt högre poäng. Vi ser också väldigt stora skillnader mellan elevers meritvärde beroende av föräldrars utbildningsbakgrund. Det skiljer nästan 80 meritvärdepoäng mellan grupperna förgymnasial och eftergymnasial där elever vars föräldrar har högre utbildningsbakgrund tenderar att prestera avsevärt högre meritvärden. När vi delar upp eleverna i grupperna svensk och utländsk bakgrund ser vi att båda eleverna försämrat sina resultat och att det är stor skillnad mellan grupperna där elever med utländsk bakgrund presterar avsevärt sämre meritvärden än gruppen med svensk bakgrund. Meritvärdet på Norgårdenskolan har ökat över tid för både pojkar och flickor. Fortsatt stora skillnader mellan könen. Stora skillnader som ökar mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. Elever med utländsk bakgrund har betydligt lägre meritvärde. Likaså stora skillnader mellan elever beroende på föräldrars utbildningsbakgrund där elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning presterar högre meritvärde generellt. På Ramneröd ligger flickorna kvar på samma nivå som förra året medan pojkarna gjort en stor förbättring i form av ökat meritvärde. Fortsatt stora skillnader mellan elever med svenska och utländsk bakgrund. Båda grupperna har totalt förbättrat sitt meritvärde varför glappet inte minskat avsevärt trots stor förbättring i gruppen med elever med utländsk bakgrund. Precis som Norgården så hittar vi samma skillnader gällande kopplat till elevernas föräldrars utbildningsbakgrund. Vad gäller meritvärde på Sommarhemmet så har pojkars meritvärde ökat markant medan

94 flickornas sjunkit vilket gör att de nu närmat sig varandra och ligger på en relativt lika nivå. Vad gäller skillnader mellan svenska och utländska elever så har båda grupperna försämrats sig och då har elever med svensk bakgrund gjort den största försämringen av de båda grupperna. Slår man ihop grupperna visar det dock ett ökat meritvärde totalt. Elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning ligger kvar på en relativt jämn nivå medan elever med föräldrar med enbart förgymnasial utbildning har försämrat sitt meritvärde avsevärt. Officiell statistik för läsåret 16/17 över tid saknas för Västerskolan. Egen statistik visar dock att meritvärdet försämrats för både flickor och pojkar. Övriga trender gällande svensk och utländsk bakgrund samt föräldrars utbildningsbakgrund går ej att utläsa ur egen statistik. Sammanställning och analys av detta saknas också i enhetens egen verksamhetsberättelse.

95 Grundskolan - Resultat per delprov på nationella prov årskurs 3 Läsåret 2016/17 Valt ämne: Matematik Vald organisation: Uddevalla (geografiskt område) Delprov Andel (%) av deltagande elever A. Muntlig B. Mönster i C. Förståelse kommunikation talföljder och för räknesätt geometriska mönster D. Positionssystemet E. Enkla problem F1. Mäta, jämföra, uppskatta längd, omkrets och area F2. Skriftliga räknemetoder G1. Överslagsräkning G2. Huvudräkning och likhetstecknets betydelse Organisation huvudman Totalt antal elever Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uddevalla, samtliga huvudmän ,0 95,0 90,3 96,7 87,3 92,3 78,6 85,6 88,2 Uddevalla, kommunal huvudman ,5 95,6 91,7 96,8 87,9 93,9 82,7 86,8 89,5 Uddevalla, enskild huvudman 70 97,1 89,9 78,3 95,7 82,6 78,3 43,5 75,4 76,8 Bokenäs skola ,0 100,0 94,4 97,2 97,2 100,0 97,2 94,4 100,0 Dalabergsskolan 37 51,7 84,4 78,1 87,5 71,0 68,8 65,6 71,9 81,3 Forshällaskolan 48 97,9 95,8 93,8 97,9 93,8 95,8 91,7 93,8 89,6 Herrestadsskolan 61 98,3 93,3 96,7 100,0 91,7 98,3 91,7 91,7 85,0 Hogstorp skola ,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 96,2 100,0 100,0 Hovhultsskolan 42 90,5 85,7 76,2 92,9 78,6 85,7 69,0 78,6 71,4 Lane Ryrs skola ,0 100,0 100,0 100,0 95,0 95,0 95,0 100,0 95,0 Ljungskileskolan 61 91,8 96,7 96,7 95,1 93,4 100,0 83,6 93,4 85,2 Norgårdenskolan F ,5 100,0 95,0 97,5 87,5 95,0 75,0 87,5 90,0 Norrskolan 50 98,0 98,0 98,0 96,0 84,0 94,0 92,0 92,0 98,0 Sandersdalskolan ,0 97,9 83,0 95,7 83,0 83,0 66,0 74,5 95,7 Sommarhemsskolan F ,0 94,0 87,8 100,0 83,3 95,9 75,5 83,7 93,9 Unnerödsskolan 42 85,7 100,0 85,7 97,6 83,3 100,0 90,5 83,3 90,5 Äsperödsskolan F ,1 94,7 100,0 97,4 91,7 97,4 73,7 73,7 84,2 Grundskolan - Resultat per delprov på nationella prov årskurs 3 Läsåret 2016/17 Valt ämne: Svenska Vald organisation: Uddevalla (geografiskt område) Delprov Andel (%) av deltagande elever A. Tala: muntlig B. Läsa: C. Läsa: uppgift berättande text faktatext D. Enskild högläsning E. Enskilt textsamtal F. Skriva: berättande text G. Stavning och H. Skriva: interpunk-tion faktatext Organisation huvudman Totalt antal elever Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uddevalla, samtliga huvudmän ,3 94,4 93,1 97,0 98,8 88,2 89,1 87,0 Uddevalla, kommunal huvudman ,6 95,2 95,0 97,2 99,2 89,0 91,4 88,2 Uddevalla, enskild huvudman 68 93,8 88,1 79,1 95,4 95,4 82,1 71,6 77,6 Bokenäs skola ,0 97,1 97,1 100,0 100,0 91,4 91,4 91,4 Dalabergsskolan Forshällaskolan ,0 100,0 100,0 91,5 100,0 78,7 87,2 91,5 Herrestadsskolan 55 98,2 98,2 94,5 100,0 100,0 96,4 96,4 96,4 Hogstorp skola 26 96,2 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 96,2 Hovhultsskolan 15 93,3 86,7 93,3 100,0 100,0 93,3 93,3 86,7 Hällebergsskolan Lane Ryrs skola ,0 94,7 94,7 94,7 100,0 94,7 78,9 84,2 Ljungskileskolan 60 93,3 98,3 93,3 93,3 96,7 90,0 95,0 95,0 Norgårdenskolan F ,7 97,4 92,3 100,0 100,0 92,3 84,6 76,9 Norrskolan 47 95,7 91,5 97,9 100,0 97,9 97,9 93,6 97,9 Sandersdalskolan ,0 89,4 95,7 97,9 100,0 89,4 95,7 97,9 Sommarhemsskolan F ,6 91,7 87,2 95,7 100,0 71,7 80,4 50,0 Unnerödsskolan ,0 96,3 100,0 100,0 100,0 77,8 96,3 81,5 Äsperödsskolan F ,6 89,7 93,1 93,1 96,6 89,7 93,1 100,0 Läsåret 2016/17 Valt ämne: Svenska som andraspråk Vald organisation: Uddevalla (geografiskt område) Delprov Andel (%) av deltagande elever A. Tala: muntlig B. Läsa: C. Läsa: uppgift berättande text faktatext D. Läsa: enskild högläsning E. Läsa: enskilt textsamtal F. Skriva: berättande text G. Skriva: stavning och interpunktion Organisation huvudman Totalt antal elever Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uppnått kravnivån Uddevalla, samtliga huvudmän 95 79,5 68,8 62,5 79,3 82,9 72,8 66,7 64,2 Uddevalla, kommunal huvudman 93 79,0 69,2 62,8 78,8 83,8 73,4 65,8 64,6 Uddevalla, enskild huvudman Dalabergsskolan 28 65, ,7 100, ,0 Forshällaskolan Herrestadsskolan Hovhultsskolan 27 96,0 84,0 72,0 88,0 88,0 92,0 92,0 72,0 Lane Ryrs skola Ljungskileskolan Norgårdenskolan F Norrskolan Sommarhemsskolan F Unnerödsskolan 14 92,9 78,6.. 85,7 85,7 85,7 78,6.. Äsperödsskolan F Rapportbeskrivning och definitioner etc. Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. H. Skriva: faktatext * Totalt antal elever * Andel (%) som uppnått kravnivån Med totalt antal elever avses antal elever i årskurs 3 som läser respektive ämne enligt insamlingen. Här ingår elever som inte deltagit och elever vars provresultat försvunnit. Elever där uppgift saknas om de följer kursplan i svenska eller svenska som andraspråk ingår inte i redovisningen av delproven i svenska resp. svenska som andraspråk. Procentuell andel elever som uppnått kravnivån av de elever som deltagit på respektive delprov. Elever som enligt uppgift inte deltagit i delprovet ingår alltså inte i beräkningarna.

96 Grundskolan - Resultat per delprov på ämnesprov årskurs 6 Läsåret 2016/17 Valt ämne: Matematik Visar uppgifter för: Uddevalla Provbetyg Antal elever med Andel (%) Genomsnittlig Grundskolan - Resultat per delprov på ämnesprov årskurs 6 Läsåret 2016/17 Valt ämne: Svenska Visar uppgifter för: Uddevalla (geografiskt område) Provbetyg Tala (delprov A) Läsa (delprov B) Skriva (delprov C) Antal elever med Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig Grundskolan - Resultat per delprov på ämnesprov årskurs 6 Läsåret 2016/17 Provbetyg Tala (delprov A) Läsa (delprov B) Skriva (delprov C) Andel (%) Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig Antal elever med Genomsnittlig Grundskolan - Resultat per delprov på ämnesprov årskurs 6 Läsåret 2016/17 Valt ämne: Svenska som andraspråk Visar uppgifter för: Uddevalla (geografiskt område) Valt ämne: Engelska Visar uppgifter för: Uddevalla (geografiskt område) Provbetyg Tala (delprov A) Läsa och lyssna (delprov B) Skriva (delprov C) Antal elever med Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig provbetygspoäng Organisation huvudman provbetyg A-F provbetyg A-E Uddevalla, samtliga ,3 12 Uddevalla, kommunal ,2 12 Uddevalla, enskild 64 90,6 12,1 Bokenäs skola ,9 Forshällaskolan 52 94,2 13,1 Herrestadsskolan 56 98,2 12,6 Hogstorp skola ,5 Hovhultsskolan 22 86,4 11,3 Lane Ryrs skola ,2 Ljungskileskolan 68 94,1 13,3 Norgårdenskolan F ,8 12,7 Norrskolan ,7 Västerskolan ,3 10,7 Äsperödsskolan F ,8 11,2 provbetygspoäng provbetyg A- provbetygs- provbetyg A- provbetygs- provbetyg A- provbetygs- Organisation huvudman provbetyg A-F provbetyg A-E E poäng E poäng E poäng Uddevalla, samtliga ,8 13,1 97,1 14, ,5 84,6 11,6 Uddevalla, kommunal ,1 97,1 14, ,5 83,6 11,5 Uddevalla, enskild 62 91,9 12, ,2 13,6 91,9 12,2 Bokenäs skola , ,3 95,2 12,4 90,5 12,9 Forshällaskolan ,7 96,1 14, ,2 12,4 Herrestadsskolan 56 94,6 13,2 98,3 13,8 94,6 14,2 82,5 11,7 Hogstorp skola , , ,9 Hovhultsskolan , , , ,3 Lane Ryrs skola , ,2 87,5 13, ,6 Ljungskileskolan 67 95,5 13, ,9 92, ,2 Norgårdenskolan F ,9 14, ,7 97,8 11,6 Norrskolan , ,7 93,3 13,8 95,6 13,9 Ramnerödsskolan Sommarhemsskolan F ,9 13,1 96,9 16,3 87,1 12,9 77,4 11,8 Västerskolan ,7 10,1 90,4 12,6 84,3 12,1 46,3 5,5 Äsperödsskolan F , , , ,7 provbetygspoäng provbetyg A- provbetygs- provbetyg A- provbetygs- provbetyg A- provbetygs- Organisation huvudman provbetyg A-F provbetyg A-E E poäng E poäng E poäng Uddevalla, samtliga 67 61,2 7,1 82,2 9,9 49,3 5,9 49,3 6 Uddevalla, kommunal 67 61,2 7,1 82,2 9,9 49,3 5,9 49,3 6 Forshällaskolan Herrestadsskolan Hovhultsskolan Ljungskileskolan Norgårdenskolan F Norrskolan Ramnerödsskolan 23 47,8 6,1 78,3 9,8.. 4,9 50 6,1 Sommarhemsskolan F Västerskolan ,6 85,7 10,2.. 6,8.. 2,1 Äsperödsskolan F ,7 10,4.. 8, ,7 provbetygspoäng provbetyg A- provbetygs- provbetyg A- provbetygs- provbetyg A- provbetygs- provbetyg A-F provbetyg A-E Organisation huvudman E poäng E poäng E poäng Uddevalla, samtliga ,5 14,3 93,2 13, ,8 90,3 13,8 Uddevalla, kommunal ,6 14,4 93,6 13,7 89,9 13,9 90,6 13,9 Uddevalla, enskild 63 92,1 13,5 89,2 12,3 90,6 13,5 87,5 13,1 Bokenäs skola 21 95,2 15, ,2 90,5 14,2 95,2 14,4 Forshällaskolan ,1 88,5 14,3 98,1 16,2 96,1 15,4 Herrestadsskolan 62 87,1 13,2 88, , ,8 Hogstorp skola , , , ,7 Hovhultsskolan , , , ,8 Lane Ryrs skola , , ,9 81,3 12,7 Ljungskileskolan 67 98,5 15, , , Norgårdenskolan F ,7 14, ,8 14,5 93,6 13,9 Norrskolan 46 95,7 15,6 95,7 15,2 95,7 15,1 95,7 15,5 Ramnerödsskolan 22 90,9 12,6 91,7 13,2 56,7 8 78,6 12,1 Sommarhemsskolan F ,2 14,3 94,9 14,7 89,2 14,3 88,6 13,6 Västerskolan ,7 14,1 93, ,9 14,3 94,7 13,2 Äsperödsskolan F ,3 11,8 85,3 11,5 76,5 10,4 73,5 11,2 Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. * Antal elever med provbetyg A-F Antal elever som erhållit prov-/delprovsbetyg A-F inom respektive ämnesprov. Elever utan provresultat * Andel (%) elever med provbetyg A-E Procentuell andel elever som erhållit godkänt prov-/delprovsbetyg A-E, av de som erhållit prov-/delprovsbetyg A-F. * Genomsnittlig provbetygspoäng Den genomsnittliga provbetygspoängen visar ett genomsnitt av elevernas provbetyg omräknat till poäng. Den genomsnittliga provbetygspoängen beräknas för elever som erhållit provbetyg A-F i respektive Betygsteget F ger 0 poäng, E ger 10 poäng, D ger 12,5, C ger 15, B ger 17,5 och A ger 20 poäng. Den högsta möjliga provbetygspoängen är 20 poäng och det lägsta är 0 poäng.

97 Grundskolan - Resultat per delprov på ämnesprov årskurs 9 Läsåret 2016/17 Valt ämne: Matematik Vald organisation: Uddevalla Provbetyg Grundskolan - Resultat per delprov på ämnesprov årskurs 9 Läsåret 2016/17 Organisation huvudman Valt ämne: Svenska Vald organisation: Uddevalla Antal elever med Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig provbetyg A-F Sammanvägt Tala (delprov A) Läsa (delprov B) Skriva (delprov C) provbetyg A-E provbetyg A- E provbetyg A- E provbetyg A- E Uddevalla ,8 12,9 97,8 14,7 82,3 12,2 72,8 10,8 Uddevalla kommunal 33 66,7 9,9 97,4 14,3 81, ,4 7,2 Uddevalla enskild 73 ~100 14, ,8 84,2 13,1 85,5 12,6 Linnéaskolan 30 73,3 10,9 ~100 13,5 72,7 11,4 54,5 8,3 Norgårdenskolan ~100 15,1 85,2 12,4... Ramnerödsskolan..... ~100 13,9 73,1 10,8... Sommarhemsskolan ~100 13,7 78,4 11,3... Västerskolan ~100 14,4 86,8 12,8... Grundskolan - Resultat per delprov på ämnesprov årskurs 9 Läsåret 2016/17 Valt ämne: Svenska som andraspråk Vald organisation: Uddevalla Organisation huvudman Antal elever med Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig provbetyg A-F Sammanvägt provbetyg Tala (delprov A) Läsa (delprov B) Skriva (delprov C) provbetyg A-E provbetyg A- E provbetyg A- E provbetyg A- E Uddevalla ,3 ~100 11,6 37,9 4,6.. 4,7 Uddevalla kommunal..... ~100 11,5 41,6 5,1.... Uddevalla enskild , , ,5 Linnéaskolan Norgårdenskolan Ramnerödsskolan..... ~100 11,1 42,9 5,6.... Sommarhemsskolan Västerskolan ~100 12,2 68,8 7,5... Grundskolan - Resultat per delprov på ämnesprov årskurs 9 Läsåret 2016/17 Organisation huvudman Antal elever med Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig Andel (%) Genomsnittlig provbetyg A-F provbetyg A-E provbetyg A- E provbetyg A- E provbetyg A- E Organisation huvudman Antal elever med Andel (%) Genomsnittlig provbetyg A-F provbetyg A-E provbetygspoäng Uddevalla ,7 9,2 Uddevalla kommunal ,5 9 Uddevalla enskild 71 81,7 10,3 Linnéaskolan 30 73,3 9,9 Norgårdenskolan ,9 Ramnerödsskolan 63 60,3 7,1 Sommarhemsskolan ,5 9,8 Västerskolan ,3 9,1 provbetygspoäng provbetygspoäng provbetygspoäng provbetygspoäng provbetygspoäng provbetygspoäng provbetygspoäng provbetygspoäng provbetygspoäng provbetygspoäng provbetygspoäng provbetygspoäng Uddevalla ,4 14,1 95,8 14,2 88,9 13,3 93,5 13,5 Uddevalla kommunal ,5 14,1 88,2 13,2 92,9 13,2 Uddevalla enskild 84 ~100 14,7 ~ ~100 14,7 Linnéaskolan 32 ~100 14,6 ~100 13,8 83,3 12,9 ~100 13,6 Norgårdenskolan ,4 13,9 94,6 14,1 89,2 13,4 92,7 12,8 Ramnerödsskolan 68 88,2 12,2 88,7 13,1 74,3 10,1 83,1 11,5 Sommarhemsskolan ~100 14,4 ~100 14,3 91,2 13,7 ~ Västerskolan ~100 14,7 ~100 14,5 93,9 14,5 96,2 13,9 Rapportbeskrivning och definitioner etc. Valt ämne: Engelska Vald organisation: Uddevalla Sammanvägt Tala (delprov A) Läsa och lyssna Skriva (delprov C) Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Observera att om antalet elever med provbetyg F är 1-4, så visas andelen med A-E som ~100. * Antal elever med provbetyg A-F * Andel (%) med provbetyg A-E Antal elever som erhållit prov-/delprovsbetyg A-F inom respektive ämnesprov. Elever utan Procentuell andel elever som erhållit godkänt prov-/delprovsbetyg A-E, av de som erhållit prov-/delprovsbetyg A-F. * Genomsnittlig provbetygspoäng Den genomsnittliga provbetygspoängen visar ett genomsnitt av elevernas provbetyg omräknat till Den genomsnittliga provbetygspoängen beräknas för elever som erhållit provbetyg A-F i respektive Betygsteget F ger 0 poäng, E ger 10 poäng, D ger 12,5, C ger 15, B ger 17,5 och A ger 20 poäng. Den högsta möjliga provbetygspoängen är 20 poäng och det lägsta är 0 poäng.

98 Grundskolans uppföljning och analys av resultat på nationella prov åk 3, 6 och 9 Uppföljning och analys nationella prov årskurs 3 Matematik: Vad gäller matematiken generellt så ser vi inga större skillnader mellan flickor och pojkar,. Det vi kan utläsa från resultaten är att pojkar tenderar vara bättre på proportionella samband och matematiska likheter samt positionssystemet. Vi avviker negativt i relation till rikssnittet gällande delprov "mäta, jämföra, uppskatta tid och volym" samt "positionssystemet". Eleverna lyckas sämst i delprovet skriftliga räknemetoder där vi också ser att pojkar presterar marginellt sämre än flickor. Bäst lyckas eleverna i delprov "rumsuppfattning och geometriska objekt". Här presterar pojkarna över rikssnitt och marginellt bättre än flickorna. Svenska : I svenskan ligger vi runt rikssnitt på samtliga delprov. Pojkar har sämre resultat än flickor i samtliga delar förutom i enskild högläsning. Pojkar och flickor ligger på samma resultat vad gäller delprov "skriva berättande text" där pojkarna ligger strax över rikssnitt, och flickorna strax under. Eleverna resultat på delprov "läsa faktatext" ligger under rikssnittet. Vi ser generellt inga större skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. Bäst resultat ser vi i delprov "tala: muntlig uppgift". Här får pojkarna pojkarna marginellt sämre resultat än flickorna. Svenska som andraspråk: Pojkar generellt bättre resultat än flickorna. Flickornas resultat under rikssnittet i alla delar förutom "skriva berättande text" där de ligger på rikssnitt. Sämst resultat visar delprov "läsa och skriva faktatext" där flickors resultat ligger under riket och pojkarna ligger på ett rikssnitt. Bäst resultat ser vi på delprov "Skriva berättande text" och "tala". Även här är pojkarnas resultat bättre än flickornas. Uppföljning och analys nationella prov årskurs 6 En genomgång av resultaten visar att en tredjedel av enheterna har mer än 40 % negativ avvikelse, i svenska och matte (gällande terminsbetyg jämfört med provbetyg). Eleverna på dessa enheter har övervägande högre terminsbetyg i jämförelse med provbetyg. Vi ser generellt övervägande del högre terminsbetyg i jämförelse med provbetyg. Matematiken uppvisar större korrelation mellan provresultat och terminsbetyg än svenskan. Hög korrelation mellan terminsbetyg och provbetyg i engelska, men en tredjedel av enheterna har stora negativa avvikelser gällande att eleverna har lägre terminsbetyg i jämförelse med provbetyg. Eleverna har generellt övervägande del lägre terminsbetyg i jämförelse med provbetyg i engelska. Pojkar har generellt lägre terminsbetyg i jämförelse med provbetyg i samtliga ämnen. Svenska: Bäst resultat på delprov "tala" och sämst resultat på delprov "skriva". Flickorna generellt högre resultat än pojkarna. 5 av 15 enheter avviker med mer än 40 % negativ avvikelse gällande lika terminsbetyg jämfört med provbetyg. Eleverna på dessa enheter har övervägande högre terminsbetyg i jämförelse med provbetyg. Generellt har övervägande del av eleverna ett högre terminsbetyg i jämförelse med provbetyg. Svenska som andraspråk: Bäst resultat på delprov "tala" och sämst resultat på delprov

99 "läsa". Flickorna har generellt högre resultat än pojkarna i delprov "tala" medan pojkarna har högre resultat i delprov "läsa". Två enheter visar på stor spridning åt båda håll. Matematik: Flickor presterar generellt bättre resultat än flickor. 5 av 15 enheter avviker med mer än 40 % negativ avvikelse gällande lika terminsbetyg jämfört med provbetyg. Av dessa har eleverna till övervägande del högre terminsbetyg i jämförelse med provbetyg. Generellt har eleverna övervägande del högre terminsbetyg i jämförelse med provbetyg. En enhet visar på stor spridning åt båda håll medan en enhet visar på stor negativ avvikelse gällande elever med lägre terminsbetyg än provresultat. Engelska: Bäst resultat på delprov "skriva" och sämst resultat på delproven "läsa " och "lyssna". Pojkarna har bättre resultat än flickorna på samtliga delprov. 9 av 15 enheter hög korrelation mellan terminsbetyg och provbetyg. 5 enheter visar på stora negativa avvikelser där en stor andel av eleverna har lägre terminsbetyg i jämförelse med provbetyg. Generellt har övervägande del av eleverna lägre terminsbetyg i jämförelse med provbetyg. Uppföljning och analys nationella prov årskurs 9 En genomgång av resultaten visar att på tre enheter av fem får 40 % eller fler av eleverna ett högre betyg än provbetyg i svenska. I matematik tenderar eleverna att få högre slutbetyg än provbetyg på samtliga enheter. Inga stora skillnader mellan enheterna var sig andel elever med högre respektive lägre slutbetyg jämfört med slutbetyg. Störst korrelation mellan provresultat och betyg ser vi i engelskan. Svenska: Flickorna bättre resultat än pojkarna på samtliga delprov. Eleverna presterade bäst på delprov "tala" och sämst på delprov "skriva" där det också var störst skillnad mellan könen och pojkarna presterade markant sämre än flickorna. Svenska som andraspråk: Precis som i svenskan är pojkarnas resultat lägre i samtliga delprov. Eleverna hade bäst resultat på delprov "tala" medan båda delproven "läsa" och "skriva" fick låga resultat och det var ungefär lika stora skillnader mellan könen. Matematik: Relativt jämna resultat mellan pojkar och flickor även om flickornas resultat var marginellt högre. Engelska: I det sammanlagda resultatet för samtliga delprov ser vi inga större skillnader mellan pojkar och flickor. Bäst resultat har eleverna på delprov "tala" och där är det inga direkta skillnader mellan könen. Sämst resultat ser vi i delprov "läsa och lyssna" där pojkarna presterar marginellt sämre än flickorna. Korrelation mellan NP och betyg år 6 och 9 Vad gäller de nationella proven i årskurs 6 och 9 kan vi dra följande slutsatser: Eleverna har generellt övervägande del högre terminsbetyg i jämförelse med provbetyg i svenska som andraspråk. I engelska ser vi att eleverna till övervägande del har lägre terminsbetyg i jämförelse med provbetyg. Det är också det ämne som har bäst korrelation mellan resultat NP och slutbetyg både i år 6 och 9. Vad gäller svenska i årskurs 6 ser vi att eleverna generellt har övervägande del högre terminsbetyg i jämförelse med provbetyg.

100 Vi ser att korrelationen mellan NP och betyg generellt är bättre för pojkar än flickor. Flickor tenderar att få högre betyg i jämförelse med provresultat än pojkar. Kommunsnittet avviker negativt från rikssnittet i samtliga ämnesprov förutom matematik där avvikelsen är positiv. Störst avvikelse är det i svenska och svenska som andraspråk. Utvecklingsområden kopplat till Nationella prov Analys av resultat av nationella prov och nationella prov i relation till betyg måste ske utifrån flera olika aspekter. Bland annat behöver vi se över likvärdigheten i deltagande/provsituation för eleverna där vi behöver titta vidare på hur t ex prov-stress, behov av anpassningar, elevens vana av liknande typer av prov/testsituationer, lärares förhållningssätt/inställning osv påverkar resultaten. Vi behöver också använda oss av våra resultat på ett tydligare sätt i våra analyser då de nationella proven är ett verktyg som ska pröva verksamheten (inte eleverna) och fungera som underlag för analys och reflektion kring hur bedömning genomförs och vad utfallet kan bero på. Ytterligare en viktig aspekt i analysarbetet är att titta närmare på hur de olika enheterna viktar de nationella proven som bedömningsunderlag. Vi misstänker att det finns skillnader mellan enheterna i hur stor/liten del de nationella proven utgör i lärarens totala bedömningsunderlag. En förklaring till skillnader mellan resultat och betyg är t ex att de nationella proven inte är heltäckande och inte prövar eleven mot alla kunskapskrav. Vi behöver också titta vidare på vilken effekt sambedönmingen haft i relation till korrelation mellan provbetyg och betyg utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Detta utifrån att vi ser att korrelationen fortsatt varierar stort mellan enheterna. Vi behöver också sätta mer fokus på resultat och bedömning kopplat till kön framöver då vi ser en tydlig tendens att pojkar bedöms hårdare än flickorna. Vi bör också ställa oss frågan om vi i tillräcklig utsträckning bedriver undervisning på ett sätt som möjliggör för pojkar att nå sin fulla potential.

101 Resultatnyckeltal - Uddevalla gymnasieskola Studieresultat Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) Totalt 67,4 70,5 67,6 70,6 Gymnasieelever med examen inom 3 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) Totalt 66,4 76,8 72,1 75,7 Gymnasieelever med examen inom 3 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) Totalt 79,5 76,2 74,7 78,9 Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) Män 62,7 65,0 61,4 69,2 Gymnasieelever med examen inom 3 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) Män 61,7 74,3 69,0 74,2 Gymnasieelever med examen inom 3 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) Män 77,0 69,3 67,1 76,5 Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 72,2 76,3 73,8 72,1 Gymnasieelever med examen inom 3 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 73,0 80,5 76,1 77,6 Gymnasieelever med examen inom 3 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 81,6 81,3 80,5 80,7 Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%), avvikelse från modellberäknat värde Totalt 4,8-2,8-0,6 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) Totalt 73,9 75,6 74,0 76,1 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) Män 71,6 73,1 70,2 74,8 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 76,2 78,3 77,8 77,4 Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) Totalt 73,2 76,0 74,9 Gymnasieelever med examen inom 4 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) Totalt 73,4 79,8 79,5 Gymnasieelever med examen inom 4 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) Totalt 84,0 82,8 81,1 Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) Män 68,2 71,0 70,2 Gymnasieelever med examen inom 4 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) Män 68,4 77,1 77,6 Gymnasieelever med examen inom 4 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) Män 80,3 77,1 74,5 Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 78,4 81,1 79,6 Gymnasieelever med examen inom 4 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 80,4 83,9 82,1 Gymnasieelever med examen inom 4 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 87,0 87,1 86,2 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) Totalt 81,2 82,2 83,0 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) Män 79,1 80,6 80,8 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 83,4 83,8 85,2 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) Totalt 47,5 52,8 51,3 52,4 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) Totalt 18,4 34,1 27,9 31,5 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) Totalt 78,7 76,2 74,3 78,0 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) Män 38,0 40,0 37,7 44,9 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) Män 7,8 22,5 13,2 22,2 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) Män 76,1 69,3 66,7 76,0 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 57,4 66,2 64,8 59,6 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 33,1 51,0 47,0 44,1 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 80,8 81,3 80,1 79,5 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) Totalt 50,8 56,3 56,1 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) Totalt 20,9 34,9 31,2 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) Totalt 82,9 82,2 80,1 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) Män 39,9 43,3 43,1 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) Män 9,2 23,4 17,2 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) Män 78,9 75,6 73,1 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 62,0 70,0 69,1 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, yrkesprogram kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 37,2 51,7 49,3 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) Kvinnor 86,2 87,1 85,5 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, kommunala skolor Totalt 14,1 13,9 13,8 13,9 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, yrkesprogram kommunala skolor Totalt 13,5 13,1 13,1 13,2 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, högskoleförberedande program kommunala skolor Totalt 14,5 14,6 14,3 14,5 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, kommunala skolor Män 13,5 13,0 13,0 13,3 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, yrkesprogram kommunala skolor Män 12,9 12,5 12,3 12,6 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, högskoleförberedande program kommunala skolor Män 14,0 13,6 13,6 14,1 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, kommunala skolor Kvinnor 14,7 14,7 14,6 14,5 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, yrkesprogram kommunala skolor Kvinnor 14,2 13,9 14,2 13,9 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, högskoleförberedande program kommunala skolor Kvinnor 15,0 15,3 14,9 14,9 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, kommunala skolor, avvikelse från modellberäknat värde Totalt 0,2 0,0-0,2 Resultatnyckeltal från Skolinspektionens skolenkät Gymnasieelever år 2: Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår, positiva svar, andel (%). 84,3 Gymnasieelever år 2: Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer, positiva svar, andel (%). 72,2 Gymnasieelever år 2: Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker, positiva svar, andel (%). 92,4 Gymnasieelever år 2: Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det, positiva svar, andel (%). 88,6 Gymnasieelever år 2: Mina lärare uppmuntrar oss elever att reflektera över vad vi hör och läser, positiva svar, andel (%). 76,8 Gymnasieelever år 2: I min skola respekterar elever och lärare varandra, positiva svar, andel (%). 84,5 Gymnasieelever år 2: På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter, positiva svar, andel (%). 62,9 Gymnasieelever år 2: Jag har studiero på lektionerna, positiva svar, andel (%). 75,2 Gymnasieelever år 2: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%). 89,2 Gymnasieelever år 2: Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev, positiva svar, andel (%). 77,4

102 Gymnasieelever år 2: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel (%). 85,9 Personalnyckeltal Lärare (Heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i gymnasieskola, kommunala skolor, andel (%) 84,3 91,2 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal gymnasieskola, andel (%) 87,9 88,9 84,7 Elever/lärare (heltidstjänst) i kommunal gymnasieskola, antal. 11,4 11,1 10,8 Ekonominyckeltal Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev Kostnad dagliga resor & inackordering gymnasieskola, kr/elev Standardkostnad gymnasieskola, kr/elev (-2015) Avvikelse från standardkostnad gymnasieskola, andel (%) -7,6-6,4-6,5 Bakgrundsvariabler Gymnasiefrekvens, (%) Totalt 94,3 95,0 93,6 Gymnasiefrekvens, (%) Män 92,6 94,8 93,2 Gymnasiefrekvens, (%) Kvinnor 96,1 95,2 94,1 Elever i gymnasieskola, hemkommun, antal Totalt Elever i gymnasieskola, hemkommun, antal Män Elever i gymnasieskola, hemkommun, antal Kvinnor Elever som avslutat årskurs 9 på våren och som ej återfanns i gymnasieskolan på hösten, andel (%) Totalt 0,6 0,9 0,4 Gymnasieelever i kommunens egna skolor eller kommunalförbunds skolor i kommunen, andel (%) Totalt 84,3 85,1 85,0 Gymnasieelever som går i fristående gymnasieskola i den egna kommunen, andel (%) Totalt 10,2 9,6 9,6 Gymnasieelever som går i annan kommuns gymnasieskola, andel (%) Totalt 2,8 3,1 3,1 Gymnasieelever som går i fristående gymnasieskola i annan kommun, andel (%) Totalt 1,7 1,7 2,0 Gymnasieelever som går i landstingskommunal gymnasieskola, andel (%) Totalt 1,0 0,4 0,3 Gymnasieelever på yrkesprogram, andel (%) Totalt 33,8 30,8 33,6 Gymnasieelever på yrkesprogram, andel (%) Män 32,9 36,3 Gymnasieelever på yrkesprogram, andel (%) Kvinnor 28,6 30,4 Gymnasieelever på högskoleförberedande program, andel (%) Totalt 53,5 51,7 51,1 Gymnasieelever på högskoleförberedande program, andel (%) Män 45,5 44,7 Gymnasieelever på högskoleförberedande program, andel (%) Kvinnor 58,6 58,5 Gymnasieelever på introduktionsprogram (IM), andel (%) Totalt 12,7 17,5 15,4 Gymnasieelever på introduktionsprogram (IM), andel (%) Män 21,6 19,0 Gymnasieelever på introduktionsprogram (IM), andel (%) Kvinnor 12,8 11,1 Elever i åk. 9, meritvärde lägeskommun, år T-3, genomsnitt (16 ämnen) Totalt 203,1 207,5 214,6 205,5 Nyinvandrade elever i år 1 kommunal gymnasieskola, år T-4, andel (%) Totalt 3,2 3,1 Invånare år som varken studerar eller arbetar, andel (%) Totalt 9,5 Invånare år som varken studerar eller arbetar, andel (%) Män 9,2 Invånare år som varken studerar eller arbetar, andel (%) Kvinnor 9,8

103 Gymnasieskolan - Avgångselever, nationella program Läsåret 2016/17 Visar uppgifter för: Uddevalla (geografiskt område), kommunal huvudman Gymnasieskola GBP för alla Därav andel Därav andel Därav andel elever med GBP för alla Därav andel med med grundl. med utökat examen och elever med Totalt antal med examen studiebevis Behörighet program studiebevis examen Andel elever med minst betyget E i gymnasiekurserna samt Gymnasiearbete Program Eng 5 Historia 1 Idr och hälsa 1 Ma 1 Na 1 Re 1 Sam 1 Sv 1 Sva 1 Gymnarbete Nationella program totalt ,3 9,7 65,5 29,1 13,9 14,3 98,3 96,4 94,0 98,6 97,0 95,1 96,5 99,3 100,0 97,6 Yrkesprogram totalt ,6 9,4 36,9 33,3 13,2 13,5 97,5 95,0 90,3 98,3 97,5 94,4 98,1 98,8 100,0 97,5 Barn- och fritidsprogrammet ,0. 87,5.. 14,8 14,8 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0. 100,0 Bygg- och anläggningsprogrammet 57 89,5.. 36,8 43,9 12,7 13,1 100,0 87,7 86,0 98,2 100,0 87,7 96,5 98,2.. 94,7 El- och energiprogrammet 32 93,8.. 34,4 46,9 13,1 13,2 96,9 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100, ,0 Fordons- och transportprogrammet 66 92, ,2 12,2 12,5 98,5 97,0 81,8 100,0 98,5 95,5 98,5 100,0.. 97,0 Handels- och administrationsprogrammet 28 89,3.. 39,3 39,3 13,5 14,2 100,0 96,4 82,1 100,0 96,4 96,4 92,9 92, ,0 Hantverksprogrammet 32 87, ,8 13,9 14,4 93,8 100,0 87,5 93,8 96,9 96,9 96,9 100,0. 96,9 Hotell- och turismprogrammet , ,2 14,2 100,0 100,0 100,0 100,0 93,3 93,3 100,0 100,0. 100,0 Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet 24 91, ,4 13,9 95,8 83,3 95,8 95,8 91,7 87,5 95,8 95,8. 100,0 VVS- och fastighetsprogrammet 21 81, ,2 12,9 100,0 95,2 95,2 95,2 100,0 100,0 100,0 100,0. 90,5 Vård- och omsorgsprogrammet 50 90,0.. 72,0 38,0 13,8 14,1 94,0 100,0 98,0 98,0 98,0 100,0 100,0 100, ,0 Högskoleförberedande program totalt ,0 10,0 90,0 25,5 14,5 15,0 99,0 97,6 97,1 98,8 96,4 95,7 95,2 99,8 100,0 97,6 Ekonomiprogrammet 97 94,8.. 94,8.. 14,1 14,4 99,0 100,0 100,0 100,0 100,0 97,9 100,0 100, ,0 Estetiska programmet 88 77,3 22,7 77,3 52,3 14,4 15,6 98,9 90,9 94,3 94,3 88,6 87,5 84,1 98,8.. 96,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 94 92,6.. 92,6 10,6 14,2 14,5 98,9 97,9 98,9 100,0 100,0 97,9 98,9 100,0.. 96,8 Teknikprogrammet 72 90,3.. 90,3 36,1 14,2 14,8 98,6 100,0 93,1 100,0. 97,2 93,1 100,0.. 95,8 Rapportbeskrivning och definitioner etc. Rapporten visar uppgifter om avgångselever i gymnasieskolan, fördelat per program. Uppgifterna avser juni det valda året. Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Totalt antal Andel (%) med examen Andel (%) med studiebevis Andel (%) med grundl. behörighet GBP för elever med examen och studiebevis GBP för elever med examen Antalet avgångselever från gymnasieskolor enligt Gy 2011 vårterminen det valda läsåret. Detta innefattar elever som tagit gymnasieexamen samt elever som fått ett studiebevis där eleven är betygssatt i kurser som totalt omfattar minst 2500 poäng. Procentuell andel elever som fått gymnasieexamen av samtliga avgångselever. Kraven för examen beskrivs i analysstödet. Andel (%) elever med studiebevis om minst 2500 poäng. Kraven för studiebevis beskrivs i analysstödet. Andel (%) elever med grundläggande behörighet för högskolestudier. Genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever. Hur den genomsnittliga betygspoängen beräknas beskrivs i analysstödet. Genomsnittliga betygspoängen för de elever elever som uppnått examen från antingen ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.

104 Vuxenutbildningen H V2017 ALLMÄNNA GRUV V antagna av dessa är 48% män 52% kvinnor 107 avbrott 25% av dessa är 47% män 53% kvinnor 265 betyg 227 E eller högre 86% av dessa är 54% män 46% kvinnor ALLMÄNNA GY V antagna av dessa är 57% män 43% kvinnor 376 avbrott 47% av dessa är 64% män 36% kvinnor 413 betyg 313 E eller högre 76% av dessa är 46% män 54% kvinnor Yrkesutbildningar H2016/V antagna av dessa är 83% män 17% kvinnor 31% avbrott Måluppfyllelse 71% - 100% Buss 71% H2016 språkproblem. Insatt språkstöd.

105 ANTAGNA MÄN KVINNOR AVBROTT MÄN KVINNOR GRUNDLÄGGANDE H GRUNDLÄGGANDE V GYMNASIALA H GYMNASIALA V YRKESKURSER totalt % 38% 29% ANTAGNA MÄN KVINNOR AVBROTT MÄN KVINNOR BUSSFÖRARE H BUSSFÖRARE V BYGG H15 Forts slut BYGG V16V17 Forts slut MEKANIKER H16/V MEKANIKER V16/H totalt

106 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Uppföljning - Anmälan enl. skollagen 6 kap 10 och diskrimineringslagen till huvudman - barn/elever som känner sig kränkta/diskriminerade samt anmälningsärenden till Barnoch elevombudet (BEO) och Skolinspektionen - höstterminen 2017 Sammanfattning I 6 kap skollagen och diskrimineringslagen finns bestämmelser om åtgärder med ändamål att motverka kränkande behandling och diskriminering av barn och elever. Enligt 6:10 skollagen är en förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Motsvarande bestämmelse gäller även när det rör trakasserier och diskriminering. Huvudmannen är inom förvaltningen barn och utbildningsnämnden. Nämnden har genom beslut delegerat till ordföranden att å nämndens vägnar motta anmälningar från förskolechef/rektor om barn och elever som anser sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller diskriminering. Genom förteckning anmäls delegationsbeslut fattade på barn och utbildningsnämndens vägnar vid varje tillfälle när nämnden har sitt sammanträde. Enligt nämndens årshjul ska uppföljning och analys ske två gånger per år. I detta ärende är det anmälningarna under höstterminen 2017 som följs upp. Därutöver sker en redogörelse över mottagna anmälningsärenden från Skolinspektionen och Barn- och elevombudet under höstterminen Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att lägga uppföljningen av anmälda ärenden till huvudmannen om utredningar av kränkningar/diskriminering samt ärenden till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet för höstterminen 2017 till handlingarna Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

107 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(7) Dnr BUN 2018/00079 Handläggare Administrativ chef Lise-Lotte Bengtsson Telefon Uppföljning - Anmälan enl. skollagen 6 kap 10 och diskrimineringslagen till huvudman - barn/elever som känner sig kränkta/diskriminerade samt anmälningsärenden till Barnoch elevombudet (BEO) och Skolinspektionen - höstterminen 2017 Sammanfattning I 6 kap skollagen och diskrimineringslagen finns bestämmelser om åtgärder med ändamål att motverka kränkande behandling och diskriminering av barn och elever. Enligt 6:10 skollagen är en förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Motsvarande bestämmelse gäller även när det rör trakasserier och diskriminering. Huvudmannen är inom förvaltningen barn och utbildningsnämnden. Nämnden har genom beslut delegerat till ordföranden att å nämndens vägnar motta anmälningar från förskolechef/rektor om barn och elever som anser sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller diskriminering. Genom förteckning anmäls delegationsbeslut fattade på barn och utbildningsnämndens vägnar vid varje tillfälle när nämnden har sitt sammanträde. Enligt nämndens årshjul ska uppföljning och analys ske två gånger per år. I detta ärende är det anmälningarna under höstterminen 2017 som följs upp. Därutöver sker en redogörelse över mottagna anmälningsärenden från Skolinspektionen och Barn- och elevombudet under höstterminen Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att lägga uppföljningen av anmälda ärenden till huvudmannen om utredningar av kränkningar/diskriminering samt ärenden till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet för höstterminen 2017 till handlingarna Ärendebeskrivning I 6 kap skollagen och diskrimineringslagen finns bestämmelser om åtgärder med ändamål att motverka kränkande behandling och diskriminering av barn och elever. Enligt

108 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(7) Dnr BUN 2018/ :10 skollagen är en förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Bestämmelsen ska även tillämpas vid upplevd diskriminering eller trakasserier. Huvudmannen är inom förvaltningen barn och utbildningsnämnden. Nämnden har genom beslut delegerat till ordföranden att å nämndens vägnar motta anmälningar från förskolechef/rektor om barn och elever som anser sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller diskriminering. Genom förteckning anmäls delegationsbeslut fattade på barn och utbildningsnämndens vägnar vid varje tillfälle när nämnden har sitt sammanträde. Enligt nämndens årshjul ska uppföljning och analys ske två gånger per år. I detta ärende är det anmälningarna under höstterminen 2017 som följs upp. Diskrimineringslagen har ändrats och detta innebär bland annat att kraven på dokumentationen ändrats. Skyldigheten att utreda uppgifter om trakasserier eller kränkande behandling inträder så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs således inga bevis om att en kränkning ska ha ägt rum för att en utredning ska inledas. Utredningsskyldigheten är också oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Skyldigheten att utreda föreligger även om vårdnadshavare, barn eller elever uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. Den som utreder måste skaffa sig en självständig uppfattning om vad som har hänt. Man kan alltså inte låta saken bero om de inblandade lämnar motstridiga uppgifter. Om huvudmannen åsidosätter sina skyldigheter kan huvudmannen åläggas att dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Det är huvudmannen som ska visa att kränkande behandling inte har förekommit. Upplevda kränkningar kan anmälas till Barn- och elevombudet som utreder ärendet. Även Skolinspektionen utreder ärenden om upplevda kränkningar om anmälan tas emot som omfattar både kränkningar och andra brister i skolsituationen. Diskriminering utreds av diskrimineringsombudsmannen. Även här finns regler om diskrimineringsersättning för det fall att utredningen visar att huvudmannen brustit. Både diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete samt arbeta med aktiva åtgärder för att dels främja lika rättigheter och möjligheter, dels förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Verksamheterna ska upprätta en likabehandlingsplan där

109 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 3(7) Dnr BUN 2018/00079 arbetet beskrivs samt dokumentation över arbetet enligt bestämmelserna i diskrimineringslagen. Det är inget som hindrar att detta sker i samma dokument. Skolinspektionen har tillsammans med Barn- och elevombudet tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap skollagen följs. Diskrimineringsombudsmannen har tillsynen över att bestämmelserna i diskrimineringslagen följs. Statistik Nedan lämnas en redogörelse över antalet anmälda anmälningar till huvudmannen. Redogörelsen omfattar statistik både från senaste uppföljningen (vårterminen 2017) och innevarande uppföljning (höstterminen 2017). Antal anmälningar per verksamhetsform inklusive antal från föregående uppföljning: Uppföljning september 2017 (avser vårterminen 2017) Totalt antal 348 Uppföljning februari 2018 (avser höstterminen 2017) Totalt antal 628 Förskola 10 Förskola 14 Pedagogisk omsorg 0 Pedagogisk omsorg 1 Grundskola/grundsärskola 325 Grundskola/grundsärskola 581 Gymnasieskolan/gymnasiesärskolan 9 Gymnasieskolan/gymnasiesärskolan Vuxenutbildningen 4 Vuxenutbildningen 0 Per skola/enhet Per skola/enhet Bokenäs 13 Bokenäs 28 Hogstorp 10 Hogstorp 5 Herrestad 19 Herrestad F-3 3 Herrestad Norgården F-6 3 Norgården F-6 27 Norgården Norgården Sandersdal 34 Sandersdal 74 Norrskolan 0 Norrskolan 4 Äsperöd F-6 2 Äsperöd F-6 41 Sommarhemmet Sommarhemmet Sommarhemmet F-6 30 Sommarhemmet F-6 42 Sommarhemmet grundsär 0 Sommarhemmet grundsär 2 Dalaberg 48 Dalaberg 132 Ramneröd 28 Ramneröd 29 Ljungskile 3 Ljungskile F-3 32 Ljungskile

110 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 4(7) Dnr BUN 2018/00079 Hovhult 22 Hovhult 16 Lane Ryr 3 Lane Ryr 14 Forshälla 7 Forshälla 21 Väster Väster Väster Väster Unneröd 36 Unneröd 29 Skansen-Äsperöd 2 Skansen-Äsperöd 1 Stråket 1 Stråket 1 Linnéaskolan 13 Linnéaskolan 11 Gymnasiet Gymnasiet Akademi Sinclair 0 Akademi Sinclair 0 Agneberg 0 Agneberg 17 Östrabo yrkes 6 Östrabo yrkes 4 Östrabo 1 Östrabo 0 2 Gymnasiesär 1 Förskola Förskola Hälle förskola 1 Hälle förskola 0 Myntets förskola 1 Myntets förskola 0 Bokenäs förskola 3 Bokenäs förskola 0 Norgårdens förskola 1 Norgårdens förskola 0 Fjällrävens förskola 1 Fjällrävens förskola 0 Kärrs förskola 1 Kärrs förskola 0 Parkens förskola 1 Parkens förskola 3 Äsperöds förskola 1 Äsperöds förskola 0 Skogslyckans förskola 4 Balladens förskola 2 Hönseberget 2 Forshälla förskola 1 Skansens förskola 1 Ängabo förskola 1 Beskrivning av händelserna Vårterminen 2017 Höstterminen 2017 Verbala eller skriftliga kränkningar av andra barn/elever Verbala eller skriftliga kränkningar av enhetens personal av annan förälder + 2 personal på APL av annan förälder

111 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 5(7) Dnr BUN 2018/00079 Fysiska kränkningar av andra barn/elever Fysiska kränkningar av 5 12 enhetens personal Kränkningar via sociala medier Psykisk kränkning Åverkan på elevs tillhörighet Polisanmälan 2 2 Ökat antal anmälningar Som framgår ovan har antalet anmälningar ökat markant. För att få en förklaring till detta har kontakt tagits med några av de rektorer som haft en väsentlig förändring för att få deras kommentarer. Sammanfattningsvis finns dessa förklaringar till ökningen från rektorerna: Skolorna arbetar aktivt med arbetet kring förebyggande och främjande åtgärder. Personalen anmäler frekvent all misstanke även när det kan handla om en konflikt. Ökad medvetenhet och kunskap gör att anmälningar ökar. Elevhälsans arbete med handledning har ökat under detta läsår, kommunikationen har ökat mellan elevhälsan och lärare och trygghetsgruppen följer upp mer systematiskt kring var, när och hur. Personalen har blivit bättre på att dokumentera och följa upp kränkningsärenden på skolan. Kränkningarna har inte ökat gällande aktiva kränkningar på skolan. Det som har skett är att skolan har genomfört ett gediget arbete inklusive utbildning kring kränkningar (anmälan och utredning) med personal. Även elever har fått mer vetskap kring kränkningar och hur skolan arbetar med det. Skolpersonal anmäler och utreder kränkningar på ett annat sätt nu än tidigare. Tidigare visste inte skolpersonal hur man skulle göra och då är det självklart att det blir låga siffror i statistiken. Kränkningarna har inte ökat, men kränkningsarbetet som skolpersonalen genomför har blivit mer rättssäkert. Det kan även konstateras att ökningen på gymnasiet går att härleda till en situation som anmälts av flera elever.

112 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 6(7) Dnr BUN 2018/00079 Ärenden hos Skolinspektionen/Barn- och elevombudet Överlämnade till klagomålshanteringen eller avskrivna 6348 Anmälan gällande skolsituationen för en elev vid Norgårdenskolan, :6348. Överlämnat till klagomålshanteringen. Rör vårdnadshavares möjlighet att träffa en elev samt bristande information Barn och elevombudet :8367 Avskriven anmälan gällande kränkande behandling på Forshällaskolan i Uddevalla kommun (vaga uppgifter) 8504 Skolinspektionen :8504 Anmälan gällande skolsituationen vid Linnéaskolan i Uddevalla kommun. Överlämnats till klagomålshanteringen. Rör skolans närvaroregistrering Skolinspektionen : Anmälan om skolsituationen för en elev vid Sandersdalsskolan i Uddevalla kommun. Överlämnat till klagomålshanteringen. En personal har ställt frågor till en elev som eleven upplevt negativt. Pågående 6899 Skolinspektionen : Anmälan om skyldigheten att motverka kränkande behandling vid Bokenäs skola Skolinspektionen :7383 Anmälan om skolsituationen för en elev vid Ramnerödsskolan i Uddevalla kommun. Rör utredning om kränkande behandling samt elevens rätt till utbildning och stödinsatser Uppföljning av ärende: Skolinspektionen : Anmälan gällande skolsituationen för en elev vid Uddevalla gymnasieskola, Östrabo i Uddevalla kommun. Efter att svar lämnats i det första ärendet beslöt förvaltningen att göra en egen fördjupad granskning och svaret efter den granskningen hanterades som en uppföljning Barn och elevombudet : Anmälan om kränkande behandling vid Uddevalla gymnasieskola, Agneberg, Uddevalla kommun. Ingen kränkning har konstaterats, men brister i anmälan till rektor respektive huvudman.

113 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 7(7) Dnr BUN 2018/ Skolinspektionen :9278 Anmälan om skolsituationen för en elev vid Dalabergsskolan i Uddevalla kommun. Rör upplevda kränkningar samt elevens rätt till stöd Barn och elevombudet : Anmälan om kränkande behandling vid Ljungskileskolan F-3, Uddevalla kommun. Avslutade 9504 Barn- och elevombudet : Anmälan om kränkande behandling vid Dalabergsskolan, Uddevalla kommun. Ingen kritik. Sammanfattning och slutsats Antalet anmälda utredningar om kränkningar har ökat markant under terminen. Vid den analys som genomförs framför rektorerna som främsta orsak till detta att enheterna blivit bättre på att följa gällande rutiner och göra anmälan till huvudmannen. Enheterna arbetar systematiskt med dessa frågor med likabehandlingsplanen och dokumentation kring arbetet mot diskriminering och trakasserier som utgångspunkt. Skolinspektionen har i den regelbundna tillsynen funnit brister vid flera enheter vad gäller trygghet och studiero. Flera åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med bristerna. 8 mars kommer en utvecklingsdag att genomföras (nämnd, grundskola och elevhälsa) där temat är trygghet och studiero Antalet ärenden till Skolinspektionen och BEO har minskat något (11 st jämfört med 14 st under vårterminen 2017). Flera är under handläggning och är ännu inte avgjorda. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Lise-Lotte Bengtsson Administrativ chef Expediera till Verksamhetskontoren

114 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/ Patientsäkerhetsberättelse med informationssäkerhets- och kvalitetsberättelse för elevhälsan i Uddevalla kommun 2017 Sammanfattning Vårdgivaren ska enligt 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse som beskriver hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående år, vidtagna åtgärder och uppnådda resultat. Även en kvalitetsberättelse ska upprättas och vi har valt att sammanfoga dessa till ett dokument. Nytt för 2017 är att författningarna nu även kräver att en informationssäkerhetsberättelse upprättas. Även denna bakas in i samma dokument I patientsäkerhetsberättelsen beskrivs hur skolsköterska med medicinskt ledningsansvar (MLA) tillsammans med professionerna bedrivit ett strukturerat kvalitets- och utvecklingsarbete för att verksamheten ska hålla hög kvalitet och vårdskador undvikas detta arbete bedrivits kopplat till de lagar och författningar som styr Hälso- och sjukvårdsverksamhet. Informationssäkerhetsarbetet har bedrivits av systemförvaltare för journalsystemet i samarbete med MLA. Under 2017 har arbetat med att utforma enhetliga rutiner fortsatt. Risk- och händelseanalyser är utförda. Informationssäkerhetsbestämmelse utformades och antogs utifrån ny författning som börjar gälla i mars Vi har också börjat använda det digitala system (e-tjänst) för avvikelsehanteringen som skapades under slutet av Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Patientsäkerhets-, kvalitets- och informationssäkerhetsberättelse för elevhälsan i Uddevalla kommun 2017 Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats (EMI), i 5 delar: 1. Lokaler och utrustning 2. Personalresurser 3. Verksamhetsansvar 4. Verksamhetens arbete Elevernas inlärningsmiljö Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anta patientsäkerhets- kvalitets- och informationssäkerhetsberättelse för 2017 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

115 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2018/00062 Handläggare Skolsköterska MLA Susann Magnusson Telefon Patientsäkerhetsberättelse med informationssäkerhets- och kvalitetsberättelse för elevhälsan i Uddevalla kommun 2017 Sammanfattning Vårdgivaren ska enligt 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse som beskriver hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående år, vidtagna åtgärder och uppnådda resultat. Även en kvalitetsberättelse ska upprättas och vi har valt att sammanfoga dessa till ett dokument. Nytt för 2017 är att författningarna nu även kräver att en informationssäkerhetsberättelse upprättas. Även denna bakas in i samma dokument I patientsäkerhetsberättelsen beskrivs hur skolsköterska med medicinskt ledningsansvar (MLA) tillsammans med professionerna bedrivit ett strukturerat kvalitets- och utvecklingsarbete för att verksamheten ska hålla hög kvalitet och vårdskador undvikas detta arbete bedrivits kopplat till de lagar och författningar som styr Hälso- och sjukvårdsverksamhet. Informationssäkerhetsarbetet har bedrivits av systemförvaltare för journalsystemet i samarbete med MLA. Under 2017 har arbetat med att utforma enhetliga rutiner fortsatt. Risk- och händelseanalyser är utförda. Informationssäkerhetsbestämmelse utformades och antogs utifrån ny författning som börjar gälla i mars Vi har också börjat använda det digitala system (e-tjänst) för avvikelsehanteringen som skapades under slutet av Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Patientsäkerhets-, kvalitets- och informationssäkerhetsberättelse för elevhälsan i Uddevalla kommun 2017 Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats (EMI), i 5 delar: - Lokaler och utrustning - Personalresurser - Verksamhetsansvar - Verksamhetens arbete - Elevernas inlärningsmiljö Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att anta patientsäkerhets- kvalitets- och informationssäkerhetsberättelse för 2017

116 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2018/00062 Lena Cederberg Verksamhetschef Barn och elevhälsa Susann Magnusson Skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Expediera till

117 Patientsäkerhetsberättelse med informationssäkerhets- och kvalitetsberättelse för elevhälsan i Uddevalla kommun Susann Magnusson Skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Lena Cederberg Verksamhetschef Ansvarig för innehållet 1

118 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Uppföljning genom egenkontroll 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Samverkan för att förebygga vårdskador 6 Riskanalys 7 Informationssäkerhet 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 8 Klagomål och synpunkter 9 Sammanställning och analys 9 Samverkan med patienter och närstående 9 Resultat 10 Övergripande mål och strategier för kommande år 10 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Enligt Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40), som började gälla ska patientsäkerhetsberättelse numera även innehålla uppgifter om uppföljningar av informationssäkerheten, de riskanalyser som har gjorts och de åtgärder som har vidtagits för förbättring av informationssäkerheten. Den utvärdering vårdgivaren har genomfört av skydd mot olovlig åtkomst till datornätverk och informationssystem och den granskning som har gjorts av hälso- och sjukvårdspersonalens journalföring ska också redovisas I detta dokument hänvisas till paragrafer i Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9 2

119 Sammanfattning Mindre revidering av ledningssystemet har gjorts under 2017 med anledning av förändringar i Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 Hälso- och sjukvårdsförordningen 2017:80 Socialstyrelsens föreskrifter om journalhantering och behandling av personuppgifter i hälsooch sjukvården (HSLF-FS 2017:3) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete (HSLF-FS 2017:40) Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) föreskrifter om anmälan av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (Lex Maria) (HSLF-FS 2017:41) Skolsköterskorna har kvalitetsfrågor på agendan på alla professionsmöten. Arbete pågår också i fyra olika utvecklingsgrupper. Vi har försökt intensifiera arbetet med rutiner och egenkontroll då det fortfarande saknas en del skriftliga rutiner. Tydliga rutiner leder till högre informationssäkerhet, patientsäkerhet och verksamhetens kvalitet i stort. Skolsköterskemottagningarna håller nu godtagbar standard på de flesta punkter efter att godkända dokumentskåp och läkemedelskylskåp införskaffats. För psykologerna är arbetet med utgångspunkt i SOSFS 2011:9 inte lika inarbetat men har under året påbörjats på ett mer strukturerat sätt. Logopeder, som även de lyder under hälso- och sjukvårdlagstiftning, är ganska ny som yrkesgrupp inom barn och utbildningsförvaltningen och kommer att göras mer involverade patientsäkerhetsarbetet framöver. Riskanalys görs årligen i enlighet med MLAs årshjul och systemadministratörens årshjul. Det görs också inför förändringar i organisationen eller metoder. Mest aktuellt nu är förändringar i och med byte av journalsystem där riskanalysen är viktig. Egenkontroll har under året mest varit riktad mot skolsköterskornas läkemedelshantering. I februari 2017 påbörjades digital avvikelserapportering. Det har höjt kvalitén på utredningen av inkomna avvikelserapporter inom den medicinska delen av elevhälsan. Nytt för i år är ett mer strukturerat arbete med informationssäkerhet där MLA och systemadministratör har ett nära samarbete. 3

120 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Kravet enligt lagar och författningar på god vård, ändamålsenliga lokaler och kostnadseffektivitet enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30) ska uppnås. Vårdgivaren ansvarar för att ett ledningssystem för kvalitet finns. Genom ett strukturerat kvalitets- och utvecklingsarbete med egenkontroll, riskanalyser och uppföljningar ska verksamheten hålla hög kvalitet och vårdskador undvikas. Endast personal med rätt kompetens anställs. För skolsköterskor innebär det att vi kräver att man har utbildning till specialistsjuksköterska (barnsjuksköterska eller distriktssköterska, i Uddevalla kommun anses skolsköterskeutbildningen i Skövde som likvärdig). Logopeder och psykologer är legitimerade. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivaren, i detta fall Barn och utbildningsnämnden, har det fulla ansvaret för de delar av Barn och elevhälsan i grundskolan och grundsärskolan samt elevhälsan inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som lyder under Hälso- och sjukvårdslagstiftning. I detta innefattas den medicinska insatsen med skolsköterska och skolläkare samt delar av psykologernas och logopedernas verksamhet. Till verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) har vårdgivaren utsett Lena Cederberg, Barn och elevhälsans verksamhetschef, som i sin tur överlåtit enskilda medicinska ledningsuppgifter till skolsköterska med medicinskt ledningsansvar (MLA). Vårdgivaren har utsett MLA och systemförvaltare för elevhälsans dokumentationssystem (PMO) att ansvara för informationssäkerhetsarbetet. Sedan 2015 har patientsäkerhetsarbetet och patientsäkerhetsberättelsen omfattat även psykologer och logopeder från att tidigare enbart omfattat EMI. MLA samordnar detta. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 MLA träffar psykologer och logopeder var för sig något tillfälle varje termin för att följa upp hur arbetet går i respektive grupp med professionens egna och professionsgemensamma processer och rutiner samt uppföljning av dessa. Skolsköterskorna träffas ungefär var fjärde vecka för professionsmöten där kvalitets- och utvecklingsfrågor är en del av innehållet. Agendan för dessa möten följer MLAs årshjul med bl a egenkontrol, riskanalyser och utvärderingar. Systemförvaltare för PMO ansvarar för risanalyser vid förändringar i journalsystem samt kontroller av loggar i journalsystemet. Systemförvaltare och MLA samarbetar informationssäkerhetsfrågor och patientsäkerhetsfrågor där personuppgiftshantering och journalsystem berörs. 4

121 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Tjänsten som MLA tillsattes 1 februari Genom egenkontroll identifierades många brister på skolsköterskemottagningarna. Sedan dess pågår ett förbättringsarbete vad gäller utrustning, sekretess, hygien och städning. Uppföljning pågår kontinuerligt. Vaccinationer var ett prioriterat område för egenkontroll inför 2017 men har inte genomförts på något strukturerat sätt. Orsak till detta är att vi arbetat mycket på andra sätt med att vaccinationsprogram, rutiner mm ska vara välkända och fungera. Egenkontroll har för skolsköterskorna under 2017 har istället bestått av granskningar och uppföljningar i samband med kvalitets- och utvecklingsarbete på skolsköterskemöten och har gällt hälsosamtalen, läkemedelshantering, uppföljning av hälsoproblem/kontrollelever mm. Utöver detta har systemförvaltare PMO och MLA var för sig och på egen hand gjort egenkontroll rörande journalsystem (enligt KLASSA), journalhantering och dokumentation. Psykologerna utövar egenkontroll i samband med utredningar genom att en kollega vid behov läser igenom materialet. Psykologerna har också både kollegial och extern handledning som de ser som ett sätt att bedriva egenkontroll av sitt arbete. Det har under året endast varit en logoped i tjänst och där pågår fortfarande ett utvecklingsarbete kring logopedens roll i skolan och deras uppdrag. Någon regelrätt egenkontroll har därför inte känts relevant att genomföra detta år. Under året inkomna avvikelserapporter används för att identifiera brister, en slags egenkontroll, och vidta förbättringar för att avvikelserna inte ska upprepas. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet under 2017 SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Verksamhetschefen överlät 2015 medicinska ledningsuppgifter till MLA och detta har fortgått utan förändringar Arbete med skriftliga rutiner påbörjades under 2015 och fortgår. Vissa rutiner har redan behövt revideras utifrån ändrade författningar eller ändrade rutiner hos samverkanspartners såsom ögonkliniken, ortopedkliniken. Ledningssystem och rutiner finns på Inblicken där varje process har en egen mapp. Tillhörande blanketter finns också i dessa mappar. Forskning och övriga nyheter inom verksamhetsområdet följs kontinuerligt. Mer ändamålsenligt mottagningsrum har ordnats på Sommarhemsskolan F-6 På Norgårdenskolan och Västerskolan som har behov av mer än en heltid skolsköterska finns nu rum till båda även om de nya rummen inte är fullt utrustade. 5

122 Samtliga skolsköterskemottagningar har nu godkända läkemedelskylsåp för vacciner. Möten och andra samverkansformer med andra vårdgivare som vi samarbetar med Revidering av ledningssystem med anledning av ny hälso- och sjukvårdslag och några förändrade/nya författningar. Lagt in elever utan fullständigt personnummer i det digitala journalsystemet. Tidigare fördes dessa journaler på papper. Vi bedömer att den digitala hanteringen blir mer patientsäker. E-tjänst för avvikelsehantering togs i bruk februari 2017 har lett till bättre uppföljning och bättre statistikmöjligheter. Tidigare informationssystem (Asynja) slogs samman med nuvarande system (PMO) i början av året vilket lett till en sammanhållen journal så som lagen kräver och till ökad patientsäkerhet då man slipper gå in i två olika system för att se alla uppgifter och få helhetsbild. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Elevhälsans medicinska del (EMI): MLA haft möte med BUPs chef Verksamhetschef har möten med BUP och socialtjänst (f d lokal styrgrupp Västbus) Möte hos integrationsenheten ihop med sjuksköterskor från vårdcentralerna kring hälsobesök för nyanlända Skolsköterskegruppen har regelbundet olika samverkanspartners inbjudna till sina professionsmöten. I år har vi träffat ögonkliniken och ortopedläkare. Verksamhetschef och MLA deltar i närsjukvårdsgruppen och har där under året lyft frågan om att förväntningar på varandra inte alltid är korrekta utifrån de uppdrag vi har, att det råder en begreppsförvirring och att vi inte alltid har kunskap om varandras uppdrag. Psykologer: Samverkat med BUP Har i aktuella fall en samverkan med ansvarig för mottagande i särskola Logopeder: Samverkan med NU-sjukvårdens logopeder 6

123 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Generell riskanalys ska genomföras i april varje år. Under 2017 har dessa riktats mot arbetsmiljö (stress, hög arbetsbelastning) Analys görs två gånger per år av risker som identifieras i avvikelserapporter/händelseanalyser. Riskanalys har gjorts inför införande av digitala journaler för elever utan fullständigt personnummer och inför byte av journalsystem. Riskanalys görs vid införande av nya metoder eller material samt vid förändringar i verksamheten. Identifierade risker: Skriftliga rutiner saknas inom flera områden för samtliga yrkeskategorier Kylväskor för transport av vaccin saknas. Åtkomst till pappersdokument, t ex BVC-journaler, kan inte till fullo säkerställas under semestrar och annan frånvaro Organisations- och bemanningsförändringar gör att personal behöver byta skola vilket ger en risk att kontroller/uppföljningar av elever missas. Sjukskrivningar ledde till att inte alla hälsobesök för år 4 vid en skolenhet hanns med (läsåret 16/17) vilket innebär risk att upptäckt av avvikelser (tillväxt, sneda ryggar etc) fördröjs. Stort inflöde av nyanlända och stor omsättning av elever på Margretegärde under tidigare läsår innebär fortsatt risker att elever missas, elever förväxlas, felaktiga eller uteblivna vaccinationer, brister i uppföljning och att hälsobesök med hälsosamtal inte kan erbjudas alla Ej lyckats rekrytera skolläkare för anställning. Situationen löses med att läkare köps in på 50%. Tiden räcker inte för regelbunden konsultation. Skolsköterskorna tvingas till fler egna bedömningar. Skolläkaren har ingen egen arbetsplats och inget dokumentskåp - ingen säker hantering när journaler behöver flyttas /tas med Dokumenthanteringsplanen är otydlig bl a kring inskannade dokument. Oklarheter kring äldre rutiner och kring gallring vid överföring av journaler till kommunarkiv kan göra att spårbarheten försämras. Informationssäkerhet I upphandlingsarbetet som pågått under 2017 har säkerheten kring PMO genomlysts i detalj. Via SKL:s system KLASSA har det tagits fram ett antal punkter in i upphandlingsarbetet som agerat Skakrav i förfrågningsunderlaget för Barn och elevhälsans i upphandlingsarbetet med Barn och elevhälsans journalsystem. Under året som gått har det tagits fram rutiner för loggkontroll av öppnade journaler. Systemförvaltare har genomfört stickprovskontroller. Avsikten med detta var att studera om användare av befintligt journalsystem tagit del av information som de saknar behörighet till. Det har inte förekommit några otillbörligheter. Under den sökhistorik som hittats på varje användare har det förekommit elevvårdsrelationer som gjort det berättigat att gå in på aktuella elever. Under hösten 2017 togs beslut att föra in elever med tillfälliga/ofullständiga personnummer i PMO. Vi kan se att det blivit en enklare och tillförlitligare hantering kring dessa elever. Risk för 7

124 dubbeldokumentation kan föreligga. För att undvika detta görs en matchning av personnummer på grundskolan av administratör. Systemförvaltare gör en koll i PMO nästkommande dag och ser om journalen ligger dubbelt. Har detta skett, görs av systemförvaltare sammanslagning av journalerna för att erhålla en journal. Incidenter Uppdatering av journalsystemet genomfördes av kommunen självt i början på året samt i anslutning till semester. Den senaste uppdateringen resulterade i att programmet inte kom ut till samtliga användare i tid. Orsaken vara att många inte hade datorn ansluten till rätt nätverk. Misstaget är påtalat och åtgärdat. Import av elevdata för gymnasiet skedde först när eleverna börjat terminen. Uppföljningar Uppföljning av att föra in elever med ofullständigt personnummer i PMO har skett genom möte med PMO samordningsgruppen där det beslutats att Systemförvaltare får ta del av personnummermatchningen för att säkerställa att barnet/eleven inte får dubbla journaler. Händelserna kring den senaste uppdateringen har diskuterats i samordningsgruppen och förslag har väckts för att undvika felaktigheter i framtiden. Rörande gymnasiet har samtal förts med administrativ chef för att få fram förbättringsåtgärder Förbättringsåtgärder Administratör meddelar systemförvaltare när personnummermatchning skett och denne gör vid händelse om dubbla journaler till en enda journal. Vid uppdateringar meddelar systemförvaltare i god tid om vad som ska ske och hur användarna ska hantera sin dator. Åtgärder rörande gymnasiets elevimport vid läsårets början har bestått av ökad kommunikation emellan yrkesgrupper. Det är för gymnasiet svårt att hålla tidplanen för terminsstarten på grund av att det tar lång tid med klassplaceringen av elever. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Vårt digitala system för att inrapportera avvikelser är i bruk sedan februari 2017 och har fungerat bra. Inkomna avvikelser utreds av MLA. Eventuellt görs detta tillsammans med den personal som rapporterat avvikelsen och vid behov samråds med andra personer, t ex skolläkare. Risk och händelseanalys handbok för patientsäkerhetsarbete används som modell för hur utredningen ska göras. Allvarliga avvikelser rapporteras omgående till verksamhetschef. Vårdgivaren har utsett MLA till anmälningsansvarig enligt det som brukar kallas Lex Maria. Om skadan är allvarlig gör MLA bedömningen i samband med utredningen om anmälan enligt Lex Maria behöver göras. 8

125 Fortlöpande analyseras och återkopplas inkomna avvikelser till skolsköterskegruppen och till verksamhetschef. Inkomna avvikelser 2017: Under 2017 inkom tolv stycken avvikelserapporter varav en är inlämnad av psykolog och övriga från skolsköterskor. Tre av dessa bedömdes inte vara avvikelser. Sex av de nio återstående avvikelserna gäller vaccin, en gäller vård och behandling en gäller journalhantering och en gäller samverkan med BUP (Västbus). I samtliga fall har ingen eller endast ringa vårdskada uppstått. Ingen avvikelse har föranlett Lex Maria anmälan. Fyra av de sex avvikelserna som rör vaccination handlar om nyanlända elever som inte följer ordinarie barnvaccinationsprogram. Övriga två gäller vaccination som av allt att döma getts till eleven men inte dokumenterats i journalen. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Inga klagomål har inkommit. Klagomål är annars att se som en avvikelse. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6, 7 kap.2 Vi bedriver verksamhet som håller hög kvalitet och är patientsäker. Detta är ändå frågor vi ständigt arbetar vidare med. För att uppnå hög kvalitet och patientsäkerhet är det viktigt att vårdgivaren (nämnden) tar sitt vårdgivaransvar och har kunskap om vad detta innebär. Inga allvarliga vårdskador har inträffat under året. Vi har ett ständigt pågående arbete med rutiner och förbättringar av lokaler och utrustning vilket förhoppningsvis ska minska riskerna ytterligare för att vårdskador ska inträffa. Risken att allvarliga vårdskador ska inträffa i framtiden bedöms som låg. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Patienterna/eleverna och deras närstående/vårdnadshavare har inte erbjudits möjlighet att medverka i patientsäkerhetsarbetet på något strukturerat sätt. Samverkan sker med elever och vårdnadshavare för att förebygga vårdskador främst genom kontakt via personliga besök, telefon eller brev i samband med hälsobesök, vaccinationer och utredningar. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Ju fler skriftliga rutiner som blir klara och bifogas ledningssystemet desto fler kvalitetsmål för verksamheten får vi. Tid för ordentlig genomgång och uppföljning av dessa kvalitetsmål har saknats, men vi har ingen anledning att misstänka att vi inte nått de uppsatta målen. 9

126 Verksamhetsmålen för 2017 angavs i patientsäkerhetsberättelsen för 2016, samt i verksamhets- och kompetensutvecklingsplanen som skolsköterskorna upprättat. Utvärdering har gjorts och ny plan för 2018 har upprättats. Psykologer och logopeder har inte uppställda mål på samma sätt, men vi arbetar vidare för att få tydliga rutiner med uppsatta kvalitetsmål även för deras verksamhet. Även dessa professioner har börjat utarbeta kompetensutvecklingsplaner. Störst patientsäkerhetsrisker finns vid vaccinering och journalhantering varför det är prioriterade områden när det gäller att få färdigt rutiner. Kvalitetsmått för Elevhälsans medicinska insats bifogades 2015 års patientsäkerhetsberättelse. Ny genomgång av detta dokument har gjorts i år (bifogas). Tydliga förbättringar ses vad gäller lokaler och utrustning. Antal elever per heltid skolsköterska har förbättrats både inom grundskola och gymnasieskolan, men pga. skolornas varierande storlekar och andra organisatoriska utmaningar finns alltför stora variationer mellan olika skolsköterskor. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som skulle kunna utvecklas för ökad skolnärvaro, bättre psykisk hälsa och bättre måluppfyllelse hinns inte med så som man skulle önska eftersom hälsobesök, vaccinationer och elevhälsomöten upptar så stor del av arbetstiden. Övergripande mål och strategier för kommande år Fortsätta arbetet med rutiner innehållande kvalitetsmål så att vi har mätbara mål för samtliga aktiviteter inom våra processer. Ett mer strukturerat arbete med egenkontroll och mätningar av kvalitetsmål. Egenkontroll med fokus på läkemedel och dokumentation skall göras (skolsköterskor). Egenkontroll av de tester som görs på elever (psykologer) Informationssäkerhetspolicy ska revideras utifrån ny dataskyddsförordning och åtgärder vidtas för att förordningen ska följas Byte av journalsystem ska ske på ett patientsäkert sätt Rutin för utredning av specifika- läs och skrivsvårigheter tas fram för att säkra kvalitén på detta område Bilagor: Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats (5 delar) 10

127 Lokaler och utrustning Kvalitetsmått för struktur (S), process (P) och resultat (R) 1(1) Struktur Process Resultat Informationskälla/ lokalt Har verksamheten lokaler som uppfyller kraven för sekretess? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Datakälla/ nationellt Nationell databas saknas S P R Kommentar n Förbättrats sen Fortfarande lyhört på Ramneröd, Lane Ryr, Hogstorp. På några skolor har all personal nyckel till rummet. Har verksamheten lokaler som uppfyller krav på golvyta, tillgänglighet för alla elever och tillgång till vilrum? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas n Förbättrats på några enheter sen 2015 men finns fortsatt brister på vissa skolor. Golvytan i minsta laget på ganska många skolenheter. Vilrum saknas på flera skolor. Har verksamheten lokaler som uppfyller kraven på hygien? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas j Linnéaskolan s har nu fått vatten liksom Sommarhemmet F-6. Väljer nu att sätta ja på denna punkt även om några enheter fortfarande inte har separata ytor för rent och orent gods Finns rutin/avtal för hantering av riskavfall? Lämnas riskavfall för destruktion? Följs rutinen? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas j j j Har verksamheten den utrustning* som behövs för dess omfattning? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas j Sedan 2015 har kompletterats med britsar,låsbara väskor dokumentskåp och kylskåp som saknades. Nu saknas bara kylväskor för vaccintransport, säker transport kan ändå lösas i de flesta fall Finns rutin för kontroll/tillsyn av medicintekniska produkter? Genomförs kontroll/tillsyn av medicintekniska produkter? Följs rutinen? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas j j

128 Personalresurser Kvalitetsmått för struktur (S), process (P) och resultat (R) 1(1) Struktur Process Resultat Informationskälla/ lokalt Antal elever/heltidsanställd skolläkare? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Datakälla/ nationellt S P R Kommentar EMQ * *Antal ca 9200 elever Läkare inhyrd på 50%, då vi ej lyckats rekrytera någon på heltid Antal elever/heltidsanställd skolsköterska? Andel (%) skolläkare med yrkesspecifik kompetens? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska EMQ * *Antal EMQ * *Andel (%) Grundskola/grundsär ca 430 elever per heltid utan hänsyn taget till andra faktorer. Gymnasiet/gymnasiesär ca 500 Ingen anställd. Inhyrd läkare har godtagbar kompetens men ej skolläkarspecialist. Andel (%) skolsköterskor med yrkesspecifik kompetens? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska EMQ * *Andel (%) 100 Ges skolläkare kontinuerlig fortbildning/ kompetensutveckling? _ Antal dagar fortbildning/ kompetensutveckling för skolläkare? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas j _ * *Antal Inhyrd läkare står själv för kompetensutveckling Ges skolsköterskor kontinuerlig fortbildning/ kompetensutveckling? _ Antal dagar fortbildning/ kompetensutveckling för skolsköterska? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas j _ * *Antal Antal dagar kan ej specificeras, varierar mellan individer. Gymnasiet har ej handledning. Några åker på skolsköt.kongress. mm Används evidensbaserad samtalsmetodik vid hälsosamtalet? _ Andel (%) skolsköterskor/skolläkare som genomgått utbildning? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska EMQ _ * *Andel (%) n Varierar hur mycket utbildning i samtalsmetodik man har. Generellt frågeformulär används men metodik kan variera

129 Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått för struktur (S), process (P) och resultat (R) 1(1) Struktur Process Resultat Informationskälla/ lokalt Finns verksamhetschef utsedd enligt hälso- och sjukvårdslagen? Är verksamhetschefen läkare/sjuksköterska? Datakälla/ nationellt Verksamhetschef Inspektionen för vård och omsorg (IVO) S P R Kommentar Verksamhetschef IVO * *Ange läkare/sjuksköterska nej, saknar medicinsk kompetens j Lena Cederberg Har verksamhetschefen uppdragit åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter? Verksamhetschef Nationell databas saknas j till skolsköterska med medicinskt ledningsansvar (MLA) Är verksamheten, EMI, anmäld till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt gällande lagstiftning? Verksamhetschef IVO j Ingår det i kvalitetsarbetet att upprätta verksamhetsplan? Ingår det i kvalitetsarbetet att upprätta verksamhetsberättelse? Finns Lex. Maria ansvarig utsedd för verksamheten? Skrivs verksamhetsplan? Skrivs verksamhetsberättelse? _ Utvärderas och återförs resultatet till verksamheten, ledning och vårdgivare? Utvärderas och återförs resultatet till verksamheten, ledning och vårdgivare? Antal anmälningar enligt Lex. Maria? Verksamhetschef Verksamhetschef Nationell databas saknas Nationell databas saknas j n j n j * Verksamhetsplan och kompetensutvecklingsplan skrivs i ett gemensamt dokument Kvalitets-, patientsäkerhets- och informationssäkerhetsberättelse skrivs. *Viss inrapportering till årsberättelse Verksamhetschef IVO _ * *Antal j Inga anmälningar gjorda. Anmälningsansvarig är Susann Magnusson MLA Finns rutin för avvikelsehantering? Finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för verksamheten? Finns rutin för anmälan enligt socialtjänstlagen? Utförs risk- och händelseanalys vid inträffade avvikelser? Skrivs patientsäkerhetsberättelse årligen? Antal avvikelserapporter? Återförs patientsäkerhetsberättelsen till ledning och vårdgivare? Antal anmälningar enligt socialtjänstlagen? Verksamhetschef Verksamhetschef Skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas Nationell databas saknas Nationell databas saknas j j j j * *Antal 12 inlämnade varav 3 inte ansågs vara avvikelser. Digitalt system garanterar uppföljning. j _ * *Antal

130 Verksamhetens arbete Kvalitetsmått för struktur (S), process (P) och resultat (R) 1(2) Struktur Process Resultat Informationskälla/ lokalt Finns metodbok för verksamheten? Finns rutin för hur journaldokumentationen utförs? Uppdateras metodboken regelbundet? Utvärderas rutinen regelbundet? Tillämpas metodboken i verksamheten? Följs rutinen? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Datakälla/ nationellt Nationell databas saknas Nationell databas saknas j j S P R Kommentar j j j j Rutiner finns i ledningssytemet. I övrigt hänvisas till 1177 o dl. Finns rutin för signering? Utvärderas rutinen regelbundet? Följs rutinen? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas j j j Finns rutin för remisshantering? Utvärderas rutinen regelbundet? Följs rutinen? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas n - - Är under utarbetande. Det finns rutiner för vart remiss skickas och när. Finns rutin för kontrollelever? Utvärderas rutinen regelbundet? Följs rutinen? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Nationell databas saknas n - - Är under utarbetande Erbjuds alla elever hälsobesök i enlighet med skollagen (SFS 2010:800)? _ Andel (%) genomförda hälsobesök i förskoleklass hos skolläkare? Skolsköterska/ patientjournal EMQ _ * *Andel (%) n Vi har ej skolläkarbesök i basprogrammet, det är inget som ska göras enligt lagen _ Andel (%) genomförda hälsobesök i förskoleklass hos skolsköterska? Andel (%) genomförda hälsobesök i skolår 4? Andel (%) genomförda hälsobesök i skolår 7/8? Andel (%) genomförda hälsobesök i Gy 1? Andel (%) genomförda hälsobesök för nyanlända elever? Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ patientjournal EMQ _ * *Andel (%) j Görs i år 1, på väg att flyttas ner till F EMQ _ * *Andel (%) j En skola hanns ej med. Övriga har erbjudits EMQ j _ * *Andel (%) 100% har erbjudits besök, över 90 % kommer EMQ j _ * *Andel (%) alla erbjuds och de allra flesta kommer Nationell _ * *Andel (%) databas j saknas Hanns ej med på gymnasiet när många kom

131 Struktur Process Resultat Informationskälla/ lokalt Finns rutin för sammanställning av hälsodata från hälsobesök på gruppnivå? Finns rutin för sammanställning av hälsodata från hälsobesök på organisationsnivå? Erbjuds vaccinationer i enlighet med nationella allmänna vaccinationsprogrammet? Sammanställs hälsodata på gruppnivå? Sammanställs hälsodata på organisationsnivå? Analyseras och återförs resultatet till skolans verksamhet tillsammans med rektor och EHT? Analyseras och återförs resultatet till ledning och vårdgivare? Antal genomförda vaccinationer på individuell ordination? Andel (%) genomförda MPR vaccinationer enligt nationella allmänna vaccinationsprogrammet? Andel (%) genomförda HPV vaccinationer enligt nationella allmänna vaccinationsprogrammet? Andel (%) genomförda dtp vaccinationer enligt nationella allmänna vaccinationsprogrammet? Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Verksamhetschef/ skolläkare/ skolsköterska Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Skolsköterska/ Patientjournal Datakälla/ nationellt EMQ EMQ Vaccinations- Registret Vaccinations- Registret Vaccinations- Registret Vaccinationsregistret n n j j j j S P R Kommentar n n n n Journalsystemet tillåter ingen enkel sammanställning så vi försöker successivt förbättra oss på denna punkt se ovan _ * *Antal 10-50/skola under lå _ * *Andel (%) 99% _ * *Andel (%) 74 % _ * *Andel (%) 90 % 2(2) _ Andel (%) fullvaccinerade i skolår 9? Skolsköterska/ patientjournal EMQ _ * *Andel (%) j erbjudande om komplettering ges till alla Har verksamheten planerad mottagning utöver ordinarie hälsobesök i FK, skolår 4, 7/8, Gy 1? Har skolsköterskan öppen mottagning? _ Antal planerade mottagningsbesök hos skolsköterskan? Antal planerade mottagningsbesök hos skolläkaren? Antal spontana besök vid öppen mottagning hos skolsköterskan? Skolsköterska/ patientjournal Skolsköterska/ patientjournal Skolsköterska/ patientjournal Nationell databas saknas Nationell databas saknas Nationell databas saknas j j j _ * *Antal uppföljningar mm. Ingen statistik _ * *Antal statistik ej framtagen _ * *Antal varierande mängd. Många elever söker

132 Elevernas inlärningsmiljö/emi:s arbete i elevhälsan Kvalitetsmått för strukturmått (S) 1(1) Struktur/Process S/P Hur? Utveckla/förbättra? Styrdokument Vägledning för elevhälsan - Deltar skolsköterskan i EHT? Deltar skolläkaren i EHT? Arbetar EMI aktivt med hälsofrämjande arbete utifrån livsstilsfaktorer? Arbetar EMI aktivt med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa? Medverkar EMI i arbetet för en säker och god arbetsmiljö? Är EMI delaktig i arbetet med kränkande behandling? Medverkar EMI i arbetet för en god lärandemiljö? Är EMI delaktig i arbetet kring elever i behov av särskilt stöd? Är EMI delaktig i arbetet kring elever med skolfrånvaro? Samverkar EMI med hälso- och sjukvård, socialtjänst, ungdomsmottagningar och tandvård. j n j j j?? j j j Möten, som regel varje vecka I hälsosamtalen I hälsosamtal och dagliga möten som en vuxen på skolan och EHT bidrar med sin kunskap på EHT olika på olika skolor Generellt via möten eller utbildningstillfällen m.m. Specifikt kring vissa elever Tar väldigt mkt tid. Effektivisera? Ses över om läkare anställs Kan förbättras och utökas mycket med mer resurser. Mer strukturerat arbetssätt, kanske efter någon särskild modell Rutiner saknas. Struktur saknas prioritera tidiga insatser vårt uppdrag? (behöver tydliggöras) Skulle kunna ha mycket mer (bättre) samverkan om det fanns tid och former för det. Det ingår i elevhälsans generellt riktade arbete att: främja elevers lärande, utveckling och hälsa förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa Det ingår i elevhälsans individuellt riktade arbete att: bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa uppmärksamma och på rektorns uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd (Källa: Skolverket & Socialstyrelsen, 2014, s.35)

133 Protokollsförslag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2017/ Samrådsremiss från Samhällsbyggnadsnämnden gällande Herrestads-Torp 1:3 Sammanfattning Ett förslag till detaljplan för del av Herrestad 1:3 är utställd för granskning under tiden till Planförslaget är upprättad Avsikten är att pröva områdets lämplighet för uppförande av hotell och konferensanläggning i våningar vilka ska inrymma cirka 320 hotellrum med konferens- och spamöjligheter samt tillhörande parkeringslösning. samråd har genomförts till Barn och utbildningsnämnden lämnade yttrande Nu ges möjlighet att lämna kompletterande synpunkter under utställningstiden. Förvaltningen har ingen annan ytterligare synpunkt än den som lämnades vid samrådet. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Underrättelse om granskning av detaljplan - Del av Herrestads-Torp 1:3 Detaljplan för hotell och konferensanläggning Planbeskrivning - Del av Herrestads-Torp 1:3 Detaljplan för hotell och konferensanläggning Samrådsredogörelse - Del av Herrestads-Torp 1:3 Detaljplan för hotell och konferensanläggning Plankarta - Del av Herrestads-Torp 1:3 Detaljplan för hotell och konferensanläggning Illustrationskarta - Del av Herrestads-Torp 1:3 Detaljplan för hotell och konferensanläggning Barn och utbildnings protokollsutdrag Samrådsremiss från Samhällsbyggnadsnämnden gällande Herrestads-Torp 1:3 Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Samrådsremiss från Samhällsbyggnadsnämnden gällande Herrestads-Torp 1:3 Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att ej lämna någon synpunkt utöver den som lämnades i beslut daterat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

134 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2017/00721 Handläggare Förvaltningschef Hans-Lennart Schylberg Telefon Samrådsremiss från Samhällsbyggnadsnämnden gällande Herrestads-Torp 1:3 Sammanfattning Ett förslag till detaljplan för del av Herrestad 1:3 är utställd för granskning under tiden till Planförslaget är upprättad Avsikten är att pröva områdets lämplighet för uppförande av hotell och konferensanläggning i våningar vilka ska inrymma cirka 320 hotellrum med konferens- och spamöjligheter samt tillhörande parkeringslösning. samråd har genomförts till Barn och utbildningsnämnden lämnade yttrande Nu ges möjlighet att lämna kompletterande synpunkter under utställningstiden. Förvaltningen har ingen annan ytterligare synpunkt än den som lämnades vid samrådet. Beslutsunderlag - Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Underrättelse om granskning av detaljplan - Del av Herrestads-Torp 1:3 Detaljplan för hotell och konferensanläggning - Planbeskrivning - Del av Herrestads-Torp 1:3 Detaljplan för hotell och konferensanläggning - Samrådsredogörelse - Del av Herrestads-Torp 1:3 Detaljplan för hotell och konferensanläggning - Plankarta - Del av Herrestads-Torp 1:3 Detaljplan för hotell och konferensanläggning - Illustrationskarta - Del av Herrestads-Torp 1:3 Detaljplan för hotell och konferensanläggning - Barn och utbildnings protokollsutdrag Samrådsremiss från Samhällsbyggnadsnämnden gällande Herrestads-Torp 1:3 - Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Samrådsremiss från Samhällsbyggnadsnämnden gällande Herrestads-Torp 1:3 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att ej lämna någon synpunkt utöver den som lämnades i beslut daterat

135 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2017/00721 Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden

136 Handläggare planarkitekt Daniel Andersson Telefon UNDERRÄTTELSE FÖR GRANSKNING AV DETALJPLAN svar önskas senast den 23 februari 2018 Del av Herrestads-Torp 1:3. Detaljplan för hotell och konferensanläggning. Underrättelse om granskning Ett förslag till detaljplan för del av Herrestad 1:3 är utställd för granskning under tiden till Planförslaget är upprättad Avsikten är att pröva områdets lämplighet för uppförande av hotell och konferensanläggning i våningar vilka ska inrymma cirka 320 hotellrum med konferens- och spamöjligheter samt tillhörande parkeringslösning. samråd har genomförts till Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade att pröva ett program till detaljplan. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade , 256 att planhandlingarna ska bli föremål för samråd samt att detaljplanen inte kan antas komma att medföra betydande miljöpåverkan. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att planhandlingarna ska bli föremål för granskning. Handlingar översänds till myndigheter. Det kommer också att finnas på kommunens hemsida: Handlingar ställs ut för allmänheten på: Kontaktcenter, Rådhuset, Kungstorget, måndag-fredag 08:00 16:30 Stadsbiblioteket, Södergatan, under ordinarie öppettider Eventuella synpunkter skickas till Samhällsbyggnad, Uddevalla, senast den kan också lämnas till Kontaktcenter i Rådhuset eller skickas med e-post till vår adress samhallsbyggnad@uddevalla.se. Nästa gång ärendet behandlas i Samhällsbyggnadsnämnden bedöms bli tidigast i mars Det går att lämna muntliga synpunkter, eventuella erinringar ska dock vara skriftliga. För att senare ha rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen ska skriftliga synpunkter lämnas senast under granskningstiden. Samhällsbyggnads svar på era eventuella synpunkter kommer att återfinnas i det granskningsutlåtande som upprättas efter granskningen. SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-och exploatering Daniel Andersson planarkitekt

137 Detaljplan för del av fastigheten HERRESTADS-TORP 1:3 Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län ARB NR: 565 Granskningshandling PLANBESKRIVNING Ungefärlig avgränsning av planområdet, lokaliserat i den södra delen av Torps handelsområde.

138 Detaljplanen består av: Plankarta med planbestämmelser, skala 1:1000 i A1-format Övriga planhandlingar: Illustrationskarta, skala 1:1000 i A1-format Planbeskrivning (denna handling) Fastighetsförteckning, Planprogram, Programsamrådsredogörelse, Samrådsredogörelse, Utredningar: Geoteknisk utredning, COWI, Gatu- och va-anläggningar, Dagvattenhantering, ÅF Infrastructure AB, , rev Riskbedömning, WSP, Bergteknisk utredning, Bergab, Naturvärdesinventering, Naturcentrum AB, Fördjupad artinventering, Hasselsnok, Naturcentrum AB, Trafik PM, WSP, , rev Trafikanalys av väg 44 genom Uddevalla, Sweco, Bullerutredning, Soundcon, Östra Torps handelsområde, Uppföljning av dagvattensituationen, Sweco, Rådhuset Arkitekter AB Samhällsplanering & Miljö Box Uddevalla Tel: Uppdragsnummer:

139 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Planförslagets syfte och huvuddrag... 3 Planområdet... 3 Planprocessen... 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 5 Översiktsplaner... 5 Detaljplaner... 7 Planprogram... 8 Samhällsbyggnadsstrategi... 8 Övriga kommunala beslut... 8 BESTÄMMELSER ENLIGT MILJÖBALKEN... 8 Grundläggande hushållningsbestämmelser, 3 kap MB... 8 Särskilda hushållningsbestämmelser, 4 kap MB... 9 Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB... 9 Områdesskydd, 7 kap, MB PLANFÖRSLAGET FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur Bebyggelse Friytor och rekreation Trafik Service Teknisk försörjning Hälsa och säkerhet BEHOVSBEDÖMNING Allmänt Sammanfattning Ställningstagande MILJÖMÅL GENOMFÖRANDE Allmänt Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Ekonomiska frågor Tekniska frågor ADMINISTRATIVA FRÅGOR Fortsatt arbete Preliminär tidplan Medverkande i planarbetet Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

140 2 Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

141 3 INLEDNING Bakgrund Torps handelsområde, lokaliserat cirka 7 kilometer väster om centrala Uddevalla, omfattar i dagsläget cirka m² handel. Etableringen av IKEA och ytterligare butiker öster om väg E6 och den nya trafiklösningen med en trafikled norr om handelsområdet har skapat förutsättningar för att ytterligare förbättra möjligheterna för ett komplett handelsområde. Det attraktiva läget precis intill väg E6, tillsammans med etableringen av en bussterminal för lokal- och regionalbussar, har ytterligare ökat Torpområdets attraktivitet. Exploatören avser att uppföra ett hotell med konferens- och spamöjligheter med tillhörande parkeringsytor söder om handelsområdet. En hotelletablering vid Torps handelsområde skulle komplettera utbudet vid den befintliga handelsplatsen. Ett hotell med spa- och konferensmöjligheter i nära anslutning till väg E6 med utsiktsmöjligheter över Havstensfjorden kommer att öka attraktiviteten avsevärt. Genom etableringen ges övriga verksamheter på Torp och övriga Uddevalla möjligheter till övernattning för besökande, verksamhetsidkare, försäljare med flera. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade att vara beredd att pröva detaljplan för hotelletableringen. Planförslagets syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att skapa möjlighet för en etablering av ett 29-våningshotell som ska inrymma cirka 320 hotellrum med konferens- och spamöjligheter samt tillhörande parkeringslösning i form av ett parkeringsdäck uppfört i tre våningar. Utöver parkeringsdäcket ska markparkering anordnas för att täcka in hotellets parkeringsbehov. Tillfart till hotellet sker västerifrån via den befintliga korsningen belägen vid Biltema. I den västra delen av planområdet anordnas en damm för att fördröja och rena dagvattnet. Planområdet Läge, areal och avgränsning Planområdet är lokaliserat söder om väg 44/786 i den södra delen av Torps handelsområde. Området är cirka m² (2,4 ha) stort och avgränsas i norr av en gång- och cykelväg längs med väg 44/786, i söder och öster av naturmark samt i väster av ett verksamhetsområde och naturmark. Området ligger på en höjd med utsikt över Torps handelsområde, väg E6, Uddevallabron samt Havstensfjorden cirka 3 kilometer söderut. Planområdet utgörs till stor del av en norrvänd bergssluttning. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

142 4 Planområdets läge i förhållande till Uddevallas centrala delar. Planområdets ungefärliga angränsning markerad med vitstreckad linje. Markägoförhållanden Planområdet inryms inom en del av den kommunala fastigheten Herrestads- Torp 1:3. För en fullständig redovisning av ägarförhållanden, servitut och samfälligheter inom och intill planområdet, se tillhörande fastighetsförteckning. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

143 5 Planprocessen Planbeskrivningen (denna handling) ingår i de planhandlingar som tillhör en detaljplan. Planbeskrivningen innehåller bland annat förutsättningar, förändringar och konsekvenser som planförslaget innebär samt en redovisning av de överväganden som planförslaget baseras på. I dokumentet redovisas även motstående intressen samt överensstämmelsen med kommunens översiktsplan. Hur planen är avsedd att genomföras med tanke på organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga frågor behandlas också i planbeskrivningen. Detaljplanen ska samrådas och granskas tillsammans med länsstyrelsen, statliga organ och myndigheter, kommunala instanser, sakägare samt övriga som är berörda av de åtgärder som föreslås i planen. Samråd och granskning genomförs med syfte att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och ge möjlighet till insyn och påverkan i planeringsprocessen. Normalt planförfarande Planen upprättas i enlighet med plan- och bygglagen (PBL 2010:900) och planarbetet bedrivs med ett så kallat normalt planförfarande, vilket bland annat innebär att förslaget till detaljplan både skickas ut för samråd och ställs ut för granskning innan det kan tas upp för antagande. Läs mer under rubriken fortsatt arbete i genomförandedelen. I det aktuella skedet i planprocessen ska planförslaget granskas. Planarbetet syftar till att leda fram till en antagen och lagakraftvunnen detaljplan som ligger till grund för bygglov. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplaner Översiktsplan (ÖP) Uddevalla kommun har en översiktsplan antagen Översiktsplanen omfattar hela kommunen förutom tätorterna Ljungskile och Uddevalla. I översiktsplanen nämns planerna att bygga ut Torps handelsområde och därigenom förstärka kommunens roll som handelscentrum i regionen. Handelsområdet har på senare år byggts ut öster om väg E6, bland annat har IKEA etablerats. I översiktsplanen nämns även att det bör utredas om det finns möjlighet att etablera spårbunden trafik mellan Uddevalla centrum och Torp. Någon sådan utredning har ännu inte tagits fram. Planområdet ligger i nära anslutning till kommunens verksamhetsområde för VA. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

144 6 I översiktsplanen redovisas kommunens ställningstagande till etablering av ny bebyggelse inom den så kallade kustzonen, d.v.s. området av riksintresse enligt de särskilda hushållningsbestämmelserna i fjärde kapitlet i miljöbalken. Kommunens ställningstagande innebär att bebyggelse inom kustzonen kan inrymma viss nybebyggelse förutsatt att kunskap och aktsamhet präglar placering, formgivning och färgsättning. Fördjupad översiktsplan (FÖP) Uddevalla tätort Kommunfullmäktige antog en fördjupad översiktsplan för Uddevalla tätort. Den fördjupade översiktsplanen behandlar kommunens centralort Uddevalla och närliggande tätbebyggelse och inkluderar Torp köpcentrum. I regel- och rekommendationskartan ligger det aktuella planområdet inom ett D1-område. D1 innebär att området är utpekat som ett område för framtida bebyggelse eller förändring av befintlig bebyggelse. Detaljplan krävs. Planområdets avgränsning i förhållande till regel- och bestämmelsekartan i den fördjupade översiktsplanen för Uddevalla tätort. D1-området innebär att området är avsatt för framtida bebyggelse. Planavgränsningen, markerad med svartstreckad linje, är inte exakt. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

145 7 I mark- och vattenanvändningskartan redovisas området som bebyggelse /bostäder mark reserv. Planområdets avgränsning i förhållande till mark- och vattenanvändningskartan i den fördjupade översiktsplanen för Uddevalla tätort. Området är angivet som bebyggelse/bostäder mark reserv. Planavgränsningen, markerad med svartstreckad linje, är inte exakt. Detaljplaner Planområdet omfattas inte av någon detaljplan. Planområdet gränsar dock i väster till en detaljplan för fastigheterna Herrestads-Torp 1:41 och 1:45 m.fl. Detaljplanen vann laga kraft och genomförandetiden har gått ut. Planen inrymmer möjligheter för en etablering av en vägrestaurang samt bilservice och kontor. Den östra delen av planen undantogs från antagande. Detaljplanen säkerställer dock åtkomst till det aktuella planområdet med en lokalväg som är planerad längs med väg 44/786. Vägen är endast delvis utbyggd och ansluter i dagsläget inte hela vägen fram till planområdet. Gällande detaljplan för Herrestads-Torp 1:41 och 1:45 m.fl. som gränsar till planområdet i väster. Området som är avgränsat med en röd linje undantogs från antagandebeslutet. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

146 8 Planprogram Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade att vara beredd att upprätta ett program som ett första led i en eventuell detaljplaneläggning. Ett planprogram upprättades av Rådhuset Arkitekter AB. Planprogrammet var föremål för samråd under det fjärde kvartalet En programsamrådsredogörelse, daterad , upprättades där inkomna yttranden sammanställdes och bemöttes. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade att godkänna programsamrådsredogörelsen och vara beredd att pröva detaljplan. Planprogrammets utgångspunkter och mål samt samrådsredogörelsen ligger till grund för det aktuella planförslaget. Samhällsbyggnadsstrategi Kommunens samhällsbyggnadsstrategi antogs av Kommunfullmäktige Strategin är ett politiskt styrdokument och innebär en konkretisering av översiktsplanen och formulerar ett antal planeringsprinciper för kommunens utveckling. Strategin har en tidshorisont på cirka 10 år. I strategin uttrycks att handelsplatsen Torp ytmässigt bör anses vara färdigexploaterat med undantag för pågående detaljplaner. Inga nya handelsområden ska etableras. Den aktuella detaljplanen är en av de pågående detaljplanerna som i strategin innebär ett undantag från inställningen att handelsområdet inte ska växa ytterligare. Övriga kommunala beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade att vara beredd att upprätta program som ett första led i en eventuell detaljplaneläggning. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade att vara beredd att pröva detaljplan. BESTÄMMELSER ENLIGT MILJÖBALKEN Grundläggande hushållningsbestämmelser, 3 kap MB I miljöbalkens tredje kapitel Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden föreskrivs bland annat att områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården, eller friluftslivet så långt som möjligt ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

147 9 Planområdet omfattas inte av några riksintressen enligt tredje kapitlet i miljöbalken. Området ligger dock intill både väg E6 och väg 44 som båda är av riksintresse för kommunikation enligt 8, 3 kap MB. Planförslaget bedöms inte påverka dessa riksintressen för kommunikation negativt. Särskilda hushållningsbestämmelser, 4 kap MB I miljöbalkens fjärde kapitel Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet listas en rad områden som med hänsyn till sina natur- och kulturvärden är av riksintresse. Planområdet ligger i utkanten av den så kallade kustzonen (högexploaterad kust) som omfattas av de särskilda hushållningsbestämmelserna enligt 4 kap 4 MB. De särskilda hushållningsbestämmelserna ska inte hindra en utveckling av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Planförslaget innebär en viktig del i att utveckla Torps handelsområde och därmed stärka det lokala näringslivet. Förslaget innebär att en etablering sker i ett område som i stor grad redan är ianspråktaget för storskalig handelsverksamhet. Detaljplanen är ett pågående planarbete vilket gör att den är undantagen från kommunens generella inställning, som redovisas i samhällsbyggnadsstrategin, att Torpsområdet anses vara färdigexploaterat. Kommunens ställningstagande, som redovisas i översiktsplanen, är att kustzonen kan inrymma viss nybebyggelse förutsatt att kunskap och aktsamhet präglar placering, formgivning och färgsättning. Fotomontage har tagits fram i samband med planarbetet för att synliggöra projektets påverkan på landskapsbilden. Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset påtagligt negativt. Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB Miljökvalitetsnormer är föreskrifter i miljöbalken om kvalitet på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Miljökvalitetsnormerna omfattar bland annat föroreningar i utomhusluft, olika parametrar i yt- och grundvatten, kemiska föroreningar i fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) En etablering av ett hotell kommer att leda till en ökning av trafiken i området. Föroreningarna i utomhusluften inom planområdet bedöms dock inte överskrida de fastställda normerna varken före eller efter ett genomförande av planförslaget. Vattenförekomster (SFS 2004:660) Byfjorden, lokaliserad cirka 3 kilometer sydöst om planområdet omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Den ekologiska statusen för Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

148 10 Byfjorden har klassificerats till otillfredsställande (senaste bedömningen) och Vattenmyndigheten har fastställt att miljökvalitetsnormen god ekologisk status ska uppnås till år Den kemiska statusen har klassificerats som uppnår ej god (senaste bedömningen). Havstensfjorden, lokaliserad cirka 3 kilometer söder om planområdet, omfattas också av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Den ekologiska statusen för Havstensfjorden har klassificerats till otillfredsställande (senaste bedömningen) och Vattenmyndigheten har fastställt att miljökvalitetsnormen god ekologisk status ska uppnås till år Den kemiska statusen har klassificerats till uppnår ej god (senaste bedömningen). Anslutning till det kommunala spill- och drickvattensystemet ska ske. För att inte medverka till att försämra möjligheterna att uppnå det uppsatta målet för den ekologiska statusen är fördröjning och rening av dagvattnet från planområdet mycket viktigt. Förslaget innebär att dagvattnet från planområdet samt naturområden söder om planområdet ska avledas ned till en ny dammanläggning bestående av två dammar placerade i den västra delen av planområdet. Dammanläggningen är dimensionerad för att magasinera ett regn med återkomsttiden 50 år. Dagvattnet till dammen kommer att renas via anordningar där dagvattnet först hamnar i en större nedstigningsbrunn med sandfång. Därefter sedimenteras vattnet i två steg innan vattnet, efter strypning till maximalt 150 liter per sekund, leds vidare under väg 786 till ett befintligt dagvattensystem. Det befintliga dagvattensystemet innebär att vattnet passerar ytterligare dammar innan vattnet leds via Kärraån österut till recipienten Byfjordens innersta delar. Kärraåns utlopp ligger cirka 5-6 kilometer öster om Havstensfjorden. Rinnsträckan för dagvattnet innan det når recipienten är cirka 5 kilometer. Läs mer om omhändertagande av dagvattnet under rubriken Teknisk försörjning på sidan 26. Fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Havstensfjorden är ett utpekat musselvatten. Avsikten är att inom området göra det möjligt för skaldjur att leva och växa till och på så sätt bidra till en hög kvalitet på skaldjursprodukter som äts direkt av människor. Anslutning till det kommunala spill- och drickvattensystemet ska ske. Dagvattnet ska omhändertas, renas och fördröjas innan det leds till recipienten Byfjorden, cirka 5-6 kilometer öster om Havstensfjorden. Läs mer om omhändertagande av dagvattnet under rubriken Teknisk försörjning på sidan 26. Omgivningsbuller (SFS 2004:675) Planområdet ligger i anslutning till starkt trafikerade vägar. Både väg E6 samt väg 786/44 har över 3 miljoner fordon per år och omfattas därmed av miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

149 11 Vid etablering av ett hotell eller pensionat bör enligt Uddevalla kommun ljudnivån för inomhusbuller för bostäder uppfyllas. En bullerutredning har tagits fram som visar att inomhuskraven, trots relativt höga ljudnivåer vid fasad, kan uppnås med hjälp av bullerdämpning i fasad och en viss standard på fönsterglasen. Läs mer under rubriken Hälsa och säkerhet på sidan 29. Nivåerna på omgivningsbullret inom planområdet bedöms inte innebära några skadliga effekter på människors hälsa. Sammanfattning av påverkan på miljökvalitetsnormer Det finns idag inga indikationer på att gällande miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas inom det aktuella planområdet. Anslutning till det kommunala systemet för spill- och dricksvatten samt omhändertagandet av dagvatten syftar till att begränsa påverkan på närliggande vattenområden så att den ekologiska statusen inte försämras. Områdesskydd, 7 kap, MB I miljöbalkens sjunde kapitel Skydd av områden föreskrivs att diverse olika miljöskyddsområden ska värnas. Exempel på områden som ingår i 7 kap MB är naturreservat, biotopskyddsområden, strandskyddsområden och Natura 2000-områden. Planområdet ingår inte i några utpekade områden enligt 7 kap MB. Havstensfjorden/Svälte kile, lokaliserat cirka 3 kilometer väster om planområdet, omfattas av Natura 2000-bestämmelser enligt habitatdirektivet. Planområdets östra del. Foto taget från gångoch cykelvägen norr om planområdet. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

150 12 PLANFÖRSLAGET FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur Mark, terräng och vegetation Förutsättningar: Området består till största del av avröjd skogsmark och förslyad ängsmark. I den norra delen av området ligger markens nivå på cirka +42 m.ö.h. (meter över havet) för att relativt snabbt stiga till cirka +75 m.ö.h. i områdets södra delar. Den södra delen av området är bitvis mycket kuperat och innehåller ett flertal bergsbranter. Inom planområdet finns inga naturvärden utpekade i översiktsplanen eller av skogsstyrelsen. Naturvärdesinventering En naturvärdesinventering, Naturvärdesinventering Herrestads-Torp 1:26 och 1:3, Uddevalla kommun, har genomförts av Naturcentrum AB. I rapporten redovisas bland annat hotade arter, rödlistade arter, skyddsvärda områden med mera. För en mer utförlig redovisning av naturförhållandena inom planområdet hänvisas till inventeringen som bifogas planhandlingarna. Området består av två olika miljötyper. Det är dels en igenväxande äldre åker- och tomtmark med några stenrösen, en stenmur, en del äldre och yngre träd och diverse skrotupplagsplatser. Den andra delen är skog där en stor del nyligen avverkats. Här finns en stenmur som avgränsar fastigheten, hygget, någon klippbrant och barrskog som varierar från hällmarkstallskog till granskog. I området noterades mycket få naturvärdesarter och bara en rödlistad art. Den rödlistade arten är ask, Fraxinus excelsior, som är rödlistad som VU (vulnerable=sårbar) i rödlistan. Inom området finns dock två delområden som bedöms ha biologiska värden - kategoriserade som naturvärdesklass 3 - som kan vara lokala källor för den biologiska mångfalden Det ena området är lövskog med inslag av äldre, relativt grova lövträd och signalarten guldlockmossa. Det andra området är en barrskog med inslag av hällmarkstallskog och ett par nordbranter. Naturvärdesklass 3 är den lägsta av tre klasser med biologiskt värde. I området finns också ett knappt tjugotal plantor av växten tibast som är fridlyst i Västra Götalands län och upptagen i 9:e i artskyddsförordningen. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

151 13 Biotopklassningar inom planområdet. Utsikt från planområdet över Torps handelsområde norr om väg 161. Redovisning av naturvärden och naturvärdesklassning. Området bedöms ha ett lågt värde som biotop för arter som berörs av artskyddsförordningen. Möjligen skulle hasselsnok kunna finnas då det finns rikligt med stenskravelområden (stenmurar, husgrund, stenrösen) och möjliga jaktmarker i den gamla åkermarken. Den nordvästra delen av planområdet utgörs av gräsmark med inslag av enstaka buskar. Hasselsnoksinventering På grund av att hasselsnok har hittats i närheten av planområdet har en hasselsnoksinventering, Hasselsnok, fördjupad artinventering, Herrestads-Torp 1:26 & 1:3, Uddevalla kommun, genomförts av Naturcentrum Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

152 14 AB. Syftet har varit att undersöka förekomsten av den fridlysta arten hasselsnok inom planområdet. För en mer utförlig redovisning av den genomförda inventeringen hänvisas till rapporten som bifogas planhandlingarna. Inventeringen genomfördes i april 2014, med utlagda värmeplattor och direktsök i solvarma platser i närheten av lämpliga övervintringsmiljöer. Inga fynd av hasselsnok gjordes och resultaten tyder på att det inte finns någon population av hasselsnok i området och att ingen av stenpartierna i området fungerar som en övervintringsplats för arten. Planförslaget: På grund av de stora marknivåskillnaderna inom området kommer schaktning och uppfyllnader troligtvis bli nödvändiga. En etablering av ett hotell med tillhörande parkeringsytor inom planområdet kommer att innebära att en relativt stor del av den kvarvarande vegetationen kommer att avverkas. Markområdet i norr kommer huvudsakligen att omvandlas till parkeringsytor (hårdgjord yta). Det område som ligger i den norra delen av planområdet och har kategoriserats som ett område med naturvärdesklass 3 kommer att försvinna till förmån för parkeringsytor. Däremot kan i princip hela det område som klassats som ett naturvärdesområde med naturvärdesklass 3 i den södra delen av planområdet lämnas orörd. De flesta av de naturvärdesträden samt det större naturvärdesträdet med en diameter på över 1 meter kommer att behöva avverkas vid exploateringen. De plantor av växten Tibast som har hittats inom området kan inte lämnas kvar i sitt läge då de utgör en potentiell risk för människor som kommer att röra sig i anslutning till hotellområdet. Eftersom att Tibasten är fridlyst samt upptagen i artskyddsförordningen ska dock inte plantorna förstöras utan de bör istället flyttas till en plats där de inte utgör en risk för människor. Dispensansökan angående flytt av Tibastplantorna ska göras till länsstyrelsens naturvårdsenhet ska göras i god tid innan planerat antagande av detaljplanen. Ett genomförande av planförslaget kommer sammantaget att innebära att en stor del av de utpekade värden som finns inom planområdet kommer att förstöras. Dock finns inga större naturvärden inom planområdet utan exploateringen påverkar endast ett fåtal värdeträd samt ett område med naturvärdesklass 3. Geoteknik Förutsättningar: En geoteknisk undersökning, PM Geoteknik, Detaljplan för Herrestad-Torp 1:26 & 1:3, , har upprättats av COWI AB. Syftet med undersökningen är att beskriva de geotekniska förhållandena och grundläggningsförhållanden inom planområdet. För en mer utförlig redovisning av den geotekniska situationen tillsammans med utförda beräkningar hänvisas till den geotekniska utredningen som bifogas planhandlingarna. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

153 15 Jordlagret inom området är generellt mäktigare i norra delen av området och tunnas ut i nordsydlig riktning för att nästan vara obefintlig i läget för den planerade huvudbyggnaden och parkeringsdäcket. Under mulljorden finns ett lager av sandig siltig torrskorpelera, i norr uppmäts mäktigheten på torrskorpeleran till cirka 3 meter, mäktigheten blir tunnare i nordsydlig riktning. Torrskorpeleran följs av en grå sandig siltig lera som övergår i en grå, sulfidflammig sandig siltig lera. I områdets norra delar har leran en mäktighet på cirka 16 meter, lerans mäktighet tunnas också ut i nordsydlig riktning. Det underliggande friktionsmaterialets mäktighet har uppskattats utifrån utförda trycksonderingar och viktsonderingar. I norr uppskattas friktionsmaterialets mäktighet till cirka 1 meter och detta tunnas ut på samma sätt som övriga jordlager i nordsydlig riktning. Jordlagerföljden inom det berörda området är sättningsbenäget mot djupet, men har en god bärighet i de övre jordlagren. Laster som kan orsaka sättningar mot djupet bör undvikas. Inom områdets norra del ligger grundvattnets nollnivå på cirka 1,2 meters djup, observationer tyder på att denna nivå ligger något ytligare i den sydligare delen av området där jordlagret blir tunnare. Stabiliteten har beräknats i en sektion. För aktuellt område bedöms totalstabiliteten vara tillfredställande med hänsyn till marklutningar, djup till fast botten och jordlagerföljd. Lokalstabiliteten (bärigheten) för alla nya laster (huslaster, vägar, jorduppfyllnader etcetera) ska beaktas. Befintliga grundvattennivåer/porvattentryck rekommenderas att bibehållas då marksättningar kan utbildas om dessa sänks. Planförslaget: Eftersom att totalstabiliteten för såväl befintliga som planlagda förhållanden i området bedöms som tillfredsställande och uppfyller gällande rekommendationer enligt IEG rapport 4:2010 bedöms inga planbestämmelser gällande geoteknik behöva införas i plankartan. De rekommendationer som ges i den framtagna utredningen bör dock följas vid projektering. En upplysning med en hänvisning till utredningen har införts på plankartan. Fornlämningar I anslutning till planområdet finns ett antal fasta fornlämningar. Inom planområdet finns dock inga kända fornlämningar. Under programsamrådet bedömde Bohusläns museum och länsstyrelsen att en särskild arkeologisk utredning skulle genomföras för att klargöra om det finns några tidigare okända fornlämningar inom planområdet. En anmälan om en särskild arkeologisk utredning skickades till länstyrelsens kulturmiljöenhet Länsstyrelsen beslutade den 24 augusti 2016 om att en arkeologisk utredning skulle genomföras. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

154 16 Utredningen genomfördes av Arkeologerna SHMM under hösten Utrtedningen visade att det inte förekommer några tidigare okända fornlämningar inom planområdet. Länsstyrelsen meddelade (diarienummer ) att man inte har något ur antikvarisk synpunkt att erinra mot att den berörda marken används för en etablering av ett hotell. Bebyggelse Omgivande bebyggelse/stads- och landskapsbild Planområdet ligger i den sydöstra delen av Torps handelsområde. Handelsområdet, som i dagsläget är Sveriges tredje största köpcentrum, har genom åren expanderat och nu finns handels- och verksamhetsområden både norr och söder om väg 44/786 samt väster och öster om väg E6. IKEA samt ytterligare handelsverksamheter har under senare år etablerat sig öster om väg E6. Detaljplanering pågår i dagsläget för att möjliggöra ytterligare verksamheter öster om väg E6. Handelsområdet präglar landskapet på ett mycket tydligt sätt med stora byggnadsvolymer samt mycket stora parkeringsytor. De befintliga verksamhets- och handelsbyggnaderna har en i mångt och mycket oarbetad arkitektonisk karaktär. En etablering av ett hotell i 29 våningar kommer på ett mycket tydligt sätt påverka landskapsbilden. Hotellet kommer att bli synligt från ett stort avstånd och kommer att fungera som ett landmärke för hela Torps handelsområde. De befintliga handels- och verksamhetsbyggnaderna i anslutning till det planerade hotellområdet påverkar landskapsbilden i stor utsträckning och området där hotellet placeras kan inte anses vara orört. Området är redan ianspråktaget och påverkan vid en etablering av hotellet minskar därför. Verksamheter Förutsättningar: Inom planområdet finns idag inga verksamheter. Väster om planområdet finns verksamheter, bland annat i form av handel, bilförsäljning, restaurang och bilservice. Torps handelsområde innehåller i övrigt en stor mängd handelsverksamheter med ett mycket brett utbud. Planförslaget: Planförslaget innebär att en hotell- och konferensbyggnad med möjlighet till kontorsutrymmen kan etableras inom Torps handelsområde. Detta skulle medverka till att bredda och stärka utbudet inom handelsområdet ytterligare. Användningen sätts i plankartan till O1KCE1 - Hotell och konferens, kontor, centrum. Teknisk anläggning, transformatorstation. Byggnaden är planerad att innehålla hotell- och konferensverksamhet med tillhörande spa och restaurangverksamhet men möjlighet har även skapats i planen för att Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

155 17 tillåta kontorsverksamhet. Centrumverksamheten, exempelvis handelsverksamhet, får maximalt utgöra 1000 m² av bruttoarean. Hotellet planeras att bli uppfört i 29 våningar, innehålla cirka 320 rum och placeras i den södra delen av planområdet. Illustration som redovisar en möjlig placering av hotelldelen uppförd i upp till 29 våningar och det tillhörande parkeringsdäcket. Hotellbyggnaden planeras uppta cirka m² bruttoarea, exklusive utrymmen för parkering. En planbestämmelse införs därför som reglerar den maximala byggrätten till m² bruttoarea, exklusive bruttoarea för anordnande av parkering. Hotellet är planerat att utgöras av en högdel som bland annat ska innehålla reception, kök, hotellrum, konferensytor och restaurang. Denna del ska sammankopplas med en lägre del som ska utgöras av ett parkeringsdäck. Detaljplanen reglerar inte någon exakt placering av hotelldelen och parkeringsdäcket. Dock får endast parkeringsdäcket uppföras inom en zon på 50 meter från väg 44/786. Byggnaderna kan placeras på en höjd av cirka 50 meter över grundkartans nollplan upp till cirka 65 meter över nollplanet. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

156 18 I illustrationerna har hotellet entré placerats på en höjd av +51 meter över nollplanet. Om denna placering används och hotellet uppförs i 29 våningar sträcker sig hotellet till en nivå av +140 meter över nollplanet. Den lägsta respektive högsta tillåtna nockhöjden för högdelen sätts till +115 respektive +140 meter över nollplanet i plankartan. Den högst tillåtna höjden för parkeringsdäcket sätts till +66 meter över nollplanet. Som högdel räknas en byggnad som överstiger + 66 meter över nollplanet. Dessa höjdangivelser har införts för att undvika att hotellets utformning inte avviker för mycket från det förslag som illustreras i dessa handlingar. Det är viktigt att säkerställa att hotellet inte utformas genom att byggrätten nyttjas för att skapa en stor, låg och klumpig byggnadsvolym. Därför har en lägsta möjlig nockhöjd angivits, vilket innebär att högdelen minst kommer att utgöras av cirka 20 våningar, beroende på placering i landskapet. Illustration av planerad användning inom hotellet. Totalt är byggnaden cirka 85 meter hög. Utöver de cirka 320 hotellrummen ska byggnaden bland annat inrymma konferenslokaler, spa- och badmöjligheter, restaurang, skybar samt teknikutrymmen. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

157 19 På följande sidor redovisas ett antal fotomontage som visar en möjlig utformning av hotellet. Montaget redovisar ett hotell där den maximala nockhöjden redovisas. Redovisning av vyer för de respektive fotomontagen. Fotomontage med utblick från väg 44 österifrån. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

158 20 Fotomontage med utblick från E6:an norrifrån. Fotomontage med utblick från E6:an söderifrån. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

159 21 Fotomontage med utblick från väg 44/786 västerifrån. Tillgänglighet Förutsättningar: Tillgängligheten till området är i dagsläget starkt begränsad på grund av den bitvis branta terrängen, den bitvis täta vegetationen samt att åtkomsten till området försvåras av ett uppsatt viltstängsel längs med gång- och cykelvägen norr om planområdet. Planförslaget: Tillgängligheten till planområdet ökar avsevärt vid anläggandet av en lokalväg fram till hotellet. Även den avverkning och uppröjning av vegetation som kommer att genomföras vid byggnation kommer att förbättra framkomligheten inom området. Lutningen på lokalvägen som leder fram till hotellentrén ligger under 10 %. Läs mer under rubriken Trafik på följande sida. Friytor och rekreation Planområdet ligger i den absoluta utkanten av ett större naturområde. Området är dock svårtillgängligt ur ett rekreationsperspektiv. Hotellområdet ligger i naturområdets kantzon, i nära anslutning till ianspråktagen mark till förmån för verksamheter. Området ligger dessutom intill ett befintligt trafikområde med två mycket starkt trafikerade vägar och ett genomförande av planförslaget bedöms inte påverka möjligheten till rekreation i någon betydande omfattning. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

160 22 Trafik Vägar/gång- och cykelvägar Förutsättningar: Inför programsamrådet togs en trafikutredning fram, Trafik PM, Torp Segelhotellet, WSP, , som redovisade en uppskattning av hotelletableringens trafikalstring. Under programsamrådet yttrade sig Trafikverket och menade att en trafikutredning måste visa påverkan på hela trafiksystemet i anslutning till Torps handelsområde, inte bara hotellets påverkan. Det övergripande trafiksystemet inom Torps handelsområde har på senare tid genomgått stora förändringar, bland annat har en ny väg norr om det befintliga handelsområdet väster om väg E6 anlagts, den så kallade Nordlänken. Med anledning av att trafiken på väg 44 genom Herrestad succesivt har ökat och Uddevalla kommun planerar exploatera ytterligare mark i området har kommunen tillsammans med Trafikverket tagit fram en gemensam trafikutredning, där hotelletableringens påvekan redovisas. Trafikverkets tidigare bedömning har varit att befintlig utformning av väg 44 inte har kapacitet för mer trafik. Syftet med utredningen har bland annat varit att kartlägga dagens trafiksituation, ta fram trafikprognoser baserat på både allmän trafikutveckling och kommunens planer samt studera principiella åtgärder för att lösa eventuella kapacitetskritiska delar av vägnätet. För mer utförlig information om utredningen och dess olika beräkningar och prognoser hänvisas till utredningen Trafikanalys av väg 44 genom Uddevalla, Sweco, som bifogas planhandlingarna. På nästkommande sida följer en kortare sammanfattning av utredningen, där fokus läggs på hotellets etablering och dess konsekvenser på trafiksystemet i stort. Genomförda trafikmätningar visar att sedan den nya vägen norr om Torps handelsområde öppnats är det cirka fordon som nyttjar denna länk en normal vardag. Samtidigt har trafiken på väg 786 (gamla väg 161) genom västra Torp minskat. Trafikflödena på väg 44, mellan Fröland och Undavägen, har ökat med cirka fordon/vardagsdygn från 2010 till En betydande del av ökningen kan förklaras av att handelsområdet på Östra Torp har öppnat. Korsningarna mellan väg 44 och Kurverödsleden/Kärranäsvägen respektive Undavägen/-Boströmsvägen är redan med dagens flöden så hårt belastade att de ligger nära kapacitetsgränsen. En nyligen genomförd ombyggnad av korsningen väg 44 Kurverödsleden/Kärranäsvägen bedöms ha förbättrat kapaciteten något i denna. Korsningen väg 44 Hogstorpsvägen/Tavlegatan samt väg 161/väg 786 har lägre belastning och därmed även utrymme för viss trafikökning. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

161 23 De planer som kommunen önskar genomföra till och med år 2025 utgörs främst av handels-, kontors-, och verksamhetsanvändning samt den aktuella hotellverksamheten. Omfattningen är totalt cirka kvm BTA. Trafikalstringen med anledning av hela utbyggnaden fram till år 2025 beräknas sammantaget bli cirka fordon per vardagsdygn, varav hotelletableringen medverkar till cirka 530 bilförflyttningar per vardagsdygn, dvs cirka 10 % av ökningen. Om kommunens planer till och med år 2025 (där hotelletableringen endast utgör cirka 10 % av trafikökningen) genomförs krävs åtgärder såsom att bygga ut lokalvägsystemet söder om väg 44. Korsningen Kurverödsleden/Kärranäsvägen beräknas dock bli överbelastad. Övriga korsningars kapacitet är tillräcklig. Trafikverket har, baserat på den framtagna utredningen, i ett kompletterande yttrande (TRV 2014/35181) bedömt att hotelletableringens trafikpåverkan på väg E6 och väg 44 kan hanteras. Trafikverket ser därmed inte trafikkapaciteten som ett hinder i planprocessen. Planområdet nås från väg 786 via en gemensam infart med Biltema, Rusta m.fl., lokaliserad cirka 350 meter väster om planområdet. Korsningen är ljusreglerad och har fält för vänstersvängande trafik. Korsningen på väg 786 kan komma att ändras i framtiden för att öka kapaciteten. Inga beslut angående detta är dock tagna i nuläget. I dagsläget sträcker sig en mindre lokalväg fram till Svenssons bilverkstad och en gång- och cykelväg finns söder om väg 786. Mellan gång- och cykelvägen och väg 786 finns en trädbevuxen bullervall. Gång- och cykelvägen passerar under väg 786 i en planskild korsning för att underlätta passage till handelsområdet och bussterminalen norr om vägen. Befintlig trafikstruktur i anslutning till planområdet. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

162 24 Vägsträckan från korsningen vid Biltema fram till en nyetablerad hamburgerrestaurang är nyligen anlagd. Åtkomsten till det aktuella planområdet, i form av ett cirka 10 meter brett vägområde, är säkerställd i detaljplanen för Herrestads-Torp 1:41 och 1:45, se illustration på sidan 8. En vägsträcka på cirka 150 meter, från hamburgerrestaurangen fram till planområdet, är dock inte utbyggd i dagsläget. Planförslaget: En utredning angående anläggning av vägar inom planområdet Gatu- och va-anläggningar, Dagvattenhantering, , rev har upprättats av ÅF. Utredningen beskriver bland annat hur gatuanläggningarna inom planområdet ska byggas ut. För en mer utförlig beskrivning av vägdragning och vägstandard hänvisas till utredningen som bifogas planhandlingarna. En planskild korsning för gång och cykeltrafik under väg 786 finns cirka 150 meter nordväst om planområdet. Tillfart till hotellanläggningen ska ske via en lokalväg placerad längs med den befintliga gång- och cykelvägen. Vägområdet är säkerställt i detaljplanen för Herrestads-Torp 1:41 och 1:45. Väganslutningen kan ske vid Max hamburgerrestaurang väster om hotellområdet. Utredningen föreslår att en cirka 6 meter bred angöringsväg anläggs från hamburgerrestaurangen fram till hotellbyggnaden och parkeringsplatserna. Vägen är placerad så att lutningen inte överstiger 10 %. En gång- och cykelväg ska anläggas längs med den nya vägen. Dock ska inte gång- och cykelvägen ligga jämsides med tillfartsvägen hela vägen fram till hamburgerrestaurangen utan istället anslutas till den befintliga gång- och cykelvägen längs väg 786 ungefär i höjd med fastigheten 1:41. Detta beror dels på att det är begränsat med utrymme inom fastigheten 1:41 och att det är mer effektivt att ansluta den nya gång- och cykelvägen till den redan befintliga gång- och cykelvägen som har en hög standard. Passage av gång- och cykeltrafiken föreslås, precis som tidigare att ske under väg 786 vid den befintliga undergången. Korsningen på väg 786. Infart till södra torp och till det planerade hotellet. Planerad trafiksituation inom och i anslutning till planområdet. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

163 25 Parkering, varumottagning Förutsättningar: Uddevalla antog 1994 en parkeringsnorm som ska vara vägledande vid planering. Relativt kraftiga avvikelser från normtalen kan förekomma i enskilda projekt. Samhällsbyggnadsnämnden kan då jämka kraven. Parkeringsnormen för hotell utanför centrala Uddevalla uppgår till 25 bilplatser per 1000 m² bruttoarea (BTA). Som en referens kan nämnas att parkeringsvägledningen i Göteborg Stad anger att 12 bilplatser per 1000 m² bruttoarea ska anordnas vid lokalisering av ett hotell utanför centrala Göteborg. Uddevalla kommuns norm för kontorsanvändning uppgår till 22 bilplatser per 1000 m² bruttoarea och för de funktioner som kan rymmas inom centrumanvändningen varierar normen från 20 platser för hantverk upp till hela 60 bilplatser per 1000 m² bruttoarea för restaurang. Planförslaget: Den största delen av parkeringen för hotell- och konferensgäster kommer att ske i anslutning till hotellbyggnaden genom uppförandet av ett parkeringsdäck. Detta för att undvika att besökare till hotellet ska behöva röra sig större avstånd mellan parkeringsplatsen och entrén till hotellet. Hotellanläggningen, exklusive byggnadsdelar avsedda för parkering, kommer att omfatta maximalt m² bruttoarea (BTA) vilket, enligt kommunens parkeringsnorm, skulle innebära ett parkeringsbehov på cirka 450 parkeringsplatser om hela byggrätten nyttjas för hotellanvändning. Den maximala byggrätten i form av bruttoarean som regleras på plankartan ska beräknas exklusive bruttoarean för anordnande av parkeringsytor. Detta innebär att bruttoarean för parkeringsdäcket och parkeringsutrymmen i högdelen inte ska medräknas i den maximalt tillåtna bruttoarean. Detta för att uppmuntra till att etablera parkeringar i en byggnad som tar ett mindre markutrymme i anspråk än markparkeringar. Parkeringsdäcket planeras att uppföras i tre våningar med parkering även på taket. Även parkeringsutrymmen i hotelldelen planeras. Sammantaget kan över 300 parkeringsplatser anordnas i högdelen och parkeringsdäcket. Den invändiga parkeringen kan kompletteras med markparkering. Parkeringsnormen ställer oerhört höga krav på antalet parkeringsplatser. Mer rimligt är att 1 bilplats per hotellrum ska anordnas per hotellrum. En planbestämmelse införs därför på plankartan som innebär att 1 bilplats per hotellrum ska anordnas. Detta är en avvikelse från den antagna normen. Om byggrätten skulle nyttjas för en etablering av 320 hotellrum så skulle, med den föreslagna normen, den allra största delen av parkeringsplatserna kunna inrymmas i ett parkeringsdäck och därmed kan till stor del markparkeringar undvikas vilket underlättar dagvattenhanteringen. Inom planområdet finns dock utrymme säkrat för att anordna ett stort antal platser i form av markparkering. Utöver detta utrymme säkerställs även yta avsett för bussparkering längs med angöringsvägen västerifrån. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

164 26 Kollektivtrafik Förutsättningar: Torps handelsområde fungerar i dagsläget som en nod för regionbussar. Även lokalbussar trafikerar handelsområdet med täta turer. En ny bussterminal har byggts för att ytterligare förbättra möjligheterna för kollektivtrafiken. Planförslaget: En ny gång- och cykelväg anläggs längs med den föreslagna tillfartsvägen. Gång- och cykelvägen ska sedan anslutas till den befintliga gång- och cykelvägen som ligger söder om väg 786. För att ta sig till bussterminalen kan gång- och cykeltrafikanter använda den befintliga gång- och cykeltunneln under väg 786. Service Förutsättningar: Planområdet ligger cirka 7 kilometer från Uddevalla centrum som har en väl utbyggd offentlig och kommersiell service. I direkt anslutning till planområdet ligger Torps handelsområde med ett mycket brett utbud av kommersiell service. Planförslaget: Etableringen av ett hotell med konferensmöjligheter kommer att bredda det kommersiella utbudet inom Torps handelsområde ytterligare. Teknisk försörjning Dricks- och spillvatten Förutsättningar: Planområdet ligger inte inom det kommunala verksamhetsområdet för dricks- och spillvatten. Dock finns det kommunala verksamhetsområdet i närheten av planområdet. Planförslaget: En utredning gällande va-anläggningar Gatu- och va-anläggningar, Dagvattenhantering, , rev har upprättats av ÅF. För en mer utförlig redovisning av va-anläggningarna inom och i anslutning till planområdet hänvisas till utredningen med tillhörande bilagor som bifogas planhandlingarna. Området ska anslutas till det kommunala systemet för dricks- och spillvatten. Detta sker genom anslutning till befintliga ledningar vid Max hamburgerrestaurang i väster, där avsättningar finns som är anslutna till kommunens verksamhetsområde. Området ska framöver ingå i det kommunala verksamhetsområdet för drick- och spillvatten. Dricks- och spillvattenledningar från anslutningspunkten förläggs i den planerade angöringsvägen upp till hotellanläggningen. Spillvattenledningen är en självfallsledning. Fastighetsägaren ansvara för att inom planområdet anordna en tryckstegringsstation för att uppnå ett adekvat tryck för den föreslagna bebyggelsen. Samtliga va-anläggningar ska utföras enligt anvisningar från VästVatten AB. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

165 27 Dagvatten Förutsättningar: Det finns inte någon kommunal anläggning för dagvatten inom Torps handelsområde. Handelsområdet söder om väg 786 har interna dagvattenanläggningar som därefter bräddar mot större vattendrag som leder vidare mot havet i väster. Dagvattnet från handelsområdet norr om väg 786 och öster om väg E6 leds via dagvattendammar österut via Kärraån. En utredning gällande omhändertagandet av dagvattnet från Torpområdet, Östra Torps handelsområde, Uppföljning av dagvattensituationen, Sweco, , har tagits fram och bifogas planhandlingarna. Uddevalla kommuns dagvattenpolicy ska användas som underlag vid behandling av dagvattensituationen. Planförslaget: Förslaget, presenterat i utredningen Gatu- och va-anläggningar, Dagvattenhantering, ÅF, , rev innebär att dagvattnet från planområdet samt naturområden söder om planområdet ska avledas ned till en ny dammanläggning bestående av två dammar placerade i den västra delen av planområdet. Dammanläggningen är dimensionerad för att magasinera ett regn med återkomsttiden 50 år. Dagvattnet till dammen kommer att renas via anordningar där dagvattnet först hamnar i en större nedstigningsbrunn med sandfång. Därefter leds vattnet till en förbehandlingsdamm där ett första något längre uppehåll sker för sedimentering av grova partiklar och därefter i en större volym där en längre uppehållstid och ytterligare sedimentering av finare partiklar förväntas ske före utsläpp till det befintliga dagvattensystemet. Vattenflödet stryps till maximalt 150 liter per sekund (dagens flöde utan byggnation) och leds sedan vidare under väg 786 till ett befintligt dagvattensystem. Även dagvatten från naturmarksområdet tas omhand i den föreslagna dammanläggningen och reducerar dagvattenflödet till det befintliga dagvattensystemet. Därmed minskar risken något för översvämning i den befintliga gångtunneln under väg 786. På grund av att de riktvärden som används av Göteborgs stad för mycket känsliga recipienter även används inom Uddevalla kommun, så överskrids värdena för kväve och fosfor även efter rening i dammsystemet. Således föreslås en komplettering av dammanläggningen med ett infiltrationsdike/makadamdike med dränering. Detta dike utförs på sträckan från dammen fram till kommunens anslutningspunkt. Efter passage genom damm samt infiltrationsdike hamnar samtliga föroreningsämnen under Göteborgs stads gränsvärden. Det befintliga dagvattensystemet, som planområdet ansluts till, innebär att vattnet leds långa rinnvägar på cirka 5 kilometer innan recipienten Byfjorden nås. För att minska riskerna för Kärraån, som är den primära rinnvägen fram till recipienten, ska exploatören ta fram ett kontrollprogram där man övervakar flöden samt föroreningshalter som rinner från planområdet. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

166 28 Syftet med kontrollprogrammet är att kunna se om dagvattenanläggningarna fungerar som det var tänkt samt att uppföljning ska kunna göras vid speciella tillfällen då eventuell skada påtalas. Kontrollprogrammet skall tas fram i samråd med kommunen och ska gälla under en 5-års period. Utvärdering skall göras efter periodens slut för eventuell fortsatt uppföljning. Kontrollprogrammet måste utformas så att det är möjligt att beräkna totala halter som årsmedelvärde för att kunna jämföra med Göteborgs Stads riktvärden, 2013:10 ISBN , för känslig recipient. För att kunna göra detta krävs att flödesproportionell provtagning utförs. Utgående föroreningsmängder skall kunna anges som kg/år. Provtagningsfrekvensen ska i kontrollprogrammet vara flödesproportionell under hela året och stickprov skall ske varannan månad. Flödet som leds från området skall mätas kontinuerligt med en fast installerad flödesmätare för att se så att fördröjningsmagasinen fyller sin funktion i förhållande till aktuell nederbörd. Flödena från anläggningen skall jämföras med de teoretiska beräkningar som utförts i dagvattenutredningen. Resultaten från vattenprovtagning, flödesmätning, kalibrering av prov- och mätutrustning skall journalföras och årligen rapporteras till kommunen. Åtgärderna för dagvattenhanteringen med tillhörande kontrollprogram ska ske i takt med planerad utbyggnad. Ett avtal kring hantering av dagvattnet ska upprättas mellan Uddevalla kommun och exploatören som behandlar dagvattenhanteringen, se vidare under rubriken avtal i genomförandedelen. Dagvattenanläggningen skall anmälas till kommunens myndighetsavdelning enligt Miljöbalken. Vid större avvikelser och vid misstanke om skada alternativt akuta händelser inträffar skall kontakt tas omedelbart med berörd myndighet. Vid mycket stora nederbördsmängder, exempelvis vid ett 100- till 200-årsregn kommer med all sannolikhet dagvatten att strömma ner från naturmarken ovan hotellområdet med stora flöden. Dammarna på toppen av berget kommer att brädda över och troligen kommer viss del att rinna ner mot hotellet. Vid utloppet från de två dammarna på berget är det förhållandevis enkelt att anlägga små dämmen så att dagvatten från dammarna avbördas i sin helhet åt öster och den egentliga rinningsvägen mot vägområdet inom E6. Vid extrema dagvattenflöden kommer dagvatten att till del översvämma föreslagna och befintliga dagvattenanordningarna inom det aktuella området. Inom hotellområdet skall därför samtliga öppna rinningsvägar, in och utlopp från rörledningar, noga erosionsskyddas så att skador på grundläggning och vägöverbyggnader ej uppstår. Dagvatten kommer till större delen att bromsas upp av angöringsvägen och därefter den befintliga gång- och cykelvägen och därefter flöda ner mot den befintliga gång- och cykeltunneln un- Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

167 29 der väg 786. Gång- och cykeltunneln under väg 786 kommer med stor sannolikhet att översvämmas under en kortare tid innan pumparna hunnit få bort vattnet igen. Risken för detta är sedan tidigare inräknad och innebär endast att trafik genom tunneln begränsas under en kortare tid. Möjlighet för gång- och cykeltrafikanter att ta sig över väg 786 finns cirka 250 meter öster om tunneln i form av ett övergångsställe. Ett avtal ska upprättas med den gemensamhetsanläggning som ansvarar för dagvattensystemet som planområdet ska anslutas till, Sammantaget innebär den presenterade dagvattenlösningen att avrinningen från planområdet inte ökar, att fördröjning och rening sker inom området och att ett avtal gällande dagvattnets hantering samt upprättande av ett kontrollprogram ska upprättas med kommunen inför planens antagande. För en mer utförlig redovisning av dagvattenhanteringen se vidare i utredningen Gatu- och va-anläggningar, Dagvattenhantering, , rev upprättad av ÅF, som bifogas planhandlingarna. Ett område avsedd för rening och fördröjning av dagvatten i from av de planerade dammarna avsätts på plankartan i planområdets norra del. Ytterligare en bestämmelse införs på plankartan som innebär att maximalt 50% av planområdet får hårdgöras. El, tele och datakommunikation Förutsättningar: Under programsamrådet yttrade sig Vattenfall om att det behöver avsättas plats för en ny transformatorstation inom planområdet. Planförslaget: Användningen för kvartersmarken inom planområdet har angetts till O1KCE1 - Hotell och konferens, kontor, centrum. Teknisk anläggning, transformatorstation. Inom hela planområdet kan alltså en teknisk anläggning i form av en ny transformatorstation uppföras, om inte marken är belagd med förbud mot byggnation. Inom hela byggrätten för hotellkomplexet samt inom två mindre områden direkt söder om tillfartsvägen finns möjlighet till uppförande av transformatorstationer. Hälsa och säkerhet Risk för skred/bergras Förutsättningar: I planområdets södra delar finns bergsslänter som bitvis sluttar kraftigt. En stor del av den södra delen av planområdet innehåller berg i dagen. En bergteknisk utredning, Detaljplan Torp Segelhotellet, , har upprättats av Bergab AB. Utredningen omfattar en bedömning av stabilitet i befintliga och planerade bergsslänter samt förslag till stabilitetshöjande åtgärder. För en mer utförlig redovisning av de bergtekniska förhållanden hänvisas till utredningen som bifogas planhandlingarna. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

168 30 Berggrunden består av en röd grovkornig granit till pegmatit, ställvis förskiffrad. Vissa sprickgrupper har observerats. Öppna sprickor, med en sprickvidd på över 5 millimeter, förekommer allmänt i området. Berggrunden i den västra delen av undersökningsområdet är allmänt blockuppsprucken. Utfallna block som ligger i släntfot under bergsbranterna förekommer allmänt. Även potentiellt instabila block som sitter i bergsslänterna förekommer allmänt. Ljusa ärr efter nyligen utfallna block noterades på flera ställen. Rötter från träd som växer i slänten orsakar rotsprängning och destabiliserar slänten ytterligare. Risk för ytterligare blocknedfall bedöms föreligga. Den östra delen av undersökningsområdet samt den sydligaste högplatån utgörs av mindre starkt uppsprucken berggrund. Rundade, relativt sprickfattiga berghällar dominerar här. Berggrunden bedöms vara stabil. Två bergsryggar löper i östnordöst-västsydväst i den östra delen av undersökningsområdet. Nedfallna block ligger i släntfot längs den södra bergsryggens norra sida. Bergssidan bedöms dock vara stabil idag. I den norra bergsryggens norra bergssida noterades utvittrade hålrum, från cirka 10 centimeter breda och djupa till grottliknande 0,5x1,5 meter breda och 1,0 meter djupa strukturer. Berggrunden har troligen utsatts för hydrotermalomvandling och djupvittring vilket givit upphov till dessa hålrum. Bergsbranten bedöms dock i huvudsak vara stabil, med enstaka potentiellt instabila block högre upp i slänten. Lösliggande block i jordslänterna förekommer allmänt. Gärdesgårdar löper längs slänterna och även uppför dem. Samtliga dessa block bedöms idag vara stabila men kan destabiliseras av schakt som utförs intill dem. Utdrag ut den bergtekniska utredningen. De rödskrafferade områdena markerar instabil mark där åtgärder ska utföras. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

169 31 De åtgärder som föreslås i utredningen är: Berg- och vegetationsrensning utförs i den norra bergsbranten i den västra delen av undersökningsområdet, samt längs den norra bergsryggens norra sida i den östra delen. Efter bergrensning tillkallas bergsakkunnig för att bedöma eventuellt behov av ytterligare förstärkningsåtgärder såsom bultning. Om bergschakt ska utföras i de högre liggande bergsbranterna i den västra delen av undersökningsområdet utförs berg- och vegetationsrensning. Inga restriktioner i val av lutning och riktning i eventuella bergschakt bedöms nödvändiga. Medelbrant lutande sprickor förekommer allmänt i undersökningsområdet och kan ej undvikas vilken släntriktning som än väljs. För att säkerställa stabilitet krävs i stället förstärkningsåtgärder. Efter avslutad bergschaktning utförs bergrensning av eventuella kvarstående schaktväggar. Därefter tillkallas bergsakkunnig för att bedöma eventuellt behov av ytterligare förstärkningsåtgärder såsom bultning. Planförslaget: En stor del av undersökningsområdet i den bergtekniska utredningen ligger utanför planområdet, främst på fastigheten Herrestads- Torp 1:26 i väster. För detta område har ett avtal upprättats som innebär att exploatören utför bergs- och vegetationsrensning i enlighet med den framtagna utredningen. Läs mer under rubriken avtal i genomförandedelen. För de utpekade områden som ligger på fastigheten Herrestads-Torp 1:3 har planbestämmelser införts som villkorar att startbesked inte får ges om inte berg- och vegetationsrensning i enlighet med utredningen har genomförts. Radon Förutsättningar: Planområdet ligger i ett större område som i kommunens översiktsplan är utpekat som ett högriskområde för radonstrålning. I samband med den geotekniska undersökningen, PM Geoteknik, Detaljplan för Herrestad-Torp 1:26 & 1:3, , framtagen av COWI AB, genomfördes en markradonundersökning. Syftet är att mäta vilken klass fyllnadsmaterial och/eller berg i dagen håller; låg-, normal- eller högradonmark samt ange eventuella rekommendationer för fyllnadsmassor eller berggrund. Undersökta ytor avger en gammastrålning mellan cirka µr/h. Detta klassas som högradonmark. Resultaten stämmer väl med vad som anges i den kommunala översiktsplanen. Vid byggande på högradonområde ska radonsäkert utförande tillämpas för konstruktionen, med skyddsåtgärder så att porluft från marken inte kan nå inomhusluften. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

170 32 Krossat bergmaterial från högstrålande källmaterial (berg från området) kan avge mycket höga halter av radon, vilket bör beaktas och helst undvikas vid val av fyllnadsmaterial runt främst hotellbyggnaden samt anslutande ledningsgravar med mera. Planförslaget: Byggherren har enligt Boverkets byggregler (BBR) ansvaret för att säkerställa att gränsvärdet för radongas (för närvarande 200 Bq/m³) inte får överskridas. Detta betyder att det i de flesta fall krävs ett radonsäkert byggande. Eventuella åtgärder ska beaktas och bevakas vid bygglovsprövning. Enligt rekommendationerna i den geotekniska utredningen ska radonsäkert utförande tillämpas vid byggnation inom planområdet En upplysningstext angående att byggnader där människor ska vistas stadigvarande ska utföras så att gällande gränsvärden inte överskrids införs på plankartan. Buller Förutsättningar: Planområdet ligger i närheten av väg 44/786 och väg E6 som är två mycket starkt trafikerade vägar. En bullerutredning, Torp Segelhotellet, Uddevalla, har upprättats av Soundcon. Bullerutredningen syftar till att redovisa ljudnivåer från vägtrafiken vid det föreslagna hotellets fasad. För en mer utförlig redovisning av bullernivåerna hänvisas till bullerutredningen som bifogas planhandlingarna. I samband med Infrastrukturpropositionen, 1996/97:53, som antogs , fastställde riksdagen riktvärden för trafikbuller. Dessa riktvärden för nybyggnad redovisas nedan: Uddevalla kommun anser att de riktvärden gällande ljudnivåer inomhus som gäller vid etablering av bostäder även ska gälla för hotell och pensionat. Sedan bullerutredningen togs fram har en nationell bullerförordning utfärdats. Värt att notera är dock att förordningen endast omfattar bostadsbyggnader, inte etablering av hotell- och kontorsverksamhet. Den trafikdata som använts för bullerberäkningarna gällande hotelletableringen har hämtats från den av WSP framtagna trafikutredningen. Den trafikmängd som använts avser en framtida trafikprognos år 2030, d.v.s. en full utbyggnad. Beträffande andel tung trafik så har denna trafikmängd erhållits från Trafikverkets flödeskartor. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

171 33 Resultatet av beräkningarna visar att för ljudnivåerna utomhus så är de värst utsatta fasaderna riktade mot öst. Stora delar av fasader mot öst får ekvivalenta ljudnivåer inom intervallet dba. Gällande övriga fasader så hamnar den ekvivalenta ljudnivån inom intervallet dba. Vilken ljudnivå som uppstår inomhus från vägtrafiken bestäms förutom ljudnivån utomhus av en mängd faktorer, bland annat rummets storlek och möblering, inkommande buller via fönster, ytterväggar och ventilation. Det är således svårt att ge ett exakt värde på erforderlig ljudisolering för att uppnå de rekommenderade riktvärdena förrän planlösning, andel yttervägg i förhållande till fönsteryta, planlösningen med mera är bestämd. Under förutsättning att ytterväggskonstruktionen har mer än 8 db högre ljudisolering än fönsterpartierna kan man för ett normalt möblerat hotellrum med normal fönsterarea ange följande: För att den ekvivalenta ljudnivån inomhus ej skall överstiga 30 dba med en utomhusnivå på 60 dba erfordras fönster med trafikbullerreduktion Rw+Ctr på cirka 34 db. För att den ekvivalenta ljudnivån inomhus ej skall överstiga 30 dba med en utomhusnivå på 65 dba erfordras fönster med trafikbullerreduktion Rw+Ctr på cirka 39 db. Ovanstående reduktionstal på fönsterpartier bedöms ej som något extremt att uppnå med tanke på att stora delar av hotellets fasad troligtvis kommer att utgöras av glas. För att innehålla en god säkerhet/hållbarhet på glaspartier krävs det en kraftig konstruktion vilket vanligtvis medför en god ljudreduktion. Planförslaget: Enligt bullerutredningen är det fullt möjligt att uppnå de rekommenderade ljudnivåerna inomhus med hjälp av bullerreducering i fönster vid byggnation av hotellbyggnaden. Inga fysiska åtgärder i form av bullervallar bedöms därför nödvändiga i detaljplanen. Att de rekommenderade riktvärdena inomhus uppnås ska bevakas i bygglovskedet. Byggnadsfritt avstånd Förutsättningar: Väg E6 har en utökad tillståndspliktig zon vilket innebär att inga anläggningar eller byggnader som kan inverka menligt på vägen får uppföras inom 50 meter från vägområdet. Väg 44/786 har också en utökad tillståndspliktig zon. Zonen innebär att ingen bebyggelse eller anläggning får uppkomma inom 30 meter från vägområdet. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

172 34 Vid upprättande av en detaljplan gäller dock de avvägningar gällande avstånd mellan byggnader som görs i detaljplaneprocessen. Planförslaget: Planförslaget innebär att mark som inte får bebyggas har lagts ut på ett avstånd på 30 meter från väg 44/786. Inga byggnader kommer därför att uppföras inom 30 meter från väg 44/786. Planområdet ligger 70 meter från väg E6. Inga byggnader kommer därför att anläggas inom en zon på 50 meter från vägen. Bländning Förutsättningar: Byggnationen planeras i nära anslutning till väg E6. Vid vissa förhållanden kan bländningar uppstå i byggnadsfasader som kan leda till att trafikanters förmåga att framföra sina fordon säkert kan uppstå. Planförslaget: På plankartan har en upplysning införts som innebär att man vid bygglovgivning ska ta hänsyn till risken för bländning av väg E6. Farligt gods/risk Förutsättningar: Väg E6 och väg 44 är båda primära vägar för transport av farligt gods. Den högsta tillåtna hastigheten på väg E6 och väg 44/786 i anslutning till området är 110 respektive 50 km/h. Planområdet ligger direkt söder om befintlig gång- och cykelväg som ligger längs med väg 786. Mellan väg 786 och gång- och cykelvägen finns en buller-/skyddsvall uppförd. Länsstyrelsen har tagit fram en policy när det gäller riskhantering i samband med transporter av farligt gods på väg och järnväg. Riskpolicyn innebär att riskhanteringsprocessen ska beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en trafikled där transporter sker av farligt gods. En riskbedömning Detaljerad riskbedömning för detaljplan, Transport av farligt gods, Herrestads-Torp 1:26 & 1:3, Uddevalla, har upprättats av WSP. Bedömningen syftar till att utreda lämpligheten med bebyggelse inom planområdet med avseende på transport av farligt gods på väg 44/786 och väg E6. Målet är att fastställa om riskreducerande åtgärder krävs för att kunna genomföra de markanvändningsförslag som utreds och vid behov föreslås lämpliga förslag på åtgärder. För en mer utförlig redovisning av riskberäkningar och förslag till åtgärder hänvisas till riskbedömningen som bifogas planhandlingarna. Riksinventeringen visar att farligt gods-olyckor med explosiva ämnen (klass 1), gaser (klass 2), brandfarliga vätskor (klass 3) samt oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5) har så långa konsekvensavstånd vid olycka att de utgör potentiella risker för planområdet. Riskbedömningen visar att individrisken för planområdet med avseende på transport av farligt gods på väg 44/786 och väg E6 hamnar inom gränsen för vad som kan anses vara en acceptabel risknivå 25 meter från vägkant på väg E6 och 30 meter från vägkant på väg 44/786. Samhällsrisken för planområdet är att betrakta som acceptabel förutsatt att lämpliga och rimliga Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

173 35 riskreducerande åtgärder genomförs. I rapporten föreslås att följande åtgärder genomförs: Skyddsavstånd - Ett område om 30 meter från vägkant på väg 44/786 och ett område om 70 meter från vägkant på väg E6 behålls bebyggelsefritt. Områdets utformning - Ett område på 50 meter från väg 44/786 utformas så att det ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Nödutgångar - En utrymningsväg från byggnaderna bör placeras i fasad som ej vetter mot vägarna. Om dessa åtgärder säkerställs krävs inga ytterligare åtgärder inom planområdet. Planförslaget: Marken inom ett avstånd på 30 meter från vägkanten på väg 44/786 prickas bort för att undvika att några byggnader uppförs inom denna zon. Planområdet utformas så att avståndet mellan planområdet och vägkant på väg E6 är 70 meter. Detta innebär att ingen bebyggelse tillåts inom en zon 70 meter från väg E6. I zonen inom 50 meter från väg 44/786 tillåts endast markparkering och uppförande av parkeringsdäck, vilket inte är funktioner som innebär stadigvarande vistelse. En planbestämmelse införs som innebär att utrymningsmöjlighet ska finnas åt sydväst, i riktning bort från vägarna. Ytterligare en bestämmelse införs som innebär att friskluftsintag ska vara vända bort från väg E6. Förorenad mark Det finns inga kända markföroreningar inom planområdet. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

174 36 BEHOVSBEDÖMNING Allmänt Kommunen ska i ett tidigt skede ta ställning till om genomförandet av planen kan komma att innebära en betydande miljöpåverkan eller ej. Under planarbetet har en så kallad behovsbedömning tagits fram för att bedöma om planförslaget kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan (6 kap 11 MB). Om ett genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Innan kommunen tar ställning om eventuell betydande miljöpåverkan ska länsstyrelsen ges tillfälle att yttra sig. Sammanfattning Förslaget bedöms vara förenligt med bestämmelserna i miljöbalken. Området omfattas inte av några riksintressen enligt 3 eller 7 kap MB. Planområdet berörs dock av de särskilda hushållningsbestämmelserna enligt 4 kap MB eftersom att det ligger i den kustzon som med hänsyn till dess natur- och kulturvärden i sin helhet är av riksintresse. Förslaget, som innebär en utveckling av det lokala näringslivet i allmänhet och en utveckling av Torps handelsområde i synnerhet, bedöms inte påtagligt negativt påverka områdets natur- och kulturvärden. En förutsättning för att etableringen inte ska påverka naturoch kulturvärdena är dock att byggnadens inpassning i landskapet noggrant studeras under planarbetet, exempelvis genom framtagande av fotomontage. Planområdet ligger i anslutning till väg E6 och väg 44/786 som är av riksintresse för kommunikation. Ett genomförande av planen bedöms inte påverka riksintresset negativt. Cirka 3 kilometer väster om programområdet och cirka 5-6 km från Kärraåns mynning återfinns Havstensfjordens naturreservat som delvis är ett Natura 2000-område. Omhändertagandet av dagvatten ska ske genom fördröjning och rening inom planområdet i form av en dammanläggning. Från planområdet är rinnvägen frö dagvattnet till recipienten Byfjorden cirka 5 kilometer lång Om ovan beskrivna åtgärder vidtas bedöms planförslaget inte medverka till att gällande miljökvalitetsnormer för Byfjorden eller Havstensfjorden överskrids. En utbyggnad enligt förslaget kommer att innebära att trafiken i närområdet ökar något. Trafikverket har bedömt att den ökning av trafiken som hotelletableringen innebär är acceptabel. Väg E6 och väg 44 är rekommenderade leder för transport av farligt gods. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

175 37 En riskbedömning har därför upprättats som har visat på att inga säkerhetshöjande åtgärder förutom säkerhetsavstånd samt anordnande av utrymningsvägar från hotellbyggnaden åt sydväst krävs. I detaljplanen har, de i riskbedömningen föreslagna åtgärderna, säkerställts. De geotekniska och bergtekniska förhållandena inom och i anslutning till planområdet har utretts. Den geotekniska utredningen visar att totalstabiliteten för såväl befintliga som planlagda förhållanden i området bedöms som tillfredsställande. Den bergtekniska utredningen konstaterar att ett antal åtgärder i form av bland annat berg- och vegetationsrensning samt kontroll av bergsakkunnig krävs för att säkerställa säkerheten. Planområdet innehåller inte några utpekade naturvärden eller områden med fasta fornlämningar. En naturvärdesinventering och en Hasselsnoksinventering har utförts. Naturvärdesinventeringen har visat att det finns två områden av naturvärdesklass 3 inom planområdet. Ett av dessa områden kan i princip i sin helhet bevaras medans det andra området kommer att försvinna vid en exploatering inom området. Ett antal värdeträd kommer också att behöva avverkas vid exploatering. Den fridlysta växten Tibast ska flyttas från området och återplanteras på annan plats. Planområdet inkräktar delvis på ett större naturområde. Kommunens bedömning är planområdet ligger i en kantzon för naturområdet som dessutom ligger intill ett befintligt trafikområde med två mycket starkt trafikerade vägar. Ett genomförande av planförslaget bedöms därför inte påverka rekreationsytan i någon betydande omfattning. En arkeologisk utredning har tagits fram. Inga fynd av fornlämningar har gjorts inom planområdet. Den risk för miljöpåverkan och störningar som i övrigt redovisas i behovsbedömningen är av den art att den bedöms kunna hanteras inom ramen för planarbetet och belysas i planbeskrivningen. Ställningstagande Kommunen bedömde under programsamrådet att projektet inte skulle innebära en betydande miljöpåverkan. Länstyrelsen bedömde, baserat på Trafikverkets utlåtande angående eventuell negativ påverkan på trafiksystemet på Torp och dess vägar av riksintresse för kommunikation, att de inte kunde ta ställning till om ett genomförande av planen innebär betydande miljöpåverkan. Påverkan på trafiksituationen behövde därför, enligt länsstyrelsen, utredas ytterligare innan en bedömning kan göras. Sedan programsamrådet har en trafikutredning som belyser effekterna på hela Torps trafiksystem vid ett genomförande av planförslaget har tagits fram. Utredningen visar att ökningen av trafiken på grund av hotelletableringen blir marginell. Trafikverket har därefter bedömt att den ökning av trafiken som hotelletableringen innebär är acceptabel. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

176 38 Kommunens bedömning angående att ett genomförande av projektet inte innebär en betydande miljöpåverkan ligger fast. Länsstyrelsen meddelade att de delade kommunens inställning att planen inte medförde en betydande miljöpåverkan. MILJÖMÅL Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. För riksdagens definition av respektive mål med preciseringar se vidare För Västra Götaland finns regionala tilläggsmål. De kompletterar de nationella målen och lyfter fram regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser. Uddevalla kommun har i sin översiktsplan pekat ut 6 miljömål som ska ägnas särskild uppmärksamhet. Dessa mål är: God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Grundvatten av god kvalité Ingen övergödning Begränsad klimatpåverkan Levande sjöar och vattendrag Nedan görs en kortfattad avstämning mot de miljömål som bedöms vara relevanta i det aktuella ärendet. God bebyggd miljö Den föreslagna hotellverksamheten är lokaliserad i direkt anslutning till Torps handelsområde. Förslaget innebär därmed en utveckling och komplettering av det befintliga handelsområdet. Underlaget för det befintliga bussnätet stärks i och med etableringen av en hotell- och konferensanläggning. Bebyggelse kan därför medverka till att stärka buss- och cykelvägnätet på sikt. Hav i balans samt levande kust och skärgård Marina områden berörs endast av det dagvatten som eventuellt kommer att nå Havstensfjorden. Åtgärder för att rena dagvattnet redovisas i avsnittet Dagvatten på sidan 25. Dagvattnet ska omhändertas och renas. Området ansluts till det kommunala dricks- och spillvattennätet. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

177 39 Grundvatten av god kvalité Området ska anslutas till det kommunala va-nätet. Lokalt omhändertagande av dagvatten via en dagvattendamm ska ske. Ingen övergödning Området ska anslutas till ett kommunalt reningsverk. Begränsad miljöpåverkan En etablering av ett hotell kommer sannolikt innebära att biltrafiken kommer att öka. Projektet kan dock innebära en möjlighet till att stärka gångoch cykeltrafiken samt kollektivtrafiken på sikt. Närhet finns till god kollektivtrafik. Sammanfattning av påverkan på miljömålen Sammanfattningsvis bedöms den föreslagna utbyggnaden vara i god överensstämmelse med de nationella miljömålen. GENOMFÖRANDE Allmänt Genomförandedelen i planbeskrivningen redovisar de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Beskrivningen har ingen självständig rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. Organisatoriska frågor Genomförandetid Genomförandetiden är den tid inom vilken planen är tänkt att genomföras. Den mest väsentliga rättseffekten är att markägarna under genomförandetiden har en ekonomisk garanti för att kunna utnyttja planens byggrätter. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen efter genomförandetidens utgång, fortsätter den att gälla och ge byggrätt som tidigare. Efter genomförandetidens utgång får kommunen större möjligheter att ersätta, ändra eller upphäva planen om så bedöms lämpligt, eftersom de outnyttjade rättigheter som uppkommit genom planen inte längre är ekonomiskt garanterade. Genomförandetiden för planen slutar 5 år efter det att planen vunnit laga kraft. Huvudmannaskap Med huvudmannaskap avses bland annat ansvaret för iordningställande och underhåll av allmän platsmark inom planområdet. Huvudprincipen är att kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl för det, bestämma att kommunen inte ska vara huvudman för en eller flera allmänna platser inom planområdet. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

178 40 Kommunen är inte huvudman för allmän plats, med påföljd att planen kommer att hanteras med enskilt huvudmannaskap. Detta har markerats på plankartan med en generell administrativ bestämmelse som lyder kommunen är inte huvudman för allmän plats. Skälen till att enskilt huvudmannaskap har valts är att intilliggande detaljplaner i väster har ett enskilt huvudmannaskap. I området Herrestad har det av tradition upprättats detaljplaner med enskilt huvudmannaskap. När kommunen inte är huvudman för de allmänna platserna är de enskilda fastighetsägarna primärt ansvariga. Inget ansvar behöver som regel läggas på den enskilde utan skyldigheten fullgörs oftast genom att fastighetsägarna går samman i en samfällighetsförening. I den aktuella detaljplanen återfinns ingen allmän platsmark. Fastighetsägaren är ansvarig för skötsel inom planområdet. Ansvarsfördelning Ett genomförande av planen förutsätter samverkan mellan exploatören och Uddevalla kommun. Ansvarsfördelningen är sammanfattad i tabellen på följande sida och i efterföljande text: Anläggning Genomförandeansvarig Driftansvarig Kvartersmark: O1KCE1 Hotell och konferens, kontor, centrum. Teknisk anläggning, transformatorstation. Va-anläggning (exkl. dagvatten) Dagvattenanläggning (inkl. diken, ledningar och damm) Exploatör (alt. fastighetsägare om fastighet försäljs innan exploatering och byggande). Uppförande av transformatorstation ska genomföras av Vattenfall Eldistribution AB. Exploatör Exploatör Exploatör/Fastighetsägare. Vattenfall Eldistribution ska sköta drift och underhåll av transformatorstationen. Exploatör/Fastighetsägare Exploatör/Fastighetsägare Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

179 41 Kvartersmark Inom planområdet finns kvartersmark med beteckningen O1KCE1 Hotell och konferens, kontor, centrum. Teknisk anläggning, transformatorstation. Inom användningsområdet ansvarar exploatören/fastighetsägaren för att alla byggnader och anläggningar (exkl. anläggning av transformatorstation) uppförs. Detta omfattar exempelvis uppförande/anläggning av hotell- och parkeringsbyggnader, vägar, parkeringsplatser, dagvattenanläggning, ledningsdragning med mera. Vattenfall ansvarar för uppförande och drift av transformatorstationen inom planområdet. Utanför planområdet Exploatören ansvarar för och bekostar berg- och vegetationsrensning på fastighet Herrestads-Torp 1:26, i enlighet med framtagen bergteknisk utredning. Exploatören bekostar utbyggnad av en tillfartsväg fram till planområdet som det finns planstöd för i intilliggande detaljplan. Avtal Planavtal Ett planavtal som reglerar förutsättningar, kostnader och åtaganden mot Uddevalla kommun har upprättats mellan Uddevalla kommun och exploatören. Markanvisningsavtal Ett markanvisningsavtal ska upprättas mellan exploatören och Uddevalla kommun. Avtalet ska kopplas till planen för att få överensstämmelse med intentionerna i planbeskrivningen. I avtalet regleras aktuella frågor, kostnader och ansvarsfördelning för utbyggnaden som planen ger tillåtelse till. Avtalet ska vara påskrivet och godkänt innan planen antas i kommunfullmäktige. Va-avtal Ett va-avtal ska upprättas mellan exploatören och VästVatten AB där uppgifter rörande anslutningspunkter, tekniska krav på va-anläggningarna, utförande med mera ska fastställas. Avtal gällande dagvattenhantering Ett avtal kring hantering av dagvattnet från planområdet ska upprättas mellan Uddevalla kommun och exploatören innan planen antas. I avtalet ska dagvattenhanteringen inom området och flöden samt reningsgraden på vattnet som får släppas ut från området regleras. Även utformningen av ett kontrollprogram ska regleras. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

180 42 Avtal gällande bergtekniska åtgärder Ett avtal har upprättats mellan exploatören och ägaren till fastigheten Herrestads-Torp 1:26. Exploatören åtar sig att genomföra och bekosta bergtekniska åtgärder på fastigheten Herrestads-Torp 1:26. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsägare Planområdet inryms inom en del av den kommunala fastigheten Herrestads- Torp 1:3. För en fullständig redovisning av ägarförhållanden, servitut och samfälligheter inom och intill planområdet, se tillhörande fastighetsförteckning. Fastighetsbildning Planförslaget innebär att en fastighet, med en yta på cirka m², ska avstyckas från den kommunala fastigheten Herrestads-Torp 1:3. Gemensamhetsanläggningar Inom planområdet finns inga befintliga gemensamhetsanläggningar. Ingen gemensamhetsanläggning bedöms behöva bildas inom planområdet. Den nybildade fastigheten som ska skapas för hotellområdet genom avstyckning från Herrestads-Torp 1:3 ska ingå i den befintliga gemensamhetsanläggningen Herrestads-Torp ga:8. Denna gemensamhetsanläggning omfattar den befintliga tillfartsvägen (endast delvis utbyggd) fram till planområdet. Eventuell ska en inträdesavgift betalas för den nybildade fastigheten. Servitut och rättigheter Inom planområdet finns ett servitut för kraftledning m m som belastar fastigheterna Herrestad-Torp 1:3 och Herrestads-Torp 1:26 till förmån för fastigheten Begonian 10 (belägen i Vänersborgs kommun). Innehavare av servitutet är Vattenfall Eldistribution AB. Det finns ytterligare ett servitut med ändamålet kraftledning som belastar fastigheten Herrestads-Torp 1:3 till förmån för en okänd fastighet. Med tanke på att det inom det aktuella planområdet inte återfinns några elledningar, kraftledningar eller nätstationer så görs bedömningen att de ovan nämnda servituten inte påverkas vid ett genomförande av planen. Fyra nyttjanderätter med ändamålet tele återfinns inom planområdet. Ingen av dessa nyttjanderätter bedöms påverkas vid ett genomförande av planförslaget. Servitut över fastigheterna Herrestads-Torp 1:3 och 1:41 behöver bildas för att ansluta utfartsväg inklusive dagvattendiken från planområdet fram till Herrestads-torp ga:8. De ledningar som kommer att anordnas inom planområdet är endast till för den egna fastighetens försörjning och är inte ledningar av allmänt intresse. Någon ledningsrätt inom planområdet är därför inte aktuell. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

181 43 Fastighetskonsekvensbeskrivning Ett genomförande av planförslaget innebär vissa konsekvenser för fastigheter och gemensamhetsanläggningar inom och i anslutning till planområdet. Konsekvenser för fastigheterna inom planområdet kan till exempel vara avstående eller upplåtande av mark, förändrad byggrätt, marklösen med mera. I tabellen på följande sida redovisas de bedömda konsekvenserna för fastigheterna inom planområdet samt närliggande gemensamhetsanläggningar. Observera att de redovisade fastighetsregleringarna endast är förslag på hur en reglering inom planområdet skulle kunna genomföras. Lantmäteriet genomför fastighetsreglering genom förrättning. Fastighetsbeteckning Ägare/innehavare Konsekvens vid genomförande Övrigt Herrestads- Torp 1:3 Uddevalla kommun Del av fastigheten ska avstyckas och säljas i enlighet med markanvisningsavtal. Total yta som ska avstyckas: ca m². Ansvar för byggnader och anläggningar inom planområdet belastar exploatören/kommande fastighetsägare. Anläggning av lokalväg/tillfartsväg till hotellet. Bekostas av exploatören. Exploatören ska ansvara för och bekosta avskärmningsdike. Reglering ska ske i markanvisningsavtalet. Servitut kommer att belasta fastigheten för tillfartsväg till planområdet. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

182 44 Herrestads- Torp 1:26 Privatägd Rensning av block ska ske inom fastigheten. Exploatören ska enligt upprättat avtal ansvara för och bekosta bergrensningen på fastigheten. Fastigheten ligger utanför detaljplaneområdet. Herrestads- Torp 1:41 Privatägd Anläggning av lokalväg/tillfartsväg till hotellet. Bekostas av exploatören. Fastigheten ligger utanför detaljplaneområdet. Servitut kommer att belasta fastigheten för tillfartsväg till planområdet. Detaljplanerad mark. Lokalväg fram till det aktuella planområdet säkerställd i gällande detaljplan. Herrestads- Torp GA:1 (Gemensamhetsanläggning, ledning för dagvatten och renat spillvatten Medverkande fastigheter: Herrestads- Torp 1:26 och 1:41. Ingen påverkan. Ingen anslutning till gemensamhetsanläggningen ska ske Gemensamhetsanläggningen ligger utanför detaljplaneområdet. Herrestads- Torp GA:5 (Gemensamhetsanläggning, dagvatten) Östra torps samfällighetsförening Ingen påverkan. Ingen anslutning till gemensamhetsanläggningen ska ske. Gemensamhetsanläggningen ligger utanför detaljplaneområdet. Herrestads- Torp GA:8 (Gemensamhetsanläggning, väg och övriga väganordningar) Herrestads- Torps samfällighetsförening Den avstyckade fastigheten ska ingå i den befintliga gemensamhetsanläggningen. Andelstalen ska räknas om Gemensamhetsanläggningen ligger utanför detaljplaneområdet. Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

183 45 Ekonomiska frågor Allmänt Kostnader förenade med planläggning och fastighetsbildning belastar exploatören. Eventuell fördelning av kostnader och ansvar mellan exploatören och Uddevalla kommun regleras i markanvisningsavtalet mellan kommunen och exploatören. Kvartersmark Kostnader för anläggning och drift inom kvartersmarken belastar exploatören/fastighetsägare. Samtliga kostnader tillhörande eller med anknytning till dagvattenhantering och kontrollprogram för dagvattenhanteringen ska bäras av exploatören. Ansvar och kostnad för uppförande av transformatorstation vilar på Vattenfall AB. Utanför planområdet Utbyggnad av väg fram till planområdet belastar exploatören. Utbyggnad av dagvattenlösning belastar exploatören. Fastighetsbildning Exploatören ansöker om och bekostar förrättningskostnader avseende avstyckning, fastighetsreglering med mera som anses nödvändigt för att genomföra planförslaget. Tekniska frågor Drick- och spillvatten Exploatören utför utbyggnad av drick- och spillvattennätet inom planområdet liksom anslutningssträckan till de befintliga kommunala ledningarna väster om planområdet. Se beskrivning av anslutning till de kommunala spill- och dricksvattenledningarna i utredningen Gatu- och va-anläggningar, Dagvattenhantering, , rev upprättad av ÅF. Dagvatten Dagvattnet leds till en dagvattenanläggning i den västra delen av planområdet. Se beskrivning av dagvattenhanteringen i utredningen Gatu- och va-anläggningar, Dagvattenhantering, , rev upprättad av ÅF. El, tele- och datakommunikation För drift av el- och teleanläggningar ansvarar respektive el-, tele och dataleverantör. Vägar Vägar i form av anslutningsväg och gång- och cykelväg ska utföras i enlighet med standard föreskriven i utredningen Gatu- och va-anläggningar, Dagvattenhantering, , rev upprättad av ÅF. Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Planbeskrivning Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Granskningshandling

184 46 Geoteknik Geotekniska åtgärder ska genomföras i enlighet med upprättad geoteknisk undersökning, PM Geoteknik, Detaljplan för Herrestad-Torp 1:26 & 1:3, , upprättad av COWI AB Bergteknik Bergtekniska åtgärder ska genomföras i enlighet med upprättad bergtekniskutredning, Detaljplan Torp Segelhotellet, , upprättad av Bergab AB. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Fortsatt arbete Efter genomförd granskning kommer inkomna yttranden sammanställas och bemötas i ett så kallat granskningsutlåtande. Mindre korrigeringar av planförslaget kan genomföras. Därefter kan kommunen besluta om att anta planförslaget. Om beslutet inte överklagas vinner detaljplanen laga kraft. Preliminär tidplan Målsättningen är att nedanstående tider ska gälla för det kommande planarbetet och planens genomförande: 4 kvartalet 2017 Framtagande av granskningshandlingar 1 kvartalet 2018 Beslut om granskning 1 kvartalet 2018 Granskning av förslag till detaljplan 2 kvartalet 2018 Antagande av detaljplan 2 kvartalet 2018 Laga kraft Tiden för laga kraft gäller under förutsättning att inget oförutsett inträffar samt att planen inte överklagas. Byggstart kan enligt planeringen tidigast ske under tredje kvartalet Medverkande i planarbetet Planförslaget har upprättats av Rådhuset Arkitekter AB genom Kalle Gustafsson, planeringsarkitekt, på uppdrag av exploatören. Illustrationer och fotomontage är framtagna av Anders Patriksson, Contekton Arkitekter Fyrstad AB. Detaljplanen handläggs av Daniel Andersson, planarkitekt, Samhällsbyggnad, Uddevalla kommun. Kalle Gustafsson, planeringsarkitekt Rådhuset Arkitekter AB Samhällsplanering & Miljö Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3 Granskningshandling Torp, Uddevalla kommun, Västra Götalands län

185 ARB 565 UDDEVALLA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen SAMRÅDSREDOGÖRELSE Samrådsredogörelsen upprättad av Samhällsbyggnad tillhörande förslag till detaljplan för Del av fastigheten Herrestads-Torp 1:3, Uddevalla kommun Förslag till detaljplan för hotell- och konferensanläggning. HANDLÄGGNING AV SAMRÅDET Planförslaget, upprättat , har varit föremål för samråd till kommunala, regionala och övriga instanser samt till berörda grannar (se sändlista). Samrådshandlingar upprättade enligt Plan- och bygglagen (2010:900) är framtagna av Rådhuset Arkitekter AB. SAMRÅDET Samhällsbyggnadsnämnden beslutade , 256 att samråd om detaljplanen skulle ske. Planförslaget skickades därefter på remiss till kommunala och regionala instanser m fl under tiden Fastighetsägare, respektive ägare och tomträttsinnehavare till fastigheter som gränsar direkt till planområdet meddelades att planhandlingar under remisstiden fanns tillgängliga på Medborgarkontoret i Rådhuset, på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Stadshuset, samt digitalt tillgängliga för nedladdning på kommunens hemsida. Nedan redovisas inkomna yttanden i sammanfattad form tillsammans med Samhällsbyggnads kommentarer, inkomna yttranden i sin helhet återfinns i separat dokument. 1 (13)

186 SAMMANFATTNING AV INKOMNA SYNPUNKTER OCH SAMHÄLLSSBYGGNADSFÖRVALTNIGNENS KOMMENTARER KOMMUNALA INSTANSER 1. Lantmäterimyndigheten, Uddevalla kommun, Det bör förtydligas och regleras i avtal vem som ansvarar för och bekostar utbyggnad av tillfartsvägen inkl. dagvattendike som ska ligga utanför detaljplanen, från Herrestads-Torp ga:8 fram till plangränsen. Samt även den del av Herrestads- Torp ga:8 som inte är utbyggd. Det bör utredas om Herrestads-Torp ga:5 (dagvattenanläggning på Östra Torp) har kapacitet att ta emot fler deltagande fastigheter. Om ej överenskommelse om inträde nås prövas frågan i en förrättning enligt anläggningslagen. Om oenighet finns råder osäkerhet om planen går att genomföra i dessa delar. Det rekommenderas att upprätta avtal (under planprocessen) om anslutning med den förvaltande samfällighetsföreningen. Dagvattenutredningen hänvisar till att dagvattnet ska ledas från planområdet fram till Herrestads-Torp ga:5 genom ett befintligt system. Vem äger och förvaltar detta? Hur är det tänkt att tillgång till detta system ska säkras? Finns kapacitet? Avtal bör upprättas under planprocessen. Ny styckningslott ansluts till Herrestads-Torp ga:8. Om utbyggnaden av den del av Herrestads-Torp ga:8 som ännu inte är utbyggd skall bekostas av exploatören bör detta regleras i ett avtal annars gäller kostnadsfördelning enligt andelstal. Servitut behöver bildas över Herrestads-Torp 1:3 och 1:41 för att ansluta utfartsväg inkl. dagvattendike från planområdet till Herrestads-Torp ga:8. Om en ledningsrätt i framtiden ska bildas för allmänna ledningar, inom planområdet, behövs planstöd i form av ett u-område. Herrestads-Torp 1:3 och 1:41 kommer att belastas av ett servitut för väg inkl. dike. Ersättningsprinciper vid intrång bör redovisas, om inte avtal avses att upprättas. Bestämmelse om huvudmannaskap överflödig när allmän plats saknas i planen. Om en ledningsrätt i framtiden ska bildas för allmänna ledningar, inom planområdet, behövs planstöd i form av ett u-område. Lantmäterimyndigheten har inga fler synpunkter. Kommentar: De avtal och servitut som behöver slutas kommer att slutas. Förtydliganden på berörda punkter kommer att göras i planbeskrivning. Den förordade dagvattenlösningen med fördröjningsdamm medför att dagvattenflödet kommer att vara detsamma som om marken varit fortsatt jungfrulig. Rening av dagvatten sker och avser uppfylla Göteborg stads riktvärden. Inom planområdet finns inga allmänna ledningar. 2. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelningen, En dagvattenutredning har utförts för området. Denna visar på att dagvatten från planområdet ska fördröjas och renas inom området, och att vattnet efter föreslagen rening beräknas klara Göteborgs stads riktvärden för dagvatten. 2 (13)

187 I planbeskrivningen anges att den tillkommande fastigheten ska ingå i Herretsads- Torps ga:5 samt att det ska utredas om fastigheten även ska ingå i Herrestads-Torps ga:1. För anläggningen Herrestads-Torps ga:1 gäller att de är skyldiga att anmäla ändring av sin dagvattenanlägg till kommunens Myndighetsavdelning senast 6 v före påkoppling av det nya området sker. Bestämmelsen finns i 14 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. För Herrestads-Torps ga:5 gäller att de är skyldiga att anmäla ändring av sin anläggning avseende föroreningar till kommunens Myndighetsavdelning. Eftersom anläggningen omfattas av miljödom kan ändringar medföra att det krävs omprövning av miljödomen. För ändring av vattenverksamheten krävs sannolikt en anmälan om ändring till Länsstyrelsen, och omprövning av miljödomen kan aktualiseras även av förändring i vattenverksamheten. Området är i PM geoteknik klassat som högriskmark, de rekommendationer om byggnadssätt och användning av krossat berg som anges i aktuellt PM bör följas. Buller Rekommendationer i framtagen trafikbullerutredning bör följas för att säkerställa att riktvärden för buller inomhus innehålls. Till planbeskrivningen finns en naturvärdesinventering samt en inventering av Hasselsnok. Resultaten från inventeringarna redovisas på ett tydligt sätt även i planbeskrivningen och det framgår vilka värden och skydd som påverkas av exploateringen. För Tibasten kommer en ansökan om dispens att göras till länsstyrelsen för att flytta dessa. För övriga naturvärden som påverkas av exploateringen föreslås ingen åtgärd/kompensation. Eftersom område med naturvärde klass 3 och förekomst av skyddsvärda träd påverkas är det positivt om det i projektet kan ingå åtgärder som kompenserar för den förlust av naturvärden som sker, som exempelvis åtgärder för att förstärka naturvärdena i det naturvärdesobjekt inom planområdet som blir kvar. Sista stycket i avsnittet natur på sid. 15 bör omformuleras. Naturvärde klass 3 är inte den "lägsta klassen" utan innebär enligt standarden "område med påtagligt naturvärde". I standarden sker klassning av naturvärde från klass 1 till klass 4, där samtliga klasser hyser naturvärden. Områden med lägre naturvärde än klass 4 tilldelas ingen klass. Med anledning av att det i naturinventeringen som gjorts finns identifierat ett antal skrotupplagsplatser inom aktuellt område, finns risk för föroreningar. Markens lämplighet för avsett ändamål behöver därför utredas närmare. Kommentar: Noteras, frågor rörande ga kommer att lösas innan detaljplanen antas, ändringar kommer att anmälas. Rekommendationer kring byggnadssätt och buller kommer att följas. Stycket på sid 15 omformuleras enligt Miljöavdelningens rekommendation. Det bedöms att de funna skrotupplagen inte föranleder ytterligare utredning kring föroreningar, inga verksamheter har skett på platsen, marken är i det närmaste att betraktas som jungfrulig, 3. Socialtjänsten, Uddevalla kommun Socialtjänsten har fått del av förslag till detaljplan för Herrestads-Torp 1:3, detaljplan för hotell och konferensanläggning, för möjlighet att lämna synpunkter. Efter samråd inom socialtjänsten har socialtjänsten inte några synpunkter på förslag till detaljplan. Kommentar: Noteras. 3 (13)

188 4. Västvatten, Planområdet ligger idag utanför allmänt verksamhetsområde för VA, men kommer att införlivas i allmänt verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Västvatten upprättar en förbindelsepunkt vid fastighetsgräns eller vid servitutsväg. I området är det enskilt huvudmannaskap för dagvatten. Västvatten kan varken i planbeskrivningen eller i dagvattenutredningen av ÅF se en redovisning om kapaciteten i nedströms system och om kapaciteten i gemensamhetsanläggningens system är tillräcklig för anslutning av planområdets dagvatten. Västvatten föreslår att en klimatfaktor inkluderas i beräkningarna, om det inte redan har gjorts, med hänsyn till framtida klimat med intensivare nederbörd. Huvudman för VA garanterar normalt vattentryck endast i förbindelsepunkten. Fastighetsägare får själva bekosta en lokal tryckstegring för att uppnå normalt tryck i alla våningsplan om det skulle behövas. Sprinkleranläggning eller dylik brandsläckning får inte anslutas direkt till det kommunala vattennätet. Egen vattentank från vilket brandvatten tas skall anläggas av fastighetsägare. I Planbeskrivningen, sid 24, under rubriken Teknisk försörjning, Dricks och spillvatten, står att: "Planområdet ligger inte inom det kommunala verksamhetsområdet för dricks- och spillvatten. Dock sträcker sig det kommunala verksamhetsområdet fram till planområdet." Det kommunala verksamhetsområdet sträcker sig inte fram till planområdet, men är i nära anslutning till planområdet. I Planbeskrivningen, sid 25, under rubriken Teknisk försörjning, Dricks och spillvatten, står att: "Dricks- och spillvattenledningar från anslutningspunkten förläggs i den planerade angöringsvägen upp till hotellanläggningen. Dricksvattenledningen ska ha en diameter på 110 millimeter. Spillvattenledningen är en självfallsledning med en diameter på 200 millimeter. Samtliga va-anläggningar ska utföras enligt anvisningar från VästVatten AB." Västvatten frågar sig om detaljer som ledningsdimension bör stå med i planbeskrivningen. Det finns risk att det kan begränsa andra alternativ vid genomförande. Västvatten anlägger och ansvarar för dimensioneringen av spill- och dricksvattenledningar fram till förbindelsepunkt. Privata ledningar inom fastigheten fram till förbindelsepunkt dimensioneras och ansvaras av fastighetsägare 4 (13)

189 Kommentar: Genom anläggande av fördröjningsdamm på fastigheten så kommer dagvattenflödet ej att öka, kapacitet, begreppet klimatfaktor har ej belysts dock visar utfört utredning på konsekvenserna av ett 100, och 200-års regn. Övriga synpunkter noteras och planbeskrivning revideras i enlighet med dessa. 5. Kultur och fritid, Uddevalla kommun I förvaltningens tjänsteskrivelse från 2013, som föreslår avslag, tas följande punkter upp; landskapsbildens förändring, vilken önskad stadsutveckling vi vill ha, fjärrhandelns betydelse, brist på gestaltning och vad vi vill bjuda besökare till kommunen på. Kultur och fritidsnämnden beslutade att ersätta förslaget i handlingama med att "inte ha något att erinra mot planeringen av förslaget hotellbygge på Torp." 2015 antogs en samhällsbyggnadsstrategi som anger principen "Kommunen skall inte medverka till ytterligare utveckling av den externa handelsverksamheten. Inga ytterligare handelsområden skall tillkomma och handelsplatsen Torp bör ytmässigt anses vara färdigexploaterat". Detta gjorde man ett tillägg om att det inte ska gälla pågående planering. Tyvärr har man missat att kommunicera tillägget i media och människor reagerar därför över att utbyggnaden av Torp fortsätter. I Programsamredogörelse, Herrestads-Torp 1-3 lämnar Länsstyrelsen följande bedömning: Viktigt att påtala är Trafikverkets bedömning att inga fler exploateringar bör tillkomma i Torp-området, utöver de redan beslutade exploateringarna, förrän redan beslutade etablering-ar genomfötts och när resultatet av de planerade förbättringsåtgärderna i trafiksystemet kan utläsas. Utan förklaring har dock Trafikverket plötsligt ändrat sig. Om allt tidigare med tyngd framförda inte längre ska gälla krävs en förklaring av vad som faktiskt ändrats. Denna saknas i den nya planen liksom därmed tilltron till en ny bedömning om att utbyggnaden inte kommer att spä på trafikproblemen. En ytterligare viktig fråga är påståendet att planerat bygge inte påverkar natur- och kulturmiljöer. Området är redan ianspråktaget, säger man i förslaget och menar att ett 27-våningshus uppe på ett berg inte syns och påverkar långt utanför det egna området. Av nämnda skäl står förvaltningen kvar i 2013 års tjänsteskrivelse om att rekommendera att planarbetet avbryts. Den noggranna genomgången av samhällbyggnadsförvaltningen gällande växter, fornlämningar och djurliv gör att man inte ser några hinder för byggnation. Det är önskvärt att man anpassar byggnadsgestaltningen till landskapsbilden. Från kultur och fritidsnämnden kan vi därför endast rekommendera fortsatt planering. Kommentar: Kultur och fritid noterar Samhällsbyggnadsstrategin och tolkar den korrekt vilket är positivt, vidare trafikutredningar har visat på att tänkt exploatering kommer påverka trafiksystemet marginellt. Vad gäller natur och kulturvärden så har Tibast påträffats men denna kommer med dispens från Länsstyrelsen att flyttas till kompensationslokalisering, området är ianspråktaget på en generell nivå, den faktiska marken är dock jungfrulig. Vidare studier gällande anpassning till landskapsbild kommer att ske. 5 (13)

190 6. Barn och utbildning, Uddevalla kommun Barn och utbildningsnämnden har inget att invända exploatörens planer inom det aktuella planprogrammet Dock innebär förslaget en utveckling av Torpområdet som, tillsammans med byggande av nya bostäder och omvandling från fritidsboende till helårsboende som sker inom kort avstånd från handelsområdet, kan motivera framtagande av en tomt för en framtida förskola i området. Kommentar: Noteras, utveckling av Torpområdet av denna karaktär föranleder ej ytterligare behov av förskolor, Samhällsbyggnad delar synen på det generella behovet av förskolor. 6 (13)

191 REGIONALA OCH CENTRALA INSTANSER 7. Länsstyrelsen, Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen lämnar följande bedömning enligt 5 kap 14 plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Länsstyrelsen vill påtala att det är en förutsättning att samarbete med övriga aktörer fungerar får att dagvattensituationen ska vara hållbar och måste därför klarläggas inför ett antagande av planen. Åtgärder angående block- och bergstabiltet som är relevanta inom planområdet behöver redovisas på plankartan. Länsstyrelsen anser att fler fotomontage från flera väderstreck behöver tas fram får att få en heltäckande uppfattning av hur byggnaden kan komma att uppfattas i omgivande landskap. Länsstyrelsen saknar även utformningsbestämmelser på plankartan, vilket bör kompletteras. Trafikverket bedömer att den trafikmängd som detaljplanen genererar kommer att klaras. Behovet av åtgärder på väg 44 är dock fortfarande nödvändigt för att vägnätet ska klara framtida trafikutveckling både i allmänhet och i relation till kommunens planläggning. Länsstyrelsen rekommenderar att ventilation ska vara vänd bort från leden då byggnader är placerade inom 150meter från transportled får farligt gods, vilket bör kompletteras i planbestämmelserna. Tibast är fridlyst enligt 9 Artskyddsförordningen (AFO). Kommunen bör se över vilka skyddsåtgärder som är möjliga och hur arten kan påverkas vid en eventuell åtgärd. Eventuell flytt kräver dispens från AFO och söks hos Länsstyrelsen. Dispens bör erhållas innan ett antagande av planen. Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i Il kap l O PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslaget inte kommer att prövas under förutsättning att berörda aktörer kommer överens angående hanteringen av dagvatten och att åtgärder angående block- och bergstabiltet säkerställs på plankartan. Kommentar: Samhällsbyggnad delar synen på samarbete med övriga aktörer, i synnerhet dagvattenfrågan. Avtal i dessa frågor håller på att upprättas med ambition att frågorna är avtalade till dess att detaljplan antas. Bestämmelser rörande block- och bergstabiltet är främst relevant utanför planområdet vilket föranleder att avtal istället sluts med berörd fastighetsägare för att åtgärda block- och bergstabiltet, en upplysning om att utredningens rekommendationer ska följas läggs till i plankarta. Samhällsbyggnad delar synen på behov av fler fotomontage, till granskningsskedet kommer planhandlingarna att ha kompletterats med flertalet fotomontage som visar på byggnadens påverkan på landskapet. En utformningsbestämmelse bedöms inte nödvändig, detaljplan reglerar högsta respektive lägsta nockhöjd samt styr byggrättens avgränsning, samhällsbyggnad bedömer att detaljplan ej ska reglera fler frågor än nödvändigt. Upplysning om faror med bländning till följd av glasfasad återfinns i plankarta. Bestämmelse om att ventilation ska vara vänd bort från leden införs i planbestämmelserna. Dispens för flytt av Tibast kommer att sökas hos Länsstyrelsen innan detaljplanen antas. 7 (13)

192 8. Trafikverket, Både E6 och väg 44 är utpekad som riksintresse för kommunikationer i enlighet med 3:8 Miljöbalken. E6 och väg 161 är rekommenderad primär transportväg för farligt gods. E6, väg 786 och väg 44 är utpekade i det funktionellt prioriterade vägnätet. Trafikutredningen som togs fram visar att vägnätet i sin helhet är ansträngt, med fokus på väg 44. De planer som kommunen vill genomföra till och med år 2025 förväntas generera cirka 6700 fordon per vardagsdygn. Hotellet förväntas utgöra cirka 10 % av denna ökning. Åtgärder har gjorts då framförallt Nordlänken (väg 161) har kommit på plats och avlastat korsningen 161/786. Även trimningsåtgärder har utförts korsningspunkter på väg 44 men det finns behov på ytterligare åtgärder för att klara framtida trafikalstring. Planområdet ansluter via befintlig väg till korsningen väg 786. Trafikverket noterar att inga åtgärder görs i nuläget för att öka korsningens kapacitet. Dagvatten ska hanteras inom planområdet och får inte påverka diken som hör till vägarna på något sätt. Vägdiken är endast till för vägens avvattning och Trafikverket tar inte emot vatten från andra verksamheter. Enligt planhandlingar hanteras dagvatten inom planområdet genom två anordnade dammar. Detaljplanen avser bygga en GC-väg inom planområdet som sedan ska kopplas på den befintliga GC-vägen. Detta ger god möjlighet till att nå både Torp Handelsområde men även in mot Uddevalla centrum. Trafikverket ser positivit på att detaljplanen avser koppla på befintliga GC-vägnät. Möjligheten att nyttja Region- och lokalbussar finns på Torps handelsområde vilket nås vis GC-vägen. En bullerutredning har tagits fram. I planbeskrivning står det att kraven om ljudnivåer kan klaras med hjälp av bullerdämpande åtgärder. För att säkerställa att kraven från bullerförordningen klaras anser Trafikverket att detta borde fastställas genom en bestämmelse i plankartan. Trafikverket noterar att den tillståndspliktiga zonen efterhålls med hjälp av prickmark i plankartan. Risk för bländning för trafikanter på väg E6 och åtgärder att säkerställa avstånd till vägarna med farligt godstransport noteras även. Sammanfattning Trafikverket bedömer att den trafikmängd som detaljplanen genererar klaras. Behovet av åtgärder på väg 44 är fortfarande nödvändigt för att vägnätet ska klara framtida trafikutveckling både i allmänhet och i relation till kommunens planläggning. För att säkerställa att bullerförordningen klaras anser Trafikverket att en bestämmelse om bullerskyddande åtgärder bör införas i plankartan. I övrigt har Trafikverket inget att erinra i detta skede. 8 (13)

193 Kommentar: Med hänvisning till utförd trafikutredning bedöms det att det inte krävs ytterligare åtgärder på korsningen med anledning av ett genomförande av detaljplan. Detaljplan avser möjliggöra för hotell och konferensanläggning vilket gör att införande av bullerbestämmelse ej nödvändig, det bedöms mer motiverad vid planering av bostäder och stadigvarande boenden. Bullerförordningen avser endast trafikbuller vid bostadsbyggnader, ej hotelletableringar. 9. SGI, Statens geotekniska institut, Markytan är kuperad och sluttar generellt norrut. I områdets södra delar domineras ytan av berg i dagen och markytan är väldigt kuperad. Planområdet utgörs dels av jord bestående av torrskorpelera på lera till varierande djup samt ett fastmarksområde med berg. Stabilitetsberäkningar har utförts för befintliga och planerade förhållanden. Enligt utförda beräkningar finns en begränsning avseende tillåtna tillskottsbelastningar med hänsyn till stabiliteten. SGI rekommenderar att angivna belastningsrestriktioner med hänsyn stabilitet redovisas i planhandlingarna. I den bergtekniska utredningen och planbeskrivningen anges ett antal åtgärder som erfordras avseende block- och bergstabilitet SGI rekommenderar att de åtgärder som är relevanta inom aktuellt planområde redovisas på plankartan. Kommentar: De åtgärder som primärt avses är förlagda utanför planområdet, där har plankartan ingen rådighet, avtal ska slutas med berörd fastighetsägare för att utföra åtgärdena. En upplysning om att utredningens rekommendationer rörande belastningsrestriktioner ska införas i plankartan. 10. Skanova AB, Skanova AB har tagit del av rubricerat ärende och vill meddela att det ej finns något att invända mot planförslaget. Skanova har en anläggning inom området, vilken är markerad på bifogad lägeskarta. Anläggningen består av två plaströr, vilka innehåller kablar Kommentar: Noteras. 11. Trollhättan/Vänersborgs Flygplats, Flygplatsen har inga synpunkter på föreslagen detaljplan mer än de synpunkter som skickats i tidigare, Dessa synpunkter finns angivna i dokumentet "Programsamredogörelse". Kommentar: Noteras, föreslagen byggnads totalhöjd kommer inte att överstiga 518 meter över havet. 12. LFV, LFV har som sakägare av ens-utrustning inget att erinra mot detaljplanen. LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot detaljplanen. Kommentar: Noteras 9 (13)

194 13. Bohuslans museum, Kulturhistorisk bakgrund Torps köpcentrum har under de senaste årtiondena anlagts på tidigare åkermark nära Herrestads sockencentrum. Det nya hotellet kommer att placeras på norrsluttningen av en bergås cirka hundra meter från den schaktöppning som sprängdes för motorvägens sträckning till Uddevallabron. Placeringen ligger vid korsningen mellan Bohusläns gamla Kungs-/riksväg och avfarten mot Skaftö. Byggnadens planerade höjd, 23 våningar, medför att den tydligt kommer att bryta horisontlinjen och markant framträda i hela omgivningen. Torpområdet är nu ett drygt kvadratkilometerstort, tätbebyggt köpcentrum med affärslokaler, parkeringsplatser och vägsystem. Utlåtande ur fornlämningsperspektiv Arkeologerna SHMM genomförde en arkeologisk utredning inom planområdet under hösten Inga okänd fornlämningar påträffades. Länsstyrelsen har därefter meddelat att man inte har något ur antikvarisk synpunkt att erinra mot att den berörda marken tas i anspråkspråk för etablering av hotell ( dnr ). Mot bakgrund av ovan har Bohusläns museum inget att erinra emot ärendet sett ur fornlämningssynpunkt. Utlåtande ur bebyggelseperspektiv Inget att invända mot förslaget. Kommentar: Noteras, byggnaden kommer mycket riktigt framträda markant i omgivning, ambitionen är att den tydliga brytningen kommer utföras på ett tilltalande vis. 14. Svenska kraftnät, Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. Vi har inga anläggningar i det aktuella området men det kan finnas regionnätsledningar i närheten och därför bör även regionnätsägaren höras i samrådet. Kommentar: Noteras. 15. Försvarsmakten, Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. Kommentar: Noteras. 10 (13)

195 16. Polismyndigheten Polismyndigheten har ingen synpunkt eller erinran mot planen för Segelhotellet, Torp, Uddevalla Kommentar: Noteras. 11 (13)

196 ÖVRIGA MED VÄSENTLIGT INTRESSE 17. Rolf Linsten & Daniel Linsten, Florfastigheter AB, Som fastighetsägare för Herrestads-Torp 1:48 och därmed delaktig i Herrestads-Torp GA8 har vi följande synpunkter: Korsningen som delas med Biltema, infarten in till lokalvägen, kommer behöva en ombyggnation vid ökad belastning. l dagsläget fungerar det, men vid ökad trafik är vår uppfattning att det kan krävas en cirkulationsplats för att skapa ordning i korsningen, se markering i bifogad situationsplan. Det finns även risk för köbildning ut från vår utfart (från parkeringen för bl.a. Rusta, lnet data, SeaSea, Hööks,JDG Revision och Smarteyes). Eftersom ökad trafik från höger, dvs. från hotellet, stoppar upp vår utfart. Kommentar: Den trafikutredning som har utförts visar på att tillkommande trafik blir marginell i sammanhanget, de trafikrörelser som hotell och konferensverksamhet genererar skiljer sig även från de som handel och verksamheter genererar över dygnet, därför bedöms inte korsningen utanför planområdet att behöva byggas ut som en konsekvens av ett genomförande av planförslaget. 18. Gunnel Ljunngren, Jag upprepar de synpunkter jag tog upp i en skrivelse/motion till årsmötet förra året. Tyvärr kvarstår behovet av delaktighet, skötsel och ansvar och anonymiteten har snarare tilltagit enligt min uppfattning. Att lägenheter är -eller har varit - till salu får man oftast veta i efterhand via mäklarens reklam (då nya objekt efterlyses). Kanske bör även policy diskuteras vid ombyggnad och försäljning? Visserligen skedde en positiv förändring, då odlingslådor införskaffades förra året, men tyvärr har det sedan runnit ut i sanden... På senare tid har bl a DN haft en reportage serie om de byggnads värden, som finns i gamla hus såsom platsbyggd inredning, dörrar och inredningsdetaljer mm Frågor att diskutera: bör varje medlem meddela styrelsen försäljning, innan kontakt tas med mäklare? Omfattande renoveringar kräver ju redan idag styrelsens medgivande. Bör styrelsen sprida denna vetskap vidare till medlemmarna, tex via mail? Eftersom läskunnigheten bland medlemmarna inte räcker till, då kartonger från pizza och post -och budförsändelser Kommentar: Noteras. 19. Herrestad o Högås hembygdsförening Vi lär inte ha något att invända! Kommentar: Noteras. 12 (13)

197 SAMMANFATTNING Det har under samrådet framkommit synpunkter som ger anledning till förändringar av planförslaget. Korrigeringar av planhandlingarna görs enligt kommentarer ovan samt vad som redogörs nedan. Generellt Planbeskrivningen uppdateras utifrån de kommentarer som har angetts i samrådsredogörelsen. Utöver detta har justeringar av redaktionell karaktär införts i plankarta och planbeskrivning. Frågor rörande avtal och servitut löses mellan exploatör och berörda fastighetsägare/gemensamhetsanläggningar. Ansökan om dispens för flytt av Tibast upprättas. Fler fotomontage tillskapas. Plankarta Bestämmelse om att ventilation ska anordnas i riktning bort från farligt gods led. Plankarta revideras utifrån reviderat skissunderlag för byggnadens Utformning, friare byggrätt avseende placering. Område för transformatorstation tillskapas söder om väg. Byggrätt i område närmast E6 begränsas för att förhindra stadigvarande vistelse. SAMHÄLLSBYGGNAD Daniel Andersson planarkitekt 13 (13)

198

199